Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 25 mars 2015

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 18 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 25 mars 2015 Tid/plats Onsdagen den 25 mars 2015 kl ca Konferensrum Bornholm, (1339) Visborgsallén 19, Visby ÄRENDEN Justering på förslag: Susanne Hafdelin (S) Rapport sjukvårdschefen 3. Rapport hälso- och sjukvårdsdirektören 4. Strategisk plan , bilaga 5. Revisionsskrivelse, bisysslor 2015,bilaga 6. Revisionsskrivelse, granskning av omhändertagande vid depression och ångest, bilaga 7. Internremiss, Regional digital agenda för Gotland, ny bilaga 8. Ekonomirapport, ny bilaga 9. Yttrande avseende motion Från vårdcentral till hälsocentral med lättakut i Hemse, bilaga 10. Yttrande avseende motion Kultur på recept, bilaga 11. Handlingsplan standardiserat vårdförlopp, ny bilaga 12. Struktur 2015 Beslutspunkt 23. Införande av IT lösningar i vården, bilaga 13. Struktur 2015 Beslutspunkt 24. RAK Växling av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier, bilaga 14. Struktur 2015 Beslutspunkt 19. Första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa, bilaga 15. Struktur 2015 Beslutspunkt 18. Samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa, bilaga

2 KALLELSE 2(2) 18 mars Struktur 2015 Beslutspunkt 16. Sjukvårdsrådgivningen i egenregi, bilaga 17. Internremiss Riktlinjer mot mutor och korruption, bilaga 18. Strålsäkerhetsbokslut 2014, bilaga 19. Övriga frågor 20. Informations och anmälningsärenden i pärm: Remiss och remissvar rekommendation screening för livmoderhalscancer Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen VISBY Tfn Fax Org nr Gotlands Kommun SE

3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/3 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Strategisk plan och budget Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden antar Strategisk plan och budget och begär därmed att: Regionfullmäktige tilldelar Hälso- och sjukvårdsnämnden 64 miljoner i ramförstärkning, inkluderat 16 miljoner i resursfördelningsmodell enligt tidigare plan. Regionfullmäktige reviderar tidigare beslut om investeringsmedel såtillvida att 8 miljoner för en magnetröntgen skjuts från 2016 till plan 2019 och att en pott för mindre byggnationer om 5 miljoner tilldelas Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanfattning Strategiskt viktiga frågor för planperioden är bland annat: Rekrytering och bemanning Fortsatt implementering av Struktur 2015 Utveckling av patienters delaktighet i den egna vården Utveckling av cancersjukvården med bland annat kortade väntetider och standardiserade vårdkedjor Fortsatt uppföljning och utveckling av medicinska resultat Utveckling inom IT-området Att med hjälp av ovanstående strategier och en förbättrad ekonomisk uppföljning ha en låg nettokostnadsutveckling, inte minst inom området arbetskraftskostnader Den långvariga situationen med årliga underskott jämfört med tilldelad budgetram från Regionfullmäktige är för Hälso- och sjukvården en mycket svår situation. Den strukturutredning som gjordes 2014 och som implementeras i organisationen 2015 och framåt har en beräknad ekonomisk effekt på 20 miljoner. Det strukturella underskottet är tidigare beräknat till ca Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2015/3 2 (2) miljoner. Detta samtidigt som den medicinsktekniska utvecklingen, utvecklingen inom läkemedelsområdet som t ex. innebär att tidigare ej behandlingsbara sjukdomar kan behandlas och ett ökat antal patienter med svåra sjukdomar gör att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte ser det som möjligt att bedriva en hälso- och sjukvård som är jämlik med övriga riket inom den hittills givna budgetramen. För att nämnden och förvaltningsledningen ska kunna ha en god planering och därmed också en tydlig styrning och uppföljning av verksamheten behöver förutsättningarna vara annorlunda jämfört med vad de varit de senare åren. Att fördela ut budgetramar till verksamheterna som redan i förväg bedöms orealistiska med nuvarande verksamhet, försvårar och försämrar såväl planering som styrning och uppföljning på alla nivåer. Med hänvisning till ovanstående begär Hälso- och sjukvårdsnämnden att ramförstärkning sker med 64 miljoner. Strategisk plan och budget för har utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort, föregående års strategiska plan för perioden, och arbetsutskottets möte med förvaltningsledningen den 18 februari Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

5 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ärendenr HSN 2015/3 1 (39) Handlingstyp Strategisk plan Datum 3 mars 2015 Ändringar efter dialogmötet markerat med grått Strategisk plan Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

6 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 2 (39) Innehållsförteckning VERKSAMHET, UPPDRAG OCH RESURSER FÖR Samhälle... 4 Gotland som en helhet... 4 Samarbete inom och mellan sjukvårdsregioner... 4 Arbete inom miljöområdet... 5 Nationellt projekt för flygande ambulanstransporter... 5 Brukare/kunder... 6 Patientmedverkan... 6 ehälsa i framtidens Hälso- och sjukvård... 6 Nationella krav på förbättringar ur patientens perspektiv i cancervården Ny vårdfilosofi inom psykiatrin... 7 Framtagande av en kommunikationsstrategi... 7 Enklare registrering och betalning vid besök inom vården... 8 Processer... 8 Handlingsplan för jämlik hälsa... 8 Framtida volymökningar inom vården... 9 Patientsäkerhet... 9 Rätt läkemedelsanvändning Utveckling av hälsofrämjande hälso- och sjukvård Förebyggande tandhälsovård Tandvård för äldre Tandvård till särskilda patientgrupper Verksamhetsuppföljning Kunskapsbaserad styrning Uppföljning av medicinska resultat Forskning, utveckling och utbildning Utökat samarbete med Stockholms läns landsting Bättre liv för mest sjuka äldre Samverkan inom regionen Flyktingmottagande Stöd till barn och unga Missbruks- och beroendevård En köfri vård ehälsa kan tillvarata vårdens resurser bättre Automatiserad verksamhetsuppföljning Förbättrad vårdplatsstruktur E-arkiv Utveckling av e-tjänster i regional och nationell samverkan Medarbetare Kompetensförsörjning Aktiviteter för att attrahera Kompetensutveckling och stöd till utveckling Specialistutbildning av sjuksköterskor Specialistutbildning av läkare Specialistutbildning av fler yrkesgrupper Rätt använd kompetens, RAK Utbildning i samverkan med Uppsala Universitet Samarbete mellan professionerna Informationsteknologi och teknikutveckling Utbildningstjänster och utlandsutbildade... 22

7 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 3 (39) Ledarutveckling Löneläget Ekonomi Kostnad Per Patient (KPP) DRIFTBUDGET Hälso- och sjukvårdens struktur och utmaningar Strukturell obalans fortsatt uppföljning och implementering av Struktur Effektiviseringar till följd av implementering av Struktur Effektiviseringar av verksamheten Ökade kostnader till följd av demografi och medicinsk och medicinskteknisk utveckling Ökade kostnader för utveckling inom läkemedelsområdet Förändrat resursbehov på grund av borttagen eller tillkommande verksamhet Regeringens beslut kring olika statliga satsningar inom hälso- och sjukvårdens område 31 Ökade hyreskostnader på grund av investering i lokaler Buffertkrav Sammanfattning Tandvårdstaxan Kompensation för externa avtal Externa avtal INVESTERINGSFÖRSLAG MED MOTIVERINGAR Beslutad investeringsram Maskiner och inventarier IT-investeringar Bygg och anläggning, lokalförsörjningsplan... 37

8 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 4 (39) Verksamhet, uppdrag och resurser för Samhälle Gotland som en helhet För att hela Gotland ska utvecklas på ett positivt sätt krävs att medborgarna känner sig trygga där de bor. Hälso- och sjukvården behöver finnas tillgänglig när man behöver den, både vid akuta situationer och vid planerade besök. Detta har varit en av de bärande tankarna i arbetet med struktur 2015 och är fortsatt så nu och framåt i dess genomförande. Några saker är särskilt viktiga att lyfta fram. Trygghetspunkter som nu öppnats på platser där det finns äldreboenden men ingen vårdcentral har uppfattats positivt inte minst av patienter som kan få sitt vårdbehov tillgodosett där i stället för att resa till närmaste vårdcentral. Verksamheten kommer att följas upp avseende öppettider och vårdinnehåll i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förändringar kan därefter behövas. Remissmottagningar och besök efter genomförd operation kommer i vissa fall att kunna ske på vårdcentral i stället för Visby Lasarett. Införandet att vård på distans kommer att vara betydelsefullt för att slippa vissa resor till fastlandet men också för att kunna få kontakt med mottagningar i Visby från landsbygden, t ex behandling av logoped och dialog med behandlare på ungdomsmottagningen. Samarbete inom och mellan sjukvårdsregioner Inom de närmaste åren finns ett tydligt behov av utökat samarbete med Uppsala Universitet och inom sjukvårdsregionen Stockholm-Gotland. Redan idag finns flera samverkansformer med Uppsala Universitet inom utbildning, främst via verksamhetsförlagd utbildning av sjuksköterskestudenter och studenter från läkarlinjen. Detta kommer att öka under ett antal år framöver och sannolikt kommer fler utbildningar att bli aktuella. Även aktiviteter med utgångspunkt från forskning och utveckling kommer att utvecklas. Inom sjukvårdsregionen finns flera omfattande uppdrag, framförallt inom cancervården och den högspecialiserade vården startar det nationella arbetet kring standardiserade vårdförlopp inom fem cancerdiagnoser. Under de kommande åren förväntas antalet diagnoser som omfattas av arbetssättet successivt att ökas. Detta kommer att kräva utvecklingsarbete såväl inom den egna verksamheten som inom en eller flera sjukvårdsregioner.

9 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 5 (39) Hösten 2015 kommer statens utredning om den högspecialiserade vården att presenteras och det kommer sannolikt att innebära nya och i vissa delar omfattande utmaningar. Arbete inom miljöområdet De viktigaste miljöområdena för hälso- och sjukvården att arbeta med de närmaste åren kommer att vara transporter, energifrågor, läkemedelsrester i miljön, kemikaliehantering och miljöutbildning. Även ett förebyggande arbete i upphandlingsprocessen är viktigt för att kunna genomföra miljöanpassade upphandlingar. Nationellt projekt för flygande ambulanstransporter Gotland deltar i ett nationellt projekt under SKL för att samordna patienttransporter med ambulansflygplan. Förslaget är att landstingen i en gemensam organisation tar över beställnings- och dirigeringsfunktionen, sjuksköterskebemanningen och den medicintekniska utrustningen och genom upphandling kontrakterar flygtjänsten. Landstingens verksamhet föreslås drivas i form av ett kommunalförbund med start 1 januari Genom denna organisation erhålls en tryggare och lagenligt upphandlad lösning även för landsting som utnyttjar tjänsten i liten utsträckning. Kostnaden för den gemensamma organisationen fördelas efter landstingens befolkning och yta medan kostnaden för flygtiden belastas beställande landsting per timme. Under kommer en lägre kostnad tillfalla Gotland som sedan successivt ökas till ca kronor per år vid fullt genomförande som beräknas till Upphandling av tjänsten ska ske under våren 2015 med planerad driftstart februari-mars 2018.

10 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 6 (39) Brukare/kunder Patientmedverkan Patienter ska göras mer delaktiga i sin hälso- och sjukvård. Det är ett långsiktigt arbete. Patienternas och deras närståendes synpunkter på vården ska vägas samman med forskning och beprövad erfarenhet i verksamhetens planering, genomförande och uppföljning. Att öka patienternas delaktighet i vården ökar effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. Den nya patientlagen förtydligar vårdens skyldighet att informera, så att varje patient kan ta välinformerade beslut rörande sin vård. Ett exempel på aktiviteter där patientmedverkan ska utvecklas under perioden är utvecklandet av standardiserade vårdkedjor inom cancervården. I sambandet med detta kravställs landstingen/regionerna att involvera brukarföreningarna för cancervården. Ett annat exempel är den personcentrerade vården inom psykiatrin där hela konceptet är byggt på just patientmedverkan. ehälsa i framtidens Hälso- och sjukvård ehälsa är ett begrepp som används nationellt inom hälso- och sjukvården och avser IT-stöd i vården samt digitala tjänster för invånarna. Utvecklingen inom ehälsa kommer att vara central för hälso- och sjukvården, såväl nationellt som på Gotland. Patientens möjlighet att söka primärvård och specialiserad öppenvård i hela landet leder till ökat behov av att tillgängliggöra resultat avseende vårdgivares kvalitet och tillgänglighet. Dessa nya förutsättningar bidrar till att utveckla ehälsotjänsterna. Sjukvården är således på väg mot en förskjutning av fokus för IT i vården. Syftet är inte längre enbart att underlätta för personalen, utan kommer att i allt högre grad bli att sätta patientens behov i centrum. De lösningar som tas fram inom området invånartjänster ska underlätta för medborgarna/patienterna och ge dem möjligheter att vara delaktiga i sin egen vård. Ett konkret exempel är införandet av kognitiv beteendeterapi på nätet. Nationellt beräknas den tjänsten kunna ge fler patienter vård till samma kostnad. Ett annat exempel är webbtidböcker, där patienten själv kan boka, boka om och boka av sina tider. Nationella krav på förbättringar ur patientens perspektiv i cancervården. I den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) är en ökad jämlikhet i Sveriges cancersjukvård en genomgående princip med avseende på nationella, regionala, sociala, etniska samt genusbundna skillnader i cancersjukvården och uppnådda behandlingsresultat.

11 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 7 (39) RCC Stockholm-Gotland har utifrån den nationella strategin tagit fram en regional cancerplan för med specificerade åtgärder som behöver genomföras för att cancersjukvården i regionen skall kunna uppnå de övergripande målen: förbättra omhändertagandet av patienter med cancer förlänga överlevnad och förbättra livskvaliteten efter diagnos minska regionala skillnader i överlevnad samt minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnad Alla delmål har inte uppnåtts vilket medför att den regionala cancerplanen kommer att förlängas efter 2015 utifrån nya rådande förutsättningar och uppnådda mål. Staten och SKL har träffat en överenskommelse om att under 2015 genomföra första steget i en fyraårig satsning på att arbeta bort omotiverade väntetider, minska regionala skillnader och på så sätt skapa en mer jämlik cancervård. För att genomföra detta finns ett beslut om en statlig satsning på att införa standardiserade vårdförlopp. Ny vårdfilosofi inom psykiatrin I samarbete med GPCC inom Göteborg Universitet inför nu psykiatrin personcentrerad vård. Implementeringen sker 2016 och innebär ett paradigmskifte som förutsätter ett nytt, mer jämlikt förhållningssätt där patienter, anhöriga och närstående görs mer delaktiga i utformningen av vårdprocessen. Den personcentrerade vården kommer också att ställa höga krav på IT-miljö och tekniska lösningar. Även psykiatrins nya lokaler, vilka kommer vara färdiga för inflyttning efter sommaren 2016, kommer att vara anpassade för personcentrerad och processinriktad psykiatrisk vård. I de nya lokalerna kommer även två platser vara avsedda för barn och ungdomar, vilket saknas idag inom psykiatrin. Framtagande av en kommunikationsstrategi Den enskilde patientens upplevda behov är utgångspunkten för den framtida vårdstrukturen. För att medborgarna ska ha möjlighet till ökat ansvar för sin egen hälsa ska det finnas tillräckligt med information om valmöjligheter. Genom en aktiv kommunikationsstrategi kan hälso- och sjukvården bidra till att skapa trygghet för medborgare, patienter och anhöriga.

12 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 8 (39) För att säkerställa att all typ av viktig information når målgruppen ska en kommunikationsstrategi tas fram. I korthet innebär det att aktiva beslut alltid fattas om hur aktuellt ärende ska kommuniceras för att bli känt av alla som på olika sätt är berörda. Hälso- och sjukvården har också ett ansvar att bidra med samhällsinformation via externa media. Ett exempel från 2014 var då sjukvården larmade om flertalet fall med förgiftningssymptom pga. förmodat intag av drogen Spice. Att nyttja den extern media mer aktivt och strukturerat för att informera och signalera om sådant som hälso- och sjukvården har information om, är en annan del som den kommande kommunikationsstrategin ska innehålla. Enklare registrering och betalning vid besök inom vården Förenklade rutiner vid anmälan till besök och betalning av vårdavgifter är något som hälso- och sjukvården ska införa under planperioden. Förändringen ska leda till minskad eller obefintlig väntetid vid anmälan till besök genom självregistrering av besöket alternativt med hjälp av receptionspersonal. Genom att införa saldofakturering en gång per månad tas behov av betalningsrutin vid besöket bort och ett automatiserat system för frikort införs. Med ett bra bemötande och med mycket kort eller obefintlig väntetid för registrering ska patienterna få en bättre inledande upplevelse av besöket hos sjukvården samtidigt som personella resurser för hantering av betalningar och frikort minimeras. Införandet planeras till Förutom positiva effekter för patienterna ger den förenklade registreringen av patienter och förenklad hantering av frikort också effektivitetsvinster inom organisationen för hantering av frikort, betalningar och avgiftsfrågor. Processer Handlingsplan för jämlik hälsa Vård ska ges på lika villkor. Det finns dock få exempel på systematiskt arbete för att uppnå detta. Regeringen avser tillsätta en kommission för jämlik hälsa och har satt upp målet att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar för att integrera jämlikhet i styrning och ledning. Målformulering och uppföljning ska belysa jämlikhetsperspektivet. För att systematisera arbetet med området jämlik hälso- och sjukvård ska en handlingsplan vara framtagen 2016.

13 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 9 (39) Framtida volymökningar inom vården Volymökningar inom hälso- och sjukvården sker i hela landet på grund av en ökande andel äldre och förbättrad överlevnad vid kronisk sjukdom. För Hälsooch sjukvården är det viktigt att ha en aktiv bevakning av de ändrade behoven. Prognosen för utvecklingen av cancerprevalensen pekar på en ökning med 100 procent fram till år 2030, beroende på främst åldrande befolkning och ökad överlevnad. Inom områden kommer vårdbehovet även att minska till följd av utveckling av nya behandlingsformer. Exempelvis har förekomsten av osteoporosfrakturer i höftregionen tidigare ökat på samma sätt, men på senare år har ökningstakten avtagit. Detta tycks bero på en relativ minskning i frakturincidensen, till vilken osteoporosbehandling kan ha bidragit. Gotland har 2014 genomfört ett stort förbättringsarbete inom just osteoporosbehandling. Arbetet med att på detta sätt förebygga osteoporosfrakturer kommer att fortgå och följas upp. Att kunna möta förväntade volymförändringar (vanligen ökningar) är en stor utmaning för vården generellt. Hälso- och sjukvården behöver möta detta på flera sätt. Utveckling av hälsofrämjande åtgärder, förbättrade, standardiserade och därigenom effektiviserade vårdprocesser är åtgärder är viktiga delar i detta arbete men också genom att se hur patienterna själva i ökande utsträckning kan bli delaktiga i den egna vården, exempelvis egen uppföljning av kroniska sjukdomar. För att detta ska vara möjligt behövs god tillgång till information och rådgivning. Avvägningar mellan utvidgningar och begränsningar i utrednings- och behandlingsinsatser utifrån det befintliga evidensläget ställer i kombination med den ökade patientdelaktigheten stora krav. En särskild form av volymförändring som Region Gotland har att hantera är det stora antalet besökare sommartid, där den nya patientlagen ställer krav på att besökarna ges tillgång till öppen vård på samma villkor som gotlänningarna själva. Patientsäkerhet En viktig väg att förbättra kvaliteten är att minska risken för vårdskador, och ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete med verksamhetsnära ledning ökar säkerheten och bidrar till att kvaliteten kan höjas utan ökade kostnader. Målet med hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete är ett mer effektivt resursutnyttjande och minskat mänskligt lidande. Genom ett tydligt engagemang från ledningen, en ökad öppenhet kring avvikelser och vårdskador samt samverkan med patienter och närstående i utredningar och förslag till åtgärder ska detta mål uppnås.

14 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 10 (39) Systematiskt kvalitetsarbete med fokus på patientens väg genom vården är utgångspunkten för arbetet. Rätt läkemedelsanvändning Den nationella läkemedelsstrategins fem långsiktiga framtidsmål är: 1. Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass 2. Jämlik vård 3. Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning 4. Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster 5. Minimal miljöpåverkan Hälso- och sjukvårdens ledningssystem för styrning och uppföljning skall fortsätta att utvecklas inom läkemedelsområdet. Ett ökat samarbete med läkemedelsenheten i Stockholms läns landsting har och kommer att ge bättre möjligheter att ingå i gemensamma upphandlingar och förbättrade avtal. Uppföljning och utveckling av system för egenkontroll av läkemedelshantering sker för att öka patientsäkerheten. Implementering av läkemedelsgenomgångar med fokus på äldres läkemedelsbehandling kommer att fortsätta. Utmaningar med nya dyra läkemedel Alltfler nya och ofta dyra läkemedel framförallt inom specialistvården innebär förbättrade behandlingsmöjligheter för många patienter men också stora utmaningar för hälso- och sjukvården ur ekonomisk synpunkt. En nationell process för ett ordnat införande av nya kostsamma läkemedel har under tagits fram för att ge landstingen/regionerna information, kunskapsunderlag och rekommendationer inför beslut om införande. En lokal rutin för ordnat införande av nya läkemedel med stöd av den nationella processen finns i hälsooch sjukvårdsförvaltningen som i framtiden kommer att ge bättre kontroll och uppföljningsmöjligheter. Utveckling av hälsofrämjande hälso- och sjukvård Det hälsofrämjande arbetet är ett fortsatt prioriterat område. Detta både utifrån hur folkhälsoutvecklingen ser ut idag och som ett sätt att möta sjukvårdens utmaningar framöver. Implementeringsarbetet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder pågår och kommer fortsätta under perioden. De delar som är implementerade behöver följas upp, samtidigt som nya aktiviteter ska identifieras och genomföras.

15 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 11 (39) För att skapa en god folkhälsa och minska framtida sjuklighet är det också viktigt att samverka med andra berörda aktörer inom Region Gotland såväl som nationellt. Förebyggande tandhälsovård Barn- och ungdomstandvård Inom barn- och ungdomstandvård arbetar Folktandvården Gotland med ett väl implementerat tandvårdsprogram där vården är individuellt anpassad (riskgruppering) utifrån individens tandhälsa. Det utåtriktade förebyggande tandhälsovårdarbetet sker i samarbete med barnhälsovården och skolan, med utbildningsinsatser gällande kost och tandhälsa för barn i sjätte klass. De epidemiologiska mätningarna för åldersgruppen 6 år visar en kraftig försämring av tandhälsan för att sedan mellan åldrarna 7-19 åter ligga på hög nivå jämfört med riket. Under planperioden kommer ett arbete att göras för att öka kunskapen hos tandvårdens personal att tidigt fånga upp barn och familjer med ett riskbeteende. Vuxentandvård Folktandvården kommer med början 2015 och under resten av planperioden öka informationen till patienter och även medborgare om Frisktandvård. Frisktandvård är regelbunden tandvård under tre år till fast pris som är reglerat i ett avtal mellan patient och vårdgivare. Folktandvården har satt upp kortsiktiga och långsiktiga mål för hur många frisktandvårdsavtal som tecknas för åldersgruppen år. Målet är att till 2020 nå målet 50 procent. Under planperioden kommer målvärden även för andra åldersgrupper att tas fram Folktandvården har bekymmer med uteblivande från besök. Under de kommande åren ska antalet uteblivande minska påtagligt och för att uppnå det kommer gemensamma strategier att tas fram. Strategierna kan exempelvis handla om att utveckla tjänsten SMS-påminnelser, kartlägga patientflöden så att tider anpassas bättre efter patienternas önskemål. Tandvård för äldre Sveriges tandvård står inför en stor utmaning att kontinuerligt erbjuda tandvård till den stora grupp som kallas sköra oberoende äldre, dvs. äldre och sköra patienter som bor i eget boende. En grupp som på grund av stora ålderspopulationer och längre livslängd blir allt större. Denna grupp har idag

16 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 12 (39) ofta stora komplicerade konstruktioner i sin mun som kräver ett bra omhändertagande. Det är också viktigt att kopplingen mellan allmänhälsa och munhälsa tydliggörs. Det är lätt att denna patientgrupp förlorar sin tidigare tandvårdskontakt. Folktandvården ska arbeta fram gemensamma rutiner för att denna patientgrupp ska få kontinuerliga revisioner. Tandvård till särskilda patientgrupper Tandvårdsenheten kommer i samarbete med Primärvården att arbeta med att allt fler individer, som på grund av sitt kroniska sjukdomstillstånd löper risk att få problem med sin munhälsa, identifieras av läkare och får ett läkarintyg. Beroende på grundsjukdom får individen rätt till särskilt tandvårdsbidrag eller ett F-tandvårdskort som ger bastandvård till hälso- och sjukvårdstaxa. Tandvårdsenheten kommer att fortsätta samarbetet med Socialförvaltningens biståndshandläggare och äldreomsorg för att identifiera de individer som enligt Tandvårdsförordningen tillhör personkretsen för nödvändig tandvård.

17 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 13 (39) Verksamhetsuppföljning Kunskapsbaserad styrning Egna kvalitetsregisterbaserade resultat och nationella jämförelser mellan landstingen är ett av redskapen för egenuppföljning i enlighet med ett ledningssystem. Detta ger möjligheter att identifiera områden där ett förbättringsbehov föreligger. SKL driver ett nationellt projekt för att utveckla bättre kunskapsstyrning i vården där det bland annat har identifierats framgångsfaktorer i hälso- och sjukvårdens samtliga nivåer för att uppnå önskade resultat. Prioriterade och beslutade förbättringsområden för perioden är: Ökad läkemedelsbehandling av patienter med benskörhetsrelaterade frakturer med rekommenderad målnivå på 60-70%. Förbättringsarbete har genomförts dock behöver resultatet följas upp under de kommande åren för att säkerställa att målet uppnås.. Förbättrad diabetesvård med avseende på ökad andel registrerade patienter i Nationella diabetesregistret samt ökad andel patienter som når upp till medicinska behandlingsmål. Ett övergripande processarbete för förbättring har påbörjats under 2014 tillsammans med QRC i Stockholm och kommer att behöva ses ur ett flerårigt perspektiv. Sedan 2008 har Region Gotland en nollvision för självmord. Antal självmord på Gotland ligger högt i självmordsstatistiken och på i stort sett oförändrad nivå jämfört med tidigare år. Lokala riktlinjer för ökad kunskap och förebyggande arbete har tagits fram inom den psykiatriska verksamheten. Det fortsatta arbetet är nu spridning och implementering av riktlinjerna i samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården. Arbete för att minska självmorden drivs även på övergripande regional nivå, då självmord inte enbart är en fråga för Hälso- och sjukvården utan en fråga för stora delar av samhället. Förbättrad sexuell hälsa och mindre oönskade graviditeter. Jämfört med övriga Norden har Sverige en hög förekomst av oönskade graviditeter och klamydiainfektioner. Inom Sverige har Gotland de senaste 10 åren legat högst i såväl abort- och klamydiatal bland åriga kvinnor. Aktiviteter har vidtagits för att förbättra detta, och för under 2014 minskade antalet klamydiafall markant. Resultatet behöver dock följas upp under de kommande åren för att säkerställa att målen uppnås. Uppföljning av medicinska resultat Hälso- och sjukvårdens arbete med att ta fram förbättrade rutiner för hur uppnådda medicinska resultat systematiskt följs upp och analyseras ska

18 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 14 (39) intensifieras. Uppföljning av de medicinska resultaten ska ske på samtliga nivåer inom organisationen. Vid uppföljning och analys av resultaten ska också beslut om riktade förbättringsinsatser vid identifierade behov tas. Forskning, utveckling och utbildning Resultat av forskning omsätts i nya metoder. Metodutveckling kan påverka den gotländska sjukvården på både kort och lång sikt. Det är viktigt att alla verksamheter och professioner har en aktiv omvärldsbevakning och att Region Gotland har en bra struktur för att hjälpa enskilda specialiteter att analysera och vid behov införa nya tekniker/metoder som kan förbättra eller effektivisera vården. FoUU ska utgå från en helhetssyn, där både ett naturvetenskapligt och ett humanistiskt perspektiv präglar kunskapsinhämtningen. I dag räknas Gotland till sjukvårdsregionen Stockholm Gotland medan f.d. Högskolan Gotland numera är en del av Uppsala Universitet. Detta ger en delad eller kluven förankring som kan vara en nackdel ur fokuseringssynpunkt men också en fördel genom bredare samarbetsmöjligheter. Hälso- och sjukvården på Gotland kan tillvarata möjligheten att bedriva sjukvårdsutveckling tillsammans med Stockholms Läns Landsting, både när det gäller vårdprocesser och medarbetarnas kompetensförsörjning och kvalitetsarbete. Som en del av Uppsala Universitet får Gotland förutsättningar att utveckla samarbetet inom forskning samt utbildning av studenter inom olika program. Det finns ett ökande behov av att skapa mötesplatser för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan teori och praktik, mellan verksamheterna och vetenskapen både inom sjukvården och i samverkan med andra aktörer inom och utanför Gotland. Behov finns av en lokal stödresurs för forskning, utveckling och utbildning. Att utforma FOUU verksamheten på Gotland finns med som en del i Struktur Utökat samarbete med Stockholms läns landsting Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) beräknas öppna 2016 för att stå helt klart NKS kommer enligt planerna att ha en högre grad av högspecialiserad vård. Frågan om var och hur Gotlands köp av utomlänsvård ska ske framöver när nuvarande Samverkansavtal med Karolinska löper ut 2015 blir allt mer aktuell, bland annat pga. att en stor del av Gotlands utomlänsvård inte är att betrakta som högspecialiserad. Ett nytt avtal ska således slutas from 2016 och avsikten är att avtalet ska tecknas med Stockholms läns landsting.

19 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 15 (39) I samband med att Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning bildades i januari 2009 etablerades en närmare kontakt mellan Stockholms läns landsting och Region Gotland inom området kunskapsstyrning. Ett samarbetsavtal har under 2013 tecknats mellan Stockholms Läns Landsting och Hälso- och sjukvårdsnämnden rörande kunskapsstöd och styrning inom tio områden. Avtalet ger Hälso- och sjukvården på Gotland tillgång till samlad expertkunskap och resurser i Stockholms Läns Landsting inom berörda områden vilket medför möjligheter till ett betydligt förbättrat stöd för Gotland i ett flertal processer. Planering för att skapa strukturer och metoder för samverkan har påbörjats och kommer att utvecklas under perioden. En statlig utredning har igångsatts kring frågor om högspecialiserad vård. För Gotlands befolkning är det särskilt viktigt att utredningen tar hänsyn till den tekniska utveckling, som gör allt mer effektiva, och samtidigt komplexa, samarbeten mellan vårdgivare möjliga. Detta i syfte att garantera både centralisering av de behandlingar/åtgärder som kräver specialiserad utrustning och decentralisering av de delprocesser där gemensamma nationella eller regionala vårdprogram kan garantera kvalitet med bibehållen närhet till vården, dvs. utan centralisering. Bättre liv för mest sjuka äldre Omhändertagandet av gruppen mest sjuka äldre är en av nyckelfrågorna för hälso- och sjukvården. En ökande äldre befolkning kommer att ha ett ökat behov av omhändertagande både inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. För att möta behovet krävs ett annat arbetssätt än idag och gränsöverskridande processer. Den statliga satsningen Bättre liv för sjuka äldre är avslutad, men arbetet fortsätter med att skapa en struktur som möjliggör att de samarbetsfora som formats under tiden som satsningen pågått ska kunna användas i ordinarie arbete. Inom ramen för SKL:s projekt Bättre flöde i vården har ett förbättringsarbete igångsatts för att koordinera vård- och omsorgsinsatser för ett gott omhändertagande av äldre på Gotland. Effekterna av det fortsatta arbetet med gränsöverskridande processer och det förbättringsarbete som igångsatts inom ramen för Bättre flöde i vården ska följas upp i de gemensamma strukturerna för såväl förvaltningarna som de politiska nämnderna.

20 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 16 (39) Samverkan inom regionen Regionens samlade ansvar för både hälso- och sjukvård och socialtjänst skapar unika möjligheter jämfört med andra landsting. Denna möjlighet kommer att utvecklas bland annat inom flera delar inom Struktur Exempel på detta finns inom äldrevården, beroendevården och den förebyggande vården/insatserna till barn och unga. Vidare har allt fler behov identifierats som kräver samlade insatser från flera av regionens olika verksamheter, främst inom välfärdsområdet. Några av dessa aktiviteter finns beskrivna i Struktur 2015 och ska nu implementeras. När samverkan utvecklas kommer nya behov, nya arbetssätt fram som kan innebära att de gemensamma resurserna används på ett mer kostnadseffektivt sätt. I detta sammanhang behöver Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar hela tiden tydliggöras så att det inte samtidigt sker en glidning som innebär en ökad medikalisering av icke medicinska behov, det vill säga att behov av åtgärder som inte är hälso- och sjukvård ska tillgodoses inom regionens övriga verksamheter. Hälso- och sjukvården ingår också i flertalet andra samarbetsformer inom regionen såsom Barnahus, Barnsam och Finsam samt i olika strategiska nätverk inom regionen. Flyktingmottagande Sannolikt kommer Gotland att under de kommande åren att ta emot ett betydligt större antal flyktingar än idag. För att göra det på ett professionellt sätt kommer det att krävas såväl specifika kompetenser, som vi saknar idag och som dessutom är svårrekryterade, samt utökade resurser. Samtliga verksamheter kommer att beröras. I dagsläget är den största oron kopplad till hur rekryteringen av såväl svårrekryterade kompetenser i stort, t ex psykologer, psykiatriker och specialister i allmänmedicin ska kunna genomföras och hur de mer specialiserade kompetenserna ska kunna knytas till verksamheterna. Bedömningen är att den ekonomiska ersättningen från migrationsverket inte kommer att täcka de ökade kostnader som mottagandet innebär. Flera förvaltningar inom Region Gotland måste sannolikt vid ett ökat flyktingmottagande arbeta gemensamt med rekryteringsarbete för att möta identifierade behov. Inom Regionen behöver en sammanhållande funktion finnas. Stöd till barn och unga Samhällets insatser för att förebygga och hantera psykisk ohälsa hos barn och ungdomar behöver samordnas på ett tydligare sätt. Barnsam och Barnahus är

21 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 17 (39) två samverkansinstanser som har viktiga funktioner i att uppmärksamma och möjliggöra regionövergripande åtgärder för att förbättra barns och ungdomars villkor. Socialpsykiatriska teamet är ett nyinrättat samarbetsprojekt, mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och Individ- och familjeomsorgen. Teamet, ska erbjuda intensiva insatser till familjer med särskilt stora behov. Insatserna ska bidra till högre vårdkvalitet och minskade kostnader genom färre placeringar av barn. I Struktur 2015 finns flera beslutspunkter angående stöd till barn och unga. Förbättrad funktion av ungdomshälsa och första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa är två av dessa. Båda dessa punkter presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden i mars 2015 och ska under perioden implementeras och följas upp enligt nämndens beslut. En annan punkt i Struktur 2015 är uppdraget att förtydliga uppdraget för habiliteringen och för delar särskilt riktade till barn och unga. Uppdraget gäller både att utforma Regionala Riktlinjer för barn avseende; ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd samt att förtydliga läkarinsatserna avseende barn. Missbruks- och beroendevård En överenskommelse med Socialförvaltningen har skrivits och antagits av de olika nämnderna. MiniMaria startade hösten Ansvaret för verksamheten delas mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden. Detta arbetssätt ska utvärderas för att eventuellt kunna implementeras inom övrig beroendevård. Uppföljning och utvärdering av effekterna ska ske i enlighet med överenskommelsen för såväl barn som vuxna. En köfri vård Fokus på tillgänglighet kravställer ständigt förbättringsarbete för att korta ledtider genom hela vårdprocessen. Krav ställs på kortare ledtider inom fler områden och att data rapporteras kontinuerligt och automatiserat. Detta kräver strukturerat arbete med produktions- och kapacitetsplanering samt schemaläggning utifrån det. Riktade insatser kommer att behövas för att öka tillgängligheten till flera verksamheter inom förvaltningen. Patienternas delaktighet i arbetet med att korta icke värdeskapande väntetider skall utvecklas till att vara en naturlig del.

22 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 18 (39) ehälsa kan tillvarata vårdens resurser bättre Kvalitetsgranskning av utförda undersökningar, t.ex. röntgen, kan göras från andra platser än det egna sjukhuset. Resursbrist kan i vissa fall täckas upp genom distanslösningar från mer resursstarka enheter. Vissa typer av behandlingar kan göras lokalt under handledning via videolänk. Även om högspecialiserad vård koncentreras till ett mindre antal utbudsställen i landet kan besök före och efter sådan vård ske på Gotland med stöd av ITlösningar. Med utvecklingen kan behov avseende såväl investeringar som ökade driftskostnader förutses. Ökat utbud av ehälsotjänster där patienter själva utför olika arbetsuppgifter frigör resurser i vården. Automatiserad verksamhetsuppföljning Kraven på verksamhetsuppföljning ökar. Det gäller såväl nationella uttag till Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen som sjukvårdens egen kontroll. För att säkra kvaliteten och öka effektiviteten inom detta område är det angeläget att automatisera uttagen i så stor utsträckning som möjligt. Förbättrad vårdplatsstruktur Situationen inom Hälso- och sjukvårdens slutenvård har under 2014 och även början på 2015 vart hårt ansträngd. Den genomsnittliga beläggningen inom resursområde slutenvård på lasarettet var under ,8 procents. Under våren var situationen så ansträngd inom psykiatrins heldygnsvård att ytterligare 8 vårdplatser öppnades på lasarettet för att öka kapaciteten för den psykiatriska vården. En optimal vårdplatsbeläggning brukar anges vid ca 85 procents beläggning. Ett stort arbete har gjorts tillsammans med socialförvaltningen och nämnden för att antalet hemgångsklara patienter inte ska uppta lasarettets vårdplatser. Detta är viktigt inte minst för patienterna själva, men också för att bereda plats till andra patienter med större behov. I Struktur 2015 finns flera punkter som ska ge en minskad belastning på vårdplatserna under planperioden. Dessa är: Tillsammans med Socialförvaltningen utreda och ge förslag på omdisponering av befintliga vårdplatser till en geriatrisk kortvårdsenhet. Utöka uppdraget för det palliativa teamet så att patienter med fler diagnoser än cancerdiagnoser kan få tillgång till avancerad hemsjukvård.

23 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 19 (39) Utreda möjligheten och behov av kortvårdsplatser i samband med att uppdraget för enheten för akut omhändertagande utökas. Utöver detta pågår även en översyn av strukturen av vårdplatser mellan de olika medicinska specialiteterna för att vårdplatserna ska nyttjas optimalt utifrån patientflödet. E-arkiv Sedan elektroniska journaler började användas inom olika delar av hälso- och sjukvården har ett antal system både införts och tagits ur drift. Hur dessa äldre datajournaler ska arkiveras utreds under perioden, i samarbete med ledningskontoret och regionarkivet. Framtida system måste vara förberedda för e-arkivering redan innan de tas i bruk. Utveckling av e-tjänster i regional och nationell samverkan Hälso- och sjukvårdens IT-strategiska arbete kan endast delvis bedrivas på egen hand. Satsningar på infrastruktur utformas tillsammans regionens övriga nämnder och ledningskontoret. Viktiga IT-stöd ingår i vårdsamarbetet med Stockholms läns landsting. Utvecklingen av e-tjänster är ofta dyr och teknisk komplicerad och bör ske nationellt. Därför samverkar kommuner, landsting och regioner via Inera AB.

24 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 20 (39) Medarbetare Kompetensförsörjning En mycket viktig och strategisk fråga för hälso- och sjukvården är kompetensförsörjningen. Sedan flera år tillbaka är detta arbete centralt. Under de kommande åren måste intensiteten i arbetet öka eftersom vi konstaterar att allt fler grupper är och kommer att vara svårrekryterade. I stor utsträckning kommer rekryteringsarbetet sannolikt att behöva ske tillsammans med andra förvaltningar dels för att flera verksamheter behöver samma kompetens och för att lyckas med s.k. tandemrekrytering. Under 2016 kommer en ny kompetensförsörjningsplan att vara framtagen. Aktiviteter för att attrahera Omvärldsanalysen visar att det kommer att vara än svårare att rekrytera nya medarbetare till vårdyrken framöver. Av det skälet bedöms aktiviteter för att lyfta fram vårdens olika yrken som centralt och viktigt. Sedan tidigare år finns ett program för att ta emot PRAO i åk 8. Detta behöver finnas kvar och utvecklas ev. även till åk 9. Samarbete med övriga nämnder i regionen behövs för få fler att söka till omvårdnadsprogrammet för att få utbildad omvårdnadspersonal i tillräcklig omfattning. Gymnasieprogrammet ger en grundläggande omvårdnadsutbildning och Hälso- och sjukvården kommer sannolikt att behöva bygga på med internutbildning till undersköterska. Årshjul med rekryteringsaktiviteter finns för vissa arbetsgrupper och kommer successivt att omfatta fler yrkesgrupper. Kompetensutveckling och stöd till utveckling Förutom de sedan tidigare etablerade aktiviteterna med utbildningstjänster, vidareutbildning mm kommer det att vara nödvändigt att delta i utvecklingen av nya kompetenser inom vården, exempelvis IT och logistik. Detta är funktioner som hälso- och sjukvården i en framtid kommer att ha ett ökat behov av. Specialistutbildning av sjuksköterskor Det befintliga studieerbjudandet med studielön till sjusköterskor för utbildning till specialist inom prioriterade områden måste fortsätta och behöver utökas för att möta de kommande behoven. Diskussioner pågår med Uppsala universitet om behovet av att förlägga vissa specialistutbildningar som exempelvis distrikt och geriatrik till Campus Gotland. Inom dessa områden finns ett stort behov både för hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

25 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 21 (39) Specialistutbildning av läkare För den långsiktiga rekryteringen är utbildning av specialister på Gotland en avgörande framtidsfaktor. Utbildningarna inom de olika specialiteterna måste kvalitetssäkras av externa granskare vilket planeras till Såväl nationellt som på Gotland är det ett stort behov av specialister i allmänmedicin på grund av vakanta tjänster idag samt kommande pensionsavgångar. Av det skälet kommer en utredning under 2015 att genomföras för att ta fram förutsättningarna för att i Visby starta en utbildningsenhet för ST-läkare i allmänmedicin. Inför budget 2016 måste utredningens slutsatser värderas och prioriteras. Specialistutbildning av fler yrkesgrupper Yrkesgrupperna sjukgymnaster/fysioterapeuter, arbetsterapeuter och psykologer uttrycker behov av specialisering inom yrket. Idag är det svårt att finansiera en specialistutbildning inom ramen för verksamhetens kompetensutvecklingsbudget. För att möta behoven och för att vara konkurrenskraftig behöver förvaltningen ta ställning till inom vilka områden specialisering ska ske och på vilket sätt. Då rekryteringsbehovet av olika typer, såväl läkare som andra personalgrupper, av specialistutbildad personal är stort och det rör sig om svårrekryterade grupper faller ett större ansvar på hälso- och sjukvården själv att vara med och finansiera och på det sättet rekrytera specialistutbildad personal. Detta kommer på sikt att leda till att hälso- och sjukvården måste ta på sig en ökad kostnad för dessa specialistutbildningar. Rätt använd kompetens, RAK Processer och ett processinriktat arbetssätt där resurser och kompetens utgår ifrån rätt använd kompetens, RAK blir än viktigare när det råder brist på flera av yrkesgrupper som utgör basen i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det innebär en större flexibilitet och samarbete mellan vårdinstanser, verksamheter och olika personalkategorier för att än tydligare följa patiens process i vårdkedjan. Förståelse och kunskap om varandras professioner behöver utvecklas för att använda kompetens från andra yrkesgrupper än traditionell hälso- och sjukvårdspersonal för olika arbetsprocesser och stödjande funktioner, liksom olika förbättringsmodeller som också kan bidra till att skapa ökad patientnytta. Vikten av att rätt kompetens gör det den är avsedd och mest kompetent att göra blir viktigare ju mer vi får att göra i vården. Utbildning i samverkan med Uppsala Universitet Uppsala Universitet har utifrån statligt direktiv fått i uppdrag att ansvara för grundutbildningar av sjuksköterskor på Gotland. När utbildningen är fullt utbyggd 2017 kommer omfattningen att vara 90 helårsstudenter. Under 2014

26 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 22 (39) skrevs avtal där förvaltningen ska erbjuda 100 studentveckor i verksamhetsförlagd utbildning (vfu) för läkarstuderande, termin 5. Planer finns också på att utöka vfu till att även omfatta sjukgymnast-, logoped- och specialistsjuksköterskeutbildningar och läkarstuderande i högre terminer. En kommande utveckling av förvaltningens studentverksamhet skapar en god rekryteringsgrund och kommer att ge verksamheterna ett kontinuerligt tillskott av ny kunskap och ett vetenskapligt förhållningssätt. Vid all form av verksamhetsförlagd utbildning är det av stor vikt att det finns adekvat bibliotekstjänst samt akademiskt utbildade handledare i de olika professionerna. Samarbete mellan professionerna Samarbetet mellan professioner behöver stärkas och vården behöver utvecklas med fokus på kompetenser som är gemensamma för alla vårdprofessioner. Region Gotland ser idag över möjligheten att i samverkan med Uppsala Universitet skapa en interprofessionell utbildningsenhet. Långsiktigt och strategisk skulle även omvårdnadsprogrammet och socionomutbildning kunna involveras. Informationsteknologi och teknikutveckling Utvecklingen av telemedicin/videokonferenser och möjligheten att nätverka virtuellt skapar möjligheter för nytänkande inom kompetensutveckling och den kliniska vardagen. Den allt ökande mängden data som genereras i vården, samt ökande kunskap i form av nya rön kring vården, gör även att allt mer tid åtgår för att hitta relevant information för att ta beslut i vårdprocessen. Samtidigt ökar kravet på dokumentation av olika slag. Ett modernt informationssystem är en nödvändighet och hälso- och sjukvården kommer att delta i den utvecklingen. Utbildningstjänster och utlandsutbildade Rekrytering av utländsk sjukvårdspersonal kommer att vara ett komplement till rekrytering inom landet. Inskolningen i den svenska sjukvården tar lång tid, inte minst för läkare, varför hälso- och sjukvården kommer att ta fram och sedan hålla sig till på några få sätt att genomföra utlandsrekrytering. I och med ett ökat flyktingmottagande till Gotland behöver introduktionsprogram arbetas fram för att kunna ta emot de personer som har kompetens inom hälso- och sjukvård. Ledarutveckling Med kompetent styrning och ledning av organisationen kan medarbetarnas engagemang, kreativitet och arbetsglädje tas tillvara. Med ett gott ledarskap där medarbetarna är delaktiga och sedda skapas också en god arbetsmiljö för både

27 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 23 (39) chefer och medarbetare. Förutsättningar för gott ledarskap är tydliga uppdrag, stöd i rollen som chef samt kunskap och verktyg för att hantera olika situationer. Under de kommande åren kommer en genomlysning att ske av chefernas arbetsförutsättningar för att bedriva det goda ledarskapet och driva utvecklingen framåt. Löneläget Hälso- och sjukvården behöver kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner för att lyckas med rekryteringar. Detta kräver en långsiktig och aktiv lönestrategi med riktade satsningar vid vissa nyrekryteringar men också för eftersatta medarbetargrupper. Analys av den årliga lönekartläggningen och lönestatistiken ligger till grund för vilka yrkeskategorier som hälso- och sjukvården utifrån ett jämställdhetsperspektiv kan begära centrala extra pengar för i kommande lönerevisioner.

