Hälso- och sjukvårdsnämnden 14 september 2011

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 7 september 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden 14 september 2011 Tid/plats: Onsdagen den 14 september kl ca Konferensrum Ösel (1439), Visborgsallén 19, VISBY Gruppmöten i Rügen (1441) och Dagö (1443) Ekonomiseminarium Konferensrum Ösel ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Curt Broberg (C) Brukare/kunder 2. Remiss: Slutbetänkande. Bättre insatser vid missbruk och beroende, bilaga...au Presentation av NYSAM (rapport för Gotland), Övriga rapporter Ekonomi 4. Delårsrapport/delårsbokslut, bilaga kommer senare...au Rapport. Omställningsarbetet på Lasarettet bilaga...au Ekonomirapport. Förslag på åtgärder för att nå budget i balans AU Förslag till budgetfördelning, bilaga...au 80 Medarbetare/ledare Processer 8. Investeringsprocessen. Förslag till fördelning av investeringsanslag.au Hälso- och sjukvårdsnämdens styrkort. Information. 10. Motion angående ekonomirapporter, bilaga...au Ansökan om stimulansmedel till kommuner och landsting för en bättre vård och omsorg om äldre personer år AU 84

2 KALLELSE 2(2) 7 juni Presentation av projektet FYSS/FAR Fysisk aktivitet på recept. Sofia Carlsson, projektledare, Läs rapporten här 13. Rapport från hälso- och sjukvårdsdirektör...au 85 Samhälle Övrigt 14. Informations- och anmälningsärenden Remiss. Uppdaterade högkostnadsskydd- öppen hälso- och sjukvård samt läkemedel Skrivelse från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen till Ledningskontoret angående patienttransporter till och från fastlandet med båt. Rf 120 Delårsrapport 1:2011, inklusive månadsrapport för april samt tilläggsanslag för hälso- och sjukvårdsnämnden Rf 122 Strategisk plan och budget Beslut rörande bisyssla 15. Övriga frågor...au 87 Inspirationsdag den 27 september Bättre vård- mindre tvång i psykiatrisk vård Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Region Gotland VISBY Tfn Fax Org nr Gotlands Kommun SE

3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/218 1 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 31 augusti 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss: Slutbetänkande. Bättre insatser vid missbruk och beroende Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar hälso- och sjukvårdsförvaltningens yttrande till Regionstyrelsen. Bakgrund Regionstyrelsen har begärt yttrande över slutbetänkande Bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Kunze Chefläkare Eva-Britt Hallquist Verksamhetsområdeschef för primärvård och psykiatri Bilaga: Yttrande: Bättre insatser vid missbruk och beroende SOU 2011:35 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsområde Primärvård och Psykiatri Ärendenr HSN 2011/218 Yttrande SOU 2011: (7) Hälso- och sjukvårdsnämnden Bättre insatser vid missbruk och beroende SOU 2011:35 Sammanfattning av och kommentarer till Missbruksutredningen Missbruksutredningen (SOU 2011:35) omfattar åtta reformområden. I följande text sammanfattas sex av utredningens åtta reformområden och dess förslag som, utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, är särskilt viktiga för Hälsooch sjukvårdsförvaltningen och samverkansinstanser inom Region Gotland att ta ställning till. De sex reformområden vi fokuserat på är följande: tidig upptäckt och kort intervention, tydligare ansvar för effektivare vård, stärkt ställning för individen, vårdens innehåll, boende och sysselsättning, bättre kvalitet, kunskap och kompetens samt vård utan samtycke. De två reformområden som vi valt att inte närmare kommentera är; polisens och kriminalvårdens roll och arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken, socialförsäkringen. Likaså lämnar vi åt andra att arbeta med hur förslagen ska finansieras och genomföras på Gotland. Missbruksutredningens målsättning har varit att lägga fram förslag som ska syfta till att skapa en kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård och överlag tycker vi att de förslag till förbättringar som utredningen presenterar är bra men efter varje område har vi lämnat reflektioner och eventuella synpunkter. I utredningen används begreppen kommun och landsting. I texten har vi, för ökad förståelse, valt att komplettera med våra nuvarande förvaltningsindelningar; Socialförvaltningen (SOF) och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF). Besöksadress S.t Göransgatan 3 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsområde Primärvård och Psykiatri 2 (7) Tidig upptäckt och kort intervention Både kommunen (SOF) och landstinget (HSF) ska ha ett lagreglerat ansvar för rådgivning till personer med riskbruk, missbruk eller beroende. Landstinget (HSF) ska, i egenskap av huvudman för hälso- och sjukvården, upprätta program inom primärvården som syftar till att tidigt identifiera och intervenera vid riskbruk, missbruk eller beroende. Mödra- och barnhälsovårdens uppgifter när det gäller att tidigt identifiera och intervenera vid riskbruk, missbruk eller beroende, samt erbjuda mödrar med missbruk eller beroende uppföljning av barnet, ska ingå i programmet för tidig identifikation och intervention. Allmänläkare inom primärvården ska erbjudas fortbildning om tidig identifikation och intervention. Kommentarer: Som helhet tycker vi att dessa förslag är bra. Utredningen föreslår att patienter med vanligt förekommande missbruks- och beroendetillstånd, och då främst vad gäller alkohol, ska normalt kunna erbjudas behandling inom primärvården. Till behandling räknas exempelvis läkemedelsbehandling och psykosocial behandling av alkoholberoende. För att det i praktiken ska vara genomförbart kommer det att ställas nya och högre krav på framför allt primärvården eftersom det är till primärvården personer ofta söker sig i första hand. Enligt utredningens förslag ska allmänläkare inom primärvården erbjudas fortbildning vilket förstås är bra men även övrig personal i primärvården, såsom sjuksköterskor och personal med beteendevetenskaplig utbildning, behöver öka sina kunskaper på området. Om personer med missbruks- och beroendetillstånd ska upptäckas tidigare är det, enligt utredningen, viktigt att elevhälsan/studenthälsan och företagshälsovården också blir bättre på att identifiera och kort intervenera vid missbruk. Detta håller vi givetvis med om men eftersom dessa instanser inte ingår i den hälso- och sjukvård som HSF och SOF bedriver, utan tillhör BUF och privata aktörer, har vi valt att inte kommentera dessa områden närmare. Tydligare ansvar för effektivare vård Insatserna inom missbruks- och beroendevården ska syfta till att ge vård, behandling och stöd åt personer som genom sin användning av alkohol, narkotika, läkemedel och dopningsmedel eller andra liknande medel riskerar att

