lärare, tjänstgörande ersättare p.3-7 Joakim Samuelsson Louise Malmström allmänintressen, p.1-4, 6 allmänintressen, p.3-13

Transkript

1 PROTOKOLL SUVp 13/1 Sida 1 av 4 Närvarande ledamöter Karin Mårdsjö Blume lärare, dekanus, ordförande Thomas Östholm lärare, prodekanus Lars Björklund lärare, tjänstgörande ersättare Andreas Fejes lärare Catarina Jeppsson lärare, tjänstgörande ersättare p.3-7 Cecilia Lindgren lärare Birgitta Plymoth lärare, p.1-12 Joakim Samuelsson lärare Louise Malmström allmänintressen, p.1-4, 6 Åsa Ridne allmänintressen, p.3-13 Linnea Bodén studerande (doktorand) Alexandra Holmström studerande Emil Wigge studerande Övriga närvarande Polly Björk-Willén lärare, ersättare p.3-13 Jonas Hallström lärare, ersättare p.3-8 Anna Johnsson Harrie samordn. programansv. utbildningsledare Marianne Jeppson programansvarig utbildningsledare, VFU, p.9 Caroline Kelly fakultetskoordinator, KfU Lars Lilieqvist facklig representant OFR/S, p.1-9 Helena Loborg utbildningsledare, KfU, p.9-13 Ragnhild Löfgren programansvarig utbildningsledare, p.7 Jörgen Nissen prefekt, ISV, p.6 Monica Sandlund programansvarig utbildningsledare, p.7-9 Jesper Thorén lärare, ersättare Samuel Zethson controller, KfU, p.1-9 Christina Åkerlund kanslichef, KfU Ej närvarande Maria Strääf lärare 1. Utseende av justerare Utses Joakim Samuelsson att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 2. Fastställande av föredragningslistan Beslutas att fastställa utsänd föredragningslista. Punkterna behandlas i ordning 1-4, 6-7, 5, Anmälningar och meddelanden Anmäles protokoll SUVp 12/7 och 12/8 samt delegationsbeslut SUVp 12/20-12/26.

2 PROTOKOLL SUVp 13/1 Sida 2 av 4 Dekanus informerar: - att Andreas Fejes föreslagits som ny prodekan och Brith-Inger Aspgård som ledamot i SUV. Valberedningen tackas för sitt arbete. - att Anderz Grunnesjö fått ett förordnande som kanslichef på KfU fr.o.m. den 1 mars. - att Norrköpings fond för forskning och utveckling tilldelat 1,5 miljoner till ett samarbete mellan Norrköpings kommun och LiU för att två personer ska utbildas till licentiatnivå, i teknikens didaktik respektive naturvetenskapens didaktik. - att Samuel Zethson formellt utsetts till biträdande kanslichef. Önskemål framförs om att möteshandlingar ska läggas ut på ett sätt som gör det enklare att bläddra när man läser på skärmen. Då räcker det att handlingarna läggs ut sex dagar före sammanträdet i stället för sju. 4. Information från nämnderna och studentkåren Rapporteras om aktuella ärenden i Beredningsgruppen för kvalitetsarbete vid LiU, Biblioteksstyrelsen, Centrala anställningsnämnden, Forskarutbildningsnämnden, Grundutbildningsnämnden, Internationaliseringsnämnden, Ledningsgruppen för IKT-studion, Strategigruppen för Lika Villkor, Strategiskt råd för internationalisering och Studenthälsan. Studenterna informerar om aktuella frågor inom studentkåren. 5. Strategikartan Föredragande: Karin Mårdsjö Blume, Samuel Zethson LiUs nya strategikarta visas. Strategi för Utbildningsvetenskap från 2008 visas också. Vid sammanträdet den 4 mars kommer styrelsen att gå vidare med det fortsatta arbetet bl.a. kring mål- och styrtal för vår verksamhet. Dnr LiU Plan för utbyggnaden av verksamheten, TekNad Teknik, naturvetenskap, didaktik, ISV Föredragande: Jonas Hallström, Jörgen Nissen Jörgen ger en bakgrund och Jonas presenterar utredningen. Diskussion. Styrelsen beslutar enligt diariehandling att uppdra det fortsatta utvecklingsarbetet i enlighet med denna modell samt till den 4 mars i samråd med kansliets controller inkomma med konkreta förslag för att nå dit. Dnr LiU Utredning av examensarbetets syfte och roll inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet Föredragande: Jonas Hallström

