Hälso- och sjukvårdsnämnden 6 februari 2012

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 30 januari 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden 6 februari 2012 Tid/plats Måndagen den 6 februari kl ca Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Amy Öberg (FP) Brukare/kunder 2. Medborgarförslag om familjehälsocentraler...au Motion angående inrättande av äldreombudsman... AU Motion angående att läkare ska kunna utfärda temporära parkeringstillstånd... AU Folktandvårdens jourverksamhet... AU HPV vaccination på Gotland...AU Patientnämnden informerar Ekonomi 8. Ekonomirapport/Årsbokslut 2011, bilaga... AU Lokalförsörjningsplan AU Habiliteringsinsatser inom Region Gotland omfördelning av resurser...au 138 Medarbetare/ledare Processer 11. Rapport från sjukvårdschefen...au Rapport från tillförordnade hälso- och sjukvårdsdirektören...au Information om gemensam satsning för svårt sjuka äldre...au 141

2 KALLELSE 2(2) 30 januari Beslut om gemensamt program läkemedelsgenomgångar,...au Information om fortsatt planering med anledning av avvecklingen av nuvarande tillnyktringsenheten...au 143 Samhälle Övrigt 16. Informations- och anmälningsärenden...au 144 Protokoll Samverkansnämnden Stockholm-Gotland Utdrag ur protokoll från andra fullmäktige/styrelser/nämnder RS 282 Besparingsförslag 1 % RS 287 Strategisk plan och budget RS 289 Målrelaterad ersättning för sjukdomsförebyggande åtgärder i hälso- och sjukvården RS 299 Motion. Resultatuppföljning i hälso- och sjukvården RS 312 Delårsrapport 2:2011 RS 371 Budgetöverföring mellan socialnämnd och hälso- och sjukvårdsnämnden. RS 376 Information. Personalsystemet RF 214 Resursfördelningsmodell för hälso- och sjukvården RF 213 Strategisk plan och budget RF 212 Delårsrapport 2:2011 RF 217 Motion. Resultatuppföljning i hälso- och sjukvården Granskning av Serviceförvaltningen Avskrivningar av patientavgifter Utdelning ur fonden Samstiftelse för sjukvården Övriga frågor...au 145 Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Region Gotland VISBY Tfn Fax Org nr Region Gotland SE

3 Region Gotland MEDBORGARFORSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY REGION GOTLAND O Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. SevfUyvtflnStoAtii^igk i f S0C e c/tfn* (er- -fy ( ( Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering (*] Jag samtycker inte till internetpublicering f"~l Förslagsställare ni.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Adress Postadress Namnfbrtydligande T i G S- Z( E-postadress.^C Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

4 Leif Ohlsson/Ulrika Holmberg Ärendenr HSN 2011/422 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 18 januari 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgarförslag. Sammanslagning av mödravårdscentraler och barnavårdscentraler till familjehälsocentraler. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lämna förvaltningens skrivelse som svar på medborgarförslaget. Bakgrund Ett medborgarförslag har kommit angående att inrätta familjehälsocentraler genom att slå samman mödravårdscentralen och barnhälsovårdscentralerna. Detta för att det skulle bli en mer helhetssyn när det gäller barnets och familjens utveckling. Bedömning Det arbete som bedrivs idag inom mödravården och barnhälsovården är inriktat på hela familjen. Papporna har möjlighet att vara med vid besöken på mödravårdcentral (MVC) och barnavårdscentral (BVC). Då det är olika professioner som arbetar på MVC och BVC kommer troligen inte någon besparing av personal att göras. Barnhälsovården (BHV) ställer sig i grunden mycket positiva till det som kallas familjecentraler. I familjecentralerna ingår även socialtjänst och öppen förskola. Frågan har drivits under ett antal år i barnnätverket. I nuläget finns BVC-mottagningar på 5 olika lokaler över hela ön, medan MVC bara har på 3 orter. Förslaget skulle innebära att BVC-verksamheten på de 2 orter som inte har MVC skulle försvinna eller alternativt en utökning av MVCverksamheten på ytterligare två ställen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

5 Region Gotland Ärendenr HSN 2011/422 2 (2) Det pågår arbete i Region Gotland som syftar till att stärka helhetssynen på familjen då främst inom BarnSam. BarnSam är ett strategiskt utskott för barnoch ungdomsfrågor i koncernledningsgruppen, där förvaltningschefer från socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kulturoch fritidsförvaltningen ingår. Bo Magnusson T f hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Ohlsson Kvalitetschef

6 Folkpartiet Liberalerna REGION GOTLAND 2Q g Motion till Regionfullmäktige Ang. inrättande av Äldreombudsman De äldre och deras anhöriga behöver en företrädare som kan hjälpa till i kontakten med personal på boenden, ansvariga tjänstemän, tillsynsmyndigheter etc. Ett viktigt led i att stärka de äldres självbestämmande är att stärka deras möjligheter att tillvarata sina rättigheter. Många äldre eller deras anhöriga drar sig för att påpeka brister i vården eller omsorgen då de är rädda för att den gamle då skall bli sämre behandlad. Jag anser därför att en äldreombudsman ska finnas för de äldre på Gotland. En person, som skall vara fristående och opartisk, samt utan myndighetsansvar. En äldreombudsman ska ha i uppdrag att stärka den enskildes inflytande över och delaktighet i sin vård och omsorg. Till en äldreombudsman skall den äldre personen kunna vända sig med synpunkter och klagomål, få hjälp att slussas till rätt tjänsteman eller få sina klagomål framförda till rätt person. Men också vara behjälplig vid skrivelser och överklaganden till regionen och domstolar. Ibland kan även den äldre behöva hjälp med att tillvarata sina rättigheter. Äldreombudsmannen skulle få erfarenhet av brister och tillkortakommanden inom regionen och kunna föreslå förbättringar till nämnder och förvaltningar. Uppgifter för Äldreombudsmannen kan vara att: informera om regionens äldreomsorg ge råd, stöd och vägledning till äldre, deras anhöriga och företrädare vägleda till rätt myndighet och i vissa fall förmedla kontakt ta tillvara och följa upp synpunkter, önskemål och klagomål samt förmedla dessa vidare till rätt myndighet eller verksamhet sprida goda exempel inom regionen och föra dialog med nämnder och verksamheter, så att regionens omsorg och andra tjänster kan utvecklas och förbättras systematiskt dokumentera och följa upp synpunkter och förslag, för att därigenom kunna förebygga brister och sprida goda exempel Folkpartiet Liberalerna på Gotland gotland@folkpartiet.se

7 Folkpartiet Liberalerna årligen beskriva sina erfarenheter och sin syn på regionens äldreomsorg och lämna denna rapport till regionstyrelsen. En Äldreombudsmannen ska ta till vara de äldres intressen. Det är därför viktigt att Äldreombudsmannen ges en stark fristående ställning gentemot regionens förvaltningar och entreprenörer Jag föreslår därför att en äldreombudsman tillsätts på Gotland Stånga Bror Lindahl (FP) Folkpartiet Liberalerna på Gotland

8 Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2011/472 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 januari 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motionssvar. Angående inrättande av Äldreombudsman Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker motionen angående inrättande av äldreombudsman. Bakgrund Bror Lindahl (FP) föreslår att en äldreombudsman tillsätts på Gotland, med uppdrag att informera om regionens äldreomsorg, vägleda äldre och deras anhöriga eller andra företrädare, ta tillvara synpunkter och klagomål, sprida goda exempel och föra dialog, dokumentera detta och årligen rapportera till regionstyrelsen. Bedömning anser det principiellt felaktigt att bygga upp dubbla strukturer för likartade ändamål. Man bör i stället sträva efter att utnyttja befintliga resurser så väl som möjligt. Det kan dessutom vara olämpligt ur resurshänseende att särbehandla en viss grupps behov, eftersom det finns många grupper med särskilda behov. De uppdrag som motionären nämner finns i befintlig organisation inom Region Gotland. Socialförvaltningen har ansvar för äldreomsorgen, vilket inbegriper att vägleda och informera alla äldre och deras närstående. Både socialtjänst och sjukvård har uppbyggda organisationer för att ta tillvara synpunkter och klagomål. Sådana kan dessutom riktas till Patientnämnden, eftersom även äldreomsorg som inte är sjukvård ryms inom Patientnämndens uppdrag. På deras hemsida står att "Även personer som bor i särskilda boendeformer, t ex servicehus och ålderdomshem, kan vända sig till patientnämnden. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

9 Region Gotland Ärendenr HSN 2011/ 2 (2) När behov av äldreomsorg uppstår ska det vara enkelt för den enskilde att få veta vilka resurser som finns i regionen och hur man får tillgång till dem. Motionens intention att stärka den enskildes inflytande över och delaktighet i sin vård och omsorg delas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Den betonar synsättet att utformningen av servicen för de äldre ska ha brukarens helhetsupplevelse som utgångspunkt. Detta är också syftet med regeringens satsning på de mest sjuka äldre, liksom det initiativ regionen tagit i form av en för socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden gemensam styrning av vård och omsorg till våra äldre. Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Gunnar Ramstedt Chefläkare

10 GOTLAND MOTION DATUM ANGÅENDE: TILL: Temporärt lokalt (Gotland) handikapparkerings-tillstånd Gotlands Regionfullmäktige Då någon drabbas av ett tillfälligt tillstånd av gravt handikapp som omöjliggör att den handikappade kan på egen hand förflytta sig några längre sträckor ska ett temporärt parkeringstillstånd kunna utfärdas. Den läkare som behandlat/ar den handikappade ska ges möjlighet att omedelbart kunna utfärda ett tidsbegränsat parkeringstillstånd som upphör att gälla så snart läkaren bedömer att den skadade övervunnit sitt handikapp. Som situationen ser ut i dag vid ex. Visby lasarett så kan det ibland vara helt omöjlighet vid återbesök att hitta en parkering inom den handikappades förflyttningsavstånd för att klara av att ta sig in till sjukhuset. Det kan och har inträffat att handikappade fått vända om och avboka besökstid. Det finns alltid lediga markerade handikapplatser men dessa kan ju inte nyttjas då speciellt tillstånd krävs. Jag yrkar att Region Gotland undersöker möjlighet att införa rätt (lokal trafikföreskrift) för läkare att införa temporära handikapparkeringstillstånd som enbart gäller på Gotland och handikapplatser vid vårdcentraler, Visby lasarett samt vid besök på kommunala förvaltningar. Mats Hedström (M)

11 Bo Magnusson Ärendenr HSN 2011/445 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 3 januari 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion. Temporärt lokalt parkeringstillstånd för rörelsehindrade Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker motionen angående temporärt lokalt parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Bakgrund Mats Hedström (m) har i en i en motion daterad föreslagit att Region Gotland undersöker möjligheterna att införa rätt för läkare att besluta om temporära parkeringstillstånd att gälla vid sjukvårdsinrättningar och kommunala förvaltningar. gör ingen egen bedömning av den juridiska situationen eller behovet att införa temporärt lokalt parkeringstillstånd inom region Gotland. Bedömning Att införa temporära lokalt parkeringstillstånd skapar helt nya administrativa uppgifter för läkare/sjukvården, både vad gäller beslut om utfärdande och kontroll av tillstånd samt eventuell juridisk hantering med myndighetsutövning. delar tidigare framförda synpunkter att sjukvården enligt förslaget skulle belastas med förhållandevis omfattande administrativ hantering, samtidigt som det finns minimalt med utrymme för tillkommande arbetsuppgifter. Mot denna bakgrund föreslår hälso- och sjukvårdsförvaltningen att motionen avslås. Bo Magnusson T f hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

12 Monica Palmö Ärendenr HSN 2012/17 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 1 februari 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Folktandvårdens helgjour Förslag till beslut Folktandvårdens helgjour bedrivs på söndagar. Folktandvårdens helgjour bedrivs även långfredag, annandag påsk, 1:a maj, Kristi himmelfärdsdag, nationaldagen, midsommarafton, midsommardagen, juldagen, annandag jul, nyårsafton och nyårsdagen Sommarjouren under perioden v bedrivs både lördagar och söndagar. Bakgrund Enligt tidigare beslut i HSN skall en utvärdering göras i januari 2012 för att eventuellt permanenta helgjouren till ett tillfälle per helg under 2012 och tills vidare eller för att se över andra alternativ. Folktandvården Gotland har under de senaste åren noterat en betydande minskning av patienter till helgjouren samtidigt som ersättningen till medarbetarna har ökat drastiskt. Jourverksamheten kräver en tandläkare och en tandsköterska per tillfälle. Fram till och med 2010 bemannades helgjouren på lördagar, söndagar samt helgdagsaftnar och annandag jul och påsk. Under perioden oktober till december 2008 prövades med att ha helgjour ett tillfälle per helg och valde då söndagen. Kostnaderna reducerades då märkbart. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

13 Region Gotland Ärendenr HSN 2012/ 2 (3) Under januari 2010 till oktober 2010 uppvisar helgjouren ett underskott på kronor. I kostnaden ingår lön för tandläkare, lön för tandsköterska samt material. Folktandvården har under 2011 haft helgjour på söndagar samt helgdagsaftnar och annandag jul och påsk. Under januari 2011 till december 2011 uppvisar helgjouren ett underskott på :-. I kostnaden ingår lön för tandläkare och tandsköterska samt material. Se bilaga. Bedömning En besparingsåtgärd för 2012 och tills vidare är att fortsätta med helgjouren med ett tillfälle per helg, förslagsvis söndagar. Förutom söndagar föreslås helgjouren bedrivas även följande dagar: långfredag, annandag påsk, 1:a maj, Kristi himmelfärdsdag, nationaldagen, midsommarafton, midsommardagen, juldagen, annandag jul, nyårsafton och nyårsdagen. Sommarjouren (v ) bör bedrivas som i nuläget, det vill säga lördagar och söndagar. Patientsäkerheten anses vara tillgodosedd då Folktandvårdens käkkirurg har telefonberedskap vid ytterst akuta fall. Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Monica Palmö Tandvårdschef Folktandvården Bilaga Redovisning av Folktandvårdens helgjour under 2011 Redovisning av Folktandvårdens helgjour under 2010

14 Region Gotland Ärendenr HSN 2012/ 3 (3) Bilaga: HELGJOUR 2011: Patientintäkter och kostnader 2011 Ant dagar Ant pat Tel.rådg Intäkt Lön tdl Lön tsk Matr Resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec S:a HELGJOUR 2010: Patientintäkter och kostnader 2010 Ant dagar Ant pat Tel.rådg Intäkt Lön tdl Lön tsk Matr Resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec S:a

15 Lina Jacobsson/Thomas Kunze Ärendenr HSN 2011/387 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 januari 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Utökad vaccination mot HPV (Catch-up vaccination) Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämndens beslut från 25 oktober 2011 ändras och ersätts med följande: Flickor födda vaccineras mot HPV inom ramen för skolhälsovården under 2012 enligt det nationella vaccinationsprogrammet Samtliga flickor födda mellan erbjuds under år 2012 kostnadsfri vaccination mot HPV inom primärvården Primärvården erhåller 68 kr i stickersättning per vaccinationstillfälle Kostnaden belastar kontot för hälsofrämjande åtgärder med kronor Vaccinet till både primärvård och skolhälsovård betalas centralt från Bakgrund För att förebygga förekomsten av livmoderhalscancer infördes vaccination mot humant papillomvirus (HPV) i det allmänna vaccinationsprogrammet den 1 januari 2010 för flickor födda 1999 och senare. En nationell upphandling har gjorts av vaccinet och den är nu efter många turer klar. Konsekvenserna av den utdragna upphandlingen har gjort att vaccinationen av de yngre flickorna inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet inte har påbörjats. Upphandlingen resulterade i en kostnadsminskning för vaccinet och det finns därmed pengar över för att göra en utökad vaccination mot HPV, en så kallad Catch-up vaccination. Enligt socialstyrelsens utredning kan en sådan utökad vaccination ge goda effekter på framtida sjuklighet. Gruppen för nya läkemedelsterapier (NLT) inom Sveriges kommuner och landsting Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

16 Region Gotland Ärendenr HSN (3) rekommenderar alla landsting och regioner erbjuda HPV-vaccination till alla flickor födda efter 1 januari Rekommendationen är att den utökade vaccinationen blir kostnadsfri för flickan. Volymer Inom Gotlands län finns 2451 flickor födda under åren Födelseår Antal Summa Av dessa kan det uppskattas att ca flickor redan vaccinerat sig mot HPV på egen bekostnad. En utökad vaccinering uppskattas fånga upp ca 80 % 2 av flickorna. Med dessa antaganden skulle en utökad vaccination av HPV på gotland omfatta ca flickor. Flickor födda är totalt 568 och de omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Dessa flickor får sin vaccination av skolhälsovården inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Vaccinet ska dock bekostas av Hälso- och sjukvården. Varje flicka ska vaccineras med tre doser, vid tre tillfällen. Utförare av vaccinationen Flickor födda ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och de får sin vaccination inom ramen för skolhälsovårdens verksamhet. Skolhälsovården uppger att de saknar resurser för att utföra den utökade vaccinationen, catch-upen av flickor födda Skolhälsovården poängterar också att detta inte ligger inom deras ansvarsområde. Den utökade vaccinationen ligger under landstingens ansvar. Förslaget från förvaltningen är att den utökade vaccinationen utförs inom primärvården. Efter en uppgjord tidsplan skickas information till flickorna om vaccinationen, vilken vårdcentral flickan är listad på samt en samtyckesblankett som ska undertecknas av flickans vårdnadshavare. Det är sedan upp till 1 Beräknad på 20% av flickorna födda I Danmark som genomfört utökad vaccinering vad det 80 % av flickorna som vaccinerade sig = *0,8= 1202 flickor.

17 Region Gotland Ärendenr HSN (3) vårdnadshavaren att boka tid för vaccination på vårdcentralen. Utskicket till flickorna födda görs centralt från förvaltningen och ska inte belasta den enskilda vårdcentralen. Hälsofrämjande åtgärder i samband med vaccinationen Ett genomförande av den utökade vaccinationen mot HPV av flickor födda kan ge goda effekter på framtida sjuklighet enligt socialstyrelsen. Kostnader kr har tilldelats region Gotland för år Dessa pengar ska användas till vaccinkostnaden både för vaccinationer inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet i skolhälsovården och den utökade vaccinationen inom primärvården. Vårdcentralen får 68 kr i stickersättning för varje vaccinationstillfälle. Utökad vaccination mot HPV i andra landsting En rundringning till övriga regioner och landsting i Sverige har visat att de allra flesta valt att utföra den utökade vaccinationen mot HPV i primärvården. Catch-up vaccinationen omfattar alla flickor födda och inget landsting tar ut någon avgift av flickorna. Den utbetalade stickersättningen till primärvården varierar mellan kr per vaccinationstillfälle. Bedömning Utifrån ovanstående bakgrund gör förvaltningen bedömningen att den mest effektiva lösningen är att flickor födda vaccineras inom ramen för skolhälsovården och det nationella vaccinationsprogrammet och att som hälsofrämjande åtgärd erbjuda samtliga flickor födda mellan en kostnadsfri vaccination mot HPV inom primärvården under Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Kunze Chefläkare Lina Jacobsson Projektledare

18 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 1

19 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Förvaltningsledning Patientavgifter Utomlänsintäkter 3-3 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 2

20 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Konkurrensut. vårdtjänst Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -414 Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 3

21 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Läkemedel Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader 1-1 Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Finansiella Poster 1-1 Summa kostnader Netto Sida 4

22 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Sjukvården Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 5

23 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Tandvården Patientavgifter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal 254 Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 6

24 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Konkutsatt verksamhet Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -414 Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Privata specialister Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Läkemedel Livsmedel Labkostnader Övrigt Inventarier och Mat Summa kostnader Netto Sida 1

25 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Njursjukvård privat regi Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa -5 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Utbildning och resor 21 Läkemedel Labkostnader 4-4 Tele och IT kostnader 51 Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Finansiella Poster Summa kostnader Netto Primärvård egen regi Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -413 Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Konsulter Läkemedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Primärvård privat regi Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -1 Summa intäkter Köpt verksamhet Läkemedel Livsmedel Summa kostnader Netto Sida 2

26 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Primär ambulanstransport Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Konsulter Utbildning och resor Läkemedel 8-8 Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Tjänster Finansiella Poster Summa kostnader Netto Tandvårdsenheten Patientavgifter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Livsmedel Labkostnader 3-3 Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Tjänster Summa kostnader Netto Sida 3

27 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Sjukvården Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 1

28 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Sjukvården ledning Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Livsmedel Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 2

29 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Öppen- & dagvård Patientavgifter 5-5 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -29 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 3

30 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Habilitering/Rehabiliter Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet 1-1 Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader 14 Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 4

31 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Service/Diagnostik Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 5

32 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Slutenvård Patientavgifter Utomlänsintäkter -2 2 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 6

33 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Opererande specialiteter Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 7

34 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Medicinska specialiteter Bidrag Intern ersätt + debitering -4 Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -30 Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 8

35 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Psykiatri Patientavgifter -1 1 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 9

36 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut2011 Årsavv. Bokslut Primärvård Patientavgifter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering 8 Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Labkostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier och Mat Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 10

37 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Årsbudget Bokslut201 1 Årsavvikel se Bokslut201 0 Bokslut beställare primärvård Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -414 Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Konsulter Läkemedel Livsmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella Poster Summa kostnader Netto Sida 1

38 HSF Totalt 2011 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden periodiserad budget 0 Utfall Avvikelse Totala Kostnader Personalkostnader(konto 5) Varav timlöner Varav timlöner ej schablon varav övertid+mertid Kostnader hyrpersonal Personalkostnad inkl.hyrpersonal Kostnader utomlänsvård Kostnader rekv.läkemedel Kostnader förmånsläkemedel Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling netto -0,57% -18,22% 30,47% 6,65% 1,78% -15,30% 11,21% 2,23% 15,10% -6,27% -2,25% -11,65% 1,35% Kostnadsutveckling kostnader -8,66% -0,56% 17,87% 3,96% 2,68% -11,31% 9,06% 6,21% 15,09% -4,98% -2,71% -3,66% 1,96% Kostnadsutveckling personal -0,63% 0,09% -3,30% -3,31% -0,57% -4,29% 1,59% -7,04% 13,78% 3,14% -6,28% 5,94% -0,37% Kostnadsutveckling personal.inkl.hyr -1,31% 4,10% 1,65% 1,84% 5,23% 0,73% 5,56% 3,38% 11,75% 4,12% -6,70% 6,37% 2,99% Kostnadsutveckling utomlänsvård -30,54% 2,85% 37,70% 28,99% 3,97% -51,28% 86,24% 51,43% -9,26% 88,44% -12,00% -4,96% 7,88% Kostnadsutveckling rekv.läkemedel -87,00% -79,10% 67,19% -50,71% -8,65% -31,88% 69,38% -28,49% 20,09% 43,08% -57,75% -20,52% -14,15% Kostnadsutv. Förmånsläkemedel -100,00% -4,31% 3,08% 8,35% -4,42% 4,64% 5,89% 0,53% 5987,31% -104,97% -1,24% -9,99% -2,06% HSF Totalt 2010 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden Rensat för vaccinationskamp. periodiserad budget Utfall Avvikelse Totala kostnader Personalkostnader Varav timlöner Varav timlöner ej schablon varav övertid+mertid Kostnader hyrpersonal Personalkostnad inkl.hyrpersonal Kostnader utomlänsvård Kostnader rekv.läkemedel Inkl.rabatt Kostnader förmånsläkemedel

39 1 (1) Datum 1 februari 2012 Årsredovisning 2011 Innehåll: Styrkortsuppföljning brukare och 1 processer 2 Styrkortsuppföljning medarbetare 3 Styrkortsuppföljning ekonomi 4 Sammanfattning 5 Förslag till överföring av resultat 6 Köp från uppdragsföretag 7 Bokslutsskrivning 7.1 Patientsäkerhetsberättelse 7.2 Verksamhetsberättelse STRAMA 7.3 Miljöblankett 7.4 Mål för uppfyllnad av miljöprogram 7.5 Investeringsrapport xxwbl4 7.6 Ekonomirapport xxwbl2 7.7 Resultaträkning xxwbl3 7.8 Läkemedelskommittén 7.9 Vårdhygien på Gotland 8 Kompletteringsbudget 8.1 Blankett kompletteringsbudget Blankett investeringsbudget 2012 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

40 Resultat kundupplevd kvalitet som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst/process Kundupplevd kvalitet som Målnivå 1 Resultat och trender 2 Jämförelser 3 visar upplevelse av: Primärvård Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning (år 2009) Trend saknas. Ny 83. mätning sker Kan redovisas Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning. 73 (år 2010). Trend saknas. Ny 75. mätning sker Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning. 75 (år 2010). Trend saknas. Ny 66. mätning sker Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Resultatet är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet i landet= Resultatet är statistiskt säkerställt lägre än genomsnittet i landet= Ingen statistiskt säkerställd skillnad mot genomsnittet i landet= 1 Enligt HSN styrkort Data från nationell patientenkät. 3 Genomsnitt i landet. 4 Patientupplevd kvalitet (PUK) ett värde mellan Högt värde eftersträvas. 1

41 Resultat kundupplevd kvalitet som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst/process Somatisk öppenvård Somatisk slutenvård Kundupplevd kvalitet som visar upplevelse av: Målnivå 5 Resultat och trender Jämförelser 6 Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning 87 (år 2010). Trend saknas. Ny 87. mätning sker Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning 90 (år 2010). Trend saknas. Ny 90. mätning sker Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Akutmottagning Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning 81 (år 2010). Trend saknas. Ny 82. mätning Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Enligt HSN styrkort Genomsnitt i landet. 2

42 Resultat kundupplevd kvalitet som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst/process Kundupplevd kvalitet som visar upplevelse av: Målnivå 7 Resultat och trender Jämförelser Röntgen Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning 82 (år 2011) Trend saknas Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning BVC Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Enligt HSN styrkort Jämförelse med 1 landsting (4 enheter). För Gotland ingår även mammografi vilket det inte gör i det jämförande landstinget. 9 Jämförelse med två landsting. 10 Fråga om upplevelse av telefontillgänglighet. 3

43 Resultat kundupplevd kvalitet som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst/process Barnsjukvård akutmottagning Barnsjukvård Slutenvård Barnsjukvård öppenvård Kundupplevd kvalitet som visar upplevelse av: Målnivå 11 Resultat och trender Jämförelser 12 Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning 84 (år 2011). Trend saknas. Ny 83. mätning sker Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning 87 (år 2011). Trend saknas. Ny 91. mätning sker Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning För få svar. 88. Tjänster av god kvalitet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning 83 (år 2011). Trend saknas. Ny 87. mätning sker Tillgång till information Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Delaktighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Respektfullt bemötande Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Tillgänglighet Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning Enligt HSN styrkort Genomsnitt i landet. 4

44 Resultat kundupplevd kvalitet som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst/process Kundupplevd kvalitet som Målnivå Resultat och trender Jämförelser visar upplevelse av: Tandvård Tjänster av god kvalitet >=90% instämmer helt/nästa helt i att den behandling de 2011: 93,7 % 2010: 99,3 %, 2009: 99,0 %. Jämförelser saknas. får är bra. Tillgång till information >=90% instämmer helt/nästan helt i att de får bra information om att sköta tänderna. >=90% instämmer helt/nästan helt i att de har fått bra information om kostnaden >=90% instämmer helt/nästan helt i att de har fått bra information om olika behandlingsalternativ. >90 % instämmer helt/nästa helt i att de får bra 2011: 91,0% 2010: 97,5 %, 2009: 97,5 %. 2011: 74,1% 2010: 86,4 %, 2009: 89,9 %. 2011: 78,3% 2010: 91,9 %, 2009: 95,3 %. 2011: 93,1% 2010: 97,7 %, 2009: 97,5 %. Jämförelser saknas. Jämförelser saknas. Jämförelser saknas. Jämförelser saknas. information om sin munhälsa Delaktighet >=90% instämmer helt/nästan helt i att kliniken tar 2011: 84,0 % 2010: 95,3 %, 2009: 98,3 %. Jämförelser saknas. hänsyn till patienternas önskemål. Respektfullt bemötande >=90% instämmer helt/nästan helt i att de blir trevligt bemötta i telefon. >=90% instämmer helt/nästan helt i att de blir trevligt 2011: 93,4% 2010: 96,6 %, 2009: 97,1 %. 2011: 94,2% 2010: 99,3 %, 2009: 94 %. Jämförelser saknas. Jämförelser saknas. bemötta på klinik Tillgänglighet >=90% instämmer helt/nästan helt i att det är lätt att få kontakt med tandvårdsklinikerna. >=90% instämmer helt/nästan helt i att de får en tid som passar dem. 2011: 87,5% 2010: 94,3%, 2009: 97,9 %. 2011: 71,4% 2010: 90,7 %, 2009: 93,7 %. Jämförelser saknas. Jämförelser saknas. 5

45 Resultat kvalitet på de viktigaste tjänsterna som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst Mål (kortsiktiga, långsiktiga Resultat och trender Jämförelser 13 Primärvård Vårdgaranti: Telefontillgänglighet: Alla ska få kontakt med primärvården samma dag. 79 % (okt 2011). 90 % (mars 2011). 89 % (okt 2011). 89 % (mars 2011). Primärvård Vårdgaranti Alla ska få ett läkarbesök inom 7 dagar. 96 % (okt 2011). 95 % (mars 2011). 93 % (okt 2011). 93 % (mars 2011). Somatisk öppenvård. Psykiatrisk öppenvård. HSF mål: Minst 80% av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare på ett besök inom planerad specialiserad vård Jan= 63 % Jul= 71% Feb= 70 % Aug=84 % Mar= 76 % Sep= 93 % Apr= 73 % Okt= 89 % Maj= 71 % Nov=86 % Jun= 77 % Dec=84 % 2011 Jan= 68 % Jul= 62 % Feb= 74 % Aug=60 % Mar= 79 % Sep= 72 % Apr= 78 % Okt=77 % Maj= 78 % Nov=78 % Jun= 77 % Dec=76 % Somatisk öppenvård. Psykiatrisk öppenvård. Vårdgaranti: Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar 2011 Jan=81 % Jul=88 % Feb=82 % Aug=93 % Mar=84 % Sep=96 % Apr=86 % Okt=98 % Maj=85 % Nov=96 % Jun= 89 % Dec=95% 2011 Jan= 87 % Jul= 85 % Feb= 88 % Aug=81 % Mar= 90 % Sep=84 % Apr= 91 % Okt= 89 % Maj= 91 % Nov=91 % Jun= 90 % Dec=90 % 13 Data från Väntetider i vården 6

46 Resultat kvalitet på de viktigaste tjänsterna som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst Mål (kortsiktiga, långsiktiga Resultat och trender Jämförelser Somatisk öppenvård. Psykiatrisk öppenvård. HSF mål: Minst 80 % av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård Jan= 64 % Jul= 70 % Feb=70 % Aug= 62% Mar=77 % Sep= 76 % Apr=81 % Okt= 81 % Maj=84 % Nov=88 % Jun= 81 % Dec=88% 2011 Jan= 61 % Jul= 54 % Feb= 66 % Aug= 51 % Mar= 71 % Sep= 66 % Apr= 70 % Okt= 73 % Maj= 70 % Nov=74 % Jun= 68 % Dec=71 % Somatisk öppenvård. Psykiatrisk öppenvård. Vårdgaranti: Behandling påbörjad inom 90 dagar 2011 Jan= 85 % Jul= 89 % Feb= 94 % Aug= 81 % Mar= 88 % Sep= 87 % Apr= 90 % Okt= 93 % Maj= 95 % Nov=94 % Jun= 96 % Dec=98 % 2011 Jan= 84 % Jul= 80 % Feb= 84 % Aug=73 % Mar= 86 % Sep= 78 % Apr= 86 % Okt= 85% Maj= 87 % Nov= 88 % Jun= 84 % Dec=87 % Samtliga Antal inkomna synpunkter via tyck till : (2011) 6 st. Saknas 7