28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 24 (39) Ekonomi Kostnad Per Patient (KPP) Gotland är i dagsläget det enda landsting som inte har ett KPP-system inom någon del av sjukvården. Nationellt har landstingsdirektörerna ställt sig bakom målet att samtliga landsting ska införa KPP. Under 2015 och framåt kommer kraftsamling ske nationellt för att utveckla KPP-redovisningen. Under 2015 kommer beslut att tas om huruvida Gotland ska införa KPPsystem som övriga landsting eller inte. Vid ett införande kommer ett resursbehov att finnas både i form av personella resurser som IT-system. Målet med ett införande är att tydliggöra vad de olika vårdprocesserna kostar samt ett nytt sätt att följa upp verksamheten ekonomiskt som till större del än vanliga ekonomirapporter beskriver hur resurser allokeras i verksamheten.

29 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 25 (39) 2. Driftbudget Hälso- och sjukvårdens struktur och utmaningar Behov av driftbudget för planperioden kan delas in i några olika delar. Det strukturella underskott som hälso- och sjukvården sedan tidigare beskrivit i bland annat strategisk plan och som fortfarande föreligger. Genomförandet av Struktur 2015 Effektiviseringar inom verksamheten Ökade kostnader till följd av demografi och medicinsk och medicinskteknisk utveckling. Ökade kostnader för utveckling inom läkemedelsområdet. Förändrat resursbehov på grund av borttagen eller tillkommande verksamhet. Regeringens beslut kring olika statliga satsningar som påverkar hälsooch sjukvården. Strukturell obalans fortsatt uppföljning och implementering av Struktur 2015 Som hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden tidigare fastslagit har nämnden en strukturell obalans motsvarande ca miljoner kronor. Detta har beskrivits bland annat i den strategiska planen I november 2013 beslutade därför hälso- och sjukvårdsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av hälso- och sjukvården på Gotland. Slutrapporten, som innehöll 33 beslutspunkter, antogs i juni 2014 i och med det fick förvaltningen i uppdrag att genomföra de beslutade aktiviteterna. Förvaltningens bedömning, som nämnden ställde sig bakom, är att strukturutredningens samtliga förslag innebär en kostnadsminskning på minst 20 miljoner, i fasta priser i relation till 2014 års kostnader. Hälften av den beräknade kostnadsminskningen i fasta priser ska hämtas hem senast i årsbokslut Detta innebär således att den strukturella obalansen till stor del kvarstår även efter implementering av Struktur 2015 om inte mer pengar tillförs hälso- och sjukvården. Bedömningen av det strukturella underskottet grundar sig i de senaste årens underskott, tillskott av stora intäkter från tillfälliga statsbidrag och kostnader inom verksamheten som bidrar till de årliga underskotten. De årliga

30 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 26 (39) underskotten beror således inte enbart på ett strukturellt underskott utan även på höga kostnader för exempelvis hyrpersonal och hög pesonalkostnadsutveckling. Bedömningen är att det strukturella underskottet är ca 50 miljoner kronor. Nedanstående tabell visar hälso- och sjukvårdens resultat de fem senaste åren. Den visar också hur resultatet påverkats av stora utfall av kömiljarden och ett tillfälligt extra tillskott som nämnden gavs Självklart ger detta en förenklad bild av den ekonomiska situationen för nämnden. Dels påverkas intäkterna av fler tillfälliga statsbidrag än kömiljarden, exempelvis medel från patientsäkerhetssatsningen och dels innebär de statliga satsningarna i olika grad ökade kostnader för att målen ska uppfyllas. Därför är det inte heller möjligt att endast ta det ekonomiska resultatet och subtrahera medlen från kömiljarden och därmed ha en klar bedömning av det strukturella underskottet. Kolumn Årsresultat -51,4-8,9-45,3 4,5-34,3 Kömiljard 9, Tillf tillskott 36 Nytt resultat -60,7-71,9-77,3-69,5-86,3 Hälso- och sjukvårdens resultat påverkas i hög grad av kostnadsutvecklingen för de tre stora kostnadsposterna inom nämndens område, arbetskraftskostnader, utomlänsvården och läkemedelsområdet. Under 2013 bidrog det faktum att utomlänsvårdens kostnader minskade med 17 miljoner jämfört med 2012 till att nämnden kunde redovisa ett positivt resultat för första gången på många år. Nettokostnadsutvecklingen, även rensad för effekten av kömiljarden, har inte varit anmärkningsvärt hög jämfört med andra landsting de senaste åren. Kostnadsutvecklingen för de tre stora kostnadsposterna har varierat kraftigt under de senaste åren. Under 2013 minskade kostnaderna för utomlänsvården med 17 miljoner jämfört med 2012, medan kostnadsutvecklingen för arbetskraft var hög. Tidigare år har kostnaden för utomlänsvården vissa år kraftigt ökat medan kostnadsutvecklingen för arbetskraft varit låg. Däremot har kostnaden för arbetskraftskostnader varit hög de senaste åren, i viss mån till följd av att nämnden tagit del av den pott som regionen har avsatt för jämställda löner under de tre senaste åren. Men den höga utvecklingen för arbetskraftskostnader kommer också av bland annat allt för många vakanta tjänster inom specialistfunktioner, en hög belastning på vårdavdelningar och ett ökat söktryck inom såväl primärvård och specialistvård.

31 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 27 (39) I nedanstående tabell som visar nettokostnadsutvecklingen, rensad för intäkter från kömiljarden för Gotlands del. Ingen övrig rensning har gjorts för andra tillfälliga statsbidrag eller kostnader som uppstått i samband med några statliga satsningar, inte heller för att nå gränsen för kömiljarden. Tabellen jämfört med andra landsting och riket är inte helt rättvisande då statistiken för de andra landstingen och riket mellan kommer från publikationen Statistik om hälso- och sjukvård och regional utveckling. I den görs inga rensningar för utfall av kömiljarden. Dock påverkas inte de andra landstingens nettokostnadsutveckling i lika stor utsträckning som för Gotland, då Gotlands utfall varit väldigt högt i förhållande till storleken på ekonomin. Antagandet kan ändå göras att om någon siffra för vare sig de andra landstingen eller riket är missvisande åt något håll, så skulle en rättvisande siffra vara något högre än den som redovisas. Någon siffra för riket för 2014 är ännu inte tillgänglig. Kostnadsutveckling tidigare än 2010 påverkas stort av verksamhetsövergångar varför inte dessa redovisas. Nettokostnadsutveckling Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gotland 3,90% 3,20% 3,40% 5,80% Blekinge -1,80% 3,70% 3,00% 2,00% Dalarna 0,10% 3,00% 2,80% 6,30% Jämtland 4,40% 3,50% 4,60% 4,70% Östergötland 3,30% 3,40% 5,40% 5,40% Riket 3,50% 3,10% 3,00% Hur nettokostnadsutvecklingen för hälso- och sjukvården kommer att se ut framåt i tiden är inget lätt antagande att göra. Det antagande som låter sig göras utan större problem och som de flesta är överens om är att nya möjligheter inom det medicinsktekniska området och nya behandlingar samt nya dyra läkemedel på olika sätt tillsammans med befolkningsutveckling och volymökningar inom hälso- och sjukvården kommer att ge en ökad kostnad som inte täcks av effektiviseringar i vården. Effektiviseringar till följd av implementering av Struktur 2015 Implementeringsarbetet av Struktur 2015 påbörjades omedelbart efter beslutet och fortgår under För perioden är utmaningen främst i att fortsätta implementering och kontinuerligt utvärdera arbetet. Utvecklingsplanen Struktur 2015 är en plan för att effektivisera verksamheten bland annat genom att tydliggöra och stärka strukturen i sjukvården. Att

32 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 28 (39) patienter lotsas till rätt funktion i rätt tid, att vården sker så nära patienten som möjligt, att medborgaren och patienten upplever trygghet så att behovet av sjukvårdens insatser minskas. När sedan behovet uppstår ska vägen till sjukvården, vara enkel och tillgänglig och den faktiska vården ska vara säker och effektiv. Struktur 2015 tydliggör även tillvaratagandet av varje enskild kompetens inom vården på bästa sätt. Att strukturer finns så att arbetet med ständiga förbättringar blir en självklarhet och därmed skapar möjligheter att möta nya utmaningar med framförhållning och kunskap. Flera av aktiviteterna är strategiskt viktiga frågor som måste fortgå över tid exempel på detta är: Rätt Använd Kompetens Psykiatrins utvecklingsarbete Förändrat arbetssätt för akut omhändertagande, bland annat genom lotsfunktion runt patienter med många besök inom många specialiteter som också ofta uppsöker akutmottagningen. De sammanlagt 33 beslutspunkterna i Struktur 2015 ska ge effektiviseringsbesparingar på minst 20 miljoner under 3 år. Hälften av besparingarna ska kunna avläsas i årsbokslut Effektiviseringar av verksamheten Utöver effektiviseringarna genom Struktur 2015 fortsätter hälso- och sjukvårdens arbete med att minska kostnadsutvecklingen för arbetskraft, läkemedel och utomlänsvård. Dessa tre kostnadsposter står för ca75 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader. Inom området arbetskraftskostnader är ett minimerat hyrpersonalbehov genom lyckade rekryteringar ett sätt att minska kostnaderna för arbetskraft. En hyrpersonaltimme kostar ungefär det dubbla jämfört med en timme för ordinarie personal. Rekrytering är en av de viktigaste strategiska frågorna för verksamheten. I dagsläget är dock inte framtidsutsikterna till ett kraftigt minskat hyrpersonalbehov goda, särskilt inte på kort sikt såsom Förutom minskade kostnader för hyrpersonal arbetar hälso- och sjukvården på bred front för att minska kostnaderna för arbetskraft. Detta genom bättre schemaläggning, produktionsplanering, stöd till chefer, gemensamma strategier för lönesättning och en rad andra åtgärder. 1 procents ökning av arbetskraftskostnader innebär för hälso- och sjukvården ca 8,5 miljoner. Bedömningen är att kostnaden för arbetskraft ska kunna minskas med 0,5 procent, bortsett från löneökningar, vilket således motsvarar ca 4,2 miljoner. Samtidigt finns inom hälso- och sjukvården flera yrkeskategorier där det råder kompetensbrist i hela riket. När någon i förvaltningen slutar sin anställning

33 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 29 (39) sker återanställningen ofta till en högre lön än vad den föregående befattningsinnehavaren hade, vilket gör att kostnadsutvecklingen av arbetskraftskostnader ökar. De möjliga effektiviseringar som finns inom denna, för nämnden stora kostnadspost, kommer att användas till att rymma utvecklingen inom de tilldelade medel som Regionfullmäktige avsätter till nämnderna som kompensation för personalkostnadsutveckling. Effektiviseringarna inom utomlänsvården och läkemedelskostnader beräknas inte leda till minskade kostnader utan snarare hejda den kostnadsutveckling som annars kommer, främst inom läkemedelsområdet. Bedömningen är att 5 miljoner ska kunna effektiviseras inom läkemedelsområdet, bortsett från nya dyra läkemedelsbehandlingar som utvecklas kontinuerligt. Ökade kostnader till följd av demografi och medicinsk och medicinskteknisk utveckling. Hälso- och sjukvården, både nationellt och regionalt, kommer att ha stora utmaningar under gällande kostnadsutveckling. Volymökningar, medicinsk utveckling inom exempelvis cancervården och utvecklingen inom IT-området kommer att ge betydande kostnadsökningar. Allt mer kan göras för allt fler. Enligt tidigare beslutad resursfördelningsmodell kompenseras Hälso- och sjukvårdsnämnden med 16 miljoner årligen. Kompensationen bygger på rapporten Hälso- och sjukvården till 2030 Om sjukvårdens samlade behov på längre sikt, som SKL publicerade Avsikten med resursfördelningen är att möta den medicinsktekniska utvecklingen och den demografiska utvecklingen. Kostnadsutvecklingen till följd av demografi och medicinskteknisk utveckling vid en sjukvårdshuvudman med förhållandevis få invånare, som Gotland, svänger kraftigt mellan åren. Ny teknik, nya behandlingar och ny verksamhet kommer ryckvis och utvecklingen följer inte en rak linje. Exempelvis vid nya indikationer vid någon typ av behandling eller inköp av ny utrustning. Utslaget på några års sikt är bedömningen att de 16 miljonerna kan vara en relevant bedömning av kostnadsutvecklingen kopplat till detta område. På länge sikt kommer sjukvården på Gotland, liksom i övriga riket, stå inför stora utmaningar att finansiera hälso- och sjukvården, inte minst med tanke på de demografiska förändringar som samhället är på väg in i. Processen Ordnat införande som beslutats under 2013 ska leda till en bättre kontroll över att medicinteknisk utveckling inom både teknik, läkemedel och metoder sker kontrollerat och prioriterat. När hälso- och sjukvårdsnämnden har en budget i balans med verksamheten kommer möjligheten att kunna

34 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 30 (39) prioritera användandet av den avsatta resurstilldelningen för medicinskteknisk utveckling att vara möjlig, utan att behöva budgetera dessa medel för att klara basverksamheten. Bedömningen för 2016 är dock att de 16 miljoner som ligger enligt plan i resursfördelningsmodell är rimlig kompensation för ökade kostnader av utvecklingen inom vården, bortsett från ökade läkemedelskostnader. Till den demografiska utvecklingen ska också läggas de planer på att utöka mottagandet av flyktingar på Gotland. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genomfört en första bedömning vad ett organiserat flyktingmottagande, enligt antagande från ledningskontoret, kommer att innebära i kompetensbehov och resurser. Dessa bedömningar och beräkningar är inte heltäckande, bl a saknas beräkningar för den somatiska vuxenvården, och beräkningarna är preliminära och kommer sannolikt att förändras när ytterligare fakta blir känt. Bedömningen är att den ekonomiska ersättningen från migrationsverket inte kommer att täcka de ökade kostnader som mottagandet innebär. Ökade kostnader för utveckling inom läkemedelsområdet. Tandvårds- och läkemedelsverket är den instans som godkänner om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånen eller inte. Bedömningen görs bland annat utifrån att läkemedlet ska vara kostnadseffektivt. Nya Läkemedelsterapier och eventuella andra problemställningar kring läkemedel ska vid behov utvärderas av NLT-gruppen. Utifrån dessa ges rekommendationer till landstingen om förhållningssätt till nya läkemedel. Flertalet dyra läkemedel har under 2014 godkänts av TLV och rekommenderats av NLT. Exempelvis har det under 2014 kommit fram en behandling av hepatit C som kan bota sjukdomen. Initialt var indikationerna för behandling sådana att endast ett par patienter på Gotland var aktuella för behandlingen, men i slutet av året utvidgades indikationerna till att gälla ca 8-10 patienter. Detta motsvarar för hälso- och sjukvården en kostnad på ca 8-10 miljoner. Behandlingen är mycket kostsam men på sikt sparas resurser in genom att patienterna blir friska och därmed försvinner stor del av vårdbehovet. Inom många andra läkemedelsområden sker utvecklingen till att ge patienten en bättre livskvalitet under en längre period, men är inte botande. I det statsbidrag som hälso- och sjukvården får av staten och som är kompensation för just läkemedel inom läkemedelsförmånen har ännu inget avtal slutits. (Beslut kommer 6 mars, så det hinner vi arbeta in i den slutliga versionen) Initialt var signalerna att kostnadsutvecklingen för läkemedel för just hepatit C för 2015 inte var invägt i statsbidraget. Närmare information om detta kommer att ges någon gång i slutet av februari/mars. När TLV har

35 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 31 (39) godkänt nya läkemedel och NLT-gruppen rekommenderat de samma är det mycket svårt för enskilda sjukvårdshuvudmän att inte ge behandling med dessa läkemedel då behov finns. I Hälso- och sjukvårdslagen står inskrivet att vården ska vara jämlik, det är svårt att uppnå om man som enda sjukvårdshuvudman avstår från att ge behandling pga. ekonomiska skäl. Bedömningen är således att redan under 2015 kommer hälso- och sjukvården att ha ökade kostnader med minst 10 miljoner till följd av utvecklingen på läkemedelsområdet. Om ingen kompensation för detta ges från staten begär hälso- och sjukvården att kompensation kommer från omfördelning av Region Gotlands budgetmedel för Förändrat resursbehov på grund av borttagen eller tillkommande verksamhet. Om verksamhet tas bort eller tillkommer påverkas behovet av driftbudget. Det som är aktuellt för 2016 är möjliga effekter av den nya patientlag som beskrivits ovan. Den nya lagen med valfriheten för patienten att söka öppen vård var som helst i landet och hälso- och sjukvårdens ansvar att tillhandahålla den för alla som vistas på Gotland, kan ge patientströmmar till och från Gotland som vi idag inte känner till. Debitering av utomlänsvård mellan landsting ska ske enligt självkostnadsprincipen. Dock kan marginaleffekter bli stora om patientströmmar till och från Gotland blir betydande. Om fler personer som inte är folkbokförda på Gotland söker öppen vård här, framförallt under vår- och höst- månaderna behöver hälso- och sjukvården skapa en beredskap för att ta emot dessa patienter. Med de rekryteringssvårigheter som finns bland annat inom primärvården kan detta leda till betydande kostnadsökningar. Om fler personer som är folkbokförda på Gotland söker sig till andra landsting för vård kommer kostnaden att öka för utomlänsvården. Då den nya lagen nyligen trätt i kraft är konsekvenserna av förändrade patientströmmar i dagsläget okända. Regeringens beslut kring olika statliga satsningar inom hälso- och sjukvårdens område Under den tidigare mandatperioden har den statliga styrningen till utvecklingsområden ökat. Statliga styrningen och därtill kopplade stimulansmedel har funnits inom områdena: Tillgänglighet (den sk kömiljarden) Patientsäkerhetssatsningen God vård för mest sjuka äldre

36 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 32 (39) Rehabiliteringsgarantin Sjukskrivningsmiljarden Priosatsningen inom psykiatrin Beroende på vad nuvarande majoritet beslutar kommer både kraven på verksamheten och möjligheter till viss finansiering via statliga medel. Inför 2016 finns satsningar inom följande områden: Professionsmiljarden Satsning på att korta väntetider inom cancersjukvården, satsningen pågår Priosatsningen inom psykiatrin pågår till och med 2018 Kvinnosjukvård och förlossningsvård Eventuellt sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin. Båda har enbart ettåriga överenskommelser för Gotland har genom mycket gott arbete av alla delar av vården kunnat hålla en hög tillgänglighet till både besök och operationer under åren. Gotland har därför haft möjlighet att få en stor del av kömiljarden i förhållande till befolkningens storlek. Signaler finns om att den nya regeringen inte i första hand kommer att välja modeller med stimulansersättningar till de landsting som klarat de givna målsättningarna, utan mer fördela medlen utefter befolkning med ett krav på att landstingen gör handlingsplaner och på sikt genomför det staten vill stimulera. Bedömningen är att de eventuella statliga satsningar som kommer att råda under planperioden kommer att under satsningen kosta motsvarande den intäkt som ges från staten. Osäkerheten gällande rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden är som beskrivet ovan stor. Om båda dessa satsningar avslutas från statens sida är det verksamhet som antingen måste avslutas eller finansieras genom omfördelningar inom befintlig verksamhet. Inom rehabiliteringsgarantins ram finansieras kognitiv beteende terapi (KBT) och multimodal rehabilitering (MMR). KBT bedrivs i primärvården och det råder i dagsläget ett stort behov från patienter för KBT-behandling. MMR bedrivs i primärvården på vårdcentralerna i privat regi och i smärtrehabteamet på Rehabcentrum Gotland. Smärtrehabteamet finansieras idag helt från projektet Bra sjukskrivning (projektet inkluderar arbete med både sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin) och har en kostnad på cirka 2,5 miljoner. För 2014 har KBT-behandlingar och MMR utförts till ett värde av cirka 4 miljoner. Det råder i dagsläget ett stort behov från patienter för KBTbehandling.

37 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 33 (39) Inom sjukskrivningsmiljarden finansieras olika mindre projektsatsningar och förbättringsarbeten som ska leda till att fler sjukskrivna personer återgår i arbete eller att sjukskrivningar förebyggs. Rehabiliteringskoordinatorerna i primärvården finansieras av sjukskrivningsmiljarden och så även projektledaren för Bra sjukskrivning. Ökade hyreskostnader på grund av investering i lokaler Då stora investeringar görs i sjukvårdens lokaler under perioden kommer detta att generera ökade hyreskostnader. De tre projekt som under de närmsta åren kommer att påverka hyreskostnaderna är: Ombyggnad hygienutrymmen mm enligt arbetsmiljöverkets krav inom slutenvården Visby lasarett. Ombyggnationen beräknas vara klar i början av januari Vilka ökade hyreskostnader som kommer att uppstå är i dagsläget oklart då genomgång samtidigt görs av lokalerna för ev. nedskrivningar. De ev ökade hyreskostnaderna kommer att påverka driftbudgeten from Projektet angående reservkraft har gjort en omstart som ska klargöra nya tekniska förutsättningar och kostnader. Den budget som är avsatt för projektet är 8,6 miljoner. Projektet beräknas vara klart någon gång under 2015 och generera hyreshöjningar med ca 600 tkr from Ombyggnad av psykiatrins slutenvård. Total investeringskostnad ca 50 miljoner. Ombyggnationen beräknas vara klar hösten 2016 och därmed generera hyreshöjningar med 3,5 miljoner per år from halvåret Buffertkrav Kravet att redovisa 1 % i buffert är realistiskt när pågående insatser för ekonomi i balans visar att verksamheten är i nivå med budget. 1 procents kostnadsminskning motsvarar för hälso- och sjukvården idag ca 13 miljoner kronor. Sammanfattning I dagsläget har Hälso- och sjukvården, som tidigare beskrivits, ett strukturellt underskott som överstiger den resurstilldelning till nämnden som ligger enligt plan, dvs. 16 miljoner.

38 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 34 (39) En sammanvägning av resursbehovet för 2016 för hälso- och sjukvårdsnämnden är följande: Strukturellt underskott 50 miljoner Effektiviseringar - 15 miljoner Demografi medicinsk och medicinskteknisk utveckling 16 miljoner Ökade läkemedelskostnader 10 miljoner Ökade hyreskostnader 3 miljoner Summa 64 miljoner Hälso- och sjukvårdsnämnden begär därmed av Regionfullmäktige en ökning av tilldelad budgetram med 64 miljoner, inkluderat de 16 miljoner som enligt resursfördelningsmodellen finns i planen sen tidigare. Den långvariga situationen med årliga underskott jämfört med tilldelad budgetram från Regionfullmäktige är för Hälso- och sjukvården en mycket svår situation. Den strukturutredning som gjordes 2014 och som implementeras i organisationen 2015 och framåt har en beräknad ekonomisk effekt på 20 miljoner. Det strukturella underskottet är tidigare beräknat till ca miljoner. Detta samtidigt som den medicinsktekniska utvecklingen, utvecklingen inom läkemedelsområdet som t ex. innebär att tidigare ej behandlingsbara sjukdomar kan behandlas och ett ökat antal patienter med svåra sjukdomar gör att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte ser det som möjligt att bedriva en hälso- och sjukvård som är jämlik med övriga riket inom den hittills givna budgetramen. För att nämnden och förvaltningsledningen ska kunna ha en god planering och därmed också en tydlig styrning och uppföljning av verksamheten behöver förutsättningarna vara annorlunda jämfört med vad de varit de senare åren. Att fördela ut budgetramar till verksamheterna som redan i förväg bedöms orealistiska med nuvarande verksamhet, försvårar och försämrar såväl planering som styrning och uppföljning på alla nivåer. Med hänvisning till ovanstående begär Hälso- och sjukvårdsnämnden att ramförstärkning sker med 64 miljoner.

39 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 35 (39) 2.1 Taxor och avgifter Tandvårdstaxan Tandvårdstaxan ses över i samband med att de statliga referenspriserna ändras. Inför taxejusteringen 2014 tog HSN beslutet att Folktandvården Gotlands taxa följer referenspriserna. Utvecklingen av referenspriserna följs kontinuerligt och skulle alltför stora differenser uppkomma mellan referenspriset och den kostnadsbild som Folktandvården Gotland har för respektive åtgärd, kommer frågan att lyftas till nämnden. 2.2 Kompensation för externa avtal Externa avtal De externa avtal som hälso- och sjukvården har beräknas öka kostnaderna med tkr. Avtal Omslutning (tkr) Beräknad indexhöjning Beräknad volymökning Alarmering o dirigering % 100 Privata vårdgivare enl nationella taxan. Läkare och sjukgymn % 300 Privata vårdgivare enl % 0 53 avtal (sjukgymnastik, psykoterapi, fotvård) Njursjukvård % 1 % 523 (Diaverum) Privat primärvård % 1 % Flygande ,7 % 728 ambulanstransporter Regionvård ,5 % Konsultavtal (till ,5 % 275 största delen KARGO) Distribution av % 0 40 läkemedel (Vårdapoteket AB) Sjukvårdsrådgivning % 0 60 (Previa) Privat barn- och ungdomstandvård % 0 35 Kompensation 2016(tkr) Privat tandvård % 3% 60 Tandvård till särskilda patientgrupper. Totalt

40 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 36 (39) 3. Investeringsförslag med motiveringar Maskiner och inventarier Medicinteknisk utrustning (pott) MRT-kamera 8 000* Skelettröntgen Inventarier i lokaler (pott) Totalt IT IT investeringar Totalt Bygg och anläggning, lokalförsörjningsplan Mindre ombyggnad (pott) 5 000* Slutenvård lasarettet, förelägg AMV Psykiatrisk heldygnsvård, Korpen Centralkassa och entré, Korpen Rehabenheten Korpen Total ram för lokaler Totalt investeringsförslag *=förändrad jämfört med budgetbeslut som togs 2015 Beslutad investeringsram Investeringarna inom gruppen Maskiner och inventarier för 2016 beslutades i samband med budgetbeslutet för Maskiner och inventarier Medicinteknisk utrustning, pott Utbyte av medicinteknisk utrustning sker enligt återanskaffningsplan samt eventuella nyanskaffningar. Några exempel på investeringar under 2016 är kemi och immunkemi analyssystem och multidisciplinärt laborationssystem till LMCG samt dental unit och behandlingsstolar till tandvården.

41 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 37 (39) MRT (magnetröntgen) kamera Investeringen avser en mindre MRT som även kan undersöka leder knän m.m. Denna budgetpost har Hälso- och sjukvårdsnämnden flyttat till 2019 istället för som beslutet Behovet av budgetmedel till MRT kommer inte att vara aktuellt förrän Skelettröntgen Utbyte av två stycken utrustningar enligt återanskaffningsplanplan. Behovet av investeringsmedel är framflyttat från 2017 till 2018 jämfört med tidigare plan. Inventarier (pott) Utbyte, återanskaffning och eventuell nyanskaffning av inventarier. I samband med alla lokalprojekt så behövs det investering med lösa inventarier.minst 3 mkr kommer att behövas till psykiatriprojektet fördelat på flera år. IT-investeringar Många av sjukvårdens specifika IT program har funnits länge i drift: De moderna program som idag finns på marknaden för sjukvårdens behov är mer ändamålsenliga, har en betydligt lägre driftskostnad och för vissa system finns det inte service att tillgå längre. Bygg och anläggning, lokalförsörjningsplan Till 2016 behöver ett arbete göras med lokalförsörjningsplan för att få med både kortsiktiga men framförallt långsiktiga behov av lokalförändringar och då främst till följd av verksamhetsförändringar. Sjukvården har ofta ett perspektiv på ett till tre år medan lokalförändringsprocessen har 5-10 års perspektiv. Mindre ombyggnad (pott) Avser mindre löpande lokalanpassningar (projekt under tkr), främst ålägganden från myndigheter men också nödvändiga mindre förändringar för att anpassa mot verksamhetsförändringar, medicinteknisk utveckling och patientsäkerhetsåtgärder. Projektet med förenklad registrering av patienter som besöker vården kommer även den att leda till lokalförändringar av framförallt centralkassan. Hur dessa förändringar kommer att se ut är i dagsläget inte klart då projektet ännu inte startat. Den förenklade registreringen innebär också att kontanthanteringen i det närmaste helt försvinner vilket minskar behovet av att bygga kontantsäkra receptioner. Detta leder i förlängningen till lägre kostnad vid ombyggnationer av exempelvis receptionen på Korpen som finns med i lokalförsörjningsplanen.

42 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 38 (39) Struktur 2015 arbetet som pågår i förvaltningen kan också leda till behov av lokalförändringar. Ett sådant område är akutmottagningen där finns även sedan tidigare problem med lokalerna som behöver åtgärdas bl.a. utifrån sekretess. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår således en förändring av den beslutade investeringsbudgeten för 2016 med en flytt av investering på 8 miljoner för MRT-kameran från 2016 till 2019 och samtidigt begär nämnden att istället få använda 5 av dessa 8 miljoner till en pott för mindre ombyggnader. Slutenvården lasarettet, föreläggande från AMV Arbetsmiljöverket har efter inspektion på lasarett av slutenvården beslutat om förelägganden om mer utrymme i hygienutrymmen och kring vårdsängen. Avdelningar måste byggas om för att kunna tillgodose dessa behov samt för att kunna bedriva en patientsäker vård. HSF har inte begärt mer budget under perioden men är inte klar med åtgärder på samtliga slutenvårdsavdelningar på lasarettet. Kvar att åtgärda är infektionsavdelningen och Gyn/obstetrik/BB avdelning. I samband med struktur 2015 så pågår en översyn av vårdplatsfördelning vilket är en viktig förutsättning för att utreda och kunna ange total omfattning. Psykiatrisk heldygnsvård, Korpen Patentsäkerheten, arbetsmiljön, nya lagkrav och verksamheten kräver nya lokaler. Projektet omfattar stora delar av hela hus 03 på Korpenområdet och en total evakuering av hela verksamheten under ungefär ett år. Planerad byggstart hösten 2015 och planerad inflytt hösten Vision om en trygg, anpassningsbar och respektfull vårdmiljö. Centralkassa och entré, Korpen Hälso- och sjukvården vill få bättre arbetsmiljö för personalen, bättre flöden och logistik för patienter och besökare samt ett tillgängligare Korpen. Detta projekt påverkas stort av ett införande av en förenklad betalningsrutin för patienter som besöker sjukvården på Korpenområdet. Vid ett införande av en förenklad betalningsrutin för besökare kommer behovet av en mer skyddad reception inklusive säkerhet för kontanthantering minska avsevärt. Rehabenheten Korpen För HabRehab finns behov av översyn av samliga lokaler där de bedriver verksamhet i på Korpen området, för att skapa samordningsvinster och minskade lokalytor ( kvm). Tre angivna fokusområden: Träningskök

43 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 39 (39) och patientundervisningsrum (klart 2014) Bassängområde och behandlingsrum/expeditioner.

44 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2015/87 Handlingstyp Beslutsärende 1 (4) Datum 4 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på revisionsrapport gällande bisysslor Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att lämna bifogad skrivelse som underlag för Regionstyrelsens yttrande till regionens revisorer. Förslag till förändrad rutin av bisysslor Efter genomförd granskning av regionens rutiner och riktlinjer gör PwC bedömningen att hanteringen av anställdas bisysslor inte är helt tillräcklig. Bedömningen grundar sig på att: Det finns ändamålsenliga riktlinjer avseende hur bedömning av bisysslor skall göras. Däremot framgår det inte av riktlinjerna hur dokumenten ska samlas in och återrapporteras till nämnden. Det saknas system och rutiner som tydligt beskriver på vilket sätt det inledande och årliga medarbetarsamtalet som förs mellan arbetsgivaren och medarbetaren avseende förekomsten av bisyssla, ska genomföras och dokumenteras. Det har vid verifiering endast funnits ett fåtal skriftliga anmälningar och beslut avseende bisysslor, vilket indikerar att förekomsten av bisysslor inte anmälts enligt riktlinjerna. Efter genomförd granskning rekommenderar vi följande: att riktlinjerna kompletteras med hur den löpande uppföljningen ska ske och hur genomförd uppföljning ska dokumenteras. att riktlinjerna kompletteras med beskrivning av på viket sätt dokumentationen kring de inledande och årliga medarbetarsamtal som förs, mellan arbetsgivaren och medarbetaren avseende förekomsten av bisyssla, ska dokumenteras. att rutin tas fram som tydliggör hur återrapportering av förekomsten av bisysslor, till berörd nämnd, ska göras. att respektive nämnd överväger om uppföljning av efterlevnaden av riktlinjerna för förekomsten av bisysslor bör ingå i nämndens internkontrollplan. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

45 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (4) PwC:S kommentarer gällande, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen punkt På Hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns vid granskningstillfället i 1396 anställda. Av dessa har 310 anställda jämförts mot bolagsverkets register, vilket motsvarar ca 22 procent av de anställda. När avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar har eliminerats kvarstår 41 aktiva bolag. Enligt SCB/Bolagsverkets registrering har bolagen bl.a. följande verksamhet: Föremålet för bolagets verksamhet är konsult inom anestesi- och intensiwård. Bolaget ska bedriva konsultläkarverksamhet i olika vårdformer inom hälso- och sjukvården, bedriva bemanningsverksamhet inom hälsooch sjukvårdssektorn, bedriva utbildning och konsultverksamhet inom media,journalistik, medicin och ledarskap. Legitimerad psykolog med inriktning på Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Dialektisk beteendeterapi (DBT). Utbildning, handledning och behandling. Företaget ska bedriva bemanning/uthyrning av vård och omsorgspersonal inom hälsosjukvård/äldreomsorg samt ledsagning, avlösning och hemtjänst. Teckenspråk, producera och försälja teckenspråksmaterial och teckenspråksrelaterade webbtjänster, utbildningsmaterial, försäljning och presentartiklar med tryck. I två av de aktiva bolagen har medarbetaren på Regionen en ordförande/vdroll. Av de 41 aktiva bolagen efterfrågade vi blanketter för 8 medarbetare. Hälsooch sjukvårdsförvaltningen har inte återkopplat med någon anmälan. Av olika anledningar saknas skriftlig anmälan från medarbetaren. Motiven anges vara att medarbetaren själv inte anser sig ha en bisyssla och har anmält detta till närmaste chef utan att detta dokumenterats. Det är maka/make som driver företag och medarbetaren endast registrerats i bolaget eller att bolaget har varit vilande. Enligt uppgift sker kontroll av bisysslor i samband med medarbetarsamtalet. Ansvaret är delegerat till närmaste chef att följa upp. I maj 2014 hade förvaltningen 2 registrerade bisysslor. Bedömning Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende bisysslor på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inte är tillräcklig. Brister har noterats i vår verifiering avseende hälso- och sjukvårdsförvaltningens hantering av dessa. Enligt uppgift arbetar

46 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (4) förvaltningen i enlighet med regionens riktlinjer. Däremot saknas en sammanställning över samtliga anmälda bisysslor, då medarbetaren många gånger får muntliga besked från ansvarig chef. Om förvaltningen har gjort en insats för att fånga upp eventuella bisysslor framgår ej. Med hänsyn till att förvaltningen ej hade någon blankett för de registrerade bolagen vi har granskat indikerar det att det finns många medarbetare som inte har anmält sin bisyssla. Förvaltningen gör ingen egen löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor och uppföljning/kontroll ingår inte heller i uppföljning av internkontrollplan för Eventuellt kommer bisysslor att ingå i internkontrollplanen Kommentarer från hälso- och sjukvårdsförvaltningen gällande PwC:s granskning av bisysslor och dess hantering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår ledningskontoret att bisysslor efterfrågas aktivt till alla medarbetare i samband med årsbokslutet. Vid det tillfället gör alla förvaltningar en kontroll av om medarbetarna har önskad sysselsättningsgrad och vårt förslag är att vid detta frågetillfälle även ställa fråga om bisyssla till medarbetarna. Fördelarna skulle vara att vi årligen ställer frågan till samtliga medarbetare vid samma tidpunkt och därefter dokumenterar alla anmälda bisysslor samt gör en redovisning till nämnden. Frågan bör fortsättningsvis ställas i samband med rekrytering och nyanställning och löpande registreras i diariet och rapporteras till respektive nämnd. Förslagsvis läggs fråga om bisyssla in i intervjumallar som används vid rekrytering av nya medarbetare. Regionens riktlinjer behöver kompletteras med att frågan ställs aktivt vid årsskiftet och att den sammanställs och dokumenteras årligen för att sedan rapporteras till respektive nämnd om förslaget ovan antas. att medarbetarsamtalsblanketten kompletteras med frågor om bisysslans omfattning fortfarande gäller, påverkan på medarbetarens hälsa mm. att det framgår hur länge en bisyssla gäller och när den ska revideras eller ett nytt beslut krävs. Regionens blankett för bisyssla kan med fördel kompletteras med en ingress som beskriver varför bisysslan ska anmälas och vem som tar beslutet och hur det följs upp och redovisas.

47 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (4) I blanketten om anmälan om bisyssla bör beslutsblanketten ingå istället för två separata blanketter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

48 Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum Änr O REGION GOTLAND Regionstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Bisysslor På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning av hanteringen av de anställdas bisysslor. Granskningen syftar till att bedöma om nämndernas interna kontroll avseende hantering av anställdas bisysslor är tillräcklig. Efter genomförd granskning gör PwC bedömningen att hanteringen av anställdas bisysslor inte är helt tillräcklig. Bedömningen grundar sig på att: Det finns ändamålsenliga riktlinjer avseende hur bedömning av bisysslor skall göras. Däremot framgår det inte av riktlinjerna hur dokumenten ska samlas in och återrapporteras till nämnden. Det saknas system och rutiner som tydligt beskriver på vilket sätt det inledande och årliga medarbetarsamtalet som förs mellan arbetsgivaren och medarbetaren avseende förekomsten av bisyssla, ska genomföras och dokumenteras. Det har vid verifiering endast funnits ett fåtal skriftliga anmälningar och beslut avseende bisysslor, vilket indikerar att förekomsten av bisysslor inte anmälts enligt riktlinjerna. Postadress SE Visby Telefon+46 (0) vxl Org nr E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Gotland

49 Regionens revisorer I rapporten lämnas ett antal rekommendationer i syfte att stärka den interna kontrollen. Revisorerna önskar senast den 24 mars 2015 bli informerade om vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av granskningens resultat och de lämnade rekommendationerna. För Region Gotlands revisorer r\ StigTettersson Ordförande

50 Änr O Revisionsrapport REGION GOTLAND Carin Hultgren Cert. kommunal revisor Sandra Volter Februari 2015 pwc

51 Innehållsförteckning Sammanfattande revisionell bedömning 3 1. Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfråga och kontrollmål Revisionsmetod och avgränsning 4 2. Regionens riktlinjer 5 Förtroendeskadliga bisysslor 5 Arbetshindrande bisyssla 5 Konkurrerande bisyssla Anmälningsskyldighet Beslut om bisysslor Bedömning 6 3. Granskningsresultat Avstämning mot Bolagverkets register Teknikförvaltningen 8 Bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen 9 Bedömning Kultur- och fritidsförvaltningen 10 Bedömning Barn- och utbildningsförvaltningen 12 Bedömning Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 13 Bedömning Socialförvaltningen 14 Bedömning Serviceförvaltningen 15 Bedömning Ledningskontoret 16 Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 17 Bedömning Avstämning mot kontrollmål 19 Bilaga i. Checklista bisysslor 21 Region Gotland 2 av 22 PwC

52 Sammanfattande revisionell bedömning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland genomfört en granskning avseende hanteringen av de anställdas bisysslor. Syftet med granskningen är att bedöma om nämndernas interna kontroll avseende hantering av anställdas bisysslor är tillräcklig. Efter genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen av hantering av anställdas bisysslor inte är helt tillräcklig. I övrigt hänvisar vi till de iakttagelser och bedömningar som redovisas i avsnitt 4. Efter genomförd granskning rekommenderar vi följande: att riktlinjerna 1 kompletteras med hur den löpande uppföljningen ska ske och hur genomförd uppföljning ska dokumenteras. att riktlinjerna kompletteras med beskrivning av på viket sätt dokumentationen kring de inledande och årliga medarbetarsamtal som förs, mellan arbetsgivaren och medarbetaren avseende förekomsten av bisyssla, ska dokumenteras. att rutin tas fram som tydliggör hur återrapportering av förekomsten av bisysslor, till berörd nämnd, ska göras. att respektive nämnd överväger om uppföljning av efterlevnaden av riktlinjerna för förekomsten av bisysslor bör ingå i nämndens internkontrollplan. 1 Regionens hantering av bisysslor regleras i dokumentet riktlinjer för bisyssla i Region Gotland antagen och därefter reviderad Dokumentet återfinns i regionens personalhandbok. Region Gotland 3 av 22 PwC

53 l. Inledning 1.1. Bakgrund Regler om offentliganställdas bisysslor finns i allmänna bestämmelser (AB 05), Lagen om offentlig anställning (LOA) och kommunens egna riktlinjer 2. Av ovanstående regelverk framgår att verksamheten måste utövas på ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för kommunen och dess anställdas oberoende och integritet inte kan ifrågasättas. Arbetsgivaren kan förbjuda arbetstagaren att utöva bisyssla om denna anses vara ett hinder för arbetsuppgifterna, kan påverka arbetstagarens handläggning av ärenden eller konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Som grundprincip gäller att bisyssla är tillåten. Medarbetare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna uppgifter som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. Uppgiftsskyldigheten omfattar alla slags bisysslor. 1.2 Syfte, revisions/råga och kontrollmål Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är nämndernas interna kontroll avseende hantering av anställdas bisysslor tillräcklig? Följande kontrollmål ska besvaras inom ramen för denna granskning: Det finns ett ändamålsenligt regelverk rörande anställdas eventuella bisysslor. Det finns ändamålsenliga system och rutiner för att följa upp anställdas bisysslor. Regelverket för anställdas bisysslor efterlevs. Det sker regelbundna genomgångar med de anställda rörande regelverket avseende bisysslor. 1.3 Revisionsmetod och avgränsning Granskningen har genomförts genom förfrågan hos Bolagsverket om anställda i respektive bolags personalregister finns registrerade som funktionärer si företag enligt handels- och föreningsregistret och aktiebolagsregistret. Därefter har en skriftlig förfrågan gjorts hos respektive förvaltningsledning om deras kännedom om bisysslor bland de anställda. Bedömningen av om den interna kontrollen är tillräcklig har gjorts i följande tre nivåer; i allt väsentligt tillräcklig, inte helt tillräcklig eller inte tillräcklig. Rapport har varit föremål för faktaavstämning vid samtliga granskade förvaltningar. 2 Regionens hantering av bisysslor regleras i dokumentet riktlinjer för bisyssla i Region Gotland antagen och därefter reviderad Dokumentet återfinns i regionens personalhandbok. 3 Funktionär är ett samlingsord för samtliga personer/företrädare som är registrerade i olika bolagsformer. Region Gotland 4 av 22 PwC

54 2. Regionens riktlinjer Regionens hantering av bisysslor regleras av riktlinjer för bisyssla i Region Gotland antagen och därefter reviderad Bisysslor avser verksamhet som bedrivs vid sidan av det ordinarie arbetet men som inte är hänförligt till privatlivet. Bisysslor är i sig inte något som arbetsgivaren motsätter sig förutom då bisysslor kan sorteras under följande kategorier: Förtroendeskadliga bisysslor Arbetshindrande bisysslor Konkurrerande bisysslor Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas normalt inte som bisyssla. Förtroendeskadliga bisysslor Förtroendeskadliga bisysslor kan bland annat avse olika jävsfrågor eller om en medarbetare har intressen i företag som anlitas av regionen där medarbetaren själv kan vara med och påverka beslut vid upphandling. Det kan även avse om en läkare har uppdrag åt ett läkemedelsföretag och samtidigt skriver ut recept till patienter. Enligt riktlinjerna får ingen bisyssla utföras av en medarbetare där det ger inryck att regionen medverkar i verksamheten. Som till exempel att en medarbetare hänvisar till sin anställning eller annan marknadsföring där det kan framstå att regionen står bakom aktiviteten eller till och med rekommenderar den. Arbetshindrande bisyssla En arbetshindrande bisyssla avser att medarbetare påverkar möjligheterna att bland annat kunna utföra en god arbetsprestation under sin arbetstid. Det avser bland annat möjlighet till att byta schema eller övertidsarbete. Detta kan avse att medarbetaren innehar arbete hos annat landsting, kommun eller annat företag eller även i egen firma. Konkurrerande bisyssla En konkurrerande bisyssla kan bland annat avse om medarbetaren har en syssla i en verksamhet som erbjuder samma utbud inom samma kundkrets som regionen. Enligt regionens riktlinjer är det förbjudet att ha en bisyssla som innebär ett ägarintresse i en konkurrerande verksamhet oavsett bolagsform. Förbudet avser även de fall där medarbetaren har uppdrag som styrelseledamot, revisor eller utför konsultuppdrag i detta bolag. Region Gotland 5 av 22 PwC