3 PROTOKOLL SUVp 13/1 Sida 3 av 4 Jonas presenterar utredningen. Diskussion. Styrelsen beslutar enligt diariehandling att lämna utredningen vidare till Grundutbildningsnämnden för vidare beslut. Exakt hur förslagen ska konkretiseras utreds av berörda parter under våren 2013, både vad gäller Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet. Detta arbete med analys av de ekonomiska aspekterna bereds av en arbetsgrupp bestående av Samuel Zethson (sammankallande), Thomas Östholm och berörda programansvariga, samt en studeranderepresentant som utses av StuFF. Dnr LiU Principer för utvärdering av beställningar Föredragande: Anna Johnsson Harrie, Thomas Östholm Anna och Thomas redogör för förslaget. Diskussion. Styrelsen beslutar enligt diariehandling ställa sig bakom förslaget, med det tillägg att institutionerna ska ges möjlighet att kommentera undervisningsformerna. Dnr LiU Översyn av VFU-organisationen Föredragande: Anna Johnsson Harrie, Marianne Jeppson Anna och Marianne ger en bakgrund och kommenterar utredningen. Diskussion. Styrelsen beslutar enligt diariehandling om förändringar i VFU-organisationen. Dnr LiU Anställningsprofiler för två anställningar som professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL Föredragande: Karin Mårdsjö Blume Anställning som professor i pedagogik Fastställs enligt diariehandling. Dnr LiU Anställning som professor i pedagogik med inriktning mot didaktik Fastställs enligt diariehandling med en mindre revidering. Dnr LiU Historia som andra ämne inom Ämneslärarprogrammet Föredragande: Anna Johnsson Harrie Anna redogör för förslaget. Styrelsen beslutar enligt diariehandling att: - historia under antagning 2013 enbart erbjuds som ingångsämne (ämne 1) inom Ämneslärarprogrammet - den fortsatta utredningen av frågan huruvida historia ska erbjudas enbart som ingångsämne (ämne 1) eller om ämnet också kan erbjudas som ämne 2 åter prövas i god tid inför antagningsomgång 2014.

4 PROTOKOLL SUVp 13/1 Sida 4 av 4 Dnr LiU Rambeställningar för kompletteringskurser VFU och ämnesdidaktik Föredragande: Anna Johnsson Harrie Styrelsen beslutar fastställa rambeställningen med den ändring att MAI beslutas vara värdinstitution för ämnesdidaktisk kompletteringskurs i matematik. Dnr LiU Underlag till Skolverket gällande precisering av kurser Föredragande: Helena Loborg Styrelsen beslutar att med vissa revideringar fastställa förteckningen och godkänna att den lämnas till Skolverket. Styrelsen uppdrar åt Helena Loborg att byta ut benämningen pedagogisk metod i kolumnen Avsedd för undervisning i ämne. Dnr LiU Vid protokollet Justeras Caroline Kelly Sekreterare Justeras Karin Mårdsjö Blume Ordförande Joakim Samuelsson Justeringsperson

5 LiU Principer för hur utvärdering av beställningar för utbildningsuppdrag ska göras Styrelsen för Utbildningsvetenskap (SUV) tillsatte 15 maj 2012 en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram principer för hur uppföljning och utvärdering av ram- och preciserade beställningar ska ske för utbildningsuppdrag inom Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet. På basis av denna utvärdering kan beslut om värdinstitution komma att förnyas eller omprövas. Arbetsgruppen har bestått av Thomas Östholm (prodekan, sammankallande), Anna Johnsson Harrie (samordnande programansvarig utbildningsledare), Samuel Zethson (controller) och Kalle Bäck (prefekt vid ISAK). Gruppen har lämnat en första rapport till styrelsen vid dess sammanträde den 4 december Styrelsen framförde då ett antal synpunkter och därefter har arbetsgruppen arbetat vidare med förslaget. Det ursprungliga uppdraget innefattar framtagande av principer för hur uppföljning och utvärdering ska ske, hur ofta utvärderingarna ska göras samt till vilka instanser inrapportering ska ske. Arbetsgruppen har dock identifierat ytterligare frågeställningar som bör inkluderas i förslaget för framtagna principer. Principer för följande frågeställningar bör skapas: 1) Vilka frågor ska finnas med i utvärderingen? 2) Hur ofta ska utvärdering ske? 3) Från när räknas tidsperioden för när utvärdering ska ske? 4) Vem skickar ut anmodan om utvärdering? 5) Vem utför utvärderingen? 6) Vilken/vilka instanser tar emot utvärderingen och granskar denna? 7) Ska utvärdering för rambeställning och preciserad beställning göras separat? 8) Utvärderingsformulärets utformning? Beslut om principer: 1) - Hur har värdinstitutionen, i förekommande fall, organiserat samarbetet med sina samarbetsinstitutioner och hur har fördelning av erhållna medel skett? - Hur har samverkan i ämnes-/områdesrådet fungerat och organiserats?