6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsområde Primärvård och Psykiatri 3 (7) skada sin hälsa eller sociala situation. Det är första gången ansvaret för läkemedel och dopingmedel specifikt beaktas. Landstinget (HSF) ska ansvara för tillnyktringsverksamhet, abstinensvård och behandling. Kommunerna (SOF) och landstingen (HSF) kan anpassa den lagreglerade ansvarsfördelningen för att bättre möta regionala och lokala behov genom att sluta överenskommelser om att överlåta uppgifter mellan varandra. Kommunen (SOF) och landstinget (HSF) ska var för sig ha ett ansvar för utredning, bedömning, planering och uppföljning. Om en person är i behov av insatser från både kommunen (SOF) och landstinget (HSF) ska kommunen (SOF) ha det övergripande ansvaret för att upprätta individuell plan om inte kommun (SOF) och landsting (HSF) har kommit överens om annat. Landstinget (HSF) ska med kommunerna (SOF) i landstingsområdet (Region Gotland) ingå ett avtal i fråga om insatserna för personer som har problem med missbruk eller beroende eller riskabel konsumtion, i vilket samarbetet mellan huvudmännen regleras. Det ska införas en sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör uppföljning av vård-, behandlings- eller stödinsatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Kommentarer: De förslag som utredningen lagt fram är bra. Vi förordar ett fortsatt delat ansvar för missbruks- och beroendevården men ansvaret bör genom avtal och överenskommelser förtydligas och i vissa avseenden bör också ansvaret omfördelas. Omfördelningen av ansvar rör främst tillnyktringsverksamheten samt den specialiserade behandlingen där idag SOF står som huvudman. Att överföra dessa verksamheter till HSF skulle öka möjligheterna till en sammanhållen vårdkedja med tillnyktringsenhet, abstinensvård och behandling under samma tak vilket skulle öka patientsäkerheten och kvaliteten i vården. Detta då vi inom hälso- och sjukvården har en medicinsk kompetens som kan diagnostisera såväl somatiska som psykiatriska tillstånd vilket är viktigt då den aktuella patientgruppen ofta har en hög samsjuklighet, inte sällan förekommer beroende i kombination med andra psykiatriska tillstånd såsom ADHD, depression, ångest och bipolär sjukdom, som måste beaktas för framgångsrik behandling av missbruks- och beroendetillstånd. I och med de högre krav på dokumentation som personal inom hälso- och sjukvården har att förhålla sig till skulle patienternas problematik journalföras vilket ger oss nya möjligheter att följa upp patienterna och på sikt också kvalitetssäkra våra insatser.

7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsområde Primärvård och Psykiatri 4 (7) Vad gäller psykosocialt stöd samt stöd till boende, sysselsättning och försörjning tycker vi att utredningens förslag, att låta kommunen (SOF) ansvara för detta, är bra. Stärkt ställning för individen Det ska införas en förstärkt vårdgaranti för personer med missbruk eller beroende. Den förstärkta vårdgarantin innebär i korthet en skyldighet för landstinget att tvärprofessionellt utreda och inleda behandling i planerad, specialiserad vård inom senast 30 dagar och en skyldighet för kommunen (SOF) att upprätta individuell plan inom senast 30 dagar. Om landstinget (HSF) inte uppfyller garantin kan patienten fritt välja utförare av bedömd behandling i hela landet. Den förstärkta vårdgarantin ska följas upp utifrån i vad mån landstingen (HSF) och kommunerna (SOF) uppfyller sina skyldigheter och hur garantin påverkar prioriteringen mellan olika patient- och klientgrupper inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den enskilde ska ha en i lag reglerad rätt till ett bra bemötande av dem som verkar inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I arbetet med att utveckla insatserna inom missbruks- och beroendevården ska landstinget (HSF) och kommunerna (SOF) ta tillvara erfarenheter hos brukare och deras närstående. Organisationer som företräder människor som behöver missbruks- och beroendevårdens insatser samt deras närstående bör ges möjlighet att aktivt medverka till innehållet i samarbetsavtal mellan kommuner (SOF) och landsting (HSF) och vara delaktiga i uppföljningen av dessa avtal. Kommentarer: Att öka tillgängligheten och förkorta väntetiderna till vården är givetvis oerhört viktigt för att kunna hjälpa denna, liksom andra, patientgrupper. Därför anser vi att utredningens förslag är bra. Vårdens innehåll, boende och sysselsättning Landstinget (HSF) bör utveckla målgruppsspecifika insatser för att möta vårdbehoven hos personer med läkemedelsberoende och dopningsmedelsmissbruk.

8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsområde Primärvård och Psykiatri 5 (7) Kommunerna (SOF) och landstingen (HSF) ska särskilt utveckla missbruksoch beroendevård som bättre möter vårdbehoven hos barn och ungdomar med hjälp av ett statligt stimulansbidrag. Tillgängligheten till ordinarie insatser bör förbättras och nya insatser utvecklas för målgrupper som har svårt att ta del av det ordinarie utbudet eller har specifika vårdbehov, bland annat gravida kvinnor, personer med funktionsnedsättning, äldre, personer med utländsk bakgrund samt kvinnor i vissa situationer. Läkemedelbehandling bör i större utsträckning finnas som ett behandlingsalternativ av alkoholberoende, inte minst inom primärvården. Substitutionsbehandling av opiat- och opioidberoende bör genom regeländringar vara tillgängligt i hela landet i kombination med psykosociala behandlings- och stödinsatser. Sprututbytesverksamhet för personer med injektionsmissbruk bör genom förändrad lagstiftning vara ett ansvar för hälso- och sjukvården och bli mer tillgänglig i hela landet. Kommentarer: Utredningen betonar behovet av att tidigt fånga upp barn och unga med riskbruk och missbruk, vi instämmer givetvis men ser samtidigt att vi idag brister i detta. För att tidigare upptäcka och kunna intervenera vid riskbruk och missbruk hos barn och ungdomar kommer elevhälsan, BVC, BUP och övrig hälso- och sjukvård att behöva öka sin kompetens och utveckla nya arbetsmetoder. Enligt utredningens förslag ska primärvården kunna tillhandahålla läkemedelsbehandling, framför allt vid alkoholberoende men utredningen beskriver också situationer där även substitutionsbehandling skulle kunna ges i primärvård. Vi är emellertid av åsikten att substitutionsbehandling i primärvård inte är någon stor fråga för Region Gotland där patientunderlaget är relativt litet och de flesta patienter mycket väl kan mötas upp inom den specialiserade vården där vi idag har substitutionsbehandling. Vad gäller sprututbytesverksamhet är vi positivt inställda till utredningens förslag om att bedriva sådan verksamhet om erforderligt är. Vi har dock inget underlag som visar på hur många personer på Gotland som skulle kunna vara föremål för en sådan insats. En närmare kartläggning bör göras innan HSF överväger att införa sprututbytesverksamhet.

