Översyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet

Transkript

1 SUV (5) Översyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet Bakgrund Ämnesdidaktik gavs en central roll i den lärarutbildning som sjösattes Detta har ställt alla de lärosäten som anordnar lärarutbildning inför utmaningen att skapa god forskningsanknytning i relation till bredden av olika ämnesdidaktiska inriktningar. Vid LiU, i samband med ansökningar om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen, genomfördes ett antal omprioriteringar med fokus på att stärka den ämnesdidaktiska forskningen inom områden där sådan var begränsad. Ambitionen var också att ämnesdidaktik skulle kopplas närmare ämnesinstitutionerna. Det har bland annat inneburit en förstärkning av ämnesdidaktisk forskning inom matematikdidaktik (ämnesinstitution och inom pedagogik), SO-ämnenas didaktik (ämnesinstitution), svenskämnets och de moderna språkens didaktik (ämnesinstitution), och yrkesdidaktik (pedagogik). Finansiering av dessa satsningar har till stor del haft grund i minskat anslag till forskningsmiljön i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, men även genom avveckling av forskningsmiljön i universitetspedagogik. Några år efter den nya lärarutbildningen inrättade styrelsen forum för ämnesdidaktik (2015) med uppgift för att bidra till att samordna den ämnesdidaktiska forskningen. Forumet har en mindre budget, och en föreståndare finansierad till 10 %. Verksamheten består framförallt av att publicera skriftserie, anordna seminarier och ge konferensstöd. Det har under åren gjorts inspel om att den ämnesdidaktiska forskningen inom vissa områden är mycket begränsad. Det handlar bl.a. om de moderna språkens didaktik, estetiska ämnenas didaktik och vissa inriktningar inom SO-ämnenas didaktik. Samtidigt har UV en mycket modest budget jämfört med övriga delar inom universitetet, tillika ansvar för många fler områden än just ämnesdidaktik. Med andra ord, Området måste finna sätt att nyttja befintliga resurser på bästa sätt för att skapa god forskningsanknytning inom de ämnesdidaktiska områdena. Sådan anknytning betyder emellertid inte att vi måste bedriva forskning inom alla ämnesdidaktiska områden. Snarare handlar det om att samordna och prioritera. Med anledning av detta föreslår jag att en utredning av ämnesdidaktikens organisering bör genomföras. Uppdraget är att komma med skarpa förslag på hur den ämnesdidaktiska forskningen kan samordnas och utvecklas så att vi även LINKÖPINGS UNIVERSITET

2 2(5) framgent har god forskningsanknytning inom de ämnesdidaktiska områdena som ingår i lärarutbildningen. I uppdraget ingår också att ge förslag på hur Forum för ämnesdidaktik kan organiseras för att samordna den ämnesdidaktiska forskningen och fungera som stöd för ämnesdidaktiken inom områdets grundutbildning. Organisering av ämnesdidaktisk forskning Organiseringen av ämnesdidaktik ser olika ut vid olika lärosäten, samt att den genom åren har förändrats inom ramen för enskilda lärosäten. Kortfattat kan fyra modeller utskiljas. 1. Ämnesdidaktik lokaliserad vid institution med ansvar för lärarutbildning (t.ex. Lunds universitet). 2. Ämnesdidaktik lokaliserad vid pedagogisk institution (t.ex. Göteborgs universitet) 3. Ämnesdidaktik framförallt lokaliserad vid ämnesinstitutionerna (t.ex. Uppsala universitet, Karlstads universitet, Örebro universitet och Stockholms universitet) 4. Blandning av ovan nämnda (t.ex. Linköpings universitet) Inom utbildningsvetenskap vid LiU har vi en blandmodell. Vissa miljöer är lokaliserade till den institution där pedagogikämnet är lokaliserat, andra till ämnesinstitutioner, vissa vid båda. Mer specifikt lokaliseras miljöerna enligt följande: 1. Vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) och ämnet pedagogik finns följande ämnesdidaktiska forskningsmiljöer lokaliserade: matematikdidaktik och yrkesdidaktik. Därutöver finns vid IBL en forskningsmiljö i läs- och skrivinlärning, en i pedagogik, en i pedagogik och didaktik och en i vuxenpedagogik och folkbildning. Därutöver finns vid IBL nationellt program för folkbildningsforskning. Inom dessa miljöer finns forskare som bland annat ägnar sig åt ämnesdidaktisk forskning. 2. Den största ämnesdidaktiska forskningsmiljön finns vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV), i form av naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Vid ISV finns även forskningsmiljön i pedagogiskt arbete, inom ramen för vilken det finns forskare som ägnar sig åt förskoledidaktisk och ämnesdidaktisk forskning. 3. Vid Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) finns forskningsmiljö i svenskämnets och de moderna språkens didaktik. I dagsläget är fokus framförallt på svenskämnets didaktik. 4. Vid Matematiska institutionen (MAI) finns ett fåtal lektorer med matematikdidaktisk inriktning. Samarbete sker mellan matematikdidaktik vid IBL och MAI. 5. Vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) finns en forskningsmiljö i de samhällsorienterande ämnenas didaktik. Här är tyngdpunkten framförallt historia, men även religion. I det senare fallet ligger dock ämnet i sig vid IKK. Samarbete sker mellan svenskämnets- och de moderna språkens didaktik vid IKK och samhällsämnenas didaktik vid ISAK. 2