55 Vid de tillfällen då regionen inte kan erbjuda medarbetaren en full sysselsättning kan tillåtelse av arbete i konkurrerenade verksamhet godkännas av närmaste chef. Dock godkänns vanligtvis inte tjänstledighet för att arbeta i konkurrerande verksamhet. 2. l. Anmälningsskyldighet Arbetstagaren ska på begäran anmäla bisyssla och lämna in de uppgifter som arbetsgivaren anser behöva för bedömning av bisysslan. Varje chef har ett ansvar att i förekommande fall utreda om medarbetare har bisysslor som uppfyller någon eller några av de kriterier som nämnts ovan (förtroendeskadlig, arbetshindrande och/eller konkurrerande). I samband med nyanställning ska regionen inhämta uppgifter om eventuella bisysslor vid anställmngstillfället eller vid ett medarbetarsamtal. Enligt riktlinjerna ska medarbetaren fylla i och anmäla sin bisyssla på blanketten "anmälan/bedömning". När regionen tar beslut om bisysslan är tillåten eller inte måste den närmaste chefen ta hänsyn till hela regionens intresse och inte bara den enskilda verksamhetens Beslut om bisysslor Innan beslut om förbud mot bisyssla sker ska det ske en dialog med medarbetaren samt samråd med personalfunktionen/förvaltningschefen för beredning och ett slutligt ställningstagande. Beslutet från förvaltningschefen om bisysslan är tillåten eller ej ska vara skriftligt och diarieföras på förvaltningen. Om beslutet avser en förtroendeskadlig bisyssla är det inte öppet för förhandling. Dock ska beslutet om det avser ett förbud mot arbetshindrande eller konkurrerande bisyssla förhandlas med berörd facklig organisation. Om ett beslut fattas att bisysslan ej är tillåten ska skälig tid för avveckling tas fram, dock högt 6 månader Bedömning Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att regionen i allt väsentligt har ett ändamålsenligt regelverk avseende hantering av anställdas eventuella bisysslor. Utifrån riktlinjerna noterar vi att ansvarig chef har ett ansvar att informera enskilda medarbetare om deras anmälningsskyldighet. Vi anser dock att riktlinjerna bör kompletteras med system och rutiner som tydligt beskriver på viket sätt dokumentationen kring de inledande och årliga medarbetarsamtal som förs, mellan arbetsgivaren och medarbetaren avseende förekomsten av bisyssla ska dokumenteras. Vidare anser vi att det även bör framgå hur den löpande uppföljningen ska ske. Det är även viktigt att nämnden informeras om förekomsten av bisysslor och att det av riktlinjerna framgår på vilket sätt detta ska ske. För att möjliggöra en uppföljning är det angeläget att genomförda uppföljningar dokumenteras på lämpligt sätt så att det finns en spårbarhet i att denna uppföljning de facto genomförts. Region Gotland 6 av 22 PwC

56 Granskningsresultat 3.1. Avstämning mot Bolagverkets register Per var det anställda i Region Gotland, fördelade på följande anställningsformer: Anställningsform Tillsvidareanställd Visstidsanställd Provanställd Totalt Antal Tabell l. Antal anställda Av de tillsvidareanställda har ett urval av personalkategorier valts ut för kontroll och ingått i denna granskning. Av totalt anställda har i 603 kontrollerats mot aktiebolagsregistret samt handels- och föreningsregistret hos Bolagsverket. Urvalet motsvarar knappt 25 procent av alla anställda i kommunen. Majoriteten av urvalet består av tillsvidareanställda medarbetare. I tabellen nedan framgår antal träffar i bolagsregistret. Aktiv Inaktiv Avregistrerad Konkurs/fusion Bostadsrättsförening (B RF) Totalt Tabell 2. Antal träffar i bolagsregistret Av de 165 aktiva bolagen avser 16 anställda som genom sin befattning i regionen även har styrelse eller ledningsuppdrag i annat företag. I tabellen nedan framgår fördelningen av aktiva företag och antal individer/medarbetare per förvaltning som varit föremål för vår granskning. Förvaltning Antal aktiva Antal Antal verifierade företag individer individer /medarbetare /medarbetare Teknikförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Region Gotland PwC 7 av 22

57 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Serviceförvaltningen Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Totalt i? 3i Tabell 3. Aktiva bolag per förvaltning Efter eliminering av avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar kvarstår totalt 165 träffar på de anställda som ingått i vår granskning. Bakom de 165 träffarna finns 134 anställda, det vill säga en anställd har flera registrerade bolag. Av de anställda har vår verifiering omfattat 57 anställda. I avsnitt till och med redovisas antalet träffar per förvaltning samt exempel på funna bisysslor som skulle kunna klassas som konkurrerande bisyssla utifrån förvaltning eller den anställdes befattning Teknikförvaltningen På teknikförvaltningen finns vid granskningstillfället 261 anställda. Av dessa har 52 anställda jämförts mot bolagsverkets register, vilket motsvarar ca 20 procent av de anställda. När avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar har eliminerats kvarstår 5 aktiva bolag. Enligt SCB/Bolagsverkets registrering har bolagen bl.a. följande verksamhet: Bolaget ska utöva lossnings-, lastnings- och transportarbeten. Även fastighetsförvaltning. Försäljning av el- och ws-material, el- och teleinstallationer, handel med värdepapper. Bolaget skall driva bar och café samt matförsäljning Föremålet för bolagets verksamhet är butikshandel med i huvudsak kläder, accessoarer, tidskrifter och böcker. Besiktning och injustering av ventilationssystem. I två av de aktiva bolagen har medarbetaren på regionen en ordförande/vd-roll. Det är 4 personer som har engagemang i 5 av de aktiva bolagen (det vill säga en person är registrerad i två av bolagen). I vår verifiering har vi efterfrågat anmälan och beslut för dessa personer. Teknikförvaltningen återkopplar med 3 av 4 av de efterfrågade blanketterna. Gällande den fjärde blanketten har medarbetaren enligt uppgift inte anmält bisysslan. Vi granskningstillfället fanns totalt 15 godkända bisysslor vid förvaltningen. Region Gotland PwC 8 av 22

58 I intervju framkom att teknikförvaltningen gjort en genomgång av aktuella bisysslor under 2012, det vill säga i samband med att förvaltningen startade. Efter det har inga ytterligare genomgångar genomförts. Ansvariga chefer påminns dock att årligen ta upp frågan med medarbetarna. Bedömning Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende bisysslor på teknikförvaltningen inte är helt tillräcklig. Vi bedömer att förvaltningen till viss del arbetar enligt regionens riktlinjer avseende bisysslor. Teknikförvaltningen genomförde en total genomgång av bisysslor under 2012 samt uppger att ansvariga chefer årligen tar upp frågan med medarbetarna. Dock saknas dokumentation av resultatet av dessa genomgångar, vilket gör att vi ej kan uttala oss om utfallet stämmer mot jämförelsen mot bolagsverket. Det är dock positivt att det för tre av fyra anställda fanns detta dokumenterat på den särskilda blanketten. Förvaltningen gör ingen egen löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor och uppföljning/kontroll ingår inte heller i uppföljning av internkontrollplan för Samhällsbyggnadsförvaltningen På samhällsbyggnadsförvaltningen finns vid granskningstillfället 168 anställda. Av dessa har 36 anställda jämförts mot bolagsverkets register, vilket motsvarar ca 21 procent av de anställda. När avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar har eliminerats kvarstår 7 aktiva bolag. Enligt SCB/Bolagsverkets registrering har bolagen bl.a. följande verksamhet: Bolaget ska bedriva konsulttjänster inom bygg- och anläggnings- sektorn samt därmed förenlig verksamhet Äga och förvalta fastigheter. Äga och förvalta fast och lös egendom samt värdepapper. Föremålet för bolagets verksamhet ska vara konstnärlig verksamhet i bild och skrift och därmed förenlig verksamhet. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Gotlands län meddela direkt försäkring av risker hänförliga till grupper och klasser av skadeförsäkring Föremålet för bolagets verksamhet är bedrivande av byggnadsentreprenad, köp och försäljning av fast egendom och värdepapper. En medarbetare i de aktiva bolagen har en ordförande/vd-roll. Det är 5 personer som har engagemang i 7 av de aktiva bolagen (det vill säga två personer är registrerade i vardera två bolag). I vår verifiering har vi efterfrågat anmälan och beslut för dessa 5 personer. Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 9 av 22 PwC

59 återkopplade med i blankett som godkänts av överordnad chef. Bisysslan i detta fall avser förvaltningschefen och godkännande har givits av regiondirektören vilket överensstämmer med riktlinjerna. En av medarbetarna (nyanställd) hade vid granskningstillfället en bisyssla som inte anmälts. Motivet var att medarbetaren var nyanställd och avregistrering gjordes under vår granskning. Förvaltningen uppger att 2 personer har verksamheter som de själva uppger saknar ekonomiska transaktioner, att bolaget inte är i drift och att anmälan inte behöver göras trots att bolaget är registerat som aktivt. För i person uppges att det saknas anmälan, vilket enligt uppgift kommer att begäras in. Vi granskningstillfället fanns totalt 17 godkända bisysslor vid förvaltningen. Enligt uppgift arbetar förvaltningen utifrån regionens riktlinjer. Enligt rutinen tas frågan om bisyssla upp vid det årliga medarbetarsamtalet. I det skedet gör ansvarig chef bedömningen om det anses vara en bisyssla. Om det enligt chefen bedöms vara en bisyssla fylls blanketten i och förvaltningschefen får göra ytterligare en bedömning. Bedömning Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende bisysslor på samhällsbyggnadsförvaltningen inte är helt tillräcklig. I vår verifiering har vi noterat brister avseende hantering av bisysslor. I enlighet med riktlinjerna tar de ansvariga cheferna årligen upp frågan med medarbetarna i sin förvaltning. Däremot dokumenteras inte detta skriftligen utan medarbetaren får muntligt besked från ansvarig chef. Om förvaltningen har gjort en insats för att fånga upp eventuella bisysslor framgår ej. Vidare visar verifieringen att endast i av 5 efterfrågade dokument avseende anmälan och beslut finns hos förvaltningen, vilket indikerar att rutinen inte efterlevs i alla delar. Förvaltningen gör ingen egen löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor och uppföljning/kontroll ingår inte heller i uppföljning av internkontrollplan för Kultur- och fritidsförvaltning en På kultur- och fritidsförvaltningen finns vid granskningstillfället 136 anställda. Av dessa har 27 anställda jämförts mot bolagsverkets register, vilket motsvarar ca 20 procent av de anställda. När avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar har eliminerats kvarstår 5 aktiva bolag. Enligt SCB/Bolagsverkets registrering har bolagen bl.a. följande verksamhet: Journalistisk verksamhet. Bolaget ska bedriva bygg och byggkonsulting. Region Gotland 10 av 22 PwC

60 Bolaget ska bedriva följande verksamhet att investera i svensk och utländsk spelfilm och TV-drama med gotländsk anknytning samt därmed förenlig verksamhet. Produktionsverksamhet inom film, illustration, seriekonst och webbdesign. Bolaget producerar upplevelser på Gotland. Klättring, mountainbike, firning och andra friluftsrelaterade aktiviteter. Bolaget riktar sig både mot privatpersoner och mot bolag. Det är 5 olika personer som har engagemang i de 5 aktiva bolagen. Kultur- och fritidsförvaltningen återkopplade med anmälan och beslut för i av de 5 medarbetarna. För en av personerna saknas anmälan och beslut helt och hållet. För en av medarbetarna avser engagemanget ett styrelseuppdrag i ett av regionens bolag och är kopplat till medarbetarens befattning i regionen. Detta bedöms inte vara någon bisyssla. För två av medarbetarna saknas anmälan och beslut med motivet att förvaltningen muntligt gjort bedömningen att det inte handlar om en bisyssla. Den ena medarbetaren har ett bolag som enligt medarbetaren har varit vilande. Därför saknas anmälan och beslut och den andra medarbetaren har en anställning på 50 procent hos regionen. Bolagets art gör att det inte bedöms som konkurrerande. Cheferna är informerade om deras ansvar att ta upp frågan vid en nyanställning och det årliga medarbetarsamtalet. Dock finns det i dagsläget ingen rutin för hur de centralt ska samla blanketterna på kulturförvaltningen för att få en helhetsbild av att samtliga bisysslor har hanterats korrekt. Under granskningens gång har kultur- och fritidsförvaltningen påbörjat ett arbete för att förbättra denna rutin. Bedömning Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende bisysslor på kultur- och fritidsförvaltningen inte är helt tillräcklig. I vår verifiering har vi noterat brister avseende hantering av bisysslor. Det saknas en rutin i förvaltningen som säkerställer en helhetsbild av inkomna blanketter. Vidare visade verifieringen att det saknas blanketter. Dock noterar vi att i två fall har kulturoch fritidsförvaltningen fattat beslut om att engagemanget inte avser en bisyssla. Beslutet har däremot inte dokumenterats. Förvaltningen gör ingen egen löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor och uppföljning/kontroll ingår inte heller i uppföljning av internkontrollplan för Region Gotland 11 av 22 PwC

61 Barn- och utbildningsförvaltningen På Barn- och utbildningsförvaltningen finns vid granskningstillfället 1709 anställda. Av dessa har 342 anställda jämförts mot bolagsverkets register, vilket motsvarar ca 20 procent av de anställda. När avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar har eliminerats kvarstår 44 aktiva bolag. Enligt SCB/Bolagsverkets registrering har bolagen bl.a. följande verksamhet: Föremålet för bolagets verksamhet ska vara restaurang, café, catering (flera bolag). Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att bedriva fastighetsförvaltning, hotell- och vandrarhemrörelse samt värdepappershantering (flera bolag). Bedriver fårproduktion, honungsproduktion och gårdsförsäljning. Kursverksamhet, textilproduktion, utbildningsutveckling inom film, textil, bild, drama. Teaterverksamhet (flera bolag). Bolaget ska bedriva friskvård, idrotts- och vandrarhemsrörelse samt skol- och utbildningsverksamhet. Två medarbetare av de aktiva bolagen har en ordföranderoll. Av de 44 aktiva bolagen ovan har vi efterfrågat blanketter från 8 medarbetare med registrerade engagemang. Barn- och utbildningsförvaltningen har inte återkopplat med någon blankett för dessa. Motivet anges vara att det inte har inkommit någon skriftlig anmälan från någon av dessa medarbetare till ansvarig chef eller förvaltningen. Enligt uppgift är det länge sedan förvaltningen gjorde en genomgång av befintliga bisysslor hos medarbetarna. I dagsläget finns det totalt 7 aktuella anmälda bisysslor som blivit bedömda och godkända av förvaltningschefen. I samband med granskningen har barn- och ungdomsförvaltningen informerat ansvariga chefer om att förbättra arbetet med att efterfölja regionens riktlinjer. Inom barn- och ungdomsförvaltningen har de som rutin att ta upp frågan om bisysslor på det årliga medarbetarsamtalet. Ansvarig chef bedömer under samtalets gång om det är en tillåten bisyssla eller ej. Om bisysslan anses som tillåten har det inte gjorts någon skriftlig anmälan eller bedömning och därför finns det inte heller någon skriftlig bedömning från förvaltningschefen. Detta kan förklara bristen på inkomna anmälningar om bisyssla från medarbetarna. Bedömning Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende bisysslor på barn- och utbildningsförvaltningen inte är helt tillräcklig. Region Gotland 12 av 22 PwC

62 Brister i barn- och utbildningsförvaltningens hantering avseende bisysslor har noterats. I enlighet med riktlinjerna uppger förvaltningen att de ansvariga cheferna årligen upp frågan med medarbetarna i sin förvaltning. Dock görs ingen dokumentation av detta, utan medarbetaren får ett muntligt besked från ansvarig chef. Med hänsyn till att förvaltningen inte hade någon blankett för de registrerade bolagen vi har granskat och det enligt nuvarande rutin inte sker någon dokumentation är det sannolikt att det finns ytterligare bisysslor där dokumentation saknas. Förvaltningen gör ingen egen löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor och uppföljning/kontroll ingår inte heller i uppföljning av internkontrollplan för Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen På Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen finns vid granskningstillfället 401 anställda. Av dessa har 80 anställda jämförts mot bolagsverkets register, vilket motsvarar ca 20 procent av de anställda. När avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar har eliminerats kvarstår 17 aktiva bolag. Enligt SCB/Bolagsverkets registrering har bolagen bl.a. följande verksamhet: Bolaget skall bedriva konsultverksamhet med inriktning mot företagsekonomi, redovisning, bokslutsarbeten och bokföring samt konsultverksamhet med avseende på företags organisation och utveckling (flera bolag). Tränings- och konsultverksamhet inom kost och motion. Bolaget ska projektera, bygga samt idka elproduktion och elhandel med egna och/eller inhyrda vindkraftverk. Bolaget ska bedriva psykoterapeutiska tjänster innefattande bl a krishantering, rehabilitering genom personliga samtal. Av de 17 aktiva bolagen ovan har vi efterfrågat blanketter från 8 medarbetare med registrerade engagemang. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har återkopplat med en blankett för dessa. Personen som har anmält sin bisyssla har lämnat in blankett 2 gånger, 2013 och Bedömning har gjorts för 2013 men inte för Under granskningens gång uppger förvaltningen att en bedömning har gjorts även för 2014 och bisysslan har blivit godkänd. I november 2014 har gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 6 anmälda och godkända bisysslor samt 3 stycken som har inkommit från medarbetare och väntar på bedömning. Enligt uppgift rapporterar förvaltningen godkända bisysslor till nämnden, vilket styrks genom protokoll från februari samt oktober Region Gotland 13 av 22 PwC

63 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har som rutin att ge information till medarbetaren vid den förvaltningsgemensamma introduktionsträffen. Vidare har de en stående punkt under medarbetaresamtalet att informera och diskutera förekomsten av bisyssla hos medarbetaren. Utöver det har gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen skickat ut ett mail till medarbetarna där de begärt in uppgifter om bisysslor. Det skedde under våren 2013 samt sommar/hösten Vi har inte inom ramen för denna granskning inte tagit dela av resultatet av detta. Bedömning Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende bisysslor på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen inte är helt tillräcklig. I enlighet med riktlinjerna informerar förvaltningen sina medarbetare om deras anmälningsplikt vid ett gemensamt tillfälle. Vidare rapporterar förvaltningen de godkända bisysslorna till nämnden ett par gånger per år. Däremot saknas en sammanställning över samtliga anmälda bisysslor. Brister har framkommit i vår verifiering, då vi endast erhöll l av 8 efterfrågade blanketter. Resultatet indikerar att det är sannolikt att det förekommer fler bisysslor än vad som anmälts till förvaltningen. Förvaltningen gör ingen egen löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor och uppföljning/kontroll ingår inte heller i uppföljning av internkontrollplan för Socialförvaltningen På Socialförvaltningen finns vid granskningstillfället 1861 anställda. Av dessa har 372 anställda jämförts mot bolagsverkets register, vilket motsvarar ca 20 procent av de anställda. När avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar har eliminerats kvarstår 31 aktiva bolag. Enligt SCB/Bolagsverkets registrering har bolagen bl.a. följande verksamhet: Föremålet för bolagets verksamhet är förmedling, rådgivning och konsultationer inom området försäkring, fond, finanskonsultationer inom management och ledarskap. Uppdrag inom marknadsföring, sponsring och försäljning. Journalistiska uppdrag inom samtliga medier. Moderator och konferencieruppdrag ingår också i verksamheten. Friskvård med helhetstänkande. Inriktning på massage, kost, stress och träning. Bolaget ska bedriva motions- och idrottsverksamhet, lokaluthyrning. En medarbetare i de aktiva bolagen har en VD-roll. Av de 31 aktiva bolagen ovan har vi efterfrågat blanketter från 8 medarbetare. Enligt uppgift har det inte inkommit någon skriftlig anmälan från någon av dessa Region Gotland 14 av 22 PwC

64 medarbetare till ansvarig chef eller socialförvaltningen. I dagsläget har socialförvaltningen ca 40 anmälda och registrerade bisysslor. Socialförvaltningen uppger att de arbetar utifrån regionens centrala policy och riktlinjer. Förvaltningen följer upp bisysslan vid varje enskilt medarbetarsamtal. De anmälda bisysslorna skickas till förvaltningschef för beslut. Förvaltningen uppger att beslutet följs upp årsvis, dock har vi i granskningen ej tagit del av denna uppföljning. Bedömning Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende bisysslor på socialförvaltningen inte är helt tillräcklig. Brister har framkommit i vår verifiering, då vi endast erhöll i av 8 efterfrågade blanketter. Mot bakgrund till resultatet är sannolikheten att förekomsten av anmälda bisysslor är färre än vad som finns i verkligheten. Det saknas även en dokumentation över totalt anmälda bisysslorna inom förvaltningen, trots att förvaltningen beskriver att de har gjort en insats för att fånga upp eventuella bisysslor. Förvaltningen har inte redovisat några anmälningar och beslut för de registrerade bolagen i samband med vår verifiering. Resultatet indikerar att det är sannolikt att det förekommer fler bisysslor än vad som anmälts till förvaltningen. Förvaltningen gör ingen egen löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor och uppföljning/kontroll ingår inte heller i uppföljning av internkontrollplan för Serviceförvaltningen På Serviceförvaltningen finns vid granskningstillfället 545 anställda. Av dessa har 109 anställda jämförts mot bolagsverkets register, vilket motsvarar ca 20 procent av de anställda. När avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar har eliminerats kvarstår g aktiva bolag. Enligt SCB/Bolagsverkets registrering har bolagen bl.a. följande verksamhet: Caféverksamhet med camping och minigolf. Hovslageri, in- och tillridning, smidesarbete samt service till djurskötsel. Försäljning och montering av inredning i transportbilar, samt elinstallationer i bil. Försäljning av släp, båtar, motorer, industri- och trädgårdsprodukter med tillhörande service. Med industriprodukter menas elverk, pumpar och bandvagnar. Byggnad av hus, renovering och till-, ombyggnation. Av de 9 aktiva bolagen ovan har vi efterfrågat blanketter från 8 medarbetare. Serviceförvaltningen återkopplat med 2 blanketter. Enligt uppgift har förvaltningen inte inhämtat någon blankett för resterande 6 medarbetare. Förvaltningen uppger att Region Gotland 15 av 22 PwC

65 2 av medarbetarna fått ett muntligt godkännande av ansvarig chef. i medarbetare gjorde anmälan av bisysslan och fick godkännande för ett antal år sedan, dock har förvaltningen inte kunnat återfinna anmälan. Övriga 3 har inte anmält sin bisyssla till ansvarig chef. Enligt uppgift saknas rutin för rapportering av registrerade bisysslor till nämnden. Förvaltningen uppger att under granskningens gång har förvaltningens ledningsgrupp haft ett möte inom området och förtydligande har gjorts om när en bisyssla ska anmälas. Cheferna har även uppmanats om att ta upp detta ytterligare en gång med medarbetarna under hösten I dagsläget har servicebyggnadsförvaltningen 37 anmälda bisysslor. Bedömning Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende bisysslor på Serviceförvaltningen inte är helt tillräcklig. Brister har noterats i vår verifiering avseende serviceförvaltningens hantering av dessa. Enligt uppgift arbetar serviceförvaltningen i enlighet med regionens riktlinjer. Däremot saknas en sammanställning över samtliga anmälda bisysslor, då medarbetaren många gånger får muntliga besked från ansvarig chef. Trots saknade blanketter påvisar verifieringen ändå att de ansvariga cheferna har en viss dialog med medarbetarna som meddelar eventuella bisysslor. Dock indikerar det att det är sannolikt att fler bisysslor har blivit anmälda till ansvarig chef än vad det finns skriftlig dokumentation. Eftersom ingen samlad dokumentation över anmälda bisysslor finns att tillgå kan vi ej uttala oss om de som har anmälts av medarbetare, men fått avslag eller blivit godkända. Förvaltningen gör ingen egen löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor och uppföljning/kontroll ingår inte heller i uppföljning av internkontrollplan för ,8, Ledningskontoret På Ledningskontoret finns vid granskningstillfället 57 anställda. Av dessa har 11 anställda jämförts mot bolagsverkets register, vilket motsvarar ca 19 procent av de anställda. När avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar har eliminerats kvarstår 6 aktiva bolag. Enligt SCB/Bolagsverkets registrering har bolagen bl.a. följande verksamhet: Jordbruksverksamhet. Aktiebolagets verksamhet ska vara att leverera bioenergi. Försäljning och utveckling av IT-baserade hjälpmedel samt därtill relaterad konsultverksamhet. Region Gotland 16 av 22 PwC

66 Bolaget skall bedriva kapitalförvaltning främst genom att tillhandahålla riskkapital samt bedriva därmed förenlig verksamhet. En medarbetare i de aktiva bolagen har en ordföranderoll. Av de 6 aktiva bolagen enligt ovan har vi efterfrågat anmälan och beslut avseende 3 medarbetare. Ledningskontoret återkopplade med en av dessa. De 2 blanketter som inte har inkommit borde även dessa finnas registrerade enligt ledningskontoret. Enligt uppgift kommer ledningskontoret att begära in dessa. I dagsläget har ledningskontoret sammantaget 7 registrerade bisysslor. Bedömning Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende bisysslor på ledningskontoret inte är helt tillräcklig. Vissa brister noteras i verifieringen där de har missat att få in blanketter från medarbetare. Granskningen påvisar att det inte finns någon rutin för att fånga upp eventuella bisysslor. Detta sammantaget kan innebära att det finns medarbetare som inte har anmält sin bisyssla. Förvaltningen gör ingen egen löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor och uppföljning/kontroll ingår inte heller i uppföljning av internkontrollplan för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen På Hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns vid granskningstillfället i 396 anställda. Av dessa har 310 anställda jämförts mot bolagsverkets register, vilket motsvarar ca 22 procent av de anställda. När avregistrerade och inaktiva bolag samt bostadsrättsföreningar har eliminerats kvarstår 41 aktiva bolag. Enligt SCB/Bolagsverkets registrering har bolagen bl.a. följande verksamhet: Föremålet för bolagets verksamhet är konsult inom anestesi- och intensiwård. Bolaget ska bedriva konsultläkarverksamhet i olika vårdformer inom hälsooch sjukvården, bedriva bemanningsverksamhet inom hälso- och sjukvårdssektorn, bedriva utbildning och konsultverksamhet inom media, journalistik, medicin och ledarskap. Legitimerad psykolog med inriktning på Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Dialektisk beteendeterapi (DBT). Utbildning, handledning och behandling. Företaget ska bedriva bemanning/uthyrning av vård och omsorgspersonal inom hälsosjukvård/äldreomsorg samt ledsagning, avlösning och hemtjänst. Teckenspråk, producera och försälja teckenspråksmaterial och teckenspråksrelaterade webbtjänster, utbildningsmaterial, försäljning och presentartiklar med tryck. Region Gotland 17 av 22 PwC

67 I två av de aktiva bolagen har medarbetaren på Regionen en ordförande/vdroll. Av de 41 aktiva bolagen efterfrågade vi blanketter för 8 medarbetare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har inte återkopplat med någon anmälan. Av olika anledningar saknas skriftlig anmälan från medarbetaren. Motiven anges vara att medarbetaren själv inte anser sig ha en bisyssla och har anmält detta till närmaste chef utan att detta dokumenterats. Det är maka/make som driver företag och medarbetaren endast registrerats i bolaget eller att bolaget har varit vilande. Enligt uppgift sker kontroll av bisysslor i samband med medarbetarsamtalet. Ansvaret är delegerat till närmaste chef att följa upp. I maj 2014 hade förvaltningen 2 registrerade bisysslor. Bedömning Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende bisysslor på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inte är tillräcklig. Brister har noterats i vår verifiering avseende hälso- och sjukvårdsförvaltningens hantering av dessa. Enligt uppgift arbetar förvaltningen i enlighet med regionens riktlinjer. Däremot saknas en sammanställning över samtliga anmälda bisysslor, då medarbetaren många gånger får muntliga besked från ansvarig chef. Om förvaltningen har gjort en insats för att fånga upp eventuella bisysslor framgår ej. Med hänsyn till att förvaltningen ej hade någon blankett för de registrerade bolagen vi har granskat indikerar det att det finns många medarbetare som inte har anmält sin bisyssla. Förvaltningen gör ingen egen löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor och uppföljning/kontroll ingår inte heller i uppföljning av internkontrollplan för Region Gotland 18 av 22 PwC

68 Avstämning mot kontrollmål Kontrollmål Det finns ett ändamålsenligt regelverk rörande anställdas eventuella bisysslor Det finns ändamålsenliga system och rutiner för att följa upp anställdas bisysslor. Kommentar l allt väsentligt tillräcklig Region Gotland har tagit fram riktlinjer för Bisysslor, antagen 2008 samt reviderad Riktlinjerna bedöms till viss del ändamålsenliga. Dock skulle dessa riktlinjer förbättras och utvecklas något för att förtydliga uppföljningar inom området. Inte helt tillräcklig Enligt rutinerna ska förvaltningarna informera medarbetarna om deras skyldigheter att anmäla sin eventuella bisyssla. Av intervjuer framgår att detta genomförs. Av riktlinjerna framgår att förvaltningen ska följa upp förekomst av bisysslor årligen. Av intervjuer framkommer att det finns rutin att det genomförs i samband med medarbetarsamtal samt nyanställningar. Dock finns inga riktlinjer eller rutiner som tydliggör för hur förvaltningarna ska samla blanketterna (anmälan och beslut) eller hur de ska återrapportera till nämnd för att regionen ska få en helhetsbild av bisysslorna. Regelverket för anställdas bisysslor efterlevs. Ej tillräcklig Enligt riktlinjerna ska anställda vid regionen årligen anmäla eventuell bisyssla till ansvarig chef. Vår bedömning bygger på de brister som har framkommit i vår verifiering. Det har endast har inkommit ett fåtal blanketter (anmälning och beslut) av vårt urval vilket indikerar det att medarbetarna inte anmäler sina bisysslor enligt riktlinjerna. Resultatet av vår verifiering är: Barn- och utbildningsförvaltningen O av 8 blanketter Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 av 5 blanketter Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 av 8 blanketter Kultur- och fritidsförvaltningen 1 av 5 blanketter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen O av 8 blanketter Socialförvaltningen O av 8 blanketter Serviceförvaltningen 2 av 8 blanketter Ledningskontoret 1 av 3 blanketter Teknikförvaltningen 3 av 4 blanketter Det sker regelbundna genomgångar med de anställda rörande regelverket avseende bisysslor. Inte helt tillräcklig Av våra intervjuer framgår det av förvaltningschefer/personalchefer att ansvariga chefer ställer frågan om bisysslor med medarbetarna årligen i samband med medarbetarsamtal. Dock finns ingen dokumentation på Region Gotland PwC 19 av 22

69 att detta genomförs Enligt uppgift från förvaltningschefer/personalchefer är det endast en förvaltning (gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen) som löpande rapporterar till nämnden om aktuella bisysslor. Efter en översiktligt kontroll av förvaltningarnas protokoll har vi noterat att övriga förvaltningar inte har rapporterat några bisysslor till nämnden under Region Gotland PwC 20 av 22

70 Bilaga i. Checklista bisysslor Är bisysslan tillåten eller förbjuden? - Checklista för bedömningen av bisysslors förtroendeskadlighet. Bestämmelsen i 7 lagen om offentlig anställning (LOA) om förbud mot förtroendeskadliga bisysslor är allmänt hållen. En rad olika omständigheter spelar in när man skall bedöma om en bisyssla är förtroendeskadlig eller inte. Först bör man avgöra om det över huvud taget rör sig om en bisyssla i lagens mening eller om det är en sådan aktivitet som typiskt sett hör till privatlivet och som därmed i allmänhet faller utanför bisyssleregeln. Man bör sedan göra en samlad bedömning av de omständigheter som kan påverka allmänhetens förtroende för arbetstagarnas opartiskhet och myndigheternas anseende. Hur stor är risken för att förtroendet rubbas och vilken grad av risk kan man godta? Vid bedömningen bör man ta hänsyn till dels vilka arbetsuppgifter den anställde och myndigheten har, och dels vad bisysslan går ut på. Syftet med denna checklista är att den skall kunna vara ett stöd för arbetsgivare och arbetstagare när de skall bedöma om en bisyssla är förtroendeskadlig. Det är naturligtvis inte tanken att den med automatik skall kunna leda fram till rätta svaret på frågan om förtroendeskadligheten. Är verksamheten en bisyssla i lagens mening? 1. Är det fråga om en anställning vid sidan av huvudanställningen? 2. Är det fråga om ett uppdrag som lämnas av någon annan än huvudarbetsgivaren? 3. Är det fråga om något annat slag av verksamhet än sådant som nämns i fråga l och 2 och som bedrivs vid sidan av huvudanställningen? 4. Är det fråga om enbart medlemskap och inte uppdrag, t.ex. som styrelseledamot i en förening? 5. Är det fråga om en aktivitet som typiskt sett hör till privatlivet, t.ex. att utöva en hobby eller att sköta sin och familjens egendom och privata angelägenheter? 6. Innebär aktiviteten, t.ex. förvaltning av den egna förmögenheten, att arbetstagaren är engagerad i företag eller branscher som är föremål för hans verksamhet i tjänsten? Om svaret på någon av frågorna 1-3 och 6 är ja, talar det mesta för att det rör sig om en bisyssla i lagens mening. Om svaret på någon av frågorna 4 och 5 är ja, talar det mesta för att det inte handlar om en bisyssla i lagens mening. Ligger arbetsuppgifterna i huvudanställningen inom något av de områden där man bör vara särskilt försiktig med bisysslor som kan påverka allmänhetens förtroende för arbetstagarna eller myndigheten/förvaltningen? Har arbetstagaren eller den myndighet/förvaltning där han eller hon är anställd, arbetsuppgifter som innebär - rättskipning - myndighetsutövning (beslut om förmåner, rättigheter och skyldigheter, tillstånd, bidrag m.m. för enskilda personer och företag) - upphandling (köp eller hyra av varor, tjänster eller byggentreprenader) - tillsyn och kontroll över offentlig eller enskild verksamhet - förvaltning av egendom - ledning av myndigheter/förvaltningar eller verksamheter inom dessa Region Gotland 21 av 22 PwC

71 Om svaret på frågan är ja, ökar risken för att en bisyssla skadar allmänhetens förtroende för arbetstagaren eller myndigheten. Är bisysslan av sådan beskaffenhet att risken för förtroendeskada ökar? 1. Finns det någon beröring mellan å ena sidan arbetsuppgifterna i bisysslan eller verksamheten i det företag hos vilket bisysslan utförs och å andra sidan myndigheten/förvaltningens verksamhet? 2. Finns det någon beröring mellan arbetstagarens arbetsuppgifter i huvudanställningen och bisysslan? 3. Är arbetsuppgifterna i bisysslan av mera kvalificerat slag? 4. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan ett privat företag? 5. Är bisysslan ett styrelseuppdrag i aktiebolag eller ekonomisk förening? 6. Gäller bisysslan egen kommersiellt inriktad verksamhet, t.ex. konsultverksamhet? 7. Är bisysslan ett politiskt, fackligt eller ideellt förtroendeuppdrag? 8. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan en offentlig myndighet? 9. Är det ett allmänt intresse, t.ex. en myndighets behov av expertis, att arbetstagaren åtar sig bisysslan? Om svaret på någon av frågorna 1-6 är ja, ökar risken för att bisysslan skadar allmänhetens förtroende för arbetstagaren eller myndigheten. Om svaret på fråga 7, 8 eller 9 är ja, minskar risken. Har bisysslan sådan omfattning att risken för förtroendeskada ökar? 1. Är bisysslan tidskrävande? 2. Är bisysslan kortvarig eller av sporadisk art? 3. Får arbetstagaren eller någon anhörig till honom eller henne ekonomisk eller annan ersättning för bisysslan och är denna ersättning i så fall hög? Om svaret på fråga i och/eller 3 är ja, ökar risken för förtroendeskada. Om svaret på fråga 2 är ja, minskar risken. Region Gotland 22 av 22 PwC

72 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsområde Psykiatri Ärendenr HSN 2014/553 1 (1) Handlingstyp Missiv Datum 3 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Omhändertagande vid depression och ångest - svar på revisionsskrivelse Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att Lämna bifogad skrivelse som sitt eget yttrande till regionens revisorer. Bakgrund Regionens revisorer överlämnade i november 2014 en rapport till hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden. Rapporten var en granskning, utförd av PwC, av omhändertagande vid depression och ångest utifrån rådande nationella riktlinjer. Syftet med granskningen var att tillse att vården för personer med dessa sjukdomstillstånd är ändamålsenlig. Revisorernas slutsatser liksom förvaltningens förslag till svar från nämnden, framgår av bifogad skrivelse. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

73 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsområde Psykiatri Ärendenr HSN 2014/553 1 (2) Handlingstyp Svar på revisionsskrivelse Datum 2 mars 2015 Omhändertagande vid depression och ångest - svar på revisionsskrivelse Regionens revisorer har låtit PwC granska vården för personer med depression och ångest, med utgångspunkt från nationella riktlinjer, för att se om vården är ändamålsenlig. Mycket fungerar tillfredsställande men granskningen påtalar brister avseende följande kontrollmål: 1. Bristande samsyn psykiatri/socialtjänst när heldygnsvård avslutas, vilket leder till återinskrivningar. 2. Bristande analys av återinskrivningar. 3. Behov av att vidareutveckla tillämpningen av regionala riktlinjer för suicidprevention. 4. Behov av att utveckla kontinuiteten inom vården. 5. Behov av att utveckla tillgång till specialistutbildade läkare och sjuksköterskor i psykiatrin. Hälso- och sjukvårdsnämnden har redan innan revisionsrapporten identifierat viktiga förbättringsområden och förvaltningen har påbörjat förbättringsarbeten inom ett flertal områden som nämns i rapporten. Dessa kommenteras här nedan. I revisionsskrivelsens första punkt påpekas brister i samsyn mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten vad gäller patienter i utskrivningsfas från den psykiatriska heldygnsvården. Revisorerna efterfrågar en högre grad av samsyn och samarbete. - Här är påbörjat ett förbättringsarbete inom hela sjukvården för att säkerställa vårdplaneringsprocessen. Psykiatrin har, tillammans med socialtjänsten, tagit fram rutiner och checklistor för vårdplanering och utskrivning. Verksamheterna har även identifierat sina respektive ansvarsområden. Det arbetet är nu på väg in i en ny fas. Hälso- och sjukvårdsdirektören samt socialdirektören har gemensamt tillsatt en projektledare för att implementera metoderna och utbilda personal i Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

74 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 2 (2) dessa rutiner och checklistor. Stödet vänder sig till både psykiatrin och socialtjänsten. Under andra punkten framförs att hälso- och sjukvården inte analyserar återinskrivningarna i heldygnsvården. - Återinskrivningar i psykiatrins heldygnsvård ska inte ses som något negativt. Genom att ha en hög tillgänglighet med möjlighet att lägga in patienter när det behövs skapas trygghet. Patienter med svikttillstånd kan stegvis stödjas i eget boende, varvat med kortare perioder av heldygnsvård, för att sedan bli utskrivna i ett mer stabilt skick. Detta är ett korrekt sätt att använda heldygnsvård inom psykiatrin korta vårdtider. Icke desto mindre pågår ett förbättringsarbete där psykiatri och socialtjänst i samverkan ser över boendestöd och boendeformer för patienter med relativt låg egen funktionsnivå. Vidare ser revisorerna ett behov av att vidareutveckla tillämpningen av det regionala suicidpreventionsprogrammet. - Även här är påbörjat ett regionalt samarbete som hålls samman av Ledningskontoret. Ett förvaltningsövergripande program ska tas fram med syfte att minska suicidtalen inom Region Gotland. I och med detta kommer det regionala suicidpreventionsprogrammet att revideras och döpas om. Förutom det har sjukvården en pågående utbildningssatsning inom suicidprevention. Slutligen ser revisorerna ett behov av bättre kontinuitet inom psykiatri och primärvård samt att tillgången till specialiserad personal inom psykiatrin behöver utvecklas. - Detta är en av de stora utmaningarna inom svensk sjukvård för framtiden. Bristande tillgång till specialistkompetent personal är ett växande nationellt problem. Region Gotland arbetar aktivt med frågan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

75 Regionens revisorer Region Gotland Revisionsskrivelse Änr U' REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Granskning av omhändertagande vid depression och ångest På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC granskat omhändertagande vid depression och ångest utifrån de Nationella riktlinjerna. Granskningen syftar till att bedöma hur Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) tillser att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig. Efter genomförd granskning gör vi den samlade bedömningen att HSN inte till fullo tillser att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig. Vi noterar att mycket fungerar tillfredsställande inom och mellan verksamheterna. Den sammanfattande bedömningen baseras på bedömningar avseende granskningens kontrollmål, och följande iakttagelser: Det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen (Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden) för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen. För patienternas bästa är det oerhört viktigt att det finns en samsyn mellan vårdgivarna. Denna samsyn förefaller saknas när det gäller patienter som skrivs ut från psykiatrisk slutenvård, som enligt psykiatrin inte får tillräckligt stöd av socialtjänsten, och enligt socialtjänsten är i för dåligt skick när de skrivs ut. Oavsett vad skälet är blir resultatet för patienten att de återinskrivs i psykiatrisk slutenvård. Vår bedömning är att HSN inte analyserar återinskrivningar i slutenvård. Dessa analyser bör genomföras, dels för att förbättra verksamheten, och dels för att skapa statistik över orsaker till återinskrivningar. Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. De intervjuade säger också att de regionala riktlinjerna avseende suicidprevention används. I de senaste Öppna jämförelser 2013 intar Region Gotland en sistaplats med flest suicider i riket för såväl män som kvinnor. Även om Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats Region Gotland

76 Regionens revisorer riktlinjer finns är det vår bedömning att tillämpningen behöver vidareutvecklas. Kontinuiteten behöver utvecklas inom vården. Hinder för detta är att hyrpersonal måste användas i relativt stor utsträckning (främst hyrläkare inom psykiatrin och primärvården). Tillgången till specialiserad personal inom vården på Gotland behöver utvecklas. Enligt NYSAM-statistik 2013 ligger Region Gotland lågt i förhållande till jämförda sjukvådshuvudmän vad avser läkare och sjuksköterskor med specialistutbildning i psykiatri. Glädjande är dock att andelen psykologer med specialistutbildning o psykiatri är högst i redovisad statistik. Revisorerna önskar senast sista februari 2015 bli informerade om vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av rapporten. För Region Gotlands revisorer Stig Pettersson Ordförande Rapporten översänds för kännedom till Regionstyrelsen

77 Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland pwc

78 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2. Inledning och revisionsfråga Metod och avgränsning 4 3. Styrdokument och organisation Styrdokument och uppföljningsdokument Organisation för psykiatri 5 4. Resultat De nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs Det avsattes särskilda medel till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna Det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest Det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd Det finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin Det finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk Det finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen Det finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården Det finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc) Det finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården Rutiner finns för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa ochlivssituation HSN analyserar återinskrivningar i slutenvård Behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Bilagai 20 Region Gotland PwC

79 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC granskat Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med omhändertagande och vård vid depression och ångest. Den revisionsfråga som granskningen avser att besvara är följande: Tillser Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig? Efter genomförd granskning gör vi den samlade bedömningen att HSN inte till fullo tillser att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig. Den sammanfattande bedömningen baseras på bedömningar avseende granskningens kontrollmål, och följande iakttagelser: Region/ Landsting Region Gotland Kontrollmål De nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs Avsattes särskilda medel till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna? Det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest Det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting Det finns en god tillgänglighet för personer med depression/ångest i primärvården resp. specialistpsykiatrin Det finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar hos personer med Uppfyllt? Ja/Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Kommentar Avtal om gemensamt vårdprogram med SLL. Dock dålig följsamhet hos vissa anställda Detta bör övervägas liksom hur kunskapsstyrni ngen ska struktureras Fn föremål för översyn Men olika syn på resursinsatser HSN och SN efter utskrivn Dock långa köer vid vissa enheter Inte skriftliga Region Gotland PwC 1 av 21

80 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest depression/ångest Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk Det finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symtom men inte uppfyller kriterierna för depression eller ångest vid den första bedömningen Det finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder i används nom psykiatrin resp. inom primärvården Det finns förutsättningarna för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc) Det finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården Rutiner finns för att ge den aktuella målgruppen och ev. anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa och livssituation Landstinget analyserar återinskrivningar i psykiatrisk slutenvård Behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alt annan personal) för målgruppen Rapportering av uppgifter görs till kvalitetregistret Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Ja Nej Dock beskrivs användningen som "dålig", och resultaten i NYSAM jämförelse är dåliga Inte skriftliga. Dock ansvarig behandlares Dock långa köer vid vissa enheter Generellt för behandlare, dock problem med hyrläkare och brist på KBT-terapeuter Dock vikarier/ hyrläkare i stor omfattning på vissa enheter. Nysamjämf visar att Gotland har relativt låg andel personal med specialistutb. Dessa rutiner bör tas fram Dessa analyser bör göras Dock problem med hyrläkare Finns inget för depression och ångest Region Gotland PwC 2 av 21

81 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest 2. Inledning och revisionsfråga Socialstyrelsen (SoS) fastställde år 2010 nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Under 2013 genomförde SoS en nationell utvärdering av den psykiatriska vården baserat på bland annat dessa riktlinjer. Utvärderingen visade på ett antal brister i omhändertagandet och efterlevnaden av de nationella riktlinjerna. Revisorerna i Region Gotland bedömer att det finns indikationer för att omhändertagandet av personer med depression/ångest inte följer de nationella riktlinjerna samt att det inom regionen saknas en tydlig gränsdragning mellan primärvård och specialistpsykiatri om ansvar och ansvarsfördelning. Det innebär en risk för att vården inte blir ändamålsenlig och eller att personer "faller mellan stolarna". Eftersom risken för självmord bedöms vara hög i den aktuella målgruppen kan brister i omhändertagandet få allvarliga konsekvenser. I de senaste Öppna jämförelser 2013 intar Region Gotland en sistaplats med flest suicider i riket. Vi avser att ta med denna insikt i granskningen. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Tillser Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig? De kontrollmål som ingår i granskningen är: De nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs. Det avsattes särskilda medel till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna. Det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata aktörerna) avseende gränsdragning/ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest. Det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd. Det finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin. Det finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptakt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest. Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. Region Gotland 3 av 21 PwC