9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsområde Primärvård och Psykiatri 6 (7) Bättre kvalitet, kunskap och kompetens Nationella kvalitetsregister inom missbruksområdet ska främjas genom ett statligt prestationsbidrag. Den bör inrättas två nationellt normerade yrkesutbildning för personal inom vård- och stödverksamheter. Den ena utbildningen ska vara grundläggande, omfatta sex månaders studier, och rikta sig till redan yrkesverksamma. Den andra utbildningen ska vara fördjupande, omfatta två års studier och leda till en kvalificerad yrkesexamen, samt främst rikta sig till dem som vill börja arbeta inom missbruks- och beroendevården. Grundutbildningarna till läkare, sjuksköterska, psykolog och socionom, ska stärkas genom ökade kunskapsinslag om missbruk och beroende. Specialistutbildning för sjuksköterskor, psykologer och socionomer bör utvecklas med hjälp av ett statligt stimulansbidrag till lärosäten som bedriver grundutbildning av dessa yrkesgrupper. Kommentarer: Hälso- och sjukvården har idag en vana att arbeta med nationella kvalitetsregister och Psykiatriska klinikens Beroendeteam är med i Svenskt Beroenderegister (SBR) och på väg in i Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende (LAROS). Att införa prestationsbidrag är ett mycket bra förslag för att öka intresset och motivationen hos medarbetare men också hos klinikledningar runt om i landet. Att införa nationella utbildningar och i redan etablerade grundutbildningar införliva kunskaper om missbruk och beroende är bra eftersom kunskapsläget idag är starkt begränsat. Vård utan samtycke De nuvarande tvångslagarna LVM och LPT ska integreras så att LVM upphävs och LPT förtydligas för att bättre tillgodose behovet av vård utan samtycke också för personer med missbruk eller beroende. Landstinget (HSF) får därmed ansvaret för all vård utan samtycke vid psykisk sjukdom. Det ska göras en treårig satsning för att öka kompetensen hos personalen inom LPT-vården vid behandling av personer med missbruk eller beroende. De som ges vård enligt LPT ska förtecknas i ett särskilt register, i vilket bland annat orsak till intagning och vistelsens längd ska registreras.

10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsområde Primärvård och Psykiatri 7 (7) Ett särskilt forskningsuppdrag ska ges för att under en treårsperiod följa tillämpningen av LPT och utvärdera och bedöma effekterna av integreringen av de båda lagarna. Kommentarer: Förslaget om en lagförändring, i form av en integrering, vad gäller tvångslagarna LVM och LPT menar vi är bra. Det förutsätter förstås en tydlig omfördelning av ansvar där HSF blir ensam huvudman för all tvångsvård. En sådan förändring skulle innebära att personer som i nuläget vårdas enligt LVM på inrättningar som bekostas av SOF framledes skulle vårdas inom HSF. Förändringen skulle kräva ökade budgetmedel till HSF för att kunna ta de kostnader som större lokaler och en ökad personalstyrka skulle medföra. Psykiatriska kliniken Hälsningar Marie Härlin-Ohlander Verksamhetschef Christine Senter Enhetschef Beroendemottagningen

11 Sjukvårdens omställningsarbete Jan-juli

12 Konsultrapporten Åtgärd Förväntad effekt Effekt 2011 Nollvision vikarier En väg in Jour o beredskapslinjer Avtal jourersättning Omförhandling KarGo-avtalet Ta hem Obesitas Sjukvårdsupplysning, ny lösn Luftburen sjuktransport 7-8 0

13 Konsultrapporten II Åtgärd Förväntad effekt Effekt 2011 Förslag läkemedelkommittén 2 1 Dispensär EPO 1,5 1 Läkemedelsförsörjning 1-1,5 0,5 Effektivisering Lab. 0,5 0,5 Röntgen, effektivisering Spend-analys/Inköp Psykiatri, effektivisering 1 1 OIK, översyn schema 3 3

14 Omställningsarbetet 1. Organisationsförändring 2. Ekonomi i balans 3. Processarbetet (Lean) Knut Knutsson e-post knut.knutsson@gotland.se tfn

15 Specialitetsföreträdare Kirurgi Ortopedi Öron/Näsa/Hals Ögon Gynekologi Anestesi Medicin Kardiologi Infektion Onkologi Röntgen Saknas: Barnmedicin

16 Ekonomi i balans 1. Rätt läkarbemanning 2. Flexibel omvårdnadspersonal 3. Rätt utomlänsvård 4. Hemtagning av sjukvård 5. Rätt läkemedelsanvändning 6. Effektiviseringar 7. Upphandling och avtal Knut Knutsson e-post knut.knutsson@gotland.se tfn

17 Läkarvakanser Kirurgi Ortopedi Gynekologi ÖNH Ögon Medicin Infektion Onkologi Barnmed OIK Rtg 2 hyrläk 1 hyrläk 1 hyrläk 2-3 hyrläk 1 hyrläk Ordinarie Vik.behov

18 Läkarvakanser Kirurgi Ortopedi Gynekologi ÖNH Ögon Medicin Infektion Onkologi Barnmed OIK Rtg 0-1 hyrläk 1-2 hyrläk 0-1 hyrläk Ordinarie Nyrekr Vik.behov

19 Ekonomi i balans 1. Rätt läkarbemanning 2. Flexibel omvårdnadspersonal 3. Rätt utomlänsvård 4. Hemtagning av sjukvård 5. Rätt läkemedelsanvändning 6. Effektiviseringar 7. Upphandling och avtal

20 Redovisning Utomlänsvård 300 Antal remisser jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

21 Redovisning Utomlänsvård 300 Antal remisser jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

22 Antal utomlänsremisser ,juli Patientens fria val Spec.vårdsremiss Akut Spec.vårdsremiss Planerad Vårdgaranti länssjukvård*

23 Antal utomlänsremisser , prog Patientens fria val Spec.vårdsremiss Akut Spec.vårdsremiss Planerad Vårdgaranti länssjukvård*

24 Kostnad utomlänsvård jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

25 Ekonomi i balans 1. Rätt läkarbemanning 2. Flexibel omvårdnadspersonal 3. Rätt utomlänsvård 4. Hemtagning av sjukvård 5. Rätt läkemedelsanvändning 6. Effektiviseringar 7. Upphandling och avtal Knut Knutsson e-post knut.knutsson@gotland.se tfn

