Beställning av utbildningsuppdrag inom Förskollärarprogrammet vid Linköpings universitet

Transkript

1 Beställning av utbildningsuppdrag inom Förskollärarprogrammet vid Linköpings universitet Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i Förskollärarprogrammet som startar ht Vidare redovisas de krav som måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningen. Avslutningsvis presenteras de institutioner som får ansvar för genomförandet av Förskollärarprogrammet. Fokus ligger på beställning för budgetåret 2012, men i och med att kurserna inom utbildningens huvudområde löper över flera terminer omfattar beställningen i praktiken ett utbildningsuppdrag som sträcker sig 3 år framåt i tiden. Grundläggande principer för Förskollärarprogrammet De idéer och pedagogiska överväganden som formar det nya Förskollärarprogrammet har dels sin grund i politiska styrdokument dels i erfarenheter och insikter från en lång tradition av arbete med förskollärar- och lärarutbildning vid Linköpings universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om examenstillstånd spelat en viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare utifrån deras ämnesmässiga och pedagogiska överväganden samt i nära dialog med yrkespraktiken. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i Förskollärarprogrammet? En akademisk professionsutbildning Utbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forskningsoch utbildningsmiljöer inom universitetet och förskolemiljöer i regionen. En ständig växelverkan mellan dessa miljöer präglar utbildningen, vilket skapar goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande. Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma förskollärare med dokumenterad erfarenhet av arbete i förskolans verksamhet. Huvudområde i Förskollärarprogrammet är Pedagogiskt arbete med inriktning förskolepedagogik (efterledet är ett arbetsnamn eftersom beslut om huvudområdets fullständiga namn ännu inte tagits). I förskollärarutbildningen ingår även ämnesområdena teknik, naturvetenskap och utomhuspedagogik, barns matematiklärande samt barns språkliga utveckling och kommunikation. För att stärka integrationen mellan olika kompetenser och delmoment inrättas särskilda ämnesråd, vilka har till uppgift att planera, genomföra och följa upp de olika kurser som ingår huvudområdet respektive ett ämnesområde. I ämnesrådet deltar kursansvariga för de delkurser som ingår i ämnesområdet, ämnesdidaktiker samt kursmentor. Lärande Utbildningens mål är att maximera förutsättningarna för den studerandes lärande till lärare. En viktig förutsättning för detta är en aktiv dialog med de studerande i syfte att identifiera framgångsfaktorer såväl som svårigheter. Valet av arbetsformer vägleds av idéer om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av höga

2 förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av det egna ansvaret för studierna. Progression Utbildningen är strukturerad på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av grundläggande kunskaper inom olika områden för att sedan alltmer stimulera den studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i läraryrket. Två programövergripande progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av det pedagogiska arbetets sociala och politiska förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. I det vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder. Samverkan Utbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga ämnen och områden. Utbildningens och ämnenas organisering Värdinstitution För att skapa tydligt fokus i ansvaret för utbildningens huvudområde, utbildningsvetenskapliga kärnan och ovan nämnda ämnesområden utses värdinstitutioner. Valet av värdinstitution baseras på en analys av lärarkapacitet och forskningsmiljöer inom huvudområdet/ämnesområdet och signalerar ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av huvudområdet/ämnesområdet. I de fall relevanta samarbetspartners finns inom LiU har värdinstitutionen också ansvar för att organisera samverkan inom området/ämnet. Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som ingår i utbildningen kommer dock att ligga på ämnesråd som etableras inom huvudområdet och ovan nämnda ämnesområden. Inte minst handlar detta ansvar om att skapa en fungerande integration mellan olika delar; mellan studier inom huvudområdet, den utbildningsvetenskapliga kärnan, studier inom ämnesområden, ämnesdidaktiska studier och verksamhetsförlagd utbildning. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Verksamhetsförlagd utbildning ska planeras och organiseras i linje med den övergripande tanken om verksamhetsförlagd utbildning som en integrerad del av studierna. Den del av kursen som utgör VFU genomförs i förskolan. Förberedelser inför och uppföljning av VFU bör ske på campusförlagd tid. Det antal veckor VFU den studerande ska genomföra i huvudområdet respektive olika ämnesområden framgår av aktuella studiegångar (bilaga 1). Innan utlägget av VFU-veckor fastställs måste ämnesrådet (se ovan) för huvudområdet alternativt det aktuella ämnesområdet föra diskussioner med VFU-organisationen.