47 Resultat kvalitet på de viktigaste tjänsterna som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst Mål (kortsiktiga, långsiktiga Resultat och trender Jämförelser Primärvård Somatisk öppen- och slutenvård. Psykiatrisk öppen och slutenvård Tandvård. Handläggningstid, begärda yttranden från Patientnämnd. Andel yttranden från HSF inom begärd tid. 2011=43%. Jämförelser saknas. Primärvård Somatisk öppen- och slutenvård. Psykiatrisk öppen och slutenvård Tandvård. Antal ärenden från patientnämnd. Mål ej satt. 2011= 244 st. 2010= 200 st. Jämförelser saknas. Primärvård Somatisk öppen- och slutenvård. Psykiatrisk öppen och slutenvård Tandvård. Antal Lex Mariaanmälningar. Mål ej satt. 2011=27 st. 2010= 9 st. 2009=10 st. Jämförelser saknas. Somatisk slutenvård Täckningsgrad i Palliativa registret Mål 2011: >50 % 2011: 62 % 2011:52 % Somatisk öppenvård Vistelsetid på akutmottagning, andel under 4h. Mål = 90%. 2011=79% 2010=76 % 2010: Visby lasarett hamnar på plats 14 av 20 sjukhus 14. Minvärde= 76 %, Maxvärde= 97 % 14 Data från Nysam. 8

48 Resultat kvalitet på de viktigaste tjänsterna som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst Mål (kortsiktiga, långsiktiga Resultat och trender Jämförelser 15 Primärvård, Somatisk öppenvård. Antibiotikaförskrivning i öppenvård: Mål (2014): Antal recept/1000 inv.<= Jan=373, feb=377, mar=383, apr=382, maj=384, jun=382, jul=382, aug=383, sep=380, okt=381, nov=379, dec=375 Jan=390, feb=391, mar=390, apr=388, maj=388, jun=386, jul=385, aug=384, sep=382, okt=383, nov=384, dec=385 Somatisk slutenvård. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner. Mål ej satt. HT2011=10% VT2011=9,2 % HT 2010=13,9 % VT 2010= 12,6 % HT2011=9% VT2011=9,2 %. HT 2010=9,4 %. VT 2010= 9,6 %. Primärvård, Somatisk öppen- och slutenvård. Följsamhet till klädregler och hygienregler= 100% 17 Korrekta basala hygienrutiner och klädregler HT2011=65 % VT 2011=58 % HT2010= 48 %. HT2011=65 % VT 2011= 64 % HT 2010= 56 % 15 Jämförelser med riket. 16 Enligt HSN styrkort Enligt HSN styrkort

49 Resultat kvalitet på de viktigaste tjänsterna som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst Mål (kortsiktiga, långsiktiga Resultat och trender Jämförelser 18 Somatisk slutenvård. Andel patienter med trycksår. Mål=0% HT2011=15 % VT2011=10 % HT2011=14 % VT2011=17 % Primärvård, Somatisk vård Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet, dödsfall per invånare. 19 Mål: i nivå med riket 20 Kvinnor= 31,5 st. Män=52,8 st. ( ) Kvinnor= 42,5 st. Män= 50,7 st. ( ) Kvinnor= 33,4 st. Män= 51,2 st. ( ) Kvinnor= 27,8 st. Män= 46,0 st. ( ) Primärvård, Somatisk vård Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, dödsfall per invånare 21. Mål: i nivå med riket. Kvinnor= 36,7 st. Män=36,7 st. ( ). Kvinnor= 23,7 st. Män= 36,1 st. ( ). Kvinnor= 35,7 st. Män= 51,4 st. ( ). Kvinnor= 23,1 st. Män= 34,3 st. ( ). Primärvård, Somatisk vård Undvikbar slutenvård, antal personer per invånare med undvikbara slutenvårdstillfällen. 22 Mål: i nivå med riket. Kvinnor= st. Män=1 393 st. (2010). Kvinnor=1 302 st. Män= st. (2009). Kvinnor= st. Män= st. (2008). Kvinnor= 1048 st. Män= st. (2010). Kvinnor= st. Män= st. (2009). Kvinnor= st. Män= st. (2008). Tandvård 90 % av 19 åringarna ska ha 3 karierade/fyllda sidoytor. 2011: 91,3 %. Kvinnor= 92,7 %, Män =90,1 %. 2010: 90,1 %. Kvinnor=92,2 %, Män= 87,9 % 2009: 90,7 %. Kvinnor=92,4 %, Män= 88,7 % 2008: 91,3 %. Kvinnor=93,6 %, Män= 89,6 % 2007: 89,3 %. Kvinnor=89,1 %, Män= 89,5 % Jämförelser saknas. 18 Jämförelse med riket. 19 Se text i slutet av detta dokument för förtydliganden och tolkning. 20 Enligt HSN styrkort , gäller även Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, och Undvikbar slutenvård. 21 Se text i slutet av detta dokument för förtydliganden och tolkning Se text i slutet av detta dokument för förtydliganden och tolkning. 10

50 Resultat kvalitet på de viktigaste tjänsterna som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Tjänst Mål (kortsiktiga, långsiktiga Resultat och trender Jämförelser Tandvård 2 % av 19 åringarna har 10 karierade/fyllda sidoytor. 2011: 2,0%. Kvinnor=1,0 %. Män= 2,9 % 2010: 2,1 %. Kvinnor=0,9 %, Män= 3,4 % 2009: 1,4 %. Kvinnor=1,1 %, Män= 2,6 % 2008: 1,8 %. Kvinnor=1,7 %, Män= 1,6 % 2007: 1,6 %. Kvinnor=1,6 %, Män= 1,4 % Jämförelser saknas. Tandvård Andel kariesfria 19 åringar 2011: 28% Kvinnor=26 %, Män= 30% 2010: 3 %. Kvinnor=34%, Män= 31% Jämförelse saknas. 2010: 31 %. Kvinnor=31%, Män= 31 % 11

51 Resultat Produktivitet och kostnader som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Process/Tjänst Hur mycket görs och till vilken kostnad? Mål Resultat och trender Jämförelser Specialiserad somatisk vård Kostnad per konsumerad DRG poäng inom specialiserad somatisk vård.* Mål ej satt kr (2010) kr (2009) kr (2008) kr (2007) Riket: kr (2010) kr (2009) kr (2008) kr (2007) Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Kostnad/ invånare Mål ej satt. 2010= = = Kostnad/ invånare Mål ej satt. 2010= = = = = = = = = Primärvård Antal läkarbesök per årsarbetande läkare Mål ej satt. 2010²=1 713 st = = = =1 854 st. (medelvärde i Nysam) = = =1 808 Primärvård Kostnad per vårdkontakt. Mål ej satt kr (2010) kr (2009) kr (2008) kr (2007) Riket: 1306 kr (2010) kr (2009) kr (2008) kr (2007) 23 Nettokostnad/inv. Från SKL Statistik om verksamhet och ekonomi i landsting och regioner (tabell E28). Jämförelser görs med riket. 24 Nettokostnad/inv. Från SKL Statistik om verksamhet och ekonomi i landsting och regioner (tabell E28). Jämförelser görs med riket. 12

52 Resultat Produktivitet kostnader som jämförs med tidigare år/med externa utförare/jämförbara kommuner och landsting/riket Process/Tjänst Hur mycket görs och till vilken kostnad? Mål Resultat och trender Jämförelser Primärvård Kostnad/ invånare Mål ej satt. 2010=3 370 kr/inv. 2009= =3 193 Tandvård Stolstid/tandläkare 70 % 2011, kvartal 1,2 och 3: 63 % 2010= 65 % 2009=Ingen uppgift 2008=70 % 2007=60 % Tandvård Kostnad/ invånare Mål ej satt. 2010= = = = = =3 463 Jämförelser saknas. 2010= = = 538 Övrig hälso- och sjukvård Kostnad/ invånare Mål ej satt. 2010= = = = = = Nettokostnad/inv. Från SKL Statistik om verksamhet och ekonomi i landsting och regioner (tabell E28). Jämförelser görs med riket 26 Inklusive omstruktureringskostnader. 27 Nettokostnad/inv. Från SKL Statistik om verksamhet och ekonomi i landsting och regioner (tabell E28). Jämförelser görs med riket 13

53 Förtydliganden till Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet, Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet och Undvikbar slutenvård. Måttet åtgärdbar dödlighet består av dödlighet i ett antal utvalda diagnoser och dödsorsaker, indelade i två grupper, den ena är hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Den avser diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser, som kampanjer för rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor. De diagnoser och dödsorsaker som ingår i denna indikator är lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motorfordonsolyckor. Jämförelsen är åldersstandardiserad, vilket innebär att korrigering gjorts för skillnader i befolkningens åldersstruktur mellan landstingen. I denna indikator utgör dödsfall på grund av lungcancer och motortrafikolyckor den absolut största andelen dödsfall. Observera att Gotlands resultat påverkas av stora slumpvariationer som en följd av en mindre befolkning. För kvinnorna är dödligheten betydligt lägre än för männen. Skillnaden mellan landstingen är dock stor. 14

54 Sjukvårdsrelaterad dödlighet. Den gruppen består av död i diagnoser som valts ut därför att de bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, genom tidig upptäckt och behandling.. Exempel på diagnoser som ingår är diabetes, blindtarmsinflammation, stroke, gallstenssjukdom och livmoderhalscancer. Stroke och diabetes är de diagnoser som har störst påverkan på den sjukvårdsrelaterade dödligheten, för kvinnor även cancer i livmoderhalsen. Variationen mellan landsting är något större än vad den är för den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten. Dödligheten för män är generellt sett klart högre än för kvinnor, men skillnaderna är mindre än vad de är för den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten. Det finns dock skillnader mellan landstingen. 15

55 Skillnaderna i sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet ska tolkas med en viss försiktighet, bland annat eftersom sättet att sätta diagnoskoder kan variera mellan landstingen. Särskilt kan detta gälla diabetes. Indikatorn undvikbar slutenvård bygger på antagandet att om patienter med de utvalda sjukdomstillstånden får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra onödiga inläggningar på sjukhus. Därmed belyses omhändertagandet inom den öppna vården, som till exempel förebyggande folkhälsoarbete och primärvård. Måttet undvikbar slutenvård består av inläggningar på sjukhus i ett antal utvalda diagnoser. Bland de diagnoser som valts ut finns sådana som ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska eller mer långvariga åkommor. De kroniska sjukdomstillstånd som ingår är anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtyck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp. Utöver detta ingår även några akuta tillstånd, där rätt behandling given inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus. De akuta tillstånd som ingår är blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen, njurbäckeninflammation och öron-näsa-halsinfektioner. 16

56 Generellt ligger männen högre, vilket troligen beror på att det är vanligare att män drabbas av några av de stora sjukdomsgrupper som ingår, snarare än att männen ges sämre insatser i öppen vård. Omfattningen av undvikbar slutenvård i landstingen påverkas även av att förekomsten av vissa sjukdomstillstånd skiljer sig åt mellan olika landsting och genom att diagnossättning och registrering kan variera. Även tillgången på platser i sluten vård spelar sannolikt in. Om slutenvårdsplatserna är många, är trösklarna för att skrivas in vid sjukhus lägre, och vice versa. Dessa potentiellt undvikbara inläggningar kommer aldrig helt att kunna undvikas; dock tyder skillnaderna mellan landstingen på att det finns förutsättningar till ett förbättrat omhändertagande i den öppna vården. 17

57 Styrkortsuppföljning medarbetarperspektivet Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar Uppföljningen ska ge en analyserad bild av om medarbetare/ledare trivs, tar ansvar och utvecklas. Framgångsfaktor: Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje Resultat medarbetarenkäten 2011 Trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje 4,29 Har ledare som coachar 3,53 Ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar 3,10 Har möjlighet till karriärutveckling 2,62 Målet om 4 på en 5-gradig skala uppfylls endast för frågorna under rubriken; Trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje. Verksamheternas handlingsplaner ska vara klara Redovisa antal chefer som har ledarkontrakt på nivå B respektive nivå C Samtliga chefer på B-nivå har ledarkontrakt. Utav cheferna på C-nivå saknas chefskontrakt för åtta enhetschefer och några av kontrakten för C-cheferna är fortfarande under revision. Utbildning Coachande ledarskap Av förvaltningens 46 chefer har 30 kvinnor och 4 män gått utbildningen Coachande ledarskap. Framgångsfaktor: Ta tillvara på medarbetarnas kreativitet och innovationer Resultat medarbetarenkäten 2011 Trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje 3,96 Ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten 3,63 Målet om 4 på en 5-gradig skala uppfylls ej. Verksamheternas handlingsplaner ska vara klara Framgångsfaktor: Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt Redovisa och kommentera kompetensutvecklingsinsatser och antal deltagare uppdelat på kön. Gör en uppskattning av totalkostnader. Det är inte möjligt att svara på denna fråga.

58 Finns aktuell plan för kompetensförsörjning på förvaltningen? Förvaltningen har ingen aktuell kompetensförsörjningsplan. Arbete med strategisk kompetensförsörjning har under året skett i begränsad omfattning och då huvudsakligen för personalkategorierna läkare och sjuksköterskor. Redovisa vilka svårrekryterade yrkesgrupper som finns inom ditt område. Inom läkargruppen är det specialiteter inom ortopedi, gynekologi, ögon, anestesi, radiologi, neurologi, endokrinologi, hud samt beroendeläkare och distriktsläkare som är svårrekryterade. Inom sjuksköterskegruppen är det främst sjuksköterskor med specialistutbildning inom barn- och ungdom, distrikt, intensivvård och operation samt röntgensjuksköterskor och barnmorskor som är svårrekryterade. Vidare är psykologer, sjukgymnaster med lymfkompetens, undersköterskor med intensivvårdskompetens, uroterapeuter, biomedicinska analytiker och tandläkare svårrekryterade grupper. Vilket behov av nya chefer bedömer ni ha under en treårsperiod? Nivå C, nivå B? Under en treårsperiod bedömer vi att det behöver rekryteras 2-3 chefer på B-nivå och på ca 6 chefer på C-nivå. Framgångsfaktor: Arbetsvillkor som ökar attraktiviteten Resultat medarbetarenkäten 2011 Har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/rimlig arbetsmängd) Målet om 4 på en 5-gradig skala uppfylls ej. Verksamheternas handlingsplaner ska vara klara ,50 Sjukfrånvaro redovisning (dag 1 60 och dag 60 ) och sjuklöneperioden (dag 1 14) Sjukfrånvaron för perioden (mätperiod jan dec) rapporteras och jämförs med samma period 2010; ledningskontoret levererar underlag. Uppdelningen görs på kön samt ålder enligt följande: 29 år, år samt 50 år och uppåt. Kommentarer och analys av orsaker och eventuella åtgärder. Ingen statistik finns tillgänglig varför varken någon redovisning eller analys är möjlig.

59 Tillsvidareanställningar i förhållande till tidsbegränsade anställningar Ledningskontoret levererar underlag. Jämförs med föregående år och kommenteras. Redovisningen görs könsuppdelad. Antal anställda December 2011 December 2010 Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat anställda Totalt antal anställda På grund av ny kodning av läkare kan inte siffror på antal årsarbetare och fördelning av män och kvinnor lämnas. Förvaltningen har minskat antalet tillsvidareanställda med 44 medarbetare under Förändringen består i att ansvaret för hemsjukvården fördes över till socialförvaltningen (23,2 årsarbetare) och att medarbetare med avgångsvederlag slutat sin anställning (12,7 årsarbetare). Tidsbegränsat anställda har minskat med 18 personer under Oönskade deltider Verksamheterna har rapporterat 15 medarbetare som har oönskade deltider. Det är 14 kvinnor och 1 man. Flertalet, 12 st., arbetar inom Resursområde slutenvård. I år är det endast 1, jämfört med tidigare 8 medarbetare inom Resursområde Habilitering och Rehabilitering som har anmält oönskad deltid, vilket är positivt. Möjlighet att erbjuda de som önskar högre sysselsättningsgrad sker när medarbetare som har högre sysselsättningsgrad slutar sin anställning. I annat fall sker det när andra medarbetare begär nedsättning på grund av föräldra- eller studieledighet. Arbetet med oönskade deltider är en prioriterad fråga bland cheferna. Anmälningar i RiTiSk Kommentera och analysera fördelningen mellan kategorierna i RiTiSk: Risk, Tillbud, Skada. Redovisningen görs könsuppdelad. Underlag levereras av Ledningskontoret. Rapporterade avvikelser i arbetsmiljön inom förvaltningen fördelar sig enlig nedan. Antalet anmälda risker är i samma nivå som de senaste två åren medan anmälda tillbud är 18 färre och skador är 16 färre än förra året. I fördelningen mellan kvinnor och män visar det sig att kvinnorna anmäler fler skador än tillbud och för männen är det tvärtom, fler tillbud är anmälda än skador. Vanligast förekommande risk och tillbud som ammälts är teknisk incident och vanligast förekommande skada som anmälts är stick/skär.

60 Framgångsfaktor: Möjliggöra karriärutveckling Har Vägen till ledarskap lett till förändrade uppdrag för de som deltagit i utbildningen? Programmet Vägen till ledarskap har varit lyckosamt för förvaltningen. Fyra kvinnliga ledarämnen har gått vidare i karriären till teamsamordnare och C-chefer. Framgångsfaktor: Säkra likabehandling Finns handlingsplan för jämställdhet? Har förbättringsområden identifierats? s jämställdhetsplan för antogs Nedan anges mål och åtgärder för förvaltningens förbättringsområden. Det har inte vidtagits några aktiva åtgärder förutom att alla chefer har tagit del av jämställdhetsplanen och dess mål och handlingsplan. Mål och handlingsplan Mål Åtgärd Ansvarig Kvinnors sjukfrånvaro är inte högre än männens. Ökad sysselsättningsgrad för kvinnor. Fortsätt som tidigare med uppföljning av korttidsfrånvaro samt rehabiliteringsutredningar för långtidssjukskrivna. Arbeta aktivt med att erbjuda ökad sysselsättningsgrad till deltidsanställda som önskar höja sin sysselsättningsgrad. Chefer på alla nivåer Chefer på alla nivåer

61 Männen ska i samma utsträckning som kvinnorna uppleva att föräldraskapet går att förena med arbetslivet. Ingen ska känna sig sexuellt trakasserad på arbetsplatsen. Förvaltningen strävar efter en jämnare könsfördelning vid rekrytering. Könsfördelningen bland chefer speglar könsfördelningen i förvaltningen. Osakliga löneskillnader på grund av kön finns inte. Identifiera situationer som försvårar för medarbetarna att förena föräldraskap med arbetslivet och sträva efter att minska dessa situationer. Diskutera frågan på APT så att alla medarbetare vågar berätta och vet vem de skall vända sig till om det inträffar. Vid rekrytering sträva efter män till kvinnodominerande arbetsplatser och vice versa. Ingen aktiv åtgärd. Fortsätt som tidigare. Vid lönesättning av nyanställd personal säkerställa att lönen inte kopplas till kön. Chefer på alla nivåer Chefer på alla nivåer Chefer på alla nivåer Chefer på alla nivåer Lönesättande chef Förekommer osakliga löneskillnader p.g.a. kön för lika eller likvärdigt arbete? I lönekartläggningsrapporten baserad på 2011 års löneöversyn finns det skillnader mellan kvinnors och mäns löner för likvärdigt arbete. Det handlar främst om sjuksköterskor, barnmorskor och chefer som är kvinnor och har lägre lön än männen i samma BASintervall. Inför 2012 års löneöversyn lämnar förvaltningen förslag på kvinnliga yrkesgrupper som bör prioriteras med centralt avsatta medel som ett led i att åtgärda osakliga löneskillnader.

62 Styrkortsuppföljning ekonomiperspektivet Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Uppföljningen ska ge en analyserad bild av hur nämnderna bidrar till en god ekonomisk hushållning i koncernen. Redovisa måluppfyllelse i förhållande till egen målnivå, jämförelser med tidigare år/med externa utförare/med jämförbara kommuner och landsting/riket. beskrivning av nettokostnadsökning för nämnden och i förekommande fall på verksamhetsnivå Nettokostnadsökningen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen med hänsyn tagen till övergång av hemsjukvård till socialförvaltningen för 2011 är 3,19 procent. Nettokostnadsökningen har under början av året varit hög men mattats av under hösten. Nettokostnadsökningen har varit högst inom områden som gäller personal inkl hyrpersonal och utomlänsvård, men även kostnader såsom hyreskostnader bidrar till en hög kostnadsutveckling. Stort utfall på kömiljarden, 27 miljoner, har istället bidragit till att dämpa den höga kostnadsutvecklingen. Efter revisionskritik i delårsrapport två angående faktura från de privata vårdcentralerna har förvaltningen gjort uppbokning av december månads ersättning till de privata vårdcentralerna med ca tkr. Även inom regionvården har förvaltningen arbetat med att få en så liten eftersläpning av regionvården som möjligt, vilket gjort att en uppbokning med ca tkr gjorts av slutenvården från Karolinska sjukhuset för september månad. Inom läkemedelsområdet har förvaltningen i stället haft en låg kostnadsutveckling. Inom förmånsläkemedel är kostnadsutvecklingen -1,8 procent, att jämföra med riket som haft en kostnadsutveckling på +0,8 procent. Detta är en stor förändring jämfört med 2010 då Gotland hade den högsta kostnadsutvecklingen med 5,1 procent jämfört med riket som hade en oförändrad kostnad. Nettokostnadsutvecklingen för helår 2011 finns ännu inte att jämföra med andra landsting. Kostnadsutvecklingen mellan 2010 och 2009 låg för hälso- och sjukvården på Gotland på ca 1,7 procent enligt SKL:s rapport Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010, och Nysams rapport för Enligt SKL:s rapport låg riket som helhet på en kostnadsutveckling på 2,4 procent. Kostnadsutvecklingen har varit högst inom den specialiserade somatiska vården, medan det varit en kostnadsminskning inom primärvården 2010 jämfört med Den psykiatriska vården har en i stort sett oförändrad kostnad per invånare.

63 jämförelse av nettokostnadsökningen för den egna verksamheten tre år tillbaka Kommentera utvecklingen. Nettokostnadsutvecklingen 2010 var 3 procent. Den största kostnadsutvecklingen stod utomlänsvården för med en ökning på 14 procent. För 2009 var nettokostnadsutvecklingen 4,4 procent. Med hänsyn tagen till vaccinationskampanjen för A(H1N1)v var nettokostnadsutvecklingen istället 4 procent var nettokostnadsutvecklingen 6 procent. Mellan 2008 och 2007 övertog hälso- och sjukvårdsnämnden ansvaret och kostnaden för ambulansverksamheten, helikopterverksamheten och läkemedelskommittén. Med hänsyn tagen till dessa verksamheters övergång är kostnadsutvecklingen mellan 2008 och ,6 procent. Enligt Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling har hälso- och sjukvården på Gotland haft en kostnadsutveckling på 8,3 procent jämfört med 10,9 procent för hela riket. Det varierar något mellan åren, men sammantaget ger det att Gotland haft en liknande kostnadsutveckling som resten av landet, till och med lägre. För att hälso- och sjukvården på Gotland ska nå ekonomi i balans krävs nettokostnadsminskning. Kraftsamla så att samtliga nämnder har ekonomisk balans: Ledningskontoret ansvarar för uppföljning Fördela resurser utifrån demografi och nyckeltal: Ledningskontoret ansvarar för uppföljning Strategisk planering av investeringar: Ledningskontoret ansvarar för uppföljning Styrning och kontroll av gemensamma resurser: Ledningskontoret ansvarar för uppföljning

64 SAMMANFATTANDE TEXT TILL ÅRSREDOVISNING 2011 Viktigare händelser under året Ny organisation genomförd En matrisorganisation av sjukvården trädde i kraft 1 januari Sjukvårdsledningen har haft tre huvudsakliga uppdrag under året, att genomföra organisationsförändringen, införa Lean Healthcare och nå en budget i balans. Vårdgarantin uppnådd Målet väntetid till besök och behandling maximalt 60 dagar klarade Gotland till 70 procent alla månader utom januari. Den goda tillgängligheten har genererat en intäkt på 26,9 miljoner. Ekonomi: Den höga kostnadsutvecklingen bruten Ett kraftigt stigande behov av inhyrd personal under våren kunde genom målmedvetet rekryteringsarbete vändas till sin motsats efter sommaren. Förändrad redovisning i årets bokslut har medfört en extra månads ersättning till privata vårdcentraler samt för utomlänsvård. Utan den kostnaden skulle hälso- och sjukvårdens haft en ekonomi i balans Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland invigt Den 1 juni invigdes RCC Stockholm Gotland. Därmed finns nu sex regionala centra i landet. Den ökade styrningen kommer att ytterligare förbättra den gotländska cancervården ur ett patient- och jämlikhetsperspektiv. Ökad tillgänglighet genom anslutning till Mina Vårdkontakter Förvaltningen har anslutit sig till e-tjänsten Mina Vårdkontakter. Patienter i folktandvård och primärvård kan boka, avboka eller omboka tid för besök samt skicka önskemål om förnyade recept. Sedan starten i april 2011 har 2300 gotlänningar registrerat sig. Måluppfyllelse utifrån nämndens styrkort Brukare/kund Patientupplevd kvalitet är god på Gotland. Patientenkäter inom barnsjukvård, barnavårdscentraler, röntgen och tandvård har genomförts Resultaten är i nivå med riket, därmed har målet i styrkortet uppfyllts. Viktigaste förbättringsområden gäller delaktighet och information. Resultat från medborgarundersökning Vårdbarometern visar att gotlänningarna upplever en god tillgänglighet till sjukvården. Processer Patientsäkerhet Målet att minska vårdavvikelser som beror på dålig följsamhet till rutiner och riktlinjer har uppnåtts. Förekomst av trycksår är lägre än riksgenomsnittet, vårdrelaterade infektioner i nivå. Det är långt kvar till målen 100 % följsamhet till hygienrutiner och klädregler respektive 250 antibiotikarecept per 1000 invånare. Vårdkvalitet Årets Öppna jämförelser visar varierande resultat. Bra är vård vid hjärtinfarkt och stroke och patientmedverkan i cancervården. För indikatorn äldre med fler än 10 läkemedel är Gotland bäst i landet. Däremot har Gotland sämre värde för undvikbar slutenvård. Andelen kejsarsnitt vid okomplicerad graviditet är högre på Gotland än i riket.

65 SAMMANFATTANDE TEXT TILL ÅRSREDOVISNING 2011 Lean Healthcare Omfattande utbildningsinsatser inom förbättringsmetodik och Lean Healthcare har genomförts. Flera projekt har påbörjats, bl.a. akut- och operationsprocessen. Syftet är att effektivisera processerna och öka patientupplevt värde, bl.a. genom att eliminera tid som inte är värdeskapande för patienten. Tillgänglighet Vårdgarantin, väntetid maximalt 90 dagar till besök och behandling, har nått över 80 procent hela året. För att få ta del av den s.k. kömiljarden får väntetiden till besök och behandling vara max 60 dagar. Detta klarade Gotland till 70 procent alla månader utom januari. Under hösten låg resultaten ofta över 80 procent. Den goda tillgängligheten har genererat en intäkt på 26,9 miljoner. Medarbetare Årets medarbetarenkät visar i stort sett samma bild som tidigare år. Inom förvaltningen har resultatet för ledarskapet minskat mest. Endast inom området, Arbetets värde och trivsel uppfylls målet om 4 på en 5-gradig skala. Resultat medarbetarenkät Arbetets värde och trivsel 4,18 4,19 Arbetsmiljö 3,77 3,73 Utveckling i arbetet 3,35 3,34 Inflytande och delaktighet 3,79 3,77 Ledarskap 3,70 3,53 God arbetsplats/arbetsgivare (ny fråga, ingen jämförelse finns) - 2,78 Ekonomi redovisar ett underskott på 8,9 miljoner kronor för året. Nettokostnadsutvecklingen har varit 3,19 procent. Kostnader för utomlänsvård och hyrpersonal har varit höga. Kostnader för läkemedel minskar. Högre intäkter än budgeterat kommer från kömiljarden, 26,9 miljoner, samt intäkter för vård av patienter från fastlandet. Hälso- och sjukvården på Gotland fortsätter att ha en hög kostnad för den specialiserade vården och en låg kostnad för primärvården per invånare. Kostnaderna inom den psykiatriska vården och tandvården ligger i nivå med riket. Utveckling på sikt Satsning på sjukdomsförebyggande arbete De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder ska implementeras. Vården måste ställa om från att bara bota till att också arbeta förebyggande, så att sjukdomar inte uppstår. Levnadsvanor i form av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor utgör fokus för detta arbete. Ökad nationell styrning för mer jämlik vård Den nationella styrningen för att uppnå ökad jämlikhet kommer att öka. Staten accepterar inte olikheter i vården beroende på exempelvis bostadsort. På samma sätt som de sex regionala cancercentra nu byggts upp kan samordning komma att ske inom fler områden.