82 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest Det finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen. Det finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården Det finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc). Det finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården. Rutiner finns för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa och livssituation. HSN analyserar återinskrivningar i slutenvård. Behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen. Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Metod och avgränsning Granskningen genomförs genom inläsning av de nationella riktlinjerna samt styrdokument av olika slag. Intervjuer genomförs inom första linjens vård (primärvården) och inom den specialiserade psykiatrin. Sjukvårdsdirektör och sjukvårdschef har informerats om granskningen och intervjuer har genomförts med beställarchef, primärvårdschef och biträdande primärvårdschef, psykiatrichef, representanter för Hansahälsan, Visborg, Visby norr, Visby söder, Slite, medicinskt ansvarig läkare på Visby norr samt enhetschefer, läkare och psykologer inom sluten respektive öppen psykiatri. Sammanlagt har 18 intervjuer genomförts. Granskningen avgränsas till att omfatta vuxna (18-65 år). Patienter inom förstalinjens vård och inom specialistpsykiatrin. Gruppen barn och ungdomar ingår inte och inte heller gravida kvinnor. Den information som inhämtats vid intervjutillfällena har varit föremål för sakgranskning. Region Gotland 4 av 21 PwC

83 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest 3. Styrdokument och organisation 3.1. Styrdokument och uppföljningsdokument Region Gotland har ingått ett avtal med Stockholms läns landsting (SLL) om samarbete. Regionen följer SLL:s vårdprogram för den aktuella målgruppen. I detta program finns de nationella riktlinjerna inarbetade. Gotland är för litet för att själva utarbeta ett vårdprogram, varför samarbetet med SLL ses som nödvändigt. Under hösten 2014 kommer representanter från SLL till Gotland för en genomgång av vårdprogrammet och för att säkra att det följs. Det fins en samarbetsöverenskommelse mellan primärvård och psykiatri på Gotland. Detta är detaljerat och det framgår tydligt vem som har ansvar för olika områden. Enligt de intervjuade upplevs överenskommelsen som bra. Det finns även skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen i form av "Samordnad vårdplanering" och "Psykiska funktionsnedsättningar". Förutom ovanstående finns även Regionala riktlinjer för suicidprevention Organisation för psykiatri Den psykiatriska verksamheten är organiserad så att primärvården ska ansvara för lätta till medelsvåra fall. Detta gäller även depression och ångest. Specialistpsykiatrin ansvarar för de svårare fallen och har öppen och sluten psykiatrisk vård på Gotland till sitt förfogande. Det finns även fall där andra, mer komplicerade diagnoser kräver mer specialiserad vård hos andra sjukvårdshuvudmän. Inom den psykiatriska vården har även Socialnämnden ett ansvar som främst omfattar boende för psykiskt funktionshindrade samt sysselsättningsfrågor (arbete). Region Gotland 5 av 21 PwC

84 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest 4. Resultat Granskningsresultatet redovisas utifrån uppställda kontrollmål De nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs Iakttagelser: Samtliga intervjuade uppger att de nationella riktlinjerna är implementerade, kända av personalen och följs, dock i varierande utsträckning. Flera enhetschefer uppger att riktlinjerna har gåtts igenom med personalen under arbetstid för att man ska försäkra sig om att riktlinjerna är kända och följs. De nationella riktlinjer utgör även grund för det regionala vårdprogram som enligt avtal med SLL utarbetats. Detta innebär att de lokala riktlinjerna som gäller på de granskade verksamheterna, och därigenom de rutiner som finns inom verksamheterna, medverkar till att de nationella riktlinjerna är implementerade, kända och följda. En av de intervjuade poängterar dock att kännedom är högre bland den fast anställda personalen är bland vikarier och annan tillfällig personal. En av enhetscheferna uppger att det finns skillnader inom personalgruppen avseende följsamheten till de nationella riktlinjerna. Denna skillnad har sin grund i hur länge personalen har arbetat. De som har varit länge på arbetsplatsen anser sig inte behöva de rekommendationer som de nationella riktlinjerna framför, till skillnad från de som är nyare på arbetsplatsen. Inom psykiatrin har man inom öppenvården jobbat mycket med de nationella riktlinjerna. Inom slutenvård har man dock inte gjort det i lika stor utsträckning, men riktlinjerna har tagits upp och diskuterats och under en planeringsdag informerades personalen om riktlinjerna. En av de intervjuade uppger att det kontinuerliga arbetet med de nationella riktlinjerna skulle kunna förbättras genom att enhetscheferna blir bättre på att gå igenom de regionala vårdprogrammen en gång per år. Bedömning: Vår bedömning är att de nationella riktlinjerna för depression och ångest i stort sett är implementerade, kända och följs. Ett vanligt problem är dock att de som har varit på en arbetsplats länge anser sig inte behöva den typ av rekommendationer som nationella riktlinjer utgör ett exempel på. För att se till att de nationella riktlinjerna är implementerade, kända och följs av alla personal, bör det säkerställas att ansvarig chef tillser att regelbundna genomgångar genomföras, till exempel årligen. Följsamhet till de nationella riktlinjerna är en del av det som brukar kallas för kunskapsstyrning. Det säkerställer att best practise följs och att patienterna erhåller vård på lika villkor. HSN bör konkretisera vilka konsekvenser som ett nytt vårdprogram medför i form av utbildning, resursfrågor osv. Region Gotland 6 av 21 PwC

85 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest 4.2. Det avsattes särskilda medel till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna Iakttagelser: Ingen av de intervjuade uppger att några särskilda medel avsattes vid införande av de nationella riktlinjerna. Dock genomfördes ett antal olika projekt och utbildningar, där de nationella riktlinjerna utgjorde en del. Det har även funnits medel tillgängliga genom olika projekt för att vårdcentralerna ska kunna anställda KBT-terapeuter. Bedömning: Inga särskilda medel till psykiatrin och primärvården avsattes vid införandet av de nationella riktlinjerna. Socialstyrelsen rekommenderar att särskilda medel avsätts för att underlätt kunskapsstyrning. I liknande situationer i framtiden bör HSN tillse att särskilda medel tillsätts Det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest Iakttagelser: I överenskommelsen framgår att primärvården inom Region Gotland har i uppdrag att stå för första linjen vård och behandling till personer från och med 18 år med psykisk ohälsa, psykiska funktionsnedsättningar eller psykisk sjukdom som inte kräver specialistsjukvård. Psykiatrin ansvarar för kvalificerad utredning och behandling vid mer allvarliga och komplicerade tillstånd. Socialförvaltningen har i uppdrag att initiera, planera och samordna de sociala insatserna för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Vidare framgår det i överenskommelsen vem det är som har huvudansvar för en patientgrupp och det poängteras att det för målgruppen finns svårdefinierade tillstånd där patienterna riskerar att "falla mellan stolarna". I dessa fall kan gemensamma insatser krävas, till exempel att vårdplanering sker i samarbete mellan primärvård och psykiatri. För de aktuella diagnoserna och tillstånden finns det i överenskommelsen presenterat vad som är primärvårdens ansvar, vad som är psykiatrins ansvar, övrig information, samt förslag på skattningsskalor. För depressionssjukdom framgår det av överenskommelsen att primärvården har huvudansvar för lätta till måttliga depressionstillstånd. Psykiatrin är ansvarig för patienter med svåra depressionstillstånd, patienter med hög suicidrisk, vid misstanken om bipolär sjukdom, maniska eller hypomana perioder, depression med psykotiska inslag och depression som inte svarar på försök till farmakologisk Region Gotland 7 av 21 PwC

86 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest behandling. Vid osäkerhet om gränsdragningen är det viktigt att primärvården och psykiatrin konsulterar varandra. För patienter med ångest eller ångestsyndrom har primärvården huvudansvar. Psykiatrins uppgift är konsultation, utredning och differentialdiagnostik vid mer komplicerade tillstånd, samt för patienter med hög suicidrisk. För patienter med behov av socialt stöd finns möjlighet att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning. Att bedöma suicidrisk är ett gemensamt ansvar för primärvård och psykiatri. Primärvården har huvudansvar för den initiala bedömning av patienter som söker vård på grund av psykisk ohälsa. Vid hög suicidrisk ska akutremiss skickas till psykiatrin. Psykiatrin har huvudansvar för bedömning och behandling av konstaterat suicidala patienter, samt av patienter efter genomfört suicidförsök. Psykiatrin har även huvudansvar för uppföljning av patienter efter genomfört suicidförsök. En av de intervjuade, som själv arbetade med framtagandet av överenskommelsen, uppger att fördelningarna i uppgörelsen är baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångest. Arbetet med att ta fram överenskommelsen ledde enligt de intervjuade till en ökad förståelse mellan primärvården och psykiatrin, och ett minskat "vi och dom"- tänkande. De intervjuades syn på hur väl överenskommelsen fungerar varierar. Det framhålls att överenskommelsen är tydlig och välskriven. En del av de intervjuade framför att det överlag fungerar mycket bra, men att det ibland kan uppstå gnissel i maskineriet, särskilt då både primärvården och psykiatrin har mycket att göra. En del är mer kritiska och framför särskilt ett behov från läkare i primärvården att kunna få en "second opinion" av psykiatrin samt att patienter återremitteras för snabbt till primärvården. Dessa tyngre patienter innebär långa kontakter med behandlare inom primärvården, vilket får som effekt att väntetiderna blir långa. Inom psykiatrin framförs samtidigt att de får remisser från ST-läkare och hyrläkare som rör patienter som primärvården ska hantera, och att primärvården skulle kunna göra mer inom KBT om de fick mer resurser. Av de som är kritiska är det flera som pekar på underbemanning som en orsak till problemen, och att patienter bollas fram och tillbaka mellan primärvården och psykiatrin som ett resultat av detta. Flera framhåller att primärvården och psykiatrin måste ta ett gemensamt ansvar för patienterna så att ingen riskerar att "falla mellan stolarna", eftersom det inte finns någon annan som verksamheterna kan skjuta över ansvaret på. I februari 2014 genomfördes en gemensam planeringsdag med primärvården och psykiatrin. Under denna dag fördes diskussioner om hur samarbetet fungerar. Flera av de intervjuade var mycket positiva till erfarenheten av denna planeringsdag och uppgav att de konstruktiva diskussionerna bidrog till en bättre förståelse för varandras verksamheter. Region Gotland 8 av 21 PwC

87 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest För uppföljning av överenskommelsen ansvarar verksamhetsområdeschef eller motsvarande. En arbetsgrupp har tillsatts för att revidera överenskommelsen. Arbetsgruppen ska presentera ett förslag på Psykiatrirådet i oktober, för att beslut om den nya överenskommelsen ska kunna tas innan årsskiftet. Bedömning: Vår bedömning är att det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården avseende gränsdragning/ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest. Överenskommelsen har fyllt sitt syfte, men har inte nått hela vägen fram. Av den anledningen behöver överenskommelsen revideras. Detta arbete är påbörjat, vilket vi bedömer som positivt Det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännenför personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd Iakttagelser: Det finns en överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden med titeln "Psykiska funktionsnedsättningar daterad den 27 maj Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden avseende samverkan när det gäller barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar". Överenskommelsens övergripande mål är att patienten får en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg, samt ges möjlighet till delaktighet och inflytande. För att uppnå bästa möjliga resultat för patienten ska samverkan grundas på respektive verksamhets kompetensområde. Verksamheterna har ett gemensamt ansvar för att rutiner och arbetssätt harmonierar med varandra. Ett steg i arbetet med att uppnå detta är upprättandet av en Samordnad Individuell plan (SIP), som finns reglerad i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Om en patient har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska verksamheterna tillsammans upprätta en individuell plan. En annan överenskommelse som tydliggör ansvarsfördelningen är dokumentet "Samordnad vårdplanering", daterat 11 december 2008 (senast reviderat 18 maj 2011). För patienter som har behov av nya eller fortsatta insatser av till exempel öppenvård eller socialtjänsten efter slutenvården ska en samordnad vårdplanering göras mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Majoriteten av de intervjuade känner inte till att det finns en skriftlig samarbetsöverenskommelse som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden rörande personer med psykisk funktionsnedsättning. Dock var det flera som lyfte SIP som ett praktiskt exempel på samarbete mellan huvudmännen. Region Gotland 9 av 21 PwC

88 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest Inom hälso- och sjukvården finns en frustration över att man inte uppnår tillräckligt god vård och skälig levnadsstandard i samarbetet med socialtjänsten för de patienter som skrivs ut från slutenvården. Det finns en skillnad i tankesätt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten kring de insatser som dessa patienter behöver direkt efter utskrivning. Hälso- och sjukvården anser att dessa patienter behöver mycket stöd inledningsvis, till exempel i form av boendestöd, för att sedan trappa ned stödet i en lämplig takt. Socialtjänsten beviljar istället en lägre nivå av insatser, för att sedan skala upp den vid behov. Enligt psykiatrin är detta olämpligt för patientgruppen, och det får som effekt att patienterna inte klarar sig i hemmet efter utskrivning och tvingas till en återinskrivning i psykiatrisk slutenvård. Enligt socialtjänsten är det omvårdnadsmässigt svårare att gå från en högre nivå av insatser till en lägre nivå än tvärtom. Patienterna riskerar att inrätta sitt vårdbehov efter vilka insatser som de har beviljade. Socialtjänsten uppger vidare att de patienter som skrivs ut från psykiatrisk slutenvård är i sämre skick än de var för några år sedan. En del av de utskrivna patienterna har därför vårdbehov som socialtjänsten inte kan eller har i uppgift att tillfredsställa. Inom primärvården efterfrågas också en tydligare ansvarsfördelning mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Ett flertal av de patienter som söker vård för psykiska problem har egentligen sociala problem och borde vända sig till socialtjänsten istället för till sjukvården. För att förenkla detta vore det enligt primärvården bra med en kontaktperson på socialförvaltningen. Inom andra delar av primärvården upplevs inte detta som ett problem. Det faktum att Gotland är en primärkommun gör att personkännedomen inom förvaltningarna är god och samverkan kan ske på personbasis. Bedömning: Vår bedömning är att det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd. Ett exempel på detta är överenskommelsen om Samordnad Individuella plan för patienter som har ett behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Inom andra områden finns det dock utvecklingspotential för samarbetet mellan förvaltningarna. För patienternas bästa är det oerhört viktigt att det finns en samsyn mellan vårdgivarna. Denna samsyn förefaller saknas när det gäller patienter som skrivs ut från psykiatrisk slutenvård, som enligt psykiatrin inte får tillräckligt stöd av socialtjänsten, och enligt socialtjänsten är i för dåligt skick när de skrivs ut. Oavsett vad skälet är blir resultatet för patienten att de återinskrivs i psykiatrisk slutenvård. En annan grupp som inte alltid får den hjälp de behöver i gränsytan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården är de som söker vård, främst i primärvården, för sociala problem. För dessa personer bör HSN överväga att införa fler kuratorer inom primärvården, som skulle kunna hjälpa dessa patienter, eller att Socialnämnden får i uppgift att informera mer om det stöd som socialtjänsten kan erbjuda. Region Gotland 10 av 21 PwC

89 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest 4.5. Det finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin. Iakttagelser: Inom primärvården upprätthålls kraven på tillgänglighet enligt vårdgaranti för besök till läkare. Väntetiden till psykolog eller terapeut kan dock vara mycket längre, även om detta varierar mellan olika vårdcentraler. Inom flera delar av primärvården har en brist på KBT-terapeuter lett till köer, på som längst 6-7 månader. För att matcha tillgänglighet mot behov görs en prioritering bland patienterna, så att de som behöver få behandling snabbare kan få det. På vårdcentralen Visby Söder har en ST-läkare bedrivit ett utvecklingsarbete kring triagering av patienter med psykisk ohälsa, med målen att förbättra patientupplevelsen, minska väntetider till samtalsbehandling, utforma en generell modell för triagering och förbättra arbetsmiljön för medarbetare. När en patient söker vård i primärvården för psykisk ohälsa leder det oftast till en bokning av en läkartid för en bedömning. Vid denna första bedömning är det ofta svårt för läkaren att göra en bedömning av hur prioriterad åtgärden är för just denna patient. Detta leder till en remisskö som är svår att prioritera för de behandlade terapeuterna och psykologerna. Detta kan leda till en onödig fördröjning av behandlingen. Med den nya triagerings-modellen bokades lindrig depression och ångest direkt till en KBTterapeut. Därigenom har alla dessa patienter fått bedömning och kortare behandling hos en KBT-terapeut inom 2 veckor. De som efter denna bedömning har blivit satta på väntelista har alla varit bedömda av en terapeut, vilket förhoppningsvis spelar roll för upplevelsen av väntetiden. I en jämförelse mellan de patienter som har direktbokats till terapeut och "vanligt" bokade patienter till läkare är en intressant möjligt effekt att sjukskrivningarna hos de som har direktbokats är cirka 20% jämfört med cirka 55% för de som var "vanligt" bokade. Inom psykiatrin upprätthålls kraven på tillgänglighet enligt både kömiljarden och vårdgaranti. Öppenvården har enligt uppgift från de intervjuade för få psykologer, vilket gör det särskilt tufft att kunna hålla i terapi. Akuta fall får tid hos en terapeut inom i vecka. Inom specialistpsykiatrin finns även en jourmottagning, och dagliga telefontider som bemannas av en sjuksköterska. I och med kraven i kömiljarden och vårdgarantin sker det enligt en av de intervjuade en felprioritering av nya patienter vilket får en undanträngseffekt på befintliga patienter som det kan vara svårt att ordna återbesöks tider till. Bedömning: Vår bedömning är att det generellt finns en god tillgänglighet, framförallt till ett första besök hos läkare i primärvården eller specialistpsykiatrin. Dock är väntetiderna till behandling inom vissa delar av primärvården långa. Bristen på psykologer inom den psykiatriska öppenvården leder till att det inte är möjligt att genomföra terapi i så stor utsträckning som skulle vara önskvärt. Region Gotland 11 av 21 PwC

90 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest Vi bedömer det som positivt att det både inom primärvården och specialistpsykiatrin arbetas med triagering och prioritering av de patienter som behöver vård snabbt. Resultatet av utvecklingsarbetet rörande triagering som bedrivs inom primärvården kan komma att påverka tillgängligheten i positiv riktning och HSN bör noggrant följa utvecklingen av projektet. Att det inom psykiatrin upprätthålls krav på tillgänglighet enligt kömiljarden och vårdgarantin är ingen garanti för att det finns en god tillgänglighet, eftersom kraven är lågt ställda. Att en patient med hög suicidrisk får träffa en läkare inom 60 dagar innebär inte god tillgänglighet, även om det skulle vara det enligt kraven Det finns rutiner/or riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest Iakttagelser: De intervjuade uppger att det inte finns några skriftliga rutiner för bedömning, insatser och upptäckt av somatiska besvär hos patienter med depression och ångest. Samtliga framhäver dock att det inom läkaryrket ingår att göra en helhetsbedömning av patienterna. Vid första besöket görs en kroppslig undersökning och blodprov tas för att utesluta att de psykiska besvären orsakas av några underliggande somatiska besvär. Många patienter med psykiska besvär söker ofta inledningsvis vård för somatiska besvär. En av de intervjuade beskriver det som att det råder en "odokumenterad vaksamhet" gällande somatiska besvär hos patienter med depression och ångest. En annan beskriver området som ett utvecklingsområde för primärvården, och att särskilt distriktssköterskorna saknar bedömningsinstrument. Bedömning: Det finns inga skriftliga rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidigt upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk Iakttagelser: De regionala riktlinjerna för suicidprevention riktar sig främst till personal inom psykiatrin på Gotland, men även till övrig personal som arbetar i övriga delar av hälso- och sjukvården. De regionala riktlinjerna för suicidprevention inom psykiatrin i Region Gotland ska vara riktlinjer för hur de olika verksamheterna ska utforma, förbättra och implementera patientsäkra rutiner avseende suicidnära patienter och suicidprevention generellt. I de regionala riktlinjerna beskrivs rutiner för när det ska ställas frågor om suicidtankar, bemötande, utredning och bedömning, och åtgärd samt behandling. I Region Gotland 12 av 21 PwC

91 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest riktlinjerna finns även beskrivningar av verktyg som kan användas för att skatta suicidrisk, t.ex. suicidstegen och bedömning av suicidrisknivå. De intervjuade har i stor utsträckning hänvisat till de regionala riktlinjerna när de har fått frågan om det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. Det finns även en checklista inom journalsystemet. Inom vissa delar av primärvården beskrivs arbetet med skattning av suicidrisk som något som man är dålig på, och att arbetet fallerar på grund av hyrläkare. Inom psykiatrin finns det enligt de intervjuade en bättre kännedom hos de anställda och utbildningar hålls regelbundet två gånger per år. Andel patienter som vårdats för depression som genomgått självmordsriskbedömning Andel patienter Källa: Nysam 2013 I en jämförelse med andra regioner och landsting är det endast 15% av patienter som har vårdats för depression som har genomgått en självmordsriskbedömning. Bedömning: Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. Värt att notera är dock att skattning av suicidrisk inom vissa delar av primärvården anses vara bristande och att beskrivningen av situationen främst beror på användningen av hyrläkare. Att endast 15% av patienter som har vårdats för depression har genomgått en självmordsriskbedömning enligt NYSAM är anmärkningsvärt Det finns rutinerför snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriteriernaför depression och ångest vidförstabedömningen Iakttagelser: De intervjuade uppger att det inte finns något skriftlig rutin för förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för en diagnos. Inom primärvården är det dock flera som framför att läkaren som har den första Region Gotland PwC 13 av 21

92 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest kontakten är ansvarig för och nästan alltid har en uppföljning med sådana personer, vilket enligt dem är en rutin, även om den inte är nedskriven. I vissa fall kan läkaren göra bedömningen att patienten själv kan ansvara för att ta kontakt med primärvården igen om besvären förvärras. Inom psykiatrin uppges vid intervju att det finns rutiner för uppföljning av dessa personer. För de som har kommit till psykiatrin erbjuda uppföljningssamtal 2-3 gånger för de personer som inte kan beskriva sin psykiska ohälsa. Om patienten efter det fortfarande inte är intresserad av psykiatrisk vård så avslutas behandlingen. En av de intervjuade anser att den grupp som har symptom men inte uppfyller kriterierna är i en mindre besvärlig situation än de som har fått en remiss, men som står på väntelista till behandling. Bedömning: Det finns inga skriftliga rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen Det finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbasera.de metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården Iakttagelser: De flesta av de intervjuade, både inom psykiatrin och inom primärvården, anser att det finns god tillgång på psykologisk behandling. Vid en vårdcentral poängteras dock att tillgång finns, men att köerna är långa. Samtidigt så finns det andra vårdcentralen som har betydligt kortare vårdköer. Metoderna som används är evidensbaserade, framförallt används kognitiv beteende terapi (KBT) och psykodynamisk terapi. Inom det affektiva teamet inom öppenvården på psykiatrin råder det brist på KBTterapeuter. Enligt en av de intervjuade har därför den del av vården som borde ha bäst tillgång till KBT-terapeuter en av de sämsta. För närvarande har teamet endast i KBT-terapeut, istället för de 3 KBT-terapeuter som man borde ha. Detta resulterar i att teamet inte kan erbjuda patienter med ångest och depression KBT-terapi, utan måste för närvarande fokusera på patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och acceptance-committment-terapi. Patienterna med ångest och depression erbjuds istället behandling med annan inriktning och lägre evidensstyrka. Bedömning: Vår bedömning är att det finns tillgång på psykologisk behandling och att evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården. Region Gotland 14 av 21 PwC

93 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest Inom primärvården är dock köerna på vissa ställen långa, och inom öppenvården råder det brist på KBT-terapeuter Det finns förutsättningar för kontinuitet i vården (attfå träffa samma Iäkare 9 psykolog etc) Iakttagelser: Förutsättningarna för kontinuitet i vården ser olika ut på olika enheter inom primärvården och beror på om det handlar om läkarbesök eller en pågående terapibehandling. På de enheter som huvudsakligen har fast anställd personal är förutsättningarna för kontinuitet mycket goda för både läkarbesök och terapibehandlingar hos terapeuter. På de enheter som har större problem med bemanningen och fler vikarier eller hyrläkare är förutsättningarna sämre för kontinuitet gällande läkarbesök, men överlag mycket goda för terapi-behandlingar hos terapeuter. På en enhet försöker man skapa kontinuitet trots många hyrläkare eller vikarier genom att boka in patienter på läkarbesök hos samma hyrläkare eller vikarie, om denna fortfarande arbetar på enheten. På andra enheter uppger man att man försöker undvika att boka in läkarbesök hos hyrläkare eller vikarier för patienter som tillhör granskningens målgrupp. Inom psykiatrin är det inom öppenvården brist på läkare, vilket innebär att man använder sig av hyrläkare. Detta medför att kontinuiteten i läkarbesöken är sämre, medan den på behandlingssidan är bra enligt de intervjuade. Öppenvården är även en utbildningsklinik, vilket betyder att det finns en genomströmning av AT-läkare under utbildning, vilket ytterligare försämrar möjligheterna till kontinuitet. För att försöka att se till att patienterna inte tar skada av detta försöker man prioritera vilka patienter som behöver få träffa samma läkare och vilka som inte behöver det. Både inom primärvården och inom psykiatrin uppges att det är svårt att rekrytera personal till Gotland. Att erbjuda AT-, ST- och PTP-tjänster är ett sätt som man försöker förbättra rekryteringsläget på, med målet att kontinuiteten för patienterna ska bli bättre. Bedömning: Vår bedömning är att det endast i viss utsträckning finns möjlighet att få kontinuitet i vården. När det gäller pågående behandling, t.ex. KBT finns det goda förutsättningar för kontinuitet, då en KBT-terapeut nästan alltid finns tillgänglig till dess att patientens behandling är avslutad. På vissa enheter finns det mycket hyrläkare och vikarier, vilket skapar dåliga förutsättningar för kontinuitet. Positivt är dock att inom primärvården försöker boka in återbesök hos samma hyrläkare, eller att man undviker att boka in patienter med ångest och depression på läkarbesök hos hyrläkare eller vikarier. Region Gotland 15 av 21 PwC

94 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest 4-ii. Iakttagelser: Det finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården Inom primärvården är tillgången på beteendevetare generellt god. På vårdcentralen Visborg har man 2,7 tjänster för psykologer, att jämföra med regionens krav på 0,6 tjänster. Totalt skulle primärvården behöva i heltids psykologtjänst till för att vara fullbemannad, enligt en av de intervjuade. Situationen avseende allmänläkare är mer varierad. På flertalet vårdcentralen är bemanningen av allmänläkare god, och de flesta tjänsterna är besatta av fast anställda. På vårdcentralen Visby Söder saknas 2,5 tjänster, vilket innebär att 1-3 hyrläkare är inne varje vecka. På vårdcentralen Roma saknas 1,25 tjänster. För att skapa en återväxt av allmänläkare och psykologer försöker primärvården erbjuda ST- och PTP-tjänster, med förhoppningen av läkarna och psykologerna ska stanna kvar efter utbildningen. Inom psykiatrins slutenvård är antalet specialistsjuksköterskor för lågt enligt de intervjuade. I dagsläget finns det 5 stycken specialistsjuksköterskor, och därtill ett par under utbildning. För specialistläkare uppges att bemanningen är dålig och att det skulle behöva anställas 2-3 specialister. Även inom öppenvården råder det brist på flera specialister, vilket resulterar i att man får ta in hyrläkare. Dock är situationen avseende specialistsjuksköterskor bättre på öppenvården. Utbildningsnivå hos personalen Källa: Nysam 2013 Andel specialister av läkare totalt Andel sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri Andel med legpsykoterapeututbildning av årsarb annan HoD-personal Andel psykologer med specialistutbildning i pskiatri Region Gotland PwC 16 av 21

95 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest I en jämförelse med andra regioner och landsting har Region Gotland en låg andel specialister av läkarna totalt inom vuxenpsykiatrin, men en hög andel psykologer med specialistutbildning i psykiatri enligt Nysams statistik Andelen sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri inom vuxenpsykiatrin i Region Gotland är 50 %, vilket motsvarar medianvärdet av de regioner och landsting som har jämförts. Bedömning: Vår bedömning är att finns vissa brister i tillgången till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården. Dock finns det exempel från primärvården där tillgängligheten är mycket god. Generellt finns det stora svårigheter att rekrytera till Gotland. Det är positivt att primärvården och psykiatrin erbjuder AT-, ST- och PTP-platser för att försöka skapa en återväxt av läkare och psykologer Rutiner finns för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa ochlivssituation Iakttagelser: Det finns ingen skriftlig rutin för information och stöd till den aktuella målgruppen och eventuella anhöriga. Dock är det flera av de intervjuade som framhåller att läkare och behandlare, som en självklar del av sitt arbete, informerar patienter och även involverar anhöriga om patienten så önskar och det är lämpligt för behandlingen. Inom KBT-behandling får patienterna konkreta råd om till exempel fysisk aktivitet, sömnråd och utomhusvistelse, för att hantera sin hälsa. Flera av de intervjuade inom primärvården lyfter fram en levnadsvanemottagning eller en levnadsvanespecialist som en tillgång i att informera patienter om hur de kan hantera sin hälsa och livssituation. Ett flertal av de intervjuade framför att granskningens patientgrupp är den som det finns minst patient- och anhörigutbildning för. Psykiatrin säger sig vilja bli bättre på att inkludera anhöriga men, att man i nuläget är dålig på att göra det. Informationsfilmer online är ett exempel på hur anhöriga skulle kunna få information om patientens sjukdomstillstånd. Bedömning: Det finns inga skriftliga rutiner för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa och livssituation. Vår bedömning är att sådana rutiner bör utformas för att alla som har ett behov ska få tillräcklig information. Region Gotland 17 av 21 PwC

96 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest HSN analyserar återinskrivningar i slutenvård Iakttagelser: Inom primärvården uppger flertalet av de intervjuade att ingen analys görs av återinskrivningar av patienter i slutenvård. En av de intervjuade påpekar att det hade varit bra för primärvården att få återkoppling från psykiatrin för att få en överblick över förloppet och försöka se vad primärvården hade kunnat göra annorlunda. I de fall primärvården analyserar återinskrivningar är det i form av diskussioner på arbetsplatsträffar eller liknande. Inom psykiatrin görs analyser, där fokus är på patientnivå. En stor orsak till återinskrivningarna i psykiatrisk slutenvård är, enligt en av de intervjuade, problemet med olika tankesätt kring hur mycket resurser en nyutskriven patient behöver, vilket beskrevs utförligare i avsnitt 4-4- Bedömning: Vår bedömning är att HSN inte analyserar återinskrivningar i slutenvård. Dessa analyser bör genomföras, dels för att förbättra verksamheten, och dels för att skapa statistik över orsaker till återinskrivningar Behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alternativt annan personal)för målgruppen Iakttagelser: I de flesta fall sker behandlingsuppföljning genom återbesök eller telefonkontakt med den som är ansvarig för behandlingen, t.ex. läkare eller KBT-terapeut. Om en patient står under behandling med medicin gör läkaren alltid uppföljningar. I de fall då en patient inte träffar en behandlare finns det inom psykiatrins öppenvård ingen tydlig rutin för när en patient ska följas upp och av vem. I primärvården finns en problematik då en hyrläkare avslutar en behandling. Uppföljningen av dessa patienter kan "falla mellan stolarna". Då blir det istället patienten som följer upp sig själv genom att söka vård igen. Även de patienter som väljer att lista om sig till en annan vårdcentral är en grupp som riskerar att "falla mellan stolarna". Bedömning: Vår bedömning är att behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen i de flesta fall. Återigen finns det en problematik rörande hyrläkare, i detta fall då en hyrläkare avslutar en behandling och behandlingsuppföljningen riskerar att falla mellan stolarna Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Iakttagelser: Region Gotland 18 av 21 PwC

97 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest För den aktuella patientgruppen finns inget tillämpligt kvalitetsregister. Region Gotland 19 av 21 PwC

98 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest Bilaga l Nyckeltal Vuxenpsykiatri lansnivå Mn -SO» W* J0\!!>* A *.' i..'..- 4 ApffUri IrvwttJMp^tt f «i» IS Jr t t * ^. p.-,-»ookmumaiik ^ Region Gotland PwC 20 av 21

99 Granskning omhändertagandet vid depression och ångest Lars Åke Claesson Certifierad kommunal revisor Projektledare Carin Hultgren Certifierad kommunal revisor Uppdragsledare Region Gotland PwC 21 av 21

100 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gunnar Ramstedt, chefläkare/ IT-strateg Ärendenr HSN 2015/109 1 (4) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 17 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remissvar angående förslag till Regional Digital Agenda för Gotland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna följande remissvar. Sammanfattning Ledningskontorets förslag till Regional Digital Agenda för Gotland innehåller alltför få strategiska ställningstaganden. De olika områden som beskrivs pekar på ett grundläggande behov av en väl fungerande teknisk infrastruktur för digitala tjänster. Förvaltningen delar denna uppfattning men vill påpeka att tjänster inom området e-hälsa är av sådant slag att särskilt höga krav måste ställas på dess informationssäkerhet. Vi förväntar oss att det är ett gemensamt åtagande för samtliga aktörer inom regionen. Detta måste tillgodoses inom ramen för den regionala digitala agendan. Dessutom föreslås en reviderad skrivning av området e-hälsa. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

101 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2015/109 2 (4) Strategiska mål I förslaget till Regional Digital Agenda för Gotland beskrivs sju strategiska områden, men innehållet i dessa är inte av strategisk karaktär. Det är snarare sju olika verksamhetsområden som skulle kunna anses vara berörda av en regional digital agenda. Det finns tre horisontella mål, varav e-hälsa är ett, men i övrigt innehåller agendan få strategiska skrivningar. Vi vill därför lyfta fram två sådana: Kompetensförsörjning ehälsa Stort behov av integration med Stockholm (SLL) Vi vill också lyfta en idé. För att medborgare ska kunna hitta rätt servicenivå för sina behov av t.ex. vårdtjänster skulle ett skattningsverktyg vara till nytta. Genom att lägga in sina symtom/behov skulle förslag presenteras på vart man kan/bör vända sig för att få hjälp och på så sätt skulle medborgaren hitta fram till rätt instans enkelt och smidigt. Samtliga målområden pekar på ett grundläggande behov av en väl fungerande teknisk infrastruktur för digitala tjänster. Området e-hälsa skiljer sig inte härvidlag. Däremot är tjänsternas karaktär av sådant slag att särskilt höga krav måste ställas på dess informationssäkerhet. Även detta krav måste tillgodoses inom ramen för den regionala digitala agendan. Alla möteslokaler, konferenslokaler, mm ska vara utrustade enligt en viss standard så att det alltid ska gå att kommunicera med andra, visa bilder och andra presentationer osv, på ett enkelt och säkert sätt och med bibehållen funktionalitet. Därför bör en av de fyra principiella utgångspunkterna kompletteras: Digitaliseringen ska värna den personliga integriteten och tillgodose högt ställda krav på informationssäkerhet. Vi förväntar oss att det är ett gemensamt åtagande för samtliga aktörer inom regionen. Förutom detta föreslås också en reviderad skrivning av området e-hälsa: e-hälsa År 2030 kommer antalet personer i behov av vård och omsorg att vara markant större än idag. En del av strategin för att tillgodose detta ökade behov är att utöka och utveckla digitala tjänster för vård och omsorg, samt att digitalisera olika administrativa tjänster.

102 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2015/109 3 (4) Huvudmål Hälsa, vård och omsorg är individanpassad och tillgänglig för alla, med stöd av digitalisering. Vårddokumentation ska följa patientens väg genom vården och överbrygga vårdens övergångar på ett säkert sätt. Ansvarig organisation och befattning/roll Socialförvaltningens e-hälsosamordnare och Hälso- och sjukvårdsförvaltningens IT-strateg Insatsområde 4 Huvudmål: Delmål 1) Ökat patientinflytande i vården Öka patientens delaktighet och inflytande i vården genom att följa det nationella konceptet för ehälsa och införa de nationella etjänster som tillgängliggörs för invånarna via 1177 Vårdguiden. Införande av Webbtidbok. Invånarna ska ges ökade möjligheter att själva kunna boka, omboka och avboka sina tider hos vården. Klardatum: 2018 Delmål 2) Tillgängliggörande av journalinformation Invånarna ska ges ökade möjligheter att själva kunna ta del av information i sin egen journal, exempelvis remisstatus eller journaltext. Klardatum: 2020

103 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2015/109 4 (4) Insatsområde 5 Huvudmål) Delmål 1) Vård på distans Tillgängliggöra säkra webb- eller videolösningar som komplement till traditionella besök, för att minska resandet för vissa patientgrupper samt erbjuda alternativa former för vård. Patientbesök via video/webb Inom lämpliga områden erbjuda patienterna möjligheten att träffa vårdpersonal eller behandlare via video/webb istället för traditionellt mottagningsbesök. Klardatum: 2017 Delmål 2) Internetbaserad vård och behandling Inom lämpligt område erbjuda patienten möjligheten att få Internetbaserad vård och behandling istället för traditionell behandling. Klardatum: 2020

104 Ledningskontoret Hans Lyttkens Ärendenr RS 2014/722 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 17 februari 2015 SON/HSN/GVN/BUN/ KFN/BN/TN/MHN Remiss inför fastställande av Regional Digital Agenda för Gotland Inför beslut i Regionfullmäktige om fastställande av Regional Digital Agenda för Gotland ges berörda nämnder möjlighet att yttra sig om förslaget. I första hand efterfrågas nämndernas synpunkter på de delar av agendan som har direkt påverkan på nämndens verksamhetsområde. Svar på internremissen önskas till ledningskontoret (på angivet ärende i W3D3) senast Bakgrund Ett förslag till Regional Digital Agenda har tagits fram för Gotland. Detta förslag diskuterades vid en öppen hearing på regionen kl den 29 januari. Inbjudan gjordes bred, inom regionen till ledamöter i regionstyrelsen och regionfullmäktige samt till ett antal tjänstemän. I övrigt till samtliga statliga myndigheter, till öns fiberföreningar, till deltagare i alla arbetsgrupper samt till allmänheten via tidningsannons. Syftet med den regionala digitala agendan är att skapa en helhetsbild av prioriterade mål och aktiviteter. Agendan är en handlingsplan för hur digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara i länet under resten av årtiondet. Styrande dokument har varit den digitala agendan för Europa samt den digitala agendan för Sverige. Övergripande styrgrupp för arbetet har varit RegSam, en samarbetsgrupp där Region Gotlands regionstyrelseordförande, ett regionråd, ett oppositionsråd samt regiondirektör ingår liksom landshövding, länsråd samt representanter för Uppsala Universitet Campus Gotland och Arbetsförmedlingen. Löpande styrning av arbetet har skett via en operativ styrgrupp bestående av representanter från Region Gotland och Länsstyrelsen. Under 2014 har sju strategiska områden tagits fram. En projektgrupp med representanter för Region Gotland och länsstyrelsen har skapats, med Hans Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

105 Internremiss V 0,95 Regional Digital Agenda för Gotland

106 Inledning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande på att använda IT. Detta ska leda till tillväxt och utveckling. Under 2012 signerade Länsstyrelsen och Region Gotland tillsammans med dåvarande ITminister Anna-Karin Hatt en avsiktsförklaring om att i bred samverkan ta fram en Regional Digital Agenda för Gotlands län. Syftet med den regionala digitala agendan är att skapa en helhetsbild av prioriterade mål och aktiviteter. Agendan är en handlingsplan för hur digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara i länet under resten av årtiondet. Styrande dokument har varit den digitala agendan för Europa samt den digitala agendan för Sverige. Införandet av den digitala agendan vilar på en övertygelse om att dialog, öppenhet och transparens gynnar samhällsutvecklingen, oavsett om det gäller kommunikation eller funktion. Öppen samverkan mellan olika informationssystem är en kritisk faktor som bör prioriteras i det praktiska genomförandet. Styrning Övergripande styrgrupp har varit RegSam, en samarbetsgrupp där Region Gotlands regionstyrelseordförande, ett regionråd, ett oppositionsråd samt regiondirektör ingår liksom landshövding, länsråd samt representanter för Uppsala Universitet Campus Gotland och Arbetsförmedlingen. Löpande styrning av arbetet har skett via en operativ styrgrupp bestående av representanter från Region Gotland och Länsstyrelsen. Projektet och insatsområden Under 2014 har sju strategiska områden tagits fram. En projektgrupp med representanter för Region Gotland och länsstyrelsen har skapats, med Hans Lyttkens (IT-strateg Region Gotland) som projektledare. Gruppen har inom sig tillsatt delprojektledare för de sju strategiska områdena. Utöver ordföranden har arbetsgrupperna skapats genom att via en Kick Off för arbetet i juni 2014 öppna för länets offentliga organisationer, privata företag och allmänheten som representeras av deltagare från lokala sockenutvecklingsgrupper. Förankring och slutresultat I den regionala agendan presenteras 34 insatsområden från de sju arbetsgrupperna, där totalt 84 delmål ska uppnås. Här finns även förslag på vem som ska ansvara för det fortsatta genomförandet. Ett utkast till Regional Digital Agenda för Gotland har diskuterats vid en öppen hearing den 29 januari Formen hearing valdes för att skapa en öppen och kreativ dialog samtidigt som processen inför ett fastställande effektiviserades. Dokumentet avses fastställas av Länsstyrelsen på Gotland samt av Region Gotland. Visby 2015 Cecilia Schelin Seidegård Landshövding Gotlands län Eva Nypelius tf ordförande regionstyrelsen, Region Gotland 2

107 Bakgrund Europeiska kommissionen lanserade 2010 strategin Europa Den digitala agendan för Europa är ett av sju huvudinitiativ som ingår i strategin. Den svenska regeringen presenterade året efter IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att samhällets befintliga resurser ska nyttjas bättre. Den omfattar ett antal områden där IT ska användas på nya och smartare sätt. Den nationella agendan öppnar i sin tur för att regionala digitala agendor ska skapas för att genomföra de nationella målen samtidigt som hänsyn tas till de regionala behoven och förutsättningarna. Under Almedalsveckan 2012 signerades en avsiktsförklaring att ta fram en Regional Digital Agenda för Gotland av Åke Svensson, regionstyrelsens ordförande i Region Gotland, av Cecilia Schelin Seidegård, landshövding samt av dåvarande IT-minister Anna-Karin Hatt. Under 2014 skapades styrgrupper och projektgrupp för att genomföra avsiktsförklaringen. I juni 2014 genomfördes en Kick-Off för projektet. Vid Kick-Offen skapades arbetsgrupper för de sju strategiska områden som agendan skulle omfatta. Grupperna skapades genom att representanter för den offentliga sektorn, för privata företag samt för allmänheten via de sockenföreningar som skapats i samband med bredbandsutbyggnaden på Gotland fick anmäla intresse för att delta i ett eller flera av de sju områdena. Sedan dess har ett intensivt arbete försiggått i arbetsgrupperna. Resultatet föreligger nu i detta utkast till Regional Digital Agenda för Gotland. Var står Gotland idag? På Gotland har bredbandsutbyggnaden tagit en anmärkningsvärd fart och ön har gått från att näst intill sakna fiber 2010, till att ligga i tätposition bland landets regioner. Kombinationen av en sockenmodell som omfattar såväl fastboende som fritidsboende och en hög anslutningsgrad har lockat flera marknadsaktörer till ön. Vid halvårsskiftet 2016 beräknas hela ön ha fibernät. Utmärkande för den så kallade Gotlandsmodellen är en stark offentlig styrning som ser till att näten har en jämn kvalitet och är förberedda för framtida tekniska lösningar, samtidigt som socknarna har goda möjligheter till att göra egna val. Gotlandsmodellen har rönt stort intresse hos myndigheter, organisationer, företag och andra regioner. Gotland ses ur bredbandsperspektiv som en bra modell av Sverige med en väl fibrerad glesbygd och många marknadsaktörer. Gotlandsandan uppfattas handla om att snabbt ta till sig och implementera moderna metoder och tekniker. Detta har gjort att det finns uttalat intresse från myndigheter och marknadsaktörer att driva pilotprojekt på Gotland inom det digitala området. Sju strategiska områden Genomgående för de olika områden som presenteras är behovet av teknisk infrastruktur, som kan möjliggöra kommunikation på olika sätt. För sjukvård och socialtjänst måste dessutom hög grad av informationssäkerhet tillgodoses. Denna infrastruktur är en gemensam regional angelägenhet. De sju strategiska områdena som ingår i den gotländska agendan är: 1. Digitalt stött företagande 2. e-tjänster 3. Bredbandsutbyggnad 4. Ökad IT-användning 5. e-hälsa 6. Digitalt stödd samhällsplanering 7. Digitalt stödd utbildning 3

108 Dessa sju strategiska områden är sedan indelade i 34 insatsområden. Inom dessa insatsområden ska totalt 84 delmål uppnås under perioden För varje område föreslås vem som ska vara ansvarig för insatsen. År 2020 är ambitionen att Gotland ska ha uppnått målen och vara ett samhälle där ITverktygen är en viktig beståndsdel för att skapa ett samhälle som invånarna och näringslivet upplever är väl fungerande. Horisontella mål Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Den service gotlänningarna erbjuds ska vara jämställd. Möjligheter att utvecklas ska vara likvärdiga, oberoende av om gotlänningen är kvinna eller man. När vi talar om jämställdhet, jämlikhet och mångfald i den digitala agendan utgår vi från de nationella och regionala målen. Vi vill med den regionala digitala agendan bidra till att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Den regionala digitala agendan vill bland annat skapa och utveckla digitala verktyg inom skolan som gynnar flickors och pojkars möjligheter till yrkes- och utbildningsval. Det kan bidra till val baserade på intressen mer än könsbundna traditionella val. Den digitala tekniken ger också ökade möjligheter till information och dialog oavsett språk och kultur. Digitala tjänster och förmedlade upplevelser genom digital teknik underlättar för alla att delta i undervisning, kultur- och idrottsaktiviteter samt samhällsdialog och debatt. Miljömässig hållbarhet Region Gotlands initiativ och åtagande med Ekokommun Gotland involverar alla på Gotland. Utmaningen är att i bred samverkan nå ett ekologiskt hållbart samhälle med hållbar tillväxt på Gotland till år Den regionala digitala agendan bidrar till miljömässig hållbarhet. Med digitala metoder och tjänster minimerar vi transporter och papperskonsumtion. Människor och aktiviteter blir mer platsoberoende vilket gynnar miljön genom minskat resande. Social hållbarhet Det övergripande målet för det folkhälsopolitiska området på Gotland är att gotlänningarna ska ha bra hälsa och må bäst i landet samt att hälsan är jämlikt och jämställt fördelad. Två målområden är prioriterade: delaktighet och inflytande samt livsmiljö och levnadsvanor. Den digitala agendan kan bidra till att dessa mål uppnås. Genom ökad IT-användning kan invånarna göras delaktiga i ett socialt sammanhang. De ges möjlighet till att i det gemensamma digitala rummet få möjlighet till att utöva fritidsaktiviteter, digitalt förmedlade kulturupplevelser och digitalt stödd idrottsutövning. Det ökar också möjligheterna att inhämta gemensam kunskap för fler. Enkla och intuitiva e-tjänster ger ett ökat antal personer möjlighet att kommunicera med den offentliga sektorn. Principiella utgångspunkter för den gotländska agendan Fyra principer har varit viktiga utgångspunkter vid framtagandet av agendan: Digitaliseringen ska utgå ifrån medborgarnas behov och sätta behoven i centrum Digitaliseringen ska effektivisera och underlätta för alla parter Digitaliseringen ska värna den personliga integriteten Digitaliseringen ska ge förutsättningar för utveckling och ökad kvalitet 4