26 Daglig styrning Akut öppning av nya vårdplatser 2010 : 37 öppningar 2011: 3 öppningar

27 Men Intensivvården Omvårdnadspersonal: övertid 700 tkr

28 Övriga orosmoln Rättspsykiatri HKP 10mkr 2,5 mkr

29 Hkp Antal patienter transporterade med helikopter (gotlänningar, utomlänspatienter och externa transporter) Antal gotlänningar transporterade med helikoptern Antal utomlänspatienter transporterade med helikoptern Antal externa uppdrag med helikoptern 2 3 Antal resor tur och retur med helikoptern exkl. externa uppdrag Kvot för antal patienter per helikopterresa tur och retur exkl. externa uppdrag) 1,55 1,66 Antal gotlänningar transporterade med annan resurs än helikopter Antal primäruppdrag med helikopter 39 69

30 Ekonomi i balans 1. Rätt läkarbemanning 2. Flexibel omvårdnadspersonal 3. Rätt utomlänsvård 4. Hemtagning av sjukvård 5. Rätt läkemedelsanvändning 6. Effektiviseringar 7. Upphandling och avtal

31 Ekonomi i balans 2011 Maj 2011 Stabil läkarplanering 4? Flexibel omvårdnadspersonal 5 1 Rätt utomlänsvård 7 2 Hemtagning av sjukvård 0 0 Rätt läkemedelsanvändning 2 2 Effektiviseringar 6 3 Upphandlingar och avtal

32 Åtgärder för ekonomi i balans Hyrläkarstopp (delvis) Utomlänsremisser Inremissgranskning Schemagranskning Övertidsamordning Nyanställningsprövning Hjälpmedel Arthrosskola Inköpsstopp Helikopter Conserta Skärpt granskningskontroll Dubbelprövning Daglig styrning Ökad restriktivitet Genomgång - indikationsprövning Gäller ej patientrelaterade Prio-1-uppdrag Ej till vuxna

33 Tillgänglighet Telefon PV mars % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Gotland Hemse Vårdcentral Klinte vårdcentral, Klintehamn Roma vårdcentral Slite Vårdcentral Vårdcentralen Visborg Vårdcentralen Vårdcentralen Visby Norr Wisby Söder Riket

34 100% Läkarbesök PV mars % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Riket Gotland Hemse Klinte Roma Slite Visby Norr Wisby Söder Hansahälsan Visborg

35 Kömiljard Mottagning % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Riket Gotland 10% 0% januari februari mars april maj juni juli

36 100% Kömiljard Behandling/Operationer % 80% 70% 60% 50% 40% Riket Gotland 30% 20% 10% 0% januari februari mars april maj juni juli

37 Kömiljard Budget 2011 Utfall juli 5 mkr 12 mkr Aug > 80% till mott? mkr

38 Processarbetet Chefsutbildning Coachutbildning Akutprocessen Höftprocessen Operationsprocessen Arthrosskola Knut Knutsson e-post tfn

39 HSF Totalt 2011 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden periodiserad budget 0 Utfall Avvikelse Totala Kostnader Personalkostnader(konto 5) Varav timlöner Varav timlöner ej schablon varav övertid+mertid Kostnader hyrpersonal Personalkostnad inkl.hyrpersonal Kostnader utomlänsvård Kostnader rekv.läkemedel Kostnader förmånsläkemedel Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling netto -0,57% -18,22% 30,47% 6,65% 1,78% -15,30% 11,21% 2,41% Kostnadsutveckling kostnader -8,66% -0,56% 17,87% 3,96% 2,68% -11,31% 9,06% 2,34% Kostnadsutveckling personal -0,63% 0,09% -3,30% -3,31% -0,57% -4,29% 1,59% -1,47% Kostnadsutveckling personal.inkl.hyr -1,31% 4,10% 1,65% 1,84% 5,23% 0,73% 5,56% 2,57% Kostnadsutveckling utomlänsvård -30,54% 2,85% 37,70% 28,99% 3,97% -51,28% 86,24% 5,48% Kostnadsutveckling rekv.läkemedel -87,00% -79,10% 67,19% -50,71% -8,65% -31,88% 69,38% -17,80% Kostnadsutv. Förmånsläkemedel -100,00% -4,31% 3,08% 8,35% -4,42% 4,64% 5,89% 1,88% HSF Totalt 2010 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden Rensat för vaccinationskamp. periodiserad budget Utfall Avvikelse Totala kostnader Personalkostnader Varav timlöner Varav timlöner ej schablon varav övertid+mertid Kostnader hyrpersonal Personalkostnad inkl.hyrpersonal Kostnader utomlänsvård Kostnader rekv.läkemedel Inkl.rabatt Kostnader förmånsläkemedel

40 Budget 2012 Utgångsläge 2011 Borttaget tilläggsanslag Tänkta besparingar Tänkta kostnadsökningar Knut Knutsson e-post tfn

41 Tilläggsanslag (ska justeras då avskrivningarna är klara)

42 2012 Tilläggsanslaget tas bort Utgångsläge (justeras efter avskrivningarna) Resursfördelningsmodell Ramtillskott Externa avtal Rakel 150 Budget

43 Specificerade förstärkningar Implementering sjukdomsförebyggande hälsovård Förstärkning primärvård Externa avtal Regionalt Cancercentra Summa

44 Övriga förändringar Höjer budget för statsbidrag läkemedel till 2011 års nivå Tkr. Ökad budget för utomlänsintäkter Tkr Minskat budget för patientavgifter med Tkr Minskat budget för ekonomstöd 620 Tkr

45 Budget för utomlänsvård ligger kvar som budget 2011 Minskat budget för sjukhusapoteket med tkr Höjt budget för utomlänsintäkter med tkr Tagit bort budget för läkemedelsrabatter 500 tkr Lagt till 500 ytterligare förutom det vi begärt till Diaverum

46 Kompenserat 700 för ombygge ungdomsmottagningen samt tagit bort 500 tkr för grindstugan Minskat Hälso- och sjukvårdsdirektörens buffert med 200 tkr

47 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring PRELIMINÄR BUDGET HSF 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

48 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 820 Förvaltningsledning Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

49 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 821 Konkurrensut. vårdtjänst Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -414 Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Utbildning och resor Livsmedel 1 Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor 151 Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

50 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 822 Läkemedel Bidrag Summa intäkter Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial 35 Hjälpmedel 29 Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor 3 Övrigt Tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 4

51 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 823 Sjukvården Patientavgifter -69 Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

52 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 824 Tandvården Patientavgifter Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal 254 Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel 46 Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