6 LiU Många kurser består av olika delar som exempelvis ämnesstudier, didaktik och VFU. Hur har relationen mellan de olika delarna fungerat? - Hur många undervisningstimmar per vecka, i genomsnitt, fick respektive student när kursen/kurserna senast gavs? Kommentera gärna undervisningsformerna. - Hur har det arbetats med utvärdering på kursen/kurserna? - Vilka förutsättningar har programmet/fakulteten givit för fullföljande av beställningen? 2) Utvärdering utförs vart 3:e år. Utöver detta sker en årlig avstämning vid den årliga budget- och verksamhetsdialogen mellan SUV och berörd institution (se vidare nedan). 3) Den föreslagna tidsperioden för utvärdering vart 3:e år räknas från beställningsdatum för rambeställningen. I alla beställningar ska det preciseras att utvärdering av uppdraget kommer att ske efter 3 år. 4) SUV skickar ut en officiell anmodan om att utvärdering ska ske samt bifogar utvärderingsformulär. 5) Värdinstitutionen i fråga, till vilken utbildningsuppdraget är riktat, utför utvärderingen i samarbete med eventuella samarbetsinstitutioner. Om olika uppfattningar har framkommit mellan de samarbetande institutionerna, ska detta framgå av svaret. 6) SUV står som officiell mottagare av utvärderingen. Granskning sker inledningsvis av programansvariga utbildningsledare för respektive program samt grundutbildningsnämnden (GUN). Resultatet av denna granskning skickas sedan till SUV som beslutar om värdinstitutionen får förnyat uppdrag eller om det ska omprövas. 7) Utvärderingen gäller utbildningsuppdraget. I dag uttrycks beställningen av uppdraget i två steg. En rambeställning och en preciserad beställning. På sikt bör en förändring ske så att det endast skickas ut en form av beställning för utbildningsuppdrag till institution där alla premisser gällande uppdraget finns preciserade. 8) I frågeformuläret ska förutom relevanta frågeställningar (se ovan i 1) även hänvisning till aktuell beställningstext finnas med. Beställningen ska bifogas. En kontinuerlig avstämning av utbildningsuppdraget sker vid de årliga budgetdialogerna mellan SUV och kursgivande institution. Diskussion kring fördelning och användning av erhållna medel ska finnas med vid dessa möten. Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm (föredragande), Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Joakim Samuelsson, Åsa Ridne, Linnea Bodén, Alexandra Holmström och Emil Wigge samt tjänstgörande ersättare Lars Björklund.

7 LiU Därutöver har närvarit ersättarna Polly Björk-Willén, Jonas Hallström och Jesper Thorén, fakultetskoordinator Caroline Kelly, facklig representant Lars Lilieqvist, programansvarig utbildningsledare Monica Sandlund, controller Samuel Zethson, kanslichef Christina Åkerlund och samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie (föredragande). Karin Mårdsjö Blume Dekanus Anna Johnsson Harrie Samordnande programansvarig utbildningsledare Sändlista Prefekter inom Utbildningsvetenskap Studierektorer inom Utbildningsvetenskap Mia Thorell, KfU Karin Stolpe, KfU Monica Sandlund, KfU Ragnhild Löfgren, KfU Ann-Kari Sundberg, KfU

8 LiU Beslut om förändringar i VFU-organisationen Den 13 mars 2012 beslutade Styrelsen för Utbildningsvetenskap att tillsätta en projektgrupp för att genomföra en VFU-översyn. Till projektgrupp utsågs Anna Johnsson Harrie, samordnande programansvarig utbildningsledare (projektledare) och Marianne Jeppson, programansvarig utbildningsledare för VFU. Med utgångspunkt i den utredning som presenterades beslutar Styrelsen för utbildningsvenskap följande: Beskattning till gemensamma avsättningar - För att kunna bibehålla en hög kvalitet på VFU-delen av utbildningarna beslutas att VFUprislappen får även fortsättningsvis ingen eller en liten beskattning på den övergripande UVnivån. Beskattning på programnivå kan dock ses som mer relevant om kursmentorerna flyttas dit, då en del av kursmentorernas uppgifter handlar om VFU och då är det logiskt att VFU-prislappen bidrar till dessa, om än inte betalar hela kostnaden för kursmentorerna som VFU gör idag. Kursmentorernas placering - Beslutas att ansvaret för kursmentorer flyttas över till programansvariga för respektive program inom 2011 års utbildningar. Därmed flyttas även det ekonomiska ansvaret för kursmentorerna över till programmen. VFU-prislappen bör därmed beskattas något på programnivå. Placeringsverktyg LiU driver inte Valwebb ensamt utan tillsammans med andra lärosäten. Belsutas att Valwebbsansvarig vid LiU driver önskemål om vidareutveckling av Valwebb vad gäller digital matchning, kontaktmöjligheter till handledare samt maillista till studenterna. Om inte Valwebb kan vidareutvecklas i önskvärd riktning bör frågan alternativa placeringsverktyg utredas. Handledarutbildning Beslutas att handledarutbildningen inrättas som en fristående kurs som därmed genererar egna inkomster. Omexamination Beslutas att rutiner för omexamination ändras enligt ovan så att examinator tar ett större ansvar. VFU-teamets enda ansvar blir att ordna VFU-plats. Studentinflytande

9 BESLUT LiU Beslutas att formellt VFU-studentråd inrättas med studeranderepresentanter, programansvarig utbildningsledare, VFU-koordinatorer och fältmentorsrepresentanter. Ordförande och sammankallande är programansvarig utbildningsledare. Antal placeringar per student under studietiden Beslutas att varje student kommer placeras på två olika fältområden under sin utbildningstid. Vid omexamination får särskilda individuella bedömningar göras. Tillgång till VFU-platser Beslutas att arbetet med att få fler platser på såväl kommunala som fristående gymnasieskolor intensifieras och även lyfts på en högre nivå inom Utbildningsvetenskap och LiU centralt. Föreslås vidare att studenterna informeras om att VFU-placeringar kan förekomma i hela Östergötland samt delar av Småland och Södermanland. VFU enskilt eller i par Beslutas att nuvarande policy fortsätter, dvs att studenter kan göra VFU i par, men inte under den sista avslutande VFU-perioden. Då ska samtliga studenter göra enskild VFU. Koppling till examensarbeten Belutas att det i det sista examensarbetet som studenten genomför i sin utbildning ska ingå att göra en muntlig populärvetenskaplig presentation av arbetet på den enhet där studenten genomförde sin avslutande VFU. Ansvaret för VFU-frågor inom Kansliet för utbildningsvetenskap Beslutas att berörd kanslichef och berörda programansvariga arbetar vidare med denna fråga för att finna lämplig fördelning av ansvar. Utbetalningsrutiner och ekonomisk ersättning Beslutas att LiU under 2013 inleder förhandlingar om förändrade ekonomiska rutiner med skolhuvudmännen med målet att skolhuvudmännen istället ska fakturera lärosätet och att beräkning av VFU-dagersättning görs efter planerat antal dagar (oavsett hur många dagar studenten har varit på plats). Fältmentorsorganisationen Beslutas alternativ tre där LiU under 2013 inleder förhandling med skolhuvudmännen i syfte att söka delad finansiering av fältmentorernas uppdrag.