109 Finansiering I december 2014 godkände Europeiska kommissionen det regionala strukturfondsprogrammet för Småland och Öarna. Detta program kan vara en finansieringskälla för delar av den digitala agendan. I programmet står följande att läsa om Insatsområde 2 - Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på IKT: Den större delen av avsatta medel inom temat kommer dock att allokeras till investeringsprioriteten att stärka IKT-tillämpningar för e-förvaltning, e-lärande, e-integration, e- kultur och e-hälsovård för att nå en effektivare och bättre offentlig sektor, en ökad digitalisering i näringslivet och förbättra tillgång till E-samhället för alla. Denna text stämmer mycket väl överens med innehållet i den gotländska agendan. Andra strukturfondsprogram kan också vara tänkbara finansieringskällor. Här blir regional fondsamordning viktig. Utöver strukturfonderna kan extern finansiering bestå av ett antal andra anslag, program, fonder och initiativ. Genomförande av agendan Regional Digital Agenda för Gotland har tagits fram av en projektgrupp med deltagare från Länsstyrelsen och Region Gotland. En arbetsgrupp har skapats för vart och ett av de sju strategiska områdena. Styrgrupper har varit RegSam samt den operativa styrgruppen. Samma organisation föreslås övergripande ansvara för genomförandet av agendan. För att hantera administrationen av arbetet föreslås projektgruppen förstärkas med en projektadministratör. I agendan framgår sedan vilken organisation som ansvarar för respektive insatsområde och delmål. Uppföljning och utvärdering Genomförandet av Regional Digital Agenda för Gotland kommer att följas upp löpande. En årlig uppföljningsrapport ska redovisas för projektets styrgrupper. Delar av agendan kommer också att utvärderas. Sådan utvärdering kan ske till exempel genom Uppsala universitet, genom konsulter eller via utvärdering som genomförs av interna resurser vid någon av de offentliga organisationer som ingår i eller finansierar agendan. I de fall delar av agendan finansieras (helt eller delvis) av externa medel, kommer krav på uppföljning och utvärdering att ställas av finansiärerna. 5

110 Agendans sju strategiska områden 1) Digitalt stött företagande sid 7 2) E-tjänster sid 10 3) Bredband sid 13 4) Ökad IT-användning sid 15 5) E-hälsa sid 17 6) Digitalt stödd samhällsplanering sid 21 7) Digitalt stödd utbildning sid 25 6

111 1. Digitalt stött företagande Företag påverkas på många sätt av digitaliseringen, bland annat när det gäller att utveckla nya produkter och tjänster. Digitaliseringen kan också bidra till en effektivare produktion, att nå nya marknader samt möjligheter att expandera och utveckla marknadsföringen och kundkontakterna. Huvudmål Genom att utveckla och använda digitala lösningar bidra till tillväxt och ökad attraktionskraft för näringslivet och Gotland. Ansvarig organisation och befattning/roll Tillväxtansvariga på Region Gotland och Länsstyrelsen i samverkan med det företagsfrämjande systemet, näringslivet och utbildningssektorn. Insatsområde 1 Kompetensutveckling och utbildning Huvudmål: Stärkt konkurrenskraft för näringslivet genom ökad förståelse för och användning av den digitala tekniken samt tillgång till kvalificerad IT-kompetens. Delmål 1) Öka företagens generella IT-kompetens En ökad generell IT-kompetens hos de gotländska företagen innebär dels stärkt konkurrenskraft för de enskilda företagen, dels bättre förutsättningar att utveckla och nyttja digitaliseringen möjligheter för hela länet. Delmålet uppnås genom att främja utbildningar för företagare till exempel inom e-handel, marknadsföring eller som digitala start-up paket för nya företag. Klardatum: 2020 Delmål 2) Öka tillgången till kvalificerad IT-kompetens. Det behövs tillgång till kvalificerad IT-kompetens för att företag ska kunna utveckla nya digitala produkter och tjänster och kunna konkurrera, kanske på en global marknad. Delmålet uppnås genom att aktörer inom utbildningssektorn utvecklar utbudet på Gotland av IT-utbildningar. Insatser omfattar också rekrytering av kvalificerade medarbetare från fastlandet och internationellt. Företag och myndigheter kan, enskilt och i samverkan, genomföra insatser för att attrahera kvalificerad IT-kompetens och därmed stärka Gotlands attraktionskraft för den här typen av arbetskraft. Klardatum:

112 Insatsområde 2 Kreativ, innovativ och tillgänglig miljö Huvudmål: Gotland erbjuder en kreativ, innovativ och tillgänglig miljö för människor och företag som vill utveckla och använda IT-lösningar i sin affärsidé eller för distansarbete. Delmål 1) Stärka Gotlands attraktionskraft Stärka Gotlands attraktionskraft som plats för att starta upp och utveckla ITföretag, för företag som är beroende av kreativ och kvalificerad IT-kompetens eller för medarbetare att arbeta på distans från. Det handlar om att skapa en kreativ, innovativ och tillgänglig miljö för företagen och dess medarbetare. Utbyggnaden av bredband är ett exempel på hur distansarbete kan främjas. Det handlar också om att marknadsföra Gotland nationellt och internationellt som en attraktiv plats för dessa företag.. Delmålet uppnås genom god samverkan mellan Inspiration Gotland, Uppsala universitet Campus Gotland, UU Innovation, Science Park Gotland, näringslivets organisationer och andra relevanta aktörer. Klardatum: 2020 Delmål 2) Skapa mötesplatser och evenemang Det är viktigt för små företag med teknisk och innovativ höjd att kunna samverka med andra företag. Genom tätare kontakt mellan företag stärks branschsamverkan och attraheras fler företag i branschen. Delmålet uppnås genom att det företagsfrämjande systemet och andra aktörer skapar mötesplatser och evenemang för företag som utvecklar och använder digitalisering som affärsidé. Ett digitalt forum bör utvecklas för samverkan mellan näringsliv, akademin och offentlig sektor, där konkreta problem och idéer kan diskuteras och projekt formas och utvecklas. Klardatum: 2020 Delmål 3) Offentlig sektor bidrar till en attraktiv miljö för företagande Myndigheter bidrar till att skapa en kreativ, innovativ och tillgänglig miljö. Dels som arbetsgivare, dels genom främjandeinsatser, men också genom att i sin myndighetsutövning förenkla för företag. Som arbetsgivare behöver myndigheter attrahera IT-kompetens för att utveckla och använda egna digitala lösningar. Innovationsupphandling kan användas för att stimulera utvecklingen inom det privata näringslivet. Myndigheterna kan förenkla för företag genom att utveckla sin tillgänglighet och service, bland annat genom att erbjuda företag e-tjänster. Delmålet uppnås genom att myndigheter enskilt och i samverkan bidrar till en tillgänglig och attraktiv miljö för människor och företag som utvecklar och använder IT-lösningar. Klardatum:

113 Insatsområde3 Nya idéer, innovationer och marknader Huvudmål: Stödja företag att utveckla nya produkter och tjänster samt hitta nya marknader. Delmål 1) Öppna innovationsprocesser Det krävs allt mer kunskap och kompetens för företag att hålla sig konkurrenskraftiga i dagens snabba, digitala utveckling. Ett sätt är att arbeta med det är genom så kallade öppna innovationsprocesser, som är en möjlighet för företag att utveckla nya innovativa produkter och tjänster. Öppna innovationsprocesser är beroende av transparens och öppen data, som redogörs för under delprojekt E-tjänster. Delmålet uppnås genom god samverkan mellan företag, universitet, och de företagsfrämjande aktörerna. Klardatum: 2020 Delmål 2) E-handelsportaler Det pågår en snabb utveckling av e-handeln och för företag är det en möjlighet att nå nya marknader. Delmålet uppnås genom att främja gemensamma e-handelsportaler för gotländska företag. Klardatum: 2016 Delmål 3) Virtuellt byggande Virtuellt byggande, vilket bland annat handlar om att ta fram tredimensionella modeller under ett byggprojekt, har potential att skapa effektivare byggprocesser. Delmålet uppnås genom att initiera en pilotstudie om att använda och utveckla konceptet virtuellt byggande i planering, projektering och byggande av infrastruktur och bostäder på Gotland. Klardatum:

114 2. E-tjänster E-tjänster innebär tjänster som erbjuds och hanteras via digitala lösningar. Utvecklingen går mot att detta framöver kommer att vara huvudkanalen mellan offentliga organisationer och invånare, besökare, näringsliv med flera. Detta avses leda till snabbare och bättre tjänster samtidigt som resursåtgången för administration kan minskas. Huvudmål Huvuddelen av invånarnas, besökarnas och näringslivets 1 strukturerade kommunikation (till exempel direkta ärenden) med de offentliga organisationerna sker genom e-tjänster år De offentliga aktörerna är i huvudsak Region Gotland, Länsstyrelsen samt Uppsala Universitet Campus Gotland. Ansvarig organisation och befattning/roll Region Gotlands IT-strateg är sammanhållande, projektgrupp med representanter för andra organisationer. Insatsområde 1 Öppna data Öppna data kan förenklat sägas vara information som är tillgänglig utan inskränkningar och som ofta publiceras i ett standardformat så informationen blir enkel att hantera. Data kan komma från offentlig sektor och privata aktörer. Huvudmål: Genom att publicera öppna data kan den offentliga sektorn uppfylla sitt uppdrag på ett mer effektivt sätt, samtidigt som andra aktörer kan förbättra och utveckla tjänster. Det finns många entreprenörer som har idéer om nya tjänster och lösningar, om de får tillgång till relevant, korrekt och aktuell information. Region Gotland, Länsstyrelsen samt ett antal statliga myndigheter med verksamhet på Gotland är aktuella som producenter. Prioriterat är geobaserad information. Ansvarig organisation och befattning/roll: Respektive offentlig organisation ansvarar för sina data. Insatsområdet hålls ihop av delprojektledaren för e-tjänster. Delmål 1) Öppna data har börjat publiceras Klardatum: 2015 Delmål 2) Principbeslut om att tillhandahålla information som inte är känslig som Öppna data har fattats av respektive offentlig organisation. Klardatum: 2018 Delmål 3) Öppna data finns definierade och publicerade i enlighet med delmål 2. Klardatum: Sammanfattas i fortsättningen med termen intressenterna 10

115 Insatsområde 2 Mina Meddelanden driftsätts vid de gotländska offentliga verksamheterna Huvudmål: Mina Meddelanden införs för ett antal typer av meddelanden. Åtagandet avser i första hand de gotlandsplacerade organisationerna Region Gotland, Länsstyrelsen och Uppsala Universitet Campus Gotland. Syftet är att ge invånarna en digital kommunikation från den offentliga sektorn som dels är säker, dels är samlad i en digital kanal per medborgare. Ansvarig organisation och befattning/roll: Respektive offentlig organisation ansvarar för sina data. Insatsområdet hålls ihop av delprojektledaren för e-tjänster. Delmål 1) Systemet är infört och har börjat användas Klardatum: 2016 Delmål 2) Systemet är infört för minst fem meddelanden per organisation Klardatum: 2020 Insatsområde 3 Digital medborgardialog Huvudmål: En digital medborgardialog mellan Regions Gotlands förtroendevalda och intressenterna skapas. Forum och tjänster skapas så att intressenterna ges möjlighet att både få insyn i den politiska processen och ges möjlighet att lägga förslag i och tycka till om olika frågor. Därmed skapas ökad transparens och delaktighet. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, ledningskontoret/it-strateg samt en grupp förtroendevalda utsedd av Regionstyrelsen. Delmål 1) Principdokument skapas Principdokumentet skapas kring önskad utveckling och principer som ska gälla inom området Digital medborgardialog. Dokumentet beslutas politiskt inom Region Gotland. Klardatum: 2015 Delmål 2) Minst två tjänster har tagits fram inom området Digital medborgardialog. Tjänsterna har skapats inom områden där efterfrågan finns. De bidrar till en bättre dialog mellan förtroendevalda och intressenter, vilket i sin tur ger höjd kvalitet i besluten och skapar ökat förtroende mellan parterna. Klardatum: 2016 Delmål 3) Medborgardialogtjänster används av samtliga nämnder Klardatum:

116 Insatsområde 4 e-tjänsteplattform driftsätts hos Region Gotland Huvudmål: Att skapa förutsättningar för en helhet där den digitala kommunikationen från intressentens perspektiv enkelt och lätthanterligt samlas på en plats. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, ledningskontoret/it-strateg. Delmål 1) e-tjänsteplattformen upphandlad och installerad Plattformen ska kunna hantera kommunikation via olika digitala kanaler. Plattformen ska vidare vara möjlig att effektivt koppla ihop med befintliga och framtida verksamhetssystem inom regionen. En utgångspunkt är att så långt möjligt prioritera öppna gränssnitt och öppen källkod. Klardatum: 2015 Delmål 2) e-tjänsteplattformen driftsatt för de vanligaste tjänsterna Klardatum: 2018 Delmål 3) e-tjänsteplattformen driftsatt för 90 % av tjänsterna Klardatum: 2020 Insatsområde 5 System för samåkning och kollektivtrafikinfo driftsätts för hela Gotlands befolkning Huvudmål: Att införa ett system som möjliggör för invånarna att hitta bra lösningar för resor. Det kan handla om såväl samåkningsforum som god info om vilken kollektivtrafik som kan användas. Syftet är att ge invånarna ökad service samtidigt som miljöbelastningen från trafiken minskas. Samordning ska ske mellan detta insatsområde och Öppna Data-arbetet. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, IT-strateg och miljöstrateg, LK. Arbetsgrupp där landsbygdsföreträdare ingår. Delmål 1) Systemet är infört och har börjat användas Klardatum:

117 3. Bredband För att hela Gotland ska kunna delta i den samhälleliga utvecklingen krävs ett planlagt och brett arbete med att säkra digitaliseringen. Oavsett om det handlar om företagarnas behov, elevers utveckling eller medborgarens möjligheter att bidra till den lokala samhällsdebatten, så krävs det att fiber- och mobilnät klarar kraven från användare och leverantörer. Huvudmål Fiber- och mobila nät på Gotland är redundanta och robusta (trafiken kan vändas, om nätet till exempel grävs av) och allmänt tillgängliga så att de kan bära dagens och morgondagens digitala tjänster. Ansvarig organisation och befattning/roll Bredbandsansvariga på Region Gotland och Länsstyrelsen i samverkan med lokala fiberföreningar, marknadsaktörer och Post- och Telestyrelsen Insatsområde 1 Hela Gotland har möjlighet att ansluta sig till fiber Huvudmål: Fibernätet är utbyggt på hela ön. Delmål 1) Färdigställt fibernät på hela Gotland Klardatum: 2016 Delmål 2) Kopparnätet är avvecklat och Gotland är en kopparfri ö. Klardatum: 2020 Insatsområde 2 Redundant och robust fibernät Huvudmål: Sockennäten används för utbyggnad av ett redundant fibernät som ger en robusthet som bär dagens och morgondagens samhällstjänster. Delmål 1: Gotland är först i världen med att ha ett öppet och marknadsneutralt samhällsnät De lokala näten är sammanbyggda till en redundant slinga (där trafiken kan vändas åt olika håll) vilket skapar en hög driftsäkerhet. Klardatum: 2017 Förslag på finansiering: marknadens parter och invånarna 13

118 Delmål 2: Telstationer och framtida användare av trygghetstjänster har avbrottsfri kraft (UPS). För att överbrygga elavbrott har telestationerna avbrottsfri kraft (UPS) och användare av samhällets trygghetstjänster har UPS:er i hemmen. Genom att målen nås klaras de krav framtida digitala samhällstjänster ställer på stabilitet i elnätet. Klardatum: 2017 Insatsområde 3 Stabilt mobilnät Huvudmål: Det mobila nätet på Gotland har kapacitet året runt för såväl telefoni som mobilt surfande. Ansvarig organisation och befattning/roll: Bredbandsansvariga på Region Gotland och Länsstyrelsen tillsammans med lokala fiberföreningar och marknadsaktörerna Delmål 1: De lokala näten har kompletterats med hotspots och WLAN. Kompletteringen stärker möjligheterna att utnyttja digitala tjänster mobilt där det mobila nätet är svagt och för att göra punktinsatser vid större event eller specifika turistmål. Klardatum: 2017 Ansvarig organisation: Marknadsaktörerna Delmål 2: Gotland är pilotområde i Sverige för framtida mobila satsningar. Klardatum: 2020 Insatsområde 4 Samverkansparaply för fiberaktörer Huvudmål: Det finns ett samverkansparaply för samverkan som ansvarar för övervakning, drift, underhåll och utveckling av Gotlands fibernät. Samverkansparaplyet omfattar samtliga aktörer som driver fibernät på Gotland. Klardatum: 2015 Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland och Länsstyrelsen, bredbandsansvariga hos respektive organisation, tillsammans med lokala fiberföreningar och marknadsaktörerna 14

119 4. Ökad IT-användning Merparten av befolkningen använder idag IT och Internet. Samtidigt står cirka en miljon människor utanför. Eftersom IT kommer att bli huvudingången till såväl samhällstjänster som till fritidsaktiviteter är det angeläget att öka användningen. Samhället behöver därför bidra till att ge fler människor möjlighet och skapa intresse för att använda digitala kanaler och redskap. Huvudmål Alla på Gotland har möjlighet att tillgodogöra sig digitala samhällstjänster och kan nyttja det digitala utbudet för gemensamma upplevelser. En större andel av befolkningen har börjat nyttja detta utbud. Ansvarig organisation och befattning/roll Bredbandsansvariga på Region Gotland och Länsstyrelsen. Insatsområde 1 Nya digitala kanaler för samhällsinformation Huvudmål: Alternativa digitala kanaler (t ex smart-tv) för samhällsinformation utreds. Ansvarig organisation och befattning/roll: Bredbandsgruppen som etablerats i samband med framtagningen av den Regionala Digitala Agendan. Klardatum: 2015 Insatsområde 2 Fler och mer attraktiva ingångar för de som valt bort datorn Huvudmål: Fler och mer attraktiva digitala ingångar med en kombination av ämnen och teknik har skapats för dem som tidigare valt bort datorn. Detta har lett till att en ökad andel av befolkningen nu nyttjar utbudet och möjligheterna. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland och Länsstyrelsen, bredbandsansvariga på respektive myndighet tillsammans med andra aktörer och lokala grupper. Delmål 1: Kartläggning har genomförts Studie av hur gruppen ser ut samt identifierat ett antal möjliga digitala ingångar. Klardatum: 2015 Delmål 2: Ett antal digitala ingångar har skapats Dessa har börjat användas utifrån huvudmålet. Klardatum:

120 Insatsområde 3 Gemensamma lokaler med enhetliga tekniklösningar Huvudmål: Det finns gemensamma lokaler som är utrustade med enhetliga tekniklösningar där det genomförs digitalt stödda aktiviteter. Delmål 1: Tre klassrumsuppsättningar Det finns minst tre klassrumsuppsättningar som kan hyras in för gemensamma övningar. Klardatum: 2016 Delmål 2: En uppkopplad lokal i varje socken Det finns fiberuppkoppling, projektor och minst en dator tillgänglig i minst en gemensam lokal i varje socken. Klardatum: 2018 Insatsområde 4 Goda exempel på IT-stödda projekt för folkbildning, kulturutövning eller idrott Huvudmål: Goda exempel har framtagits och genomförts i syfte att locka till ökad ITanvändning enskilt och gemensamt. Måluppfyllelse mäts genom: mätning av andel av den gotländska befolkningen som använder IT. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland och Länsstyrelsen, bredbandsansvariga på respektive myndighet tillsammans med andra aktörer och lokala grupper. Delmål 1: Tre olika pilotprojekt är genomförda Minst tre pilotprojekt är genomförda med olika ämnesinriktning, t ex folkbildning, kulturutövning eller idrott. Det handlar om form, innehåll och teknik. Projekten sker lokalt, samordnat och parallellt på flera platser på ön, med stöd av kunniga ungdomar, mentorer och inspiratörer. Klardatum: 2015 Delmål 2: Struktur för förvaltning och utveckling En lokal struktur skapas för att förvalta och utveckla de IT-stödda lösningarna, som bland annat tagits fram inom pilotprojekten. Klardatum:

121 5. e-hälsa År 2030 vet vi att antalet personer i behov av vård och omsorg kommer vara markant större än idag medan antalet personer som kommer arbeta med vård och omsorg riskerar att inte räcka till. För att klara av framtidens utmaningar behöver vi ta itu med dem nu. En del av lösningen är att bygga ut de digitala tjänsterna för en trygg omsorg. En annan del är att förenkla och effektivisera olika administrativa tjänster genom att digitalisera dem. Huvudmål Hälsa, vård och omsorg är med stöd av digitalisering individanpassat och tillgängligt för alla. Ansvarig organisation och befattning/roll Socialförvaltningens e-hälsosamordnare och hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetschef, MIT Insatsområde 1 Hemtjänst 2030 Huvudmål: Hemtjänsten 2030 erbjuder en god och individuell omvårdnad med digitala lösningar som ett naturligt komplement till fysiska möten och omvårdnadspersonalen har tid att vara hos de kunder som behöver det. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, Socialförvaltningen Delmål 1) Förstudie Hemtjänst 2030 Klardatum: 2016 Delmål 2) Hemtjänst 2030 Hemtjänst 2030 är bilden av framtidens hemtjänst och ger en vägledning för vilka steg som ska tas för att nå dit. Projektet har redan 2020 resulterat i förändrade arbetssätt, kompetensutveckling av personalen samt utnyttjat digitalisering till att kombinera ny teknik och nya arbetsformer. Klardatum:

122 Insatsområde 2 Trygghetstjänster Huvudmål: Säkra och attraktiva trygghetstjänster erbjuds till de brukare/patienter där tekniska lösningar kan vara ett komplement eller alternativ till fysiska möten. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, Socialförvaltningen Delmål 1) Digital nattillsyn I dag får många brukare ett nattligt besök för att kunna känna sig trygga även på natten. Digital nattillsyn innebär att brukare får nattillsyn via kamera som komplement till fysiska besök. Detta ger trygghet, ökad delaktighet och bättre nattsömn för brukaren. Ett pilotprojekt angående Digital nattillsyn har genomförts. Målet för pilotprojektet är att i samtliga fall där digital nattillsyn kan anses vara en likvärdig insats med hembesök, erbjuds brukaren digital nattillsyn. Klardatum: 2015 Delmål 2) Området e-hemtjänst har kartlagts Minst fem trygghetstjänster som bör utvärderas har identifierats Klardatum: 2018 Delmål 3) Minst tre trygghetstjänster erbjuds och används av brukarna på Gotland Klardatum: 2020 Insatsområde 3 Förenklade ansökningar Huvudmål: Att erbjuda e-tjänster som ger ökad delaktighet och förenklar ansökningsprocessen av olika tjänster inom hemtjänst, omsorg om funktionsnedsatta och inom individ- och familjeomsorgen. E-tjänsterna underlättar för såväl brukare som handläggare. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, socialförvaltningen Delmål 1) Minst tre e-tjänster som förenklar för brukaren att ansöka om olika tjänster är införda Klardatum: 2016 Delmål 2) E-tjänster med integration till socialförvaltningens verksamhetssystem är införda Klardatum:

123 Insatsområde 4 e-tjänster för hälso- och sjukvården via 1177 Vårdguiden Huvudmål: Invånarna kan följa sina sjukvårdskontakter via en gemensam ingång. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Delmål 1) Min journal på nätet Klardatum: 2020 Delmål 2) Följa min remiss Klardatum: 2020 Delmål 3) Se mina provsvar Klardatum: 2020 Insatsområde 5 Tidbokning Huvudmål: Tidbokning till ett besök inom hälso- och sjukvård kan göras via Mina vårdkontakter. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Delmål 1) Webbtidbok har införts för primärvården Klardatum: 2015 Delmål 2) Webbtidbok har införts för tandvården Klardatum: 2016 Delmål 3) Webbtidbok har införts för mammografiscreening Klardatum: 2016 Delmål 4) Webbtidbok har införts för större delen av specialistvårdens mottagningar Klardatum:

124 Insatsområde 6 Internetbaserad vård och behandling Huvudmål: Internetbaserad vård och behandling finns som komplement eller alternativ för att kunna erbjuda en individanpassad vård. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Delmål 1) Kognitiv beteendeterapi på nätet Klardatum: 2016 Delmål 2) Vård på distans Användning av minst tre olika typer av behandlingar/mätningar i hemmet. Detta i syfte att förenkla för patienten samtidigt som vården effektiviseras och kvalitetsförbättras. Klardatum:

125 6. Digitalt stödd samhällsplanering All samhällsplanering ska utgå från en kommunikation med invånare och andra intressenter. Genom att kommunikationen även sker via digitala kanaler kan samhällsplaneringen breddas och effektiviseras. Samhällsplanering baseras i stor utsträckning på kartor. Digitaliseringen fokuserar på att göra kartorna mer tillgängliga för allmänheten. Huvudmål Invånare, besökare och näringsliv är delaktiga i och känner förtroende för samhällsplaneringen. Genom digitala lösningar, där fokus ligger på att öka tillgängligheten, förenkla informationen och effektivisera processerna, uppnås en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Genom att bredda deltagandet i samrådsprocesser och medborgardialoger, samt att genomföra riktade samarbeten med till exempel skolor och handikapporganisationer, ökar delaktigheten i och förståelsen för samhällsplaneringsprocessen. Ansvarig organisation och befattning/roll Region Gotland, samhällsbyggnadsförvaltningen, förvaltningschefen. Insatsområde 1 Ökad delaktighet i samhällsplaneringen Huvudmål: Ökad medborgardialog och breddat deltagande av olika grupper i samhällsplaneringsprocessen, i syfte att få större delaktighet och säkra en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, samhällsbyggnadsförvaltningen, förvaltningschefen Delmål 1) Ökad digital informationsspridning Mobila interaktiva bord/skärmar används för att visa pågående samhällsprojekt, vilket ökar den digitala informationsspridningen och intresset för samhällsplaneringens frågor. Klardatum: 2015 Delmål 2) Nya digitala samrådsprocesser Region Gotland använder nya informationskanaler för samråd i planprocessen och når genom digitala lösningar ut till fler målgrupper. Detta leder till ett mer jämlikt samråd och en större bredd av deltagare. Klardatum:

126 Delmål 3) Digital karttjänst för medborgardialoger En ny karttjänst för medborgardialoger används som möjliggör kommentarer, bilder och berättelser om olika platser i länet. Tjänsten stärker medborgarinflytandet bland grupper som vanligen inte deltar i samhällsplaneringen vilket kan leda till en förbättrad och breddad tillgång till personliga och sociala planeringsunderlag. Klardatum: 2018 Delmål 4) Ökat barnperspektiv i samhällsplaneringen Genom digitala lösningar har samarbetet ökat mellan skolorna och samhällsplaneringsfunktionerna vid samhällsbyggnadsförvaltningen och Länsstyrelsen. Elever och lärare får kunskap om och är direkt delaktiga i samhällsutvecklingen. Klardatum: 2020 Insatsområde 2 Förbättrad tillgänglighet Huvudmål: Ökad tillgänglighet till samhällsinformation. Genom att med digitala tjänster i högre grad ge tillgång till och presentera myndigheternas information. Detta resulterar i en ökad insyn i, och kunskap om, samhällsfrågor rörande exploatering och bevarande. Ansvarig organisation och befattning/roll: Region Gotland, Samhällsbyggnadsförvaltningen, förvaltningschefen Delmål 1) Digital översiktsplan med fördjupningar En effektivare planeringsprocess och utökad extern dialog utvecklas genom att översiktsplanen, med fördjupningar och tematiska tillägg, finns tillgänglig digitalt. Klardatum: 2016 Delmål 2) Digital naturvärdeskarta Naturvärdeskartan över Gotland presenterar öns naturvärden i ett internt handläggningssystem och en extern webbkarta, vilket underlättar och förbättrar samhällsplaneringen. Klardatum: 2016 Delmål 3) Digitala kulturvärden Gotlands kulturvärden presenteras i ett internt handläggningssystem och en extern hemsida, vilket underlättar och förbättrar samhällsplaneringen. Klardatum: 2016 Delmål 4) Digital cykelplan Cykelplanen för Visby finns framtagen i syfte att öka trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet, miljö och hälsa. Klardatum:

127 Delmål 5) Digitaliserade historiska kartor Med tillgång till digitaliserade historiska kartor över Gotland kan bebyggelseutvecklingen följas, vilket underlättar och förbättrar samhällsplaneringen. Klardatum: 2020 Delmål 6) Prioriterade teman presenteras digitalt För Gotland viktiga tematiska områden, som rekreation och klimatanpassning, presenteras i ett internt handläggningssystem och en extern webbkarta. Den digitaliserade informationen underlättar och förbättrar samhällsplaneringen. Klardatum: 2020 Insatsområde 3 Förenklad samhällsinformation Huvudmål: Invånare, besökare och näringsliv känner till och använder sina olika möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Genom mer lättförståelig information, kommunicerad i delvis nya kanaler, ökar kunskapen om samhällsplaneringsprocessen. Ansvarig organisation och befattning/roll: Samhällsbyggnadsförvaltningen, informationsansvarig Delmål 1) Ökad medvetenhet genom förenklad information Informationen om samhällsplanering på Region Gotlands och Länsstyrelsens hemsida är uppdaterad, likriktad och förenklad, vilket ökar medvetandet om och deltagandet i samhällsplaneringsprocessen. Klardatum: 2016 Delmål 2) Fler medier attraherar nya målgrupper Aktuell samhällsinformation presenteras via moderna medier, till exempel filmer och/eller spel. Detta kan nå nya grupper och öka intresset för samhällsplanering. Klardatum:

128 Delmål 3) 3D-presentationer 3D-presentationer används som ett naturligt verktyg i den interna exploateringsoch planeringsprocessen, i syfte att effektivisera densamma och att tydligare kommunicera förslag till exploatering och detaljplaner externt. Klardatum: 2016 Delmål 4) Digital tjänst för besöksmål En tjänst med information om besöksmål, med tillhörande information om tillgänglighetsanpassning, möjliggör för fler att ta del av Gotland och öns besökmål. Klardatum: 2017 Delmål 5) Följ ditt ärende En digital tjänst ger kunden möjlighet att följa sitt ärende, till exempel att lovansökan inkommit, att handlingarna är kompletta, var i granskningskedjan ärendet befinner sig och slutligen att ärendet är klart. Tjänsten ger kunden insyn i processen och underlättar handläggningen. Klardatum:

129 7. Digitalt stödd utbildning Den digitala utvecklingen inom utbildningsområdet sträcker sig från förskola till universitet. I alla skolformer underlättar digitaliseringen för såväl pedagoger som elever. Digitaliseringen handlar om allt från att tillhandahålla de verktyg som finns till att skapa ett hållbart samhälle. Huvudmål Gotländska elever och studenter är bland de främsta med att använda modern teknik. De utvecklar sin digitala kompetens enligt en genomtänkt strategi som innefattar samtliga skolformer från förskola till universitet. Detta ger dem verktyg att uppnå goda studieresultat. Ansvarig organisation och befattning/roll Region Gotland, barn- och utbildningsförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Uppsala Universitet, studieförbund med flera fristående aktörer. Insatsområde 1 Datorer till alla Huvudmål: Alla elever och studenter har tillgång till egna datorer eller surfplattor. 1 till 1-dator används överallt på alla gymnasiets nationella program 1 till 1-surfplatta används överallt på grundskolans åk 7 9. Tillgång till surfplatt för åk 1-6. Tillgång till surfplatta/dator för förskoleelever. Krav på egen dator för alla studenter på Komvux, Folkhögskolan och universitetet. Måluppfyllelse mäts genom: andel elever och studenter som har fått datorer/surfplattor enligt ovanstående Klart: 2015 Insatsområde 2 Nätverk till alla Huvudmål: Alla elever och studenter har tillgång till ett snabbt och säkert nätverk. Klardatum: 2015 Delmål 1) Delmål 2) Delmål 3) Alla skolor och universitet har tillgång till fiber. Alla skolor och universitet har ett utbyggt trådlöst nät. Nätet är robust och behandlas som verksamhetskritiskt. Måluppfyllelse mäts genom: andel skolor som har tillgång till fiber och trådlöst nät nätet är tillgängligt minst 98 % av skoltiden 25

130 Insatsområde 3 Det digitalt utrustade klassrummet Huvudmål: Det digitalt utrustade klassrummet som är sista länken mellan pedagoger/läromedel till elev, ska vara enhetlig standard för att pedagogerna enkelt ska kunna koppla upp sig - samma procedurer oavsett plats. Måluppfyllelse: Mäts genom andel klassrum som är utrustade enligt det digitalt utrustade klassrummet Klardatum: 2016 Delmål 1) Tekniskt utrustade klassrum Alla klassrum är tekniskt utrustade med bra hjälpmedel för ljus, ljud och nät. Med dagens teknik är det projektorer eller Smartboards i kombination med ljudanläggning. I framtiden kan vi förvänta oss större skärmar eller annan lösning. Delmål 2) Stabilt, öppet och tillåtande nät Ett stabilt öppet väl fungerande nät finns, som tillåter all kommunikation, det vill säga människa maskin men även maskin maskin. (Apple-TV, Airplay, trådlös skrivare etc.) Insatsområde 4 Elevens digitala resa Huvudmål: Alla pedagoger har den kunskap som krävs för att göra medvetna val av pedagogiska metoder där digitala verktyg är en självklarhet. Elevens digitala resa är en sammanhängande vision för hur gotländska barn, ungdomar och vuxna utvecklar sitt digitala kunnande. Klardatum: 2017 Delmål 1) Läroplan med utökade IKT-krav De nationella läroplanerna innehåller hänvisningar till och krav på digital kunskap. Däremot saknas konkreta målbilder på digital kompetens. Därför har de gotländska skolorna en gemensam målbild som länkar ihop de olika skolformerna och årskurserna. I åk 3 ska till exempel eleven kunna detta för att pedagogerna i åk 4 ska kunna bygga vidare med detta. Måluppfyllelse: Gemensam målbild finns framtagen mellan skolformerna och årskurserna. Delmål 2) Pedagogerna förstår elevernas behov på mottagande skolform Pedagogerna har kunskap om vad som förväntas av eleverna hos den mottagande skolformen. Detta gäller alla pedagoger från förskolan till gymnasiet, Folkhögskolan och Komvux. Måluppfyllelse: Tydlig beskrivning av vad som förväntas av eleverna vid övergång mellan skolformerna 26

131 Delmål 3) Utbildning och tydliga krav på pedagogerna Utbildning av pedagoger är en förutsättning för att lyckas med den digitala tekniken. Kollegialt lärande i fokus, delandekultur realiserad med modern teknik Stadieövergripande TeachMeet arrangeras. Behov och önskan hos finns hos pedagogerna, de använder ny teknik för att uppnå nya mål. (filma en lab, redigera en "lab.-rapport i imovie", dramatisera en pjäs i GarageBand.) Tidigare har IT-kunnande hos pedagogerna betraktats som ett val hos den enskilde pedagogen. Friheten att utforma sin undervisning har alltid hållits högt. Att välja bort IT-verktyg på grund av okunskap är inte acceptabelt. Detta innebär inte att IT-verktyg alltid är den bästa metoden men att pedagogen skall göra ett val baserat på kunskap. Den pedagogiska friheten får inte hindras av begränsningar i teknik och policys. Måluppfyllelse: Minst fyra halvdagar per termin i pedagogisk IT-utbildning ska ges. Budgetering av IT-utbildning varje år och i varje skolform Delmål 4) Utökad allmän IT-kunskap hos pedagogerna Pedagogerna har en grundläggande IT-förståelse så att förmågan och nyfikenheten att ta till sig att nyheter utvecklas. Kontakt med olika standards och utrustning som idag heter PC, Mac, IPad, Android, Linux. Måluppfyllelse: Utbildningen innehåller moment om vanliga tekniker inom IT. Delmål 5) Gemensam lärportal De olika skolformerna på Gotland använder idag olika lärportaler för kommunikation mellan pedagog och elev. Vi har utvärderat möjligheten att använda en gemensam lärportal. Skolans kontakt med vårdnadshavarna är viktig. Lärportalen är utvecklad för kontakt mellan skola och vårdnadshavare Måluppfyllelse: Utveckling av lärportal. Eventuellt beslut om gemensam mellan skolformerna. Kontakten med vårdnadshavarna bekräftas via enkätundersökningar Delmål 6) Cyberlärare utses och samverkar i nätverk Ett nätverk av pedagoger mellan de olika skolformerna är skapat och ger därmed en röd tråd genom utbildningssystemet. Detta nätverk med pedagoger med olika ämneskompetenser finns tillgängligt för elever, pedagoger och föräldrar via internet. Måluppfyllelse: Cyberlärare finns utsedda och samverkar 27

132 Delmål 7) Stort utbud av distansföreläsningar Den gotländska skolan använder det stora utbud av föreläsningar från ansedda lärosäten runt om i världen. Detta ger tillgång till öppna lärarresurser kostnadsfritt eller till ett rimligt pris. Måluppfyllelse: Distansföreläsning används inom de högre skolformerna Insatsområde 5 Ständiga förbättringar Huvudmål: Förbättrat kvalitets- och processarbete i våra skolor med hjälp av modern teknik. Klardatum: 2020 Delmål 1) Kompetens ska vara tillgänglig och nära När undervisningen hindras på grund av tekniska problem eller okunskap så försvinner värdefull lektionstid. Därför har vi stödresurser bland kolleger och i vissa fall specialister som med kort varsel finns tillgängliga för våra pedagoger och elever. Måluppfyllelsen: Stödorganisation finns på plats nära användarna (1t1-center, IT-pedagog, IT-vaktmästare etc) Delmål 2) Skolfederation - single sign on Gotland är anslutet till Skolfederationen. I skolfederationen ingår de flesta läromedelsförlag, tidskrifter mm. Eleverna har en (1) inloggning och skolfederationen ger behörighet till de läromedel som vi tecknat abonnemang för. Måluppfyllelse: Vi är anslutna till skolfederationen och våra abonnemang hanteras via dem Delmål 3) Gemensam inloggning för alla skolor och universitet genom Eduroam Idag finns ett samarbete mellan universitet och högskolor i hela världen där inloggningen från ett lärosäte kan användas på en mängd andra lärosäten. Om detta är tillämpbart även för övriga skolformer bör undersökas. Måluppfyllelsen: Möjligheten att koppla på F-Gy3 på Eduroam är undersökt. 28

133 Insatsområde 6 IT-pilotskolor Huvudmål: IT-pilotskolor är etablerade. Förutsättningar har skapats för några skolor eller program/linjer att bli IT-pilotskolor där nya arbetssätt och metoder för lärande - stödda av den digitala tekniken - utvecklas. IT-pilotskolor är etablerade för: En skola inom varje F-3, 4-6, 7-9 Ett studieförberedande program på gymnasiet Ett yrkesförberedande program på gymnasiet En linje på folkhögskolan En inriktning på Komvux Måluppfyllelse: IT-pilotskolor utsedda Klardatum: 2018 Insatsområde 7 Digitalt pedagogiskt centrum Huvudmål: Ett regionalt digitalt pedagogiskt centrum är etablerat. Ett regionalt digitalt pedagogiskt centrum bidrar till att alla Gotlands skolor får ta del av den digitala utveckling som sker. Det digitala centrat är drivande i olika nätverk för att samla, dela och sprida goda exempel och insatser. Det bedriver även gemensamma utvecklings- och kompetenshöjande projekt. Centret följer utvecklingen i vår omvärld och hur man använder IKT praktiskt i undervisningen. Måluppfyllelse: Centret finns etablerat. Klart: 2017 Insatsområde 8 IT-kunskap som en del i SFI-utbildningen Ingen ska komma efter och alla ska ha möjlighet att komma ifatt. Avståndet mellan de som har IT-kompetens och de som inte har det ökar efterhand som utbildningssystemet och övriga samhället utvecklas. Detta gör att hindren växer för de som önskar utbilda sig som vuxna. Samma gäller för våra invandrare. Huvudmål: IT-kunskap är en viktig del av den undervisning som erbjuds inom SFI-systemet. Måluppfyllelse: IT-kunskap är en del av SFI-undervisningen. Klardatum:

134 Insatsområde 9 Utbildningsaktiviteter i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen Andra myndigheter arbetar med frågor som intresserar skolans elever på många olika sätt. Som exempel kan nämnas samhällsbyggarna som bjuder in elever i samband med presentation av översiktsplaner och annat. Samhällsbyggnadsområdet är ett bra exempel för eleverna när samhället arbetar aktivt med IT-stöd. Huvudmål: Samarbetet med samhällsbyggnadsförvaltningen har utvecklats, vid till exempel trafikplanering, grönstruktur och planprocessen. Eleverna ges då möjlighet att själva genomföra projekt. Klardatum:

135 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/3 1 (6) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 17 mars 2015 Ekonomisk månadsrapport efter februari månad Reviderad Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat för perioden är 5,4 miljoner Ekonomisk utveckling för perioden jan-feb 2015 jämfört med samma period 2014 Både nettokostnadsutveckling och kostnadsutveckling redovisas med hänsyn tagen till jämförelsestörande poster. För perioden är det främst flytten av kostnaden för kategori 1 tjänster samt att ingen utbetalning av överskjutande semesterdagar är gjord i februari så som det brukar. I februari 2014 redovisades ingen kömiljard, så detta påverkar inte intäktsutvecklingen för perioden, men kommer att göra så från och med marsrapporten. Nettokostnadsutveckling: 5,5 procent, ökat med 12,2 miljoner. Extern kostnadsutveckling 4,8 procent, ökat med 11,4 miljoner. Extern intäktsutveckling: - 4,7 procent, minskat med 0,8 miljoner. Personalkostnadsutveckling: 4,1 procent, ökat med 5,3 miljoner. Arbetskraftskostnader: 4,1 procent, ökat med 5,5 miljoner Kostnadsutveckling utomlänsvård: - 6,5 procent, minskat med 1,1 miljoner. Kostnadsutveckling förskrivna läkemedel: 13 procent, ökat med 1,5 miljon. Kostnadsutveckling rekvisitionsläkemedel: 10,3 procent, ökat med 0,6 miljoner. Kostnadsutveckling hyrpersonal: 63 procent, ökat med 1,3 miljoner Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

136 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 3 2 (6) Ekonomiskt resultat per område, nettokostnader. Utvecklingskolumnen är inte ifylld där det finns allt för stora jämförelsestörande poster att ta hänsyn till, eller där utvecklingsprocenten blir allt för missvisande. Ledning Konkurrensutsatt verksamhet Läkemedel inkl.statsbidrag Sjukvården Varav vårdval primärvård Tandvården Totalt Periodiserad budget tkr jan-feb 2015 Ackumulerat utfall tkr jan-feb 2015 Periodens avvikelse tkr Ackumulerat utfall tkr Jan-feb Utveckling ,1 % ,2 % ,9 % ,6 % De stora avvikelserna jämfört med budget finns inom personalkostnader och hyrpersonal samt läkemedel. Intäktsutveckling Utvecklingen av externa intäkter är för perioden är 4,7 procent. Det vill säga att externa intäkter är 0,8 miljoner lägre än samma period föregående år. Det är främst patientavgifterna som minskat för perioden. Det är minskade patientavgifter både för öppenvårdsavgifter, slutenvårdavgifter och tandvådens patientavgifter. Inom öppen och slutenvårdsavgifterna syns en tydlig nedgång under både januari och februari, medan det för tandvårdens del är under januari som nedgången skett. Öppenvårdsavgifterna har minskat inom såväl specialistvården som primärvården. En närmare analys av intäktsnedgången ska göras. Intäkter för utomlänsvård har däremot ökat med ca 500 tkr. Utveckling av arbetskraftskostnader 2015 har börjat med en kostnadsutveckling för arbetskraft för perioden på ca 4,1procent. Detta med antagandet att utbetalningen av överskjutande semesterdagar skulle varit i samma nivå som 2014 då utbetalningen gjordes i februari. Hur det verkligen ser ut finns inte kännedom om förrän vid löneutbetalningarna i mars. Kostnaden för hyrpersonal fortsätter att öka.

137 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 3 3 (6) Kostnadsutveckling hyrpersonal: 63 procent, ökat med 1,3 miljoner Det som dock är glädjande när det gäller hyrpersonal är att det är färre områden som har kostnader för hyrpersonal än De största kostnaderna finns inom primärvården, som nästan dubblerat kostnaderna för perioden jämfört med I övrigt finns hyrpersonal inom områdena, psykiatri, resursområde slutenvård och rehabmedicin. Medan kostnaderna för hyrpersonal inom internmedicin och ortopedi är i det närmaste helt borta för perioden. Nya diagram

138 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 3 4 (6) Månadslöner Timlöner Övertid, mertid Schalbloners läkare Kontant ersättning Jour och beredskap Sjuklöner Hyrpersonal Konsulter Utfall jan-feb Utfall jan-feb Utveckling ,8 % % % % % % % % I tabellen ovan kan man se att de flesta kostnadsposter inom personalkostnadsområdet fortfarande ökar kraftigt. Det som gör att personalkostnaderna totalt visar en låg kostnadsutveckling är dels att kostnadsutvecklingen för månadslöner, som är den absolut största posten, har en ändå måttlig kostnadsökning. Nedan visas diagram över kostnadsutveckling arbetskraftskostnader för perioden januari-februari jämfört med föregående år. Diagrammet är återigen inte helt rättvisande då utbetalningen av överskjutande semesterdagar inte finns med i diagrammet. Felkällan gör alltså att kostnadsutvecklingen i diagrammet är något missvisande för låg.