66 SAMMANFATTANDE TEXT TILL ÅRSREDOVISNING 2011 Samverkan med socialförvaltningen om de mest sjuka äldre En överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting gäller de mest sjuka äldre. I den betonas samverkan mellan kommuner och landsting, i vårt fall mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Region Gotland bör ha goda förutsättningar för att skapa en mer sammanhållen vård till de mest sjuka äldre. Viktiga frågor för framtiden Hur ska samarbetet med fastlandet se ut? Vilken vård ska utföras på Gotland och vilken ska utföras på fastlandet? Hur ska balansen mellan medicinska framsteg och de ekonomiska förutsättningarna hanteras? Verksamhetsmått Antal läkarbesök primärvård Antal läkarbesök specialistvård Antal läkarbesök psykiatri Besök på akutmottagning Vårdtillfällen somatisk vård Vårddagar somatisk vård Medelvårdtid somatisk vård 4,4 4,4 Vårdtillfällen psykiatrisk vård Vårddagar psykiatrisk vård Medelvårdtid psykiatrisk vård 7,7 7,5 Antal operationer Antal DRG-poäng GenomsnittsDRG 0,85 0,90 Antal remisser utomlänsvård Antal ambulansutryckningar Antal primäruppdrag på Gotland med helikopter Hälso- och sjukvårdsnämnden Stefaan de Maecker (Miljöpartiet) Bo Magnusson

67 1 (1) Datum 30 januari 2011 Förslag till överföring av resultat 2011 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet lämnar i 2011 års bokslut ett underskott på 8,9 miljoner kronor. Efter revisionskritik har förvaltningen 2011 bokat upp två stora kostnadsposter i bokslutet som inte tidigare gjorts. Slutenvårdsfakturor från Karolinska sjukhuset för september månad samt ersättning till privata vårdcentraler enligt krav- och kvalitetsboken för december månad. Utan dessa två kostnadsposter hade redovisat ett positivt resultat jämfört med budget på 0,3 miljoner kronor. Enligt Gotlands kommuns regler för styrning och uppföljning ska överföring av underskott föregås av en beredning där nämndens verksamhet och utfall analyseras. Den nya organisation som beslutades under 2010 och genomfördes 2011 inom hälso- och sjukvården har haft ett omfattande uppdrag att vända kostnadsutvecklingen för att få en ekonomi i balans. Ledningen inom sjukvården som tillträdde under slutet av 2010 och början av 2011 möttes av en ny organisation där nya arbetsformer, nya lednings- och styrsystem m.m. skulle upprättas, en bristsituation vad gäller läkarkompetens och mycket höga kostnader för utomlänsvård. Uppdraget för den nya ledningen var att vända detta scenario och samtidigt öka tillgängligheten samt med fortsatt hög kvalité i hälso- och sjukvården. Sedan hösten finns specialitetsföreträdare på plats inom samtliga medicinska områden, läkarbristen är reducerad, kostnaden för utomlänsvården har brutit trenden som varit stigande under flera år. Förändringsarbeten tar tid, och ett år är en för kort tid för att få till stånd hela den förändring som organisationsförändring är tänkt att uppnå. Med hänsyn till detta begär förvaltningen att underskottet inte ska belasta nämndens utgångsläge Bo Magnusson tf hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

68 Köp från uppdragsföretag Nämnd: Hälso- och sjukvårdsnämnden Typ av kommunal entreprenad Uppdragsföretag Summa inköpt 2011, mkr Njursjukvård Diaverum AB 15 Ambulanssjukvård Ulfabgruppen AB 23,4 Vårdcentral Praktikertjänst 15,6 Vårdcentral Hansahälsan AB 8,6 Kommentar: Färre företag har tagit med jämfört med tidigare års redovisning utifrån kriteriet större omfattning och annars bedrivits av kommunen

69 Måluppfyllelse uppdragsföretag (kommunala entreprenader) Utifrån de mål som uttrycks i koncernstyrkortet ska redovisas hur den verksamhet som bedrivs i uppdragsföretagen (se definition sid 6) bidrar till måluppfyllelsen. I vilken mån upplever brukarna/kunderna att de får tjänster av god kvalitet, tillgång till tillräcklig information, är delaktiga, ett respektfullt bemötande och att tjänsterna är tillgängliga. Redovisa även i vilken mån uppdragsföretagen bidrar till att uppfylla uppsatta mål för kvalitet, produktivitet och hur kostnadsnivån förhåller sig till motsvarande verksamhet i egenregi (om sådan finns) respektive jämfört med andra kommuner/landsting. Brukarnas upplevelse av njursjukvården har kartlagts i april 2010 genom en patientenkät till öppenvårdspatienter. Resultaten för njursjukvården kan här jämföras med resultatet generellt för öppenvård på Gotland och med andra landsting. Resultaten på det stora antalet frågor har sammanfattats i sex dimensioner där resultaten för njursjukvården på Gotland är enligt följande: Dimension Njursjukvård All öppenvård ÖV Riket Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhelsintryck Diaverum har som utförare av njursjukvård bidragit till en väsentligt förbättrad läkarkontinuitet till en rimlig kostnad. Under året har företaget medverkat till kostnadseffektiva lösningar av läkemedelsdispensering. Dialysverksamhet förekommer på Gotland endast som entreprenad. I jämförelse med andra landstings regionprislistor ligger kostanden per dialys lågt på Gotland. Brukarupplevelsen inom ambulanssjukvården mät inte genom enkät varför resultat saknas. Brukarupplevd kvalitet avseende primärvården mäts genom patientenkät. Resultaten avseende patientupplevd kvalitet är för den Gotländska primärvården är Dimension Privat PV Gotland All PV Gotland PV Riket Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhelsintryck De privata vårdcentralerna har som synes bättre värden i samtliga dimensioner och bedriver sin verksamhet till lägre kostnad än de offentligt drivna.

70 Ärendenr HSN 2011/11 Handlingstyp Verksamhetsberättelse/Bokslut 1 (53) Datum 31 januari 2012 Verksamhetsberättelse och bokslut 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

71 Region Gotland Datum 31 januari (53) Sammanfattning... 4 Viktigare händelser under året... 4 Ny organisation genomförd... 4 Vårdgarantin uppnådd... 4 Ekonomi på väg mot balans... 4 Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland invigt... 4 Ökad tillgänglighet genom anslutning till Mina Vårdkontakter... 4 Måluppfyllelse utifrån nämndens styrkort... 5 Brukare/kund... 5 Processer... 5 Patientsäkerhet... 5 Vårdkvalitet... 5 Lean Healthcare... 5 Tillgänglighet... 5 Medarbetare... 6 Ekonomi... 6 Utveckling på sikt... 6 Satsning på sjukdomsförebyggande arbete... 6 Ökad nationell styrning för mer jämlik vård... 6 Samverkan med socialförvaltningen om de mest sjuka äldre... 7 Viktiga frågor för framtiden... 7 Brukare/Kunder... 8 Måluppfyllelse... 8 Viktiga händelser Ökad tillgänglighet med Mina vårdkontakter Minskat öppethållande av tandvårdens helgjour Utveckling på sikt Satsning för att bidra till en mer jämlik sjukvård Upplysta medborgare som vill vara delaktiga Njursjukvården utvecklas Processer Måluppfyllelse Viktiga händelser Ny organisation startar Ansvaret för hemsjukvården övertagits av Socialnämnden Fortsatt utveckling Lean Smärtrehabteamet Ny Krav- och kvalitetsbok för primärvården TakeCare infört i Primärvården Intensifierat patientsäkerhetsarbete Mätning av patientsäkerhetskultur Informationsbesök enligt barntandvårdsprogrammet Goda resultat för att förebygga tandlossning Nationella riktlinjer för vuxentandvård Ny leverantör av läkemedel till slutenvården... 24

72 Region Gotland Datum 31 januari (53) Avbruten konkurrensutsättning av laboratoriet Upphandlingsprocess avseende högspecialiserad sjukvård Ny Sjukvårdsrådgivning i Previas regi Ny operatör för alarmeringstjänster av ambulans Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland invigt Samverkan E-tjänstekort införs för vårdpersonal STRAMA Gotland Utveckling på sikt Ny föreskrift om ledningssystem Mest sjuka äldre, samverkan med SOF Odontologiskt kvalitetsregister Sjukdomsförebyggande metoder Fortsatt införande av Lean healthcare Medarbetare/ledare Måluppfyllelse Viktiga händelser Rekrytering av läkare Arbetsmiljöverkets föreläggande Utebliven uppföljning inom personalområdet under maj-december Utveckling på sikt Ekonomi Måluppfyllelse Viktiga händelser miljoner i intäkter för god tillgänglighet Intäkter för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin Tillfälligt tillskott på 36 miljoner Arbetet med rapporten budget i balans Övriga strategier för att minska kostnaderna Ekonomiskt resultat 2011 hälso- och sjukvårdsförvaltningen Analys av 2011 års resultat Resultatpåverkande bokslutsdispositioner Investeringar Utveckling på sikt Statistik Antal listade på vårdcentralerna Ambulansutryckningar Utomlänsvårdsremisser Antal Besök Vårdtillfällen och vårddagar Medelvårdtid Antal operationer DRG-poäng Helikopterresor... 53

73 Region Gotland Datum 31 januari (53) Sammanfattning Ett år av förändringar Viktigare händelser under året Ny organisation genomförd En matrisorganisation av sjukvården trädde i kraft 1 januari Sjukvårdsledningen har haft tre huvudsakliga uppdrag under året, att genomföra organisationsförändringen, införa Lean Healthcare och nå en budget i balans. Vårdgarantin uppnådd Målet väntetid till besök och behandling maximalt 60 dagar klarade Gotland till 70 procent alla månader utom januari. Den goda tillgängligheten har genererat en intäkt på 26,9 miljoner. Ekonomi på väg mot balans Ett kraftigt stigande behov av inhyrd personal under våren kunde genom målmedvetet rekryteringsarbete vändas till sin motsats efter sommaren. Förändrad redovisning i årets bokslut har medfört en extra månads ersättning till privata vårdcentraler samt för utomlänsvård. Utan den kostnaden skulle hälso- och sjukvårdens haft en ekonomi i balans Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland invigt Den 1 juni invigdes RCC Stockholm Gotland. Därmed finns nu sex regionala centra i landet. Den ökade styrningen kommer att ytterligare förbättra den gotländska cancervården ur ett patient- och jämlikhetsperspektiv. Ökad tillgänglighet genom anslutning till Mina Vårdkontakter Förvaltningen har anslutit sig till e-tjänsten Mina Vårdkontakter. Patienter i folktandvård och primärvård kan boka, avboka eller omboka tid för besök samt skicka önskemål om förnyade recept. Sedan starten i april 2011 har 2300 gotlänningar registrerat sig.

74 Region Gotland Datum 31 januari (53) Måluppfyllelse utifrån nämndens styrkort Brukare/kund Patientupplevd kvalitet är god på Gotland. Patientenkäter inom barnsjukvård, barnavårdscentraler, röntgen och tandvård har genomförts Resultaten är i nivå med riket, därmed har målet i styrkortet uppfyllts. Viktigaste förbättringsområden gäller delaktighet och information. Resultat från medborgarundersökning Vårdbarometern visar att gotlänningarna upplever en god tillgänglighet till sjukvården. Processer Patientsäkerhet Målet att minska vårdavvikelser som beror på dålig följsamhet till rutiner och riktlinjer har uppnåtts. Förekomst av trycksår är lägre än riksgenomsnittet, vårdrelaterade infektioner i nivå. Det är långt kvar till målen 100 % följsamhet till hygienrutiner och klädregler respektive 250 antibiotikarecept per 1000 invånare. Vårdkvalitet Årets Öppna jämförelser visar varierande resultat. Bra är vård vid hjärtinfarkt och stroke och patientmedverkan i cancervården. För indikatorn äldre med fler än 10 läkemedel är Gotland bäst i landet. Däremot har Gotland sämre värde för undvikbar slutenvård. Andelen kejsarsnitt vid okomplicerad graviditet är högre på Gotland än i riket. Lean Healthcare Omfattande utbildningsinsatser inom förbättringsmetodik och Lean Healthcare har genomförts. Flera projekt har påbörjats, bl.a. akut- och operationsprocessen. Syftet är att effektivisera processerna och öka patientupplevt värde, bl.a. genom att eliminera tid som inte är värdeskapande för patienten. Tillgänglighet Vårdgarantin, väntetid maximalt 90 dagar till besök och behandling, har nått över 80 procent hela året. För att få ta del av den s.k. kömiljarden får väntetiden till besök och behandling vara max 60 dagar. Detta klarade Gotland till 70 procent alla månader utom januari. Under hösten låg resultaten ofta över 80 procent. Den goda tillgängligheten har genererat en intäkt på 26,9 miljoner.

75 Region Gotland Datum 31 januari (53) Medarbetare Årets medarbetarenkät visar i stort sett samma bild som tidigare år. Inom förvaltningen har resultatet för ledarskapet minskat mest. Endast inom området, Arbetets värde och trivsel uppfylls målet om 4 på en 5-gradig skala. Resultat medarbetarenkät Arbetets värde och trivsel 4,18 4,19 Arbetsmiljö 3,77 3,73 Utveckling i arbetet 3,35 3,34 Inflytande och delaktighet 3,79 3,77 Ledarskap 3,70 3,53 God arbetsplats/arbetsgivare (ny fråga, ingen jämförelse finns) - 2,78 Ekonomi redovisar ett underskott på 8,9 miljoner kronor för året. Nettokostnadsutvecklingen har varit 3,19 procent. Kostnader för utomlänsvård och hyrpersonal har varit höga. Kostnader för läkemedel minskar. Högre intäkter än budgeterat kommer från kömiljarden, 26,9 miljoner, samt intäkter för vård av patienter från fastlandet. Hälso- och sjukvården på Gotland fortsätter att ha en hög kostnad för den specialiserade vården och en låg kostnad för primärvården per invånare. Kostnaderna inom den psykiatriska vården och tandvården ligger i nivå med riket. Utveckling på sikt Satsning på sjukdomsförebyggande arbete De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder ska implementeras. Vården måste ställa om från att bara bota till att också arbeta förebyggande, så att sjukdomar inte uppstår. Levnadsvanor i form av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor utgör fokus för detta arbete. Ökad nationell styrning för mer jämlik vård Den nationella styrningen för att uppnå ökad jämlikhet kommer att öka. Staten accepterar inte olikheter i vården beroende på exempelvis bostadsort. På samma sätt som de sex regionala cancercentra nu byggts upp kan samordning komma att ske inom fler områden.

76 Region Gotland Datum 31 januari (53) Samverkan med socialförvaltningen om de mest sjuka äldre En överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting gäller de mest sjuka äldre. I den betonas samverkan mellan kommuner och landsting, i vårt fall mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Region Gotland bör ha goda förutsättningar för att skapa en mer sammanhållen vård till de mest sjuka äldre. Viktiga frågor för framtiden Hur ska samarbetet med fastlandet se ut? Vilken vård ska utföras på Gotland och vilken ska utföras på fastlandet? Hur ska balansen mellan medicinska framsteg och de ekonomiska förutsättningarna hanteras? HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- FÖRVALTNINGEN Stefaan De Maecker ordförande Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör

77 Region Gotland Datum 31 januari (53) Brukare/Kunder Måluppfyllelse Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet med god tillgänglighet, är informerade, delaktiga och blir respektfullt bemötta. Framgångsfaktorer: God tillgänglighet i enlighet med kundernas behov Bra bemötande Tydlig information till medborgare och patienter Delaktighet i vårdplanering Målnivå: Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning. kartlägger patienternas upplevelse av vårdens kvalitet genom den nationella patientenkäten. Dimensioner som mäts är helhetsintryck, bemötande, delaktighet, information, förtroende, upplevd nytta och om patienten/anhörig rekommenderar enheten. För de flesta verksamheter finns bara en mätning gjord, varför trender inte kan upptäckas. De senaste resultaten kan vara från 2009 och Svar i patientenkäter redovisas som Patientupplevd kvalitet, PUK. Det är ett sammanfattande mått graderat Ju högre värde, desto bättre är patienternas upplevelser. Resultat av genomförda patientenkäter Akutmottagningen Resultatet presenterades under våren med betyg motsvarande riksgenomsnittet i de flesta avseenden. För frågan som avser tillgänglighet hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen? ger patienten ett betydlig bättre betyg på Gotland än i riket, 60 jämfört med 52. De tre områden som är viktigast att förbättra utifrån egna mål är tillgängligheten, information till patienter och samarbetet mellan medarbetare. Åtgärder inom dessa områden planeras inom ramen för Akutprocessen. Målet är att förbättra tillgängligheten så att 1) 90 % av patienterna blir bedömda av läkare inom 1 timme, 2) 90 % av patienterna har en vistelsetid inom 4 timmar på Akutmottagningen, 3) 90 % av patienterna > 80 år har vistelsetid inom 3 timmar.

78 Region Gotland Datum 31 januari (53) Akutmottagningen vid Visby lasarett har i sitt Leanarbete satt höga tillgänglighetsmål. Detta borgar för att nästa patientenkät kan uppvisa väsentligt förbättrad upplevd tillgänglighet men sannolikt även bemötande, delaktighet och information. Röntgen En extra mätning är genomförd på Röntgen. Resultatet är bättre än riket förutom för tillgängligheten. Patientupplevd kvalitet (0 100). Gotland Riket Tjänster av god kvalitet Tillgång till information Delaktighet Respektfullt bemötande Tillgänglighet Barnavårdscentral (BVC) Resultatet ligger i nivå med riket. Patientupplevd kvalitet (0 100). Gotland Riket Tjänster av god kvalitet 91 91* Tillgång till information Delaktighet Respektfullt bemötande Tillgänglighet 54** 52 *Jämförelse med två landsting. **Fråga om upplevelse av telefontillgänglighet Barnmedicinsk mottagning, avdelning och på akutmottagningen Den största förbättringspotentialen finns inom slutenvården. Egen målsättning är att vid nästa mätning vara en av landets fem främsta barnavdelningar i dessa perspektiv. Patientupplevd kvalitet (0 100), jämförelse med riket inom parentes. Mottagning Avdelning Akutmott Tjänster av god kvalitet 83 (87) 87 (91) 84 (83) Tillgång till information 82 (85) 76 (81) 79 (81) Delaktighet 84 (84) 76 (81) 76 (77) Respektfullt bemötande 92 (94) 85 (92) 89 (88) Tillgänglighet 82 (83) Få svar (88) 62 (58)

79 Region Gotland Datum 31 januari (53) Folktandvård Folktandvårdens enkät är regional, jämförelse med riket saknas. Resultatet 2011 är sämre än tidigare mätningar för de flesta frågeställningar. Förbättringsområden är information om behandlingskostnader, delaktighet och tillgänglighet Kvalitet Mål: >=90 % instämmer helt/nästa helt i att den behandling de får är bra. Information Mål: >=90 % instämmer helt/nästan helt i att de har fått bra information om kostnaden. Delaktighet Mål:>=90 % instämmer helt/nästan helt i att kliniken tar hänsyn till patienternas önskemål. Tillgänglighet Mål: >=90 % instämmer helt/nästan helt i att de får en tid som passar dem. Bemötande Mål: >=90 % instämmer helt/nästan helt i att de blir trevligt bemötta på klinik. 99,0 % 99,3 % 93,7 % 89,9 % 86,4 % 74,1 % 98,3 % 95,3 % 84,0 % 93,7 % 90,7 % 71,4 % 94 % 99,3 % 94,2 % Psykiatri Psykiatrisk öppen- och slutenvård ingick i nationell patientenkät 2010 och resultatet visade på förbättringsutrymme inom områdena bemötande och delaktighet. Psykiatrin arbetar aktivt med förbättringar i kundperspektiven bemötande, delaktighet och information. När det gäller upplevd tillgänglighet inom psykiatrisk slutenvård finns ett brukarmissnöje med gällande strikta inläggningskriterier. Utomlänsvård Utifrån politiskt beslut genomfördes en enkätundersökning hösten 2011 av patienter som fått specialistvård utanför regionen. Enkäten omfattade frågeområdena Inför resa, om reseservice, om utförd vård och om hemresa. Resultatet visade att patienterna upplevde ett gott bemötande och kände förtroende för de läkare de träffat. Reseservice fick ett gott betyg. Förbättringsområden är information och delaktighet. Sjukvården behöver tydligare informera om vilka reseförmåner som gäller i samband med fastlandsvård. Detta kan ske genom en ny informationsfolder och strukturerad muntlig information i samband med läkarbesöket.

80 Region Gotland Datum 31 januari (53) Medborgarundersökningen Vårdbarometern på Gotland Region Gotland deltog i Vårdbarometern för första gången Vårbarometern mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården. Frågor ställs om hur man söker information om vård, vad man anser om väntetider och tillgänglighet i vården, olika vårdformer och hur vården kan förbättras. I påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver instämmer 84 % av de tillfrågade invånarna på Gotland helt eller delvis, jämfört med 79 % för riket. Framgångsfaktor: Tydlig läkemedelsinformation Målnivå: patientupplevd kvalitet 70. I de nationella patientenkäterna mäts om patienten anser sig fått tydlig läkemedelsinformation genom ett samlat värde på tre frågor: 1. Frågade läkaren om andra läkemedel som du använder? 2. Förklarade läkaren varför du skulle ta de läkemedel du fått på ett sätt som du förstod? 3. Berättade läkaren för dig om eventuella biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma? Resultat: För sluten- och öppenvård 2010 uppnåddes målvärdet i enkäten (73 respektive 74). För primärvården 2009 var värdet 69. Resultatet 2011 års enkät redovisas februari Framgångsfaktor: Utveckling av E-hälsotjänster Målnivå: Att anslutning till nationella e-tjänster sker i samma takt som riket. HSF ligger väl i nivå med riket. Målet för anslutning till Mina vårdkontakter är ännu inte uppfyllt. Målet är att 10 procent av befolkningen är anslutna. Framgångsfaktor: Bra och näringsriktig mat Målnivå saknas. Ny framgångsfaktor i styrkortet som antogs i oktober. Mätning i nationell patientenkät sker under Övrig uppföljning Patientnämnden Under året inkom 244 ärenden till patientnämnden som berör Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, i jämförelse med 201 för I statstiken för hälso- och sjukvårdsförvaltningen ingår verksamheter som har avtal med hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

81 Region Gotland Datum 31 januari (53) Vård/behandling 130 klagomål på felbehandlingar, utebliven vård, läkemedelsbiverkningar mm. står för största ökningen under senare år. Bemötande/kommunikation 30 klagomål. Relativt oförändrat över åren. Organisation, regler och resurser 83 klagomål på bristande vårdkedja, patientavgifter, vårdgaranti, remisser, journalfrågor mm. Viss ökning. Övriga ärenden 1 klagomål där ingen av ovanstående kategorier stämmer in. Under 2011 har 83 yttranden från sjukvården kommit in till nämnden. Av dessa har 65 % inkommit i tid (4 veckor) eller med en försening på upp till 14 dagar. Resterade 35 % har inkommit med en försening på 15 dagar till över ett år. Viktiga händelser Ökad tillgänglighet med Mina vårdkontakter För att öka tillgänglighet samt patienters delaktighet i sin hälso- och sjukvård har förvaltningen anslutit sig till e-tjänsten Mina Vårdkontakter. Patienter kan kontakta vårdcentralerna Hemse, Klinte, Visby Norr, Wisby Söder och Roma samt Folktandvården Wisby via en säker inloggning på internet för att t.ex. boka, avboka eller omboka tid för ett besök eller skicka önskemål om att förnya recept. Sedan starten i april 2011 har nästan 2300 gotlänningar registrerat ett invånarkonto i Mina Vårdkontakter. Minskat öppethållande av tandvårdens helgjour Folktandvårdens helgjour har under året reducerat öppethållandet till enbart söndagar. Utveckling på sikt Satsning för att bidra till en mer jämlik sjukvård Staten och SKL har kommit överens om en särskild satsning med syfte att bidra till ett ökat nyttiggörande av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården och därmed bidra till en mer jämlik vård av högre kvalitet och effektivitet. Arbetet med satsningen påbörjades under 2011 och planeras fortgå under Upplysta medborgare som vill vara delaktiga Dagens medborgare har både förutsättningar till och förväntningar på en större delaktighet i den egna vården. Sjukvårdens metoder för att informera behöver ständigt utvecklas för att hålla jämna steg med IT-utveckling och upplysta patienter. Även patienters och närståendes medverkan i samband med utredning av vårdskador och framtagande av förslag till förbättringar kommer att öka. Denna typ av medverkan har lyfts fram i den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft 1 januari 2011.

82 Region Gotland Datum 31 januari (53) Njursjukvården utvecklas Ett förbättrad medicinskt omhändertagande har lett till en ökad livslängd för dialysbehandlade patienter. Inriktningen är också att ge fler dialyser per vecka, eftersom det ger bättre medicinskt resultat. Tillsammans med ett ökat antal äldre innebär det att antalet dialyser kan förväntas fortsätta att öka. Möjligheten för sjukvården att möta detta ligger i att öka andelen som dialyserar på egen hand, antingen i form av påsdialys som patienten sköter själv i hemmet, eller i form av egendriven hämodialys som patienten sköter själv i särskilt anpassad lokal. För det senare krävs dock investeringar i lokaler, utrustning och utbildning. Processer Måluppfyllelse Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Framgångsfaktor: Primärvården är ett naturligt förstahandsval till hälso- och sjukvården. Remittering mellan specialist/primärvård sker enligt framtagna och överenskomna kriterier. Målvärde: Antal läkarbesök inom specialistvården per 1000 invånare ska motsvara medianvärdet i Nysam Resultat: Hälso- och sjukvården på Gotland ligger % över medianvärdet inom samtliga områden utom ögonsjukvård, men primärvårdens Nysamrapport visar ingen högre andel remisser till annan specialist än andra Nysamlandsting. Framgångsfaktor: I samverkan med SON utveckla vårdprocesserna för de svårt sjuka äldre. Vårdöverenskommelser Kommentar: När nämndens nya styrkort fastställdes användes begreppet svårt sjuka äldre. I överenskommelsen mellan staten och SKL i december har man formulerat det som de mest sjuka äldre. Under 2011 har samtliga överenskommelser reviderats. Socialförvaltningens övertagande av hemsjukvården har inneburit att tre har upphört. Tre nya överenskommelser har tagits fram om tandvård, vårdhygien och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor. Vård i livets slutskede. Målvärde: Alla som uttrycker önskemål om plats för vård i livets slutskede ska få det.

83 Region Gotland Datum 31 januari (53) Resultat från Palliativa registret angående om den plats där patienten avlider överensstämmer med den avlidnes senast kända önskemål: Ja (%) Vet ej (%) Nej (%) Gotland (riket) 40,4 (37,9) 53,2 (56,3) 6,4 (5,8) Täckningsgraden för Gotland i registret är 61 %, jämfört med rikets 51,5 %. Antal utskrivningsklara patienter, antal dagar ska minska till 0 Som framgår av tabellen nedan har antalet utskrivningsklara patienter ökat. Utskrivningsklara dagar och färre Betalda dagar Summa Antal återinskrivningar inom 30 dagar 80 år eller äldre Nytt mått i styrkortet från oktober, datastöd saknas. Framgångsfaktor: Tydliga uppdrag till verksamheterna arbetar tillsammans med Ledningskontoret för att tydliggöra förvaltningens uppdrag. Arbetet ska vara slutfört under mandatperioden. Framgångsfaktor: Patientsäker vård genom följsamhet till beslutade rutiner och riktlinjer Följsamhet till hygienrutiner och klädregler Målvärde 100 %. Resultat: Sjukvården och folktandvården på Gotland har tillsammans med övriga landsting genomfört två nya mätningar under året av hur hygienrutiner och klädregler följts (sju olika moment). Trenden är tydlig med bättre resultat för varje mätning som görs. HT 2010 VT 2011 HT 2011 Gotland 48 % 58 % 65 % Riket 56 % 64 % 65 % Antalet vårdskador/1000 vårddagar Ska årligen minska med 10 %. (nytt styrtal november 2011). Utgångsvärde: 5,6 (2011).

84 Region Gotland Datum 31 januari (53) Vårdavvikelser som beror på ej följda rutiner och riktlinjer Ska årligen minska med 10 %. Resultat: Rapporterade avvikelser minskade från 423 till 371 (12 %). Antibiotikaförskrivning Målvärde: Högst 250 recept/1000 invånare och år. Målet har inte uppnåtts under 2011, även om förskrivningen minskar. Antal recept/1000 invånare Förskrivning av antibiotika (J01 exklusive metenamin) per månad Recept per 1000 invånare R Riket 370 Gotland jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 Läkemedelsgenomgångar Mål: Att Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden tillsammans tar fram ett program (2011) samt målvärden (2012) för läkemedelsgenomgångar. Målet är delvis uppfyllt: En gemensam rutin för läkemedelsgenomgångar i SÄBO är framtagen. Rutinen implementeras Framgångsfaktor: Vård av god kvalitet till kostnader i nivå med andra landsting God kvalitet (Öppna jämförelser) Målvärde: De medicinska resultaten ska ligga i nivå med riket.

85 Region Gotland Datum 31 januari (53) Positiva indikatorutfall Allt flera gotländska patienter överlever hjärtinfarkt Strokevården fortsätter att hålla en god kvalitet. Patienter med grovtarmscancer och prostatacancer har hög överlevnad och god tillgänglighet till specialist. Cancerpatienter bemöts med respekt och hänsyn, kan vara delaktiga i sin vård samt erhåller tillräcklig information. Användning av antibiotika minskar. Andelen äldre som har tio eller fler läkemedel är lägst i landet och andelen äldre med riskfyllda kombinationer av läkemedel har blivit lägre. Sjukvårdsrelaterad dödlighet: Medicinska insatser som t.ex. tidig upptäckt och behandling och därmed räddar liv. Negativa indikatorutfall Andelen män som begår självmord är högre än i riket. Andelen kejsarsnitt vid okomplicerad graviditet ligger högre än riksgenomsnittet. Hög andel underbensamputationer för patienter med registrerad diabetesdiagnos. Undvikbar slutenvård: Gotland värde är bland de högsta i riket värdet på denna indikator. Faktorer som påverkar kan vara omhändertagandet i öppenvården och inläggningskriterier. Kostnader i nivå med andra landsting (Nysam) Målvärde: Kostnader ska vara motsvarande mediannivån för de landsting som ingår i Nysam. Alla uppgifter gäller Kostnad per invånare för primärvård är kronor/invånare medan medelvärdet för de 9 Nysamlandstingen är kronor/invånare. Den medicinska vården, inklusive medicin, hud, barnmedicin, habilitering har en kostnad på kr/invånare. Genomsnittet i Nysamlandstingen är kronor per invånare. Den kirurgiska vården, inklusive kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon och öronnäsa-hals har en kostnad på kronor/invånare och motsvarande genomsnitt för de övriga Nysamlandstingen är kronor/invånare.

86 Region Gotland Datum 31 januari (53) Framgångsfaktor: Systematiskt förbättringsarbete Följande förbättringsarbeten har påbörjats under verksamhetsåret: Minska andelen kejsarsnitt vid okomplicerad graviditet. Förbättrad registrering och uppföljning av patienter med diabetes på Gotland Förbättrad process Samordnad vårdplanering. Samarbete med Socialförvaltningen. Förbättrad process IT-kontohantering. Samarbete med Serviceförvaltningen. De allvarliga vårdskador där händelseanalys genomförs leder alltid vidare till förbättringsåtgärder. Hösten 2011 startade en ny utbildning i förbättringskunskap där ett team från Socialförvaltningen och fem team från deltar. Förbättringsmetodik ingår i Leanutbildningen som 60 chefer och 40 medarbetare genomgått. Vårdgaranti och kömiljarden Fokus har under året lagts på tillgänglighetsarbetet för besök och åtgärder. Från årsskiftet skärptes ambitionsnivån för kömiljarden och från februari månad har Gotland nått den undre målnivån på 70 % inom 60 dagar. Från oktober uppfyller Gotland målsättningen med 80 % tillgänglighet till både besök och åtgärd. Gotland var en av få landsting/regioner som kunde upprätthålla tillgängligheten även under sommarmånaderna. Samtliga verksamheter med tidigare köproblematik har arbetat systematiskt med att korta köerna och uppnå en jämn produktion. Vårdgarantin (3 mån) upprätthålls för mer än 95 % av patienterna. Barnpsykiatrin uppnår 100 % tillgänglighet inom 30 dagar och får del av kömiljarden som gäller psykiatri. 0 - Kontakt med primärvården samma dag Målet är att alla får kontakt samma dag i enlighet med vårdgarantin. Vid nationell mätning i mars 2011 var telefontillgängligheten i riket 89 % och på Gotland 90 %. Vid mätning i oktober var telefontillgängligheten i riket 89 % och på Gotland 79 %. Visby Norr införde TakeCare vid tidpunkten för nationell mätning i oktober därav lägre tillgänglighet som drog ner den totala siffran för Gotland. För att man ska kunna säga att man har klarat vårdgarantin ska telefontillgängligheten vara 90 % eller mer.

