Fysiska institutionen Styrelsen Sammanträde nr 10/2018 Tisdagen 11 december 2018 Kl Plats: Sammanträdesrum H422

Transkript

1 Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 10/2018 Tisdagen 11 december 2018 Kl Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Joachim Schnadt, professor, ordf Anne L Huillier, professor Charlotta Nilsson, univ.lektor Maria Messing, univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor Per Johnsson, univ.lektor Birgitta Svenningsson, univ.lektor Suppleanter Martin Magnusson, univ.lektor Andreas Wacker, professor Johan Gustafson, univ.lektor Edouard Berrocal, bitr.univ.lektor Magnus Borgström, professor Mattias Richter, professor TA-personal Jason Beech, forskare Robert Collin, forsk.ing Katarina Lindqvist, ekonom Studenter Emil Rofors, doktorand Axel Gallen, GLUFS Mattias Ammitzböll, TLTH Håkan Lapovski, intendent Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Anne Petersson-Jungbeck, forsk.adm. Florinda Vinas Boström, doktorand Daniel Magdalinski, GLUFS Mötesordförande: Joachim Schnadt, prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén Britt-Marie Hansson, adm.chef, Per Kristiansson, bitr. prefekt, Tomas Brage, studierektor Nfak och Göran Frank, studierektor FU har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport (Bilaga) och information från avdelningarnas månadsrapporter. 6 Institutionsfrågor 6.1 Anställnings- och utlysningsärenden: Biträdande universitetslektorat inom satellitbaserade studier av aerosolpartiklars roll i jordens klimatsystem, Johan Friberg. Bilagor

2 6.1.2 Biträdande universitetslektorat inom aerosoldynamisk och atmosfärskemisk processmodellering med fokus på aerosolers påverkan på klimat och luftkvalitet, Pontus Roldin. Bilaga Forskare tillsvidare, neutrondetektion och tillämpad neutronforskning med ESSrelevans. Bilaga 6.2 Explosionen på förbränningsfysik, information. 6.3 GU fysik, information om status. 6.4 Myndighetskapital och måltalsuppfyllelse. Information. 6.5 Nationellt resurscentrum för fysik. Bilaga 6.6 JäLM. Information. 7 Lokalfrågor Pågående aktiviteter. Information. 8 Övriga frågor 9 Nästa styrelsemöte 22 januari 2019, kl Möten under våren 2019: 22 januari, 19 mars, 16 april, 14 maj, 11 juni, alla kl Joachim Schnadt prefekt

3

4

5 Fysiska institutionen Lunds universitet INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL AVDELNINGSFÖRESTÅNDARMÖTE I DECEMBER Prefektbeslut - 23 november: Ändringsbeslut avdelningsföreståndare kärnfysik och partikelfysik, dnr 2018/ bilaga 2. Hänt sen sist - 14 november: FORMAS beviljar fyra anslag på fysiska institutionen - 16 november: ny definition av kilogrammet - 21 november: Explosion i hus E 3. Aktuellt från universitetet och fakulteterna LU - 31 oktober: Uppdaterade föreskrifter om ledningsuppdrag vid Lunds universitet, dnr STYR 2018/ november: nytt dataskyddsombud: Kristina Arnrup-Thorsbro - 14 december: Sven Lidin presenterar rapport om förslag om etablering i Science Village för universitetsstyrelsen N-fak - 7 november: N-faks verksamhetsplan för år 2019 fastställs av fakultetsstyrelsen - 11 december: Uppföljningsmöte om #metoo och #akademiuppropet, Lundmarkssalen, kl LTH - 6 november: beslut om ledamöter i rekryterings- och karriärnämnderna, dnr STYR 2018/ november: beslut om infrastrukturmedel, ett projekt till fysiska institutionen - 20 november: beslut om introduktionskurs för nyantagna doktorander vid LTH, dnr U 2018/675. Kursen är obligatorisk för alla doktorander antagna fr o m 1 januari november: strategiska satsningar beviljade på fysiska institutionen Accelerator som proton- och neutronkälla, High Pressure Combustor HPC Riggen, ACTRIS Sweden Hyltemossa, Medfinansiering WAF Kimberley Dick Thelander, Medfinansiering WAF Olle Lund 4. Övrigt - 14 december: besök av Donna Strickland och Gérard Mourou, årets nobelpristagare i fysik, i Lund. Kårhusets aula, LTH, kl Månadsrapport till avdelningsföreståndarmöte i december 2018