53 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring PRELIMINÄR BUDGET SJUKVÅRDEN Sjukvården Patientavgifter -69 Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

54 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 8231 Sjukvården ledning Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Livsmedel 9 Sjukvårdsmaterial Lab kostnader 4 Hjälpmedel 5 Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster 7 Kapitalkostnader Finansiella poster 6 Summa kostnader Netto Sida 2

55 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 8232 Öppen- & dagvård Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -29 Summa intäkter Köpt verksamhet 4 Personalkostnader Konsulter 34 Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 36 Summa kostnader Netto Sida 3

56 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 8233 Habilitering/Rehabiliter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -54 Summa intäkter Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor 128 Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader 14 Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 4 Summa kostnader Netto Sida 4

57 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 8234 Service/Diagnostik Patientavgifter 1 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

58 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 8235 Slutenvård Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -83 Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal 299 Konsulter 16 Utbildning och resor Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader 3 Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 8 Summa kostnader Netto Sida 6

59 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 8236 Opererande specialiteter Bidrag Övriga intäkter externa -654 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 203 Summa kostnader Netto Sida 7

60 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 8237 Medicinska specialiteter Intern ersätt + debitering -4 Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -30 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 4 Summa kostnader Netto Sida 8

61 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 8238 Psykiatri Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -168 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel 18 Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 2 Summa kostnader Netto Sida 9

62 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring 8239 Primärvård Patientavgifter -70 Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter 110 Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 9 Summa kostnader Netto Sida 10

63 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring PRELIMINÄR BUDGET KONKURRENSUTSATTA VÅRDTJÄNSTER 2012 Konkurrensutsatta vårdtjänster Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -414 Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Utbildning och resor Livsmedel 1 Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor 151 Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

64 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring Privata specialister Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa -4 Summa intäkter Köpt verksamhet Livsmedel Lab kostnader Övrigt Inventarier o Mater 23 Summa kostnader Netto Njursjukvård privat regi Utomlänsintäkter -595 Övriga intäkter externa -5 Summa intäkter -600 Köpt verksamhet Personalkostnader 105 Utbildning och resor 21 Tele och IT kostnader 51 Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Patientresor 151 Summa kostnader Netto Sida 2

65 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring Primärvård egen regi Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -413 Summa intäkter Intern ersätt + debitering Personalkostnader Lokalkostnader Övrigt Tjänster 6 Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Primärvård privat regi Patientavgifter -3 Utomlänsintäkter -209 Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna -1 Summa intäkter Köpt verksamhet Livsmedel Summa kostnader Netto Sida 3

66 Uppföljning HSF Bokslut2010 Budget 2011 exkl til Budget 2011 inkl til Prel budget 2012 Budgetför ändring Primär ambulanstransport Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa -131 Summa intäkter Köpt verksamhet Utbildning och resor 3 Sjukvårdsmaterial Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Tjänster Summa kostnader Netto Tandvårdsenheten Köpt verksamhet Personalkostnader Utbildning och resor Livsmedel 1 Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Mater Övrigt Tjänster 5 Summa kostnader Netto Sida 4

67 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kajsa Holmström Börje Martell Bo Magnusson Ärendenr HSN 2011/12 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Investeringsbudget Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer investeringsbudget för Bakgrund Utdrag ur dokument från ledningskontoret Anvisningar inför höstens arbete med strategisk plan och budget : Vårens arbete för regionen med strategisk plan och budget 2012 avslutades i och med regionfullmäktiges beslut den 13 juni om ramar för drift- och investeringsbudget För driftbudgeten har planeringsramar per nämnd/förvaltning antagits. Investeringsbudgeten bereds vidare i särskild ordning av ledningskontoret och övriga förvaltningar/nämnder inom de ramar som regionfullmäktige beslutat om. Vid budgetavstämningen den 3-5 och 7 oktober sker den slutliga behandlingen och prioriteringarna i strategisk plan och budget Investeringsbudget Regionfullmäktige beslutade i juni 2011 om en ram som ska specificeras på projektnivå av respektive nämnd till höstens budgetavstämning. När det gäller åren behöver nämnderna justera den plan som skickades in till vårberedningen, planen medföljer som bilaga. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har med utgångspunkt från bilagan som det refereras till i anvisningarna gjort justering enligt blankett Nämndernas investeringsplan för anpassning till de givna ramarna. Beskrivning av de olika objekten enligt investeringsblanketten finns i dokument Skrivelse investeringsbudget Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

68 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/ 2 (2) Bedömning Förvaltningen föreslår att Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer investeringsblankett inklusive kommentarer enligt särskilt dokument. Eftersom lokalförsörjningsplan och investeringar i lokaler 2013 skall redovisas till ledningskontoret redan nu under hösten 2011, innan den strategiska planen för samma period är processad, kan det finnas områden/projekt som kan komma att behöva tillföras senare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Bo Magnusson Försörjningschef

69 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr 2011/12 Handlingstyp Underlag 1 (9) Datum Investeringsbudget hälso- och sjukvårdsnämnden Investeringsbudget Se bifogad sammanställning av hälso- och sjukvårdsnämndens investeringsäskanden för Investeringsförslag med motiveringar Många investeringar inom HSF är stora och omfångsrika. Anskaffningsprocessen inkl upphandling tar tid och det är därför ofta problem med att hinna med under ett kalenderår. HSF har i lokalförsörjningsplan och strategisk plan för perioden äskat anslag enligt en modell med anslag för förstudier och därefter äskande om genomförande. Modellen har fördelar med korrekthet i förslag och kostnadsberäkningar men nackdel gällande verksamhetens utveckling under perioden, följsamhet mot investeringsprocess och lokalförsörjningsprocess. En mellanväg med äskade enligt schablon för större projekt med förstudier efter beslut om påbörjat projekt innebär en samordning mot processerna men också att förstudier används för korrekta kostnadsbeskrivningar och tydlighet i vad projektet innebär innan byggstart. Förändringen i synsätt innebär att vissa projekt har fått förändrat budgetäskande. Prioritering enligt anvisningar Prioritet 1 avser åtgärder som måste göras pga lagar, myndighetsbeslut och liknande samt pågående/beslutade projekt. Prioritet 2 avser åtgärder som behöver göras pga säkerhetsskäl eller särskilt beslutade satsningar med koppling till statsbidrag. Prioritet 3 avser verksamhetsanpassningar och dylikt, lokalförändringsbehov av strategisk eller operativ betydelse. Inom prioritetsgrupp 3 ser HSF en fördel med att dela upp i följande: 3a, 3b och 3c för att dels beskriva om vissa projekt behöver ske före andra eller för att tydliggöra intern prioritering. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

