Särskilda nämnden för lärarutbildning Ordförandes beslutsmöte Ärende SNL-O Nr 23-09, Bilaga 1

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 Ordförandes beslutsärende Ärende SNL-O Nr 23-09, Bilaga 2 Redogörelse för vidtagna åtgärder utifrån bedömargruppens slutsatser och rekommendationer avseende lärarutbildningen vid Luleå Tekniska Universitet I Högskoleverkets beslut (reg. nr ) finner Högskoleverket anledning att ifrågasätta examensrätten för lärarutbildningen vid Luleå Tekniska Universitet med anledning av att andelen disputerade lärare är otillfredsställande låg, att kravnivån i det allmänna utbildningsområdet inte når kvalitetskraven för högre utbildning samt att kursplanerna uppvisar brister inom centrala kunskapsområden för blivande lärare för grundskolans senare år samt gymnasiet. Enligt Högskoleverkets beslut ska universitetet inom ett år redogöra för vidtagna åtgärder med utgångspunkt i bedömarnas slutsatser och rekommendationer. Luleå tekniska universitet lämnar härmed redogörelse för åtgärder som vidtagits för att stärka lärarutbildningen och möta Högskoleverkets krav. Sammanfattning Efter Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningen 2005 samt uppföljningen 2008 har universitetet arbetat systematiskt och målmedvetet för att säkerställa kvaliteten i utbildningen och utbildningsmiljön. Högskoleverkets granskningar har synliggjort viktiga utvecklingsområden och har utgjort ett bra diskussionsunderlag för det arbetet. I enlighet med Högskoleverkets beslut 2008 har åtgärder vidtagits med utgångspunkt i Högskoleverkets formulerade beslut om ifrågasättande samt bedömargruppens samtliga rekommendationer till Luleå tekniska universitet. De generella synpunkterna och rekommendationerna har beaktats under årets förbättringsarbete. Universitetet ansöker härmed om att Högskoleverkets ifrågasättande av examensrätt för lärarutbildning upphävs. Ökad vetenskaplig kompetens i utbildningen och forskarutbildning för icke-disputerade lärare Vid tidpunkten för självvärdering och platsbesök bemannades kurser i lärarutbildningen med alltför stor andel adjunkter, detta trots att vetenskapligt kompetenta lärare fanns att tillgå. Från hösten 2008 bemannas kurserna med en majoritet av disputerade lärare. Detta resulterar i en ökning av andelen disputerade heltidsekvivalenter från 23% till 35% inom lärarutbildningen i sin helhet jämfört med år Samtliga examinatorer är disputerade. Inom den konstnärliga inriktningen musik finns ett stort antal excellenta instrumentallärare, vilka har en konstnärligt hög kompetens, dock inte en vetenskaplig. Detsamma gäller för inriktningen dans. De ämnesdidaktiska delarna i inriktningarna undervisas av vetenskapligt kompetenta lärare. Vid en uteslutning av de konstnärliga inriktningarna i statistiken är andelen disputerade heltidsekvivalenter i lärarutbildningen över 50%. Se bilaga 1 för information om de konstnärliga inriktningarna i lärarutbildningen. Luleå tekniska universitet har beslutat om en kraftfull satsning på totalt 18,2 mnkr för att stärka kompetensen inom lärarutbildningen. Det innebär en förstärkning av den vetenskapliga kompetensen i utbildningen, där rekrytering av sammantaget fyra lektorer i Lärande pågår. Tre av dessa inriktas mot IKT och nya medier i grundskolan, ledarskap och sociala relationer, samt bedömning, utvärdering och verksamhetsutveckling. Vidare stärks inriktningen mot förskola med en lektor i lärande 1