10 LiU Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Joakim Samuelsson, Åsa Ridne, Linnea Bodén, Alexandra Holmström och Emil Wigge samt tjänstgörande ersättare Lars Björklund. Därutöver har närvarit ersättarna Polly Björk-Willén, Jonas Hallström och Jesper Thorén, fakultetskoordinator Caroline Kelly, facklig representant Lars Lilieqvist, programansvarig utbildningsledare Monica Sandlund, controller Samuel Zethson, kanslichef Christina Åkerlund, samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie och programansvarig utbildningsledare för VFU Marianne Jeppson, de två sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Anna Johnsson Harrie Samordnande programansvarig utbildningsledare Sändlista Prefekter inom Utbildningsvetenskap Programansvariga utbildningsledare, KfU

11 LiU Anställning som professor i pedagogik med placering vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande Arbetsuppgifter I en lärares arbetsuppgifter får ingå att ha hand om utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativt arbete. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för arbetet. Innehavare av anställning som professor ska medverka i undervisning inom utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå. Behörighet Behörig att anställas som professor är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder vid anställning som professor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga skickligheten. Vetenskaplig skicklighet ska ha visats genom egen forskning som resulterat i publicering, genom planering och ledning av forskning och forskarutbildning samt genom förmåga att erhålla forskningsanslag. Vetenskaplig skicklighet kan därutöver ha visats genom förmåga att i forskning uppnå resultat genom samverkan med andra lärare och genom förmåga att informera om forskning. Pedagogisk skicklighet ska ha visats genom breda och gedigna kunskaper inom ämnesområdet och de beskrivna arbetsuppgifterna för anställningen. Pedagogisk skicklighet ska även ha visats genom förmåga att skapa engagemang och intresse för ämnesområdet samt förmåga att strukturera och organisera såväl innehåll som arbetsformer i relation till utbildningsprogrammets och/eller huvudområdets mål. Därtill ska pedagogisk skicklighet ha visats genom förmåga att aktivera studenter till eget lärande och att bidra till utveckling och förnyelse av utbildning samt förmåga att reflektera över egna pedagogiska ställningstaganden och resultatet av eget arbete. Administrativ skicklighet ska ha visats genom förmåga att planera, organisera och utveckla verksamhet. Ledarskap ska ha visats genom skicklighet att leda verksamhet och personal samt förmåga till samarbete och aktivt deltagande i kollegiala verksamheter. Förmåga att samverka med det omgivande samhället ska ha visats genom förmåga och skicklighet att planera, organisera och genomföra samverkan med det omgivande samhället. Populärvetenskapliga arbeten, offentlig debatt och föredrag är exempel på former för samverkan med det omgivande samhället. Andra exempel på samverkan är patentansökningar, kommersialisering och industrisamverkan. Förmåga att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan i den utsträckning den inte ryms inom ramen för den allmänna förmågan att samverka med det omgivande samhället särskilt ha visats genom deltagande i tillämpade forskningsprojekt, uppdragsforskning eller inom ramen för