70 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Datum (9) För lokalanpassningar begärs anslag enligt nedanstående sammanställt förslag: Lokalanpassningar redovisas också separat i särskild skrivelse, lokalförsörjningsplan. Prio Reservkraft Slite vårdcentral Centralkassa och entré, Korpen Mindre ombyggnader/lokalanpassningar LabMedCentr Gotland och entré Medicinteknisk avdelning Akutmottagning, (ortopeden m m) Lokalförsörjningsplan/anpassning ny organisation Habilitering-rehabilitering Barn- och ungdomspsykiatrin Arbetsmiljöverket, slutenvård Summa Reservkraft, Prioritet 1 (myndighetsrekommendation) Motiv: Stora äskningar avseende främst reservkraft och troligen reservvatten kommer under perioden. Som mål för sjukvården används rekommendationerna avseende reservkraft för det robusta sjukhuset. Det har skett flera incidenter/avvikelser avseende elförsörjning samtidigt som det är en ökad mängd energikrävande verksamheter som måste vara i drift under elavbrott. Patientsäker vård kräver kontinuerlig tillgång till elkraft. Investeringsutgift: 8 600tkr år 2012 Konsekvensbeskrivning: Vid bortprioritering av detta projekt ökar risken för en otillräcklig reservkraft vid behov som äventyrar patientsäkerheten Slite Vårdcentral, Prioritet 1 (beslutat och pågående projekt) Motiv: Problemområden från verksamheterna är många och förstudien/lokalanpassningen ska koncentreras på patient- och arbetsflöden. Hänsyn till nya arbetsmetoder, våld och hot, sekretess och tillgänglighet krävs också. Verksamheter som är berörda är vårdcentral, sjukgymnastik, arbetsterapi, mödravård och BVC. Investeringsutgift: 1 500tkr år 2012 Konsekvensbeskrivning: Beslut taget och projekt/bygge påbörjat 2011, går ej att avbryta mitt i projektet.

71 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Datum (9) 2013 (2012) - Centralkassa och entré, Korpen, Prioritet 1-3 (delar av projektet har lagkrav, delar verksamhetskrav) Motiv: Arbetsmiljöföreläggande och behov av lokalanpassning för att få mer ändamålsenliga och effektiva lokaler för verksamheterna samt få lösningar för patient/besöksflöden ur ett tillgänglighetsperspektiv och säkerhetsperspektiv. Lokalanpassningar måste till för att lösa problem med våld- och hotsituationer och problem med obehöriga och övernattande personer i lokalerna. All kontanthantering kommer att finnas i området med krav på säkerhetsåtgärder. Vid beslut kan projektet påbörjas 2012 med ekonomiskt utfall Investeringsutgift: 8 700tkr år 2013 inkl ytskikt som normalt ingår i periodiskt underhåll. Konsekvensbeskrivning: Arbetsmiljöåtgärder på vårdcentraler, tandvård och befintlig reception är nödvändiga. Yta saknas i vissa verksamheter för åtgärder per verksamhet. Alternativ är många enskilda projekt som det är svårt att få kostnadsuppskattning på. Pga av säkerhetsproblematiken i området så bör det bli ett verksamhetsprojekt kring dagens centralkassa oavsett Mindre ombyggnader/lokalanpassningar, prioritet 1-3 Motiv: Behov av att snabbt vidta åtgärder (myndighetsbeslut, verksamhetsförändringar) för att anpassa befintliga lokaler. Investeringsutgift: 5 000tkr årligen. Justerat till 3 000tkr år 2013 Konsekvensbeskrivning: Utan dessa projektmedel så kan åtgärder från tex myndighetsbeslut mycket kostsamma och långdragna med risk för viten (2012) - Lab MedCentr Gotland och entré, Prioritet 3 Motiv: Behov av lokalanpassning för att få mer ändamålsenliga lokaler för väntrum och provtagning. Troligen berörs entrén till lasarettet för att få bra patient- och besöksflöden med hänsyn till tillgänglighet och patientsäkerhet. Förstudie genomförs med förslag och kostnadsberäkning Investeringsutgift: 2 000tkr år Mycket osäker schablonberäknad kostnad. Konsekvensbeskrivning: Verksamhetsanpassning och därmed prioritet 3. Vid bortprioritering av projektet så fortsätter och möjligen förvärras patientsäkerheten vid provtagning. Risken för smittspridning, missnöje och framkomlighet/risk för skada utanför lokalen där patienterna uppehåller sig pga utrymmesbrist är stor (2012) - Medicinteknisk avdelning, Prioritet 1 (myndighetsbeslut) Motiv: De krav som finns på verksamheten från leverantörer, Läkemedelsverk och Socialstyrelsen kan inte uppfyllas. Behov av lokalanpassning för att få mer ändamålsenliga och effektiva lokaler för verksamheten samt en bättre arbetsmiljö. Förstudie beställd från samhällsbyggnadsförvaltningen och beräknas påbörja 2012.

72 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Datum (9) Investeringsutgift: 2 000tkr år Mycket osäker schablonberäknad kostnad. Konsekvensbeskrivning: Risk för förelägganden. Akutmottagningen (ortopeden m m), Prioritet 3 Motiv: Behov av lösningar för lokalförutsättningar för flera verksamheter i området vid akuten på lasarettet, sekretessproblem vid akuten, arbetsmiljö vid ortopedavdelning, samordning för hudmottagning samt primärvårdens arbete i lokalerna. Behov av mer ändamålsenliga lokaler för en patientsäker, rationell och kostnadseffektiv verksamhet. Projektet bedrivs i flera deletapper under flera år och är en stor del av lokalanpassning till verksamhetsutveckling och ny organisation. Investeringsutgift: 2 000tkr år 2013, 3 000tkr år Schablonberäknad kostnad. Konsekvensbeskrivning: Utan möjlighet till lokalanpassning utifrån verksamhetsförändringar, patient/arbetsflöden och på sina ställen dålig arbetsmiljö så får verksamheten en tung och ineffektiv verksamhet utan bra utnyttjande av lokalerna. Möjliga driftbesparingar finns genom samutnyttjande av lokaler och personalresurser, ej möjligt att beräkna ännu. Lokalförsörjningsplan/anpassning ny organisation, prioritet 3 Motiv: Lokalanpassningar som förutsättning för rationell och kostnadseffektiv verksamhet med inriktning på patientflöden och processinriktning. Det kan röra allt från mindre förändringar till flytt av hela avdelningar. Hösten 2011 utreds möjligheten att flytta den slutna psykiatriska vårdavdelningen till Visby lasarett. Investeringsutgift: 7 000tkr år 2013, tkr år 2014 och tkr år 2015 Konsekvensbeskrivning: Förvaltningen arbetar med en ny organisation sedan 2011 och ett processinriktat arbetssätt. Under perioden sker och kommer att ske många verksamhetsförändringar som behöver lokalanpassning för att kunna genomföras. Utan möjlighet till anpassning kan effekter utebli med också tappad motivation och förtroende från både medarbetare och patienter. Tiden är en viktig faktor i sammanhanget. Habilitering-rehabilitering, prioritet 3 Motiv: Ambition från verksamheten att minska på lokalyta, lämna hus 02 på Korpenområdet ca 700kvm och samordna verksamheten. Behovsanalys pågår som underlag till en förstudie som ska innehålla lokalanpassningsförslag koncentrerat på patient- och arbetsflöden. Hänsyn till nya arbetsmetoder, våld och hot, sekretess och tillgänglighet krävs också. Verksamheter som är berörda är sjukgymnastik, arbetsterapi med både öppenvårdsmottagning och slutenvårdsverksamhet samt gymnastiksalar och bassäng, syn-, hör, tolkcentral, logoped, GoIT och hemrehab (SOF).