139 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 3 5 (6) Hyrpersonalkostnader Nya diagram Helårsprognosen Hälso- och sjukvårdens helårsprognos som lämnas efter februari månads utfall är 40 miljoner. Det är en mycket osäker prognos som det krävs kraftiga åtgärder och kostnadsminskningar för att nå. Om en framskrivning av bokslut 2014 med kända faktiska kommande kostnadsökningar och minskning av ersättning från kömiljarden görs, landar 2015 års resultat på ca 50 miljoner.

140 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 3 6 (6) En även måttlig kostnadsutveckling utöver redan kända faktiska kostnadsökningar, framförallt inom läkemedelsområdet, skulle göra helårsprognosens resultat till ett ännu större underskott. 1 procents kostnadsutveckling ger för hälso- och sjukvården ca 18 miljoner Yvonne Skovshoved

141 Uppföljning 2015 februari Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år 82 Hälso- o sjukvårdsförv Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

142 Uppföljning 2015 februari 820 Förvaltningsledning Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Patientavgifter Utomlänsintäkter -6 6 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

143 Uppföljning 2015 februari 821 Konkurrens. vårdtjänster Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -5 5 Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Utbildning & resor Läkemedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel 1-1 Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

144 Uppföljning 2015 februari 822 Läkemedel Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Bidrag Summa intäkter Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Tele & IT kostnader Inventarier & material Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 4

145 Uppföljning 2015 februari 823 Sjukvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

146 Uppföljning 2015 februari 824 Tandvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Patientavgifter Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

147 Uppföljning 2015 februari Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år 823 Sjukvård Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

148 Uppföljning 2015 februari Sjukvård ledning Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Patientavgifter Utomlänsintäkter Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel 1-1 Livsmedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

149 Uppföljning 2015 februari Öppen- & dagvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

150 Uppföljning 2015 februari Habilitering/Rehabiliter Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal 2 Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 1 Summa kostnader Netto Sida 4

151 Uppföljning 2015 februari Service/Diagnostik Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal -59 Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor 5-5 Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster -2 2 Summa kostnader Netto Sida 5

152 Uppföljning 2015 februari Slutenvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Bidrag Interna ersättningsmodeller -93 Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter 5 Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 1 Summa kostnader Netto Sida 6

153 Uppföljning 2015 februari Med. & Oper.specialiteter Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Patientavgifter -2 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 7

154 Uppföljning 2015 februari Barn- & ungdomsmedicin Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Bidrag -37 Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 8

155 Uppföljning 2015 februari Obstetrik/Gynekologi Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor 4 Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 3 Summa kostnader Netto Sida 9

156 Uppföljning 2015 februari Psykiatri Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Patientavgifter -1 1 Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 2 Summa kostnader Netto Sida 10

157 Uppföljning 2015 februari Primärvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Patientavgifter -1 1 Utomlänsintäkter -1 1 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 11

158 Uppföljning 2015 februari Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år 821 Konkurrens. vårdtjänster Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -5 5 Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Utbildning & resor Läkemedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel 1-1 Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

159 Uppföljning 2015 februari Privata specialister Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa -3 3 Summa intäkter Köpt verksamhet Sjukvårdsartiklar Labtjänster Inventarier & material Summa kostnader Netto Sida 2

160 Uppföljning 2015 februari Njursjukvård privat regi Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Utomlänsintäkter Summa intäkter Köpt verksamhet Läkemedel Övriga tjänster Finansiella poster 1 Summa kostnader Netto Sida 3

161 Uppföljning 2015 februari Primärvårdsbeställare Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Läkemedel Sjukvårdsartiklar Hjälpmedel 1-1 Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster 1-1 Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 4

162 Uppföljning 2015 februari Köpt ambulansverksamhet Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -5 5 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Utbildning & resor Sjukvårdsartiklar 4 4 Tele & IT kostnader Inventarier & material 6 6 Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 4-4 Summa kostnader Netto Sida 5

163 Uppföljning 2015 februari Tandvårdsenhet Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Utbildning & resor Tele & IT kostnader Inventarier & material 2 2 Summa kostnader Netto Sida 6

164 Uppföljning 2015 februari Sjukvårdsrådgivning Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall föreg år Köpt verksamhet Personalkostnader Tele & IT kostnader 3 3 Övriga tjänster 9 9 Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 7

165 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr: HSN 2015/28 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 13 februari 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande motion avseende lättakut i Hemse Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker motionen med nedanstående motivering. Bakgrund Lena Grund (FP) föreslår i motion till Regionfullmäktige att en lättakut med röntgenutrustning tillskapas i Hemse och att Hemse vårdcentral i samband med detta byter namn till Hemse Hälsocentral. Detta som ett led i att öka attraktiviteten för primärvården. Hälso- och sjukvårdsnämndens synpunkter och bedömning Under 2014 har ett intensivt arbete pågått inom Hälso- och sjukvården med att ta fram utvecklingsplanen Struktur I utredningen arbetade en grupp med frågor kring det akuta omhändertagandet av patienter och en annan arbetsgrupp arbetade med frågan om primärvårdens uppdrag. Ingen av arbetsgrupperna har lyft fram att fler utbudspunkter med röntgenutrustning skulle vara ett mer effektivt sätt att arrangera vården. Tekniken inom radiologi har utvecklats mycket de senaste åren. Röntgenutrustning kan vara allt från en mindre portabel slätröntgen till en avancerad datortomograf eller magnetkamera. Hemse vårdcentral har inte en byggnad som lämpar sig, vara strålskyddsmässigt eller i övrigt lokalmässigt, för en större röntgenutrustning. Detta innebär att alternativet till begreppet röntgenutrustning som är möjlig att placera i vårdcentralens lokaler är en mindre typ av portabel slätröntgen. Med det utbud som idag finns inom radiologi med olika typer av röntgenundersökningar är det långt ifrån alltid som en vanlig slätröntgen är det alternativ som lämpar sig bäst. Vilken röntgen som anses mest lämpad avgör den läkare som skriver remissen till röntgen alternativt radiologen. Med stor sannolikhet skulle en inte obetydlig andel av patienter som skulle söka Hemse lättakut med misstänkt fraktur ändå behöva åka vidare till lasarettet i Visby. Detta skulle enbart förlänga tiden innan patienten blev omhändertagen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

166 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2015/28 2 (2) Även för att ta bilder med en enklare portabel slätröntgen krävs kompetens för att bilderna ska bli bra och kunna granskas på rätt sätt. Den bästa kompetensen för att ta röntgenbilder finns på röntgen på lasarettet. Det skulle vara svårt för personalen på vårdcentralen med litet patientunderlag, och med misstänkta frakturer på olika delar av kroppen, att upprätthålla en sådan kompetens. Bilderna ska sedan tolkas av en radiolog och vid fraktur, i de flesta fall, behandlas av en ortoped. Dessa kompetenser finns ej tillgång till på vårdcentralen. Hälso- och sjukvårdens bedömning är att bilda en lättakut på Hemse vårdcentral med en mindre portabel röntgen inte är ändamålsenligt då patientunderlaget som skulle vara aktuell för denna mindre röntgen är litet och det inte skulle leda till en patientsäker och effektiv vårdkedja. I Strukturutredningen var uppdraget även att överväga namnbyte från vårdcentral till Hälsocentral. Enkät lades ut på internet till befolkningen och särskild enkät skickades ut till primärvårdens medarbetare med frågan om förväntningarna på vården förändrades om ett namnbyte skulle ske. Hälso- och sjukvårdens bedömning är, baserat på bland annat inkomna enkätsvar, att i stället för att lägga tid och kraft på själva namnbytet, fokusera på arbetet med den hälsofrämjande hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om att inte ändra namnet på Gotlands vårdcentraler från vårdcentral till Hälsocentral 568. Att som motionsställaren föreslår göra detta för endast en vårdcentral med annat uppdrag än övriga vårdcentraler bedöms inte ändamålsenligt. Beslutspunkt 25 i Struktur 2015 heter just Utforma strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats. En första redovisning är gjort till Hälso- och sjukvårdsnämnden och arbetet med att utforma strategierna och genomföra dessa pågår. Utöver detta fattade Hälsooch sjukvårdsnämnden beslut om att förvaltningen får i uppdrag att starta en utredning avseende tillskapande av en utbildningsenhet för STläkare i Visby 20. Detta som ett led i att öka rekryteringsmöjligheten till primärvården. Att få fler läkare till vårdcentralerna är en av de viktigaste strategierna för att öka attraktiviteten i primärvården. Hälso- och sjukvården anser att dessa båda uppdrag från nämnden är det som förvaltningen främst ska kraftsamla kring när det gäller primärvårdens attraktivitet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

167 Motion Till fullmäktige Region Gotland Lättakut/hälsocentral i Hemse I redovisning fr Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott i nov 2014 skrivs om strategier för att öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats. Situationen idag är att det är svårt att bemanna alla läkartjänster i primärvården på ön. Gäller även distriktssköterskor, psykologer och medicinska sekreterare. Detta är också en nationell trend. I rapporten sammanfattas det strategiska arbetet med nämnande av de avgörande faktorerna för att skapa en attraktiv primärvård sålunda: Rekrytera och behålla Växling av arbetsuppgifter Tydliga uppdrag Ledarskap Medarbetarskap e-hälsa/it-stöd Folkpartiet Liberalerna har i budget avsatt medel för inköp av röntgenutrustning till vårdcentralen i Hemse för att på så sätt kunna skapa en lättakut. Vi finner att bildandet av en lättakut också skulle bidra till att göra vårdcentralen till en mer attraktiv arbetsplats med ett utvidgat omhändertagande av de vårdsökande. En större utväxling av arbetsuppgifter enl punkterna ovan. Det finns definierade projekt gällande medicinteknisk utrustning i den strategiska planen för HSN för och fortlöpande investeringspotter för samma ändamål. Nya regler för strålskydd gäller from 1/ och det skall då avgöras om investeringar skall göras i ny apparatur el uppgraderingar av bef. Det vore lägligt att då bedöma om ngn form av röntgenutrustning kan införskaffas för Hemse. För effektivisering och kostnadsminskningar i lasarettsvården och för satsning på landsbygdsutveckling. Att arbeta klokt ekonomiskt i det dagliga arbetet ger en bra bas i byggandet av högre attraktionskraft för medarbetarna och skulle också ge möjligheter till utvecklingspotential för dem. I Hemse idag bedrivs också förebyggande vård med levnadsvanemottagning, screening, ordination av motion i st f medicin, försök med sköterskedriven hjärtsviktsvård mm. Folkpartiet Liberalerna finner därför att man skulle kunna ändra benämning på vårdcentralen till Hemse Hälsocentral för att tydligt markera förebyggande arbete mot god hälsa och att det är helhet man erbjuder medborgarna och därmed också skapar en attraktivare arbetsplats. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att Region Gotland bereder väg för bildandet av en lättakut med röntgenutrustning i Hemse tar ett helhetsgrepp och går från vårdcentral till hälsocentral för att bygga attraktivitet i tiden Hemse Lena Grund FP

168 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Linda Eklund, projektledare Ärendenr HSN 2015/27 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande avseende motion, Kultur på recept Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker motionen med nedanstående motivering. Lena Celion (M), föreslår till Regionfullmäktige att Region Gotland ska införa Kultur på Recept i vården som en arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats för personer som är sjukskrivna eller är i riskzonen för sjukskrivning. Bakgrund Fysisk aktivitet har positiva effekter vid exempelvis psykisk ohälsa och fysisk aktivitet på recept (FaR ) förskrivs och följs upp i stora delar av hälso- och sjukvården på Gotland. Under senare år har intresset för kulturinsatser som komplement till annan terapi vid olika sjukdomar ökat och i landsting runt om i Sverige testas olika nya metoder för rehabilitering och behandling. Kulturdepartementet och Socialdepartementet inledde under 2009 ett samarbete om att genomföra försöksverksamhet med kultur som hjälpmedel i arbetet med att förebygga och förkorta sjukfrånvaro, kallat Kultur på recept. Försöksverksamheterna genomfördes av Region Skåne och Helsingborgs stad respektive Västerbottens läns landsting och uppvisar hur kulturella aktiviteter kan vara en resurs i arbetet med rehabilitering av sjukskrivna personer. I Region Skåne pågår projektet Kultur på recept 2.0 som ska undersöka om kulturaktiviteter, eget skapande och kulturupplevelser kan vara en del i en rehabiliteringsprocess. En medicinsk utvärdering jämför deltagarna med referenspersoner som får vanlig behandling. Forskarna undersöker symptomförändringar, läkemedelskonsumtion, vårdkonsumtion, upplevd hälsa och hälsoekonomiska effekter. Projektet är i slutfas. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

169 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2015/27 2 (3) Patienterna ska först ha genomgått en medicinsk bedömning på sin vårdenhet. Om Kultur på recept bedöms som ett bra alternativ får patienten ett recept som innehåller kulturaktiviteter under tio veckor. Deltagarna möts i grupp tre gånger per vecka, under ledning av en gruppledare (kan exempelvis vara en kulturpedagog). Exempel på receptinnehåll kan vara att se utställningar, eget skapande, kultur- och naturhistoriska vandringar, sång och musik. Aktiviteterna kombineras med samtal, frågeställningar och diskussioner om det upplevda. Tidigare forskning från Göteborgs universitet och Karolinska Institutet visar att kulturupplevelser stimulerar sinnena och ger goda effekter på hälsan. Det handlar om exempelvis sång, dans och konst inom bland annat äldreomsorgen, psykiatrin och barn- och ungdomsvården. Kultur och hälsa är ett växande forskningsområde nationellt och internationellt. Kultur på recept på Gotland Möjligheten att testa Kultur på recept i Finsams regi har varit föremål för diskussion under det senaste året. Projektledaren för Bra sjukskrivning har i samarbete med Kultur och Fritidsförvaltningen undersökt hur ett sådant projekt skulle kunna gestalta sig. Förutsättningarna för att bedriva ett mindre projekt har därför undersökts där kulturaktiviteterna fokuseras till bibliotek och Gotlands museum. Om detta ska erbjudas patienter är det inte klarlagt hur finansieringen skulle ske. Det finns idag inte något ekonomiskt utrymme för en sådan aktivitet. Det har funnits tankar på att eventuellt testa i liten skala. Detta har dock inte genomförts av olika skäl, dels finns inte de ekonomiska förutsättningarna, dels är det inte en evidensbaserad metod. Hälso- och sjukvården arbetar målmedvetet med andra evidensbaserade sjukdomsförebyggande metoder som att förskriva fysisk aktivitet på recept och framförallt följa upp aktiviteterna (det är för den uppföljande delen som det finns stark evidens). Bedömning Kultur på recept innebär att fokus vänds mot det friska och inte mot sjukdom. Genom att fokusera på det friska förskjuts identiteten från att vara sjuk till att vara frisk. Att tänka positivt är en effekt som påverkar känslan av välbefinnande och utgör därmed en resurs för hälsa. Det är ett lovvärt angreppssätt för välbefinnandet och hälsa men där det saknas evidens i dagsläget för att använda det i rehabiliterande syfte utifrån hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. Förvaltningens bedömning är att det är lovvärt att lyfta fram kulturens läkande inverkan men att det inte är möjligt att införa en ny behandlingsmetod där det

170 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2015/27 3 (3) saknas såväl evidens för metoden som ekonomiska förutsättningar. Det sjukdomsförebyggande arbetet, bl a med fysisk aktivitet på recept, är en etablerad behandlingsmetod som det finns vetenskapliga belägg för och som förvaltningen utvecklar och följer upp. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

171 Visby Motion: Till: Kultur på recept Regionfullmäktige Gotland Kultur på recept Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa och snabbare rehabilitering. Att delta i eller uppleva kulturaktiviteter stimulerar sinnena, kan bidra till välbefinnande och en känsla av sammanhang och meningsfullhet. Idag finns ett glapp mellan sjukskrivning och arbetsåtergång, det saknas en period där patienten i ett tidigt skede av sin sjukskrivning kan erbjudas en mindre kravfylld insats. Kulturunderstödd rehabilitering kan vara lämplig i detta skede. Kultur på recept har redan prövats runt om i landet, bland annat i Region Skåne, Jönköping, Sörmland med goda resultat. Rehabilitering enligt Kultur på recept kan ges till personer som är sjukskrivna eller är i riskzonen för sjukskrivning för stressrelaterade besvär, långvarig smärta och/eller psykisk ohälsa. Den bör vara arbetslivsinriktad i samarbete med sjukvården, arbetsplats/arbetsförmedling, Försäkringskassa eller andra lämpliga kulturaktörer. Målet är att förbättra hälsa, såväl fysiskt som psykiskt och att man efter avslutad rehabilitering ska kunna återgå till någon form av arbete, arbetsträning eller studier. Där Kultur på recept tillämpas idag har den genomförts i grupp tillsammans med professionella kulturaktörer med erfarenhet av att arbeta med människor. Exempel på receptinnehåll är att se utställningar, eget skapande, kultur- och naturhistoriska vandringar, körsång och musik. Aktiviteterna kombineras med samtal, frågeställningar och diskussioner om det upplevda. Eftersom Gotland är så rikt på olika former av kulturupplevelser och evenemang finns det mycket goda förutsättningar för detta här. Jag föreslå därför, - att Region Gotland inför Kultur på recept i vården, Lena Celion (M)

172 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Arne Lundberg, Thomas Kunze Ärendenr HSN 2015/142 Handlingstyp Beslutsärende Datum 10 mars (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Nationell satsning på kortare väntetider i cancervården Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att Ansluta sig till satsningen kortare väntetider i cancervården Införa standardiserade vårdförlopp i cancervården Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har träffat en överenskommelse om att under 2015 genomföra första steget i en fyraårig satsning på att arbeta bort omotiverade väntetider, minska regionala skillnader och på så sätt skapa en mer jämlik cancervård. Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården kommer att utgå från ett gemensamt nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp. Standardiserade vårdförlopp beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Tidsgränserna utgår enbart från värdeskapande tid och kommer att variera mellan diagnoser och olika behandlingar. Det standardiserade vårdförloppet startar med beslut om remiss på grund av välgrundad misstanke om viss cancerdiagnos och följs sedan av utredning och behandling i detta första skede. Förebilden kommer från Danmark som arbetat med standardiserade vårdförlopp (s.k. pakkeforløb) sedan Även Norge har i år påbörjat införandet av pakkeforløb i cancervården. Utifrån det standardiserade vårdförloppet ska en individuell vårdplan planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Hänsyn ska tas till patientens önskemål och individuella situation. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

173 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 10 mars (2) Ett vårdförlopp kan sträcka sig över såväl flera sjukhus som över landstingsgränser. Införandet kräver därför samverkan mellan landstingen. Regionala cancercentrum har här en viktig, stödjande och samordnande roll. Ett standardiserat vårdförlopp har ett multidisciplinärt upplägg och involverar både primärvården och den specialiserade vården. Standardiserade vårdförlopp för fem diagnosområden har under hösten 2014 arbetats fram av cancervårdens nationella vårdprogramgrupper, under ledning av Regionala cancercentrums samverkansgrupp. Vårdförloppen kan skilja sig åt beroende på diagnosområdets karaktär. Ytterligare tio vårdförlopp planeras att införas under Innehåll i ÖK cancer landstingens uppgifter Besluta om att införa standardiserade vårdförlopp. Av beslutet ska framgå landstingsledningarnas ansvar för införandet av de standardiserade vårdförloppen. Tillsammans med RCC ta fram och senast den 15 mars 2015 lämna in till regeringen en handlingsplan för hur de avser att införa ett system med standardiserade vårdförlopp. Införa de fem första standardiserade vårdförloppen under 2015 o Akut myeloisk leukemi (Blodcancer) o Huvud- och halscancer o Matstrupe- och magsäckscancer o Prostatacancer o Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Inrätta reserverade tider hos utredande och behandlande enheter för patienter som fått remiss till eller beslut om standardiserat vårdförlopp. Inrätta koordinatorsfunktion som bokar in tider och övervakar att vårdförloppen följs. Utveckla metoder för att mäta och redovisa ledtiderna i vårdförloppen, bl.a. med hjälp av data från patientadministrativa system. Senast den 1 november 2015 redovisa resultatet av arbetet och införandet av vårdförloppen. Öka den regionala och nationella samordningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

174 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 1 HANDLINGSPLAN FÖR KORTARE VÄNTETIDER I CANCERVÅRDEN Region Gotland 2015 Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

175 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Standardiserade vårdförlopp för att minska väntetider... 3 Krav i överenskommelsen för Diagnosövergripande frågor Information och förankring Patientinvolvering Privata vårdgivare Stöd till verksamheternas utvecklingsarbete Uppföljning Koordinatorsfunktion och obokade tider för utredning Standardiserade vårdförlopp under Införande av fler standardiserade vårdförlopp under Utmaningar för införandet av de standardiserade vårdförloppen Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

176 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 3 Bakgrund Standardiserade vårdförlopp för att minska väntetider Regeringen avsätter 500 miljoner kronor per år för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med ökad kvalitet, med fokus på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. Satsningens inriktning fastställs i årliga överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. I första hand ska tiden mellan att misstanke om cancer föreligger till behandlingsstart förkortas. För att åstadkomma detta införs ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp, som ska leda till en mer sammanhållen vårdprocess kring patienten. Förutom en förbättrad tillgänglighet ska införandet av vårdförloppen även skapa ökad nöjdhet hos patienterna, genom bland annat bättre information, mer delaktighet och kortare väntetider. Cancerpatienterna ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. De standardiserade vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Under 2014 har standardiserade vårdförlopp utarbetats för fem pilotdiagnoser. Dessa är akut myeloisk leukemi (AML), huvud-hals-cancer, cancer i matstrupe och magsäck, prostatacancer och cancer i urinvägarna. Vårdförloppen gäller för vuxna patienter. Krav i överenskommelsen för 2015 Totalt fördelas 413 miljoner kronor till landstingen under 2015, baserat på befolkningsunderlag. För att få ta del av medlen ska landstingen tillsammans med RCC ta fram och lämna in en handlingsplan för hur de avser att införa ett system med standardiserade vårdförlopp. I arbetet med handlingsplanen ska patientföreträdare involveras. Respektive RCC ska samlat skicka in landstingens handlingsplaner till Socialdepartementet senast den 15 mars Hälften av medlen utbetalas till de landsting som uppfyller kravet på handlingsplaner. För att få del av återstående medel ska landstingen under hösten redovisa hur de har arbetat enligt handlingsplanerna. Respektive RCC ska samordna arbetet med redovisningarna och samlat skicka in dessa till Socialdepartementet senast den 1 november I redovisningen ska det framgå att pilotdiagnosernas standardiserade vårdförlopp har införts. Vidare ska framgå hur landstingen har arbetat med standardiserade vårdförlopp som går över landstingsgränser. Medlen till landstingen får användas såväl under 2015 som Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

177 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 4 Handlingsplanen ska innehålla svar på följande frågor: - Hur tänker landstinget informera och föra dialog om de standardiserade vårdförloppen inom verksamheterna i syfte att skapa förankring och ett effektivt införande av förloppen? - Hur avser landstinget involvera patientrepresentanter och representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med de standardiserade vårdförloppen? - Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införande av koordinatorfunktion och obokade tider? Det gäller både offentliga och privata vårdgivare. - Hur avser landstinget implementera de fem pilotdiagnosernas standardiserade vårdförlopp under 2015? - Hur tänker landstinget tillse att det vårdadministrativa systemet går att använda för uppföljning av den ledtid som ska följas nationellt? - Hur avser landstinget definiera ansvar och aktiviter för att utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp standardiserade vårdförlopp i landstingens ITstöd? - Hur avser landstinget planera för införande av fler standardiserade vårdförlopp 2016? Handlingsplanen ska även innehålla en beskrivning av eventuella utmaningar för införandet av de standardiserade vårdförloppen och hur landstinget avser åtgärda dessa. Målet med överenskommelsen för 2015 är att de insatser som ingår i överenskommelsen ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet. Resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter genom att de beskrivna standardiserade vårdförloppen inom pilotområdena är implementerade. Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

178 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 5 Diagnosövergripande frågor 1 Information och förankring Hur tänker landstinget informera och föra dialog om de standardiserade vårdförloppen inom verksamheterna i syfte att skapa förankring och ett effektivt införande av förloppen? Själva arbetsformen standardiserade vårdförlopp är önskad av verksamheten och kräver i sig inte stora förankringsinsatser. Däremot finns farhågor inom organisationen kring tempot i införandet och de risker för suboptimering som detta kan medföra. Mycket av förankringsarbetet kommer att gälla hur man med utvecklande av praktiska arbetssätt och rutiner kan säkra att vårdförloppen införs på ett sätt som medarbetarna upplever minimerar risken för att enskilda patienter drabbas av negativa följder av det snabba genomförandet. Detta arbete kommer att drivas av arbetsgrupper som till sitt förfogande har alla tillgängliga kanaler (ledningsgrupper, informationsmöten, veckobrev etc) som normalt används för att sprida information och driva dialog i den väl sammanhållna organisation som den gotländska hälso- och sjukvården utgör. Dessa kommunikationsvägar används rutinmässigt i olika förbättringsprojekt, såsom i aktuell tid osteoporos- och diabetesvård. Kommunikation mot verksamheter som Region Gotland samarbetar med (huvudsakligen SLL/Karolinska) går via det övergripande RCC-samarbetet och andra etablerade samarbetsfora (SLL Kunskapsstyrning, KarGo-samarbetet etc). På lokal nivå räknar vi med att det kommer att finnas en övergripande arbetsgrupp som håller samman de olika vårdförloppen samt en arbetsgrupp per vårdförlopp. Sannolikt kommer det inom Region Gotland att visa sig vara effektivt att vissa delegater i arbetsgrupperna är gemensamma (möjligen primärvårdsrepresentant, övergripande verksamhetsrepresentant för Visby lasarett, förvaltningsledningsrepresentant, IT-representant) medan andra varierar mellan arbetsgrupperna (t ex patient-/närståenderepresentant, processledare), 2 Patientinvolvering Hur avser landstinget involvera patientrepresentanter och representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med de standardiserade vårdförloppen? Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

179 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 6 Patientrepresentation i den centrala arbetsgrupp som bildats för införandet av SVF organiseras av Cancer Gotland, som är en övergripande patient- och anhörigförening. Även i de fall där ett SVF avser en cancerform där Gotland saknar specifik patientförening kommer Cancer Gotland att engageras, medan samarbete avseende tillstånd där specifik patientförening finns i första hand kommer att etableras med denna. Utbildningsinsatser för patientrepresentanter och andra övergripande aktiviteter går i första hand via RCC. Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland har byggt upp ett Patient- och närståenderåd (PoN). Rådets medlemmar har erbjudits patientutbildning och många har gått den för att stärka sin insyn i sjukvårdens organisation och sin roll som företrädare.. Patientrepresentanterna har också möjlighet att använda sig av hela PoN för att bereda frågor som kan komma att uppstå. 3 Privata vårdgivare Hur avser landstinget involvera patientrepresentanter och representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med de standardiserade vårdförloppen? Inom region Gotland finns i dag privata sjukvårdsaktörer bara i form av två privata vårdcentraler, två privatpraktiserande läkare (gynekologi resp ÖNH) samt sjukvårdsrådgivning, ambulansverksamhet och dialysverksamhet. I SVF-sammanhanget är det främst de privata vårdcentralerna som är aktuella, samt, mer sällan, dialysverksamheten. Dessa erbjuds att delta i arbetet med utformning av SVF. Medverkan i SVF kan bli aktuell även för de två privatpraktikerna samt privata aktörer utanför den rena sjukvården, såsom tandläkare (som också har en viktig roll inom tandsanering vid onkologisk behandling, vilket dock oftast hanteras inom den sjukhusbundna tandvården), tandhygienister och fysioterapeuter. De privata vårdgivarna följer normalt alla samverkansöverenskommelser som finns mellan primärvården och Visby lasarett, men detta måste beaktas när det gäller främst utbildningsinsatser. 4 Stöd till verksamheternas utvecklingsarbete Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården? Det gäller både offentliga och privata vårdgivare. Identifiera vilka verksamheter som behöver särskilt stöd för att möjliggöra införandet av SVF. Specificera det stöd landstinget avser att ge respektive verksamhet. Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

180 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 7 Region Gotland har åtagit sig att ställa de resurser till verksamhetens förfogande som behövs för införandet av SVF. Det strukturerade arbetssätt som regionen använt för att uppnå Sveriges bästa sjukvårdstillgänglighet torde med små modifieringar kunna användas för att styra och mäta SVF-flödena. En enhetlig värdering av vad som utgör grundad misstanke om cancer är avgörande för primärvårdens möjlighet att uppfylla kraven på primär bedömning. Med stor sannolikhet underlättas detta väsentligt av att de standardiserade vårdförloppen gör bedömningen mer enhetlig på nationell nivå, så att vikarier och hyrläkare som engageras inom den gotländska primärvården över tid kan förväntas ha en mer och mer likartad bild av symtomvärdering och utredningsbehov, men oaktat detta kommer behovet av kontinuerlig utbildning, fortbildning och uppföljning av rutiner och vårdförlopp att vara betydande. För de privata vårdcentralerna kommer förvaltningens avtalschef att fungera som koordinator. För Gotlands del är radiologisk diagnostik en särskild utmaning och arbete pågår med att öka kapaciteten inom framför allt MR-diagnostik, men även övriga radiologiska modaliteter. Man klarar i dag att hålla rimliga tider för prioriterad verksamhet såsom misstanke om cancer, men med betydande undanträngningseffekter. 5 Uppföljning Hur tänker landstinget tillse att det vårdadministrativa systemet går att använda för uppföljning av den ledtid som ska följas nationellt (tiden från välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling)? Hur avser landstinget definiera ansvar och aktiviter för att utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp standardiserade vårdförlopp i landstingens it-stöd? Hur ska uppföljning ske när SVF går över landstingsgränserna? Hur avser landstinget följa upp om införandet av SVF medför undanträngningseffekter för andra patientkategorier? En delprojektgrupp under ledning från RCC Stockholm-Gotland med ansvar för uppföljning och IT har bildats. Delprojektgruppen har ansvar för att definiera aktiviteter och utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp standardiserade vårdförlopp i landstingets ITstöd. I projektet finns representanter för RCC Stockholm-Gotland, objektet vårdprocess, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Capio S:t Görans Cosmicförvaltning, Region Gotland och Cancerrådgivningen. Ytterligare resurspersoner kommer att knytas till projektet vid behov. För att uppföljningen skall lyckas finns ett beroende av att respektive vårdgivare som deltar i Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

181 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 8 SVF sedan följer de riktlinjer för strukturerad vårddokumentation inkl. kodning som projektgruppen kommer att föreslå. Välgrundad misstanke om cancer, som innebär start av ett SVF, ska alltid medföra att en diagnosspecifik KVÅ-kod sätts i det vårdadministrativa systemet. Även vid misstanke om cancer som innebär remiss till filterfunktion kan det bli aktuellt att en diagnosspecifik KVÅkod ska sättas. Om utredningen visar att patienten inte har den misstänkta cancerdiagnosen ska aktuellt SVF avslutas. Även avslut av SVF ska medföra att en specifik KVÅ-kod sätts. Vid SVF som innebär att åtgärder sker i mer än ett landsting måste de berörda landstingen gemensamt besluta - hur aktuella KVÅ-koder och datum för kodsättning överförs mellan landstingen - hur dessa koder och datum registreras i det andra landstingets vårdadministrativa system - vilket av landstingen som svarar för att rapportera patientens ledtider för nationell uppföljning. En väg som bör utredas och eventuellt prövas är möjlighet att koppla de standardiserade vårdförloppen till specifika mallar eller strukturer i journalsystemet. Genomförbarhets- och riskanalyser för detta kommer att ingå i SVF-arbetsgruppernas uppdrag. Inom region Gotland sköts en stor del av kodregistreringen av medicinska sekreterare och registrering av koder inom SVF bör, med adekvata utbildningsinsatser, kunna hanteras på samma sätt. Region Gotland har en sammanhållen enhet som följer upp all utomlänsremittering. Huvuddelen av uppföljning av utomlänsdelar av SVF ingår i denna enhets normala arbetsuppgifter, med modifieringen att vårdgarantitiden respektive de tidigare prioriteringstider som använts kompletteras med de stipulerade ledtiderna inom SVF. En särskild uppgift blir att kontinuerligt återrapportera ledtiderna till processledare för SVF som en del av utvecklingsarbetet gällande intra- och interregionala samarbeten.. All tillgänglighet till mottagningar och behandling/operation monitoreras kontinuerligt i Region Gotland och återrapporteras till verksamheterna på tillgänglighetsmöten varannan vecka. Uppföljning av risk för undanträngningseffekter i dessa verksamheter kommer automatiskt att ingå i denna monitorering/rapportering. Även radiologisk diagnostik (som inte omfattas av vårdgarantin följs den inte inom tillgänglighetsarbetet) är del i rapporteringen av väntetider i vården och kan utan tekniska problem inkluderas. Den enskilda patienten har också en viktig del av uppföljningen alltefter tillstånd och möjligheter. En lokalt anpassad vårdplansbok har använts vid ÖNH-enheten och kommer att bli aktuell för vidare spridning. Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

182 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 9 6 Koordinatorsfunktion och obokade tider för utredning Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införande av koordinatorfunktion och obokade tider? Det gäller både offentliga och privata vårdgivare. nom Region Gotland finns som tidigare nämnts en sammanhållen enhet för koordinering och uppföljning av tillgängligheten. En liknande modell kan vara möjlig att applicera på koordinatorsfunktionen inom SVF, ev även genom resursförstärkning av den befintliga enheten. Diskussioner förs om koordinatorsfunktionen utveckling. Kompetensförsörjningsplanen som tagits fram för SLL och RCC visar fortsatt brist på sjuksköterskor och även medicinska sekreterare, och detta förhållande gäller även för Gotland. På kort sikt kan det vara en mer framkomlig väg att engagera sekreterare, men på sikt bör nya vägar prövas, såsom att delta i samarbetet mellan Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), SLL och RCC för att ta fram en utbildning med fokus på logistik och flöden. Utbildningen skulle kunna rikta sig till tex undersköterskor som då kan ta en roll som koordinatorer. Målsättningen för mottagningsverksamheten är att ha ett genomsnittligt resursutnyttjande på 85 90% för att tillåta variationer, och där detta kan uppnås räcker denna reservkapacitet till för att hantera subakuta utredningsbehov. Inom vissa verksamheter (t ex cystoskopier och andra endoskopier) kan det fortsatt vara svårt att klara tillgängligheten med en sådan reservkapacitet, och man får där troligen acceptera att bokningsbara tider arrangeras genom ombokning av mindre prioriterad verksamhet (se f.ö. avsnittet om undanträngningseffekter). 7 Standardiserade vårdförlopp under 2015 Hur avser landstinget implementera de fem pilotdiagnosernas standardiserade vårdförlopp under 2015? På lokal nivå räknar vi enligt tidigare beskrivning med att det kommer att finnas en övergripande arbetsgrupp som håller samman de olika vårdförloppen samt en arbetsgrupp per vårdförlopp. Sannolikt kommer det inom Region Gotland att visa sig vara effektivt att vissa delegater i arbetsgrupperna är gemensamma (möjligen primärvårdsrepresentant, övergripande verksamhetsrepresentant för Visby lasarett, förvaltningsledningsrepresentant, ITrepresentant) medan andra varierar mellan arbetsgrupperna (t ex patient- Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

183 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 10 /närståenderepresentant, processledare), Arbetsgrupperna kommer att arbeta mot den koordinerande enheten samt mot övergripande kontaktsjuksköterska kring bemanning av övriga kontaktsjukskötersketjänster, etableraande av ev nya mottagningstjänster, eliminerande av flaskhalsar i utredningsprocessen etc. Arbetet koordineras också med det arbete som redan bedrivs i det råd som tidigare etablerats för att driva utvecklingsfrågor kring cancersjukdomar ( onkologiska rådet ). 8 Införande av fler standardiserade vårdförlopp under 2016 Hur avser landstinget planera för införande av fler standardiserade vårdförlopp 2016? Under 2015 kommer SVF att utarbetas för ytterligare minst tio diagnoser, för införande under Under 2016 ska SVF för kvarvarande cancerdiagnoser utarbetas för införande under kommande år. Aktuella diagnoser för införande under 2016 är diffusa allvarliga symtom, cancer med okänd primärtumör (CUP), lungcancer, bröstcancer, malignt melanom (ev. enbart på huden), kolorektalcancer, ovarialcancer (epitelial och icke-epitelial), blodcancer myelom, lymfom (alla typer), hjärntumörer, cancer i bukspottkörtel, lever, galla, gallblåsa. Det primära för Gotland är att identifiera SVF som kan använda en gemensam basstruktur, som i flera fall torde kunna etableras redan i arbetet med SVF under Vissa tillstånd kommer att vara så sällan förekommande på Gotland att det skulle bli kontraproduktivt att bygga särskilda vårdstrukturer för dem; i dessa fall kan det handla mest om att fortsätta med redan fungerande samarbeten med ffa SLL, men använda den uppföljningsstruktur som modifieras för SVF. Vi räknar med att de delar av processerna som kommer att kunna bli del av SVF blir bredare och innefatta även senare behandlings- och rehabiliteringsskeden när tillräcklig evidens etablerats på övergripande nivå. Redan i arbetet med handlingsplanen har det framkommit kunskap som kan användas i implementeringen av förlopp under Inom RCC finns etablerad kunskapsorganisation för att stötta framförallt de regionala processledarnas arbete med att tydliggöra sina förlopp på regional nivå och identifiera flaskhalsar och goda exempel. 9 Utmaningar för införandet av de standardiserade vårdförloppen Identifiera viktiga diagnosövergripande utmaningar för införandet av SVF och beskriv hur landstinget avser åtgärda dessa. Utöver ovanstående frågor, beakta även: Hur ska landstinget tillse att berörda patienter får information om att det finns anledning att utreda cancermisstanke enligt SVF, vad SVF innebär och vilka väntetider patienten kan förvänta sig? Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

184 Dokument namn Handlingsplan Datum Mars 2015 Ärendenummer: HSN 2015/142 Sid 11 Finns fungerande remissrutiner - mellan primärvård och specialiserad sjukhusvård? - mellan landsting, där SVF går över landstingsgränserna? Finns tillgång till kontaktsjuksköterska för alla patienter som får en cancerdiagnos enligt SVF? Finns etablerade MDK, där aktuella patienter kan tas upp enligt SVF?Finns tillgång till rehabilitering och understödjande vård enligt SVF?Kan patienterna erbjudas en individuell vårdplan ( min vårdplan ) enligt SVF? Andra utmaningar för införande av SVF? Gotlands största utmaningar är: 1. Tillgången till radiologi. Detta beskrivs på annat ställe; behovet av utökad radiologisk kapacitet är stort. 2. Genomförandet av kontaktsjuksköterske- och koordinatorsfunktionerna. En central del av arbetet med att garantera SVF kommer att vara att etablera tillräckliga kontaktsjuksköterskeresurser, samt att hitta en fungerande form för koordinatorsresursen. Arbete med att beräkna hur många kontaksjuksköterskor som behöver anställas och utbildas startades under 2014 och en övergripande kontaktsjuksköterska har engagerats för att koordinera kontaktsjuksköterskearbetet. 3. Kontrollen över utomlänsflöden. Ett fungerande SVF kräver att inte bara de interna processerna fungerar med adekvata ledtider och god kvalitet, utan också att de delar av förloppen som ligger utanför den egna organisationen fungerar enligt samma kriterier. Till detta kommer att patientlagen ställer krav på att vi dels kan ha en effektiv uppföljning av ledtider och kvalitet även för patienter som väljer att inte följa de processamarbeten som vi är engagerade i, dels kan sörja för att förloppen fungerar även för patienter från andra delar av landet som väljer att förlägga de delar av sin utredning och behandling som vi kan erbjuda till Gotland.. 4. En särskild utmaning vad gäller utomlänssamarbete är patologiverksamheten, där ledtiderna ofta är oönskat långa pga kapacitetsbrist och där inte sällan behov av kompletterande analyser/åtgärder gör att tidsförloppet också blir nyckfullt. Befintliga remissrutiner mellan primärvård och lasarett samt mellan lasarettet och högspecialiserade enheter, framför allt i Stockholm, är generellt välfungerande. En stor andel av alla cancerfall blir föremål för MDK, vanligen via videolänk till Stockholm. Andelen fall som går till MDK ökar kontinuerligt. Resurserna för MDK via länk är i allmänhet tillfredsställande både i Stockholm och på Gotland, däremot har det periodvis varit svårare att få möjlighet att delta i övergripande möten och konferenser via länk. Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Box 6909, Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, 4 tr. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningens växel: E-post: regionaltcancercentrum@sll.se

185 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gunnar Ramstedt, chefläkare Ärendenr 2013/444 Handlingstyp Informationsärende 1 (2) Datum 4 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av IT-lösningar Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att godkänna förvaltningens rapport. Bakgrund I hantering av slutrapport från utredningen Struktur 2015 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden (punkt 23) uppdra åt förvaltningen att: använda IT-lösningar i betydligt större utsträckning än idag, både nationellt och på Gotland, med en plan för successivt införande i själva vården. Utvecklingen förutsätter regional samverkan IT. Återredovisas till nämnden i mars Uppdraget har överlämnats till förvaltningens IT-strateg och efter diskussion med styrgruppen för Struktur 2015 förtydligades uppdraget till att ta fram en modell för hur successivt införande av IT-lösningar ska gå till. Statusrapport En processkarta har tagits fram och diskuterats i förvaltningens ledningsgrupp. För punkt 1 i processen har dessutom en blankett tagits fram. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

186 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (2) Modell för införande av IT-lösningar i vården (p.23) 1. Identifiera behovet (beställning/önskemål) Görs av verksamheten, vid behov i samråd med MIT. Särskild blankett används. Verksamheten beskriver sitt behov och användningsområden Syfte och mål med användning Lokaler som ska användas Angränsande verksamheter Vem skall verksamheten kommunicera med Är patienter involverade Finansiering vem betalar? 2. Val av produkt (förstudiefas) Görs av MIT, i samråd med verksamheten, och lokalstrateg vid behov. Behoven värderas och olika lösningar vägs mot varandra. Rätt nivå av videotjänst väljs. Beslut tas av ansvarig chef i verksamheten. Upphandlingsförfarande när så erfordras. Verksamheten går igenom rutinen/processen för användandet 3. Införandefas (projekt) Görs av verksamheten, eller på uppdrag av verksamheten. Beställning av utrustning Eventuella lokalförändringar Installation av utrustning Tester Manualer, Utbildning av personal 4. Användning/uppföljning (förvaltning) Görs av verksamheten. Eventuella justeringar i rutiner Syfte och mål med införandet följs upp på årsbasis.