12 LiU tillåten bisyssla. Motsvarande gäller för deltagande i enskilda lärosätens innovationsstödjande arbete såsom uppdrag eller anställning i högskoleägt eller högskolekontrollerat företag eller genom uppdrag eller anställning utanför högskolesektorn. Tillsättningsprogram Till ledning vid bedömning av de sökande till den aktuella anställningen har fastställts ett tillsättningsprogram. I detta program framgår: Professuren i pedagogik är placerad på Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Institutionen bedriver en omfattande utbildning på grund- och avancerad nivå i ämnena pedagogik, psykologi och sociologi inom både program och fristående kurser. Institutionen har stora uppdrag i lärarprogrammet, programmet för personal- och arbetsvetenskap, det kognitionsvetenskapliga programmet, psykologprogrammet och socionomprogrammet samt flera magister- och påbyggnadsutbildningar, bland annat inom pedagogiskt arbete. Dessutom finns ett antal uppdragsutbildningar. Vidare bedriver institutionen en omfattande forskarutbildning i pedagogik, pedagogiskt arbete, psykologi, sociologi och handikappvetenskap. Forskning är en central del av institutionens verksamhet och denna bedrivs i hög grad i grupper med forskare och forskarstuderande. Vid institutionen finns fem professurer i pedagogik, varav fyra med en särskild inriktning. De är specialiserade på vuxenpedagogik, didaktik, arbetslivets pedagogik samt specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivutveckling. Den nu aktuella anställningen avser pedagogik och är placerad inom avdelningen för pedagogik och didaktik. Inom avdelningen Pedagogik och didaktik (PeDi) finns för närvarande forskning kring en rad områden. Lärares arbete, elevers lärande och kunskapsbildning är centrala frågor, liksom lärares och elevers sociala relationer och interaktion i skolans vardag. Konfliktlösning och mobbning, arbetsformer i klassrummet, värdefrågor och yrkesetik, lärares ledarskap, bedömning och betygsättning är viktiga aspekter på forskning om livet i skolan. Vidare finns forskning med en ämnesdidaktisk utgångpunkt, där exempelvis grundläggande färdigheter i svenska, matematik och specialpedagogik studeras. Avdelningen ansvarar för viktiga delar av lärarutbildningens forskningsbas. Forskningen kännetecknas av en metodologisk bredd vad avser forskningsansatser, datainsamling och analysmetoder. Värdefullt samarbete pågår med kollegor inom psykologi och med det institutionsövergripande området pedagogiskt arbete. Avdelningen PeDi medverkar i lärarutbildningen, dels inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UK), dels inom inriktningar och specialiseringar. Därtill har avdelningen uppdrag inom mastersprogrammet Pedagogiskt arbete för verksamma lärare, inom specialpedagog- och speciallärarprogrammen samt inom fristående kurs, Förskole- och Lärarlyftskurser. Innehavaren av denna anställning förväntas leda en fortsatt utveckling av institutionens forskning inom området pedagogik avseende skola och lärarutbildning. Dokumenterad skicklighet när det gäller forskning rörande pedagogiska, arbetsledande och interaktiva processer i skola och utbildning är särskilt meriterande för anställningen. Forskning om elevers och lärares arbete i skolans vardag exempelvis med avseende på samspel, arbetsformer, bedömning och betygsättning, ledarskap och värdepedagogiska frågor samt om läraryrket som profession är meriterande för anställningen. För anställningen krävs kvalificerad vetenskaplig skicklighet dokumenterad i vetenskaplig produktion av hög kvalitet. Av särskild vikt är förmågan att handleda doktorander och att bygga upp och leda forskningsverksamhet i samverkan med andra forskare.

13 LiU Lika villkor Linköpings universitet ska fortsätta att utvecklas som en attraktiv och kreativ arbetsplats som präglas av lika villkor och arbetar därför aktivt för jämställdhet och mångfald. Flertalet av professorerna inom institutionen är män, varför kvinnor ges företräde vid tillsättning av denna anställning, vid i huvudsak lika meriter i övrigt. Tillsättningsförfarande Anställningen tillsätts av rektor efter förslag från Filosofiska fakultetens anställningsnämnd. En avsiktsförklaring kommer att infordras från de sökande som i första hand bedöms komma ifråga för anställningen. Tillträde Enligt överenskommelse. Lön Universitetet tillämpar individuell lönesättning. Ange löneanspråk i ansökan. Beslut att fastställa denna anställningsprofil har fattats vid SUVs sammanträde. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande och föredragade, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Joakim Samuelsson, Åsa Ridne, Linnea Bodén, Alexandra Holmström och Emil Wigge samt tjänstgörande ersättare Lars Björklund. Därutöver har närvarit ersättarna Polly Björk-Willén och Jesper Thorén, fakultetskoordinator Caroline Kelly, utbildningsledare Helena Loborg, kanslichef Christina Åkerlund och samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Caroline Kelly Fakultetskoordinator Sändlista Filosofiska fakultetens anställningsnämnd (Maria Wallgren)

14 LiU Anställning som professor i pedagogik med inriktning mot didaktik med placering vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande Arbetsuppgifter I en lärares arbetsuppgifter får ingå att ha hand om utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativt arbete. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för arbetet. Innehavare av anställning som professor ska medverka i undervisning inom utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå. Behörighet Behörig att anställas som professor är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder vid anställning som professor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga skickligheten. Vetenskaplig skicklighet ska ha visats genom egen forskning som resulterat i publicering, genom planering och ledning av forskning och forskarutbildning samt genom förmåga att erhålla forskningsanslag. Vetenskaplig skicklighet kan därutöver ha visats genom förmåga att i forskning uppnå resultat genom samverkan med andra lärare och genom förmåga att informera om forskning. Pedagogisk skicklighet ska ha visats genom breda och gedigna kunskaper inom ämnesområdet och de beskrivna arbetsuppgifterna för anställningen. Pedagogisk skicklighet ska även ha visats genom förmåga att skapa engagemang och intresse för ämnesområdet samt förmåga att strukturera och organisera såväl innehåll som arbetsformer i relation till utbildningsprogrammets och/eller huvudområdets mål. Därtill ska pedagogisk skicklighet ha visats genom förmåga att aktivera studenter till eget lärande och att bidra till utveckling och förnyelse av utbildning samt förmåga att reflektera över egna pedagogiska ställningstaganden och resultatet av eget arbete. Administrativ skicklighet ska ha visats genom förmåga att planera, organisera och utveckla verksamhet. Ledarskap ska ha visats genom skicklighet att leda verksamhet och personal samt förmåga till samarbete och aktivt deltagande i kollegiala verksamheter. Förmåga att samverka med det omgivande samhället ska ha visats genom förmåga och skicklighet att planera, organisera och genomföra samverkan med det omgivande samhället. Populärvetenskapliga arbeten, offentlig debatt och föredrag är exempel på former för samverkan med det omgivande samhället. Andra exempel på samverkan är patentansökningar, kommersialisering och industrisamverkan. Förmåga att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan i den utsträckning den inte ryms