87 Region Gotland Datum 31 januari (53) Nationell mätning mars och oktober 2011 Vårdcentralen Visby Norr införde TakeCare under aktuell mätperiod, därav lägre tillgänglighetsgrad. 7 - Läkarbesök i primärvården inom sju dagar Målet är att alla som har behov av läkarbesök ska få en tid hos läkare inom 7 dagar i enlighet med vårdgarantin. Vid nationell mätning i mars 2011 var tillgängligheten på Gotland 95 % och i riket 93 % Vid mätningen i oktober var tillgängligheten på Gotland 96 % och i riket 93 %

88 Region Gotland Datum 31 januari (53) 90 Besök i den specialiserade vården inom 90 resp. 60 dagar Vårdgarantin innebär ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar. Hälso- och sjukvårdens mål 2011 var att minst 80 % av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare på ett specialistbesök inom planerad specialiserad vård. Villkor för att ta del av kömiljardspengar är att minst 70 % av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare på ett specialistbesök inom planerad specialiserad vård. För full utdelning av kömiljarden krävs att minst 80 % av patienterna har väntat max 60 dagar. Avstämning sker varje månad. Motsvarande gäller för operation/behandling.

89 Region Gotland Datum 31 januari (53) Patientsäkerhet Mätning av vårdskador Två mätningar av frekvensen av trycksår på inneliggande patienter har genomförts under året. Resultatet var 10 % vid mätning i april och 15 % i oktober, jämfört med 17 % respektive 14 % för hela riket. På motsvarande sätt har två mätningar av vårdrelaterade infektioner gjorts. En minskning har skett jämfört med 2010, då Gotland låg högt. Vid sammanvägt värde för de bägge mätningarna 2011 är resultatet i nivå med riket. VT 08* HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 Gotland 11,1 10,3 6 3,7 12,6 13,9 8,6 10,2 Riket 11,2 11 9,7 8,9 9,6 9,4 9,2 9,3 Vårdavvikelser Rapporterade vårdavvikelserna 2011 är i samma nivå som De tre vanligaste vårdavvikelserna under 2011 är som tidigare år brister i informationsöverföring, provtagning och fallskador. Positivt är att fallskador visar en minskning jämfört med Endast rapporterna om funktionsfel, fördröjd behandling och fel i/vid provtagning ligger högre än 2010.

90 Region Gotland Datum 31 januari (53) Ökad ärendehantering till Socialstyrelsen 27 lex Maria-anmälningar har gjorts under året, jämfört med 9 föregående år och 10 år Ökningen är delvis uttryck för slumpmässig variation, men visar också Hälso- och sjukvårdförvaltningens förstärkta ambition att utreda och rapportera inträffade vårdskador. Handläggning av enskildas klagomål på vården togs över av Socialstyrelsen från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) vid årsskiftet. Detta har inneburit en avsevärt ökad ärendehantering för sjukvården: Ansvarsnämnden begärde endast in journalhandlingar, Socialstyrelsen efterfrågar i stället vårdgivarens egen utredning av påtalade missförhållanden. Antalet enskilda ärenden som berörde uppgick 2011 till 30 stycken, varav 2 var ärenden övertagna från HSAN. Tre enskilda klagomål hade koppling till tre av förvaltningens lex Maria anmälningar.

91 Region Gotland Datum 31 januari (53) Viktiga händelser Ny organisation startar Den 1 januari 2011 övergick den Gotländska sjukvården från en traditionell linjestyrd klinikorganisation till en matrisorganisation enligt modell från bl. a Södertälje och Norrtälje sjukhus. Den nya organisationen har medfört förbättrat resursutnyttjande och en mer påtagligt processtyrd verksamhet. Ansvaret för hemsjukvården övertagits av Socialnämnden övertog Socialförvaltningen ansvaret för hemsjukvården. Ett ökat samarbete mellan de två förvaltningarna förväntas leda till smidigare lösningar för patienter/brukare. Fortsatt utveckling Lean Under hösten 2010 och 2011 utbildades samtliga chefer i Lean Healthcare. En processgrupp och förvaltningens stödresurser har under året genomgått Leancoachutbildning. Inspirationsföredrag har genomförts och teamledare för Lean-spelet utbildats. Under 2011 har processarbetet får ökad fart och de tre nedanstående processerna där arbetet kommit längst. Akutprocessen Den största riktade satsningen har gjorts på Akutprocessen där långsiktigt och formaliserat arbete startat i ett förbättringsteam. Höftprocessen Arbete med att förkorta tiden till operation av höftfrakturer har återstartats. Operationsprocessen Vid en omfattande processkartläggning av operationsprocessen har minst sex separat förbättringsområden identifierats. Smärtrehabteamet Det under hösten 2010 startade smärtrehabteamet fick avbryta sin verksamhet redan under våren Orsaken var att teamarbetet inte hade tillräcklig förankring i hela gruppen varför förutsättningar för ett lyckat resultat saknades. Någon rekonstruktion har inte varit möjlig detta år.

92 Region Gotland Datum 31 januari (53) Ny Krav- och kvalitetsbok för primärvården Under året har uppdragsbeskrivningen för primärvården reviderats med stöd av extern konsult. Den nya beskrivningen kallas Krav- och kvalitetsbok och har reviderats bl.a. avseende fokuseringen på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet. En fortsatt revidering pågår av ersättningssystemet inför TakeCare infört i Primärvården Införande av TakeCare i offentligt driven primärvård har skett under året. Därmed finns ett enhetligt journalsystem för hela sjukvården, vilket ökar förutsättningarna för ett patientsäkert samarbete mellan primärvård och specialiserad sjukvård. Intensifierat patientsäkerhetsarbete Den 1 januari i år trädde patientsäkerhetslagen i kraft med större fokus på systemförbättringar och mindre fokus på felande medarbetare. Patienters och närståendes medverkan i patientsäkerhetsarbetet har lyfts fram. I slutet av 2010 infördes som rutin att genomföra händelseanalys även vid självmord där den avlidne haft vårdkontakter kort tid innan dödsfallet. Tidigare hade den analysmetoden bara använts för allvarliga vårdskador inom den somatiska sjukvården. Ett tätare samarbete mellan chefläkaren och Patientnämnden har inletts. Särskild kraft har lagts på att hålla svarstiderna till Patientnämnden. Mätning av patientsäkerhetskultur En enkät om hur vårdpersonalen uppfattar klimatet angående patientsäkerhet på sin arbetsplats genomfördes för första gången i år. Frågorna i enkäten innefattar ledningens stöd, hur tillåtet det är att prata med arbetskamrater om fel som begås och hur man arbetar med avvikelser på arbetsplatsen. Påvisade förbättringsområden ska under 2012 omsättas i en handlingsplan och följas upp med förnyad enkät. Informationsbesök enligt barntandvårdsprogrammet Alla kliniker har startat med informationsbesök för 1-åringar och deras vårdnadshavare i enlighet med barntandvårdsprogrammet Goda resultat för att förebygga tandlossning Parodontalvården (tandlossning) på Mun- och käkcentrum har utvecklats och nått goda resultat.

93 Region Gotland Datum 31 januari (53) Nationella riktlinjer för vuxentandvård Riktlinjerna fastställdes av Socialstyrelsen i maj och implementering på Gotland pågår. Riktlinjerna riktar sig till vuxentandvården och innehåller rekommendationer om att förebygga och behandla sjukdomar i munnen samt återställa förlorad funktion. De nationella riktlinjerna ger möjligheter att erbjuda patienterna ett vårdutbud med effektiva behandlingsalternativ på lika villkor i landet och målet är en god munhälsa. Riktlinjerna innehåller också indikatorer för att följa upp tandvården. Ny leverantör av läkemedel till slutenvården Vårdapoteket AB Kalmar övertog läkemedelsleveranserna till slutenvården inom Region Gotland fr.o.m. 1 oktober i år. I samband med detta gick berörd personal över till. Beställningarna sköts nu via e-handel i Regionens inköpssystem Inköp och Faktura. Avbruten konkurrensutsättning av laboratoriet Uppdraget att genomföra konkurrensutsättning av laboratorieverksamheten återupptogs under ny projektledare i februari En delrapport som påvisade både svårigheter och förmodade uteblivna ekonomiska vinster presenterades för hälsooch sjukvårdnämnden i maj Nämnden beslutade på grundval av denna rapport att avbryta uppdraget till förvaltningen. Upphandlingsprocess avseende högspecialiserad sjukvård Ramavtalet med Karolinska Universitetssjukhuset sades upp inför årsskiftet 2011/2012. Avsikten var att söka mest fördelaktiga samarbetspartner avseende Gotlands behov av högspecialiserad vård och konsultstöd. Ett förfrågningsunderlag kommunicerades med tre universitetssjukhus och ett länssjukhus i en upphandlingsliknande process. Utvärderingen pekade på att fortsatt samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset innebar de största positiva möjligheterna för framtiden. I en gemensam avsiktsförklaring har inriktningen för ett fördjupat samarbete fastslagits, med genomförande För 2012 tecknades en förlängning av tidigare ramavtal som innebär förbättrade ekonomiska villkor, bl.a. genom en abonnemangsmodell för hjärtsjukvården. Ny Sjukvårdsrådgivning i Previas regi Förvaltningen genomförde under våren och sommaren 2011 konkurrensutsättning av verksamheten vid Sjukvårdsrådgivningen. Vinnande anbud lämnades av Previa AB som har erfarenhet av rådgivning i samband med sjuk- och friskanmälan inom företagshälsovårdssektorn. Under hösten har förberedelser genomförts för övergången som sker

94 Region Gotland Datum 31 januari (53) Ny operatör för alarmeringstjänster av ambulans Upphandling av alarmerings- och dirigeringstjänsten avseende ambulansverksamheten skedde tillsammans med Västmanland, Sörmland och Uppsala Läns landsting och avtal tecknades med företaget Medhelp. Uppdraget startade 2 november Ambulansverksamheten övergick samtidigt till det digitala kommunikationsnätet RAKEL. Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland invigt För att förbättra den nationella vården av cancersjuka har sex regionala cancercentra (RCC) skapats 2010 och Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland invigdes 1 juni Dit knyts nuvarande Onkologiskt centrum i samband med driftstart 1 januari Under hösten har en regional cancerstrategi tagits fram tillsammans med en bred representation från professionen och representanter från patientföreningar. Strategin har förankrats genom politiska beslut i Stockholms läns landsting och Region Gotland. Uppdrag för RCC: effektivisera vårdprocesser tillgång till psykosocialt stöd och palliativ vård av god kvalitet i hela regionen stärkt patientinflytande stärkt klinisk cancerforskning tydlig ledningsorganisation långsiktig strategisk utvecklingsplan optimal nivåstrukturering av regionens cancervård förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer kunskapsstyrning inom cancervården Samverkan Kunskapsplattform inom hemtjänst och angränsande områden Som en del av den statliga satsningen att bygga upp kunskapsplattform inom socialtjänst och angränsande områden har gått med i Palliativa registret och Senior Alert under Syftet med Palliativa registret är att förbättra vården i livets slutskede. Deltagande i registret ger en värdefull grund till kvalitetsutveckling. Samtliga verksamheter i HSF och SOF är anslutna. Målet är att 70 % av alla dödsfall på Gotland registreras. Nationellt mål för 2011 var 50 %. På Gotland blev täckningsgraden 61 % (riket 51,5 %).

95 Region Gotland Datum 31 januari (53) Senior Alert infördes under året på samtliga enheter (undantaget Intensivvårdsavdelningen, som kommer med april 2012). Syftet är att införa ett preventivt arbetssätt för att förebygga fallskador, trycksår och undernäring. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Syftet med riktlinjerna, som vänder sig till hälso- och sjukvården, är att förebygga levnadsvanerelaterade sjukdomar, såsom cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. De levnadsvanor som omfattas är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. En projektledare har tillsats för att planera implementering av riktlinjerna i den gotländska hälso- och sjukvården. Projekt för förbättrad vård av äldre Två projekt, läkemedelsgenomgångar och kunskapsstöd för demenssjukdomar har pågått Arbetet har skett tillsammans med socialförvaltningen, inom ramen för stimulansmedel för äldre. Båda projekten avslutades i december. Två mål för Sjukskrivningsmiljarden har uppnåtts Syftet med sjukskrivningsmiljarden är att utveckla kvaliteten i sjukskrivningsprocessen. Sjukskrivning ska vara en del av vård och behandling och användas med samma precision som vid förskrivning av läkemedel. Två av fyra mål som berättigar till statsbidrag har uppnåtts. De uppsatta målen inom sjukskrivningsmiljarden är: 1. Handlingsplan för jämställd sjukskrivning och ett framtaget ledningssystem. Gotland har fått ett muntligt godkännande på dokumenten som skickats in till SKL procent korrekt ifyllda läkarintyg Gotland hade vid senaste. mätningen 52 procent korrekt ifyllda intyg och bedöms inte klara 80 procent. Resultatet är ännu inte redovisat. 3. Införande av elektroniska medicinska underlag. Gotland når inte uppsatt mål. 4. Fördjupade medicinska utredningar levererade via Previa. Gotland har levererat 28 av 29 efterfrågade medicinska underlag. Förbättrade insatser inom rehabiliteringsgarantin Syftet med rehabiliteringsgarantin är att stödja personer med ångest, depression och stress med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT) och personer med långvarig smärta i axlar nacke och rygg med hjälp av multimodal smärtrehabilitering. Avsikten är att patienterna skall kunna återgå i arbete eller att en sjukskrivning kan förebyggas. Antalet genomförda KBT behandlingar var stycken, en ökning med 60 behandlingar jämfört med Multimodal Rehabilitering (MMR) ökat från 51 patienter 2010 till

96 Region Gotland Datum 31 januari (53) E-tjänstekort införs för vårdpersonal För att följa patientdatalagens krav på säker inloggning i patientdatasystem har e- tjänstekort/siths-kort införts för all personal inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt för hälso- och sjukvårdspersonal inom Socialförvaltningen. STRAMA Gotland Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens finns både nationellt och i de olika landstingen. Beslut om formellt uppdrag och budget för STRAMA Gotland togs i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 28 mars Utveckling på sikt Ny föreskrift om ledningssystem Den tidigare gällande föreskriften SOSFS 2005:12, om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård ersätts 1 januari 2012 med en ny författning, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Föreskriften gäller för både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Arbete pågår med att tydliggöra och strukturera de olika ledningsprocessernas delar till ett ledningssystem. Mest sjuka äldre, samverkan med SOF Sedan 2010 har regeringen ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård om de mest sjuka äldre. Satsningen kommer att fortsätta inom ramen för en större satsning med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Gotland, kommer att delta i detta utvecklingsarbete. De statliga stimulansbidragen inom äldreområdet kommer främst att kopplas till resultat och prestationsbaserade mål, där krav och mål successivt höjs. Målgruppen för satsningen är definierad och grundläggande krav har fastställts för att landsting och kommuner ska kunna få möjlighet at ta del av medlen Odontologiskt kvalitetsregister Tandvården arbetar för att under 2012 delta i det första nationella odontologiska kvalitetsregistret SKAPA för utvärdering av karies och parodontal vård. Sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för Sjukdomsförebyggande metoder presenterades i november månad. De levnadsvanor som riktlinjerna omfattar är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma

97 Region Gotland Datum 31 januari (53) matvanor. Syftet med riktlinjerna är att förebygga levnadsvanerelaterade sjukdomar, såsom cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Projektledare tillsattes under hösten för att ta fram plan för hur riktlinjer ska anpassas och implementeras i den gotländska hälso- och sjukvården. Arbetet innebär bland annat att skapa struktur för styrning, genomförande och uppföljning av arbetet med sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård på ledningsoch verksamhetsnivå. Riktlinjerna har förankrats i samtliga ledningsgrupper och en nulägesanalys har tagits fram som en utgångspunkt i det fortsatta arbetet. Förslag på plan för kompetensinsatser har presenterat för styrgrupp strategiska delar av insatser har också beslutats av förvaltningsledning. Socialstyrelsens checklista för vad landstingen bör beakta vid implementering visar att projektet ligger helt i linje med deras rekommendationer. Plan för implementering ska presenteras april månad Fortsatt införande av Lean healthcare En fortsatt satsning kommer att ske med fokus på processkartläggning, produktionsplanering och arbete med att stärka förutsättningar för ständiga förbättringar. Medarbetare/ledare Måluppfyllelse Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar Framgångsfaktor: Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje Målet om 4 på en 5-gradig skala uppfylls endast för frågorna under rubriken; Trivs, är engagerad, tar ansvar och känner arbetsglädje. Resultat medarbetarenkäten 2011 Trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje 4,29 Har ledare som coachar 3,53 Ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar 3,10 Har möjlighet till karriärutveckling 2,62

98 Region Gotland Datum 31 januari (53) Framgångsfaktor: Ta tillvara på medarbetarnas kreativitet och innovationer Målet om 4 på en 5-gradig skala uppfylls ej. Kommentar: Frågorna i rubriken Trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje är ställda på ett annat sätt än för föregående område och har fått ett annat svarsresultat. Resultat medarbetarenkäten 2011 Trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje 3,96 Ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten 3,63 Framgångsfaktor: Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt Målnivå: Kompetensförsörjningsplan uppdateras och analyseras årligen samt ingår i den strategiska planen. Förvaltningen har ingen aktuell kompetensförsörjningsplan. Arbete med strategisk kompetensförsörjning har under året skett i begränsad omfattning och då huvudsakligen för personalkategorierna läkare och sjuksköterskor. Målnivå: Andelen färdigutbildade ST-läkare som efter tre år är kvar i tjänst på Gotland ska vara minst 60 %. Det är inte möjligt att besvara frågan i dagsläget. Av förvaltningens 110 tillsvidareanställda läkare har 58 gjort sin ST-tjänstgöring på Gotland. Framgångsfaktor: Arbetsvillkor som ökar attraktiviteten Lönestatistik kartläggs och analyseras årligen I lönekartläggningsrapporten baserad på 2011 års löneöversyn finns det skillnader mellan kvinnors och mäns löner för likvärdigt arbete. Det handlar främst om sjuksköterskor, barnmorskor och chefer som är kvinnor och har lägre lön än männen i samma BAS-intervall. Inför 2012 års löneöversyn lämnar förvaltningen förslag på kvinnliga yrkesgrupper som bör prioriteras med centralt avsatta medel som ett led i att åtgärda osakliga löneskillnader. Oönskade deltider Målnivå: Minska andelen oönskade deltider jämfört med tidigare år Verksamheterna har rapporterat 15 medarbetare som har oönskade deltider. Det är 14 kvinnor och 1 man. Flertalet, 12 st, arbetar inom Resursområde slutenvård. I år är det endast 1, jämfört med tidigare 8 medarbetare inom Resursområde habilitering/rehabilitering som har anmält oönskad deltid, vilket är positivt. Möjlighet att erbjuda de som önskar högre sysselsättningsgrad sker när medarbetare som har högre sysselsättningsgrad slutar sin anställning. I annat fall sker det när andra medarbetare begär nedsättning på grund av föräldra- eller studieledighet.

99 Region Gotland Datum 31 januari (53) Framgångsfaktor: Kompetensutveckling som är tydlig för medarbetaren Aktuell kompetensutvecklingsplan Målnivå: Målet är att 90 % av tillsvidareanställda medarbetare har en aktuell kompetensutvecklingsplan. I medarbetarenkäten anger 46,7 % att de har tagit fram en kompetensutvecklingsplan tillsammans med sin chef. Framgångsfaktor: Friska medarbetare Målnivå: Sjuktal, högst 4 %. Statistik är inte möjlig att få fram i dagsläget varför förvaltningen inte kan svara på frågan om styrtal. Medarbetarenkäten 2011 Årets medarbetarenkät visar i stort sett samma trend som tidigare år. Inom förvaltningen är det resultatet för ledarskapet som minskat mest. Verksamheternas handlingsplaner ska vara klara Resultat medarbetarenkät Arbetets värde och trivsel 4,18 4,19 Arbetsmiljö 3,77 3,73 Utveckling i arbetet 3,35 3,34 Inflytande och delaktighet 3,79 3,77 Ledarskap 3,7 3,53 God arbetsplats/arbetsgivare (ny fråga, ingen jämförelse finns) - 2,78 Antal anställda Tillsvidareanställningar i förhållande till tidsbegränsade anställningar Antal anställda December 2011 December 2010 Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat anställda Totalt antal anställda På grund av ny kodning av läkare kan inte siffror på antal årsarbetare och fördelning av män och kvinnor lämnas. Förvaltningen har minskat antalet tillsvidareanställda med 44 medarbetare under Förändringen består i att ansvaret för hemsjukvården fördes över till socialförvaltningen (23,2 årsarbetare) och att medarbetare med avgångsvederlag slutat

100 Region Gotland Datum 31 januari (53) sin anställning (12,7 årsarbetare). Antalet tidsbegränsat anställda har minskat med 18 personer under Anmälningar i RiTiSk Kommentera och analysera fördelningen mellan kategorierna i RiTiSk: Risk, Tillbud, Skada. Redovisningen görs könsuppdelad. Underlag levereras av Ledningskontoret. Antalet anmälda risker är i samma nivå som de senaste två åren medan anmälda tillbud är 18 färre och skador är 16 färre än förra året. I fördelningen mellan kvinnor och män visar det sig att kvinnorna anmäler fler skador än tillbud och för männen är det tvärtom, fler tillbud är anmälda än skador. Vanligast förekommande risk och tillbud som ammälts är teknisk incident och vanligast förekommande skada som anmälts är stick/skär. Viktiga händelser Rekrytering av läkare Under senare delen av 2011 har strategiskt viktiga rekryteringar av läkare lyckats och bemanningsläget ser nu ljusare ut.

101 Region Gotland Datum 31 januari (53) Arbetsmiljöverkets föreläggande Arbetsmiljöverkets granskning av patientutrymmen och stress i arbetsmiljön har resulterat i ett föreläggande om ombyggnad av hygienutrymmen och vårdplatser. Arbete pågår med planering av ombyggnation av patientutrymmen. Ett omfattande arbete tillsammans med företagshälsovården har genomförts för att åtgärda stressproblemen. Utebliven uppföljning inom personalområdet under maj-december Under året har det inte varit möjligt att göra statistikuttag inom personalområdet. Detta har påverkat förvaltningens möjligheter att följa trender och utvecklingen av bland annat arbetad tid, övertid och sjuktal. Utveckling på sikt En av de viktigaste strategiska frågorna för sjukvården är rekrytering av biomedicinska analytiker, läkare, psykologer, vidareutbildade sjuksköterskor, tandläkare och undersköterskor med intensivvårdskompetens. I årets, liksom tidigare års, medarbetarenkät återkommer god löneutveckling och möjlighet till kompetensutveckling som det viktigaste att förbättra på arbetsplatsen. För att lyckas med att rekrytera och behålla medarbetare behöver lönenivån anpassas till riket. Flera av våra yrkeskategorier är bristyrken och konkurrensen om deras kompetens är stor. Ekonomi Måluppfyllelse Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Framgångsfaktor: Alla verksamhetsområden har en ekonomi i balans s resultat för 2011 är tkr högre än budget. Framgångsfaktorn är inte uppfylld. Inom förvaltningen råder stora skillnader i resultat mellan verksamhetsområden. Framgångsfaktor: Säkra rutinerna och uppföljning kring utomlänsvård Mål: Kostnaderna för utomlänsvården är under kontroll och verksamheterna har god kännedom om vad som orsakat dessa. Kontrollen av utomlänsvården är ännu inte tillfredsställande. För att förbättra kontroll och uppföljning krävs ett mer aktivt arbete under hela processen. En controller har projektanställts under 2012.

102 Region Gotland Datum 31 januari (53) Mål: Alla kostnader för utomlänsvården är väl motiverade, mäts genom uppföljning av utomlänsvården och internkontroll Vid den internkontroll som gjordes hösten 2011 var ett av kontrollområdena utomlänsvård. Kontrollområdet fick godkänt. Mål: Antal vårdtillfällen per remiss minskar Antal vårdtillfällen per remiss var under perioden oktober 2009 till september ,01 vårdtillfälle per remiss. För motsvarande period var det 1,75 vårdtillfällen per remiss. Framgångsfaktorn är uppfylld. Mål: Kostnad per vårdtillfälle för utomlänsvård minskar För perioden oktober 2009 till september 2010 kostade ett genomsnittligt vårdtillfälle på fastlandet kronor. För motsvarande period har det skett en kostnadsökning per vårdtillfälle med kronor, 3,5 procent. Framgångsfaktorn är inte uppfylld. Framgångsfaktor: Effektiva ekonomiska rutiner uppföljning, rapportering, larmsignaler Mål: Månatlig ekonomirapportering till och från samtliga enheter. Åtgärder redovisas. Alla budgetansvariga har tillgång till verktyget xweb, som uppdateras dagligen, för att följa och analysera kostnadsutfallet. En dag efter månadsbryt finns verktyget webbop tillgängligt där den periodiserade budgeten finns redovisad och verksamheterna prognostiserar förväntat årsutfall. Enheternas åtgärder för att nå en ekonomi i balans redovisas för närmaste chef. Mål: Internkontrollplan med årliga kontrollpunkter redovisas för verksamhet och nämnd. Under 2011 arbetades en internkontrollplan fram för 2011 och kontroll genomfördes. Planen beslutades i Hälso- och sjukvårdsnämnden och utfallet redovisades. Endast ett av sex kontrollerade områden fick godkänt. Framgångsfaktor: Säkra att det finns kunskap, förståelse och medvetenhet hos alla medarbetare för att ta ekonomiskt ansvar Mål: Årlig återkommande ekonomiutbildning för chefer, med olika ekonomiska teman. Under 2011 har Serviceförvaltningen hållit en utbildning för samtliga medarbetare och chefer som hanterar fakturor i fakturasystemet och för chefer som arbetar i uppföljningssystemet xweb. Denna utbildning kommer att återkomma i en något

103 Region Gotland Datum 31 januari (53) fördjupad version. Någon annan återkommande ekonomiutbildning finns inte framtagen i dagsläget. Mål: Alla enheter ska ha ekonomisk uppföljning på APT. Samtliga enheter inom förvaltningen redovisar ekonomisk uppföljning på arbetsplatsträffar eller motsvarande. Fråga i samband med bokslut: Upplever du att det finns förutsättningar för att du ska kunna arbeta kostnadsmedvetet Flera verksamheter svarar att det finns en stor kostnadsmedvetenhet inom verksamheten. Några verksamheter beskriver att ekonomiredovisningen behöver bli tydligare. Förutsättningar för att arbeta kostnadseffektivt har blivit bättre då exempelvis öppenvårdsmottagningarna är samlade i ett resursområde. Införandet av produktionsplaner ses också som ett stöd att kunna arbeta mer kostnadseffektivt. Viktiga händelser 27 miljoner i intäkter för god tillgänglighet Gotland har klarat gränsen 70 procent för besök alla månader utom januari, för operaton/behandling alla månader utom januari och augusti. Under hösten klarades gränsen 80 procent flertalet månader för både besök och behandling/operation. I augusti var Gotland det enda landsting som klarade gränsen 80 procent för besök, vilket resulterade i en beräknad intäkt för augusti på 10,8 miljoner. Totalt har denna goda tillgänglighet resulterat i 27 miljoner i intäkter från kömiljarden. Intäkter för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin Totalt har förvaltningen erhållit tkr i statsbidrag för sjukskrivningsmiljarden. vilket är tkr mer än budgeterat. Rehabiliteringsgarantins intäkter uppgår till för Kognitiv beteendeterapi och för Multimodal rehabilitering, totalt Budgeterat var tkr. Gotland nådde högsta möjliga nivå på statsbidraget inom rehabiliteringsgarantin. Tillfälligt tillskott på 36 miljoner Utöver den budgetram som nämnden erhållit beslutade Regionfullmäktige i april om en tillfällig tilläggsbudget på 36 miljoner kronor.

104 Region Gotland Datum 31 januari (53) Arbetet med rapporten budget i balans I slutet av 2010 gjordes en rapport av externa konsulter som lämnade förslag på kostnadsminskningar motsvarande ca miljoner. De delar som förvaltningen arbetat vidare med är: Konsultförslag Minska övertidskostnader inom resursområde slutenvård/öppenvård Resultat Minskning har inte uppnåtts. En upphandlingsliknande förfrågan gällande utomlänsvården för att få till stånd ett nytt avtal med en ev. ny samarbetspartner. Förändrad upphandling av obesitaskirurgi. Avveckling av den lokala sjukvårdsrådgivningen Ökad kostnadskontroll inom läkemedelsområdet Analys av hur förvaltningen gör inköp av förbrukningsmaterial genom en s.k. spend-analys. Ökat samarbete med socialförvaltningen i äldrevårdskedjan. Nytt avtal har slutits med Karolinska universitetssjukhuset för Avtalet innebär en högre rabattsats på köpt vård för Gotland. Ytterligare ett nytt avtal med Karolinska, med större förändringar, ska arbetas fram under våren 2012 med avsikt att gälla Stopp för remitterad obesitaskirurgi i väntan på att denna utförs i egenregi. Sjukvårdsrådgivningen övergår till privat regi from , vilket innebär kostnadsminskning på ca tkr Övertagande av expeditionsapoteket har inneburit en kostnadsbesparing, liksom inrättandet av Epo-dispensär. Gotland har en låg kostnadsutveckling för läkemedel 2011 jämfört med riket. Analysen är genomförd. Möjlig kostnadsminskning en miljon kronor. Förvaltningen arbetar tillsammans med Socialförvaltningen i projekten Mest sjuka äldre, Samverkan för Äldre (SFÄ) och STIMrådet. Ersättningen för färdigbehandlade patienter steg med 63 % under året p.g.a. tillfällig brist på platser i SÄBO.

105 Region Gotland Datum 31 januari (53) Övriga strategier för att minska kostnaderna Sjukvårdsledningens främsta strategier och åtgärder för att minska kostnaderna/öka intäkterna har under 2011 varit: En stabil bemanning Bättre kontroll av och minskad kostnad för utomlänsvården Daglig styrning och framtagande av produktionsplaner God tillgänglighet och därmed klara kömiljardens gränser Minskat antal vårdplatser inom psykiatrin Inom tandvården är strategin ökade intäkter genom en effektivare tandvårdsprocess. Ekonomiskt resultat 2011 hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tkr Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 % förändr. Intäkter % Kostnader ,4 % Netto ,4 % Nettokostnad Tkr Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Förvaltningsledning Konkurrensutsatt verksamhet Läkemedel Sjukvården Tandvården Totalt HSF Analys av 2011 års resultat Resultatpåverkande bokslutsdispositioner I delårsrapport 2 fick förvaltningen revisionskritik för att fakturor från privata vårdcentraler inte redovisats på rätt period, utan med en månads eftersläpning. Tidigare har en sådan redovisning inte varit möjlig men då systemen förbättrats har förvaltningen i bokslut 2011 valt att redovisa december månads ersättning till de två privata vårdcentralerna på december månad. Detta innebär att det 2011 finns 13 månaders ersättning till privata vårdcentraler redovisade. Beloppet för den 13e månaden är tkr.

