Finansiering av lektorers kompetensutveckling och forskning vid LiU
|
|
- Max Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DNR LIU (19) Till rektor och universitetsstyrelsens ordförande Finansiering av lektorers kompetensutveckling och forskning vid LiU Rapportens förslag I denna rapport föreslås rektor/universitetsstyrelsen att: tillsätta en arbetsgrupp med syfte att ta fram ny beräkningsgrund för att skapa interna studentpengar, som tar i beaktande dagens situation för och behov hos olika vetenskapliga områden och utbildningar. Gruppen föreslås ha som tydligt mål att skapa beräkningsgrund som ökar tilldelningen till hum/sam och utbildningsvetenskap, områden som både nationellt och lokalt är i en prekär situation, något som också blir tydligt i studien som denna rapport bygger på. tillsätta en arbetsgrupp som ser över hur universitets interna forskningsanslag till fakulteterna och Utbildningsvetenskap fördelas. Syftet är att ta fram modell som stärker de idag underfinansierade områdena inom bl.a. hum/sam och utbildningsvetenskap. som del i ovanstående arbete ta fram underlag genom rapport som mer detaljerat studerar och analyserar villkoren för lektorers forskning och kompetensutveckling inom LiU, uppdelat på ämnesområden. Studien bör sträcka sig åtminstone fem år tillbaka i tiden, fram till dags datum för att skapa underlag för att se långsiktigheten i planeringen av denna del av lektorers tjänst. Analysen bör bl.a. i delar gå ned på individnivå (dock anonymiserat) för att kunna jämföra individer inom ramen för olika utbildningar och institutioner med varandra). Centrala delar i analys föreslås bl.a. vara att: o identifiera vilka former av resurser, och i vilken omfattning, som används för att finansiera denna del av lärares tjänst vid olika utbildningar och institutioner. o identifiera och jämföra hur en lektors arbete, i praktiken, i termer av timmar ägnade åt olika arbetssysslor, skiljer sig åt mellan olika institutioner och utbildningar. o identifiera hur kompetensutvecklingen respektive forskningen definieras inom ramen för LiU:s olika verksamheter genom att empiriskt studera vad lektorer faktiskt gör på den tid som definieras som kompetensutveckling respektive forskning. o ta fram idealtyper av lektorer från universitetets olika utbildningar för att kunna få en jämförbar grund vad gäller lektorers villkor för forskning och kompetensutveckling inom olika ämnesområden. LINKÖPINGS UNIVERSITET
2 2(19) Inledning Lektorers möjlighet till kompetensutveckling och forskning är central för kvalitén på universitetets utbildningar tillika för möjligheten att rekrytera personal. Inom utbildningsvetenskap kan vi se hur flera lärosäten erbjuder bättre villkor än vad vi kan göra, både större och mindre universitet. På så sätt har vi stor utmaning att rekrytera personal, inte minst i en situation då lärarutbildningen expanderar, samtidigt som mycket personal går i pension (inte bara vid LiU utan även nationellt ). Därmed är frågan om hur vi kan erbjuda attraktiva tjänster högst central. Inte minst för att även framgent kunna garantera att vi har en av Sveriges bästa och mest kompletta lärarutbildningar vilandes på vetenskaplig grund, bemannad av lärare som både undervisar och forskar. Liknande frågor torde vara högst aktuella inom flera ämnesområden inom LiU, varpå denna rapport kommer att rikta sina rekommendationer till universitetsstyrelsen. För att skapa underlag för strategisk diskussion om hur Linköpings universitet kan stärka sin konkurrenskraft som attraktiv arbetsgivare för lektorer som jobbar inom det utbildningsvetenskapliga området, har jag valt att kontakta alla prefekter vid LiU, tillika personer med motsvarande funktioner vid ett urval av andra lärosäten, för att se hur man lokalt hanterar frågan vad gäller lektorers villkor för kompetensutveckling och forskning, tillika hur denna finansieras. Bakgrund Lektorers förutsättningar för kompetensutveckling och forskning skiljer sig markant åt mellan lärosäten, men också mellan områden inom enskilda lärosäten. IFAU (2016) presenterade nyligen en rapport där lektorers villkor jämfördes mellan lärosäten i Sverige och Skandinavien. I rapportens fjärde del framkommer att en lektor vid Linköpings universitet, jämfört med övriga, förväntas producera mest undervisning av alla, under sin karriär. På sidan 51 i rapporten står bl.a.: Den som exempelvis anställts som lektor vid Linköpings universitet vid 35 års ålder och befordrats till professor vid 45 års ålder har vid 67 års ålder haft timmar - eller 9,5 årsverken mer undervisningsplikt än kollegan som följt samma karriärbana vid Lunds universitet eller Stockholms universitet och ungefär dubbelt så många timmars undervisningsplikt som kollegorna vid danska och norska universitet. Med andra ord, en lektor vid LiU förväntas producera mer undervisning under ett år och under sin karriär, än kollegor vid andra lärosäten. Detta kan troligen, bl.a. kopplas till det lokala arbetstidsavtalet vid LiU som inte garanterar lektorer kompe-
3 3(19) tensutveckling i tjänst. Avtalet vid LiU stipuleras att: Fördelningen av arbetsuppgifter ska ske i ett flerårsperspektiv där fördelningen av olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Utöver undervisningsuppgifter ska utrymme ges för kompetensutveckling, såsom att följa forskningen. Den fleråriga planeringen skall särskilt syfta till att identifiera behoven och möjligheterna till kompetensuppehållande forskning och annan kompetensutveckling samt fördelningen i tiden av sådana insatser på medarbetare som omfattas av avtalet. Arbetstid för en återkommande kompetensutveckling för lärarna..är av grundläggande betydelse för universitetets verksamhet och ska därför planeras in utifrån verksamhetsmässiga behov, ekonomiska förutsättningar och den enskilde lärarens önskemål men med beaktande jämväl av motsvarande behov hos och önskemål från övriga berörda lärare. Inom ramen för den fleråriga planeringen ska det i vetenskapligt kompetenta lärares uppgifter normalt ingå forskning. (Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Linköpings universitet ). Å ena sidan står det här att det utöver undervisning ska utrymme ges för kompetensutveckling, å andra sidan att det normalt skall ingå forskning. Den till tyckes tydliga åtskillnad mellan begreppen kompetensutveckling och forskning blir mindre distinkt genom de exempel som lyfts fram i texten. Det fastslås att alla lektorer skall ha tid för kompetensutveckling, med fokus på, bl.a. att följa forskningen, och genom att kunna bedriva kompetensuppehållande forskning. Därutöver kan det för lektorn normalt ingå forskning i tjänst. Forskning tycks därmed vara något annat än att följa forskningen inom sitt område eller att bedriva kompetensuppehållande forskning. Trots otydligheten i begreppsdefinition, framgår av det lokala anställningsavtalet att det inte finns någon garant i omfattning av forskning och kompetensutveckling för lektorer. Ordet normalt ger också tolkningsföreträde till arbetsgivare, dvs. ordet ger möjlighet att argumentera för varför vissa lektorer ej får möjlighet till forskning i tjänst. De vetenskapliga områdena vid LiU har med grund i statliga beräkningsgrunder, och lokala prioriteringar, stora skillnader i interna anslag. Vidare är det stora skillnader i möjligheter att kunna erhålla externa anslag, mellan olika vetenskapliga områden. Ett inte alltför djärvt antagande är att områden med låg intern fördelning av anslag, också har större utmaningar i att erhålla externa anslag då dessa områden (framförallt hum/sam och utbildningsvetenskap) är underfinansierade både lokalt och nationellt. Med tanke på de relativt stora skillnaderna i anslag kopplat till olika områden, är det rimligt att anta att villkoren för lektorer, och de möjligheter som skapas för kompetensutveckling och forskning i tjänst, skiljer sig markant åt beroende på inom vilket område vid LiU lektorn är verksam inom.