6

7 Personalstrategi aerosolgruppen inom avdelningen för kärnfysik Baserat på dokumentet från 2017, med uppdateringar (i kursivt) november 2018 Den klimat och miljörelaterade forskning som bedrivs inom Aerosolgruppen vid avdelningen för kärnfysik (LTH) är ständigt aktuell som följd av ett förändrat klimat och miljö och hälsoeffekter av luftburna partiklar. Dessa områden lyfts fram i både forskningspropositionen 2016 och efterföljande vårbudget som områden där behoven av forskning är stora. Där flaggas också för ökade riktade satsningar och utlysningar från ett flertal forskningsfinansiärer inom gruppens forskningsområden, vilket också har blivit fallet. LUs och LTHs nya strategiska planer betonar forskningens ansvar att bidra även till hållbara lösningar på stora samhällsutmaningar. Dessa definieras till exempel i de Globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030), eller i form av LTHs nyttoområden. Gruppen hade 2017 tre seniora forskare (2 professorer och 1 lektor) som alla har relativt hög ålder professor Bengt Martinsson (65 år) är nu deltidspensionär och blir heltidspensionär om 2 år och professor Erik Swietlicki (60 år) är nu vicerektor på LTH och i ledningen för CEC (Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds univ.) och har endast lite tid för forskning. Universitetslektor Birgitta Svenningsson (58 år) önskar att ansöka om befordran till professor inom kort men kommer troligen att trappa ner sin arbetstid när hon är 63. Ett strategiskt arbete för att föryngra gruppen behövs och nedan redogör vi för hur vi i dagsläget ser på framtiden. Doc. Adam Kristensson har nu (juli 2018) befordrats till lektor och har, förutom sitt arbete med emissioner från fartygstrafik, tagit över ledningen av fältstationen efter Erik Swietlicki. Denna fältstation är en del i ett europeiskt nätverk av stationer (ESFRIforskningsinfrastrukturen ACTRIS 1 ) och drivs i nära samarbete med den samlokaliserade ICOS stationen (ICOS ERIC 2 ) för att kvantifiera källor och sänkor för växthusgaser. ACTRIS Sweden har prioriterats av VR RFI (kategori A1) och kommer att ansöka om infrastrukturmedel från VR i februari Dr Thomas Kristensen (doktorsexamen på Köpenhamns Univ och PostDoc i bla Leipzig) har dels en forskningsprofil som liknar Birgittas Svenningssons, t. ex. samspel mellan partiklar och moln, men har också erfarenhet från arbete med isbildning i atmosfären, ett område med många klimatrelevanta öppna frågor som nu visar en stark internationell utveckling. Han har fått ett etableringsbidrag från VR och har nyligen startat som BUL. Gruppen har under senare år fått ett mycket starkt tillskott genom den modellering som Dr Pontus Roldin tog initiativ till under sin tid som doktorand och som han sedan dess har lett. Hans detaljerade processmodeller används både för förståelse av fältdata (ADCHEM) och för laboratorieförsök i tex oxidationskammare (ADCHEM). Denna modellering har tydligt förbättrat våra möjligheter att tolka vad som sker experimentellt och att designa experiment på ett bättre sätt. Hans modellering uppmärksammas internationellt och han har fått tillgång till intressanta data från andra ledande forskargrupper i Europa. Han har under sin PostDoc delat sin tid mellan Helsingfors och Lund, delvis finansierat av Helsingfors Universitet, delvis inom ett eget mobilitetsanslag. Såväl det strategiska forskningsområdet MERGE som avdelningen för Ergonomi och 1 roadmap2018.esfri.eu/media/1066/esfri roadmap 2018.pdf 2 ri.eu och uppdrag/vi analyserar och utvarderar/alla publikationer/publikationer/ vetenskapsradets guide till infrastrukturen 2018.html ; och uppdrag/vi analyserar och utvarderar/allapublikationer/publikationer/ resultat av behovsinventering.html