106 Region Gotland Datum 31 januari (53) Likväl har den stora eftersläpningen av kostnader för utomlänsvården varit kritiserad under lång tid. I bokslut 2011 har hälso- och sjukvården valt att ta ett steg närmare en korrekt redovisning genom att boka in kostnader för slutenvårdstillfällen på Karolinska sjukhuset i september månad med tkr. Detta innebär att det 2011 finns 13 månaders slutenvård från Karolinska sjukhuset i redovisningen. Intäkter för sjukskrivningsmiljarden är uppbokade för villkor 1a, handlingsplan för jämställd sjukskrivning och 1b, ett framtaget ledningssystem med 310 tkr. För villkor 4, fördjupade medicinska utredningar, är tkr uppbokat och för den rörliga delen av sjukskrivningsmiljarden tkr. Intäkter för kömiljarden är uppbokade med tkr. Det faktiska utfallet för kömiljarden kommer att redovisas av SKL den 2a februari. Nettokostnadsökning s nettokostnadsökning är, med hänsyn tagen till övergången av hemsjukvården till Socialförvaltningen, 3,19 procent. Utan uppbokningar, som gav 13 månaders utfall för slutenvården på Karolinska universitetssjukhuset och ersättning till privata vårdcentraler, var utvecklingen 2,4 procent. Nettokostnadsökningen var störst under början av året och mattades av under hösten. Den stora intäkten på 26,9 miljoner för vårdgarantin påverkade intäktsökningen och övergången av hemsjukvården till Socialförvaltningen påverkade både intäkts- och kostnadsökningen. Intäkter tkr Den största budgetavvikelsen av intäkter är kömiljardens utfall på 27 miljoner, budgeterat var 5 miljoner. Intäkter för utomlänspatienter är tkr högre än budget. Intäkterna för utomlänspatienter har ökat med 12 procent 2011 jämfört med Statsbidraget för läkemedel är högre än budget Överenskommelsen för 2011 skrevs under av Sveriges kommuner och landstings styrelse i juni 2011 och blev högre än vad förvaltningen budgeterat. Ersättning för utskrivningsklara patienter är tkr, vilket är mer än budgeterat och mer än 2010, en ökning med 63 procent. Patientavgifter för sjukvård är tkr lägre än budget, vilket till största del beror på en allt för hög budgetering inom beställaren av primärvård.

107 Region Gotland Datum 31 januari (53) Patientavgifter för tandvård har en högre intäkt än budget med tkr, medan vårdavgifterna från staten för tandvården är tkr lägre än budgeterat. Intäkter (Tkr) Budget 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Utfall 2010 % föränd ring Kömiljard % Utomlänsintäkter % Patientsäkerhetssatsning Ersättning % utskrivningsklara Statsbidrag läkemedel % Ers från SOF för hemsjukvård Patientavgifter sjukvård % Patientavgifter tandvård % Vårdavgifter staten % tandvård Intäkter lokalhyror % Kostnader tkr Köpt verksamhet Budgetavvikelsen för den köpta vården är främst utomlänsvården som kostat mer än budgeterat, se nedan. Njursjukvården i privat regi har kraftigt ökat kostnaderna mellan 2010 och 2011 med Tkr, 10 procent. Ökningen beror både på fler patienter i dialys och på fler dialyser per patient. Höga kostnader för utomlänsvård tkr Trots en vikande kostnadstrend för den remitterade utomlänsvården under hösten är den totala kostnaden för utomlänsvården tkr högre än budget, en ökning jämfört med 2010 på 7,8 procent. Det är främst kostnaden för den remitterade vården som ökat, men även kostnaden för den oremitterade vården har ökat med ca tkr. Till stor del beror kostnadsutvecklingen på att kostnader för 13 månaders slutenvård på Karolinska sjukhuset bokförts under Målsättning är att ha så lite eftersläpning som möjligt på utomlänsvården, varför september månads slutenvårdstillfällen är uppbokad på december månad 2011.

108 Region Gotland Datum 31 januari (53) Inom den mest kostsamma remitterade utomlänsvården, vårdtillfällen som kostar mer än 500 tkr, syns en tydlig kostnadsminskning. Både antalet vårdtillfällen och medelkostnad har minskat. Däremot har kostnaden för de remitterade vårdtillfällen som kostar upp till 500 tkr ökat. Rullande 12 visar nedgång de senaste månaderna, förutom en liten uppgång i september. Många utomlänsvårdsremisser skrevs i augusti inom främst ögonsjukvård och ortopedi.

109 Region Gotland Datum 31 januari (53) Sedan 2008 har kostnaden för utomlänsvården stigit konstant. För den remitterande utomlänsvården under perioden januari september 2011 ses en kostnadsminskning jämfört med 2010 med 8 procent, vilket är ett trendbrott inom utomlänsvården.

110 Region Gotland Datum 31 januari (53) Kostnaden för den rättspsykiatriska vården har ökat med tkr. Denna kostnad är utanför förvaltningens påverkan. Låg personalkostnadsutveckling Personalkostnadsutvecklingen, exklusive hyrpersonal, har under 2011 varit låg. Med hänsyn tagen till övergången av hemrehab och kväll o natt till Socialförvaltningen är personalkostnadsutvecklingen 1,2 procent. Personalkostnadsutvecklingen inklusive hyrpersonal har 2011 varit 4,6 procent. Höga kostnader för hyrpersonal Kostnader för hyrpersonal har varit hög under våren och sommaren, men under hösten har en märkbar minskning skett. Total kostnad 2011 för hyrpersonal är tkr, vilket är tkr mer än Behovet av hyrpersonal har varit störst inom anestesi, primärvård och ortopedi. Månad (Tkr) januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Totalt Specialitet (Tkr) Anestesi Gyn/obst Hud Infektion Medicin Operaton Ortopedi Omvårdnadspersonal Primärvård Psykiatri Röntgen Urologi Ögon Tandvård Ledning Totalt

111 Region Gotland Datum 31 januari (53) Höga kostnader för läkarkonsulter Kostnaden för konsulter har ökat, framförallt läkarkonsulter medan övriga konsulter minskat. Konsulter (Tkr) Diff Läkare Övriga Handledare Föreläsare Den största ökningen av läkarkonsulter finns inom internmedicin, ortopedi och ögonsjukvård. Kostnadsminskning inom läkemedelsområdet Gotland har den största kostnadsminskningen av alla landsting 2011 för förmånsläkemedel. Från att ha varit regionen med den högsta kostnaden ligger nu två landsting högre, Norrbotten och Värmland. Även då det gäller rekvisitionsläkemedel har Gotland en kostnadsminskning. Detta beror dock till stor del på en stor kreditfaktura som kommit under 2011 och på att det fortfarande kommit in läkemedelsrabatter sen tidigare år, trots att nettoprissättning nu ska tillämpas. Nettoprissättning innebär att rabatten redan ska vara avdragen vid fakturering. För rekvisitionsläkemedel är den faktiska kostnaden mellan 2011 och 2010 oförändrad. Helikopteruppdragen ökar och därmed kostnaderna Kostnaderna för helikoptertransporter har ökat med 8,5 procent. Antalet tur- och returresor med helikoptern till fastlandet har ökat med 78 stycken, 29 procent. Antalet utryckningar som helikoptern gjort på Gotland har ökat med 64 stycken, vilket är en dubblering. Kraftigt ökade hyreskostnader Hyreskostnaderna har ökat kraftigt mellan 2010 och En anledning till detta är att 2010 hade förvaltningen endast ett halvårs hyra för kontoren på Visborg. Även förutan Visborgskostnaden är det en kraftig hyresökning, större än vad de tillåtna 2 procenten ska ge. En hyra på ca Tkr som Hälso- och sjukvården debiterar Serviceförvaltningen för restaurang Strandgärdet och köket på lasarettet bokfördes 2010 som en minskad hyreskostnad medan den 2011 bokfördes som en intäkt. Även städkostnader och reparationskostnader har ökat.

112 Region Gotland Datum 31 januari (53) Kostnader (Tkr) Budget 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Utfall 2010 % föränd ring Köpt verksamhet ,4 % Personalkostnader inkl ,9 %* hyrpersonal Konsulter ,5 % Läkemedel % Sjukvårdsmaterial ,6 % Hjälpmedel %* Helikoptertransporter ,5 % Lokalkostnader ,4 % Finansiella kostnader % * Ingen hänsyn till övergången av hemsjukvården till Socialförvaltningen Investeringar Sammanfattning Många investeringar har påbörjats men inte slutförts under 2011, varför en stor differens mellan tilldelade budget medel för investeringar och kostnadsutfallet har uppstått. Hälso- och sjukvården har under 2011 flera komplicerade investeringar som tar lång tid att genomföra. Investeringsgrupp (Tkr) Budget 2011 Utfall 2011 Begärd Kompletteringsbudget Bygg/anläggning Akutmottagningen Förstudie entré och centralkassa korpen HabRehab ombyggnad Mindre lokalanpassning Slite vårdcentral (överförd 0 till TF) Ungdomsmott utrustning Ungdomsmott lokal 0 (överförd till TF) Låssystem (överförd till 0 TF) Ventilation/Kyla mun och käk 0 Totalt Bygg/anläggning IT IT-system Nationell IT-strategi

113 Region Gotland Datum 31 januari (53) TakeCare i primärvården Totalt IT Maskiner/inventarier CTG Utrustning Diatermiutrustning Operationsbord Ultraljud Angiograf Ångautoklav Övrig medteknisk utr Totalt Maskiner/inventarier Totalt investeringsbudget Bygg- och anläggning Budget tkr, utfall tkr är under året överförda till Tekniska förvaltningen Ungdomsmottagning har flyttat in i ombyggda lokaler på Korpen. Investeringen är avslutad. Psykiatrin har koncentrerat sin verksamhet till hus 03, Korpen genom att göra en lokalanpassning och lämnat hus 12 grindstugan. Projektering av ombyggnation av Slite VC gjord under Planerad ombyggnation Flera förelägganden från arbetsmiljöverket gällande vårdsalar, hygienutrymmen och expeditioner har delgetts under året gällande Visby lasarett (Abborren) Projektering har påbörjats av byggåtgärder. Liten förstudie har genomförts på Akutmottagningen. Ingen åtgärd beslutad. Förstudie entré och centralkassa korpen har genomförts under året och förslag till lokalanpassning har planerats i lokalförsörjningsplan. Verksamhetsanalys pågår gällande HabRehab arbetsterapi och sjukgymnastik. Mindre ombyggnader har omfattat många mindre projekt som t.ex. förstudier gällande åtgärder efter förelägganden från arbetsmiljöverket, samordning gällande psykiatriverksamhet, läkemedelsrum och kylaggregat i läkemedelsrum. IT Budget 6 300, utfall Tkr De IT-investeringar som gjorts under 2011 är införandet av TakeCare i primärvården.

114 Region Gotland Datum 31 januari (53) Maskiner och inventarier Budget , utfall Under 2011har flera omfattande upphandlingar gjorts, där kostnadsutfallet kommer att ske först under Kompletteringsbudget kommer att begäras för dessa. Se vidare dokument om kompletteringsbudget. Några större utrustningsinvesteringar som gjorts redovisas nedan. Område/Avd (Tkr) Benämning Budget Utfall RO Service o Diagnostik Sprutpumpar till IVA och operation HSF övergripande Sköljrumsinredning/vitvaror RO Service o Analysutrustning Diagnostik RO Slutenvård CTG system HSF övergripande Infusionspumpar RO öppenvård Diatermiapparat RO Service o Diatermiapparat Diagnostik HSF övergripande Rullande sjukvårdsartiklar RO Slutenvård Telemetri Utveckling på sikt Gotland kommer att behöva ta ställning till vilken vård som ska utföras på Gotland och vilken som ska utföras på fastlandet. En nyckelfråga i detta ställningstagande är om Gotland på sikt kan vara en egen region, med tanke på hur utvecklingen av storregioner pågår i övriga Sverige. Den nationella styrningen ökar och det måste sjukvården på Gotland förhålla sig till. Ett exempel är de sex Regionala Cancercentra som bildats i landet och som innebär en direkt styrning av den gotländska cancervården. Jämlikhetsfrågan inom vården blir allt mer aktuell, det är inte längre accepterat att vården varierar beroende på bostadsort, kön eller andra faktorer. Vården gör också allt mer för allt fler Befolkningen blir äldre och i större behov av vårdens resurser. De utvecklingskrav som finns inom sjukvården innebär ofta ökade kostnader. För att möta dessa måste vården hitta effektiviseringar och kostnadsminskningar. Ett sätt är att intensifiera det sjukdomsförebyggande arbetet. Kvalitetsfrågan är inte endast en fråga om ekonomi. Skador och sjukdomstillstånd som vården orsakar patienterna innebär både onödiga kostnader och onödigt lidande. Patientsäkerhetsarbetet blir allt mer viktigt.

115 Region Gotland Datum 31 januari (53) Statistik Antal listade på vårdcentralerna Antal listade på vårdcentralerna är under 2011 stabilt, endast Hansahälsan har tydligt ökat sin listning med 590 patienter, alla andra vårdcentraler har minska. Slite vårdcentral har minskat antal listade mest, 252 stycken. Totalt antal listade på vårdcentraler är Ambulansutryckningar Inom ambulanssjukvården har antalet utryckningar även detta år ökat och överstiger nu 6000 per år ( mot ) Utomlänsvårdsremisser Antalet utomlänsvårdsremisser är 5,4 procent fler än Under hela hösten 2011 har antalet remisser varit färre än motsvarande månad I januari och februari skickades många remisser för att klara vårdgarantin samtidigt som läkarbristen var stor.

116 Region Gotland Datum 31 januari (53) Antal Besök Läkarbesöken på Gotland fortsätter att öka. Läkarbesök, område Jämförelse med 2010 Primärvård Ökning med drygt 6 % Somatisk sjukhusvård, inkl Diaverum Ökning med drygt 2 % Psykiatri Ökning med 17 % Privatläkare Oförändrat

117 Region Gotland Datum 31 januari (53) Läkarbesöken i privat regi har i jämförelse med 2010 ökat med 14 procent. I egen regi är ökningen 4 procent. Ökningen av besök på akutmottagningen fortsätter ökningen från 2010 är ca 2 procent.

118 Region Gotland Datum 31 januari (53) Vårdtillfällen och vårddagar Antalet vårdtillfällen och vårddagar i den somatiska vården är i stort sett oförändrat i jämförelse med Antal vårdtillfällen och vårddagar inom den psykiatriska vården har minskat med 15 respektive 17 procent jämfört med Minskningen var ett led i beslutad effektivisering av psykiatrin, med övergång från sluten till öppenvård.

119 Region Gotland Datum 31 januari (53) Medelvårdtid Medelvårdtiden i den somatiska vården har minskat något i jämförelse med Medelvårdtiden i den psykiatriska vården har minskat något i jämförelse med 2010.

120 Region Gotland Datum 31 januari (53) Antal operationer Antal operationer har ökat med 2 procent Störst ökning har ögon- och öronoperationer. Verksamhet %föränd ring Kvinnosjukvård % Öronsjukvård % Kirurgi % Ortopedi %

121 Region Gotland Datum 31 januari (53) Urologi % Ögonsjukvård % Anestesi % Mun o käk % Medicin % Totalt ,2 % DRG-poäng Diagnosrelaterade grupper (DRG) är ett sätt att klassificera vårdinsatser i sjukvården och ger poäng per diagnosgrupp. Totala antalet DRG-poäng har ökat i jämförelse med Arbetet med att förbättra DRG-poängen kan påverka antalet producerade DRG. Genomsnitts-DRG har ökat. Det tyder på att vårdtyngden har varit högre under 2011 i jämföresle med 2010.

122 Region Gotland Datum 31 januari (53) Helikopterresor Produktion Antal patienter transporterade med helikopter (gotlänningar, utomlänspatienter och externa transporter) Antal gotlänningar transporterade med helikoptern Antal utomlänspatienter transporterade med helikoptern Antal externa uppdrag med helikoptern 3 4 Antal resor tur och retur med helikoptern exkl. externa uppdrag Kvot för antal patienter per 1,5 1,7 helikopterresa tur och retur exkl. externa uppdrag) Antal gotlänningar transporterade med annan resurs än helikopter (exklusive när hkp var på service) Antal primäruppdrag med helikopter

123 Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum Patientsäkerhetsberättelse 2012 överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret Innehåll Patientsäkerhetsberättelse Så här har patientsäkerhetsarbetet bedrivits... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 System för avvikelserapportering... 2 Risk- och händelseanalys... 2 Ansvar gentemot Socialstyrelsen... 3 Åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten... 3 Nationell patientsäkerhetssatsning... 3 Förvaltningens åtgärder... 3 Samarbetet med Patientnämnden... 4 Anmälningar enligt lex Maria... 4 Resultat som har uppnåtts... 5 Resultat i nationell patientsäkerhetssatsning... 5 Resultat i förhållande till förvaltningens styrkort... 6 Övrig mätning av vårdskador... 7 Ökad ärendehantering till Socialstyrelsen... 8 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

124 Region Gotland Datum (8) Så här har patientsäkerhetsarbetet bedrivits Nationella mål I regeringens satsning för ökad patientsäkerhet 2011 ingick fyra grundläggande krav. Förutom att skriva den lagstadgade patientsäkerhetsberättelsen för första gången skulle landstingen ge formellt mandat och erforderliga medel för lokalt arbete för minskad antibiotikaanvändning, s.k. STRAMA-grupp, ta avgörande steg i införande av nationell patientöversikt samt delta i den nationella patientenkäten för primärvården. Därutöver fanns fyra indikatorer som var och en renderade ekonomisk ersättning vid måluppfyllesle, nämligen att respektive landsting 1. Mätte patientsäkerhetskulturen med en validerad enkät (minst 25 % av personalen, svarsfrekvens minst 50 %) 2. Mätte följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (minst 75 % av alla slutenvårdsavdelningar) i SKL:s punktprevalensmätning våren Mätte förekomst av trycksår (minst 50 % av alla avdelningar) i SKL:s punktprevalensmätning våren Minskade sin antibiotikaförskrivning med 10 förskrivna recept per 1000 invånare 1/ / Regionala mål i sitt styrkort följande styrtal för säker vård: 100 % följsamhet till klädregler och hygienregler. Antalet vårdskador/1000 vårddagar ska årligen minska med 10 %. Antal vårdavvikelser som beror på ej följda rutiner och riktlinjer ska årligen minska med 10 %. Högst 250 antibiotikarecept/1000 invånare och år. Att ta fram gemensamt program (tillsammans med Socialnämnden) för läkemedelsgenomgångar 2011 och målvärden för programmet System för avvikelserapportering Personalens rapportering av vårdavvikelser görs i det regiongemensamma avvikelsehanteringssystemet. Systemet är väl känt och lättillgängligt. Samtliga chefer har tillgång till systemstöd. Risk- och händelseanalys Förvaltningen erbjuder metodstöd för risk- och händelseanalyser i form av utbildade medarbetare på olika nivåer i organisationen.

125 Region Gotland Datum (8) Ansvar gentemot Socialstyrelsen Chefläkaren ansvarar för anmälan av allvarliga vårdskador till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. De fall som berört vård i nära anslutning till självmord har utretts systematiskt enligt metoden för händelseanalys. Åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten Nationell patientsäkerhetssatsning Gotland utförde, liksom alla landsting, de fyra grundläggande kraven. Tre av de prestationsbaserade indikatorerna utgjordes av olika mätningar: En enkät bland vårdpersonalen, en mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler samt en mätning av förekomst av trycksår på vårdavdelningarna. Samtliga dessa undersökningar genomfördes under våren 2011 på Gotland. Arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen pågick under hela året. Förvaltningens åtgärder Öppenhet kring vårdskador Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde ikraft 1 januari 2011, betonar öppenhet i arbetet med att analysera inträffade vårdskador samt att patienter, anhöriga och personal bereds möjlighet att medverka i analysarbetet. För att tydliggöra detta har förvaltningens patientsäkerhetspolicy skrivits om och riktlinjen för avvikelserapportering reviderats. En ny hemsida som samlar all information kring patientsäkerhet lanserades i november. Sidan kan nås av både allmänhet och personal i förvaltningen: Alla lex Maria anmälningar publiceras på förvaltningens hemsida på internet: Slutrapporterna av alla genomförda händelse- och riskanalyser, inklusive beslut om åtgärder och hur dessa ska följas upp, publiceras på Hälso- och sjukvårdsförvaltningens hemsida för risk och händelseanalyser på intranätet. Utbildning i systematiskt förbättringsarbete Inom ramen för ST-utbildning startades en ny omgång av utbildning i systematiskt förbättringsarbete, som också inbegriper utförande av sådana

126 Region Gotland Datum (8) arbeten. Förutom fyra team ledda av ST-läkare, varav ett team från privat utförare av primärvård, deltar ett team från vuxenhabiliteringen och ett team från Socialförvaltningen. Alla sex förbättringsarbeten har patientsäkerhetsfokus och kommer att vara slutförda maj Utbildning i risk- och händelseanalys En utbildning av nya medarbetare samt en uppföljningsdag för redan utbildade genomfördes under året tillsammans med Socialförvaltningen. Rutinen för beställning av risk- och händelseanalys har reviderats. Samarbetet med Patientnämnden Samarbetet med Patientnämnden har stärkts ytterligare. Chefläkaren adjungeras till nämndens sammanträden. En ny rutin har tagits fram för att effektivisera sjukvårdens handläggning av ärenden från Patientnämnden. Anmälningar enligt lex Maria Vid allvarlig vårdskada eller vid risk för allvarlig skada, ska vårdgivare anmäla det inträffade till Socialstyrelsen enligt. lex Maria. Med allvarlig menas vårdskada som är bestående och inte ringa eller som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Till varje anmälan bifogas en intern utredning. Ofta består den av en händelseanalys där omständigheterna kring det inträffade noggrant beskrivs och berörda chefer yttrar sig över vilka åtgärder man beslutat vidta. Om sjukvården har haft kontakt med individer, som begår självmord, kort före deras död ska den vårdkontakten granskas och anmälas enligt lex Maria. När sjukvården utreder fallen undersöks om berörd vårdenhet hade kunnat förstå att den här personen var självmordsnära och, i så fall, om man hade kunnat hejda genomförandet. Utredningar i samband med särskilt allvarliga händelser blir, genom att de anmäls enligt lex Maria, granskade av Socialstyrelsen. Granskningen innebär en kvalitetssäkring. Socialstyrelsen efterfrågar sammanhanget i vilket händelseförloppet utspelar sig och vilka bakomliggande orsaker som kan finnas till det som eventuellt gått fel. Vårdgivaren får beskriva hur man tänker åtgärda genom t ex nya eller ändrade rutiner.

127 Region Gotland Datum (8) Resultat som har uppnåtts Resultat i nationell patientsäkerhetssatsning Målen för de tre första indikatorerna uppfylldes. Det fjärde målet var att minska receptförskrivningen av antibiotika med 10 % enligt en särskild beräkningsmodell. Det målet för 2011 lyckades bara tre landsting uppnå; Dalarna, Jämtland och Västernorrland. På Gotland ökade förskrivningen jämfört med föregående år (slutpunkt för mätningen var 30 september 2011). Det sammantagna resultatet har rednerat Hälso- och sjukvården på Gotland 1,8 miljoner i stimulansmedel i år Mätning av patientsäkerhetskultur En enkät om hur vårdpersonalen uppfattar klimatet angående patientsäkerhet på sin arbetsplats genomfördes för första gången i år. Frågorna i enkäten innefattar ledningens stöd, hur tillåtet det är att prata med arbetskamrater om fel som begås och hur man arbetar med avvikelser på arbetsplatsen. Påvisade förbättringsområden ska under 2012 omsättas i en handlingsplan och följas upp med förnyad enkät. Följsamhet till hygienrutiner och klädregler Målvärde 100 % Resultat: Sjukvården och folktandvården på Gotland har tillsammans med övriga landsting genomfört två nya mätningar under året av hur hygienrutiner och klädregler följts (sju olika moment). Trenden är tydlig med bättre resultat för varje mätning som görs. HT 2010 VT 2011 HT 2011 Gotland 48 % 58 % 65 % Riket 56 % 64 % 65 % Trycksår Två mätningar av frekvensen av trycksår på inneliggande patienter har genomförts under året. Resultatet var 10 % vid mätning i april och 15 % i oktober, jämfört med 17 % respektive 14 % för hela riket. Antibiotikaförskrivning Målvärde: Högst 250 recept/1000 invånare och år. Målet har inte uppnåtts under 2011, även om förskrivningen minskar.

128 Region Gotland Datum (8) Resultat i förhållande till förvaltningens styrkort Antalet vårdskador/1000 vårddagar Detta tal ska årligen minska med 10 %. (nytt styrtal november 2011). Utgångsvärde: 5,6 (2011). Vårdavvikelser som beror på ej följda rutiner och riktlinjer ska årligen minska med 10 %. Resultat: Rapporterade avvikelser minskade från 423 till 371 (12 %). Antibiotikaförskrivning Målvärde: Högst 250 recept/1000 invånare och år. Målet har inte uppnåtts under 2011, även om förskrivningen minskar. Antal recept/1000 invånare Förskrivning av antibiotika (J01 exklusive metenamin) per månad Recept per 1000 invånare R Riket 370 Gotland jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 Läkemedelsgenomgångar Mål: Att Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden tillsammans tar fram ett program (2011) samt målvärden (2012) för läkemedelsgenomgångar. Målet är delvis uppfyllt: En gemensam rutin för läkemedelsgenomgångar i SÄBO är framtagen. Rutinen implementeras 2012.

129 Region Gotland Datum (8) Övrig mätning av vårdskador Vårdrelaterade infektioner Två mätningar av vårdrelaterade infektioner har gjorts. En minskning har skett jämfört med 2010, då Gotland låg högt. Vid sammanvägt värde för de bägge mätningarna 2011 är resultatet i nivå med riket. VT 08* HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 Gotland 11,1 10,3 6 3,7 12,6 13,9 8,6 10,2 Riket 11,2 11 9,7 8,9 9,6 9,4 9,2 9,3 Vårdavvikelser De tre vanligaste vårdavvikelserna under 2011 är som tidigare år brister i informationsöverföring, provtagning och fallskador. Positivt är att fallskador visar en minskning jämfört med Endast rapporterna om funktionsfel, fördröjd behandling och fel i/vid provtagning ligger högre än 2010.

130 Region Gotland Datum (8) Ökad ärendehantering till Socialstyrelsen 27 lex Maria-anmälningar har gjorts under året, jämfört med 9 föregående år och 10 år Ökningen är delvis uttryck för slumpmässig variation, men visar också Hälso- och sjukvårdförvaltningens förstärkta ambition att utreda och rapportera inträffade vårdskador. Handläggning av enskildas klagomål på vården togs över av Socialstyrelsen från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) vid årsskiftet. Detta har inneburit en avsevärt ökad ärendehantering för sjukvården: Ansvarsnämnden begärde endast in journalhandlingar, Socialstyrelsen efterfrågar i stället vårdgivarens egen utredning av påtalade missförhållanden. Antalet enskilda ärenden som berörde uppgick 2011 till 30 stycken, varav 2 var ärenden övertagna från HSAN. Tre enskilda klagomål hade koppling till tre av förvaltningens lex Maria anmälningar. Gunnar Ramstedt chefläkare

131 1 (2) Handlingstyp Verksamhetsrapport Datum 20 januari 2012 Verksamhetsrapport Strama Gotland 2011 Beslut om uppdrag och budget för Strama Gotland togs i HSN den 28 mars Uppdraget innehåller följande: 1. Följa antibiotikaförskrivning och resistensläge på Gotland samt återföra denna kunskap till verksamheterna. 2. Se till att det i verksamheterna finns aktuella lokala och nationella rekommendationer och vårdprogram för profylax och behandling av vanliga infektioner vad gäller antibiotika. 3. Sprida upplysning om antibiotikaresistensproblemet till allmänhet och media, samt i övrigt verka enligt riktlinjer från centrala Stramarådet vid SMI. Budget 10 % arbetstid för läkare inkl sociala avgifter 100 tkr Utbildningar och möten på fastlandet m.m. 30 tkr Summa 130 tkr Organisation I Strama Gotland fanns 2011 representation från smittskydd, primärvård, äldrevård, infektionskliniken, barn- och ungdomskliniken och dessutom chefläkare, informatör och apotekare. Sammankallande är smittskyddsläkaren. Eva Ekelöf Andström, distriktsläkare VC Visby Norr, har arbetat 10 % med Stramafrågor. Verksamhet Strama Gotland har haft 10 möten under 2011 där man varje gång tagit upp aktuell statistik rörande antibiotikaförskrivning. Alla VC besöktes under senhösten 2010 och vintern 2011 i syfte att informera om Patientsäkerhetssatsningen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

132 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 2 (2) Strama informerade på Primärvårdsforum både i mars och september. Strama informerade läkarna på lunchmöte i Läkemedelskommittens regi i september om Patientsäkerhetssatsningen. Brev till alla sommarvikarierande läkare skrevs för information om lokal antibiotikapolicy. Informationskampanj "Frisk utan antibiotika" riktad till allmänheten med information på bussar, apotek, vårdcentraler, intervju i lokalradion genomfördes i sept/okt. Eva Ekelöf Andström deltog i 2 dagars Stramautbildning under våren. Eva Ekelöf Andström och Gunnart Ramstedt deltog i SKL-dag om Patientsäkerhetssatsningen. Sven Blomqvist och Tomas Angerth deltog i Stramadag i maj. Sven Montelius deltog i Stramaordförandeinternat i okt. Arbetet har under året till stor del inriktats på Patientsäkerhetssatningens antibiotikadel men trots det lyckades Gotland inte uppnå satsningens delmål för 1 sept sept Visby den 20 januari 2012 Sven Montelius smittskyddsläkare, Stramaordförande

133 Frågor till miljöredovisning Miljöprogram för Ekokommun Gotland antogs av kommunfullmäktige den 18 februari år 2008, efter att först ha varit på remiss till nämnderna. Miljöprogrammets övergripande mål är att Gotland ska bli ett hållbart samhälle inom loppet av en generation, - till år Generationsmålet antogs av fullmäktige redan i Vision 2010 och i det ekoprogram som antogs Generationsmålet markerar en ambition som är både hög och har bred politisk konsensus. Regionfullmäktige formulerar det som att man vill utveckla Gotland som ekokommun och sträva efter en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och att man vill ta ansvar för att minska Gotlands klimatpåverkan. Även Vision Gotland 2025 sätter ett högt mål när det gäller hållbarhetsfrågorna; Gotland ska bli en världsledande ö- region i miljö- och klimatfrågor. Vi bör kunna ge Regionfullmäktige en samlad återrapportering av hur det går med det programarbete de har beslutat om. Ambitionsnivån kräver både ett långsiktigt tänkande, där ekologisk hållbarhet ligger som grund i alla relevanta och avgörande beslut på alla nivåer inom regionen, och ett ständigt praktiskt förbättringsarbete, i stort som smått. Miljöprogrammet har passerat halvtid och många av dess delmål och åtgärder har passerat de datum när de skulle varit genomförda, det är dags att förbereda dess revidering, samtidigt är en ny Energiplan under remiss - och under hösten 2012 är det jämna 20 år sedan kommunfullmäktige tog beslutet att Gotland ska vara en ekokommun. Därför avser vi i år att göra en bredare uppföljning av genomförandet av miljöprogrammet och miljötillståndet i regionen. En utökad miljöredovisning kommer att produceras, utöver de fördjupningssidor sidor som finns i koncernredovisningen. Miljöprogrammet innehåller målsättningar dels för hela Gotland, dels för hela den regionala organisationen och slutligen mål där ansvaret för genomförandet är specificerat till en eller flera förvaltningar. Avsikten med miljöprogrammet är att initiera och stödja systematiskt arbete mede strategiskt viktigaste miljöfrågorna inom hela regionens organisation, för att inom alla verksamheter bidra till en god livsmiljö på Gotland och en resurseffektiv och miljömedveten organisation. Följande 10 frågor rör i huvudsak hela organisationen, men även förvaltningsrelaterade frågor finns med, särskilt i bifogad mall till respektive förvaltning med frågorna nedan kopplade till respektive avsnitt o miljöprogrammet samt en enkel färgmarkering som visar hur vi tror att målet ligger till. Vissa mål i miljöprogrammet kan följas upp årligen med hjälp av data från ekonomi- och inköpssystem, men fler svar behövs. Miljöredovisningen kommer med er hjälp att bli ett bra underlag för vilka prioriteringar och insatser som måste göras i den egna organisationen för att bidra till målet - ett hållbart samhälle på Gotland - till år 2025.