4 4(19) Argumentet slår tillbaka på LiU Ett argument som ofta förs fram från ledningen vid Linköpings universitet, är att det statliga anslaget för forskning är oproportionerligt lågt, där LiU missgynnas jämfört med universitet som Umeå, Stockholm, Göteborg, Lund, och Uppsala. Att fördela forskningsanslag utifrån historia är något LiU menar vara felaktigt. Ledningen pekar också på att LiU drar in större externa anslag än det erhållna statliga anslaget, och att LiU därmed torde erhålla högre statliga anslag. Trots att detta är korrekt (finns dock lärosäten som är än bättre en LiU på att dra in externa anslag i relation till sina statliga anslag) och något statsmakten har att hantera, så har LiU vad gäller grundutbildningen samma storlek på sina studentpengar som andra lärosäten. Med andra ord, det är i första hand vad gäller forskningsanslagen där LiU har möjlighet att använda just detta argument. För att finansiera lektorers kompetensutveckling kan lärosätet använda både delar av det statliga grundutbildningsanslaget, men även delar av det statliga forskningsanslaget. Lärosäten har dessutom själva autonomin att avgöra hur anslagen skall fördelas mellan ämnesområden. Vid LiU har universitetsstyrelsen valt att mer eller mindre sända vidare den statliga studentpengen (grundutbildningsanslaget) och den logik som där råder för fördelning, ner till de olika områdena (fakulteterna). På samma sätt hanterar styrelsen det statliga forskningsanslaget., bortsett från en mindre del som rektor har till förfogande för strategiska satsningar. LiU gör därmed idag ingen tydlig omprioritering mellan ämnesområden vad gäller det statliga anslaget för grundutbildning och forskning. Med andra ord, LiU ifrågasätter att det statliga forskningsanslaget fördelas på historisk grund snarare än genom andra prioriteringslogiker. Samtidigt använder LiU själv historisk logik i hur medel för forskning och grundutbildningsmedel fördelas internt på universitetet. Urval och frågor För att få en överblick över villkoren för LiU:s lektorer, har jag valt att sända ut frågor till prefekter vid LiU:s alla institutioner. För att ytterligare vidga perspektivet gick jag ut med frågor till ett urval av prefekter (eller motsvarande) vid andra lärosäten, i första hand till de verksamma inom det utbildningsvetenskapliga området (lärarutbildning). Här användes mina kontaktnät och så kallat snöbollsurval. De lärosäten och områden som finns representerade förutom institutioner vid LiU är: Linnéuniversitetet
5 5(19) Örebro universitet Karlstad universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet På så sätt representeras både äldre universitet (Uppsala och Stockholm), universitet i LiU:s ålder (Umeå) tillika nya universitet (Linné, Örebro och Karlstad) Frågor som ställdes till alla respondenter inom och utom LiU var: 1 Erbjuder ni era lektorer forskning/kompetensutveckling i tjänst, om, i vilken omfattning? 2 Hur finansierar ni lektorers forskning/kompetensutveckling i tjänst? Via interna grundutbildningsanslag? Via interna fakultetsanslag för forskning? Via externa anslag? Eller kombination av dessa? 3 Om kombination vad gäller finansieringskällor, hur ser ungefärlig fördelning ut? 4 Vilka eventuella utmaningar ser ni vad gäller finansiering av lektorers forskning/kompetensutveckling i tjänst? Därutöver ställdes också följande frågor till respondenterna vid andra lärosäten: Hur fördelar ni resurser för kurser, dvs. hur mycket brukar ni ersätta era lektorer med för olika moment i undervisningen (t.ex. att en föreläsning på 2 timmar ger 8 timmar eller 6 timmar etc. i faktisk tid): 5 Föreläsning 6 Seminarium 7 Kursansvar 8 Handledning av examensarbeten Till sist sändes även frågor ut till ett urval av lärosäten som behandlar frågan om omfördelning görs mellan ämnesområden (grundutbildnings- och/eller forskningsanslagen) och om det görs några specifika satsningar på hum/samområdena och utbildningsvetenskap. Frågorna sändes till registratorerna vid lärosätena och svar erhölls i slutändan endast från tre lärosäten. Jag har i mina frågor till respondenter valt att inte definiera och göra åtskillnad mellan begreppen kompetensutveckling och forskning. Detta då begreppen får olika betydelser på beroende på i vilken kontext, och av vem de används. Något som inte minst framgår av det lokala arbetstidsavtalet vid LiU. Snarare har jag försökt lösa frågan bakvägen genom att söka svar genom att identifiera vilka anslag som lektorers kompetensutveckling och forskning finansieras genom. Det innebär t.ex. att om
6 6(19) delar av kompetensutvecklingstid finansieras via grundutbildningsanslag, så torde det, enligt rådande regler, indikera att personen får tid till just kompetensutveckling med koppling till grundutbildningen som denna jobbar inom. I de fall finansiering sker genom interna forskningsanslag så torde det indikera att personen får möjlighet till forskning som möjligen, men inte nödvändigtvis, har relevans för grundutbildningen. Och om tid finansieras via externa forskningsanslag så är sannolikheten troligen något mindre att forskningen har en direkt koppling till den grundutbildning som lektorn jobbar inom ramen för. En fjärde finansieringskälla för tid till forskningsrelaterad verksamhet är finansiering via samverkansuppdraget. Här torde kopplingen till grundutbildningen som lektorn jobbar inom potentiellt kunna vara något större jämfört med externa forskningsanslag, inte minst inom professionsutbildningar såsom lärarutbildning. Finansiering av kompetensutveckling och forskning vid LiU:s institutioner I det följande sammanfattar jag kort svaren från prefekterna vid LiU:s olika institutioner följt av en jämförande diskussion. Beteendevetenskap och lärande (IBL) Lektorer erbjuds 100 timmar för kompetensutveckling/fortbildning (1600 timmar läggs ut för hel tjänst, och av resterande 100 timmar så är 50 timmar avsatta till avdelningens förfogande, dvs. kan läggas på undervisning eller annat, och 50 timmar får lektorn själv förfoga över för deltagande i möten etc.). o Finansieras med grund- och/eller interna forskningsanslag, och/eller externa anslag (beroende på den enskildes tjänstefördelning) Vissa lektorer erbjuds forskning i tjänst o På vissa avdelningar erbjuds detta finansierat via kombination av fakultetens forskningsanslag och externa anslag. o Vissa temporära satsningar på lektorer via fakultetens forskningsanslag (antingen via miljöernas direkta fakultetsanslag, eller via ansökning till fakultet).. Totalt har 60 % av lektorerna för tillfället, i olika omfattning, forskning i tjänst. Den finansieras till största delen av externa anslag. Datavetenskap (IDA) Lektorer erbjuds minst 10 % forskning/kompetensutveckling i tjänst o Finansieras via grundutbildningsanslaget Vissa lektorer erbjuds ytterligare tid för forskning i tjänst o Finansieras via fakultetens anslag för forskning.