8 aerosolteknik och CEC uttrycker sitt stöd för att han ska ges en möjlighet till en långsiktig karriär vid Lunds Universitet. Han har nu erhållit ett större anslag från FORMAS och vi önskar möjlighet att utlysa en passande BUL. Användandet av satellitdata (från bl a NASA och ESA) och data från interkontinentala flygplanmätningar (ESFRI projektet IAGOS CARIBIC) för att bättre förstå troposfärens och stratosfärens aerosol i ett globalt perspektiv är ett starkt forskningsområde inom gruppen. Dessa långsiktiga och högklassiga dataset erbjuder stora möjligheter för framtida forskning kring bl a aerosolpartiklars roll i jordens klimatsystem. Dr Johan Friberg har nu tagit en ledande roll inom vår satellitbaserade verksamhet. Friberg har fått etableringsbidrag från FORMAS, och vi önskar nu utlysa en BUL om satellitbaserade studier av aerosolpartiklars roll i jordens klimatsystem. Dessutom har Dr Moa Sporre fått ett 2 årigt bidrag från Rymdstyrelsen, efter 2 års PostDoc i Oslo, för att kombinera satellitdata och global modellering (jmf stycket om MERGE nedan). Hon kommer att söka LTH BUL av underrepresenterat kön motiverat med ett underskott på kvinnliga BUL:ar inom hennes forskningsområde och på Fysiska institutionen. Inom det strategiska forskningsområdet (SFO) MERGE diskuteras en satsning på modellering av aerosoler i globala klimat och jordsystemsmodeller, där vi ser som mål en forskningsgrupp med minst 2 seniora forskare. Denna forskning ligger nära den inom aerosolgruppen på kärnfysik, men flera möjliga placeringar finns (tex CEC). Dr. Göran Frank (53 år) har varit verksam inom gruppen, en period med egna anslag och sedan som forskningsingenjör. De senaste åren har han arbetat med andra uppgifter. Vi önskar att hans tjänst omvandlas till ett lektorat, mest baserat på hans uppgifter inom undervisningen och uppdraget som studierektor för forskarutbildningen i fysik. Med sin forskningstid som lektor är han mycket välkommen att bidra aktivt till gruppens verksamhet, speciellt satellitdata och Hyltemossa fältstationen