134 Följande frågor rör strategier, mål och åtgärder i miljöprogrammet som gäller hela organisationen, men även förvaltningsrelaterade mål finns med, i de fall målet är kopplat till ett visst årtal. 1. Hur många av förvaltningens anställda har erbjudits/har deltagit i någon form av miljöutbildning för att, utöver de eventuella särskilda miljökompetenser som de dagliga arbetsuppgifterna kräver, få ökad förståelse för och kunskap om de förändringar i samhället som behövs av oss alla, för att nå en hållbar utveckling? HSF Svar: Ingen utbildning har genomförts Finns det identifierade behov av ytterligare miljökompetens inom förvaltningen? HSF Svar: Säkerhetsrådgivare för transport av farligtgods. Rådgivning och samordning inom kemikalierområdet. 3. I vilken omfattning har utbildningar erbjudits/genomförts för så kallade nyckelpersoner? HSF Svar: Ingen utbildning har genomförts Har er förvaltning/nämnd inlett/genomfört de miljöutredning(ar) som behövs för att identifiera möjligheterna till direkta och indirekta miljöförbättringar i verksamheterna? Vilka är de aspekter som har identifierats och vilka frågor har man arbetat med? HSF Svar: HSF har samarbete med SLL gällande många upphandlingsområden. Ett område som har stor miljöpåverkan och som förvaltningen direkt rår över är läkemedelsfrågor. Inom SLL pågår arbete genom deras miljöavdelning och medicinska kunskapscenter för att minska miljöpåverkande läkemedelsutsläpp. Visionen är att verksamheten inte ska tillföra några miljöstörande läkemedelsrester till naturen. Målet är att nivåerna av läkemedelsrester i mark, vatten och luft från reningsverken eller i ytvatten ska vara lägre år 2011 än Som ett led i att uppnå det målet måste läkemedel som inte är skadliga för miljön prioriteras när så är möjligt utan att medicinska aspekter åsidosätts. Läkemedelsindustrin ska också långsiktigt påverkas att beakta miljöaspekterna. En del i detta arbete är att klassificera läkemedel efter deras påverkan på miljön. Miljöklassificeringen av läkemedel är än så länge världsunik och har rönt internationell uppmärksamhet. Klassificeringen påbörjades av Stockholms läns landstings miljöavdelning i samarbete med Apoteket AB. Bedömningen sker av läkemedlens inneboende förmåga att kunna påverka miljön, miljöfarlighet. Under 2005 utvecklades klassificeringen till att även omfatta den miljörisk läkemedelssubstanserna medför vid användning i nuvarande omfattning.

135 Miljöriskbedömning utförs av Läkemedelsindustriföreningen. Båda bedömningarna baseras på data från läkemedelstillverkarna. Rent konkret så använder förskrivare av läkemedel den s.k. kloka listan (rekommenderade läkemedel vid vanliga sjukdomar) Listan bygger bland annat på ovanstående klassificering. 5. Inom vilka områden har er förvaltning redovisat någon miljöutredning? HSF Svar: HSF har regelbundet genomfört uppföljning av miljötillstånd och rapporterat på 32 miljöpåverkande faktorer där vi nu tillsammans med tillsynsmyndigheten har konstaterat att förbättringar gjorts så att inga miljökrav längre är tillståndspliktiga i verksamheten. 6. Har nämnden behandlat sin förvaltnings miljöfrågor på ett sammanträde, till exempel som en del av arbetet med verksamhetsplan eller internbudget? HSF Svar: HSF/HSN betraktar miljöfrågor som en del av löpande verksamhet och väver in miljöfrågor i alla ärenden ex. strategisk plan och lokalförsörjningsplan. 7. Har olika verksamheter inom förvaltningen, som till exempel skolor, förskolor, äldreboenden och bostäder med särskild service fått information om att även de ska identifiera sina vikigaste miljöaspekter, eller stöd till att göra detta? HSF Svar: Nej 8. Har nämnden givit några uppdrag inom detta, eller finns någon förvaltningsgemensam instruktion för de enskilda verksamheterna? HSF Svar: Till de enskilda verksamheterna och på rutinnivå så finns det nya gemensamma rutiner för omhändertagande och destruktion av allt verksamhetsavfall. Övrigt avfall (hushållsavfall) sorteras och samlas in enligt Regionens instruktioner. Under året har det inte utgått några nya uppdrag. 9. Bidrar er förvaltning till ökad andel inköp av ekologiskt producerade livsmedel och bedömer ni att er förvaltning kommer att nå motsvarande mål och om inte, vad är i så fall huvudanledningen? HSF Svar: Genom uppdrag till Serviceförvaltningen då vår förvaltning inte gör egna inköp av livsmedel. 10. Finns någon anläggning/sker någon verksamhet inom er förvaltning som idag innehar dispens för att handha fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen enligt förordningen (2007:846) som reglerar villkoren för undantag från de generella förbuden. När löper i så fall dispensen ut? HSF Svar: Nej.

136 Mål ur miljöprogrammet som berör hälso och sjukvårdsförvaltningen (HSF) Tid Status HSF bedöms i en prognos Målet kopplat till bestämt genomförandeår nått målet vara på god väg att nå målet, förbättringspotential finns Mål ha långt kvar till målet gällande hela Gotland HSF har delansvar (LK oftast samordningsansvar) gällande Region Gotland som organisation gällande Region Gotlands förvaltningar Tid Mål Status Frågor/kommentarer 1. Kunskap och utbildning 1.4 Miljöaspekten är tydlig i kommunens styrkort senast Hälso och sjukvårdens tidigare svar: HSF ser positivt på den höjda ambition som energiplanen innebär. Förvaltningen ser också det lämpliga i att energi och därmed miljöfrågor tydliggörs i normal verksamhetsplanering och därmed genomsyrar även övrig planering inom Hälso och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsområde. För att få den förankring som är nödvändig vid förändringsarbete behöver arbetet med energiplan för förvaltningen diskuteras bland verksamhetschefer och medarbetare, med inriktning enligt planens övergripande mål om ekonomiskt och miljömässigt hållbar energianvändning. Fråga från Ledningskontoret: Vad hände sedan? Hälso och sjukvårdens svar: Arbetet med att tydliggöra miljöaspekten har fortsatt främst inom läkemedelsområdet. 1.5 Miljöanvisningar infogas i den årliga styr och planeringsprocessen i kommunen senast Hälso och sjukvårdens tidigare svar: Förslag och åtgärder som stödjer utveckling enligt energiplanen kommer att arbetas i normal verksamhetsplan. Fråga från Ledningskontoret: Vad hände sedan? Hälso och sjukvårdens svar: Arbetet med att tydliggöra miljöaspekten har fortsatt främst inom läkemedelsområdet.

137 1.6 Upphandlingarna innehåller miljöprioriteringar. Särskild miljökompetens inrättas för upphandlande funktioner senast Köpråd visar vad som är bra miljöval inom ramavtalen. Transporter, livsmedel, kontorsmaterial, kemtekniska produkter och elektrisk utrustning är betydelsefulla områden för miljöanpassade inköp. Upphandlande enheter ansvarar för köpråd. 1.8 Förvaltningarnas miljöombud, FMA gruppen, träffas minst fyra gånger per år för utbyte av erfarenheter Alla anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha haft möjlighet att gå minst en grundkurs i miljökunskap senast 2010 och nyckelpersoner för kommunens miljöarbete som politiker, förvaltningschefer, strateger, personer som genomför upphandlingar och miljöombud får fortbildning i miljöstyrning och ekokommunutveckling Varje förvaltning/nämnd ska under 2008 ha inlett arbetet med att redovisa sina mest betydande miljöaspekter och ta fram åtgärdsförslag till 2009 inom fyra fokusområden. De miljöfrågor som ska vara i fokus bestäms årligen utifrån strategisk plan och budget. Fråga från Ledningskontoret: Energikrävande utrustning för ca 25 Mkr köptes in under 2010, fanns energikrav? Hälso och sjukvårdens svar: Energikrav finns som en del i prisutvärderingsmodellen. Hälso och sjukvårdens svar: I samband med upphandling så ställs eventuella miljökrav, köpråd inom ramavtal finns inte. Fråga från Ledningskontoret: FMA gruppen behöver aktiveras igen. Hälso och sjukvårdens svar: HSF ser fram emot en nystart. Fråga från Ledningskontoret: a) Hur många av de anställda har erbjudits möjlighet till fortbildning/miljöseminarium i miljökunskap? Finns det planer för hur och när kompetensutveckling ska genomföras? b) Hur många har deltagit i någon form av miljöutbildning för att utöver de eventuella särskilda miljökompetenser som de dagliga arbetsuppgifterna kräver också få ökad förståelse för och kunskap om de förändringar i samhället som behövs av oss alla, för att nå en hållbar utveckling? c) I vilken omfattning har utbildningar genomförts för så kallade nyckelpersoner? Hälso och sjukvårdens svar: Ingen utbildning har genomförts. Fråga från Ledningskontoret: Hur har er förvaltning/nämnd genomfört detta och vilka miljöfrågor har valt ni valt att arbeta med? Sannolikt sker HSF:s största miljö/klimatpåverkan genom resor och transporter. Hälso och sjukvårdens svar: I syfte att minska resor med bil till framförallt lasarettet så lämnade Hälso och sjukvårdsnämnden i slutet av år 2011 ett uppdrag till förvaltningen "att utreda om det finns andra sätt att lösa problemet med parkeringsplatser än att utöka antalet parkeringsplatser" Förvaltningarnas årliga miljöredovisning utvecklas enligt anvisningar för budget och årsredovisning. Redovisningen ska omfatta förvaltningarnas användning av energi för värme, el och transporter samt andelarna energi från förnybara energislag och övriga miljöaktiviteter. Indikatorer eller nyckeltal för att mäta förvaltningarnas egna miljöaspekter väljs. Hälso och sjukvårdens tidigare svar: Nyckeltal med beräkning av CO 2 utsläpp för tjänste och personalresor måste förbättras. Det är idag lätt att genomföra symboliska (billiga) åtgärder för att visa att man gör något alls. De verkliga utsläppen är svårare och dyrare att komma åt. En väg är kanske att via upphandling ställa hårdare krav mot t.ex. reseentreprenörer på deklaration av beräknat CO 2 utsläpp på en specifik resa, som presenteras i statistik tillsammans med kostnader etc. Effektivare arbetssätt, bättre logistik, distansmöten, datakonferenser etc. krävs för minskade persontransporter. Nyckeltal måste tas fram som är relevanta för HSF:s verksamhet, jämförelse med andra förvaltningar med enbart kontor blir inte meningsfullt. Nyckeltal i kronor för uppvärmning, kyla,

138 1.15 Inköp ska ske med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt och relevanta miljöaspekter ska viktas så att de ger utslag i kommunala upphandlingar. Transporter, livsmedel, kontorsmaterial, kemtekniska produkter och elektrisk utrustning är betydande områden för miljöanpassade inköp. /forts./ 1.16 Vid inköp av varor och tjänster ska sådana väljas med miljökrav när så är praktiskt möjligt. Kommunen inför rutiner som underlättar valet av miljöriktiga produkter i takt med att systemet för miljökrav i offentlig upphandling utvecklas nationellt. Vid upphandlingar sätts relevanta miljökrav som ges sådan vikt att de kan ge utslag i anbudsutvärderingen Regionalt och internationellt nätverksarbete pågår inom miljöområdet. Förtroendevalda och kommunanställda deltar. elförbrukning etc. Fråga från Ledningskontoret: Hur har det gått med ambitionen att hitta jämförelsetal, t.ex. från SLL? Hälso och sjukvårdens svar: Arbete pågår i landstingen där ett förslag på 10 miljönyckeltal finns framtaget och som nu håller på att förankras i landstingen. Gotland har påbörjat viss rapportering till den gemensamma databasen. Hälso och sjukvårdens tidigare svar: Vi kan t.ex. påverka vid upphandlingar av medicintekniska produkter och att de är så energisnåla som möjligt. Bästa möjliga teknik (inkl. energiförbrukning), säkerhet och ekonomi utifrån den funktion produkten skall ha, eftersträvas alltid. Fråga från Ledningskontoret: Exempel? Hälso och sjukvårdens svar: Vi har alltid energiåtgång som en utvärderingsparameter vid upphandling. Exempel under 2011 är angiolab på röntgen. HSF har lyft fram i att medicininköp sker via Prioritera att skapa verktyg för att identifiera utsläpp från transporter, tjänste och patientresor. Hälso och sjukvårdens svar: Alla upphandlingar genomförs tillsammans med den centrala funktionen för upphandlingar eller tillsammans med SLL, Stockholms läns landsting, för att garantera att rutiner och riktlinjer följs. Fråga från Ledningskontoret: SLL nätverk för miljö? Hälso och sjukvårdens svar: LMC, som är landstingens nätverk för miljöchefer. 2. Begränsad klimatpåverkan 2.9 Användningen av fossila drivmedel till kommunens transporter minskar. Hälso och sjukvårdens svar: HSF utför inga egna transporter men vi ställer krav på interna och externa utförare. 3. Rent dricksvatten och en levande Östersjö Inga mål som direkt berör HSF. 4a. Giftfria och resurssnåla kretslopp 4.3 Mediciner och läkemedel via avfall och avloppsvatten minskar till ofarliga halter i vattendrag och hav. Hälso och sjukvårdens svar: HSF har samarbetsavtal med SLL gällande många områden. Det område som har stor miljöpåverkan och som förvaltningen direkt rår över är läkemedelsfrågor. Tillsammans med SLL, deras miljöavdelning och medicinska kunskapscenter. Visionen är att verksamheten inte ska tillföra några miljöstörande läkemedelsrester till naturen. Målet är att nivåerna av läkemedelsrester i mark, vatten och luft från reningsverken eller i ytvatten ska vara lägre år 2011 än Som ett led i att uppnå det målet måste läkemedel som inte är skadliga för miljön prioriteras

139 4.7 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört till år 2010.? 4.8 Tvätt, disk och rengöringsmedel uppfyller kraven för miljömärkning. när så är möjligt utan att medicinska aspekter åsidosätts. Läkemedelsindustrin ska också långsiktigt påverkas att beakta miljöaspekterna. En del i detta arbete är att klassificera läkemedel efter deras påverkan på miljön. Miljöklassificeringen av läkemedel är än så länge världsunik och har rönt internationell uppmärksamhet. Klassificeringen påbörjades av Stockholms läns landstings miljöavdelning i samarbete med Apoteket AB. Bedömningen sker av läkemedlens inneboende förmåga att kunna påverka miljön, miljöfarlighet. Under 2005 utvecklades klassificeringen till att även omfatta den miljörisk läkemedelssubstanserna medför vid användning i nuvarande omfattning. Miljöriskbedömning utförs av Läkemedelsindustriföreningen. Båda bedömningarna baseras på data från läkemedelstillverkarna. Rent konkret så använder förskrivare av läkemedel den s.k. kloka listan (rekommenderade läkemedel vid vanliga sjukdomar). Listan bygger bland annat på ovanstående klassificering. Fråga från Ledningskontoret: a) Finns någon anläggning/sker någon verksamhet inom er förvaltning som idag innehar dispens för att använda fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen enligt förordningen (2007:846) som reglerar villkoren för undantag från de generella förbuden? b) När löper i så fall dispensen ut? Hälso och sjukvårdens svar: Nej 4.9 Inköp av övriga kemiska produkter görs med styrande miljökrav. Hälso och sjukvårdens svar: Ja Hälso och sjukvårdens svar: Inköpen görs via varuförsörjningen som ställer miljökraven utifrån Regionens policys. 4b. God bebyggd miljö 5.6 Utsläppen av miljö och hälsostörande ämnen till luften från kommunens uppvärmningssystem och transporter minskar. HSF agerar genom SBF för energieffektivisering och energiomställning för fastigheter och via SF för upphandling av transporter. Hälso och sjukvårdens svar: HSF arbetar tillsammans med fastighetsägare, i projekt och i löpande verksamhetsutveckling. HSF utför inga egna transporter men vi ställer krav på interna och externa utförare. 4c. Hållbar förvaltning av natur och kulturarv Inga mål som direkt berör HSF.

140 Bokslut - Investeringsrapp per projekt HSF 82WBL4 Internt företag: REGION GOTLAND Sida 1 av 4 Uttagen av: Yvonne Skovshoved :49:25 Urval i konstruktion INVESTERINGAR A KONTO HSF Projekt Konto Org Urval i beställning Org

141 Bokslut - Investeringsrapp per projekt HSF 82WBL4 Internt företag: REGION GOTLAND Sida 2 av 4 Uttagen av: Yvonne Skovshoved :49:25 Projekt Text Utrustn Ers/Återanskaffn CTG Makrillen Take Care Primärvård Testutr MTA Förlossningsjou Obstretix Ombyggnad MTA Rullande sjukvårdsutrustn Fast Inredning Analysinstr Microbiologen Infusionspumpar Stenfragmenteringsinstrum Shaver Ers Havererad Utrustning Diatermiapparat Diskdes. FTV Endoskop Impedansaudiometer Motionscyklar Rengöringsapparat FTV Intraoral Röntgen Träningsredskap PV+LAS Fiberlaryngoskop Inredning/utrustn/lokaler Ombyggnad FTV Korpen Läkemedelsrum, Mun o Käk Diskmaskinsrum Mun o Käk Läkemedelsrum, kvinnoklin Läkemedelsrum rehabavd Ombyggnation psyk Ombyggnad akutmottagninge Årsbudget Utfall Avvikelse netto netto Jan 11 - Mån Jan 11 - Mån

142 Bokslut - Investeringsrapp per projekt HSF 82WBL4 Internt företag: REGION GOTLAND Sida 3 av 4 Uttagen av: Yvonne Skovshoved :49:25 Projekt Text Lokalanp ungdomsmottagnin Ombyggnad öronmottagning Entré centralkassa Korpen Ångautoklav Operationsbord Trombocytvagga Bronkoskop m ljuskälla Videoprocessor m monitor Telemetri Personalrum plan 5 hus 01 Låssystem Entré vid helikopterflygp Väntrumsmöbler Paraffinbad Analysautomat, Hematologi Endo-ombyggnation Undersökningsmikroskop Videoutrustning EEG Tvätt/sopställningar 7 st Patientstolar, Hörcentral Dragskåp Skyltning Propaq 206 EL Larm Grindhuset Kallelsesystem gym & omkl Ombyggnad reception BUP Angiostativ RTG Nationell IT-strat. & pat Kvarvarande budget lokal Kvarvarande budget utrust AMV Slutenvården Lasarett Årsbudget Utfall Avvikelse netto netto Jan 11 - Mån Jan 11 - Mån

143 Bokslut - Investeringsrapp per projekt HSF 82WBL4 Internt företag: REGION GOTLAND Sida 4 av 4 Uttagen av: Yvonne Skovshoved :49:25 Projekt Totaler Text Förlossningssängar, RO SV Omställning Grindstugan OPG, FTV Wisby Operationsstol, Ögon Diatermiutr, Endosk-mott Hi-Pro-boxar, Hörcentral Operationsmikroscop, Ögon C-båge Patientinformationssystem Bladderscan Hjärtstartare Dokumenthanteringssystem Ultraljud Bildskärmar Röntgen Ultraljud B-scanner ögon 3 st. röntgenapparater Pannlampa Analysinstrum.Clostridium Gramfärgningsinstrument Årsbudget Utfall Avvikelse netto netto Jan 11 - Mån Jan 11 - Mån

144 Bokslut - Resultatrapp per verksamhet HSF 82WBL2 Internt företag: REGION GOTLAND Sida 1 av 2 Uttagen av: Yvonne Skovshoved :35:04 Urval i konstruktion DRIFT A KTO 3-8 EJ HSF Projekt Konto Org Urval i beställning Org

145 Bokslut - Resultatrapp per verksamhet HSF 82WBL2 Internt företag: REGION GOTLAND Sida 2 av 2 Uttagen av: Yvonne Skovshoved :35:04 Verksamhet Totaler Text Nämnd- och styrelseverksa Politisk verksamhet Primärvård Spec. somatisk vård Spec, psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- o sjukvård Medicinsk service Försörjningsverksamhet Administrativ service Hälso- och sjukvård Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Netto- Årsbudget Årsbudget Utfall Utfall avvikelse Jan 11 - Mån Jan 11 - Mån Jan 11 - Mån Jan 11 - Mån

146 Bokslut - Resultatrapport HSF 82WBL3 Internt företag: REGION GOTLAND Sida 1 av 2 Uttagen av: Yvonne Skovshoved :04:59 Urval i konstruktion DRIFT A KONTO HSF Projekt Konto Org Urval i beställning Org

147 Bokslut - Resultatrapport HSF 82WBL3 Internt företag: REGION GOTLAND Sida 2 av 2 Uttagen av: Yvonne Skovshoved :04:59 Text Årsbudget Utfall Avvikelse inkl TA, OM Jan 11 - Mån Jan 11 - Mån Resultatrapport på nämndnivå, tkr Verksamhetens totala intäkter Verksamhetens totala kostnader Avskrivningar Internränta Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Kontrollrad konto

148 Ärendenr HSN 2011/11 1 (4) Handlingstyp Verksamhetsberättelse Datum 16 januari 2012 Verksamhetsberättelse för Läkemedelskommittén på Gotland Bakgrund. Verksamheten är lagstadgad av Riksdagen och styrs av Reglemente för Läkemedelskommittén i Gotlands Kommun. Vårt uppdrag kan sammanfattas som rådgivande så att gutarna får de bästa läkemedlen. Verksamhet. Kommittén har haft protokollförda möten vid sju tillfällen. Kommitténs ordförande Franz Rücker arbetar halvtid och distriktsläkare Maria Sjödahl kvartstid. Apotekare Monika Westermark är sekreterare. Ny läkemedelslista arbetas fram varje höst i samarbete med öns ledande specialister och LÄKSAKS expertråd i Stockholm. Listan trycks kring nyår i 2800 ex och delas ut som fickfolder till både förskrivare och till intresserade patienter via apoteken. Den finns även tillgänglig via nätet. Som skrivbordsunderlägg uppskattad. Listan lanseras med personliga besök hos om möjligt varje förskrivare på ön vilket innebär att varje vårdcentral, läkarmottagning och sjukhusklinik får en genomgång av viktiga delar och aktualiteter. Samtidigt diskuteras aktuell förskrivningsstatistik och förbättringsområden identifieras. I år fokuserades bl a på osteoporos, nyupptäckta risker med PPI, minskad antibiotikaanvändning, bättre hjärtsviktsbehandling och förbättrad blodfettsbehandling till diabetiker. Under hela året utbildningsverksamhet med arrangerandet av lunchföredrag, återkommande varannan vecka. Föreläsningarna är mycket uppskattade och välbesökta. Till föredraget serveras en lättlunch med sallad och sötvatten. Via mejl varje vecka förmedlar LMK nyheter om läkemedel till alla förskrivare. Som internutbildning var i maj en halvdag med föreläsning av prof Jan Liliemark från SBU Alert om deras uppdrag och redovisning av senaste analysen om dabigatran. Kommittén har haft särskild utbildning för AT- Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

149 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 2 (4) läkarna. Med anledning av den exceptionella förskrivningen av amfetaminpreparat har fortlöpande diskussioner förts med ledningen för både vuxen- och barnpsykiatriska kliniken där expertis från Läkemedelsverket bistått. Vidare har LMKs initiativ till regelbundet återkommande möten med alla apoteksaktörer på ön fortsatt med syfte att trots konkurrens säkerställa samarbete och god service. Ett utmärkt samarbete föreligger med LÄKSAK i SLL. Upphandling av läkemedel till slutna vården sker gemensamt och renderar rabatter för oss på 3,5 miljoner kronor. Detta förutsätter aktivt deltagande i Läksaks olika expertråd, för närvarande hjärta-kärl, magetarm, infektion, smärta, neurologi, psykiatri och onkologi. Deltagande i dessa expertråd är en central del av kunskapssäkringen och bör om möjligt utökas. Landets läkemedelskommittéer har ett nätverk LOK med regelbundna möten och samordning av insatserna i landet och allt större och nu betydande inflytande. Gotland deltar och finansierar ett landstingsgemensamt projekt att utveckla och samordna IT-tekniken med bland annat förskrivarstöd - SIL - går sakta framåt. TakeCare har snart införts i hela primärvården och att ön har ett gemensamt journalsystem ökar säkerheten i läkemedelsordinationer betydligt. Kvalitetskontroll. I rapporten Öppna jämförelser av sjukvårdens kvalitet och effektivitet som publicerades nov 2011 av SKL och SoS framgår fördelaktiga siffror med bland annat låg användning av antibiotika bland annat kinoloner, låg användning av psykofarmaka till äldre och att Gotland har lägst antal 80+ med fler än 10 läkemedel. Propplösande läkemedel vid stroke näst mest i landet. Antibiotika användningen har i öppenvård en jämfört med landet genomsnittlig användning men med bra antibiotikaval. Slutenvården har den näst lägsta antibiotikaanvändningen i landet, sammantaget en viktig utveckling för att minska utvecklingen av resistenta bakterier. Ur SoS receptregister ses utrymme för mer användning av ace-hämmare och betablockerare vid hjärtsvikt. Som tidigare har vi högst förskrivning av tiazider mot högt blodtryck vilket är utmärkt bra. Blodförtunning med warfarin hos de med förmaksflimmer är vi bäst på i landet vilket förhindrar stroke. Förbättringsutrymme finns för mer blodfettsbehandling till diabetiker och efter hjärtinfarkt. Efter benskörhetsfrakturer bör fler behandlas med läkemedel. Sammantaget kvarstår förskrivningsbilden med landets bästa följsamhet till läkemedelslistan, vissa förbättringsområden samt hög användning av specialistpreparat inom slutenvården exvis TNF till reumatiker, interferon till MS och cellhämmare vid cancersjukdom.

150 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 3 (4) Kostnadsutveckling. (Baserat på prel data)). Humanläkemedel omsattes under 2011 i hela landet för 36 miljarder kronor, på Gotland med 340 miljoner kronor. På Gotland såldes läkemedel till sluten och öppenvården för totalt 205 miljoner kronor varav 143,174 miljoner betalades av förmånen och 32 miljoner var egenavgift. Slutenvårdsläkemedlen kostade 32 miljoner (avtalspris dvs upphandlingsrabatter på 3,5 milj avdraget). Egenvårdsprodukter (OTC) såldes på Gotland för cirka 130 miljoner varav receptfria läkemedel för cirka 60 miljoner. Djurläkemedel såldes för cirka 8 miljoner kronor. Upphandlingsrabatter blev 3,5 milj och i statsbidrag fick vi 143,758 milj. Från att de senaste 10 åren varit ett lågkostnadslän för läkemedel har ön de senaste två åren ökat per capita kostnaden. Kostnadsökningen orsakas av hög användning av TNF-preparat, cancerläkemedel och centralstimulerande preparat vid ADHD där det sistnämnda motiverar fortsatt särskild uppföljning. För 2012 beräknas kostnadsökningen av slutenvårdsläkemedlen till 7% och förmånen 0.5% (beräknat av SKL+SOS+Socdep+Finansdep). Statsbidraget kommer från 2013 att bli rel gynnsammare för Gotland. Viktiga patentutgångar var under 2011 losartan samt samt introduktion av biosimilars för tillväxthormon, CSF (Neupogen) samt erytropoetin inträffar 10 patentutgångar bla Lipitor, Aricept och Atacand samt Seroquel medförande betydande prissänkningar. Planerad verksamhet Den nationella läkemedelsstrategin blir en utmaning att fullfölja. Kunskapsstyrning av läkemedelsval är angeläget och fortsätter med utbildningsverksamhet i form av lunchföredrag i läkemedelsrelaterade frågor, e-postutskick och omsorgsfull individuell presentation av läkemedelslistan. Riktade insatser med ökad uppföljning av utvalda områden, främst insatser inom slutenvården för bättre kostnadskontroll angeläget i samarbete med sjukvårdsledningen. Fortsatt gott samarbete och kunskapsutbyte med LÄKSAKS expertgrupper och gemensam upphandling till slutenvården. Samarbete med lokala STRAMA. Fortsatt nationell samordning med läkemedelskommittéer via LOK. Fortsatt samarbete med Länsstyrelsen i miljöfrågor.