15 LiU inom ramen för den allmänna förmågan att samverka med det omgivande samhället särskilt ha visats genom deltagande i tillämpade forskningsprojekt, uppdragsforskning eller inom ramen för tillåten bisyssla. Motsvarande gäller för deltagande i enskilda lärosätens innovationsstödjande arbete såsom uppdrag eller anställning i högskoleägt eller högskolekontrollerat företag eller genom uppdrag eller anställning utanför högskolesektorn. Tillsättningsprogram Till ledning vid bedömning av de sökande till den aktuella anställningen har fastställts ett tillsättningsprogram. I detta program framgår: Professuren i pedagogik är placerad på Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Institutionen bedriver en omfattande utbildning på grund- och avancerad nivå i ämnena pedagogik, psykologi och sociologi inom både program och fristående kurser. Institutionen har stora uppdrag i lärarprogrammet, programmet för personal- och arbetsvetenskap, det kognitionsvetenskapliga programmet, psykologprogrammet och socionomprogrammet samt flera magister- och påbyggnadsutbildningar, bland annat inom pedagogiskt arbete. Dessutom finns ett antal uppdragsutbildningar. Vidare bedriver institutionen en omfattande forskarutbildning i pedagogik, pedagogiskt arbete, psykologi, sociologi och handikappvetenskap. Forskning är en central del av institutionens verksamhet och denna bedrivs i hög grad i grupper med forskare och forskarstuderande. Vid institutionen finns fem professurer i pedagogik, varav fyra med en särskild inriktning. De är specialiserade på vuxenpedagogik, didaktik, arbetslivets pedagogik samt specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivutveckling. Den nu aktuella anställningen avser pedagogik med inriktning mot didaktik och är placerad inom avdelningen för pedagogik och didaktik. Inom avdelningen Pedagogik och didaktik (PeDi) finns för närvarande forskning kring en rad områden. Lärares arbete, elevers lärande och kunskapsbildning är centrala frågor, liksom lärares och elevers sociala relationer och interaktion i skolans vardag. Konfliktlösning och mobbning, arbetsformer i klassrummet, värdefrågor och yrkesetik, lärares ledarskap, bedömning och betygsättning är viktiga aspekter på forskning om livet i skolan. Vidare finns forskning med en ämnesdidaktisk utgångpunkt, där exempelvis grundläggande färdigheter i svenska, matematik och specialpedagogik studeras. Avdelningen ansvarar för viktiga delar av lärarutbildningens forskningsbas. Forskningen kännetecknas av en metodologisk bredd vad avser forskningsansatser, datainsamling och analysmetoder. Värdefullt samarbete pågår med kollegor inom psykologi och med det institutionsövergripande området pedagogiskt arbete. Avdelningen PeDi medverkar i lärarutbildningen, dels inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UK), dels inom inriktningar och specialiseringar. Därtill har avdelningen uppdrag inom mastersprogrammet Pedagogiskt arbete för verksamma lärare, inom specialpedagog- och speciallärarprogrammen samt inom fristående kurs, Förskole- och Lärarlyftskurser. Innehavaren av denna anställning förväntas leda en fortsatt utveckling av institutionens forskning inom området pedagogik med inriktning mot didaktik. Anställningen utgör en förstärkning av huvudområdet didaktik inom lärarutbildningen. Särskilt meriterande för anställningen är dokumenterad skicklighet av forskning rörande lärares arbete, elevers lärande och kunskapsbildning. Med en didaktisk utgångspunkt studeras exempelvis undervisningspraktiker, lärarutbildning, läroplaner och pedagogisk debatt. Innehavaren av anställningen ska utveckla förståelsen av relationen mellan undervisning och lärprocesser, vilket innefattar kunskapsbildningen i lärarens yrkeskunnande,

16 LiU och studentens utvecklande av ett yrkeskunnande. För anställningen krävs kvalificerad vetenskaplig skicklighet dokumenterad i vetenskaplig produktion av hög kvalitet. Av särskild vikt är förmågan att handleda doktorander och att bygga upp och leda forskningsverksamhet i samverkan med andra forskare. Lika villkor Linköpings universitet ska fortsätta att utvecklas som en attraktiv och kreativ arbetsplats som präglas av lika villkor och arbetar därför aktivt för jämställdhet och mångfald. Flertalet av professorerna inom institutionen är män, varför kvinnor ges företräde vid tillsättning av denna anställning, vid i huvudsak lika meriter i övrigt. Tillsättningsförfarande Anställningen tillsätts av rektor efter förslag från Filosofiska fakultetens anställningsnämnd. En avsiktsförklaring kommer att infordras från de sökande som i första hand bedöms komma ifråga för anställningen. Tillträde Enligt överenskommelse. Lön Universitetet tillämpar individuell lönesättning. Ange löneanspråk i ansökan. Beslut att fastställa denna anställningsprofil har fattats vid SUVs sammanträde. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande och föredragade, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Joakim Samuelsson, Åsa Ridne, Linnea Bodén, Alexandra Holmström och Emil Wigge samt tjänstgörande ersättare Lars Björklund. Därutöver har närvarit ersättarna Polly Björk-Willén och Jesper Thorén, fakultetskoordinator Caroline Kelly, utbildningsledare Helena Loborg, kanslichef Christina Åkerlund och samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Caroline Kelly Fakultetskoordinator Sändlista Filosofiska fakultetens anställningsnämnd (Maria Wallgren)