9

10

11

12

13

14 1 Bakgrund Framtid för Nationellt resurscentrum för fysik Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF) tillkom som en treårig försöksverksamhet efter regeringsbeslut i december Försöksverksamheten pågick och blev fr.o.m. januari 1998 en permanent verksamhet och ett särskilt åtagande för Lunds universitet. NRCF har till uppdrag att öka intresset för naturvetenskap och teknik, särskilt fysik, genom att rikta sig till lärare på förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Ett viktigt mål är att förnya undervisningen och att vidareutbilda lärare. Nationellt resurscentrum för fysik ska arbeta på nationell basis. NRCF har som huvuduppgift att samordna, stödja, utveckla och genomföra insatser som främjar svensk fysikutbildning på alla nivåer. 2 Dagens situation I enlighet med rektorsbeslut (Dnr N 2009/313) är NRCF placerat vid fysiska institutionen och fungerar i praktiken som en enhet inom institutionen; ett samarbetsavtal ska reglera förhållandet mellan institutionen och centret, men något sådant avtal finns inte. Det finns en föreståndare för NRCF som handhar den löpande förvaltningen. NRCF leds av en styrelse som handhar centrets angelägenheter, beslutar i frågor rörande budget och verksamhetsplanering, verkar för extern medelsanskaffning samt beslutar om brukaravgifter. Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen har ansvar för verksamheten. Dagens situation är långt ifrån optimal, då tre olika styrelser har ansvar för NRCFs verksamhet: naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen, fysiska institutionens styrelse samt resurscentrums egen styrelse. NRCFs personal och ekonomi lyder under fysiska institutionen och det yttersta ansvaret för verksamheten ligger därmed hos prefekten. Denna situation behöver förtydligas. Det vore vidare önskvärt att Resurscentrums kunskaper och färdigheter samt kontaktnät utnyttjas bättre inom fysiska institutionen, speciellt gällande ämneslärarutbildningen och didaktisk forskning, men även vad gäller vidareutveckling av universitetsutbildningen. 2.1 Ämneslärarutbildningen idag Ämneslärarutbildningen (ÄLU) vid LU ges i samarbete med MAU. 1 Utbildningen inleds med en termin fysik där tre av höstterminens fyra kurser samläses med fysikerprogrammet, medan den fjärde kursen innehåller fysikdidaktik. Under andra terminen läses ytterligare två fysikkurser och två kurser inom UVK den "utbildningsvetenskapliga kärnan". Under termin 3 5 läses andraämnet, och först under sjätte terminen genomförs verksamhetsförlagd utbildning (VFU) dvs "praktik" för lundastudenter, medan VFU i ingångsämnet (fysik) kommer först under termin 8; studenterna från Malmö som också samläser första terminen har då redan haft VFU inom sina matematikstudier. Utöver ämneslärarutbildningen erbjuder LU också kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). 2 NRCF medverkar i didaktikmoment, VFU-besök och examensarbeteshandledning. VFUplaceringar har hittills ordnats genom Malmös VFU-organisation Länksamling för ÄLU, KPU, VFU och examensarbeten 1 (4)

15 2.2 Fysikdidaktik idag De flesta lärosäten har lärarutbildning, ofta inom skolans alla ämnen. Att LU har relativt få ämnen kan vändas till en styrka genom att didaktiska moment kan inriktas tydligare mot dessa. Genom att lärarutbildningen är relativt ny kan det också finnas större möjligheter att utveckla formerna. De goda kontakterna med skolornas fysiklärare bör kunna användas till att bygga närmare samarbete för VFU. Vid några stora lärosäten bedrivs riktad kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) mot personer med forskarutbildning i naturvetenskap, med ett snabbare tempo än den traditionella lärarutbildningen. LU bör ta vara på dessa erfarenheter och arbeta för att få vara en del av framtida liknande projekt. Eftersom LU har landets största grundutbildning i fysik bör också möjligheterna att erbjuda ett mastersprogram som ger lärarbehörighet vara goda. KTH och Chalmers har mastersprogram för lärarexamen inom ramen för sina civilingenjörsutbildningar. Detta skulle kunna vara intressant för LU att titta mer på. Forskning inom naturvetenskapernas didaktik bedrivs vid de flesta lärarutbildningar och många lärosäten (inklusive LU) är med i den nationella forskarskolan FONTD (Forskarskola i naturvetenskapernas och teknikens didaktik 3 ). NRCF medverkar också i den av LU koordinerade forskarskolan C-SIS. 4 Forskningsinriktningen vid NRCF är avgränsad till fysikdidaktik, medan de flesta av de svenska forskningsmiljöerna har en mer allmän "Science Education". Forskningen vid NRCF har troligen störst överlapp med avdelningen för fysikdidaktik i Uppsala, som dock i första hand är inriktad på högskoleundervisning, medan NRCF fokuserar på lärare, skola och lärarutbildning. Forskningen vid NRCF sätter också på ett tydligare sätt fysiken (inklusive astronomi) i centrum och arbetar med olika former av representationer och resurser som visualisering, planetarier, elev/studentaktiva arbetsformer och miljöer utanför klassrummet för att fördjupa fysikförståelsen. 3 Planer för NRCFs framtid Fysiska institutionen önskar integrera NRCF i institutionens verksamhet. I samband med den omorganisation av grundutbildningen som planeras sjösättas den 1 januari 2019 (bilaga 1) kommer NRCF att få en naturlig plats inom institutionens organisation för grundutbildning och didaktisk forskning. Vi kan därmed säkerställa att centrets personal får nyckelroller inom ämneslärarutbildningen och med didaktisk forskning och utveckling. Centret kommer att fortsätta sitt uppskattade arbete på nationell nivå med att främja svensk fysikutbildning på alla nivåer. NRCF ska fortsatt ha en föreståndare och detta uppdrag ska knytas till ett lektorat vid fysiska institutionen, placerat centralt inom institutionens organisation. Detta lektorat ska utlysas så snart som möjligt, och i tjänstebeskrivningen kommer uppgifterna att vara i) föreståndarskap för NRCF, ii) ansvar för ämneslärarutbildningen i fysik, samt iii) vidareutveckling av forskningen inom fysikdidaktik. Föreståndaren för NRCF kommer i den nya GU-organisationen även att ha som uppdrag att vara programansvarig för ÄLU och KPU i fysik. Inför framtiden strävar vi efter ett tydligare, mer anpassat lärarspår, som bland annat innehåller tidigare skolkontakter. NRCF skulle också kunna ta ett större ansvar för VFU (med närmare samarbete med VFU-skolornas lärare) och examensarbeten, med anknytning till fysikdidaktisk forskning (4)