187 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marie Berglund, projektledare Struktur 2015 Ärendenr 2013/444 Handlingstyp Beslutsärende 1 (14) Datum 3 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden RAK- Rätt Använd Kompetens Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att anta förvaltningens förslag till genomförandeplan avseende växling av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper. Sammanfattning Den medicinska utvecklingen och befolkningens ökade livslängd förutses öka efterfrågan av välfärdstjänster inom hälso- och sjukvården utan att personalresurserna kommer kunna öka i motsvarande grad. Det ställer stora strategiska krav på hur sjukvården systematiskt organiserar och planerar verksamheterna så att personalresurserna används ändamålsenligt och resurseffektivt. Utredningen visar att det finns förutsättningar och möjligheter att utveckla hur vi använder de personella resurserna ändamålsenligt och effektivt utifrån principen om Rätt använd kompetens, RAK och lägsta effektiva omhändertagandenivå, LEON. Om verksamheterna organiserar och planerar arbetet utifrån att rätt kompetens gör rätt arbetsuppgifter och utifrån lägsta effektiva omhändertagande kommer medarbetarnas kompetenser att användas ändamålsenligt och resurseffektivt med bibehållen patientsäkerhet och med likvärdig eller bättre kvalitet. Detta gäller för samtliga verksamheter inom HSF. Införandet av RAK och LEON föreslås delvis ske verksamhetsriktat men också via breddinförande enligt den genomförandeplan som ingår i beslutsunderlaget. Verksamhetsinriktat införande föreslås ske inom Verksamhet Primärvård och Resursområde Slutenvård under För att uppnå metodik och systematik gällande omfördelning av arbetsuppgifter eller vårdnivå ska arbetet utgå från en modell med verktyg för identifiering, värdering, beslut och uppföljning. Syftet med modellen är att så långt det är möjligt säkerställa att omfördelning av arbetsuppgifter eller vårdnivå är ändamålsenliga och hållbara ur flera perspektiv. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

188 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/444 2 (14) Omfördelning av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier enligt RAK Rätt Använd Kompetens Omfördelning av vårdnivå enligt LEON Lägsta Effektiva Omhändertagandenivå Sjukvårdens utveckling med förbättrade metoder för diagnostisering och behandling och befolkningens ökade livslängd förutses öka behovet av välfärdstjänster inom hälso- och sjukvårdssektorn. Samtidigt som efterfrågan på hälso- och sjukvård stiger kommer sjukvården förväntas vårda fler patienter utan att personalstyrkan ökar i motsvarande grad. Det innebär en stor utmaning som förutsätter strategier för att optimera användandet av de personella resurserna. Strukturutredningen visade att det på Gotland, liksom nationellt, finns möjligheter att förbättra sjukvårdens effektivitet genom att i ökad omfattning använda personalens kompetens mer flexibelt och genom omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper. Det kan handla om att omfördela vissa typer av arbetsuppgifter som idag utförs av sjuksköterska men som med bibehållen patientsäkerhet och likvärdig eller bättre kvalitet kan utföras av exempelvis undersköterska. Därmed handlar inte omfördelningen av arbetsuppgift om att undersköterskor gör sjuksköterskeuppgifter utan snarare om att undersköterskor i sin yrkesprofession har lämplig och rätt kompetens för arbetsuppgiften. Liknande förhållande gäller för övriga vårdprofessioner inom Hälso- och sjukvården. Vidare kan det inbegripa omfördelning av administrativa arbetsuppgifter från läkare till vårdadministratörer och utveckling av servicetjänster som utförs i patientens närhet men inte kräver sjukvårdskompetens. Omfördelning av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier ska alltid bäras av principen att kompetensresursen ska användas på ett ändamålsenligt sätt. Runt om i Sverige pågår just nu flera projekt med syfte att identifiera och utveckla stödservicefunktioner med utgångspunkt i Vårdnära service och Administrativ service. Mycket tyder på att framtidens sjukvård förutsätter nya yrkeskategorier, exempelvis servicepersonal för att uppnå ett resurseffektivt användande av sjukvårdens kompetenser. I Norrbottens läns landsting och i Dalarna har arbetet pågått sedan början av 2014 och är nu i implementeringsfas respektive genomförandefas. Norrbottens läns landsting förväntas ta beslut om breddinförande under våren 2015 för sina två sjukhus Sunderbyn och Kalix. I Region Jämtland Härjedalen har konceptet Vårdnära service varit under uppbyggnad sedan 2013 och under 2015 räknar man med

189 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/444 3 (14) att Vårdnära service ska var breddinfört och fullt utbyggt. Vårdnära servicetjänster organiseras nästan uteslutande i landstingens serviceorganisationer och mer sällan av Hälso- och Sjukvården. Den gemensamma nämnare för det arbetet som pågår är att försöka organisera arbetet utifrån principen Rätt Använd Kompetens RAK. Att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier är ingen ny företeelse utan arbetsväxling har skett över tid och kan till viss del betraktas som en vidareutveckling av olika professioner utifrån kompetensutveckling, specialisering och karriärmöjlighet och i vissa fall som en åtgärd för att lösa en personalbristsituation. Många sådana växlingar är redan så införlivade i sjukvårdens organisation att vi inte längre tänker på dem som omfördelning av arbetsuppgifter. Exempel på detta kan vara; Sjuksköterskeinskrivning inför operation Barnmorskor utför medicinska aborter Fysioterapeutbedömning vid vissa tillstånd i rörelseapparaten Waranmottagning - mottagning för patienter med blodförtunnande behandling. Sjuksköterska koordinerar provtagning, följer upp provsvar och har delegerat ansvar från medicinskt ansvarig läkare att justera, dosering av blodförtunnande läkemedel. Sjuksköterskeledd diabetesmottagning Ekonomibiträden i avdelningskök Återbesöksmottagning till sjuksköterska Sjuksköterskeledd prostatamottagning Pacemakermottagning - uppföljande besök för patienter med pacemaker som tidigare utförts av läkare görs av sjuksköterska med specialutbildning. Många arbetsväxlingar som genomförts har varit framgångsrika. Det saknas dock inte sällan dokumentation och uppföljning, även över tid, varför det hittills inte varit möjligt att systematiskt utvärdera och dra lärdom av redan genomförda arbetsväxlingar. Förhållningssätt kring omfördelning av arbetsuppgifter avseende lön och ersättningsnivåer bör gå i linje med Region Gotlands verksamhetsmål som den politiska ledningen fastställt. Den har sin utgångspunkt i regionens

190 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/444 4 (14) personalpolitiska värdegrund, där kompetens, delaktighet och ledarskap utgör nyckelfaktorer. Under implementeringsarbetet av RAK och LEON är det viktigt att chefer och medarbetare använder redan etablerade forum såsom ledningsgrupper, arbetsplatsträffar och facklig samverkan för att diskutera arbetsväxling och lön utifrån regionens lönepolicy och det faktum att omfördelning av arbetsuppgifter ytterst handlar om att planera och organisera arbetet utifrån RAK och LEON. Omfördelning av arbetsuppgifter mellan exempelvis läkare och sjuksköterska genomförs inte med ingången att sjuksköterskor utför läkaruppgift utan med ingången att sjuksköterskan kompetens är ändamålsenlig och att arbetsuppgifter organiseras utifrån lägsta effektiva omhändertagande nivå med bibehållen patientsäkerhet och kvalitet. Likaväl är utveckling av professioner liksom av diagnostik och behandlingar är en naturlig del av en utpräglad lärandeorganisation och ska betraktas som en ständigt pågående process. Informella och formella hinder för omfördelning av arbetsuppgifter Erfarenhet från tidigare arbeten med att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier i hälso- och sjukvården visar att intentionerna är goda och att det finns många och goda exempel på arbetsuppgifter som kan omfördelas men att traditioner och vanor kan utgöra hinder för att omsätta goda idéer till verklighet. Vidare anses formella begränsningar såsom lagstiftning, föreskrifter och regler begränsa möjligheterna att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier. Det visar sig dock att det inom ramen för formella förutsättningar finns ett relativt begränsat antal arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården som enligt författning är reserverade för en yrkesgrupp. Arbetsuppgifter som är förbehållna en viss yrkesgrupp får dock inte delegeras. När det gäller arbetsuppgifter som det inte regleras särskilt i författning vem som ska utföra gäller att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen formellt sett är kompetent att utför de arbetsuppgifter som hon eller han har utbildning för. Det är verksamhetschef eller motsvarande som ska ta ställning till vilka arbetsuppgifter som ska utföras under eget yrkesansvar och vilka som kräver delegering. Det innebär att det finns stora möjligheter för den verksamhetsansvariga chefen att fördela arbetsuppgifter så att personalens kompetens används på bästa sätt.

191 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/444 5 (14) Modell för strukturerat införande av arbetsväxling enlig principerna RAK och Leon Genom att arbeta utifrån en modell där både dokumentation och uppföljning utgör hörnstenar, ger ett bra underlag för det fortsatta arbetet med att systematiskt och strukturellt organisera arbetet utifrån rätt använd kompetens och lägsta möjliga effektiva omhändertagandenivå För att omsätta goda idéer och initiativ så ska arbetsväxling uppmuntras, men för att säkerställa att omfördelning av arbetsuppgifter eller vårdnivå är hållbara behöver dessa värderas och bedömas utifrån ett flertal perspektiv. De behöver också genomföras med metodik och systematik så att det går att säkerställa ett effektivt resursanvändande av hälso- och sjukvårdens medarbetare. Inventera arbetsuppgifter Prova arbetsuppgiften utifrån RAK och LEON Klassificera arbetsuppgiften (A) administration, (VNS) Vårdnära Service, (AVX) arbetsväxling Identifiera angränsade verksamhet Möte för diskussion med berörd chef Identifiera arbetsuppgift enligt RAK och LEON Värdera enligt checklista Beslutsunderlag Värdering av arbetsväxling görs i samverkan mellan berörda chefer Värdering utförs enligt värderingsverktyg/mall Värdering dokumenteras enligt mall Dokumentationen utgör beslutsunderlag Uppföljning Beslut Genomförande Verksamhetsnära uppföljning Eventuella justeringar Systematisk uppföljning i delårsrapport och bokslut Beslutsunderlag till rätt beslutsnivå Beslut om genomförande Modell för omfördelning av arbetsuppgifter enligt RAK och LEON Definitioner bärande principer RAK rätt använd kompetens I planeringen och organisering av arbetet inom enskilda verksamheter behöver man värdera arbetsuppgifter utifrån principen att de utförs av den yrkeskategori som är mest lämpad för uppdraget (kompetensnivå).

192 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/444 6 (14) LEON lägsta effektiva omhändertagandenivå I planering och organisering av arbetet inom enskild verksamhet behöver man värdera lägsta effektiva omhändertagande nivå som utifrån patientsäkerhet och kvalitet leder till ändamålsenlig vård. Identifiering av arbetsuppgifter utifrån RAK och LEON (Steg 1) Verksamheterna identifierar arbetsuppgifter, enskilda eller grupp av arbetsuppgifter som kan vara föremål för arbetsväxling eller omfördelning avseende ändamålsenlig vårdnivå. Initialt behöver dessa provas utifrån de bärande principerna RAK och LEON. Bedömer chef, ledningsgrupp eller arbetsgrupp att växlingen håller enligt principerna RAK och LEON klassificeras arbetsuppgiften. Syftet med klassificeringen är att redan initialt göra en första bedömning vilken annan personalkategori alternativt vårdnivå, som är lämpad att utföra arbetsuppgiften. Samverkan Genom hela processen är det av yttersta vikt att arbetet görs i samverkan med de fackliga organisationerna och arbetet kring RAK och LEON ska ske i dialog mellan arbetsgivare och fack. Redan i identifieringsfasen måste ett första ställningstagande tas till hur processen ska fortgå i samverkan och dialog med berörda fackliga organisationer. Om arbetsväxlingen bedöms vara av sådan art att den behöver samverkas ska facken informeras om detta innan processen går över i värderingsfas och de fackliga ska ges möjligheter att lämna synpunkter. Klassificering av arbetsuppgift ADM Administrativ service: Avser arbetsuppgifter inom verksamhet/enhet som kan utföras av administratör med bibehållen och likvärdig eller bättre kvalitet. VNS Vårdnära Service: Avser arbetsuppgifter inom verksamhet/enhet och i anslutning till patienten som kan utföras av personal med servicekompetens med bibehållen och likvärdig eller bättre kvalitet. AVX Avser växling av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier som kräver medicinskomvårdnad - eller annan vårdspecifik kompetens.

193 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/444 7 (14) Om arbetsuppgiften tangerar en annan verksamhet tar ansvarig chef, som identifierat, klassificerat och prövat arbetsuppgiften enligt principerna RAK och LEON kontakt med annan berörd chef. Om arbetsväxlingen sker inom egen verksamhet/budgetområde hanterar ansvarig chef processen enligt framtagen modell. Värderingsfas (Steg 2) Syftet med värderingsfasen är att utifrån en framtagen checklista få stöd i att belysa en rad olika perspektiv som kan vara av betydelse för bedömning av lämplighet att genomföra en omfördelning av arbetsuppgift. Checklistan ska också fungera som stöd för att ta fram ett beslutsunderlag. Vidare är checklistan ett verktyg för att skapa förutsättningar att nå framgång med omfördelning av arbetsuppgifter utifrån principerna RAK och LEON. Vid värdering där omfördelning av arbetsuppgift sker mellan verksamheter med olika budgetområden ska värdering och dokumentation göras i samverkan mellan berörda chefer. I de fall där arbetsväxling sker inom egen verksamhet bör arbetsväxlingen värderas och bedömas enligt samma modell som när omfördelningen av arbetsuppgift tangerar annan verksamhet. Detta för att säkerställa att arbetsväxlingen är genomförbar och värd att genomföra enligt principerna RAK och LEON Vidare bör dokumentation och plan för uppföljning följa modellstrukturen för att underlätta uppföljning i delårsrapport och bokslut. Checklista för värdering av omfördelning av arbetsuppgifter enligt RAK och LEON bifogas som bilaga till genomförandeplanen. Samverkan Behöver arbetsväxlingen samverkas och i så fall på vilken nivå? Planering för samverkan och uppföljning i samverkan ska ingå i beslutsunderlaget och vara tydligt dokumenterat.

194 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/444 8 (14) Beslutsprocess (steg 3) Visar värderingen att tänkt arbetsväxling är lämplig att genomföra lämnas ärendet vidare till rätt beslutsnivå enligt nedan. Beslutsnivåer 1. Beslut om arbetsväxling inom egen verksamhet/budgetområde, på enhetsnivå eller områdesnivå tas i samverkan mellan enhetschef och områdeschef och dokumenteras och följs upp enligt uppsatta mättal i delårsrapport och bokslut. Om annan angränsande verksamhet berörs ska möjlighet ges att lämna synpunkter på beslutsunderlaget. 2. Vid beslut om arbetsväxling mellan verksamheter med olika budgetområden ska beslutsunderlaget lämnas till berörda överordnade chefer för beslut (2:a linjens chefsnivå). 3. Vid beslut om arbetsväxling som bedöms lämplig med förutsatt utökade resurser (ekonomi, lokaler, bemanning) tas beslut av sjukvårdschef eller tandvårdschef. Beslutsärenden kan endast lämnas av 2:a linjens chefsnivå. 4. Beslut om arbetsväxling mellan förvaltningar kan endast tas av förvaltningschef. Beslutsunderlag lämnas till förvaltningschef för beslut. Uppföljning (steg 4) Strukturerad uppföljning av beslutade och genomförda arbetsväxlingar sker lämpligen övergripande i verksamhetsuppföljning såsom delårsrapporter och bokslut utifrån de mättal man angett i bedömningsunderlaget. Detta sker jämte den i beslutsunderlaget formulerade verksamhetsnära uppföljningen. Vidare ska arbetsväxlingar följas upp i samverkan på berörd samverkansnivå. I verksamheternas balanserade styrkort ska arbetsväxling enligt RAK och LEON finnas med som målformulering inom ekonomi- och medarbetarperspektivet med målsatta aktiviteter från HSF- nivå till enhetsnivå. Detta för att understryka att hälso- och sjukvården medvetet och kontinuerligt arbetar med att organiserar sina verksamheter utifrån RAK och LEON.

195 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/444 9 (14) Genomförandeplan RAK/LEON Aktiviteter Tidplan Inventera Vad görs nationellt? Litteraturstudie, Nuläge Gotland, Delta i nationellt nätverk, Inventering förväntningar och idéer från verksamheter via LG, förutsättningar, ev. samarbetspartners, Riktningsbeslut från styrgrupp om implementeringsplanering, Information i/till samverkansgrupper i HSF. Testa Bearbeta inventering, skapa processmodell, ta fram informationsmaterial processverktyg, Testa modellen i Primärvården. Återkoppla arbetet i samverkansgrupper i HSF Utvärdera Tillsammans med PV utvärdera och justera modell och metod och utifrån testresultat återföra till styrgrupp. Återkoppla till samverkansgrupper inom HSF. Undersöka möjligheterna att utföra testpilot av vårdnära servicetjänster inom delar av RO Slutenvård. Besluta Beslut Genomförandeplan HSN Förankra Återföra till HSF: s LG, presentera modell, plan för implementering, ev. information i andra forum. Information till samverkansgrupper inom HSF. Efterfråga Via ledningsgrupperna inom HSF följa arbetet med implementering av omfördelning av arbetsuppgifter enligt RAK och LEON. Uppföljning i samverkansgrupper inom HSF. Återredovisning till nämnd i samband med delår/bokslut Framgångsfaktorer Organisationen kunskap och stöd Chefer och medarbetares förståelse för att omfördelning av arbetsuppgifter är ett led i att använda sjukvårdens kompetensresurser ändamålsenligt Delaktighet från chefer och medarbetare Chefer och medarbetares förståelse för behov av systematik och

196 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/ (14) struktur i frågan Hållbar modell som tagits fram i samverkan mellan förvaltning och verksamhet Organisationens insikt om värdet av att omvärdera och utmana gamla föreställningar när det gäller vem som gör vad Samverkan och öppen dialog med de fackliga organisationerna Nyttan av att använda sig av en modell göra lika Tydliga beslutsnivåer Tydligt syfte Samla goda exempel så att de blir tillgängliga för alla Dela med oss av goda exempel Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

197 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/ (14) Bilaga - Checklista med beslutsunderlag för omfördelning av arbetsuppgifter enligt RAK och LEON Checklistan ska fungera som stöd vid ställningstagande till växling av arbetsuppgifter enligt RAK- Rätt Använd Kompetens och LEON Lägsta effektiva omhändertagande nivå. Checklistan är också ett verktyg för skriftligt beslutsunderlag (länk till mall för beslutsunderlag) Frågeställningar med fet stil ska ingå i beslutsunderlaget. Checklistan består av ett antal frågor men alla frågor är inte relevanta för alla arbetsväxlingar. Inledning 1. Identifiera andra berörda chefer. Ta ställning till om annan berörd chef behöver involveras. Exempel: Omfördela första återbesök för patienter med hälsensruptur från ortopedläkare till sjukgymnast. Annan berörd chef som behöver involveras är enhetschef RO Hab. Rehab. 2. Ange syftet med arbetsväxlingen. Beskriv kortfattat. Exempel: Sjukgymnast har bäst lämpad kompetens att omhänderta patienter med hälseneruptur för bedömning av rörlighet, träningsprogram och uppföljning. Färre besök för patienten. 3. Vilken status har arbetsväxlingen, tillfällig eller permanent? Är arbetsväxlingen tillfällig behöver planerat tidsintervall anges. Exempel: Omfördelning av arbetsuppgift görs på försök under tiden XX-XX XX efter utvärdering XX-XX-XX bedöms om omfördelningen ska permanentas. 4. Beskriv arbetsväxlingens omfattning exempelvis del av tjänst, timmar per vecka, antal patienter.

198 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/ (14) Kompetens Exempel: Enligt statistik rör det sig om xx antal polikliniska operationer på mottagning per vecka. För att assistera läkare vid polop.på mottagning behövs xx timmar undersköterska per vecka. 5. Finns rätt kompetens? Om inte, beskriv vilken typ av kompetensinvestering som krävs. Exempel: För att omfördela patientnära lokalvård, städning och iordningsställande av patientrum efter utskrivning, behövs grundläggande kunskaper i vårdhygien och städrutiner av patientutrymmen. Internutbildning i samarbete mellan Vårdhygien och Serviceförvaltning. 6. Ställningstagande till kompetensförsörjning för att kunna utföra uppdraget. Beskriv behov, gärna utifrån kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Exempel: Cystoskoperande sjuksköterska behöver utföra minst 4 cystoskopier per vecka för att upprätthålla kompetens. Detta behöver beaktas när det finns STläkare inom specialiteten. 7. Förutsätter arbetsväxlingen kompetensinvestering och/eller kompetensförsörjning utöver utbildningsbudget, beskriv hur det ska finansieras. Exempel: Omfördelningen av arbetsuppgift från läkare till vårdadministratör att rapportera till kvalitetsregister x, x, x och x förutsätter att vårdadministratör deltar i årliga kvalitetsregister träffar för ovan nämnda register. VO xx kommer att omfördela xx kr för detta uppdrag till RO xx Resurser 8. Ryms omfördelning av arbetsuppgifter inom ram för verksamheten avseende bemanning, ekonomi, utrustning och lokaler. Om inte beskriv hur resurser kan omfördelas i egen verksamhet eller mellan de olika intressenterna? Exempel: Omfördelning av arbetsuppgift mellan yrkeskategori xx och yrkeskategori zz förutsätter omfördelning av lokaler. Yrkeskategori xx flyttar sin verksamhet till fredagar för att frigöra behandlingsrum för yrkeskategori zz. 9. Förutsätter arbetsväxlingen resurser som inte kan lösas via omfördelning av befintliga resurser behöver omfattningen av resursbehovet beskrivas.

199 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/ (14) Exempel: Omfördelningen av återbesök till sjuksköterska på xx -mottagning ryms inte inom befintlig bemanning. Det behövs ytterligare 0,20 tjänsteutrymme sjuksköterska. VO xx och RO xx kommer att göra gemensamt äskande för vidare handläggning på beslutsnivå enligt beslutsmodellen. Uppföljning 10: A) Hur effektueras det utrymme som omfördelning av arbetsuppgift skapar? Exempel: Införandet av vårdnära servicetjänster motsvarande 20 arbetstimmar per vecka kommer att effektueras som en minskning av arbetad övertid och minskade vikariekostnader samt medarbetarnas upplevelse av förbättrad psykosocial arbetsmiljö. 10: B) Ange minst två uppföljningsmått varav minst ett ekonomiskt. Uppföljningsmåtten ska anges i beslutsunderlaget. Exempel: 1) minskade övertids motsvarande xx % per kvartal 2) minskade vikariekostnader med xx kr/kvartal 3) förbättrat resultat till 4 på fråga xx i medarbetarenkät 10: C) Hur ska arbetsväxlingen följas upp? Ange tidplan och aktiviteter för uppföljning. Ska anges i beslutsunderlag. Exempel: 1) övertidstimmar följs månatligen via prognosarbete samt minst 4 på fråga nummer xx psykosocial arbetsmiljö i medarbetarenkät ) minskade vikarietimmar med xx % per månad följs upp vid månatligt prognosarbete och redovisas på APT under ) Kostnader för vikarier följs upp vid månatligt prognosarbete och dokumenteras för uppföljning vid delårsrapport och bokslut 11. Vem är ansvarig för uppföljning? Dokumentera ansvarig för uppföljning i beslutsunderlaget. Exempel: Enhetschef RO XX är ansvarig för uppföljning. 12. Får arbetsväxlingen konsekvenser för andra verksamheter eller yrkesgrupper? Om arbetsväxling berör andra intressenter, hur kommuniceras det? Exempel: VO XX och RO XX behöver informeras om att det från 15-XX-XX är distriktssköterskor som utfärdar xx intyg. Informeras via distriktsläkarforum 15XX-XX-XX samt med skriftlig information till XX för spridning i linjen. 13. Bedöms andra stödfunktioner bli berörda? Identifiera vilka och involvera dessa vid behov.

200 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2013/ (14) Exempel: MIT behöver involveras för att skapa bokningsunderlag. 14. Beskriv kortfattat planering för implementering för berörda medarbetare. Exempel: Information på APT, informationsmöte, arbete på planeringsdag, etc. 15. Framgångsfaktorer. Exempel: Delaktighet från medarbetare, modell från annat landsting, gott samarbete mellan område xx och yy, MIT, avsatt tid, mötesdokumentation, etc. etc. 16. Övrigt. Exempel: Övriga frågeställningar som identifierats men inte finns med i checklistan men som måste beaktas. Omfördelning av arbetsuppgifter enligt RAK och LEON Förslag till beslut Förslag till beslut skrivs i fullständig mening i presens och i punkt- eller numrerad form. Ange avdelning och namn på beslutande chef

201 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Viktoria Storm, projektledare struktur 2015 Ärendenr 2014/534 Handlingstyp Beslutsärende Datum 5 mars (10) Hälso- och sjukvårdsnämnden Första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom: Förvaltningens beskrivning av hur barn och unga med psykisk ohälsa omhändertas och hur dessa arbetssätt ska utvecklas såväl inom den egna förvaltningen som med andra aktörer. Att resultatet i form av karta med ansvarsområden med formulerade uppdrag återredovisas till HSN under Sammanfattning De frågeställningar som tidigare utredning identifierat har utretts. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bedömer att geografisk och organisatorisk tillhörighet bör kvarstå som tidigare, utredningen visar att det sannolikt gör större skillnad att förtydliga uppdraget för första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa och att formulera uppdrag som beskriver ansvarsfördelning med berörda aktörer i gränssnitten. En annan viktig åtgärd är att marknadsföra mottagningen. Sökvägarna är oförändrade och man vänder sig till instans utifrån bedömning av sannolik bakomliggande orsak. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

202 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 mars (10) Bakgrund En utredning gjordes under hösten avseende första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. I dagsläget har barn och ungdomspsykiatrin formellt uppdraget för barn och unga upp till 17 år. Det har identifierats att flera insatser görs inom olika verksamheter. En del av målgruppen finns i primärvården, och inom BVC andra vid ett särskilt team inom den specialiserade psykiatrin (primbup), ytterligare en del på Barn och ungdomsmedicinska mottagningen, och/eller hos kuratorn inom ungdomsmottagningen. Utredningen visade på ett behov av att tydliggöra för befolkningen vart man ska vända sig och tillsammans med berörda samarbetsaktörer tydliggöra vem som gör vad. Ett antal frågeställningar identifierades: - Uppdraget för första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa, behöver revideras/tydliggöras - Lämplig organisatorisk placering utredas - Gränssnitt/samarbete med andra aktörer klargöras - Lämplig geografisk placering fastställas - Därefter behövs tydlig information till medborgare vart man ska vända sig, när och vad man kan få hjälp med Med ovanstående frågeställningar har utredningen fortsatt. Det som följer nedan beskriver hur en tydligare första linje mottagning kan formas för att nå de önskemål som framförts i strukturutredningen och i enlighet med det som definieras som en bra första linje verksamhet enligt SKL och de nationella erfarenheterna. Nationell definition första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa Den rådande nationella definitionen enligt SKL är att första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen ska vara dit man först vänder sig när man har problem. Förtydligande: Sökvägarna ska fortsätta vara oförändrade mot idag. Man vänder sig till instans utifrån bedömning av sannolik bakomliggande orsak. Om föräldrar eller ungdom misstänker att de symtom man har är somatisk sjukdom tar de precis som idag i första hand kontakt med vårdcentralen, akutmottagningen eller om barnet är under två år barn- och ungdomsmedicinska mottagningen. När

203 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 mars (10) föräldrar antar att inlärningssvårigheter är orsaken till symtomen tar de sannolikt först kontakt med skolan och skolhälsovården för en första bedömning. Om skolan inte kan finna ett pedagogiskt eller socialt problem som går att lösa remitterar de vidare. Olika ansvar på olika vårdnivå Aktörspyramiden är ett sätt att visualisera berörda aktörers olika ansvar inom olika vårdnivåer. I basen finns det generella, de identifierande aktörerna. I mitten första linjen mottagningen. Överst den minsta delen som illustrerar den specialiserade vården, BUP % SPECIALIST BUP allvarlig psykisk störning tex anorexi, självskador mm % FÖRSTA LINJE lindrig/måttlig psykisk ohälsa, nedstämdhet, oro mm % FRÄMJANDE, UPPTÄCKANDE, primärvården MVC mfl Vad ska första linjen mottagningen göra Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former och tillstånd av psykisk ohälsa. Den ska också kunna identifiera svårare former av psykisk ohälsa och snabbt remittera vidare till specialiserad vård, BUP. En viktig del är att första linje mottagningen har kompetens att hänvisa den sökande vidare till rätt instans exempelvis till primärvården, elevhälsan, socialtjänsten med flera. När omhändertagandet kräver särskilda åtgärder som inte finns att tillgå inom ramen för första linje mottagningen sker precis som idag kontakt med den instans som kan möta det särskilda behovet. Med första linjen avses hjälp med lätta till medelsvåra tillstånd av psykisk ohälsa som nedstämdhet, trötthet, oro, psykosomatiska besvär, sömnsvårigheter och stress. Till detta område hör också konflikter i familjen och eller oro för familjen (barn som anhöriga) och problem i skolan.

204 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 mars (10) Specialiserad barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP har i uppdrag att ge specialiserad psykiatrisk vård till barn och unga, från 0-17 år. I uppdraget ingår att bedöma, utreda och behandla mer komplexa tillstånd med mer omfattande symtom där funktionsnivån är nedsatt. Dit hör depression, ångest och fobier, tvångssyndrom och tics, neuropsykiatriska tillstånd, ätstörningar, självskadeproblematik, uppförandestörning, affektiv sjukdom, svårare relationsproblem, trauma och psykossjukdom. En gemensam nämnare är att det oftast krävs en tvärprofessionell teaminsats för att lindra/avhjälpa problemen. Främjande och upptäckande Alla aktörer som träffar barn och unga har ett mycket viktigt ansvar att identifiera/upptäcka och hänvisa till den verksamhet som har ansvar för första linjen för psykisk ohälsa. De verksamheter som arbetar med basen/generella kan utgöras av alla aktörer som möter barn och unga som exempelvis; BHV, MHV, elevhälsan, skolan, socialtjänsten, vårdcentralerna. Första linje mottagningen och den specialiserade vården.

205 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 mars (10) Förekomst av psykisk ohälsa på Gotland Enligt BarnSam har Gotland idag barn 0-17 år varav barn 6-17 år. Det ger ett snitt på ca 570 barn/årskull. BarnSam uppskattar att ca 20 procent av ungdomarna upplever psykisk ohälsa. Vilket skulle innebära att ca 100 ungdomar i varje årskull har en varierande grad av psykisk ohälsa. En uppskattning av volymer har visat sig vara mycket svår; på lokal nivå liksom nationella erfarenheter. Det saknas en sammanhållen bild av barn- och ungas psykiska ohälsa på Gotland. Elevhälsan beskriver svårigheter kring föräldrar som bärare av budskap. Erfarenheter och upplevelser från primärvården visar på liknande farhågor. Exempelvis när somatisk orsak till ett barns symtom har uteslutits, men där barnet har fortsatt ont i magen. Ombeds föräldrarna ta kontakt med BUP(barn- och ungdomspsykiatrin, specialiserad vård) eller skolan. Beroende av föräldrars förmåga faller dessa barn lätt mellan stolarna. Riskfaktorer för psykisk ohälsa Kunskapsguiden (för personal inom hälsa vård och omsorg) presenterar fakta om psykisk ohälsa på ett tydligt och enkelt sätt. Omständigheter kan öka sannolikheten för att ett barn ska utveckla problem, så kallade riskfaktorer. Skyddsfaktorer är förhållanden som ökar personens motståndskraft mot belastningar eller dämpar effekten av riskfaktorer. Till dessa hör exempelvis: stödjande och samarbetande föräldrar, förmåga att fungera socialt med jämnåriga och vuxna, öppenhet med att söka hjälp, be om råd och våga pröva andras lösningar samt stöd från föräldrar och andra vuxna. En enstaka riskfaktor har sällan någon avgörande betydelseför ett barn men risken för en negativ utveckling ökar om ett barn utsätts för flera risker. Ofta ses en växande effekt där varje belastning läggs till den negativa inverkan från tidigare riskfaktorer. Det innebär att belastningar förstärker varandra ju fler de är. En skolmiljö med dålig struktur och många som bråkar får exempelvis större betydelse för barn som har svårigheter i skolan än för dem som är framgångsrika i sitt skolarbete. Att leva med föräldrar som känner stress över ekonomi, arbete eller kanske har missbruksproblem skapar en otrygg tillvaro för barnen som kan leda till egna problem.

206 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 mars (10) Nationella lärdomar och iakttagelser avseende psykisk ohälsa Enligt SKL ska Första linje mottagningen vara tillgänglig, lätt att hitta till, lätt att få hjälp. Som barn, ungdom eller förälder ska du inte på förhand veta vad som är fel för att veta vart du ska vänd dig. Mottagningen ska vara lätt att besöka själv för de äldre i målgruppen. Mottagningen ska vara heltäckande för åldersgruppen 0-17 och inte missa någon. Smidiga åldersövergångar måste etableras. Gränssnitt definieras och förtydligas avseende processen som beskriver identifiering-behandling-uppföljning. Första linje verksamheten ska vara tydlig avseende målgrupp, uppdrag, behandlingsresultat mm. Första linje mottagningen ska vara högkvalitativ och bygga på ett helhetstänk kring barnet. Enligt SKL är ansvarsfördelningen för barns och ungdomars psykiska ohälsa på många håll i landet otydlig- vad faller under elevhälsan, socialtjänst respektive barnpsykiatri? Detta kan leda till att barn faller mellan stolarna och inte får adekvat hjälp, eller att barn och familjer inte vet vart de ska vända sig och därför tvekar att söka hjälp. En oklar ansvarsfördelning medför enligt SKL:s erfarenheter att arbetet med att följa upp och utvärdera insatser försvåras och att det barncentrerade perspektivet riskerar att tappas bort i otydliga gränssnitt mellan olika aktörer. På flera håll i landet arbetas med att skapa och förtydliga första linje mottagningar. Hamnen är ett exempel på en första linjemottagning i Gustavsberg, Värmdö kommun. Två olika huvudmän, kommun och landsting bemannar en gemensam första linje mottagning som fått namnet Hamnen. I Skåne har det startats mottagningar som heter första linjen mottagningen. Dessa mottagningar finns på flera orter inom region Skåne. Tydlig presentation av vad man kan förvänta sig vid dessa mottagningar. Organisatorisk tillhörighet Enligt SKL s sammanställning finns det flera sätt att organisera sin första linje. Det finns inget underlag ännu för att hävda att någon av modellerna är bättre än andra. Olika modeller lämpar sig beroende av lokala förutsättningar enligt SKL. De beskriver vidare två viktiga vägval som präglar valet av organisationsmodell: ansvarig huvudman och grad av samlokalisering av verksamheter. De beskriver specialistvårdsmodellens fördelar som att närheten till specialistinsatserna medför att dessa snabbare och enklare kan sättas in när det behövs. En annan fördel är att det kan stärka första linjens förmåga att möta all problematik med psykiatrisk koppling. Samt att om välfungerande strukturer finns är det lättare att ta verksamheten i drift.

207 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 mars (10) Första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa på Gotland För barn upp till 17 år har barn- och ungdomspsykiatrin ansvaret sedan Barn- och ungdomspsykiatrin är organiserad i två olika team, specialist BUP och primbup detta arbetssätt etablerades i april Teamen har separata behandlingskonferenser för att ha en tydlig skiljelinje. Idag arbetar sammanlagt 2,4 personer med första linjens för psykisk ohälsa kallat primbup, en av dessa på 100 %. Kompetenserna är 1 psykolog, 3 kuratorer/socionomer. Funktionsbedömning för primbup görs utifrån SDQ som är ett standardiserat bedömningsverktyg för att kunna bedöma styrkor och svagheter hos unga. Inför första mötet mejlas en länk till SDQ hem till föräldrarna att fylla i och skicka in. Resultatet i bedömningsverktyget visar om patienten är i behov av första linje nivå eller specialistnivå. Under utredningen har frågan om ett annat sätt att organisera uppdraget än idag skulle ha en positiv inverkan på omhändertagande av barn och unga med psykisk ohälsa belysts. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kommit fram till att den geografiska placeringen bör förbli oförändrad och att den organisatoriska placeringen kvarstå som idag, se även beskrivning nedan. För att hälso- och sjukvården på Gotland på bästa sätt ska kunna säkra ett gott omhändertagande av barn och unga med psykisk ohälsa i enlighet med SKLs beskrivning visar utredningen att det har större betydelse att uppdraget för första linje mottagningen och dess samarbetsaktörer klargörs. Med en tydlighet i ansvarsroller, uppdrag och en väl känd process möjliggörs en samlad bild av berörda aktörer. Detta ger förutsättningar för ett gott omhändertagande med tidig upptäckt, och minimierar risken för att barn och unga faller mellan stolarna. Det sätt som hälso- och sjukvården på Gotland valt att organisera omhändertagandet idag innebär, vilket konstaterades inledningsvis att flera insatser görs på flera enheter. Detta är att se som en fördel för patientgruppen och möjliggör att den vårdsökande kan nå vården på det sätt som känns tryggt för den sökande, vilket är särskilt viktigt just inom området psykisk ohälsa. För de patienter som inte upplever en naturlig ingång är det dock likaledes viktigt med en mottagning som har ett tydligt första linje-uppdrag dvs mottagningen för barn och unga med psykisk ohälsa. En mottagning dit man som barn, ungdom och förälder kan vända sig utan att på förhand veta vad som är fel. Mottagningen har därmed även ett uppdrag att i dessa fall ha kompetens att hänvisa den sökande vidare till rätt instans.

208 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 mars (10) Detta sätt att organisera omhändertagandet av barn och unga med psykisk ohälsa anser förvaltningen som ändamålsenligt. Sättet att organisera ställer dock höga krav på tydlighet och samarbete mellan berörda aktörer. Förvaltningen ser därför att det är av största vikt att samarbeten och kontaktvägar regleras i formulerade uppdrag. Utredningen visar vidare att den nuvarande enheten primbup bör byta till ett tydligt namn som förmedlar vilka förväntningar man som medborgar kan ha på första linje mottagningen. Namnet bör återspegla det mottagningen står för och vara neutralt. Mottagning för barn och unga med psykisk ohälsa. Etablerade kontaktvägar finns idag, etablerade arbetssätt och fungerande rutiner likaså. Målgruppen är tydliggjord 0-17 år, BVC har dock fortsatt huvudansvaret för första linjen för psykisk ohälsa hos barn 0-6 år. Den nya enheten ska i sitt uppdrag ha ett tillkommande ansvar att informera och marknadsföra sin verksamhet både internt och externt, se även beskrivning nedan. Nuvarande personal och kompetenser är oförändrade. Fördelar finns med att knyta ytterligare yrkesgrupper och kompetenser till mottagningen. Ungdomsmottagningens kurator skulle kunna ha sin tillhörighet i den nya första linje mottagningen men bemanna ungdomsmottagningen för att ytterligare öka tillgängligheten och finnas där målgruppen finns. Fördelar finns med kollegialt sammanhang, ställningstagande behöver göras. Skriftlig uppdragsformulering I samband med att Hälso- och sjukvårdsnämnden i november 2014 antog förvaltningens första rapport avseende första linjens psykiatri för barn och unga fick förvaltningen i uppdrag att återkomma även med en förtydligad uppdragsformulering för avseende första linjens psykiatri för barn och unga till marsnämnden. Den fortsatta utredningen har dock visat på ett behov av klarläggande i gränssnitten mellan berörda aktörer, vilket har implikationer på själva uppdragsformuleringen. För att gå i takt med detta arbete föreslår förvaltningen att resultatet i form av karta med ansvarsområden med formulerade uppdrag återredovisas till HSN under Gränssnitt med andra aktörer Verksamheten ska teckna uppdrag, likt den överenskommelse som finns mellan primärvården och vuxenpsykiatrin. Dessa skriftliga uppdrag utformas tillsammans med samtliga aktörer i gränssnitten. Förslagsvis träffas företrädare

209 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 mars (10) för första linje mottagningen med företrädare från varje gränssnitt för att fylla i ett uppdrag. Fördelar finns om detta arbete kan ske med stöd av Barnsam. I uppdraget beskrivs aktörens målgrupp och uppdrag, arbetssätt kring psykisk ohälsa identifiering etc, kontaktvägar, remissförfarande (skriftlig och i TC), återkoppling. Uppföljning och utvärdering ska ske för att hålla uppdraget levande. Detta kan bidra till en gemensam bild över vem som gör vad och hur. För att få en helhetsbild och därifrån arbeta med tydliga mål och resultat samt uppföljning har mottagningen för barn- och unga med psykisk ohälsa ansvar för att sammanställa underlag avseende mål och mått. Lokaler, Geografisk placering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kommit fram till att den geografiska placeringen kvarstår som tidigare. I fastigheten samlas flera verksamheter, MiniMaria, socialpsykiatriska teamet och specilistbup samt första linjemottagningen mottagningen för barn- och unga med psykisk ohälsa. Detta kan medföra flera fördelar och utvecklingsmöjligheter. Beträffande lokaler så finns en genomgående riktlinje som säger att ingen får utöka sina lokaler och att det inte heller finns lediga lokaler. Samtliga verksamheter får se på hur de arbetar, kanske använda rummen annorlunda, ändra schema, se över och eventuellt förändra flöden eller liknande. Informationsinsatser, kommunikationsplan Tydlig information om vart man ska vända sig för att få hjälp är en förutsättning enligt SKL för att nå barn med problem. En kommunikationsplan ska upprättas i verksamheten. Informationsinsatserna om den nya mottagningen kan ske genom riktad information till barn, unga och föräldrar samt till personal i olika verksamheter som möter barn. Till medborgare via dagspress, intresseorganisationer, idrottsföreningar, skolor, vårdinrättningar, Gotland.se, SAGAGotland mfl. Internt genom enhetens arbete med gränssnittsavtal/överenskommelser, arbetsgrupper, intranät, personaltidning, BarnSam och så vidare. IT Dialog med enheten medicinsk IT har förts om eventuellt namnbyte i journalsystemet Take Care, möjlighet att mäta och följa upp behandlingar. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

210 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 mars (10) I uppdraget har intervjuer hösten 2014, vintern 2015 genomförts med: Verksamhetschef primärvården Verksamhetschef psykiatrin Verksamhetschef Barn- och ungdomsmottagningen Verksamhetschef BarnSam Resursområdeschef habiliteringen Enhetschef BUP Enhetschef Elevhälsan Folkhälsostrateg Material som inventerats: -Strukturutredningen, slutrapport, arbetsgruppernas delrapporter -Barn och ungdomar med psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning i Hälsooch sjukvården på Gotland -Kungliga Vetenskapsakademiens uttalande om Trender i barns- och ungas psykiska hälsa i Sverige -Underlagsrapport, Psykisk ohälsa bland unga, Socialstyrelsen Barn och unga 2013, utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder, Samordnad folkhälsorapportering -Rapport Gustavsbergs Vårdcentral En modell för att bygga upp första linjens barn- och ungdomspsykiatri -Vänd dig hit! Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin första linjeverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga, SKL -Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga SKL -Psykisk hälsa, barn och unga SKL -Barn i fokus, exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn- och unga SKL -Kunskapsguiden, för dig som arbetar inom vård och omsorg -Slutrapport Barn- och ungdomshälsan, Jönköping, arbete med att skapa första linjeverksamhet för barn- och unga -Uppdragsbeskrivning för barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, BUP -Psykisk ohälsa, överenskommelse om ansvarsfördelning, primärvården och psykiatrin -Krav- och kvalitetsboken primärvården -Att främja barns och ungas psykiska hälsa, Vägledning inför val och implementering av metoder, Karolinska Institutets folkhälsoakademi

211 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Viktoria Storm, projektledare Struktur 2015 Ärendenr 2013/444 Handlingstyp Informationsärende Datum 4 mars (7) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förbättrad funktion för ungdomshälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att: ha tagit del av informationen. fortsätta följa förvaltningens arbete i enlighet med vad som planeras i den separata utredningen gällande första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Sammanfattning I strukturutredningen framkom önskemål om att tillsammans med berörda aktörer utreda och komma med förslag på hur en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa skulle kunna utformas. En tanke som lyftes fram var att det kunde vara en fördel att samla flera verksamheter geografiskt. Barnoch unga finns inom flera olika verksamheter och ska så vara men det medför en spretighet i flera avseenden. Utredningen har kommit fram till att det i dagsläget inte är skäligt att samla berörda aktörer i en enhet, men att behovet av samverkan mellan aktörer inom området ungdomshälsa är centralt. Frågeställningen om en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa går dock delvis utanför hälso- och sjukvårdens område. Den samlade funktionen behövs på flera nivåer och i flera instanser. Från att vara ett samhällsansvar och en regionövergripande angelägenhet till Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. I utredningen är en inventering av utvecklingsområden genomförd. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser att BarnSam är ett viktigt forum för att fortsätta att förbättra och utveckla omhändertagandet av barn och unga i frågor som berör flera förvaltningar. Ett antal frågeställningar kvarstår att lösa inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Dessa belyses framförallt i utredningen om första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa där utredningen visar behov av en karta med formulerade uppdrag. Barnnätverket är i detta sammanhang ett centralt forum. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

212 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (7) Bakgrund I arbetet med strukturutredningen framkom från arbetsgruppen primärvård att fördelar identifierats med att samla verksamheter som arbetar med barn- och unga under samma tak. Önskemålet som framkom i utredningen var att även den verksamhet som har ansvar för barn- och ungas psykiska ohälsa den så kallade första linjens psykiatri inom HSF verksamheten samt MiniMaria skulle inrymmas inom samma ram. MiniMaria har under hösten 2014 startat sin verksamhet i det hus som inrymmer barn- och ungdomspsykiatriska kliniken där första linjens psykiatri nuvarande primbup finns och även specialist BUP och socialpsykiatriska teamet. Tankarna som framkom i strukturutredningen om förbättrad och samlad funktion för ungdomshälsa resulterade i beslutspunkt 18. Uppdraget är formulerat enligt följande: Tillsammans med berörda aktörer utreda och komma med förslag på hur en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa ska utformas. Den närliggande beslutspunkten 19 första linjens psykiatri för barn och unga har gemensamma karaktärsdrag med punkt 18, men har andra specifika delar som kräver separat utredning. Gemensamt för båda dessa beslutspunkter är att vården och omsorgen behöver organisera sig för att göra det enkelt och tydligt för målgruppen vart man vänder sig med frågor och behov utan att på förhand veta vad problemtiken bottnar i. Tidiga insatser, vid framför allt psykisk ohälsa är viktigt för att inte utveckla en allvarligare problematik. Just detta uppdrag gäller ungdomshälsa, viktigt i sammanhanget är att poängtera att även den yngre målgruppen: barn i många fall omhändertas av samma aktörer. Nuläge Barn- och unga finns inom flera olika verksamheter och ska så vara, det medför en spretighet i flera avseenden. På Gotland finns 7000 ungdomar år. Flera olika verksamheter inom olika förvaltningar möter barn- och unga och deras föräldrar. Skolan, förskolan, elevhälsan, ungdomsmottagningen, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, socialtjänstens olika verksamheter med flera. BarnSam är en samverkansgrupp med verksamhetsledare, där företrädare för olika verksamheter som träffar barn och ungdomar, utbyter erfarenheter och löser olika typer av svårigheter som uppstår. SagaGotland är den webbplats som utgår ifrån och samordnas av BarnSam. Webbplatsen beskriver vart barn och unga kan vända sig beroende på vilken typ av problem som upplevs. Inom Barnsam finns barnnätverket där företrädare från verksamheter som möter barn- och unga regelbundet utbyter erfarenheter. Flera nätverk och samarbetsgrupper finns inom området för barn och unga men med lite olika inriktningar:

213 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (7) - Ungdomskraft har varit ett projekt men övergått i ordinarie verksamhet och finns till för ungdomar som inte går på gymnasiet eller som hoppat av skolan i förtid. - Tryggare Gotland är ett gemensamt nätverk för regional samordning för det brottsförebyggande och trygghetsstärkande arbetet på Gotland. Tillvägagångssätt I denna utredning har erfarenheter, faktaunderlag och intervjuer med verksamhetsföreträdare delvis framkommit under arbetet med utredningen av första linjens psykiatri. Företrädare för ungdomsmottagningen och elevhälsan har intervjuats specifikt för p 18, verksamhetsledare för BarnSam likaså. Vad tycker de unga Sommaren 2014 anordnade Folklabbet en workshop med ungdomar som deltagare i Almedalen. Ämnet var första linjens psykiatri för unga. Flera synpunkter och önskemål framkom i ämnet unga psykiska hälsa: Önskemål om Coach - anhörig eller annan som hjälper ungdomen att ta kontakt med rätt instanser kanske följer med. Liknar ett annat för slag om en mer än en vän kontakt som kan vara en mentor om man saknar vuxna omkring sig som vill ta den rollen. Webbsida där vårdens psykologer eller skolans kuratorer presenterar sig. Så att den unga kan välja själv vem hon vill prata med. Färdighetsträning i skolan kring vad känslor är, hur känns det när man är ledsen, var beror ångest på osv. Kanske professionella som kommer till skolan och har detta ämne. Om alla får mer kunskap i detta tillsammans i sin naturliga miljö (skolan) skulle det avstigmatisera psykiska symtom. Tillits-termometer. Visuell skala med olika ord och en markör man kan ställa in på det man tycker passar just nu. Positiv feedback- Robot som går omkring och säjer bra saker i skolan, kanske också i form av en app. Obligatoriskt tillfälle för alla 1 gång per termin eller år med skolkuratorn, för att fånga upp unga tidigt och normalisera tankar samt avdramatisera psykiska symtom. Jmf med obligatoriska mätningar av läng, vikt vaccination etc