7 7(19) Ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Lektorer erbjuds 10 % i tjänst för tid för möten och kompetensutveckling o Finansieras med grund- och/eller interna forskningsanslag, och/eller externa anslag (beroende på den enskildes tjänstefördelning) Lektorer erbjuds forskning/kompetensutveckling i tjänst i olika stor omfattning (skiljer sig mellan avdelningar) utöver de 10 % enligt punkten ovan. o Finansieras från både grundutbildningsanslag, fakulteternas forskningsanslag och externa anslag o Under den senaste perioden har tid för kompetensutvecklingen/forskning bland lektorer följande fördelning vad gäller finansiering: 23 % via fakultetens forskningsanslag, 50 % via externa anslag, 22 % via grundutbildningsanslaget, 5 % via ledningsuppdrag (OH finansierat) Fysik, kemi och biologi (IFM) Inget svar har erhållits trots, mellan januari till april, flertalet påminnelser till prefekten, prefekturen och övriga anställda i institutionens ledningsgrupp. Klinisk och experimentell medicin (IKE) Lektorer erbjuds minst 10 % forskning/kompetensutveckling i tjänst o Finansieras via grundutbildningsanslaget Vissa lektorer erbjuds ytterligare tid för forskning i tjänst o Finansieras via fakultetens forskningsanslag (Prestationsbaserat) Lektorer med stor undervisningsbörda erhåller extra stöd o Finansieras vida fakultetens grundutbildningsanslag Kultur och kommunikation (IKK) Lektorer har ingen garanti för forskning/kompetensutveckling i tjänst Lektorer inom en av institutionens forskningsmiljöer har forskning i tjänst om 10 % och kan därutöver inom forskningsmiljön ansöka om ytterligare 10 %. o Finansieras vida forskningsanslag från filosofisk fakultet Ett fåtal lektorer erbjuds ytterligare tid för forskning i tjänst o Finansieras via strategiska satsningar från rektor (t.ex. karriärkontrakt) Matematiska institutionen (MAI) 10 % av arbetstiden för lektorer avsätts för deltagande i möten, att hålla sig
8 8(19) ajour med utvecklingen i sitt område och viss övrig kompetensutveckling o Finansieras via grundutbildningsanslaget Vissa lektorer erbjuds ytterligare tid för forskning i tjänst o Finansieras genom interna grundutbildningsanslag (teknisk fakultet), och visst stöd från interna forskningsanslag i samband med rekrytering o 7 lektorer har för tillfället 18 % forskning/kompetensutveckling i tjänst finansierat via grundutbildningsanslag från teknisk fakultet. Medicin och hälsa (IMH) Lektorer erbjuds 10-20% arbetstid i tjänst för forskning och kompetensutveckling. o Finansieras via grundutbildnings- och forskningsanslag från fakultet. De som är har tjänstgöring inom vissa program får därutöver 5-10 % för utvecklingsarbete o Finansieras via grundutbildningsanslag Medicinsk teknik (IMT) Lektorer ägnar största delen av sin tid åt forskning o Finansieras via interna och externa forskningsanslag Institutionen är liten och detta medger då ett mindre uppdrag inom grundutbildningen. Samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Lektorer kopplade till medicinsk fakultet erhåller % tid i tjänst för forskning och kompetensutveckling. o Finansieras via interna grundutbildnings- och forskningsanslag. Övriga lektorer erbjuds inte någon garanterad tid för kompetensutveckling eller forskning. Vissa av övriga lektorer erbjuds forskning i tjänst, främst vid nyrekrytering. Och det har förekommit riktade interna forskningsanslag såsom satsningen på socialt arbete och socionomprogrammet. Studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) Lektorer erbjuds 100 timmar för kompetensutveckling/fortbildning (1600 timmar läggs ut för hel tjänst, och resterande 100 timmar kan användas för kompetensutveckling). o Finansieras med grundutbildningsmedel och interna forskningsanslag proportionsenligt i relation till hur den enskilda tjänsten är fi-
9 9(19) nansierad. De med externa forskningsanslag får inte motsvarande tid i proportion till den del av tjänst som finansieras via de externa anslagen. Ett fåtal lektorer erbjuds ytterligare tid för forskning i tjänst o Finansieras via strategiska satsningar från rektor. Systemteknik (ISY) Lektorer erbjuds 10 % kompetensutveckling/forskning i tjänst. o Finansieras via grundutbildningsanslaget Vissa lektorer får därutöver ytterligare tid i tjänst för forskning o Finansieras vida fakultetens forskningsanslag Fördelning av finansiering över hela institutionen är 29 % grundutbildning, 31 % fakultetsanslag, 40 % externa bidrag. Teknik och naturvetenskap (ITN) Lektorer erbjuds 15 % av den tid de undervisar, som tid för grundutbildningsrelaterad kompetensutveckling. Beroende på verksamhetens behov kan utdelningen av denna ske samlat till specifika perioder. o Finansieras via grundutbildningsanslag. Vissa lektorer erhåller ytterligare tid för forskning i tjänst. o Finansieras via interna forskningsanslag Lektorsforskningen (dvs. inte den tid för kompetensutveckling som listas i första punkten) finansierades 2015 till 26 % av interna forskningsanslag, resterande av externa anslag. Tema Lektorerna har ingen fast procentsats för kompetensutveckling. I stället formas kompetensutvecklingens innehåll och förläggning i tid utifrån individuella avvägningar. Vid en av institutionens avdelningar erbjuds lektorer 5 % i tjänst för deltagande i avdelningsgemensamma aktiviteter. Finansiera via fakultetens forskningsanslag. Lektorerna ägnar merparten av sin tid åt forskning. o Finansieras främst via externa anslag, i mindre delar av interna forskningsanslag. Vissa lektorer har tidsbegränsat finansierats via strategiska medel avsatta för lektorer. Finns vissa kompetensutvecklingsmedel kopplat till grundutbildningsanslaget, men regleras inte i termer av någon garanti för varje lektor.
10 10(19) o Kostnaderna för lektorernas tjänster vid TEMA fördelas enligt följande: grundutbildningsanslag, 30 %; Interna forskningsanslag, 20 %, Externa anslag 35 %, annat, 10 %. Finansiering av kompetensutveckling och forskning vid LiU en jämförande diskussion Av sammanställningen framkommer tydliga skillnader. 1. Vi kan se hur institutioner som erbjuder utbildningar inom områden med hög studentpeng, har möjlighet att erbjuda lektorer kompetensutveckling i tjänst finansierad via grundutbildningsanslaget (t.ex. IMH, IKE, ISY, ITN, delar av ISV). Motsvarande tycks inte vara möjligt för institutioner som har stort undervisningsuppdrag inom hum/sam områdena, eller utbildningsvetenskap (t.ex. IBL, ISAK, IKK, delar av ISV). 2. Institutioner med, relativt sin forskning, små grundutbildningsuppdrag, har lektorer som till stor del ägnar sig åt forskning (t.ex. IMT och Tema). Finansierad via interna anslag för forskning, men till största del via externa forskningsanslag. Sammantaget illustrerar resultaten att villkoren för lektorer, beroende på vilket ämnesområde de arbetar inom, är stort. Eller med andra ord, lektorer vid LiU, erbjuds inte likvärdiga villkor vad gäller möjlighet till kompetensutveckling i tjänst. I andra ordalag, studenter vid vissa utbildningar, möter lektorer som får faktiska möjligheter att hålla sig uppdaterad inom forskning av relevans för de kurser denna undervisar inom, och som t.o.m. kanske är aktiva forskare, medan studenter vid andra utbildningar inte har denna möjlighet. Värt att påpeka är att även möjligheter till att attrahera externa anslag markant skiljer sig åt mellan områdena. På ett generellt plan kan antas att områden som erhåller hög studentpeng, också har större möjligheter att attrahera externa anslag, eller snarare, forskningsråden inom dessa områden har markant mycket större summor att fördela. Så även här skiljer sig villkoren åt för lektorer inom olika ämnesområden. Det är också värt att återigen påtala att externa anslag för forskning inte betyder detsamma som kompetensutveckling i relation till de kurser en lektor arbetar inom. Även som så kan vara fallet i enskilda fall. Finansiering av kompetensutveckling och forskning - En nationell utblick Här presenteras svaren på frågorna riktad till representanter vid andra lärosäten. Svaren kommer i vissa fall från dekaner/prodekaner, i vissa fall från prefekter.