3 3(5) Resursanvändning I samband med den nya lärarutbildningen stärktes inte de befintliga forskningsresurserna vid våra lärarutbildningar. Inte heller ökade det interna anslaget för forskning och forskarutbildning inom utbildningsvetenskap, bortsett från vissa temporära strategiska satsningar rektor gjorde tillsammans med Området. Det innebär att prioriteringar som gjorts, har behövt göras inom ramen för befintliga resurser. Omfördelning har till stor del varit möjligt tack vare medlen för det nationella uppdraget att organisera forskarutbildning i naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Det statliga uppdraget, som erhölls 2001, innebar en förstärkning av fakultetsanslagen med närmare 15 miljoner kronor, vilket idag motsvarar nästan 40 % av utbildningsvetenskaps totala fakultetsanslag. När uppdraget var genomfört, kunde delar av dessa resurser användas för att stärka ämnesdidaktisk forskning inom andra områden. I dagsläget utgör de riktade anslaget till ämnesdidaktisk forskning 40-55% av Utbildningsvetenskaps totala fakultetsanslag, beroende på hur man väljer att räkna. Det fördelar sig enligt följande (totalt fakultetsanslag som fördelas för utbildningsvetenskap år 2017 är 40,4 miljoner): Naturvetenskapernas och teknikens didaktik, 9,8 miljoner Matematikdidaktik, 1,6 miljoner Svenskämnets- och de moderna språkens didaktik, 2,8 miljoner SO-ämnenas didaktik, 1,5 miljoner Yrkesdidaktik, 1,3 miljoner Därutöver läggs 2,8 miljoner vardera på forskningsmiljöer i pedagogik och didaktik och läs- och skrivforskning. Med andra ord riktar utbildningsvetenskap nästan 23 miljoner kronor till ämnesdidaktisk forskning (eller 17 miljoner, beroende på vad som räknas in i ämnesdidaktik). Samtidigt kan vi se att fördelningen skiljer sig mellan områden. Naturvetenskapernas och teknikens didaktik har nära halva det anslag som riktas till ämnesdidaktik. Detta är en följd av det regeringsuppdrag som LiU erhöll 2001, och som innebar att när uppdraget var slutfört, så var regeringens intention att medlen även framgent går till de områden som satsningen var riktad. Under senaste år har anslaget för naturvetenskap och didaktik minskat från cirka 15 miljoner till dagens nivå på 10 miljoner. Det saknas idag doktorand inom området de moderna språkens didaktik. Dagens två doktorander i miljön riktar in sig på svenskämnet. Alla ämnen inom SO-ämnenas didaktik täcks inte heller in av doktorander. I dagsläget fokuserar doktoranderna historia och religion. Vi saknar doktorander inom ämnesdidaktik med fokus på de estetiska ämnenas didaktik. Man kan naturligtvis ställa sig frågan om det är möjligt för alla lärosäten som har lärarutbildning att med interna anslag finansiera forskningsmiljöer och doktorander inom alla de ämnesdidaktiska områdena. Med tanke på antalet lärosäten, och med tanke på alla andra kunskapsområden som täcks in i en 3