17 LiU Beslut om historia som ämne inom Ämneslärarprogrammet inför antagning 2013 Beslutas härmed att - historia under antagning 2013 enbart erbjuds som ingångsämne (ämne 1) inom Ämneslärarprogrammet - den fortsatta utredningen av frågan huruvida historia ska erbjudas enbart som ingångsämne (ämne 1) eller om ämnet också kan erbjudas som ämne 2 åter prövas i god tid inför antagningsomgång 2014 Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Joakim Samuelsson, Åsa Ridne, Linnea Bodén, Alexandra Holmström och Emil Wigge samt tjänstgörande ersättare Lars Björklund. Därutöver har närvarit ersättarna Polly Björk-Willén och Jesper Thorén, fakultetskoordinator Caroline Kelly, utbildningsledare Helena Loborg, kanslichef Christina Åkerlund och samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie (föredragande). Karin Mårdsjö Blume Dekanus Anna Johnsson Harrie Samordnande programansvarig utbildningsledare Sändlista Kalle Bäck, ISAK Ann-Kari Sundberg, KfU

18 LiU Rambeställning av kompletteringskurser i VFU och ämnesdidaktik inom Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet Detta dokument beskriver inledningsvis de centrala utgångpunkter som gäller för Ämneslärarprogrammet med inriktning mot såväl årskurs 7-9 som gymnasiet vid Linköpings universitet. Vidare beskrivs behovet av kompletteringskurser gällande ämnesdidaktik och VFU, kurser som berörs av aktuell beställning. Slutligen presenteras organisationen av dessa kurser samt de krav som ställs på genomförandet av dessa. Beställningen gäller från och med hösten Centrala utgångspunkter för Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet Utgångspunkten är den ansökan om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och som beviljades i januari Denna ansökan har successivt kompletterats och reviderats genom beslut av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap. Till exempel har Områdesstyrelsen, efter dialog med inblandade parter, reviderat de olika studiegångar som är aktuella för Ämneslärarprogrammet. Områdesstyrelsen har också fastställt ingångsämnen och ämneskombinationer för inriktning mot åk 7-9 och inriktning mot gymnasieskolan. Beslutet om ämneskombinationer har dels sin grund i Högskoleförordningen (SFS 2010:544, bilaga 4) men också i lokala överväganden vid LiU. Ämneslärarprogrammet är en akademisk professionsutbildning som tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forsknings- och utbildningsmiljöer inom universitetet och skolmiljöer i regionen. En ständig växelverkan mellan dessa miljöer präglar utbildningen, vilket skapar goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande. Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma lärare, utvalda utifrån särskild kompetens inom aktuellt ämne/område samt dokumenterad erfarenhet av undervisning inom relevant verksamhetsområde. Undervisningens mål är att maximera förutsättningarna för den studerandes lärande till lärare. Utbildningen är organiserad på ett sätt som stöttar den studerandes möjlighet att aktivt sammanlänka centrala dimensioner i lärararbetet, vilket underlättas genom en nära samverkan mellan utbildningens olika moment och delområden. Ett exempel på detta är den nära samverkan som sker mellan ämne, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning inom ramen för ämnesstudierna. Utbildningen är strukturerad på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av grundläggande kunskaper inom olika ämnen/områden för att sedan alltmer stimulera den studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i läraryrket. Två programövergripande

19 LiU progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av det pedagogiska arbetets sociala och politiska förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. I det vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder. Organisatoriskt inom programmet finns ämnesråd inom varje ämne som ansvarar för att ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier och verksamhetsförlagd utbildning integreras i utbildningen. I ämnesrådet deltar, förutom ämnesansvariga, även kursansvariga för de delkurser som ingår i ämnet, ämnesdidaktiker från aktuellt ämnesdidaktiskt kluster, samt kursmentor för det aktuella ämnet. Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) planeras och organiseras i linje med den övergripande tanken om verksamhetsförlagd utbildning som en integrerad del av ämnesstudierna. Förberedelser inför och uppföljning av VFU sker på campusförlagd tid med stöd av kursmentor. Ämnesdidaktik och ämnesdidaktiska kluster Även ämnesdidaktiska moment utgör integrerade delar av ämnesstudierna. För att säkra en god balans mellan ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier regleras det utrymme som ämnesdidaktiken har i ämnet som helhet till minst 20 procent av det totala utlägget av undervisningstid. Ämnesrådet avgör hur detta utrymme disponeras i de olika kurserna. De ämnesdidaktiska inslagen organiseras med hjälp av ämnesövergripande samverkan inom ramen för så kallade ämnesdidaktiska kluster inom följande områden: - Svenska - Samhällsorienterande ämnen - Naturorienterande ämnen - Matematik - Språk - Praktisk-estetiska ämnen Kompletteringskurser i VFU och ämnesdidaktik behov och uppläggning Kompletteringskurserna skall användas i de fall då studenter på ämneslärarprogrammet redan har läst ett ämne som fristående kurs. Studenterna har då ämneskompetensen, men saknar kompetens inom VFU och ämnesdidaktik enligt de principer som beskrivs ovan. Kompletteringskurserna är endast aktuella för de ämnen som LiU har sökt och fått examensrätt för, dvs de kan inte användas för andra ämnen än de som idag finns inom ämneslärarprogrammet. Efterfrågan på kurserna kan variera mycket mellan de olika ämnena och över tid. Kompletteringskurserna om 15 hp delas upp i två kursplaner: - VFU-kurs (7,5 hp)