73 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Datum (9) Investeringsutgift: 3 000tkr år 2013 och 3 000tkr 2014 Schablonberäknad kostnad inkl ytskikt som normalt ingår i periodiskt underhåll. Konsekvensbeskrivning: Ingen minskad lokalyta för habrehab, uteblivna samordningsvinster och besparingar måste tas från andra kostnader? Barn- och ungdomspsykiatrin, prioritet 3 Kräver att Habilitering-rehabilitering objektet är genomfört eller att slutenvård psykiatri har flyttat. Motiv: Koncentration av sjukvårdsverksamheter till fastigheten Korpen5. Minskad lokalyta. Lokaler anpassade för öppenvårdsverksamhet. Regionnytta: Effektivt utnyttjande av Region Gotlands lokaler. Möjliggör försäljning av Torsken 1 eller alternativ uthyrning. Investeringsutgift: tkr år Schablonberäknad kostnad inkl ytskikt som normalt ingår i periodiskt underhåll. Konsekvensbeskrivning: Ingen större för förvaltningen men för Regionen. Arbetsmiljöverket, slutenvård, prioritet 1 (myndighetsbeslut) Motiv: Arbetsmiljöverket har vid inspektion av slutenvården förelägganden om utrymme på hygienutrymmen på lasarettet. Sedan lasarettet byggdes så har rekommenderade mått förändrats och ca 72 hygienutrymmen måste sannolikt byggas om. Flera vårdsalar för två patienter måste göras om till enkelrum vilket innebär att BB/förlossningsavdelningen behöver byggas om. Förstudie påbörjat 2011 med förslag och kostnadsberäkning samt dialog med AMV om åtgärd, handlingsplan och tidsplanering. Investeringskostnad 6-11 miljoner. Investeringsutgift: 2 000tkr år 2012, 4 000tkr år 2013 och 2 000tkr år Mycket osäker schablonberäknad kostnad. Konsekvensbeskrivning: Risk för vite Utrustning/Medicinteknik För utbyte av medicinteknisk utrustning begärs anslag enligt nedanstående sammanställning Röntgen angiograf Röntgen/kvinnosjukvården ultraljud Övrig medicinteknisk utrustning Övrig utrustning Utrustning ambulanshelikopter Summa

74 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Datum (9) Röntgen angiograf, prioritet 1 (beslutat och påbörjat projekt) Motiv: Samtliga röntgen-lab som införskaffades 1994 vid inflyttning i de nya lokalerna har bytts förutom kvarvarande två, d v s de är 16 år gamla. Leverantören garanterar inte tillgång till reservdelar längre och det finns uppenbara risker för haverier. Nuvarande utrustning har en högre stråldos än nyare modern utrustning, vilket är dåligt för både personal och patienter. Ny utrustning har procent strålreducering mot nuvarande. Enligt planering skall båda dessa bytas till ett nytt laboratorium Det innebär investeringskostnad på 11, 5 Mkr inklusive ombyggnadskostnader. Investering är beviljad 2011 med 4 Mkr och återstående investering 7,5 Mkr begärs Konsekvensbeskrivning: Risk för haveri av befintlig gammal utrustning. Pågående projekt och går ej att avbryta mitt i projektet. Röntgen/kvinnokliniken, prioritet 3 Motiv: Utbyte av fyra ultraljud varav två är på röntgen och två inom kvinnosjukvården. Beräknad kostnad 6 Mkr. Investeringen fördelas över två år, 3 Mkr 2011 och 3 Mkr Ny utrustning ger bättre diagnostik. Konsekvensbeskrivning: Framflyttad investering innebär att verksamheten har gammal utrustning med ökad risk för haverier samt att verksamheten inte får tillgång till medicinteknisk utveckling. Övrig medicinteknisk utrustning, prioritet 1-3 Motiv: Detta anslag avser utbyte av medicinteknisk utrusning enligt återanskaffningslista, som innehåller cirka 50 utrusningar för 2012 och ett 20-tal Under 2014 föreslås utbyte av endoskopiutrustning för 3,4 Mkr. Investeringslista på samtliga aktuella utrustningar finns tillgänglig på intranätet. Större utbyten 2012 är EKG för cirka 1,6 Mkr och sköljrumsutrustning för 800 tkr, övervakningsutrustning Op/anestesi för 500 tkr, såg- och borrutrustning till ortoped för 500 tkr och videostapel till öronkliniken för 400 tkr. Konsekvensbeskrivning: Minskat anslag innebär framflyttade investeringar och en ökad risk för haverier av gammal utrustning. Övrig utrustning, prioritet 2-3 Motiv: Övrig utrustning är utbyte av exempelvis larm, avfallsutrustning, möbler eller annan utrustning som inte är medicinskteknisk utrustning. Konsekvensbeskrivning: De flesta investeringar kan flyttas fram men andra måste kanske prioriteras inom investeringsram då det ofta inte är stora belopp men strategiskt viktigt med tex larm i verksamheten.