151 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 4 (4) Ledamöter Franz Rücker, överläkare, Med klin, ordförande Monika Westermark, chefsapotekare, sekreterare Tomas Angerth, specialistläkare, Inf klin Krister Dahlman, VC Visborg Rolf Forsman, ekonom, HSN Lena Idman, apotekare, Hemse Lena Jacobsson sjuksköterska, Med klin Per Jörneus, distriktsläkare, VC Hansahälsan Anette Möller, distriktssköterska, VC Visborg Christina Rittemar-Melin, geriatriker, Roma VC Maria Sjödahl, distriktsläkare, VC Visby Norr Helena Vlastos, överläkare, Kir klin Manuel Zanzi, ST-läkare, Psyk klin Kostnader 2011 Av anslagna användes Läkemedelskommittén Franz Rücker Ordförande

152 Avdelning/Enhet/alternativt blankt Ärendenr HSN 2011/11 1 (2) Handlingstyp Verksamhetsberättelse Datum 30 januari 2012 Vårdhygien Gotland - Verksamhetsberättelse för år 2011 Uppdrag I slutet av oktober 2011 fick sektionen ett formellt uppdrag från HSF för verksamheten. Genom överenskommelse omfattar även uppdraget den hälsooch sjukvård som bedrivs inom SOF. Personal Solgerd Gotvik har under året varit hygiensjuksköterska på 50 %. Under januari till september hade Carl-Gustaf Sundin läkaransvaret genom avtal med Sörmlands läns landsting. Den 1 oktober tillträdde Sven Montelius som läkare med ansvar för vårdhygien på 25 %. Deltagande i konferenser och utbildning Solgerd Gotvik (SG) har deltagit i 2 utbildningstillfällen, dels SFVH:s studiedagar i Örebro, dels Sexklöver-möte i Uppsala. Sven Montelius (SM) har inför sin nya tjänst auskulterat under en vecka i september på Hygiensektionen i Eskilstuna. SM deltog också i SFVH:s läkarsektions möte på Södersjukhuset två dagar i november. Verksamhet i form av mätningar/studier Följsamhetsmätningar till basala hygienrutiner och klädregler på vårdavdelningar har gjorts varje månad. Självskattningsenkäter beträffande följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har gjorts på mottagningar och vårdcentraler varannan månad. Deltagit i två nationella punktprevalensmätningar beträffande vårdrelaterade infektioner (VRI). Deltagit i två nationella mätningar beträffande följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

153 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 2 (2) Verksamhet beträffande rutiner Medverkat till genomförandet av enhetliga rutiner för preoperativ klorhexidintvättning/dusch samt till införandet av gratis Descutansvampar till patienter som skall opereras. Påbörjat arbetet med rutiner för handläggning av personer som bär på MRSA. Utbildning och information riktad till vårdpersonal SG har haft en halvdagsutbildning för hygienombuden, samt personliga samtal med vart och ett av ombuden. SG har varit på särskilda boendet Fältgatan och informerat om MRSA (ca 2 tim). SG har informerat begravningsentreprenörer om hygien. SG och SM har informerat om hygien på boende för ensamkommande flyktingbarn Haima. SG har informerat om hygien vid tre tillfällen på Gotlands Sjukhem (ca 7 tim). SG har varit på Lernia och informerat hygien för omvårdnadspersonal (ca 3 tim). SG har informerat om hygien till privatföretag - personliga assistenter (ca 3 tim). SG haft möte med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) inom SOF (ca 2 tim). SG har under året haft rådgivande telefonsamtal med personal inom SOF (ca 10 tim). Rådgivning vid inköp SG har tillsammans med Charlotte Eliasson aktualiserat inköp av disk/spoldesinfektorer. Rådgivning vid om- och nybyggnad SG har varit rådgivande vid ombyggnad, dels hygienrum på rehab-avdelningen, dels toaletter och duschrum på hela Visby lasarett. Hygienronder Protokoll för hygienronder har utarbetats och SG har påbörjat arbetet med hygienronder. Utbrott I samband med ett streptokockutbrott på Kvinnokliniken har sektionen varit rådgivande, deltagit i utredningen samt informerat berörd personal. I samband med vård av patienter som burit på calicivirus, MRSA, ESBLbärande tarmbakterier och Clostridium difficile har sektionen varit rådgivande vid flera tillfällen. Vårdhygien Gotland Sven Montelius Smittskyddsläkare Solgerd Gotvik Hygiensjuksköterska

154 Ärendenr HSN 2011/12 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 21 januari 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kompletteringsbudget gällande investeringar Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer förvaltningens förslag till begäran om kompletteringsbudget gällande investeringar. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens investeringsbudget för 2011 uppgår till tkr. Utfall är tkr och tkr är överfört till Tekniska förvaltningen. Året har präglats av många stora omfattande projekt där några har slutförts under året och några pågår in på Projekten/upphandlingarna som är beslutade/påbörjade men ej ännu avslutade. För samtliga nedan punkter kommer inköpet/arbetet att ske under Angiograf, röntgenutrustning tkr, tilldelningsbeslut klart. Ångautoklav till Sterilcentralen tkr, tilldelningsbeslut klart. Operationsbord tkr, tilldelningsbeslut klart. Operationsmikroskåp till ögon 900 tkr, ej påbörjat under Ultraljud till röntgen tkr, ej påbörjat under Analysautomat för hematologi till labb 800 tkr, förfrågningsunderlag klart. C-båge till operation tkr, upphandling är i utvärderingsskede. Läkemedelsrum rehabiliteringsavdelning 450 tkr, byggritning och projektering klart. TakeCare i primärvården. Pågående införande, anpassningar återstår. Totalt en summa på tkr. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

155 Region Gotland Ärendenr HSN 2011/ 2 (2) Bedömning På grund av pågående och ännu ej avslutade upphandlingar begärs följande kompletteringsanslag under år 2012 för ovan nämnda projekt. Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor: Underlag för begäran om kompletteringsbudget Underlag för investeringsbudget 2012

156 Kompletteringsbudget för byggnads- och anläggningsinvesteringar 2012, tkr Förvaltning: Verks Proj nr Projekttext Kvarvarande Kompletterings- Ev budget Rev budget Kommentar budget 2011 budget (kol E+F) Angiostativ röntgen Tilldelningsbeslut taget Ångautoklav Tilldelningsbeslut taget Operationsbord Tilldelningsbeslut taget Operationsmikroskåp ögon Verksamheten har saknat resurser under Ultraljud Flera upphandlingar på röntgen, resursbrist Analysautomat hematologi Förfrågningsunderlag klart C-båge Utvärdering pågår Läkemedelsrum rehabiliteringsavd Korpen Byggritning och projektering klart TakeCare primärvård Pågående införande, anpassningar återstår TOTALT

157 Investeringsbudget för byggnads- och anläggningsinvesteringar 2012 och framåt, tkr OBS: avser beslutade investeringsprojekt Förvaltning: Verks Proj nr Projekttext Budget Budget Budget Används Används Används Kommentar framåt framåt Reservkraft Slite Vårdcentral Centralkassa och entré Korpen Mindre ombyggnader/ lokalanpassningar Kompletteringsbudget läkemedelsrum LMCG väntrum o entré Med tekn avd Akuten mfl Habrehab ombyggnad Arbetsmiljöverket Slutenvård Psykiatri slutenvård IT portal för utbyte av info IT kvalitesregistersystem ITsystem patientinfosystem Röntgen angiograf Kompletteringsbudget på Röntgen/kvinno ultraljud Kompletteringsbudget på Utrustning ambulanshelikopter Övrig med tek utr Kompletteringsbudget enligt bilaga TOTALT

158 Bo Magnusson Ärendenr HSN 2012/3 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 31 januari 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Lokalförsörjningsplan Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar följande synpunkter på Ledningskontorets förslag angående lokalförsörjningsplan Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att nämnden tilldelas en investeringsram på 20 miljoner kr per år under perioden samt att möjlighet ges att vid eventuella större omfattande projekt, beskriva dessa och begära medel separat, till exempel lokaler för psykiatrisk öppen- och slutenvårdsverksamhet. Bakgrund Ledningskontoret ansvarar utifrån givna direktiv från regionledning för styrning, planering och samordning av arbetet med lokalförsörjningsprocessen och flerårsplan. Styrningen sker utifrån direktiv samt avstämningsmöten med förvaltningarna. Utifrån direktiv att ny sporthall, ombyggnad/ersättning av F-hus (solrosen) samt nytt badhus skall ingå i investeringsplanen för har ledningskontoret i samarbete med SBF samt inhämtande av synpunkter från lokalförsörjningsgrupp tagit fram ett huvudförslag till fördelning av lokalförsörjningsbehov med högst 160 mkr per år i ett koncernnyttoperspektiv. Ledningskontoret tillställer samtliga förvaltningar/nämnder ett huvudförslag samt tre alternativa förslag för lokalförsörjningsplan för synpunkter. Huvudförslaget gällande hälso- och sjukvårdsförvaltningen/nämnden finns bilagt. De tre alternativa förslagen anger något olika prioriteringar av projekten under perioden men berör hälso- och sjukvårdsnämndens projekt endast marginellt. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

159 Region Gotland Ärendenr HSN 2012/3 2 (2) Bedömning har i huvudsak lokaler i stora anläggningar som kontinuerligt kräver anpassningar utifrån förändrade behov eftersom det sker en ständig förändring av verksamheten. Därför anser förvaltningen att en investeringsram tillgodoser behoven av förändringar, till exempel myndighetskrav och förändrade arbetsmetoder. För närvarande är det aktuellt med omfattande förändringar på grund av Arbetsmiljöverkets förelägganden. En sådan investeringsram utgår ifrån de projekt som redovisas i Ledningskontorets förslag till lokalförsörjningsplan. Vid större specifika projekt bör det finnas möjlighet att begära särskilda medel. Hälso- och sjukvårdsnämndens har gett förvaltningen i uppdrag att utreda psykiatrins framtida behov av lokaler och lokalanpassningar utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket eventuellt kan resultera i ett större projekt. Hälso- och förvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör

160 Ledningskontorets huvudförslag, lokalförsörjningsplan Region Gotland Förvaltn./objekt/fastighet Åtgärd Lasarettet Ombyggn. akuten/ortopeden Senareläggning Sjukvårdslokaler Mindre ombygg./lokalanpassn. Minskat anslag till 3 1 till 3 Lasarettet Ny reservvattentäkt m byggn Senareläggning, fördeln. år Korpen Visby Anpassn. Habilit.-rehabiliter. Senareläggning, fördeln. år Korpen Visby Ny centralkassa o entré Senareläggning 8 1 till 3 1 till 3 Korpen Psykiatri, slutenvård Senareläggning till 3 1 till 3 Lasarettet Lab MedC Ombyggn. Senareläggning Lasarettet Medtekn Ombyggn. Minskat anslag Lasarettet Arbetsmiljöverket slutenvård Omfördel Lasarettet Reservkraft 8,6 2? 2 Slite vårdcentral Verksamhetsanpassn. 1,5 3? 3 16, Prio förv Prio LK Av hälso- och sjukvårdsnämnden antagen lokalförsörjningsplan ( ) Förvaltn./objekt/fastighet Åtgärd Lasarettet Ombyggn. akuten/ortopeden 2 3 Sjukvårdslokaler Mindre ombygg./lokalanpassn Lasarettet Ny reservvattentäkt m byggn 7 Korpen Visby Anpassn. Habilit.-rehabiliter. 3 3 Korpen Visby Ny centralkassa o entré 8 Korpen Psykiatri, slutenvård Lasarettet Lab MedC Ombyggn. 2 Lasarettet Medtekn Ombyggn. 2 Lasarettet Arbetsmiljöverket slutenvård Lasarettet Reservkraft 8,6 Slite vårdcentral Verksamhetsanpassn. 1,5 16, års investering är fastställd av Regionfullmäktige

161 Leif Ohlsson Ärendenr HSN Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringsinsatser inom Region Gotland-omfördelning av resurser Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden begär hos Regionstyrelsen att kr överförs från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden för 2012 och fortsättningsvis. Bakgrund Inom ramen för det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret har socialnämnden habiliteringsansvar för dem som bor i sådan boendeform som avses i 9 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt för daglig verksamhet(lss). I samband med skapandet av gemensam habiliterings och rehabiliteringsenhet för hela Gotland (2001), samlades alla arbetsterapi- och sjukgymnastresurser inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen oberoende av vilken nämnd som hade hälso- och sjukvårdsansvaret. Insatserna har reglerats genom överenskommelse mellan förvaltningarna och har avsett personer som har beslut om särskilt boende, dagverksamhet (SoL) eller daglig verksamhet (LSS). Resurser för insatserna inom äldreomsorgen, hemrehabilitering, fördes över till socialnämnden vid hemsjukvårdens införande Under året har det uppmärksammats att resurser för habilitering på primärvårdsnivå inte förts över till socialnämnden. Habilitering på specialistnivå samt råd och stöd är ett fortsatt ansvar för hälso- och sjukvårdsnämnden enligt hälso- och sjukvårdslagen. Diskussion med berörda inom förvaltningarna har lett fram till att medel för 0,25 arbetsterapeut och 0,25 sjukgymnast, motsvarande 200 tkr ska föras över från hälsooch sjukvårdsnämnden till socialnämnden. Personalresursen finns kvar inom habiliteringen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Socialförvaltningen avser att genom tjänsteköp få tillgång till insatserna och reglering kommer att ske genom ekonomisk överenskommelse där grunden är att tjänster ska köpas för det pris som angivits ovan. Bo Magnusson Hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Ohlsson Kvalitetschef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats Org nr

162 Sve-es STYRELSENS Vårt dnr jvc..ge;» BESLUT NR 16 11/0658 Kommuner RFGIfiM notl AMr* i t i. ' * "" *"* l ^ta/ l V \J3 L J l l jjl I\I l *ir\'1 O R och Landsting w i UMINU Avdelningen för vård och omsorg Kristina jennben Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Gotlandj Halland, Skåne och Västra Götaland, samt kommunstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 Dnr 09/4304 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutade vid sammanträde den 16 december 2011 att för sin del godkänna överenskommelsen med staten om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre ; Bakgrund I februari 2010 träffade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en treårig överenskommelse på äldreområdet omfattande 271 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor i prestationsbidrag. Det långsiktiga syftet med satsningen är att bidra till ett systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre. I januari 2011 beslöt styrelsen att godkänna en motsvarande överenskommelse och summa för år I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en fortsatt satsning på de mest sjuka äldre med syfte att utveckla en mer effektiv och bättre organiserad sammanhållen vård och omsorg. För år 2011 finns 150 miljoner kronor upptagna i regeringens budget, en miljard kronor år 2012 och 1,3 miljarder kronor per år 2013 och Totalt uppgår satsningen till 3,75 miljarder kronor under mandatperioden. I juni 2011 träffade regeringen och SKL en överenskommelse om 63 miljoner kronor (del av de 150 miljonerna för 2011) till SKL bl.a. som stöd till huvudmännen inför den planerade satsningen Den gemensamma satsningen för 2012 syftar till att stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting för en mer sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. I överenskommelsen ingår dels fortsättning och utbyggnad av den satsning som inleddes 2010 innebärande stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete och dels prestations/resultatersättning till ett antal förbättringsområden som palliativ vård, demensvård, läkemedelsbehandling och sammanhållen vård och omsorg. Denna omfattar! kronor Överenskommelsen jämte underbilagor finns i bilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting *_-..- "-~""~ "" - C TCennart Gabrielsson l :e vice ordförande Sveriges Kommuner och Landsting Posf: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax:

163 liii Socialdepartementet Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting.

164 1 INLEDNING 3 2 SATSNINGENS MÅLSÄTTNING 3 3 MÅLGRUPP FÖR SATSNINGEN 4 4 DEN EKONOMISKA OMFATTNINGEN AV SATSNINGEN 5 5 FÖRDELNING AV MEDEL GRUNDLÄGGANDE KRAV STÖD TILL ETT LÅNGSIKTIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE Utvecklingsledare Ledningskraft -att gå från ord till handling Kvalitetssäkrad välfärd Försöksverksamheter kring sammanhållen vård och omsorg Stöd till förändrat arbetssätt med hjälp av kvalitetsregister Nationell samordning PRESTATIONS/RESULTATERSÄTTNING God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg 15 6 PATIENT-OCH BRUKARPERSPEKTIV 17 7 ÖPPNA JÄMFÖRELSER FÖR ÄLDRE 17 8 ÅTERRAPPORTERING 18 9 BESLUT OM UTBETALNING AV MEDEL 18 I O GEMENSAM UPPFÖLJNING AV INDIKATORERNA 18 I1 REDOVISNING AV EKONOMISKA MEDEL OCH ÅTERBETALNING UTVÄRDERING AV ÖVERENSKOMMELSEN ÖVERENSKOMMELSENS INRIKTNING GODKÄNNANDE AV ÖVERENSKOMMELSEN 19 BILAGA l MÅL FÖR ÄLDRESATSNINGEN 20 BILAGA 2 SÄRSKILT VIKTIGA OMRÅDEN ATT FÖRBÄTTRA 22 BILAGA 3. LÄKEMEDELSGRUPPER MED BETYDANDE ANTIKOLINERGA EFFEKTER 25

165 l Inledning En majoritet av den äldre befolkningen lever ett gott liv och klarar sig själva utan stöd från samhället långt upp i åren. Risken att drabbas av ohälsa och funktionsnedsättningar som innebär behov av vård och omsorg ökar med åldern. Äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov är en växande grupp i vårt samhälle. Sedan Adel-reformen genomfördes år 1992 har antalet personer 80 år och äldre ökat med 30 procent och kommer att öka med ytterligare 60 procent under kommande två decennier. Vårdstrukturen har förändrats sedan Adel-reformen både vad avser socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser och verksamheter. Långt fler äldre bor idag i eget boende, boende- och vårdtiderna har minskat både i särskilda boendeformer och i sluten hälso- och sjukvård, fler har hemtjänst och hemsjukvård och nya vård- och omsorgsformer som bl.a. korttidsverksamheter har byggts ut. Viktiga faktorer för denna utveckling har varit nya möjligheter att diagnostisera och behandla sjukdomar, bättre kompensation för funktionsnedsättning och förbättrad livskvalitet med adekvat läkemedelsbehandling. För dagens äldre personer med flera samtidigt förekommande sjukdomstillstånd ställs stora krav att kunna hantera en skör livssituation i ett vård- och omsorgssystem som traditionellt är organiserat efter diagnoser och mindre anpassat till de mest sjuka äldres behov. Olika studier liksom patient- och brukarundersökningar ger en bild att de mest sjuka äldres behov av en sammanhållen vård och omsorg inte uppmärksammas tillräckligt. Utmaningen för kommuner och landsting är att både tillsammans och var och en för sig bidra till en vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet. Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I dessa överenskommelser har statsbidraget inriktats mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Medlen har använts till att stimulera ett ökat engagemang i kvalitetsarbetet genom bl.a. användning av kvalitetsregister och åtgärder för att förbättra möjligheterna till uppföljning och utveckling. Medel har även använts till försöksverksamheter som bygger på sammanhållen vård och omsorg och helhetslösningar kring de mest sjuka äldre och till kommun- och landstingsgemensamma utvecklingsledare. Dessa ger stöd och driver utvecklingen i reguljära verksamheter. Denna satsning fortsätter men inom ramen för en betydligt större satsning med syftet att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 2 Satsningens målsättning Parterna är överens om att statliga stimulansbidrag inom äldreområdet framför allt ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Under de

166 kommande åren kommer främst åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre att prioriteras. Totalt beräknas satsningen under mandatperioden för de mest sjuka äldre att uppgå till drygt fyra miljarder kronor. De medel som avsätts för 2012 och framåt ska huvudsakligen fördelas enligt en prestations- och resultatbaserad modell där krav och mål successivt höjs. Satsningen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Målet är även att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i större grad utgår från de mest sjuka äldres behov. Det arbete som bedrivs inom ramen för satsningen ska bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Även enskilda utförare omfattas av satsningen. Målen för satsningen finns beskrivna i bilaga L Sett ur den enskildes perspektiv så är målsättningen följande. Mål Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Målbild Jag kan som äldre med behov av omsorg och vård lita på att jag får den goda omsorg och vård jag behöver när jag behöver den och det är lätt att få kontakt med den. När jag har hemtjänst kan jag så långt möjligt välja när och hur stöd och hjälp ges. Jag får stöd att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande även när jag är i behov av omsorg och vård. Om jag behöver hembesök av läkare eller annan sjukvårdspersonal på grund av svårigheter att förflytta mig erbjuds jag detta. Jag kan lita på att läkemedelsbehandlingen är korrekt och följs upp regelbundet. Ansvaret för att samordna den omsorg och vård jag behöver är tydligt och något jag får hjälp med om jag behöver det. Jag känner mig trygg i att mina behov av omsorg och vård blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt med hög kvalitet och värdigt bemötande. Jag blir alltid tillfrågad, informerad och får den kunskap jag behöver om olika vård- och hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja. Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt delaktiga i planeringen. När jag vårdas i livets slutskede får jag lindring för smärtor och andra symtom, får vårdas där jag vill dö och behöver inte dö ensam. 3 Målgrupp för satsningen För att kunna förbättra livssituationen för de mest sjuka äldre så krävs det vetskap om vilka personer som omfattas och hur stor gruppen är. Socialstyrelsen har därför haft i uppdrag att ta fram en definition av gruppen mest sjuka äldre, inte minst för att kunna följa upp överenskommelsens satsningar på ett enhetligt sätt. Den definition av de mest sjuka äldre som Socialstyrelsen föreslagit och som används i denna överenskommelse är följande:

167 Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd tillföljd av åldrande, skada eller sjukdom. Parterna är överens om att avgränsningen av gruppen mest sjuka äldre innefattar samtliga personer 65 år eller äldre med behov av omfattande sjukvård eller omfattande omsorg. Med omfattande sjukvård avses något av följande: multisjuklighet (tre diagnoser senaste 12 månaderna) eller fler än 19 vårddagar i slutenvård eller fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju läkarbesök i öppen specialistvård. Med omfattande omsorg menas de äldre som bor permanent i särskilt boende, de som har beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst per månad, de som bor i korttidsboende eller har beslut om insatser med stöd enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) utgjorde denna grupp 18 procent av befolkningen 65 år och äldre dvs personer. 4 Den ekonomiska omfattningen av satsningen l kronor har avsatts i statsbudgeten för 2012 i syfte att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. I budgetpropositionen för 2012 har också angivits att regeringen, under förutsättning att riksdagen beviljar medel, avser att under perioden avsätta kronor i syfte att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Beloppet motsvarar l kronor per år 2013 och Denna överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre omfattar kronor. Utanför överenskommelsen men ingående i satsningen om de mest sjuka äldre kommer särskilda regeringsbeslut om uppdrag till olika myndigheter eller organisationer att fattas i särskild ordning. Utbetalning av resultat- och prestationsbaserade medel för 2012 sker senast i december 2012 baserat på uppnådda resultat under perioden september september Medel utbetalas av Kammarkollegiet efter beslut av regeringen. Utbetalning sker från anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken och l :6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. 5 Fördelning av medel För att ha möjlighet att delta i tilldelningen av de prestationsbaserade medlen som avsätts är parterna överens om att huvudmännen måste uppfylla vissa grundläggande krav. Under förutsättning att dessa grundläggande krav är uppfyllda har huvudmännen möjlighet att få del av de prestationsbaserade medlen som presenteras i avsnitt 5.3. Den tidigare överenskommelsen som ingicks 2010 om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre och som fortsätter även nästa år presenteras i avsnitt 5.2. Enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som slöts i juni 2011 ska landstinget tillsammans med samtliga

168 kommuner i länet som en förberedelse för denna överenskommelse beskriva på vilket sätt man avser att organisera ledning i samverkan samt vilka mål man avser att sätta upp och vilka planerade aktiviteter man avser att genomföra i den fortsatta utvecklingen av samordnade insatser för vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 30 miljoner kronor har under 2011 ställts till förfogande som stöd för arbetet. Parterna är överens om följande delar i en överenskommelse om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre för Grundläggande krav Följande förutsättningar ska vara uppnådda för att landsting och kommuner ska kunna få möjlighet att ta del av medlen för 2012: 1. Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. Den gemensamma handlingsplanen ska innehålla en beskrivning av förbättringsområden utifrån lokala förutsättningar, konkreta och mätbara mål, planerade aktiviteter samt en beskrivning av hur uppföljningen ska gå till och hur resultaten ska redovisas. 2. Huvudmännen ska vidare ha fattat beslut om att införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 5.2 Stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete Utvecklingsledare Under 2010 inleddes ett treårigt utvecklingsarbete som syftar till att stödja kommuner, landsting samt enskilda utförare i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på de mest sjuka äldre. Mellan tre till fem utvecklingsledare per län, totalt 66 personer samt en samordnare för de enskilda idéburna aktörerna har fått statlig finansiering för detta. Utvecklingsledarnas roll förändras i takt med att utvecklingsarbetet framskrider. I den första fasen av satsningen har mycket tid tagits i anspråk för att få äldreomsorgens medarbetare att komma igång med registrering i kvalitetsregister. Efterhand som spridningen av registren ökar ställs krav på att analysera och dra slutsatser av resultaten samt utifrån dessa initiera ett systematiskt förbättringsarbete. Utvecklingsledarnas kommande uppgifter bör därför fokusera mer på att fungera som stöd i detta arbete. Förbättringsarbetet ska inriktas mot de områden som lagts fast i den för huvudmännen gemensamma handlingsplanen och härigenom bidra till bättre måluppfyllelse. Det är angeläget att bästa tillgängliga kunskap läggs till grund för förbättringsarbetet.

169 Överenskommelser har tecknats mellan kommuner och landsting och Sveriges Kommuner och Landsting i samtliga län avseende ett gemensamt strukturerat och långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre. I alla län har också formulerats avsiktsförklaringar för hur kommuner och landsting gemensamt tänker bygga strukturer för kunskapsutveckling. Satsningen behöver utvecklas och breddas mot implementering av nationella riktlinjer och annan säkerställd kunskap som utarbetas på nationell nivå av Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering m.fl. Samspelet mellan den nationella kunskapsutvecklingen, regionala FolJ, universitet och högskolor samt utvecklingsledarna ska utvecklas. Parterna är överens om att detta arbete ska fortsätta att få statligt stöd. Utvecklingsledarna ska vara ett regionalt kunskaps- och förbättringsstöd när det gäller att utveckla en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Även Famna får två miljoner kronor och Vårdföretagarna tre miljoner kronor för 2012 till utvecklingsledare som stöd för förbättrings- och kvalitetsarbete bland sina medlemmar. Sammanlagt avsätts 71 miljoner kronor för En plan för genomförandet ska ligga till grund för utbetalning av medlen till Sveriges Kommuner och Landsting som i sin tur förmedlar medlen till huvudmän, Famna och Vårdföretagarna Ledningskraft - att gå från ord till handling Sveriges Kommuner och Landsting inledde 2010 ett landsomfattande förändringsarbete kring de mest sjuka äldre genom överenskommelsen med staten om ett prestationsbaserat statsbidrag (S2010/1130/ST). Med den positiva utveckling som skett när det gäller att utveckla ett strukturerat förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregistren Svenska Palliativregistret och Senior Alert är tiden mogen att ta nästa steg i förändringsarbetet. Förbättringar för de mest sjuka äldre ställer stora krav på kunskap om och erfarenhet av att leda förändring i komplexa system. Mötesplatser för dialog och kraftsamling behövs för att den handlingsplan som alla län nu tar fram för 2012 ska kunna omsättas i praktisk handling och leda till en varaktig förändring. Som ytterligare kompletterande stöd för chefer erbjuds nu Ledningskraft med syfte att skapa nationella mötesplatser och stärka chefers kompetens i förbättringsarbete med fokus på att gå från ord till handling och omsätta den länsgemensamma handlingsplanen för 2012 till praktisk vardag. Ledningskraft blir ett naturligt nästa steg i det påbörjade arbetet att införa ett nytt arbetssätt i vård och omsorg om äldre som är mer strukturerat, förebyggande, evidensbaserat och använder sig av resultat från kvalitetsregister och öppna jämförelser i såväl styrning och ledning som i det dagliga förbättringsarbetet i verksamheterna. Ledningskraft har ambitionen att utvecklas till ett nationellt förbättringsarbete som vänder sig till hälso- och sjukvårds- och äldreverksamheter i hela Sverige oavsett driftsform. Målgruppen är

170 verksamhetschefer från slutenvård, äldreomsorg och primärvård, som i samverkan deltar i chefsteam med koppling till genomförande av respektive läns handlingsplan. Chefsteamen är representanter för sitt län och dess handlingsplan och kommer genom deltagande i programmet rustas för fortsatt kapacitetsbyggande i kommuner, landsting och enskilda utförare i respektive län. För att kunna göra en sådan nationell satsning som omfattar hela landet är parterna överens om att 23 miljoner kronor avsätts för detta ändamål för Kvalitetssäkrad välfärd Uppföljning och kontroll är ett område som är i starkt behov av ökad uppmärksamhet och utveckling. Utmaningen ligger i att utveckla metoder och arbetssätt som gör att offentlig sektor med en rimlig säkerhet kan följa och garantera att den service som politiskt beslutats också levereras till medborgarna. Vården och omsorgen om de mest sjuka äldre liksom övriga delar av välfärden måste kvalitetssäkras och detta oavsett driftsform påbörjade Sveriges Kommuner och Landsting ett arbete kring dessa frågor inom ramen för förbundets prioriterade fråga Kvalitetssäkrad välfärd. Arbetet syftar till att öka kunskapsnivån och utveckla metoder och instrument för upphandling, kravställande, uppföljning och kontroll. Det arbete som redan påbörjats behöver förstärkas och byggas ut till en större satsning som syftar till att via nätverksarbete ge stöd åt lokala och regionala utvecklingsarbeten. Målet är att enskilda kommuner och landsting tillsammans med utförarna ska utveckla system, rutiner och arbetssätt som gör att man kan kvalitetssäkra de tjänster som utförs oberoende av vem som är leverantör. Kommuner, landsting och enskilda utförare erbjuds att delta med fokus mot äldreomsorg och primärvård i ett tjugotal nätverk med vardera sex möten per år. För att öka genomslaget av de konkreta utvecklingsarbetena är det viktigt att nätverksarbetet kompletteras med olika former av kunskapsinsatser. Inte minst är det viktigt att nå de politiska ledningarna såväl som förvaltningsledningarna. Målet är att etablera uppföljnings- och kontrollfrågan som en naturlig del i kommunens respektive landstingets ledning och styrsystem. Konkret innebär denna del av satsningen att ett antal utbildningspaket utvecklas och erbjuds kommuner och landsting. Fyra nätverksledare, en projektledare och en assistent ska engageras liksom expertis inom olika sakområden. För en kombinerad nätverks- och kunskapssatsning avsätts 12 miljoner kronor för Försöksverksamheter kring sammanhållen vård och omsorg I överenskommelsen från 2010 mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ingår en treårig satsning på försöksverksamheter kring sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Sveriges Kommuner och Landsting har ansvarat för utlysning, beredning och beslut att tilldela 19 projekt försöksmedel i juni Projekten handlar bl.a. om organisatoriska lösningar - äldrelots, mobila team, samlokaliserade verksamheter liksom ett antal projekt som syftar till att förbättra vård- och omsorgsprocessen. Erfarenheterna från projekten har stort värde när det gäller att stimulera utvecklingen i riktning mot en mer sammanhållen vård

171 och omsorg för de mest sjuka äldre. Parterna är överens om att för 2012, som är sista året för den här satsningen, avsätta 70 miljoner kronor till de 19 försöksverksamheterna. Socialstyrelsen har i uppdrag att utvärdera försöksverksamheterna samt ett antal samverkansnätverk Stöd till förändrat arbetssätt med hjälp av kvalitetsregister Sedan 2010 har två kvalitetsregister - Svenska Palliativregistret och Senior Alert - valts ut för utvecklingsstöd med syfte att användas i hela landet. I juni 2011 gav regeringen även utvecklingsstöd till ytterligare två kvalitetsregister - Svenskt Demensregister (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD). Utvecklingen av dessa kvalitetsregister har bedömts som viktiga för att främja ett systematiskt förbättringsarbete och syftet är att de ska leda till kvalitets- och effektivitetsvinster inom vården och omsorgen om sjuka äldre. Härutöver bör de kunna bli en viktig informationskälla för öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre personer. Samtliga fyra register innehåller uppgifter om angelägna förbättringsområden som är relevanta för de mest sjuka äldre. Deltagande i registren kan stimulera personalen till ett förändrat arbetssätt. Det handlar om att på ett systematiskt och standardiserat sätt förebygga fallskador, undernäring, trycksår, förbättra munhälsan, den palliativa vården och demensvården. Via registren kommer kunskap om vården och omsorgens resultat att bli synliga. Användningen av kvalitetsregister som grund för prestationsersättning kan ses som en process i flera steg där utvecklingen och det aktuella läget får avgöra var man befinner sig och hur fort man kan gå fram. 1. Komma igång med registrering - målet är att verksamheterna ska börja använda registret. Prestationsersättning utgår per utförd registrering. Exempel: Registrering i Senior Alert. 2. Täckningsgrad - målet är att registret ska vara infört i en viss omfattning för en definierad målgrupp. Prestationsersättning utgår när en bestämd andel av målgruppen finns med i kvalitetsregistret och utbetalas i relation till målgruppens storlek eller till antalet personer över 65 år i kommunen respektive landstinget. Exempel: Täckningsgrad i Svenska Palliativregistret. 3. Belöna process - målet är att se mer av en utvald nyckelprocess som registreras i kvalitetsregistret. Prestationsersättning kan utgå i förhållande till antal registreringar eller täckningsgrad. Exempel: Ersättning för utförda brytpunktsamtal i Svenska Palliativregistret. 4. Belöna uppnått resultat - målet är att deltagandet i kvalitetsregistret skapar ett mervärde och gör skillnad för den äldre. Prestationsersättning utgår sedan ett visst resultat uppnåtts. Resultatet får inte vara möjligt att manipulera och måste kontrolleras. Statskontoret har i 2011 års rapport rekommenderat att prestationsersättningen vidareutvecklas till att omfatta även process och resultat. 9