20 - Ämnesdidaktisk kurs (7,5 hp) BESLUT LiU VFU-kurs, 7.5 hp En VFU-kursplan används för alla ämnen och Kansliet för utbildningsvetenskap står som värd för kursen. Därefter ges rapporteringsrätt för den person som är ansvarig för den ämnesdidaktiska kursen. Examinator för kursen är programansvarig utbildningsledare. Samma kursplan används oavsett ämne-, ämnesområde och verksamhetsområde (7-9 eller GY). Ett bedömningsunderlag används, i likhet med de som finns för VFU-kurser inom programmets ordinarie kurser. Detta innehåller information om vilket ämne som avses samt vilket verksamhetsområde som VFU:n har genomförts inom. Kursen är anpassad till G3-nivån enligt progressionskartan för VFU. Bedömningsunderlag från handledare fungerar som underlag för examination. Två provkoder används: tillämpade didaktiska lärarförmågor (TDLF) 4 hp, och tillämpade sociala lärarförmågor (TSLF) 3,5 hp. Betygskalan U-G tillämpas. Utvecklingsguiden används som vägledande instrument i kursen. Utvecklingsguiden kan vara extra viktigt för den här gruppen av studenter i syfte att tydliggöra progressionen gällande lärarförmågor inom programmet. Kursmentorerna inom de olika ämnena utgör en viktig resurs i genomförande av dessa kurser. Ämnesdidaktisk kurs, 7.5 hp I den ämnesdidaktiska delen av kursen har en kursplan per kluster upprättats: SO / NO+tek / Ma / Sv / Språk / Prakt-est. Utifrån en typkursplan från programledningen vars utgångspunkt har varit progressionskartan för det ämnesdidaktiska stråket på G3-nivån, har klusteransvariga i samråd med ämnesansvariga gjort de tillägg som ansågs nödvändiga för respektive ämnesdidaktiskt område. Arbetet har resulterat i sex olika kursplaner à 7,5 hp för respektive kluster: - Svenska - Samhällsorienterande ämnen - Naturorienterande ämnen - Matematik - Språk - Praktisk-estetiska ämnen Kursen examineras genom Muntlig redovisning med skriftligt underlag (MRE), 7,5 hp (U-VG). Det skriftliga underlaget kan samlas in utifrån ett portfolio-tänk, eller göras som en slutgiltig redovisning, beroende på vad som passar ämnesområdet bäst. Kursuppgifter, kurshandledning och litteratur bör utarbetas för respektive kurs och vara tillgängliga för studenten digitalt. På så sätt finns på sikt ett färdigt paket att använda när en student anmäler sig till kursen. Kursen ska erbjudas varje termin, med start hösten 2013.

21 LiU Beslut om värdinstitution Då de ämnesdidaktiska klustren och klusteransvariga har ett specifikt ansvar för de ämnesdidaktiska delarna inom ämneslärarprogrammet, tillfaller värdskapet för respektive ämnesdidaktisk kurs à 7,5 hp den institution där berörd klusteransvarig har sin anställning, enligt nedan: Ämnesdidaktisk kompletteringskurs Svenska Samhällsorienterande ämnen Naturorienterande ämnen Matematik Språk Praktisk-estetiska ämnen: Slöjd Institution IKK ISAK ISV MAI IKK IKK Värdinstitutionen medverkar till uppföljning och utvärdering av utbildningsuppdraget i relation till beställningen. På basis av uppföljning och utvärdering kommer beslut om värdinstitution att förnyas eller omprövas efter tre år. Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Joakim Samuelsson, Åsa Ridne, Linnea Bodén, Alexandra Holmström och Emil Wigge samt tjänstgörande ersättare Lars Björklund. Därutöver har närvarit ersättarna Polly Björk-Willén och Jesper Thorén, fakultetskoordinator Caroline Kelly, utbildningsledare Helena Loborg, kanslichef Christina Åkerlund och samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie (föredragande). Karin Mårdsjö Blume Dekanus Anna Johnsson Harrie Samordnande programansvarig utbildningsledare Sändlista Prefekter på IKK, ISAK, ISV och MAI Ann-Kari Sundberg, KfU

22

23

24

25

26

27

28

29