16 Inom fysikdidaktik är avsikten är att lektorn/föreståndaren över tid ska bygga upp en stark anslagsfinansierad forskningsverksamhet, som bygger på lokala styrkor och som kommer att vara till nytta även för högskolepedagogiken. Uppdraget som föreståndare för NRCF kommer initialt att omfatta cirka 50 % av heltid. Föreståndarens uppgifter angående personal, verksamhetsplanering och budget kommer att regleras genom delegation från prefekten. Många av de uppgifter som finns inom NRCFs verksamhet kommer att utföras av forskare och lärare verksamma vid institutionen eller på annan plats i Sverige. NRCF kommer härmed inte att behöva en egen styrelse, men en referensgrupp ska säkerställa att centret även framgent har en bred förankring för att kunna främja svensk fysikutbildning på alla nivåer. Referensgruppen ska ge input till samt kritiskt granska centrets verksamhet; dessutom ska gruppen säkra förankringen inom svensk skolverksamhet. Referensgruppen utses av prefekten i samråd med föreståndaren och bör innehålla följande kategorier (liknande sammansättning som dagens NRCF-styrelse): en lärare i fysik eller angränsande ämnen på grundskola, en gymnasielärare i fysik, en som är aktiv som skolledare, en som är aktiv inom lärarutbildningen, en som har särskild kompetens inom ämnesdidaktik, en lärare (eller motsvarande) vid LTH, en lärare (eller motsvarande) vid naturvetenskapliga fakulteten, en representant för näringslivet, samt en aktiv student som utses av LUS. NRCFs verksamhet finansieras via olika kanaler. Basfinansieringen kommer direkt från utbildningsdepartementet och kompletteras med medel från Skolverket, LU centralt, naturvetenskaplig fakultet samt LTH. Medel kommer dessutom för olika lärarfortbildningsprojekt, i första hand genom LUCE och för olika projekt genom Skolverket. Dessutom ingår lektoratet inom centret i fysiska institutionens fördelningsmodell. Vidare ska medarbetare vid centret verka för extern medelsanskaffning. Lund, 27 november 2018 Joachim Schnadt Prefekt 3 (4)

17 Bilaga 1. Ny GU-organisation för Fysiska institutionen 4 (4)