172 10 Parterna är överens om behovet av utveckling av vårdens och omsorgens arbetssätt för de mest sjuka äldre när det gäller preventivt arbetssätt, palliativ vård och demensvård genom fortsatt stöd till utveckling av de nämnda 4 kvalitetsregistren: Svenska Palliativregistret, 7 miljoner kronor Senior Alert, 12 miljoner kronor SveDem och BPSD, 8 miljoner kronor Sammanlagt 30 miljoner kronor utbetalas till Sveriges Kommuner och Landsting som i sin tur fördelar 27 miljoner kronor till de olika registren i enlighet med en av regeringen godkänd genomförandeplan. Kvalitetsregistren ska kvalitetssäkra inrapporterade uppgifter. För samordning av och genomförande inom idéburna utförare erhåller Famna en miljon kronor, inom privat drivna verksamheter erhåller Vårdföretagarna en miljon kronor och för samordning av arbetet med kvalitetsregister på nationell nivå får Sveriges Kommuner och Landsting en miljon kronor. I arbetet med att utveckla kvalitetsregistren är det angeläget att säkerställa att detta sker på ett sätt som är förenligt med gällande sekretess- och registerlagstiftning Nationell samordning Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar enligt överenskommelsen från 2010 för samordning hos huvudmännen av insatserna genom bl.a. nationell samordning, nätverksskapande arbete, seminarier, konferenser och andra former av erfarenhetsutbyte samt redovisning, sammanställning och återföring av resultat från utvecklingsarbetet. Detta är nära kopplat till ett av huvudmännen prioriterat område Bättre liv för sjuka äldre och har därmed starkt politiskt stöd och engagemang. För en jämlik vård och ett lyckat införande av ett strukturerat, systematiskt och förebyggande arbetssätt med hjälp av kvalitetsregistren förutsätts att alla kommuner och landsting deltar. I detta arbete har Sveriges Kommuner och Landsting en roll att samordna arbetet nationellt och skapa möjligheter för långsiktigt hållbart erfarenhetsutbyte mellan kommuner och landsting. Parterna är överens om fortsatt statligt stöd om 9 miljoner kronor till Sveriges Kommuner och Landsting för nationell samordning av de pågående satsningarna och att dessa ska vidareutvecklas under Syftet är att skapa goda förutsättningar för en tydlig kommunikation, ett effektivt utnyttjande av resurser samt en tydlig struktur för samordning på den nationella nivån. En plan för genomförandet ska ligga till grund för utbetalning av medlen. 5.3 Prestations/resultatersättning God vård i livets slutskede Årligen dör cirka personer i Sverige, varav cirka 80 procent är väntade dödsfall där det finns behov av någon form av palliativ vård. God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut utgör ett av de nationella målen för vård och omsorg. Ett stöd i arbetet är användning

173 av Svenska Palliativregistret. De enheter som registrerar kan utifrån den kunskap som registreringen erbjuder bedriva en strukturerad vård i livets slutskede, vilket gäller även de enheter som har få döende patienter. Den enhet som vårdade patienten den sista veckan i livet registrerar efter dödsfallet bl.a. förekomsten av informerande samtal, möjlighet att välja vårdform den sista tiden, skattning av smärta och andra symptom, ensamhet i dödsögonblicket och efterlevandessamtal. Intresset för att delta i registret har ökat kraftigt under 2010 och Idag registrerar alla utom 6 kommuner dödsfall i Svenska Palliativregistret. 60 procent av kommunerna ligger över 50 procents täckningsgrad. Två landsting, Blekinge och Gävleborg, har uppnått över 70 procent. Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting innebar 2010 att 40 miljoner kronor fördelades till de kommuner och landsting som registrerade 40 procent eller fler av dödsfallen i Svenska Palliativregistret och ytterligare 10 miljoner kronor till de kommuner och landsting som registrerade 70 procent eller fler. I överenskommelsen för 2011 har målet höjts till 50 procent respektive 70 procent. Ett särskilt fokus läggs på de äldre som närmar sig eller befinner sig i livets slutskede och som bör erbjudas ett s.k. brytpunkts samtal, dvs. det samtal som ansvarig läkare ska ha med patienten om det medicinska beslutet att övergå till palliativ vård. Brytpunktsamtalet är ett sätt att markera en gräns där målet för vården ändrar riktning. Det hålls när man ser att de livsförlängande insatserna inte längre har effekt. Det får stora positiva konsekvenser för vården den sista tiden i en människas liv om detta samtal genomförs. Personen får ökade förutsättningar att dö i lugn och ro med god symptomlindring av smärta, ångest och oro. Det ger en möjlighet att förebygga och minska behovet av sjukhusvård och ambulanstransporter för döende till och från sjukhuset. En annan positiv konsekvens är att närstående hinner ta avsked. Brytpunktsamtal ska vara dokumenterat i journalen och kvalitet kan kontrolleras via stickprov. För att påskynda utvecklingen och förbättringsarbetet när det gäller den palliativa vården för de mest sjuka äldre ges fortsatt prestationsbaserat stöd till de verksamheter som registrerar i Svenska Palliativregistret. Stöd ges nu också till de verksamheter som genomfört brytpunktssamtal. Målsättningen är att täckningsgraden ska vara så hög till 2013 att registret därefter kan användas som resultatindikator som kan målsättas. Prestationsersättning miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform sammantaget registrerar 70 procent eller fler av dödsfallen i Svenska Palliativregistret. Mätt som andel registreringar per kommun i förhållande till antalet dödsfall i kommunen. De kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform sammantaget uppnått 70 procents täckningsgrad i Palliativregistret får vara med och dela på ytterligare 20 miljoner kronor om de i 60 procent eller fler av dödsfallen 11

174 12 genomfört ett brytpunktsamtal Preventivt arbetssätt Att arbeta för att förebygga fall, undernäring, trycksår och dålig munhälsa är viktigt för de äldres hälsa och välbefinnande. Olika professioner inom vård och omsorg arbetar dagligen med dessa områden och de har en stark koppling till varandra; t.ex. har en undernärd person lättare att falla, att få en höftfraktur och löper en större risk att utveckla ett trycksår. Deltagande i kvalitetsregistret Senior Alert innebär att personalen får stöd att bedriva ett aktivt förbättringsarbete med ett förebyggande syfte. Registrering görs för alla över 65 år vid inskrivning eller ankomst till ett sjukhus, särskilt boende, hemsjukvård m.m. En standardiserad riskbedömning av individens risk för fallskador, undernäring, trycksår och dålig munhälsa föregår varje registrering och i en individuell åtgärdsplan följer man upp bedömningen. Deltagande i registret har ökat sedan prestationsersättning infördes våren 2010: från 6 till 19 landsting och från 10 till 264 kommuner hösten nuläget finns enheter anmälda för att registrera i Senior Alert varav är aktiva användare. Under 2011 uppskattas minst personer ha fått en riskbedömning. Störst risk för fall, trycksår och undernäring har äldre personer som bor i särskilda boenden för äldre (SABO). En satsning i kommunerna på att samtliga relevanta verksamheter registrerar i Senior Alert bedöms som viktigt som förebyggande insats. För att påskynda utvecklingen och förbättringsarbetet när det gäller det preventiva arbetet för de mest sjuka äldre ges fortsatt prestationsbaserat stöd till de enheter och verksamheter som registrerar, riskbedömer och använder sig av kvalitetsregistret Senior Alert. Stöd ges nu också till de särskilda boenden för äldre (SABO) som riskbedömer de boende i Senior Alert. Målsättningen är att täckningsgraden 2013 ska vara så hög att informationen i registret därefter kan användas som resultatindikatorer som kan målsättas. Prestationsersättning miljoner kronor fördelas mellan de kommuner och landsting där samtliga relevanta verksamheter, oavsett driftsform, har påbörjat registrering i Senior Alert. 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner, där 90 procent eller fler av äldre som bor i SABO, oavsett driftsform, erhållit en riskbedömning med registrering i Senior Alert God vård vid demenssjukdom I Sverige finns cirka personer med demens varav cirka är under 65 år. Årligen insjuknar omkring personer. Demens skapar stort lidande både för den som drabbas och de anhöriga. Eftersom

175 sjukdomen inte går att bota inriktas samhällets insatser på att diagnostisera och på olika sätt mildra effekterna. Vård och omsorg om personer med demens har målsättningen att ge den som är sjuk ett så bra liv som möjligt och underlätta för familj och vänner. Svenska Demensregistret (SveDem) är ett nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar. Syftet är att förbättra kvaliteten i demensvården och målet är en likvärdig, optimerad behandling av patienter med demenssjukdom. De kvalitetsindikatorer som registreras rör bl. a. förekomsten av diagnostisering, behandling med demensläkemedel, boende i enheter särskilt anpassade för personer med demenssjukdom. SveDem används i stort sett i alla landsting med hög täckningsgrad på specialistnivå (mer än 90 procent) men betydligt lägre täckningsgrad inom primärvården. 92 av cirka l 000 vårdcentraler är anslutna till registret idag, varav 53 är aktiva användare. Totalt var patienter med nydiagnostiserad demenssjukdom registrerade i SveDem hösten Registret behöver utvecklas och anslutningsgraden öka. Att införa prestationsersättning förväntas öka användandet av registret inom primärvården med mellan och registreringar under procent av alla personer med en demenssjukdom får någon gång problem med aggressivitet, oro, hallucinationer och sömnstörningar. De olika beteendemässiga och psykiska symptom som kan uppträda vid demenssjukdom kan inte alla behandlas på ett och samma sätt. Behandlingen inriktas istället på att i varje enskilt fall åtgärda orsakerna eller de utlösande faktorerna till symptomen. Det kan vara behov som inte är tillgodosedda, kommunikationsproblem och svårigheter att tolka eller orientera sig i den omgivande miljön. Det kan också vara orealistiska eller för stora krav på den demenssjuke, brist på meningsfulla aktiviteter, smärta eller annan sjuklighet. En vanlig bakomliggande orsak är för hög läkemedelsdos eller olämpliga läkemedel. Symptomen kan också bero på personens hjärnskada. Grunden för behandlingen är en personcentrerad omvårdnad och en översyn och anpassning av den fysiska miljön. Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens(BPSD) registrerar beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. Behandlingsmetodiken som utgör grunden för BPSD-registrets arbetssätt är mycket lovande med möjligheter att förbättra vården och minska lidande och användandet av tvångsåtgärder för personer med demens. Registret är nytt och för närvarande finns 700 individer rapporterade. Intresset att ansluta vård- och omsorgsenheter är stort och det bedöms som rimligt att närmare registreringar kan uppnås under det första året. Det är framför allt kommunernas demensenheter som är intresserade av att börja använda det nya arbetssättet med registrering och uppföljning i BPSD. För att påskynda utvecklingen och förbättringsarbetet när det gäller vården och omsorgen om personer med demens, ges prestationsbaserat stöd till de verksamheter som registrerar i kvalitetsregistren SveDem och BPSD. Prestationsersättning

176 14 50 miljoner kronor fördelas till landsting i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom och erhållit utredning med registrering i SveDem via primärvården (vårdcentralerna), oavsett driftsform. 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner, vars utförare oavsett driftsform inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrerar i BPSD-registret. Prestationsersättningen utbetalas till kommunerna i relation till antalet utförda nyregistreringar i BPSD-registret God läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer men också multisjuka äldre i ordinärt boende som idag är ordinerade i medeltal 8-10 olika läkemedel. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med vissa läkemedel, bland annat antipsykotiska läkemedel, läkemedel med antikolinerga effekter samt långverkande lugnande medel och sömnmedel. En tydlig och allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre är det faktum att en betydande andel, uppemot 30 procent, av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag beror på läkemedelsbiverkningar. Det bör framhållas att vissa tillstånd hos äldre med framgång kan behandlas icke-farmakologiskt, dvs. med andra behandlingsformer än läkemedel. Ibland kan första behandlingen exempelvis vara ändrad livsföring vid sömnbesvär eller kostförändringar eller ökad motion vid förstoppning. I andra fall, t.ex. beteendesymptom hos en patient med demens, bör behovet av god omvårdnad och boendemiljö tillgodoses först innan läkemedelsbehandling övervägs. Teamarbetet, där olika personalkategoriers professionella kunskap bidrar, kan komplettera läkarens bedömning och behandlingsförslag. För att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre ges ett resultatbaserat stöd om sammanlagt 325 miljoner kronor till kommuner och landsting som minskar användningen av följande läkemedel : Olämpliga läkemedel. Definition: långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se bilaga 3\ tramadol och propiomazin. Dessa läkemedel har hög risk för biverkningar hos äldre. Dessa preparat bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och förskrivande läkare har bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör dessutom följas upp och omprövas regelbundet med täta intervall. Förekomsten av dessa läkemedel bör mätas för alla över 65 år på länsnivå. I september 2012 ska förekomsten av dessa läkemedel Valda läkemedel bygger på Socialstyrelsens rapport Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2010.

177 ha minskat med minst 10 procent på länsnivå jämfört med nivån i september 2011 för att få del av avsatta medel. För kommande år ( ) är avsikten att användningen av dessa läkemedel ska minska väsentligt. Olämpliga läkemedelskombinationer. D-interaktioner. Definition: Interaktionen kan leda till allvarliga kliniska konsekvenser i form av svåra biverkningar, utebliven effekt eller är i övrigt svår att bemästra med individuell dosering. Kombinationen bör därför undvikas. I särskilda fall kan det efter individuell klinisk bedömning vara befogat att använda läkemedel som orsakar interaktioner klass D. I september 2012 ska förekomsten av denna typ av interaktion ha minskat med minst l O procent på länsnivå jämfört med nivån i september 2011 för att få del av avsatta medel. För kommande år ( ) är avsikten att förekomsten av interaktioner klass D ska minska väsentligt. Adekvat användning av läkemedel mot psykos i särskilt boende. För dessa läkemedel finns indikation vid psykossjukdom, annan sjukdom med psykotiska symptom, personer med demens och allvarliga beteendesymptom t.ex. aggressivitet. Preparaten är dock starkt förknippade med biverkningar av olika slag som t.ex. passivitet och kognitiva störningar. De har också negativa effekter på känslolivet och sociala funktioner samt en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. I september 2012 ska användningen av dessa läkemedel ha minskat med minst 10 procent på länsnivå jämfört med nivån i september 2011 för att få del av avsatta medel. För kommande år ( ) är avsikten att användningen av dessa läkemedel ska minska väsentligt. Prestationsersättning miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorerna Olämpliga läkemedel, Olämpliga läkemedelskombinationer och Läkemedel mot psykos i särskilda boendenför äldre med minst 10 procent i september 2012 jämfört med nivån i september 2011 samman vägt som medelvärde för de tre indikatorerna. 70 procent av medlen för ett län som uppnått uppsatta mål för läkemedelsindikatorerna utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget i länet. För att medlen ska betalas ut krävs att minst fem län klarar det uppsatta målet att minska det sammanvägda medelvärdet med minst l O procent. Är det färre än fem län får de som klarar det uppsatta målet dela på 200 miljoner kronor Sammanhållen vård och omsorg Många äldre saknar förmåga att rätt hantera och administrera nödvändiga och ofta frekventa kontakter med vården och omsorgen. Det är lätt att den som är sjuk och gammal hamnar mellan stolarna trots många kontakter och mycket personal runt den äldre. De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Problemet är att

178 vården och omsorgen inte är uppbyggd för att på ett lämpligt sätt möta många äldre sköra personer med omfattande eller snabbt föränderliga behov. Inriktningen masta vara att tillskapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård kan minska. Det krävs i detta sammanhang åtgärder för såväl organisation och annan infrastruktur som åtgärder för ökad kompetens inom planering och direkt verksamhet. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas, s.k. "undvikbar slutenvård". Exempel på sådana sjukdomstillstånd kan vara att patienten har andningssvårigheter, är svårt uttorkad, har fallskador eller biverkningar på grund av felaktig läkemedelsbehandling. För den enskilde äldre kan en resa till akutsjukvården innebära onödig och farlig exponering för infektioner, långa väntetider och ökade förvirringstillstånd. För att ur ett häl sofrämj ande perspektiv åstadkomma en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar vård, rehabilitering och ett tryggt och gott omhändertagande utifrån den äldres behov, ges resultatbaserat stöd till kommuner och landsting. För att mäta utvecklingen används de etablerade indikatorerna "undvikbar slutenvård" och "återinläggning inom 30 dagar". 70 procent av medlen ges till kommuner och 30 procent till landsting som på länsnivå uppnår uppsatta mål. Exempel på åtgärder som kan verka förebyggande och stimulera till positiv utveckling för målgruppen är bättre användning av e-hälsoverktyg, arbete i form av aktiv hälsostyrning, användning av individuella planer, mobila lösningar, fler hembesök av läkare och sjuksköterskor, rehabilitering i hemmet, kontaktsjuksköterskor, mer avancerad hemsjukvård eller s.k. virtuella vårdavdelningar, regelbundna läkemedelsuppföljningar, m.m. Se vidare bilaga 2. Prestationsersättning miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorerna Undvikbar sluten vård och Återinläggningar inom 30 dagar med 10 procent den l september 2012 jämfört med nivån den l september Indikatorerna mäts länsvis. Medel utbetalas till de län som uppfyller uppsatta mål för dessa indikatorer sammanvägt i ett index. 70 procent av medlen för ett län som uppnått uppsatta mål för nämnda indikatorer utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget. För att medlen ska betalas ut krävs att minst fem län klarar det uppsatta målet att minska det sammanvägda medelvärdet med l O procent. Är det färre än fem län får de som klarar det uppsatta målet dela på 200 miljoner kronor. Vidare ges medel för att utveckla ett lokalt och gemensamt analysarbete av undvikbar slutenvård. Analyser ska kunna besvara frågorna varför och när patienter i målgruppen har behandlats i slutenvård, vilka diagnoser och patientgrupper som har varit aktuella samt på vilket sätt slutenvård hade 16

179 kunnat undvikas i de enskilda fallen. För detta ändamål avsätts 86 miljoner kronor för 2012 som fördelas länsvis efter befolkningsstorlek Patient- och brukarperspektiv Som ett led i regeringens satsning på insatser för att åstadkomma en sammanhållande vård och omsorg om de mest sjuka äldre gav regeringen i juni 2011 Socialstyrelsen ett flertal utvecklings- och kartläggningsuppdrag. Flertalet av dessa uppdrag ska ges fortsatt stöd även för 2012 och redovisas i ett särskilt regeringsbeslut till Socialstyrelsen. Ett område som är särskilt angeläget att utveckla är äldres möjligheter att ge sina synpunkter på den vård och omsorg de erhåller. Socialstyrelsen genomför årligen en nationell brukarundersökning där cirka äldre personer som får kommunal äldreomsorg ges möjlighet att ge synpunkter på den vård och omsorg de får. För 2012 får Socialstyrelsen medel för att utveckla brukarundersökningen ytterligare metodologiskt men också utöka omfattningen så att fler äldre ges möjlighet att ge sina synpunkter på den vård och omsorg de får. Resultatet från undersökningen måste kunna brytas ned på verksamhets- och enhetsnivå och då förhoppningsvis direkt påverka den vård och omsorg som ges. Ambitionen är att dessa uppgifter ska kunna användas som resultatindikatorer som i sin tur kan målsättas. Den nationella patientenkäten är också ett instrument som behöver utvecklas och bli mer heltäckande. Både den nationella brukarenkäten och den nationella patientenkäten bör redovisa data som går att urskiljas efter driftsform. 7 Öppna jämförelser för äldre I Öppna jämförelser på äldreområdet och inom hälso- och sjukvården redovisas indikatorer som kommer att användas för uppföljning av överenskommelsen. Inom hälso- och sjukvården finns redan sådana som ger eller som är möjliga att bearbeta för att närmare beskriva situationen för den specifika målgruppen "de mest sjuka äldre". Sådana befintliga indikatorer liksom sådana som enkelt kan tas fram också inom socialtjänstens område kommer att presenteras som ett komplement i en utvidgad version av Öppna jämförelser Äldre under Socialstyrelsen, som har uppdraget att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting utveckla Öppna jämförelser på äldreområdet, kommer att inom ramen för nuvarande uppdrag ta fram en sådan utvidgad rapport. På sikt är det önskvärt att ytterligare indikatorer tas fram som mer allsidigt beskriver utvecklingen av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Resultaten från de nationella brukar- och patientenkäterna kommer att följas och redovisas i Öppna jämförelser för äldre liksom Lex Sarah och Lex Maria anmälningar, Även patientnämndernas klagomålshantering och Socialstyrelsens tillsynsbeslut och tillsynsrapporter när det gäller äldre kommer att ingå i Öppna jämförelser för äldre.

180 18 8 Återrapportering Staten och Sveriges Kommuner och Landsting är ense om att överenskommelsen ska följas upp och återrapporteras. För varje insats som Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar för ska Sveriges Kommuner och Landsting skriftligt redovisa vilka aktiviteter och verksamheter som genomförts. Återrapportering av de delar som rör stödet till förbättringsarbete ska ske senast den l november Slutredovisning ska ske senast den l mars Kommuner och landstingen ska, för att komma i fråga för ersättning, redovisa sina resultat gällande prestationer för de olika indikatorerna senast den l november 2012 till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kommer att ges ett uppdrag att ansvara gentemot regeringen för att göra en samlad bedömning av uppställda krav och resultat från kommuner och landsting. 9 Beslut om utbetalning av medel Regeringen kommer att fatta beslut om utbetalning av medel, i enlighet med överenskommelsen. Om inte minst fem län klarar av att uppnå uppsatta mål vad gäller läkemedelindikatorerna eller indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinläggningar kan det bli aktuellt med att medel används till andra ändamål inom området som regeringen beslutar om. Som underlag för utbetalning av medel ska Sveriges Kommuner och Landsting inkomma med en plan för genomförandet av överenskommelsen. 10 Gemensam uppföljning av indikatorerna Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting kommer löpande att följa hur intentionerna med överenskommelsen uppfylls och utvecklas när det gäller läkemedelsindikatorerna och indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinläggning. 11 Redovisning av ekonomiska medel och återbetalning Redovisning av hur ekonomiska medel som har utbetalats till Sveriges Kommuner och Landsting har använts ska Sveriges Kommuner och Landsting göra i formuläret Bidrag - årlig ekonomisk redovisning. Redovisning av hur de ekonomiska medlen har använts ska ske dels i samband med återrapporteringen den l november 2012, dels när insatserna i överenskommelsen har slutförts. Eventuellt återstående medel ska återbetalas till Kammarkollegiet (bankgiro ) senast den l april 2013.

181 19 12 Utvärdering av överenskommelsen Överenskommelsens olika delar sett över tid ska enligt ett särskilt regeringsuppdrag följas upp och utvärderas av Statskontoret som lämnar årliga delrapporter. 13 Överenskommelsens inriktning Inför 2013 års överenskommelse är avsikten att ytterligare utveckla och höja ambitionsnivån när det gäller att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Det gäller såväl inträdeskraven som indikatorerna. Erfarenheter från 2012 kommer också att vara viktiga ingångsvärden i detta arbete. I kommande överenskommelser är avsikten att sätta större fokus på patientoch brukarsynpunkter på vård och omsorg. Inom området läkemedelsanvändning finns det många ytterligare initiativ för en säkrare läkemedelsanvändning som bör utvecklas så att de kan ingå i ramen för överenskommelsen. Vidare bör satsningen på olika kvalitetsregister till 2013 kunna resultera i att fokus riktas mer mot åtgärder som kan målrelateras utifrån informationen i registren. Ett inträdeskrav för 2013 blir att kommuner och landsting har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9. Avsikten är också att ta in ytterligare inträdeskrav för 2013 gällande införandet av Nationell patientöversikt (NPÖ). Vad gäller landstingen är avsikten att öka kraven mot ett brett införande av NPÖ och kommunerna ska ha tagit väsentliga steg i införandet. 14 Godkännande av överenskommelsen Överenskommelsen gäller till och med den 31 december Parterna har för avsikt att årligen revidera överenskommelsen utifrån då gällande förhållanden samt utifrån erfarenheter från föregående år. Ambitionen är att för varje år höja ambitionsnivån i överenskommelsen för att ytterligare stimulera till en bättre vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och Sveriges Kommuner och Landstings styrelse samt att riksdagen beviljar medel för ändamålet för respektive år. För staten genom Socialdepartementet För Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm den 14 december 2011 Stockholm den 14 december 2011 v. ^.adin Johansson Ragnwi Marcelind Håkan Sörman

182 20 Bilaga l Mål för Äldresatsningen Mål för äldresatsningen Skapa samverkan och samordning 2. God hälsa, vård och omsorg 3. God och säker läkemedelsanvändning 4. God vård i livets slutskede 5. God vård vid demenssjukdom 6. Bättre ta tillvara individens och anhörigas resurser och synpunkter 7. Utveckla kunskap, kvalitet och kompetens 8. Uppföljning och utvärdering 1. Skapa samverkan och samordning Struktur för ledning och styrning i samverkan finns i alla län En gemensam handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre finns i varje län Ersättningssystem som stödjer vård och omsorg om de mest sjuka äldre och samverkan är utvecklade Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete finns i alla verksamheter 2. God hälsa, vård och omsorg Samordningsinsatser för äldre finns tillgängliga för personer i målgruppen Lokala värdighetsgarantier finns i en majoritet av landets kommuner Personer med insatser från båda huvudmännen har en individuell plan Alla personer i målgruppen har en fast vårdkontakt Preventivt arbetssätt med stöd av Senior alert används i alla relevanta verksamheter Tydligt definierat uppdrag för primärvården för de mest sjuka äldre 3. God och säker läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling ska följa Socialstyrelsens indikatorer för God läkemedelsterapi för äldre Antal äldre som drabbas av läkemedelsrelaterade problem ska minimeras 4. God vård i livets slutskede Nationella vårdprogrammet för palliativ vård och Socialstyrelsens nationella riktlinjer och vägledning för palliativ vård och omsorg ska vara implementerade i alla berörda verksamheter Svenska palliativregistret används i alla berörda verksamheter o

183 5. God vård vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för personer med demens ska vara implementerade i alla berörda verksamheter Svenskt Demensregister och Svenskt register för Beteendestörningar och Psykiska Symptom vid Demens används i alla berörda verksamheter 6. Ta tillvara individens och anhörigas resurser och synpunkter Med hjälp av nationella och internationella undersökningar följs de äldres bedömningar av vården och omsorgen regelbundet upp Nytt instrument för att bättre följa de äldres synpunkter utvecklas Underlag tas fram för att värdera metoder för anhörig- och brukarrevision Underlag tas fram för att värdera effekten av förebyggande hälsosamtal för äldre 7. Utveckla kunskap, kvalitet och kompetens Rapporteringen till relevanta kvalitetsregister har hög nationell täckningsgrad Relevanta indikatorer för kvalitetsuppföljning i Öppna jämförelser för äldre presenteras årligen Höjd kompetens för baspersonalen inom äldreomsorgen En ökad andel av personalen har eftergymnasial vård- eller omsorgsutbildning Personalen har utbildning i värdegrundsarbete Chefer i kommunernas vård och omsorg har adekvat ledarkompetens Utbildning av relevant personal i geriatrik, gerontologi och gerodontologi ökar Satsning inom äldreforskning 8. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av oberoende part Årlig utvärdering Utvärdering av proj ektet 'v'

184 22 Bilaga 2 Särskilt viktiga områden att förbättra Inom följande områden bör huvudmännen genomföra förändringar och förbättringar när det gäller att få till stånd en sammanhållen vård och omsorg sett utifrån de mest sjuka äldres behov och situation. Bättre samverkan och samordning Det finns många skäl att förbättra vården och omsorgen för sjuka äldre som behöver ha nära, tät och långvarig kontakt med sjukvården. En ändamålsenlig vård som bedrivs utifrån svårt sjuka äldres behov kan förbättra både resultat och resursutnyttjande. En bristande helhetssyn inom vård och omsorg, leder ofta till både sämre resultat och ökade totala kostnader. Alla landsting och kommuner bör därför ha långsiktigt hållbara strukturer för samverkan och samordning med konkreta förbättringsstrategier för de mest sjuka äldre. Vem som har ansvaret för att samordna vård- och omsorgsinsatser såväl mellan landsting och kommun som mellan landstingens verksamheter måste vara tydligt liksom vem som har ansvaret för att följa upp resultatet för sjuka äldre. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att bl.a. kartlägga primärvårdens ansvar och uppdrag för de mest sjuka äldre samt lämna förslag till hur äldres kontakter med olika delar av vården och omsorgen bättre kan samordnas. I den rapport som Socialstyrelsen lämnat i december 2011 finns exempel på vad samverkan respektive samordning av verksamheter för mest sjuka äldre kan innebära som en inledande vägledning för huvudmännen. Enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ska kommuner och landsting vid behov upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. När det är möjligt ska planen upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska även ges möjlighet att delta vid upprättandet av planen om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig detta. Det ska framgå av planen vilka insatser som behövs, vilka insatser som kommun respektive landsting ansvarar för, vilka åtgärder som andra svarar för och vem av kommunen eller landstinget som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Det är viktigt att dessa bestämmelser om en individuell plan följs när det gäller de mest sjuka äldre. Syftet är att tydliggöra huvudmännens ansvar för den äldre som har behov av såväl vård- som omsorgsinsatser, vilka krav som kan ställas på huvudmännen och hur ansvaret är fördelat mellan dem. Planen ska innehålla de insatser som behövs och när det är lämpligt, målen för insatserna både på kortare och längre sikt. En patient har sedan den l juli 2010 rätt till en fast vårdkontakt eller flera fasta vårdkontakter om patienten själv kräver detta eller om verksamhetschefen utser sådan. Om det är nödvändigt för att tillgodose en patients behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Bestämmelsen tydliggör verksamhetschefens ansvar för samordning av patienternas hela vårdsituation. Eftersom ansvaret ligger på en mer övergripande verksamhetsnivå, skapas bättre förutsättningar att samordna vården även utanför den enskilde läkarens specialitet och anpassa