75 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Datum (9) Utrustning ambulanshelikopter, prioritet 3 Motiv: När ny ambulanshelikopter upphandlas måste hälso- och sjukvården anskaffa medicinteknisk utrustning för transportmedicin. 3,5 Mkr. Konsekvensbeskrivning: Enligt uppgift förutsättning för ny upphandling av helikopter för akuta sjuktransporter. IT Tillsammans med ledningskontoret och socialförvaltningen utformas gemensamma satsningar i regionen på e-hälsa. Utgångspunkt är de nationella överenskommelser som innebär satsningar framförallt på utbyte av information, i stor utsträckning via Nationell patientöversikt (NPÖ) mellan vårdgivare och kommunal verksamhet (socialtjänst mm). Dessutom prioriteras olika medborgartjänster som Mina vårdkontakter (MVK). De nationella satsningarna på e-hälsa förelås finansieras via ledningskontoret med 2,3 Mkr investering 2012, samt därtill 1,6 Mkr i driftkostnad. Stor del av dessa satsningar är ännu i infrastruktur och säkerhetsfunktioner, men i takt med att dessa sjösätts sker satsningar på vårdtjänster, framförallt NPÖ men också Barnhälsodata, Patientens sammanhållna läkemedelsinformation, Infektionsverktyget, Elektroniskt sjukintyg, Standardiserade vårdprogram och hur alla kvalitetsregister skall fungera och nyttjas bättre. Dessa satsningar kräver också anpassning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen som möjligen inte kan finansieras via de gemensamma anslagen. För vissa projekt utgår statsbidrag, som dock förutsätter att säkerhetsfunktioner, som e-tjänstekort, och grundstrukturer som NPÖ, finns på plats. Enligt rekommendation från cehis (center för e-hälsa i samverkan) efter utredning tillsammans med företrädare för privata vårdgivare förordas utbyte av information mellan vårdgivare via NPÖ, således angeläget att NPÖ införs. Informationsöverföring mellan olika vårdenheter, både i regionens regi och enskilda, förutsätter fortsatt förstärkt kapacitet i nätverk (både fast och mobilt) samt satsningar i infrastruktur i övrigt. Ansvarig för dessa satsningar är ledningskontoret och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har påtalat behov av investeringar inom dessa områden.

76 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Datum (9) Pågående arbete med införande av TakeCare i primärvården och förändringar i system med anledning av införandet är finansierat Eftersom införandet slutförs 2012 måste kvarvarande anslag från 2011 tilläggsbudgeteras till IT för vårdvalssystem (ersättningssystem och utbyte av digital information) IT kvalitetssystem 500 IT anpassning vårdinformationssystem Summa IT för vårdvalssystem (ersättningssystem och utbyte av digital information) Motiv: Olika ekonomiska ersättningsmodeller skapas inom hälso- och sjukvården för bland annat i anslutning till konkurrensutsättning och valfrihetslösningar. För att kunna ersätta på ett korrekt sätt utvecklas vårdtyngdssystem. Vårdtyngdsmätningar är också ett sätt att få underlag för att fördela resurser i egen verksamhet. För utbyte av information med privata vårdgivare har regionen av säkerhetsskäl och juridiska ansvarighetsskäl löst behov av åtkomst genom att bygga en portal. Kostnad för anpassning av system till portalen ligger hos Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det finns ännu kvar system som inte är anslutna till portalen och där det av patientsäkerhetsskäl är angeläget att dela information med privata utförarna. Det bör observeras att denna lösning enbart innebär åtkomst för privata till regionens system, inte vice versa. Konsekvensbeskrivning: För närvarande sker ersättning till vårcentraler enligt modell som kräver mycket manuella insatser genom att uppgifter måste hämtas ur olika datasystem och dessutom bearbetas manuellt. Ersättningsmodellen som tillämpas på Gotland är förhållandevis grov och nationellt tas noggrannare modeller fram för att nå större träffsäkerhet i ersättning beroende på friskhet, sjuklighet och genomförda aktiviteter. IT kvalitetssystem Motiv: I samband med den nationella IT-strategin har från statens sida markerats att befintliga kvalitetssystem skall kvalitetssäkras, bli transparenta och tillgängliga. Det pågår arbete med att säkerställa korrekt hantering, men vi behöver ha effektivare överföring av information från vårdinformationssystem till

77 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Datum (9) kvalitetssystem. Inom ramen för TakeCare-samarbetet pågår sådant arbete gemensamt med Karolinska institutet, men det återstår lokalt arbete på Gotland. Konsekvensbeskrivning: Arbetet med att lämna underlag till nationella kvalitetssystem underlättas. Datainspektionen och patientdatalagen förutsätter att sjukvårdshuvudmännen följer regelverket med införande av säker inloggning etc. Datainspektionen har förbjudit att uppgifter lämnas till kvalitetsregister om inte grundläggande regler följs. Anpassning patientinformationssystem Det erfordras kontinuerligt anpassning av befintliga informationssystem till nationella satsningar eller nationella överenskommelser, exempelvis aktuellt är överföring av elektroniskt medicinskt underlag mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan, till anpassning till ny medicinteknisk utrustning etc. Konsekvensbeskrivning: Investeringarna i IT leder till driftkostnader för systemförvaltning med 800 tkr 2012 och 1Mkr från 2013 och framåt. Vid kontakt med företrädare för exempelvis Region Skåne, Blekinge läns landsting och Uppsala läns landsting uppger de att finansiering av tillkommande funktioner ofta sker genom rationalisering av teknisk drift av IT. Hos oss används dessa rationaliseringar till besparingar. Bilaga: Sammanställning av hälso- och sjukvårdsnämndens investeringsäskanden

78 Nämndernas investeringsäskanden Äskande Beslut Specificering av beslut Äskande Äskande Äskande Äskande 2011 inkl kompletteringsbudget totalt Hälso- och sjukvårdsnämnden 0 Byggnader Reservkraft Slite vårdcentral Centralkassa och entré, Korpen (2012) Mindre ombyggn/lokalanpassningar LabMedCentrGotland och entré (2012) Medicinteknisk avdelning (2013) Akutmottagning (ortopeden mm) (2012) Lokalförsörjningsplan/anpassn ny org Habilitering-rehabilitering (2012) Barn- och ungdomspsykiatrin (2013) AMV slutenvård Summa byggnader IT-investeringar IT för vårdval (ersättningssystem och utbyte av digital information) IT kvalitetsregistersystem IT anpassning patientinfosystem Summa IT Maskiner och inventarier 0 Röntgen angiograf Röntgen/kvinnosjukvården ultraljud Övrig medicinteknisk utrustning Övrig utrustning Utrustning ambulanshelikopter Summa maskiner och inventarier Summa hsn

79 Investeringsprocess jan apr maj okt jan apr maj okt Investering påbörjas Beslut av HSN om strategisk 5-årsplan RS au budget bereder Beslut av HSN om lokalförsörj ningsplan för 5 år RS tilldelar budget Beslut av HSN om strategisk 5-årsplan RS au budget bereder Beslut av HSN om lokalförsörj ningsplan för 5 år RS tilldelar budget