11 11(19) Linnéuniversitetet Vid Linnéuniversitetet har dekanen för fakulteten för konst och humaniora tillfrågats. Lektorer erbjuds 20 % tid i tjänst för forskning och kompetensutveckling o Finansieras vida grundutbildningsanslaget Vid nyanställning erbjuds ibland 30 %. Därutöver kan lektorer erhålla ytterligare stöd via konkurrensutsättning (bibliometri och externa medel). Totalt kan man få, inklusive tiden i första punkten ovan, 30 % forskning i tjänst via interna anslag. o Finansieras via interna forskningsanslag Örebro universitet Vid Örebro universitet har, prefekt vid institutionen för humaniora, utbildningsoch samhällsvetenskap svarat. Lektorer erbjuds nästa uteslutande 20 % tid för kompetensutveckling och forskning i tjänst som planeras i samråd med chef. Därutöver erhålls maximalt 10 % administrativ tid. En lektors arbetstid på årsbasis fördelas på följande sätt: 1190 timmar undervisning, 340 timmar kompetensutveckling, och 170 timmar administrativ tid. o Finansieras via grundutbildningsanslaget. Från och med 2016 kan lektorer ansöka om ytterligare 10 % forskningstid från fakulteten. o Finansieras via interna forskningsanslag.. Karlstads universitet Vid Karlstads universitet har prefekten vid Institutionen för pedagogiska studier svarat. I en normal lektorstjänst ger vi 20 % kompetensutveckling och forskning. o Huvudsakligen finansieras det genom grundutbildningsanslaget. Umeå universitet Vid Umeå universitet har frågorna besvarats av prodekan med ansvar för grundutbildning vid samhällsvetenskapliga fakulteten. Lektorer erbjuds 20 % tid i tjänst för kompetensutveckling och forskning. En plan upprättas i samråd med chef, och följs upp. Vid någon enhet så delas detta inte ut automatiskt, utan först efter ansökan där det specificeras vad som skall uppnås. o Finansieras i vissa fall endast av grundutbildningsanslag. I andra fall finansieras den proportionellt i relation till de verksamheter den enskilde är iblandad i..
12 12(19) Stockholms universitet Vid Stockholms universitet har prefekten vid institutionen för pedagogik och didaktik tillfrågats. Lektorer erbjuds 30 % tid för kompetensutveckling, forskning och administration. o Finansieras till hälften av grundutbildningsanslag och till hälften av interna forskningsanslag. Uppsala universitet Vid Uppsala universitet har prodekanus vid fakulteten för utbildningsvetenskaper svarat. Lektorer erbjuds 20 % tid i tjänst för kompetensutveckling och forskning. o Finansieras till hälften av grundutbildningsanslag och hälften av interna forskningsanslag.. Finansiering av kompetensutveckling och forskning - Nationell utblick och jämförande diskussion Vid jämförelse mellan de sex lärosätena framgår följande: 1. Alla sex tillfrågade lärosäten/delar av lärosäten erbjuder sina lektorer minst 20 % arbetstid för kompetensutveckling och forskning. 2. Finansiering för sådan tid sker framförallt genom grundutbildningsanslaget, och till vis del genom interna forskningsanslag. 3. En skillnad kan skönjas mellan gamla och nya universitet. a. De unga universiteten, Linné, Örebro och Karlstad, använder alla sina grundutbildningsanslag för att finansiera 20 % kompetensutveckling och forskning i tjänst. Därutöver använder Linné och Örebro interna forskningsanslag som kan sökas för att ytterligare utöka tiden för forskning i tjänst. b. Vid Umeå universitet, som är äldre än de i föregående punkt, finansierar forskning och kompetensutveckling via grundutbildningsanslag och till viss del också interna forskningsanslag. c. De äldre universiteten i Stockholm och Uppsala finansierar kompetensutveckling och forskning i tjänst för lektorer fördelat mellan grundutbildningsanslag och interna forskningsanslag. Med andra ord kan vi se hur de universitet som har höga statliga anslag för forskning fördelar kostnaden för lektorers kompetensutveckling och forskning
13 13(19) mellan grundutbildningsanslag och interna forskningsanslag. Liknande lösning tycks inte vara möjlig för de nyare universiteten som har mycket låga statliga forskningsanslag. Där blir istället grundutbildningsanslaget finansieringskälla för kompetensutveckling och forskning. Finansiering av kompetensutveckling och forskning för lektorer - Jämförelse mellan LiU och övriga lärosäten Vid en jämförelse mellan LiU och de sex övriga lärosätena noteras följande: 1. Vid LiU garanteras inte lektorer 20 % kompetensutveckling och forskning i tjänst vilket lektorer däremot garanteras vid övriga lärosäten. 2. Vid de institutioner vid LiU som ligger inom de humanistiska/samhällsvetenskapliga och utbildningsvetenskapliga områdena, används inte grundutbildningsresurser i någon större utsträckning för lektorers kompetensutveckling. Vid övriga lärosäten, där alla tillfrågade representerar något av dessa vetenskapsområden, används grundutbildningsanslag för att helt eller till del finansiera 20 % kompetensutveckling och forskning i tjänst för lektorer. Sammantaget väcker resultatet frågor om varför LiU inte kan erbjuda sina lektorer, framförallt inom hum/sam och utbildningsvetenskap, bättre villkor för kompetensutveckling och forskning? Att endast hänvisa till låga statliga anslag för forskning tycks inte vara en skälig ensam förklaring, då universiteten i Örebro och Karlstad, och vid Linnéuniversitetet uppenbarligen kan ge lektorer bättre villkor, trots, jämfört med LiU, sina lägre statliga forskningsanslag. En potentiell förklaring är att andra lärosäten möjligen gör interna omfördelningar av de statliga anslagen för grundutbildning och/eller forskning. En annan förklaring kan vara att man inom LiU erbjuder fler timmar per föreläsning, seminarium, handledning av uppsats, etc. än vad t.ex. Örebro och Linné gör. En tredje förklaring kan handla om hur stora kostnader man har för OH. Att vidare få tydliga svar på om vilken av ovan nämnda förklaringsgrunder som har störst förklaringsvärde skulle kräva mer omfattande studie än vad denna rapport kan inrymma. Däremot har jag försökt, genom att gå vidare med ytterligare frågor, få en initial bild av hur läget ser ut och vad som kan vara av relevans att gräva vidare i. Därmed har jag till representanter för de externa lärosätena även ställt frågan om hur mycket tid de erbjuder sina lektorer för olika undervisningsmoment. Kan det vara så att de har snålare tilldelning än institutioner inom LiU? Och därmed skulle vi ha en potentiell förklaring till hur det kommer sig att de kan finansiera kompetensutveckling med grundutbildningsanslag? Jag har även ställt frågan till ett urval av lärosäten om de gör några omfördelningar av det statliga anslaget, mellan vetenskapsområden.