214 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (7) Rullande mottagningsbuss som kan ta sig till de ställen unga finns på, ungdomsgårdar etc. Bussen bemannas med en blandning av professionella och även unga som vill vara till stöd. Reflektion från vuxen deltagare: Många pratade om att skolan var den naturliga scenen för att prata om och normalisera lättare psykiska symtom. Identifierade förbättringsområden Högstadiet Enligt elevhälsan finns indikationer på att hälsan inte är så god bland ungdomar från högstadieåldern och uppåt. Exempelvis är stress vanligt enligt elevhälsan. Erfarenheten är att barnens symtom på ohälsa blir tydligare under högstadie- och gymnasietiden än under barnaåren. Under högstadietiden förekommer enskilda samtal med eleverna men mest av förebyggande karaktär. Skolhälsovården är pressat av basprogrammen i grundskolan. Lite mer utrymme finns på gymnasieskolan. Enligt elevhälsan gör Skolhälsovården mer på Gotland än vad som krävs enligt skollagen (exempelvis träffar de eleverna mer regelbundet än vad som krävs enligt lagen). Den strikta styrningen i skollagen upplevs inte gynna det gemensamma arbetet. Elevhälsan önskar ett utökat samarbete med ungdomsmottagningen. Som det är nu informerar ungdomsmottagningen elever i åk 8. Elevhälsan ser fördelar med att ungdomsmottagningen har ännu större fokus på livsstilsfrågor. Vidare ser man vinster med att ungdomsmottagningens verksamhet kunde vara ännu mer utåtriktat än i dag. Med ökad närvaro i skolorna och fördjupat samarbete på exempelvis kuratorssidan skulle framgångar skapas. Om ungdomsmottagningen och elevhälsan fick överlappande uppdrag skulle verksamheterna förstärka varandra. Gymnasiet Från senare delen av högstadiet och under gymnasietiden (unga vuxna) kommer problematiken kring droger in i bilden. Gymnasieelever (unga vuxna) har oftare tydligare symtom på ohälsa än under barnaåren. Kuratorerna har inledande samtal med alla gymnasieelever avseende droger, psykisk ohälsa, relationer, hemsituation etc. Elevhälsan är mycket positiv till starten av MiniMaria. Att hela familjen har möjlighet att få ett samlat stöd ses som en stor fördel. Ungdomsmottagningen nuläge Ungdomsmottagningen arbetar utifrån det nationella policydokument som finns för Sveriges ungdomsmottagningar. Ungdomsmottagningen upplever att de i dagsläget har ändamålsenliga och bra lokaler på Korpenområdet. De är

215 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (7) nöjda med den geografiska placeringen som medför att man som ungdom kan gå dit utan att riskera att möta föräldrar etc i samma entré. Ungdomsmottagningen upplever inte att det är ett problem att man inte finns representerade utanför Visby. För att flytta vården närmare patienterna pågår bland annat att möjliggöra besök på ungdomsmottagningen via länk. I strukturutredningens slutrapport framgår följande: För ungdomar som fortfarande går på högstadiet i Hemse, Klinte, Roma, Fårösund och Slite ska möjlighet finnas att t.ex. i anslutning till elevhälsovården, via länk, nå ungdomsmottagningen för ett besök. Gotland har inte befolkningsunderlag för att bedriva fler ungdomsmottagningar än den i Visby vilket gör att ungdomar på landsbygden och som ännu inte går i skolan i Visby har svårt att nå ungdomsmottagningen. De besök till ungdomsmottagningen som inte kräver en fysisk undersökning eller på annat sätt kräver ett fysiskt möte, ska då vara möjliga för dessa ungdomar att erhålla via länk. Ungdomsmottagningen är idag bristfälligt bemannade på grund av det svåra rekryteringsläget samt sjukskrivningar och föräldraledigheter. Detta påverkar omfattningen av framförallt den utåtriktade och samverkande delen av arbetet. Ambitionen är att ungdomsmottagningen ska ha öppen mottagning (har tidigare förekommit och varit välbesökt). Representanter från ungdomsmottagningen deltar i olika arbetsgrupper, även förvaltningsöverskridande. Det framhålls som en tillgång att mottagningen bemannas av både manlig och kvinnlig personal. Mottagningen har delvis ett hälsofrämjande uppdrag och sjuksköterska och barnmorska utför hälsofrämjande samtal. Kurators samtal är av annan karaktär. Målet är att erbjuda kuratorskontakt inom 7 dagar. När behov identifieras som inte går att tillgodose på ungdomsmottagningen remitteras ungdomen till vårdcentral, BUP etc. Mottagningen upplever ett välfungerande samarbete med aktörer i gränssnitten. Det finns dock inte reglerat i skrift hur kontaktvägarna sker. Stödstruktur för samverkan barn och unga För att ge bättre förutsättningar för patienter och brukare med sammansatta behov att få samordnade insatser har en regional genomlysning gjorts där det finns ett förslag framtaget för en gemensam stöd- och samverkansstruktur. Några av de i förslaget identifierade målgrupperna som kräver samordning av vård och insatser är just barn, unga och unga vuxna med psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar eller missbruk. BarnSam är sedan 2011 en formaliserad samverkansgrupp med verksamhetsledare. Arbetet innebär att samordna och lösa operativa och gränsöverskridande frågor med inriktning på barns psykiska ohälsa och prevention. Barnnätverket som finns i Barnsam skulle ytterligare

216 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (7) kunna inventera problemområdet ungdomshälsa med syfte att tydliggöra och hitta nyanserna i de identifierade förbättringsområdena. Att identifiera vilka frågor som ska arbetas med i vilket forum. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens samlade bedömning Utredningen har kommit fram till att det i dagsläget inte är skäligt att samla berörda aktörer i en enhet, men att behovet av samverkan mellan aktörer inom området ungdomshälsa är centralt. Frågeställningen om en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa går dock delvis utanför hälso- och sjukvårdens område. Den samlade funktionen behövs på flera nivåer och i flera instanser. Från att vara ett samhällsansvar och en regionövergripande angelägenhet till Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. I utredningen är en inventering av utvecklingsområden genomförd. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser att BarnSam är ett viktigt forum för att fortsätta förbättra och utveckla omhändertagandet av barn och unga i frågor som berör flera förvaltningar. Ett antal frågeställningar kvarstår att lösa inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Dessa belyses framförallt i utredningen om första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa där utredningen visar behov av en karta med formulerade uppdrag. Barnnätverket är i detta sammanhang ett centralt forum. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

217 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (7) I uppdraget har intervjuer hösten 2014, vintern 2015 genomförts med: Verksamhetschef primärvården Verksamhetschef psykiatrin Verksamhetschef Barn- och ungdomsmottagningen Verksamhetschef BarnSam Resursområdeschef habiliteringen Enhetschef BUP Enhetschef Elevhälsan Folkhälsostrateg KBT terapeut Material som inventerats: -Strukturutredningen, slutrapport, arbetsgruppernas delrapporter -Barn och ungdomar med psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning i Hälsooch sjukvården på Gotland -Kungliga Vetenskapsakademiens uttalande om Trender i barns- och ungas psykiska hälsa i Sverige -Underlagsrapport, Psykisk ohälsa bland unga, Socialstyrelsen Barn och unga 2013, utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder, Samordnad folkhälsorapportering -Rapport Gustavsbergs Vårdcentral En modell för att bygga upp första linjens barn- och ungdomspsykiatri -Vänd dig hit! Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin första linjeverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga, SKL -Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga SKL -Psykisk hälsa, barn och unga SKL -Barn i fokus, exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn- och unga SKL -Kunskapsguiden, för dig som arbetar inom vård och omsorg -Slutrapport Barn- och ungdomshälsan, Jönköping, arbete med att skapa första linjeverksamhet för barn- och unga -Uppdragsbeskrivning för barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, BUP -Psykisk ohälsa, överenskommelse om ansvarsfördelning, primärvården och psykiatrin -Krav- och kvalitetsboken primärvården -Policyprogram för Sveriges Ungdomsmottagningar -Att främja barns och ungas psykiska hälsa, Vägledning inför val och implementering av metoder, Karolinska Institutets folkhälsoakademi

218 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Victoria Storm, projektledare Struktur 2015 Ärendenr 2014/ 531 Handlingstyp Beslutsärende Datum 4 mars (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjukvårdsrådgivning i egen regi Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås uppdra åt förvaltningen att genomföra upphandling av sjukvårdsrådgivning/ år att fortsatt planera för sjukvårdsrådgivningen/1177 i egen regi i samband med utvecklingen av Enheten för akut omhändertagande Sammanfattning I november 2014 gav Hälso- och sjukvårdsnämnden förvaltningen i uppdrag att hitta former för att överta sjukvårdsrådgivningen i egen regi. Utredningen visar att förutsättningar finns för övertagande av sjukvårdsrådgivning/1177 i egenregi, men att ytterligare tid behövs för genomförande, förankring och implementering i verksamheterna. Övertygelsen kring de förväntade positiva effekterna av en sjukvårdsrådgivning/1177 inom egen regin kvarstår. Genomförandet av att utifrån strukturutredningens beslutspunkter utveckla akutmottagningens uppdrag till Enheten för akut omhändertagande är i inledandefasen och sjukvårdsrådgivningen/1177 planeras att vara en del i en större helhet i akutuppdraget. Bakgrund I november 2014 gav Hälso- och sjukvårdsnämnden förvaltningen i uppdrag att hitta former för att överta sjukvårdsrådgivningen/1177 i egen regi. Utredningen visar att förutsättningar finns för övertagande av sjukvårdsrådgivning/1177 i egenregi, men att ytterligare tid behövs för genomförande, förankring och implementering i verksamheterna. Övertygelsen kring de förväntade positiva effekterna av en sjukvårdsrådgivning/1177 inom egenregin kvarstår. Genomförandet att utifrån strukturutredningens beslutspunkter utveckla akutmottagningens uppdrag till Enheten för akut omhändertagande är i inledandefasen. Sjukvårdsrådgivningen/1177 planeras att vara en del av en större helhet i det framtida akutuppdraget. Nuläge Den fortsatta utredningen visar att sjukvårdrådgivningen/1177 bör vara en naturlig del av akutmottagningens utveckling till Enheten för akut Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

219 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 mars (2) omhändertagande. De frågor som krävt fördjupad utredning har besvarats och har bland annat handlat om hur organiseringen av sjukvårdsrådgivningen/1177 dygnets alla timmar ska genomföras, hur kostnadsbilden ser ut, hur det kollegiala stödet och sammanhanget ska säkras samt hur bemanningen ska lösas. Olika sätt att organisera uppdraget har utretts exempelvis hela dygnet inom primärvården, hela dygnet akutmottagningen och upphandling alternativt samarbete med andra landsting under del av dygn. Utredningen har visat att med nuvarande förutsättningar och ett övertag i och med nuvarande avtals utgång, är organisering dagtid att föredra i primärvården medan jourtid är akutmottagningen lämpligast. Det kollegiala stödet och sammanhanget har säkrats. Beräkningar har gjorts avseende behov av bemanning med hänsyn till samtalsvolymer, säsongsvariationer respektive praktiska förutsättning runt schemarader. En fördel med att fördela uppdraget mellan två enheter är att delar av dygnet, när samtalsvolymerna ökar, kan sjuksköterskorna vid båda enheterna besvara samtalen samtidigt. Vid en fördelning mellan två enheter är det viktigt att det finns en tydlighet i ansvar för att rutiner och det gränsöverskridande arbetet mellan olika enheter inom HSF fungerar och utvecklas. I konceptet har en viktig del även varit att det i introduktionen för de sjuksköterskor som ska bemanna sjukvårdrådgivning/1177 föreslås hospitering på vårdcentral och akutmottagning för att på så sätt etablera samarbete, lokalkännedom och vetskap om viktiga huvudprocesser i varandras respektive områden. För en resurseffektiv sjukvårdsrådgivning/1177 nattetid då samtalsvolymerna är lägre, krävs så som verksamheten är organiserad idag, att regionala samarbeten etableras. Lämpliga samarbetspartners har identifierats och kontakt tagits. En avgörande förutsättning är kostnadsbilden, vilket inte är helt besvarat från aktuella intressenter. En nackdel med det regionala samarbetet är dock att de positiva effekterna går förlorade under den del av dygnet när samtalen besvaras av annat landsting. På Gotland, liksom nationellt, råder idag en brist på sjuksköterskor. Farhågor finns därför avseende bemanning. Den ekonomiska beräkningen visar inte tydligt att ett övertagande vid nuvarande avtals utgång inte skulle innebära en väsentligt ökad kostnad. För att trygga båda dessa faktorer vid en övergång till egenregi behövs ytterligare tid för att fortsätta planera för ett övertagande. En upphandling av sjukvårdsrådgivningen/1177 för kortare tid föreslås därför. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

220 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN 2014/616 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Riktlinjer mot mutor och korruption, remissvar Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar förvaltningens yttrande som sitt eget till Regionfullmäktige. Yttrande Generellt ställer sig hälso- och sjukvårdsförvaltningen sig positiv till förslaget som till största delen är en aktualisering av tidigare dokument antaget av Kommunstyrelsen Förslaget vänder sig till såväl medarbetare som förtroendevalda och är utformat på ett lättillgängligt sätt som gör det användbart vid arbetsplatsträffar och utbildningsaktiviteter. Inom hälso- och sjukvårdens område har frågor om utväxlande av gåvor och liknande varit aktuella under senare år. I synnerhet läkemedelsindustrins tidigare frikostiga sponsring av olika aktiviteter har identifierats som något som kunnat påverka objektiviteten hos framförallt förskrivare av läkemedel. Som resultat av ett arbete på nationell nivå har överenskommelse träffats mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Labtech och Swedish Medtech om villkoren för information och konferensarrangemang. Överenskommelsen som antagits av alla landsting har lett till att information och utbildning regleras på ett sätt som minskat risken för otillbörlig påverkan. I det remitterade förslaget saknas avsnitt om jäv och intressekonflikter, vilket finns i det tidigare dokumentet Även detta område, som kan ha aktualitet inte enbart för förtroendevalda eller högre tjänstemän, är viktigt att framhålla i riktlinjen. I några avsnitt anser vi att skrivningen i riktlinjen kan stärkas något. Således kan skrivningen där det anges att ett bra sätt att undvika gränsdragningsproblem är att helt undvika att ta emot gåvor kunde uttryckas starkare. Likaså kunde rekommendationen om att vid tjänsteförrättning utomlands följa våra lokala regler uttryckas som mer än en bra utgångspunkt. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

221 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN2014/616 2 (2) I stycket riktat särskilt till hälso- och sjukvård samt socialtjänst anges att penninggåvor aldrig kan accepteras ens när det gäller små belopp. Här skiljer sig skrivningen från den i det äldre dokumentet som anger att det kan vara tillåtet att ta emot enklare bakverk [ ] samt mindre penningbelopp avsedda att komma en hel enhet till del. Här menar vi att sådana gåvor ofta faller under det som i ett annat avsnitt omnämns som sådana som det kan uppfattas som oartigt att avböja. Vi anser att riskerna med att en enhet tar emot en mindre penningsumma till en för enheten gemensam kaffekassa är små och att denna skrivning kan göras mindre kategorisk. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

222 Ledningskontoret Åsa Högberg Ärendenr. Handlingstyp Riktlinje 1 (6) Datum Riktlinjer mot mutor och korruption Till Dig som är verksam inom Region Gotland Region Gotland har nolltolerans mot korruption och mutor. Denna riktlinje visar hur regionen tycker att medarbetare och förtroendevalda ska förhålla sig. Den kan också användas som utgångspunkt vid återkommande diskussioner på den egna arbetsplatsen. Som förtroendevald eller anställd i Region Gotland eller i de regionala bolagen (koncernen) arbetar vi på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati, rättsäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Medborgarnas förtroende fordrar att vi som verkar i koncernen inte låter oss påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i vårt arbete. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet, men mödosamt och tidsödande att bygga upp det. En anställd eller förtroendevald inom koncernen får aldrig missbruka sin ställning. Vi har alla ett ansvar mot vår uppdragsgivare - medborgarna - att bekämpa korrupt beteende var det än må förekomma. På så vis försvarar vi och stärker rättssamhället. Men vad är ett korrupt beteende? Var går gränsen för muta? Lagen ger oss inte alltid tydliga anvisningar. Ett personligt ansvarstagande och den egna förmågan att göra etiska val måste många gånger ta vid. Denna riktlinje utgör ett stöd för att såväl tydliggöra regionens hållning och som tolkning av gällande lagstiftning. För att stärka det preventiva skyddet mot mutor och korruption är det av största vikt att alla delar i organisationen löpande ser över och uppdaterar sitt skydd i form av dokumenterade rutiner, kontroll av identifierade riskområden samt löpande för samtal utifrån identifierade risker inom sitt respektive arbetsområde. Regionens grundhållning om nolltolerans är ett stöd för tydliggörande av en kultur som motverkar alla former av oegentligheter. Bakgrund och syfte I Region Gotland arbetar vi på medborgarnas uppdrag. Vi som är verksamma här har ett särskilt ansvar mot medborgarna att bekämpa mutor och andra former av korruption samt att i övrigt upprätthålla kraven på saklighet och Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

223 Ledningskontoret Region Gotland 2 (6) opartiskhet. På så sätt rubbas inte medborgarnas förtroende och rättssamhället försvaras och stärks. Detta lägger ett stort ansvar på var och en av oss. Inom det offentliga handlägger vi ärenden och sköter andra uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor eller företag. En grundförutsättning är att vi aldrig agerar på ett sådant sätt att förtroendet för myndigheters, styrelsers, nämnders eller förvaltningars saklighet eller opartiskhet kan rubbas. En anställd eller förtroendevald ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Ett syfte med denna vägledning är att visa på riskerna med att över huvud taget ta emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten. Ett annat syfte är att visa hur du kan resonera och agera när du stöter på frågor om mutor. Ett tredje syfte är att fungera som underlag för arbetsplatsdiskussioner där du och dina kollegor gör klart för er hur lagarna och myndighetens regler ska tillämpas i olika mutsituationer som skulle kunna uppkomma på arbetsplatsen. Vad säger lagen? Sedan 1 juli 2012 finns lagreglerna om tagande och givande av muta i 10 kap. brottsbalken (BrB). De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare samt förtroendevalda, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller anställningsform. Kraven är dock högre på anställda och förtroendevalda inom offentlig verksamhet och korruptionsbrotten i offentlig verksamhet faller under allmänt åtal, 20 kap. 5 BrB. Mutbrott begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att begära en muta eller att låta sig bli utlovad en muta är också ett brott. Något orsakssammanhang behöver inte finnas mellan förmånen och det sätt på vilket arbetstagaren utför sitt arbete (10 kap. 5 a BrB). Givande av muta är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till arbets- eller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta (10 kap. 5 b BrB).

224 Ledningskontoret Region Gotland 3 (6) Handel med inflytande är att ta emot, godta ett löfte om eller begära en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Likaså om man lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att han eller hon ska påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling(10 kap. 5 d BrB). Tillbörligt och otillbörligt Gränsen mellan en tillbörlig och en otillbörlig förmån är flytande och kan växla från tid till annan liksom mellan olika verksamhetsområden. Man kan konstatera att domstolarna ställer särskilt höga krav på anställda i den offentliga sektorn. Synnerligt strängt ser man på integritetskänsliga situationer såsom myndighetsutövning och offentlig upphandling. En förmån kan vara otillbörlig även om den inte ges för att mottagaren ska handla på ett visst sätt. Den som är offentliganställd bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. Vid domstolsprövning görs alltid en samlad bedömning av alla omständigheter som har betydelse i det enskilda fallet. Det hjälper inte att som mottagare kunna visa att man inte låtit sig påverkas av förmånen. Att fundera över Frågor som du bör ställa dig om du erbjuds något av en utomstående part är: Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som erbjuder förmånen? Några typiska situationer där du bör tänka dig noga för är inför erbjudanden om gåvor, testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, resor, konferenser, fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även mer dolda förmåner som exempelvis inköp till självkostnadspris. Ett bra sätt att undvika svåra gränsdragningsproblem är att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner. Ibland kan en givare komma att uppfatta det som oartigt av mottagaren att avböja en gåva eller belöning. Om värdet är mycket lågt kan det vara tillåtet att ta emot den. Men om den över huvud taget ska kunna tas emot måste det vara helt klart att den inte kan uppfattas som muta. Ibland kan även en gåva eller belöning utan ekonomiskt värde framstå som så attraktiv för mottagaren att

225 Ledningskontoret Region Gotland 4 (6) den kan tänkas påverka dennes tjänsteutövning. Rena penninggåvor kan aldrig tas emot även om det skulle röra sig om små belopp. Om du är osäker på hur ett erbjudande om en gåva eller förmån ska hanteras bör du ta upp frågan med din chef för bedömning. En otillbörlig gåva kan dock naturligtvis inte bli tillbörlig genom att en chef godkänner den. Vid utlandsresor är det en bra utgångspunkt för det egna uppträdandet att de lagar, policies och etiska regler som gäller på hemmaplan även ska följas utomlands. Om den lokala lagstiftningen är strängare gäller naturligtvis den. Det kan någon gång hända att du erbjuds en gåva som egentligen är för dyrbar att acceptera men där sedvanligt umgänge förutsätter att den tas emot. Du bör då snarast lämna gåvan till behörig chef för beslut om hur myndigheten ska ta hand om den. Exempel I det följande ges exempel på situationer där erbjudandet av en förmån från en extern part bör hanteras med extra stor försiktighet. Samtliga exempel gäller anställda och förtroendevalda i Region Gotland och dess bolag. Måltider I relationen till en leverantör bör du tacka nej till att bli bjuden på alla typer av måltider av en utomstående, om inte måltiden har ett naturligt samband med uppdraget. Måltider i samband med uppdraget kan vara en "normal" arbetslunch, det vill säga dagens rätt eller motsvarande. Det är aldrig tillåtet att låta sig bjudas i samband med en upphandling av vara eller tjänst, oavsett vilken roll du har i upphandlingsprocessen. Att bli bjuden på alkohol till måltiden är alltid en otillbörlig förmån. Kundträffar Om ett utomstående företag som regionen handlar av bjuder på någon form av förtäring i samband med en kundträff är det normalt tillåtet att delta om huvudsyftet med träffen är att utbyta information. Även i samband med kundträffar är alkohol till måltiden en otillbörlig förmån. Studieresor, kurser och seminarier Resor som har ett naturligt samband med tjänsteutövningen/förtroendeuppdraget är det oftast tillåtet att delta i, om de omfattar en dag. Om resan inkluderar övernattning ska regionen själv stå för kostnaden. Man bör alltid diskutera längre studieresor med sin chef.

226 Ledningskontoret Region Gotland 5 (6) Gåvor I princip ska du aldrig ta emot gåvor från utomstående. Särskild restriktivitet gäller för den som utövar myndighetsutövning. Tillbörlig förmån kan vara mindre varuprover, enklare prydnadsföremål och minnesgåvor. Enklare uppvaktningar av utomstående i samband med sjukdom, högtidsdagar, helger såsom jul och olika former av avslutning kan accepteras. Ett exempel på avslutning kan vara skolavslutning eller julavslutning. Tjänster En muta kan bestå i sidoleveranser av varor och tjänster från leverantör t.ex. att få en tjänst utförd, exempelvis ombyggnad av hus. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam mot mutor från leverantörer när du som privatperson begär in offerter från företag som du samtidigt har en relation till i sin tjänsteutövning. Rabatter och lån Anställda eller förtroendevalda får inte ta emot rabatter, följderbjudanden eller lån som inte riktas till samtliga anställda och kan kopplas till den anställdes tjänsteutövning eller den förtroendevaldes uppdrag. Även om en anställd eller förtroendevald lärt känna en affärskontakt så väl att det blivit fråga om vänskap måste kravet på saklighet och opartiskhet upprätthållas. Detsamma gäller om en förtroendevald eller anställd anlitar en genom tjänsten upparbetad affärskontakt för att utföra tjänster eller köpa varor för privat bruk. Övriga erbjudanden, bonuspoäng Ibland förekommer det att anställda och förtroendevalda får erbjudanden i tjänsten/uppdraget om att fritt eller till subventionerat pris delta i olika evenemang på fritiden. Det kan vara en resa, lån av sportstuga/segelbåt eller aktiviteter som till exempel golftävlingar. Tacka alltid nej till sådana erbjudanden. Bonuserbjudanden i form av bonuspoäng i samband med exempelvis flygresor, övernattningar på hotell ska alltid tillfalla arbetsgivaren när detta är lämpligt, annars tackar du nej till ett sådant erbjudande. Särskild uppmärksamhet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst För att förtroendet för regionens hälso- och sjukvård och socialtjänst inte ska kunna ifrågasättas är det av yttersta vikt att du som anställd beaktar kravet på lika vård och rättigheter för alla utan att förvänta dig några särskilda förmåner för din tjänsteutövning. Gåvor Du får aldrig ta emot gåvor av en vårdtagare eller brukare om det kan ge upphov till misstanke om särbehandling av vårdtagaren. Penninggåvor ska

227 Ledningskontoret Region Gotland 6 (6) aldrig accepteras även om det skulle röra sig om små belopp. Även när det gäller andra slags gåvor bör stor försiktighet iakttas och för gåvor med ett realiserbart värde såsom smycken, konstverk etc. så gäller samma förhållningssätt som för penninggåvor. Gåvor utan realiserbart ekonomiskt värde En vårdtagare vill ibland visa sin tacksamhet genom att bjuda på en tårta, choklad, köpa blommor etc. Sådana gåvor bör kunna accepteras utan att det ska anses vara otillbörligt. Däremot är det olämpligt att ta emot flera gåvor från en och samma vårdtagare även om värdet av gåvorna är ringa. Testamentariskt förordnande Vårdpersonal får inte ta emot ett testamentariskt förordnande från en vårdtagare. Inte heller får personalen påverka en vårdtagare att upprätta ett testamente till förmån för någon annan. Uppmärksamma mutförsök och andra oegentligheter Om du i ditt arbete blir utsatt för försök till påverkan som känns otillbörlig, bör du genast meddela det till din chef eller annan lämplig överordnad. Vi förväntas som offentligt anställda leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i vårt arbete. Vi har anledning att förvänta oss att även andra på vår arbetsplats lever upp till samma höga krav. Lojaliteten mot uppdraget och mot uppdragsgivaren ytterst medborgarna innebär att vi inte heller stillatigande ska acceptera tecken på oegentligheter i vår närhet. Om du skulle få reda på att någon eller några av dina kollegor låter sig påverkas på ett otillbörligt sätt eller tar otillbörliga hänsyn i sin tjänsteutövning, ska du snarast informera lämplig överordnad eller, om det är den personen det gäller, den personens överordnade eller om det är mer lämpligt regionens chefsjurist. Även invånarna har möjlighet att direkt vända sig till regionens chefsjurist eller till regionrevisionen för att anmäla misstanke om brott, avseende muta, korruption eller annan otillbörlig påverkan. Anmälan kan ske via regionens växel eller regionens webb, tex via Säg vad du tycker. Det är möjligt att vara anonym.

228 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2015/10 Handlingstyp Informationsärende 1 (1) Datum 4 mars 2015 HSN Strålsäkerhetsbokslut 2014 Hälso- och sjukvårdsdirektören föreslås besluta att godkänna bifogad rapport och lägga den som en bilaga till nämndens Patientsäkerhetsberättelse för år Bakgrund I bokslut 2014 godkände nämnden också en patientsäkerhetsberättelse. I det dokumentet står att en bokslutsrapport från strålskyddskommittén skulle bifogas som en bilaga till patientsäkerhetsberättelsen. Förvaltningens strålskyddskommitté har nu sammanställt sitt arbete. Bokslutet bifogas. Gunnar Ramstedt Chefläkare Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

229 Strålsäkerhetsbokslut 2014 Version 1.0 Sammanställt av Klas Eriksson, leg sjukhusfysiker Granskad av Svante Wallden, RaLF

230 Strålsäkerhetssbokslut 2014 Strålsäkerhetsbokslut Inledning Hälso- och sjukvården på Gotland är processinriktad med fokus på patienternas väg genom vården. Vården kommer att bedrivas utifrån patientprocesser utan begränsningar av tidigare kliniktillhörighet. Målen är trygghet, respekt, integritet och tillgänglighet. Patienten ska alltid bli bemött på ett värdigt och korrekt sätt. Strålsäkerheten är en del av patientsäkerheten men inbegriper även en strålsäker miljö för personal och allmänhet. Grundprincipen är att Hälso- och sjukvård ska vara säker. Ett viktigt etiskt rättesnöre för vårdpersonal är att inte skada. Men personal i vården är också människor, som kan göra fel. Därför måste vården organiseras så att det blir så svårt som möjligt att göra fel och så lätt som möjligt att göra rätt. Tillsammans kan patienter, närstående och personal göra vården säkrare. Det finns flera sätt att öka säkerheten i vården: Ta vara på kunskaper från inträffade fel Se till så att kunskap om hur man förebygger fel används Arbeta systematiskt med verksamhetsförbättringar Röntgenverksamheten och blodbestrålningen inom Region Gotland blev under sommaren 2013 inspekterade av Strålsäkerhetsmyndigheten. Brister inom strålsäkerheten påvisades inom områden som organisation, styrning och ledning, utbildning i strålskydd, strålskärmning av lokaler samt patient och personalstrålskydd. Inspektionen resulterade i ett föreläggande om 33 punkter som verksamheten arbetat med under 2013/2014. Tidsplanen för dessa förelägganden har följts. 1

231 Strålsäkerhetssbokslut Innehållsförteckning 1. Inledning Innehållsförteckning De för verksamheten relevanta lagkraven för strålsäkerhet samt uppfyllnad av dessa Kvalitetshandbok för strålskydd... 4 Dokumenthantering... 4 Planering av strålsäkerhetsarbete-revisionsplan Kategoriindelning av lokaler och personal Utbildning av personal Nytt tillstånd för blodbestrålningsutrustningen Kvalitetskontroller och kalibreringar Patientstråldoser Rapporterade avvikelser Bilagor... 9 Bilaga 1: Innehållsförteckning Kvalitetshandbok för strålskydd... 9 Bilaga 2 exempel på revisionsplan Bilaga 3 genomlysningstider och DAP-värden på operation

232 Strålsäkerhetssbokslut De för verksamheten relevanta lagkraven för strålsäkerhet samt uppfyllnad av dessa Nedan listas de för verksamheten relevanta författningssamlingarna inom strålsäkerhetsområdet. Strålskyddslagen SFS 1988:220 Tillstånd att inneha och använda viss röntgenutrustning för odontologisk diagnostik kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet Strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning; Diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom medicinsk röntgendiagnostik; Kompetens hos strålskyddsexperter SSMFS 2008:5 SSMFS 2008:9 SSMFS 2008:11 SSMFS 2008:20 SSMFS 2008:29 Röntgendiagnostik; SSMFS 2008:31 Allmänna skyldigheter för medicinsk verksamhet med joniserande strålning Prestandaspecifikationer vid upphandling av utrustning för Röntgendiagnostik Grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2008:35 SSMFS 2008:42 SSMFS 2008:51 3

233 Strålsäkerhetssbokslut Kvalitetshandbok för strålskydd Under 2014 har en mängd nya rutiner, riktlinjer, instruktioner och annan dokumentation rörande strålsäkerhetsarbetet inom Region Gotland framtagits av RALF och sjukhusfysiker och sammanställts i en Kvalitetshandbok för strålskydd. Handboken omfattar strålsäkerhetsfrågor inom områden som organisation, utbildning, berättigande, optimering och kvalitetssäkring, dosgränser etc. Handboken ska fungera som ett samlande dokument för allt strålsäkerhetsarbete och revideras årligen. Innehållsförteckningen till denna handbok kan ses i bilaga 1. Dokumenthantering Kvalitetshandbok för strålskydd och andra relevanta styrande dokument sparas i dokumenthanteringssystemet Docpoint under ämnesområdet Strålsäkerhet. Även dokument som verksamheten behöver för att kunna redovisa att vi uppfyller vissa lagstadgade krav som t.ex. mätningar av strålskärmning, kontroll av utrustning, dosmätningar på personal etc., samlas i Docpoint. Planering av strålsäkerhetsarbete-revisionsplan Många av arbetsuppgifterna inom strålsäkerhetsarbetet är årligt återkommande och planeringen av dessa administreras i en årlig revisionsplan. Denna revisionsplan hanteras av sjukhusfysiker. I den återfinns också åtgärder/uppgifter som inte återkommer årligen som t.ex. sammanställning av diagnostiska standarddoser (vart 3:e år) och tillståndsansökningar. Ett exempel på hur revisionsplanen kan se ut återfinns i bilaga 1. En referenskopia finns även i Docpoint. 5. Kategoriindelning av lokaler och personal Under en 4 veckorsperiod, från den 24 mars till den 24 april 2014, genomfördes stråldosmätningar för personal som jobbar med joniserande strålning på Visby lasarett. Syftet var att säkerställa att kategoriindelningen Kategori B är korrekt för personalen på Visby Lasarett. All personal som arbetar med joniserande strålning ska kategoriindelas enligt SSMFS 2008:51. Kategori A innefattar personer med risk att utsättas för en stråldos på minst 6 msv år och för personal i denna kategori finns lagstadgade krav på att t.ex. bära dosimeter samt genomgå årliga läkarkontroller. Övriga personal som jobbar med joniserande strålning men som inte kommer i närheten av dessa dosgränser ingår i kategori B. För personal på Visby Lasarett utfördes dosmätningar på genomlysningslabbet på röntgenavdelningen (lab 2), på ett av skelettlabben (lab 4), vid de båda c-bågarna på operation samt vid mini c-armen på akuten. I samtliga fall kunde det konstateras att ingen av personalgrupperna kom i närheten av de gränsvärden som gäller för en placering i Kategori A. En rapport över mätningen kan återfinnas i dokumenthanteringssystemet Docpoint under namnet Rapport Dosmätningar för kategoriindelning av personal på VisbyLasarett Mars2014. Observera: Särskilda bestämmelser gäller för gravida kvinnor som har laglig rätt att avstå från att arbeta med strålning under graviditet. Föreskrifter finns dokumenterat i författning SSMFS 2008:51 samt i handboken. Om personal är orolig eller verksamheten ändrats så att man kan anta att doserna till personalen är högre så ska sjukhusfysiker kontaktas och stickprovsmätningar eller 4

234 Strålsäkerhetssbokslut 2014 överslagsberäkningar kan utföras för att säkerställa att dosgränserna efterlevs och kategoriindelningen fortfarande är korrekt. 6. Utbildning av personal Teoretisk utbildning ska enligt beslut från Strålskyddskommittén ges i form av repetitionsutbildning minst vart tredje år. Utbildning var ett område där det vid strålsäkerhetsmyndighetens inspektion uppdagades brister i administrering och redovisningen av vilka personalkategorier som behöver utbildning, vilken personal som gått och vilka som behöver gå för att uppfylla lagkraven. En ny utbildningsplan har tagits fram under I den specificeras vilka personalkategorier som ska ha utbildning och vilka som har ansvar för att så sker. Praktisk utbildning ska genomföras vid behov då ny utrustning införs, ny personal anställs eller befintlig personal ska använda för dem nya metoder. Det sker inom ramen för så kallade körkort för respektive utrustning. Under 2015 kommer dessa körkort revideras och utbildningsplanen kompletteras med hur kvitteringen av genomförd utbildning ska göras och hur statistik och utbildningsbehov ska kartläggas rent praktiskt. Det finns inget gemensamt s.k. Learning Management System (LMS) i dagsläget. Sedan 2013 har en utbildningsfilm från sjukhusfysik funnits tillgänglig för ny personal och som använts vid riktade utbildningar för ny personal. Utbildning av sjukhusfysiker på plats har under 2014 hållits för nya undersköterskor på Röntgenavdelningen och för undersköterskor, operationssköterskor och narkossköterskor på Operation. För tandvården har nytt material för självstudier framtagits av RaLF, granskats av sjukhusfysiker och administrerats till alla enheter. Ett utbildningstillfälle har planerats in våren 2015 för all berörd personal i tandvården. 7. Nytt tillstånd för blodbestrålningsutrustningen Den 9 juni 2014 beviljade strålsäkerhetsmyndigheten Region Gotland med nytt tillstånd för blodbestrålningsutrustningen. Tillståndet är giltigt t.om 9 juni 2017 och en ny ansökningsprocess bör inledas i januari 2017 eftersom det för en korrekt ansökan krävs omfattande dokumentation, giltiga avtal angående destruktion av strålkällan osv. I december 2014 kontrollerades ett läckstrålningen från blodbestrålningsapparaten var inom tolerans av sjukhusfysiker. 8. Kvalitetskontroller och kalibreringar Kontroller och kvalitetssäkringsprogram har huvudsakligen utförts enligt plan. U=utfört, R=Rest, S=Rutin saknas Lab Fabrikat Generator/Modell K/Pkontroll Lokal QA Lokal QC RTG1 Philips Diagnost 96 U U RTG2 Siemens Atris Zee U U RTG3 Siemens Aristos FX Plus U U RTG4 Siemens Aristos FX Plus U U RTG5 Philips Brilliance 40 U U U U Doskalibrering 5

235 Strålsäkerhetssbokslut 2014 RTG10 Philips Microdose L30 U U U U Mobil Shimadzu Mobil Art Plus U Akuten Swemac Orthoscan MD U Operation Siemens Arcadis Varic U Operation GE OEC.Flourostar U U Mun/Käk Instrumentarium OC200D U U FTV Wisby OPG Planmeca ProOne U U FTV Wisby OPG Instrumentarium Focus U FTV Wisby RTG Instrumentarium Focus U KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR2 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR3 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR4 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR5 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR6 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR7 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR8 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR9 Instrumentarium Focus U FTV Wisby BHR10 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR11 Kodak 2200 U FTV Wisby BHR12 Kodak 2200 U FTV Wisby BHR13 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR14 Kodak 2200 U FTV Wisby BHR15 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR16 Kodak 2200 U FTV Wisby BHR17 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR18 Kodak 2200 U FTV Wisby BHR19 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR20 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR21 KaVo Gendex Expert DC U FTV Wisby BHR22 Instrumentarium Focus U FTV Wisby BHR23 Kodak 2200 U FTV Hemse BHR1 KaVo Gendex Expert DC U FTV Hemse BHR2 KaVo In Exam U FTV Hemse BHR3 Kodak 2200 U FTV Hemse BHR4 KaVo Gendex Expert DC U FTV Hemse BHR5 KaVo Gendex Expert DC U FTV Roma BHR1 Instrumentarium Focus U 6

236 Effektiv dos [msv] Strålsäkerhetssbokslut 2014 FTV Roma BHR2 Instrumentarium Focus U FTV Roma BHR3 Instrumentarium Focus U FTV Roma BHR4 Instrumentarium Focus U FTV Roma BHR5 Instrumentarium Focus U FTV SliteBHR1 Planmeca Prostyle Intra U FTV SliteBHR2 Planmeca Prostyle Intra U FTV SliteBHR3 Planmeca Prostyle Intra U FTV SliteBHR4 Planmeca Prostyle Intra U 9. Patientstråldoser Patientstrålskydd Utifrån EU-direktiv har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) fastställt dosgränser, så kallade Diagnostiska referensdoser (DRN), som inte ska överskridas för patienter som genomgår röntgendiagnostik. För att säkerställa detta måste varje röntgenavdelning sammanställa medelstråldoser, så kallade Diagnostiska standarddoser (DSD), för patienterna som genomgår vissa undersökningar. För screeningverksamheten på mammografin bestäms, pga av det högre kravet på berättigande vid bestrålning av i huvudsak friska patienter, DSD varje år. För övriga undersökningar vart tredje år och nästa bestämning sker under Sammanställningen för Region Gotland visar att DSD ligger under DRN för alla undersökningar utom DT-skalle där dosen ligger på referensvärdet. Region gotland har beslutat införskaffa 2 nya datortomografer som väl i drift kommer möjliggöra dossänkningar för berörda undersökningar och kunna möta kommande sänkningar av referensdoserna inom DT av Strålsäkerhetsmyndigheten. Endast 2 kolonundersökningar med dubbelkontrast (SOS kod 441) genomfördes under 2014 och en DSD för den undersökningen kunde därför inte bestämmas. 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 DRN Medel Sverige 2008 Medel Visby 2013 Medel Visby Mammo Lungor Diagnostiska standarddoser Region Gotland jämfört medeldosen i Sverige och referensdosen för lågdosundersökningar. 7

237 Effektiv dos [msv] Effektiv dos [msv] Strålsäkerhetssbokslut ,50 4,00 3,50 3,00 2,50 DRN Medel Sverige 2008 Medel Visby 2008 Medel Visby ,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Bäcken Ländrygg DT Skalle DRN Medel Sverige 2008 Medel Visby 2008 Medel Visby DT Thorax DT Buk Diagnostiska standarddoser för Region Gotland jämfört medeldosen i Sverige och referensdosen för högdosundersökningar. Utöver DSD har genomlysningstider och DAP-värden registrerats för genomlysningsverksamheten vid operation och akuten. En sammanställning för genomlysningen på operation för 2014 finns i bilaga Rapporterade avvikelser En avvikelse ur strålsäkerhetssynpunkt har inträffat under Ett mjukvarufel på datortomografen ledde till ett omtag och händelsen rapporterades till SSM. Rutiner för daglig omstart av hostdatorn till DT:n infördes för att undvika liknande händelser. Ärendet avskrevs av strålsäkerhetsmyndigheten den 24 okt

238 Strålsäkerhetssbokslut Bilagor Bilaga 1: Innehållsförteckning Kvalitetshandbok för strålskydd KVALITETSHANDBOK FÖR STRÅLSKYDD 4 INLEDNING 4 1 ORGANISATION, STYRNING OCH LEDNING ORGANISATION Strålskyddskommitté för Hälso- och sjukvården på Gotland Uppgifter för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens strålskyddskommitté är att Ansvarsfördelning för befattningshavare För den person som innehar den radiologiska ledningsfunktionen (RaLF) gäller att För verksamhetschef (resursområdeschef Service och diagnostik) som ansvarar för personalgrupper läkare och enhetschefer gäller att För verksamhetschefer vid annan enhet (inkl. resursområdes- /verksamhetsområdeschefer), som ansvarar för personalgrupper läkare, tandläkare och enhetschefer där verksamhet med strålning förekommer, gäller att För sjukhusfysiker gäller att För medicinteknisk ingenjör gäller att För Enhetschef som ansvarar för personalgrupperna sköterskor, undersköterskor och tekniker vid respektive enhet gäller att För modalitetsansvariga på röntgenavdelningen gäller att För utrustningsansvariga (som har uppdrag av chef) vid annan enhet där verksamhet med strålning förekommer gäller att För all personal som är involverad i verksamhet med röntgendiagnostik gäller att För kvalitetssamordnare gäller att KVALITETSSÄKRING Dokumenthantering UTVECKLING OCH REVISION Utveckling, revision och optimering Riskanalys AVVIKELSEHANTERING 11 2 PERSONALENS KOMPETENS RUTINER FÖR UTBILDNING RADIOLOGISK LEDNINGSFUNKTION Kompetens 13 3 UTRUSTNING OCH LOKALER UPPHANDLINGSRUTINER KONTROLLER Kontrollrutiner vid leverans och prestandakontroll Kontroll efter service Kontroll av personliga strålskydd Mätning av persondoser STRÅLSKÄRMNING AV LOKALER SKYDDAT OMRÅDE 15 4 PATIENTSTRÅLSKYDD METODBESKRIVNINGAR BERÄTTIGANDE 16 9

239 Strålsäkerhetssbokslut OPTIMERING REGISTRERING AV GENOMLYSNINGSTIDER DIAGNOSTISKA REFERENSNIVÅER 17 5 PERSONALSTRÅLSKYDD OCH SKYDD AV ANHÖRIGA KATEGORIINDELNING AV ARBETSTAGARE SKYDDSUTRUSTNING INKLUSIVE PERSONLIGA STRÅLSKYDD GRAVID PERSONAL STUDERANDE SKYDD AV HJÄLPANDE PERSON 18 6 VERKSAMHET MED BLODBESTRÅLNINGSUTRUSTNING BESKRIVNING AV UTRUSTNING ÅTGÄRDER FÖR SÄKER HANTERING AV STRÅLKÄLLAN Avtal om slutligt omhändertagande och finansiell garanti BESKRIVNING AV STRÅLSKYDDSORGANISATIONEN PERSONALENS KOMPETENS KONTROLL AV STRÅLKÄLLA OCH BEHÅLLARE 20 10

240 Strålsäkerhetssbokslut 2014 Bilaga 2 exempel på revisionsplan 11

241 Strålsäkerhetssbokslut 2014 Bilaga 3 genomlysningstider och DAP-värden på operation 2014 Genomlysningstider för c-båge No:2 (Fabrikat:siemens) Sammanfattning 2014: Medeldosen för alla ingrepp (253 korrekt registrerade) var 17 Gycm2. ERCP är det ingrepp som ger högst stråldoser med ett medel-dapvärde på 64 Gycm2 och ett maxvärde på 179 Gycm2. Gränsvärdet för akut strålskada i form av hudrodnad ligger på 300 Gycm2. Det förutsätter dock att man lyser på samma position under hela ingreppet. ERCP står för 62 % av den totala dosen som siemensbågen gett under I tabellen visas de 50 högsta registrerade värdena under mätperioden. 12

242 Strålsäkerhetssbokslut 2014 Genomlysningstider på C-båge 1 (Fabrikat: GE-flourostar) För tider över 5 min har all information skrivits in i tabellen, annars bara tid och dap för korrekt beräkning av Medelvärden. Apparaten anger DAP-värdet antingen i enheten mgycm2 eller Gycm2. Sammanfattning 2014: Medel-dapvärdet för alla undersökningar (337 st korrekt registrerade) under 2014 var 2,8 Gycm2. De ingrepp som ger högsta doserna på denna båge var pacemakeroperationer. Risken för akuta effekter är väldigt liten då det är ovanligt att doserna når över 15% av gränsvärdet på 300Gycm2. I tabellen visas de 50 högsta dap-värdena under mätperioden. 13