4 4(5) lärarutbildning, är svaret på den frågan sannolikt nej. Om så är fallet behöver lärosäten göra interna prioriteringar vad gäller vilka ämnesdidaktiska områden som skall prioriteras i fördelningen av anslag för forskning och forskarutbildning. Beslut De nuvarande lärarutbildningarna har pågått i 6 år. Flera omprioriteringar har genomförts för att stärka ämnesdidaktiska områden där forskningen tidigare varit begränsad. Flera professorer har gått i pension och ersatts av nya. En omorganisation har skett av forum för ämnesdidaktik, som i sin nya form bedrivit verksamhet under snart 2 år. Vår lärarutbildning F-3 kommer väl ut i UKÄs pilotomgång av det nya utvärderingssystemet och övriga lärarprogram kommer snart utvärderas enligt UKÄs nya modell. Mot denna bakgrund menar jag att det finns behov av att se över den ämnesdidaktiska forskningens organisering. Den övergripande frågan för utredningen är: Hur skall Utbildningsvetenskap vid LiU organisera sin ämnesdidaktiska forskning för att på bästa sätt, inom ramen för befintliga resurser, skapa en så god forskningsöverbyggnad för ämnesdidaktiken inom lärarutbildningarna som möjligt? Mer specifikt skall utredningen beröra följande områden och frågor: 1. Kort beskriva dagens organisering av ämnesdidaktisk forskning vid LiU och dess koppling till grundutbildningen. 2. Kort beskriva hur tre andra lärosäten, med olika former av organisering, organiserar sin ämnesdidaktiska forskning och dess koppling till grundutbildningen. 3. Identifiera styrkor och svagheter i de modeller som beskrivs i punkt 1 och 2 ovan. 4. Lämna skarpa förslag på hur den ämnesdidaktiska forskningen vid Utbildningsvetenskap vid LiU kan organiseras för att ytterligare stärka anknytningen till grundutbildningen. 5. Komma med skarpa förslag om vilket eller vilka ämnesdidaktiska områden som, med grund i nuvarande organisation, framgent bör prioriteras, och varför. 6. Komma med skarpa förslag på hur ämnesdidaktiskt forum framgent skall organiseras för att både skapa plattform för mötesplatser för ämnesdidaktiska forskare vid lärosätet och för att bidra till god forskningsanknytning inom alla de ämnesdidaktiska områdena vid våra lärarutbildningar. Utredningen skall genomföras av extern utredare som i sitt arbete samråder med representanter för Utbildningsvetenskaps alla forskningsmiljöer, tillika samråda med ledningen för Utbildningsvetenskap. Samråd skall ske genom intervjuer och samtal med dessa representanter. En muntlig rapport skall levereras till styrelsen för utbildningsvetenskap senast 12 juni 2018 och en skriftlig rapport senast den 11 september Beslut i detta ärende har fattats vid SUV:s sammanträde. I beslutet har deltagit undertecknad dekan, ordförande, ledamöterna Cecilia Lindgren, Andreas Fejes (föredragande), Joakim Samuelsson, Louise Malmström, Klara 4

5 5(5) Bladh och Anja Gramner samt tjänstgörande ersättare Lotta Holme. Därutöver har närvarit kanslichef Catharina Magnusson, personalföreträdare Andrzej Szklarski och koordinator Caroline Kelly. Jörgen Nissen Dekan Andreas Fejes Prodekan 5