14 14(19) Timmar i kurs en nationell utblick Resultaten av frågorna till de sex externa lärosätena vad gäller timersättning för olika undervisningsmoment för lektorer framgår nedan. Här har jag endast fått svar från tre av de sex tillfrågade lärosätena. Stockholms universitet, institutionen för pedagogik och didaktik Föreläsning: x 3 timmar Seminarium: Seminarium med krav på förberedelse och efterarbete x 3. Seminarium utan efterarbete x 2. Lärarna får oftast en kurspott som omfattar undervisning, förberedelser och examination och de väljer själva hur många seminarier som läggs ut och vilka examinationsformer de ska ha. En 7,5 hpkurs för en grupp på 30 studenter ger 75 klocktimmar, då är kursansvar och föreläsningar borttagna. Kursansvar: Beror på hur många studentgrupper kursen omfattar. Exempel är 1 grupp = 15 timmar, 2 grupper 20 timmar, 6 grupper 50 timmar. Om kursansvarig eller kursen är ny brukar det läggas på 20 timmar. Handledning av examensarbeten: Handledning på grund- och magisternivå: 15 timmar/arbete, examination 4 timmar/arbete, masternivå: handledning 20 timmar/arbete, examination 5 timmar/arbete Linnéuniversitetet, fakulteten för konst och humaniora Föreläsning: x 3-4 timmar Seminarium: x 2-3 timmar Kursansvar: 2o timmar Handledningstid: ca 20 timmar/arbete Umeå universitet, samhällsvetenskapliga fakulteten Ser olika ut på olika institutioner. Vissa kör mer traditionella uppdelning av timmar, andra låter lärarlaget och kursansvarig erhålla en pott timmar att själva fördela på bästa sätt. Föreläsning: Vissa institutioner kör på den traditionella uppdelningen, med x 4 timmar. På institutionen för pedagogik ger man inte lika mycket tid för en föreläsning om den t.ex. redan finns inspelad eller om man haft den tidigare osv, utan då läggs tiden ut på andra och mer kreativa sätt för att nyttja kursresursen på bästa sätt. Seminarium: x 1-2 timmar Kursansvar: Beror på kursens omfattning. Handledningstid: Handledning subventioneras på de flesta institutioner av andra kurser. Normalt ger uppsats om 15hp 20 timmar/arbete och 5 timmar för examination; 30hp uppsats ger 30 timmar/arbete, 8 timmar examination. Ersättning för uppsatser inom lärarutbildningen varierar
15 15(19) beroende på hur rika institutionerna är, dvs. hur mycket de kan subventionera handledningen med grund i studentpengens nivå på överiga kurser institutionen ansvarar för. Allt från timmar per examensarbete (15hp) till 20 timmar/arbete. Timmar i kurs - Jämförande diskussion Som framgår av svaren är det svårt att dra några tydliga slutsatser. Fördelning ut till kurs ser olika ut mellan lärosäten, institutioner, enheter och enskilda kurser. För att få bättre kunskapsunderlag skulle mer omfattande studie behöva genomföras med underlag som kursbudgetar, och personalplaneringsöversikter med fokus på hur många föreläsningar, seminarier etc. som en lektor förväntas genomföra inom ram för tjänst. Vad svaren ovan dock ger för handen är att det tycks finnas en hyfsat samstämmig bild av att föreläsningar ger x 3-4, seminarier 1-3 (beroende på för- och efterarbete), och handledning av uppsatser om 15hp, ca 20 timmar. Men detta ser som sagt mycket olika ut vid olika institutioner. Omfördelning av anslag En annan förklaringsgrund som skulle kunna svara på frågan om varför universitet som Linné, Örebro, Karlstad och Umeå med grund i grundutbildningsanslag kan erbjuda lektorer kompetensutveckling i tjänst, är att deras universitet centralt möjligen gör omfördelningar mellan ämnesområden. En fråga om detta sändes därmed, via registratorerna, ut till flera lärosäten. Svar erhålls från tre lärosäten och de presenteras nedan. Umeå universitet 1 Tillämpar de nationella ersättningsnivåerna i fördelning från universitetsgemensam nivå till fakultetsnivå. Medel för språkstöd (7,9 mnkr). Idrottshögskola (3,0 mnkr) samt praktikkurser inom humaniora och samhällsvetenskap (+1,1 mnkr) betalas av samtliga fakulteter i proportion till budget utbildning på grund- och avancerad nivå. I övrigt ingen omfördelning. Den totala budgetramen år 2016 för utbildning på grund-och avancerad nivå är mnkr. 2 För vidare de satsningar som regeringen gör på höjda ersättningsnivåer samt ökat platsantal inom hum/sam. För övrigt inga omfördelningar än de som nämns ovan. Örebro universitet 1 Statliga studentpengen slår igenom rakt igenom. För varje utbildningsområde gör de ett avdrag med 10 procent som finansierar gemensamma strate-
16 16(19) giska satsningar inom utbildningsområdet. 2 De har precis gjort en översyn av humaniora med hjälp av Arne Jarrick. Med bland annat denna utredning som grund ska de göra satsningar för att få ännu större fart på humanioraområdet. När det gäller utbildningsvetenskap gör de också en hel del insatser för att utveckla och stärka det området på både utbildningssidan och forskningssidan. Lunds universitet 1 Fördelar de statliga medlen för utbildning till sina fakulteter. Varje fakultet har sen att återrapportera att dessa medel använts och det räknas fram utifrån de statliga prislapparna. 2 Det sker relativt sällan omfördelningar mellan fakulteterna av tidigare medel. Det skedde senast till den lärarutbildning som de håller på att bygga upp. 3 Utöver den förstärkning som regeringen gjort till Hum/sam har inte universitetet gjort någon ytterligare förstärkning. För ett par år sedan genomfördes dock viss extra tilldelning av forskningsmedel till dessa områden. Då en helt ny lärarutbildning har byggts upp, med start 2011, har det gjorts en del riktade satsningar inom det området. Förutom kostnader för en ny utbildning satsades det även medel för en professorsanställning samt en forskarskola med ämnesdidaktisk inriktning. Omfördelning av anslag mellan vetenskapsområden en jämförande diskussion Som framgår av svaren ovan, gör inget av tillfrågade lärosäten någon större omfördelning av de statliga grundutbildnings- eller forskningsanslagen. Viss omprioritering sker genom att delar av anslagen förläggs i pott för strategiska satsningar från rektor. Men det sker inte någon större strukturell omfördelning genom att t.ex. göra interna nya prislappar som t.ex. tar hänsyn till den prekära situation som hum/sam och utbildningsvetenskap befinner sig i. Även om inga långtgående slutsatser kan dras av dessa få svar, så tycks skillnaden mellan de lärosäten som kan erbjuda kompetensutveckling och forskning i tjänst med grund i grundutbildningsanslaget, och LiU, inte kunna förklaras med grund i frågan om denna form av omfördelning. Kanske kan kostnader för OH skilja sig åt? En fråga för ytterligare studie och jämförelse. Diskussion Studien som denna rapport baseras på lyfter en rad centrala frågor i behov av vidare diskussion, tillika utredning, inom Linköpings universitet. I grunden handlar frågan om hur LiU kan erbjuda alla sina lektorer goda villkor och förutsättningar för kompetensutveckling och forskning i tjänst, för att på så sätt tillse att alla utbildningar
17 17(19) inom alla vetenskapliga områden kan ha god forskningsbas, samt att alla studenter möter lärare som har goda möjligheter att hålla sig uppdaterade om forskningen inom det område för vilket de undervisar, tillika att själva vara aktiva forskare. Inte minst är dessa frågor centrala för oss inom utbildningsvetenskap där situationen för tillfället är tuff vad gäller att å ena sidan konkurrera med andra lärosäten vid rekrytering av lektorer, å andra sidan, att kunna erbjuda våra befintliga lektorer skäliga villkor för kompetensutveckling och forskning. Studien visar med stor tydlighet att villkoren för lektorer vid LiU skiljer sig åt. Är du lektor vid institution aktiv inom utbildning med hög studentpeng, är sannolikheten att du erbjuds, eller till och med garanteras kompetensutveckling i tjänst, finansierad via grundutbildningsanslaget mycket större, än om du arbetar inom utbildningar med låg tilldelning av studentpeng. Villkoren skiljer sig därmed också åt mellan lektorer inom samma institution, beroende på vilket ämnesområde lektorn arbetar inom. Därutöver indikerar studien att de lektorer som arbetar inom områden med hög tilldelning av studentpengen, också tycks ha större möjlighet att ta del av interna forskningsanslag, då dessa är så pass mycket högre än anslagen till forskning inom områden som har lägre tilldelning av studentpeng. Dock krävs här ett bättre kunskapsunderlag för att dra definitiva slutsatser. Ovan nämnda skillnader i villkor