3 Ämnesdidaktiska kluster De ämnesdidaktiska inslag som sker inom ramen för studierna inom ett ämnesområde ska vara föremål för ämnesövergripande samverkan inom ramen för så kallade ämnesdidaktiska kluster. Följande fyra kluster skrevs fram i ansökan om examensrätt för förskollärarutbildningen och håller nu på att ta form: Svenska NO/Te Matematik Praktisk-estetiska ämnen Ämnesdidaktiska kluster handlar om samverkan mellan ämnen i syfte att säkra den akademiska nivån på ämnesdidaktiken inom samtliga ämnesområden i förskollärarutbildningen. Förutsättningar och krav för medverkan i Förskollärarprogrammet Den institution som önskar utföra utbildningsuppdrag i Förskollärarprogrammet måste ställa sig bakom utbildningens grundläggande idéer och i konstruktiv samverkan med programledningen och andra medverkande institutioner skapa goda förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är den ansökan om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och som beviljades i januari Denna ansökan har successivt kompletterats och reviderats genom beslut av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap. Till exempel har Områdesstyrelsen, efter dialog med inblandade parter, reviderat de olika studiegångar som är aktuella för ämneslärarutbildningen. Aktuella studiegångar redovisas i bilaga 1. Vilka kurser avses? Beslut om beställning av utbildningsuppdrag rör dels samtliga kurser inom huvudområdet dels kurserna Teknik, naturvetenskap, utomhuspedagogik och Matematiklärande i förskolan. I och med att kurserna inom huvudområdet fördelar sig över hela utbildningen omfattar beställningen i praktiken kurser som genomförs under utbildningens tredje och fjärde år. Kursplaner bifogas i bilaga 2. Kurserna kommer dock att modifieras något inför kursstart för att kunna fungera som effektiva styrdokument. Det handlar dock i de flesta fall om finjusteringar snarare än radikala omarbetningar. Beslut om värdinstitution Det övergripande målet för beställningen är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för det studenter som går utbildningen. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får uppdraget som värdinstitution för de ämnesområden, kurser beställningen berör. Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit de kompetenser som pekades ut i Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för förskollärarutbildningen. Områdes- eller ämneskompetens Vetenskaplig kompetens inom relevant område/ämne Didaktisk kompetens Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde Erfarenhet av lärarutbildning

4 En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och grundutbildning. Utvecklingsarbetet inför examensrättsansökan speglade vilka miljöer inom LiU som har kompetens inom de områden och ämnen som ingår i förskollärarutbildningen. Fortsatt samverkan mellan dessa miljöer bör också känneteckna genomförandet av den nya utbildningen. Därför framgår de relevanta utbildningsmiljöer som skrevs fram i examensrättsansökan av tabellen nedan. I vissa fall involverar samverkan hela miljöer och i andra fall kan det handla om enskilda personer med nyckelkompetenser för området/ämnet. Kurser Värdinstitution Relevanta samarbetspartners Vt-12 IBL, Tema Barn Förskolepedagogik 1, Förskolans innehåll i relation till barns utveckling och livsvillkor, 7.5 hp Vt-12 Förskolepedagogik 2, Lek och lärande i förskolan, 7,5 hp (2 Vt-12 Förskolepedagogik 3, Estetiska lärprocesser, skapande och lärande, 15 hp (2 Ht-12 Teknik, IKK NCU (IKK)

5 naturvetenskap, utomhuspedagogik, 15 hp (2 Ht-12 Matematiklärande i förskolan, 15 hp (2 Ht-13 Förskolepedagogik 4, Samverkansprocesser i förskolan, 15 hp (3 Ht-13 Förskolepedagogik 5, Förskolans innehåll i relation till barns utveckling och livsvillkor II, 7,5 hp (2 Ht-13 Förskolepedagogik 6, Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan, 7,5 hp IBL IBL, Tema barn IKK

6 Vt-14 Förskolepedagogik 7, Pedagogiskt ledarskap i förskolan, 7,5 hp Ht-14 Förskolepedagogik 8, Verksamhetsförlagd utbildning (4 veckor vfu) Beslut att fastställa denna rambeställning har fattats vid styrelsens sammanträde. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus samt ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Joaklim Samuelsson, Louise Malmström, Åsa Ridne, Niklas Cederwall, Tobias Karlsson och Linnéa Bodén samt tjänstgörande ersättarna Gunnel Colnerud och Jesper Thorén. Därutöver har närvarit ersättaren Elisabeth Eriksson, programansvariga utbildningsledarna Anna Johnsson Harrie och Ragnhild Löfgren, fakultetskoordinatorerna Håkan Johanson, Caroline Kelly och Eva Tjernström, föredragande, controller Samuel Zethson och kanslichef Christina Åkerlund. Karin Mårdsjö Blume Eva Tjernström