aktualiserar frågan om hur Linköpings universitet, och dess styrelse väljer att prioritera fördelningen av sina resurser. Den tilldelning universitetet får i statliga anslag för grundutbildning och forskning, står universitetet fritt att fördela. Den logiska och skäliga argumentationslinje som universitetets ledning för nationellt, om att LiU har oskäligt låga forskningsanslag och att regeringen torde ha en mer aktuell grund för fördelning än rent historiska, torde även logiskt och skäligen användas internt. Dvs. universitetets ledning torde ta ställning för att storleken på studentpengen för olika ämnesområden är historiska konstruktioner som inte ha bäring på dagens situation. Med sådan skälig logik, borde nya interna studentpengar utvecklas med syfte att utifrån dagens faktiska förhållanden skapa en mer likvärdig situation för olika vetenskapsområden, deras lektorer, och studenter. Vidare tyder resultaten på behov av vidare studie av situationen vid LiU internt men även i relation till andra lärosäten. Då yngre lärosäten, inom ramen för hum/sam och utbildningsvetenskap, tycks kunna erbjuda sina lektorer 20 % kompetensutveckling, finansierade via grundutbildningsanslagen, så väcks frågan varför så inte är fallet för dessa områden inom LiU? Nedslagen i svar från lärosäten vad gäller ifall de omfördelar studentpengen eller forskningsanslag mellan vetenskapsområden tycks inte ge svar på denna fråga. T.ex. så gör ett yngre universitet som Örebro inga större omfördelningar centralt på universitetet, och
18 18(19) trots detta kan de erbjuda 30 % i tjänst för lektorers kompetensutveckling, forskning och administration inom ramen för lektorer med uppdrag inom lärarutbildningen. Motsvarande siffra för lektorer med uppdrag inom lärarutbildningen vid LiU är mer eller mindre noll, eller möjligen timmar per år (se svar från t.ex. IBL). De begränsade svar på frågan om hur fördelning av timmar ut i kurs ser ut, ger inte heller något tydligt svar på om skillnaderna i finansiering kan förklaras med grund i om institutioner vid LiU t.ex. är mer ambitiösa i tilldelning av timmar för lektorers moment i undervisningen än institutioner vid andra lärosäten. Rekommendationer och förslag till beslut Med grund i studiens slutsatser rekommenderas rektor/universitetsstyrelsen att: Tillsätta en arbetsgrupp med syfte att ta fram ny beräkningsgrund för att skapa interna studentpengar, som tar i beaktande dagens situation för och behov hos olika vetenskapliga områden och utbildningar. Gruppen föreslås ha som tydligt mål att skapa beräkningsgrund som ökar tilldelningen till hum/sam och utbildningsvetenskap, områden som både nationellt och lokalt är i en prekär situation, något som också blir tydligt i studien som denna rapport bygger på. Tillsätta en arbetsgrupp som ser över hur universitets interna forskningsanslag till fakulteterna och Utbildningsvetenskap fördelas. Syftet är att ta fram modell som stärker de idag underfinansierade områdena inom bl.a. hum/sam och utbildningsvetenskap. Som del i ovanstående arbete ta fram underlag genom som mer detaljerat studerar och analyserar villkoren för lektorers forskning och kompetensutveckling inom LiU, uppdelat på ämnesområden. Studien bör sträcka sig åtminstone fem år tillbaka i tiden, fram till dags datum för att skapa underlag för att se långsiktigheten i planeringen av denna del av lektorers tjänst. Analysen bör bl.a. i delar gå ned på individnivå (dock anonymiserat) för att kunna jämföra individer inom ramen för olika utbildningar och institutioner med varandra). Centrala delar i analys föreslås bl.a. vara att: o identifiera vilka former av resurser, och i vilken omfattning, som används för att finansiera denna del av lärares tjänst vid olika utbildningar och institutioner. o identifiera och jämföra hur en lektors arbete, i praktiken, i termer av timmar ägnade åt olika arbetssysslor, skiljer sig åt mellan olika institutioner och utbildningar. o identifiera hur kompetensutvecklingen respektive forskningen definieras inom ramen för LiU:s olika verksamheter genom att empiriskt studera vad lektorer faktiskt gör på den tid som definieras som kompetensutveckling respektive forskning. o ta fram idealtyper av lektorer från universitetets olika utbildningar
19 19(19) Referenser för att kunna få en jämförbar grund vad gäller lektorers villkor för forskning och kompetensutveckling inom olika ämnesområden. Brommesson, D., Erlingsson, G., Karlsson Shaffer, J., Ödalen, J., & Fogelgren, M. (2016) Att möta den högre utbildningens utmaningar. Rapport 2016:4. Uppsala: IFAU. Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Linköpings universitet Studien genomförd och rapporten författad av Andreas Fejes, prodekan utbildningsvetenskap, professor i vuxenpedagogik
Översyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet
SUV 2017-6.12 2017-10-17 1(5) Översyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet Bakgrund Ämnesdidaktik gavs en central roll i den lärarutbildning
LINKÖPINGS UNIVERSITET EN FÖRNYARE AV UTBILDNING OCH FORSKNING
LINKÖPINGS UNIVERSITET EN FÖRNYARE AV UTBILDNING OCH FORSKNING Verksamhets- och kompetensanalys ett kontinuerligt och föränderligt arbete Per-Olof Brehmer, prefekt IEI 2 Organisationsplan för Linköpings
Forskning: Förstärkning av befintlig forskning eller resurs för arbete i olika forskningsmiljöer.
Sociologiska institutionen Personalplan 2018 Riktlinjer för personalplanering Nedsättning i tjänst för forskning och kompetensutveckling I personalplanen för år 2018 beräknas nedsättningen för forskning,
Instruktion för institutionerna vid Linköpings universitet fr.o.m. 2012
LJS p 2. 0 (( -=r. 8 C 2011-11-07 BESLUT Dnr LiU-2011-01659 Instruktion för institutionerna vid fr.o.m. 2012 Universitetsstyrelsen har genom beslut den 13 september 2011 - "Organisation för " - lagt fast
Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle
HÖGSKOLAN I GÄVLE 2000-08-29 Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga 5
Justeringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016
Budget 2016 Justeringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016 Med anledning av regeringens budgetproposition inför år 2016 avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
ARBETSTIDSAVTAL FÖR LÄRARE. Gäller från 1 januari 2018 Partsgemensam presentation med Saco-S och OFR/S
ARBETSTIDSAVTAL FÖR LÄRARE Gäller från 1 januari 2018 Partsgemensam presentation med Saco-S och OFR/S Förutsättningar: Centralt Villkorsavtal /Villkorsavtal-T 2 kap 2 samt bilaga 2 och 5 Lokalt arbetstidsavtal
Linköpings universitet 2015
Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,
Linköpings universitet 2018
Linköpings universitet 2018 Linköpings universitet, LiU, bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning inom bland annat material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder universitetet ett stort antal
BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet
BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning
Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Högskolan i Kalmar
1999-07-15 Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Högskolan i Kalmar 1 Allmänt Detta avtal tecknas med stöd i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) 1 kap. 3 samt bilaga 5. Där ingenting annat anges gäller
Linköpings universitet 2019
Linköpings universitet 2019 Linköpings universitet, LiU, bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning inom bland annat material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder universitetet ett stort antal
LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL MBL/P 99/5 Rektorskansliet (4) Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet
LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL MBL/P 99/5 Rektorskansliet 1999-02-26 1 (4) Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga
Lokalt arbetstidsavtal för lärare
Lokalt arbetstidsavtal för lärare Allmänna utgångspunkter för avtalet De centrala parternas beskrivning av de lokala parternas uppgift är att de lokala parterna skall utnyttja tillgängliga resurser på
Anslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar
BESLUT Dnr: E2017/29 2017-12-12 Anslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar 2019 2020 1 Förslag till beslut Styrelsen beslutar: att 2018 avsätta 95 %, 374 276 tkr, av grundutbildningsanslaget
Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.
Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter
PRINCIPER FÖR SAMFINANSIERING AV EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT
STYRDOKUMENT Dnr E 2018/589 PRINCIPER FÖR SAMFINANSIERING AV EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT VID INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Beslutsfattare Handläggare Fredrik Engström
Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå
DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens
Linköpings universitet 2016
Linköpings universitet 2016 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,
Tillämpning av arbetstidsavtal för lärare vid Socialhögskolan DEFINITIONER OCH TILLÄMPNING AV VISSA CENTRALA BEGREPP
Tillämpning av arbetstidsavtal för lärare vid Socialhögskolan Antaget av Institutionsstyrelsen 2013-02-13 Det avtal om lärares arbetstid som tecknats mellan LU och arbetstagarorganisationerna skall följas.
RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX
RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX Allmänt Dokumentet tar sin utgångspunkt i det lokala avtalet om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Mittuniversitetet ( MIUN 2011/641). Resurstilldelningsdokumentet
Delrapport SUV : Översyn av ämnen i ämneslärarutbildningen
Ann-Kari Sundberg Programansvarig utbildningsledare ÄLP för arbetsgruppens räkning 2013-03-27 Dnr LiU-2012-02065 Delrapport SUV 2013-04-09: Översyn av ämnen i ämneslärarutbildningen Bakgrund och definition
Forskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Utredning angående utveckling av en inriktning mot yngre barns lärande i masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid LiU
1(5) Utredning angående utveckling av en inriktning mot yngre barns lärande i masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid LiU Bakgrund SUV fattade i maj 2015 beslut om att tillsätta
Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Stockholms konstnärliga högskola
1/5 2014-12-11 Dnr 1349/1.2.3 /2014 Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Stockholms konstnärliga högskola 1. Bakgrund Fördelningen av årsarbetstiden för lärare ska fastställas i lokalt kollektivavtal.
Förslag om avräkning av forsknings- och kompetensutvecklingstid vid externa bidrag för lektorer och professorer (så kallade trappor)
1 Institutionen för p sykologi Robert Holmberg Prefekt Förslag om avräkning av forsknings- och kompetensutvecklingstid vid externa bidrag för lektorer och professorer (så kallade trappor) Institutionen
Utvärdering av termin 6 Ämneslärarprogrammet Eva Tjernström
Utvärdering av termin 6 Ämneslärarprogrammet Eva Tjernström Ämneslärarprogrammet, inriktning 7 9 och Gy Uk 5, UK 6, Biologi (61 90 hp), engelska (61 90 hp), Filosofi (61 90 hp), Matematik (61 90 hp), Samhällskunskap
LINKÖPINGS UNIVERSITET DOKTORANDUNDERSÖKNINGEN 2017
LINKÖPINGS UNIVERSITET DOKTORANDUNDERSÖKNINGEN 2017 OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningsperiod: 22/02 15/3 2017 Metod: Webenkät (CAWI) Svarsprocent: 64% Antal svar: 672 Ansvarig Linköpins Universitet: Sophie
Val av områdes- och fakultetsnämnder mm
Dnr UFV 2013/1233 Val av områdes- och fakultetsnämnder mm 2014-2017 Anvisningar Beslutad av rektor 2013-09-17 Innehållsförteckning Val till områdesnämnd 3 Elektorsförsamlingens sammansättning 3 Röstberättigad
Tillämpningsföreskrifter för arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Institutionen för språkdidaktik
SU-161-2.3.8-0237-14 Tillämpningsföreskrifter för arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Institutionen för språkdidaktik Beslutat av Institutionsstyrelsen 2014-06-10 att gälla från
Riktlinjer för anställda
Riktlinjer för anställda Följande riktlinjer och villkor gäller för anställda vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Riktlinjerna kompletterar de regler som gäller vid Göteborgs universitet
Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*
Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6
Justeringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
Budget 2017 Justeringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning Med anledning av regeringens budgetproposition inför år 2017 avseende utgiftsområde 16
Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen
Institutionen för Tema 2006-05-02 Dnr Tema 67/04-20 Beslut IS 2005-04-21 Senast reviderad 2007-01-26 BESLUT Beskrivningar för ledningsfunktioner och organisation vid Tema Temainstitutionen är indelad i
Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.
för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2016. Samtliga dokument för uppföljning, budget
Riktlinjer för val av ledamöter till områdes- och fakultetsnämnder
Dnr Riktlinjer för val av ledamöter till områdes- och fakultetsnämnder 2020-2023 Beslutad av rektor 2019-05-21 Innehållsförteckning Val av ledamöter till områdesnämnd 3 Elektorsförsamlingarnas sammansättning
Ramar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Ramar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Budget för 2015 och planeringsförutsättningar för 2016-2017 Anslag 2014 2015 2016 2017 Takbelopp 320 800 314 600 314 600 314 700 Kvalitetsbaserad resurs
ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET
Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter
Val av ledamöter till områdesoch fakultetsnämnder samt Akademiska senaten
Dnr UFV 2016/1388 Val av ledamöter till områdesoch fakultetsnämnder samt Akademiska senaten 2017-2020 Anvisningar Beslutad av rektor 2016-09-20 Innehållsförteckning Val av ledamöter till områdesnämnd och
Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning
Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning Maria Eriksdotter Prefekt, Professor i geriatrik Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Överläkare Tema
EKONOMISTYRNINGSMODELL FÖR GRUNDUTBILDNINGEN
EKONOMISTYRNINGSMODELL FÖR GRUNDUTBILDNINGEN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-04-01 Reviderad 2012-12-07 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori införde 2009 en ekonomistyrningsmodell
1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde
Fördelning av årsarbetstid för lärare 1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Parterna sluter detta avtal med stöd av ALFA 1 kap. 3 samt bilaga 5. Avtalet innehåller tillägg till och undantag
Naturvetenskapliga fakulteten FÖRSLAG Ledningsgruppen BUDGET 2013
Naturvetenskapliga fakulteten FÖRSLAG Ledningsgruppen 2012-11-14 BUDGET 2013 Ändringar i budgetförslaget 2012-10-25 I den nya arbets- och delegationsordningen framhålls institutionernas självbestämmande
2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland
REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett
1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde
Fördelning av årsarbetstid för lärare 1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Parterna sluter detta avtal med stöd av ALFA 1 kap. 3 samt bilaga 5. Avtalet innehåller tillägg till och undantag
UGEM (UNIVERSITETSGEMENSAMMA KOSTNADER) AKTUELLA BUDGETFRÅGOR INFÖR Prefektträff Samhällsvetenskaplig fakultet
UGEM (UNIVERSITETSGEMENSAMMA KOSTNADER) AKTUELLA BUDGETFRÅGOR INFÖR 2019 Prefektträff Samhällsvetenskaplig fakultet 2018-03-13 ANDELEN GEMENSAMMA KOSTNADER I EN NATIONELL JÄMFÖRELSE Universitetsgemensamma
Bilaga IMHIP 10/6.5 IMH:s synpunkter på autonomiutredning Nedanstående synpunkter har inhämtats genom dialog med styrelse och ledningsråd inom IMH. Di
Bilaga IMHIP 10/6.5 IMH:s synpunkter på autonomiutredning Nedanstående synpunkter har inhämtats genom dialog med styrelse och ledningsråd inom IMH. Diskussioner har förts separat inom avdelningarna under
Institutionen för kulturvetenskaper
UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet
Sammanställning utvärdering termin 5
Sammanställning utvärdering termin 5 Sofia Kvist Lindholm, tf Utbildningsledare UV med hjälp av programansvariga utbildningsledare Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet
Prislapp fo r examensarbeten inom la rarutbildningen
Prislapp fo r examensarbeten inom la rarutbildningen BESLUT 2013-09-10 Dnr LiU-2013-01442 Bakgrund Centrala aspekter i en forskningsbaserad högskoleutbildning är nyfikenhet, självständigt tänkande och
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDARBETARUNDERSÖKNING 2015 HUVUDRAPPORT
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDARBETARUNDERSÖKNING 2015 HUVUDRAPPORT OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens 77% Totalt antal svar 2788 Genomfördes som elektronisk webbenkät mellan 24 februari och 17
Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)
1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.
Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten
Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga
Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade
-- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande
Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet
Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska
Uppsala-noden inom ULF prövar en modell för fördelning av forskningsmedel
1 Uppsala-noden inom ULF prövar en modell för fördelning av forskningsmedel 1. Inledning Uppsala universitet har tillsammans med Göteborgs-, Umeå- och Karlstads universitet fått i uppdrag av regeringen
Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen
Proposition Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna
Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga. vetenskapsområdet UPPSALA UNIVERSITET
UPPSALA UNIVERSITET TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Dessa riktlinjer tillämpas vid befordran
Kompetensförsörjning Umeå universitet. InFuturum 2016 Hans Adolfsson
Kompetensförsörjning Umeå universitet InFuturum 2016 Hans Adolfsson Organisation 3 Universitetet i siffror 4 Vision 2020 5 6 Verksamhetsplan och delmål Verksamhetsplaner upprättas såväl centralt som på
Särskilda nämnden för lärarutbildning Ordförandes beslutsmöte Ärende SNL-O Nr 23-09, Bilaga 1
Ordförandes beslutsärende 090416 Ärende SNL-O Nr 23-09, Bilaga 2 Redogörelse för vidtagna åtgärder utifrån bedömargruppens slutsatser och rekommendationer avseende lärarutbildningen vid Luleå Tekniska
Verksamhetsplan
1 Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 2 Innehåll Ett universitet som gör det möjligt... 3 Långsiktighet möjliggör högt risktagande... 3 Delmål 1.1.3.3 TN. Fakultetens utlysningar innehåller
Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.
Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11
Kompetensutveckling av lärare
2013-09-04 BESLUT Dnr LiU-2011-01727 1(1) Kompetensutveckling av lärare Universitetsstyrelsen beslutar godkänna bifogad rapport om kompetensutveckling av lärare - uppföljning av vidtagna åtgärder och bedömning
INGEN TID FÖR FORSKNING. - kort om professorers arbetsvillkor 2018 /SULF:s professorers förening, SPF
INGEN TID FÖR FORSKNING - kort om professorers arbetsvillkor 2018 /SULF:s professorers förening, SPF Forska är centralt för professorer vid svenska universitet och högskolor, men forskningstiden varierar
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Arbetsgrupp rörande strategisk personalrekrytering
SUV 2016-4.6 1(3) Arbetsgrupp rörande strategisk personalrekrytering SUV tillsatte 2014-12-09 en arbetsgrupp rörande Strategisk personalrekrytering (Dnr Liu:2014-02105). I samma beslut fastställdes gruppens
Prognos T1 år 2018 Grundutbildning Tkr
1 Prognos T1 år 2018 Grundutbildning Tkr Utvecklingsmedel mm Lärarutbildning Vetenskapsteori Lingvistik MLT AMP PF TF Logikprogrammet LA Kommunikatörspr Evidens Totalt grundutbildningen BUDGET PROGNOS
Lokala studieregler vid Göteborgs universitet
Styrdokument dnr G2011/323 1 / 5 Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Publicerad Beslutsfattare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Beslutsdatum 130408 Giltighetstid Revideringsdatum Från och med
Allmän studieplan för forskarutbildningen i nationalekonomi (Economics)
2017-06-21 BESLUT Dnr LiU-2017-00810 Sida 1 av 5 Allmän studieplan för forskarutbildningen i nationalekonomi (Economics) Studieplanen gäller för studerande som avslutar utbildningen med doktorsexamen och
Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga
Dnr SAMFAK 2011/65 Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Reviderat beslut Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2012-05-31 UPPSALA UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå
Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden
Dnr: LNU 2012/ Regeldokument. Organisationsplan. Beslutat av Universitetsstyrelsen. Gäller från
2012-12-12 Regeldokument Organisationsplan Beslutat av Universitetsstyrelsen Gäller från 2013-01-01 Organisationsplan Med stöd av 2 kap. 2 8p högskoleförordningen (1993:100) meddelar Linnéuniversitetet
Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan
1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med
Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter
Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016
Högskoleutbildning i regional utveckling Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016 Innehåll presentation Sammanfattning av arbetet hittills Akademi för Regional utveckling Förslag på pilot Nästa steg
Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor
Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet
Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat
UF 23 SM 1701 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2016 Higher Education. Employees in Higher Education 2016 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal med en
Allmän studieplan för forskarutbildningen i tillämpad etik (Applied Ethics)
LINKÖPINGS UNIVERSITET Filosofiska fakulteten Institutionen för kultur och kommunikation Dnr LiU-2010-00865 Allmän studieplan för forskarutbildningen i tillämpad etik (Applied Ethics) Studieplanen är fastställd
UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser
UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213 UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten,
BUDGET FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ budgetåret 2015 samt planeringsförutsättningar för
2014-10-29 1(5) Bilagor 2 BUDGET FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ budgetåret 2015 samt planeringsförutsättningar för 2016-2017 1 Förutsättningar 1.1 Bakgrund Universitetsstyrelsen (US) fattade
Regelverk GU-ALF för år 2014
Regelverk GU-ALF för år 2014 När läkautbildningen utnyttjar sjukvårdens resurser betalar man ersättning med de särskilda medel som universitetet får för detta ändamål, de så kallade GU-ALF-medlen (GU står
Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor
RIKTLINJE Gäller från och med 2014-01-01 Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor Gäller från och med 1 april 2014. Beslutad av fakultetsrådet (protokoll nr 2/2014) I denna riktlinje finns
Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016
Inför Reglabs medlemsmöte Stockholm 14 september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning av arbetet 1 Akademi för Regional utveckling 1 Förslag på pilot 1 Nästa steg Sammanfattning - Utbildningsformer MOOC (=öppna
Ramar för forskning och forskarutbildning (inkl kompetensutveckling)
Ramar för forskning och forskarutbildning (inkl kompetensutveckling) Budget för 2015 och planeringsförutsättningar för 2016-2017 Intäkter 2014 2015 2016 2017 Fakultetsanslag 167 172 155 000 155 000 155
Bedömning av arbetsprestationer
2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision
Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter
Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen 2014 1 Utgångspunkter 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Uppsala universitets jämställdhetsarbete tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagen
FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN
FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Disciplinnämnden vid LiU 2018
19 04 30 1(9) Årsberättelse Disciplinnämnden vid LiU 2018 Under 2018 har disciplinnämnden vid LiU sammanträtt vid 12 tillfällen och totalt har 110 ärenden som berört 132 individer behandlats. Här följer
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Naturvetenskapliga fakulteten
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen
Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan
1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med
Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.
STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö
Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden Strategisk satsning på meriteringsanställningar
Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden 2015-03-03 SLU ua 2015.1.1.1-1090 Strategisk satsning på meriteringsanställningar Fakultetsnämnden uppdrog 2014-12-10 till prodekanus Pär Forslund och forskningssekreteraren
IKEs modell för fördelning av arbetsuppgifter, 2018
Beslutad på IKEs institutionsstyrelse: 180201 IKE 2017 00970 IKEs modell för fördelning av arbetsuppgifter, 2018 IKE har tagit fram och dess styrelse beslutat om ett dokument som reglerar institutionens
INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010
INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,