28 med fokus på förskolans lärprocesser. I ämnet Svenska med didaktisk inriktning pågår rekrytering av två lektorer, en med inriktning läs- och skrivinlärning och en med inriktning svenska som andraspråk. Rekrytering pågår dessutom av en professor i engelska med didaktisk inriktning och av en professor i Lärande. För att möjliggöra satsningar på ökad kompetens har antalet adjunkter minskat till fördel av nyrekryteringar av lektorer och forskarassistenter. En forskarassistent har anställts under 2009 för att förstärka forskningsmiljön i Matematik och lärande. En adjunkt kommer även att disputera inom samma ämne under våren 2009 och den nydisputerade kommer till största delen tjänstgöra inom lärarutbildningen. Under detta år kommer ytterligare två doktorander att disputera, en i Pedagogik och en i Lärande. Två doktorander har antagits till forskarutbildning i Matematik och lärande under detta år. Fem adjunkter, två i Pedagogik samt tre i Svenska med didaktisk inriktning, genomgår för närvarande forskarutbildning. I den strategiska satsningen på 18,2 mnkr ingår även en forskarskola - Lärande i praxis. Denna forskarskola, som startade 2009, drivs i nära samverkan med Norrbottens kommuner och är ett sätt att växla upp kompetensen i respektive organisation. För universitetet innebär samverkan i forskarskolan att vi får en större forskningsmiljö inom lärarutbildningens område. Satsningen ger förutsättningar för vetenskapligt kompetent personal inom lärarutbildningen i Norrbotten, både vid universitetet och i anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen i kommunerna. I forskarskolan finns för närvarande sex doktorander där fyra är finansierade av universitetet och två av kommuner. Utöver dessa finns ytterligare tre associerade doktorander. Doktorandernas forskningsprojekt finns inom följande områden: teknik i skola - förskola, lärprocesser i förskolan, svenska som andraspråk, språkutveckling i förskola - skola samt matematik och lärande. Arbete pågår under våren för att rekrytera ytterligare ett antal doktorander. Kravnivån i det allmänna utbildningsområdet Ordförandes beslutsärende Ärende SNL-O Nr 23-09, Bilaga 2 Vid den uppföljande utvärderingen 2008 påtalade bedömargruppen att kravnivåerna inom det allmänna utbildningsområdet var alltför låga. De åtgärder som har vidtagits för att komma tillrätta med detta har skett på bred basis genom en översyn av kurser med fokus på tydliga och examinerbara lärandemål, examinationsformer som säkerställer individuell bedömning, ökad tillämpning av vetenskaplig litteratur samt kompetensökning av undervisande personal. Konkret har detta inneburit en översyn och revidering av samtliga kursplaner som därefter har granskats och fastställts av den Särskilda Nämnden för Lärarutbildningen. I samband med revideringen har måluppfyllelse och progression säkerställts med det verktyg, målmatris, som används för samtliga utbildningar inom universitetet. Högskoleverkets tematiska studier kring examination med kvalitet, utbildning på vetenskaplig grund och examensarbetet i den nya lärarutbildningen har varit ett gott stöd i arbetet. För lärarutbildningen nyttjas SOLO-taxonomin för att tydliggöra lärandemålen. Som stöd för att stärka vetenskapligheten i kurserna används internationell litteratur och fler forskningsbaserade artiklar och böcker. Litteraturlistorna har reviderats och genom uppdelning mellan obligatorisk litteratur och särskild referenslitteratur har kopplingen till kursens mål tydliggjorts. I rapporter som studenter skriver i det allmänna utbildningsområdet ställs från och med hösten 2008 krav på korrekt tillämpning av formalia utifrån riktlinjer för vetenskapligt skrivande. Det examinatorskollegium som inrättats för examensarbeten har från hösten 2008 förstärkts med två professorer. Samtliga huvudhandledare för examensarbetena är disputerade. Universitetet genomför från och med våren 2009 en systematisk uppföljning av hur studenterna nu uppfattar kravnivåerna. Detta genomförs genom att studenterna i samtliga kurser i det allmänna utbildningsområdet får besvara en tilläggsfråga i kursutvärderingsformuläret. 2

29 Ordförandes beslutsärende Ärende SNL-O Nr 23-09, Bilaga 2 Uppbyggnaden av det allmänna utbildningsområdet I den genomförda revideringen av kurser och kursplaner har behovet för studenterna som är inriktade mot skolans olika åldrar och verksamheter särskilt beaktas. I kursplaner framgår nu tydligt att kursuppgifter är anpassade för olika verksamhetsområden, även senare år och gymnasiet. Införandet av särskild kurslitteratur och vetenskapliga artiklar är andra exempel på genomförda revideringar. Ytterligare en åtgärd är att kurserna i högre utsträckning bemannas av kompetens i form av lärare med lärarbakgrund från verksamheter mot senare år och gymnasiet. I flertalet kurser ingår moment av pedagogisk bedömning där målet är att studenterna ska kunna dokumentera, analysera och bedöma olika elevers lärande. Luleå tekniska universitet har arbetat med att synliggöra detta moment i kursplanerna men en del arbete återstår. Lärarutbildningens lokala profil I förhållande till hösten 2006 har antalet inriktningar reducerats med fem. För att ytterligare profilera lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet har förslag till teknisk profil utarbetats under Utgångspunkten är den unika möjligheten att utveckla en lärarutbildning där teknisk forskning och utveckling integreras med kompetensen inom lärande och pedagogik i nära samarbete med Teknikens Hus. Genom att arbeta med våra kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, vårt arbetssätt och vår lärandemiljö utifrån ett teknikperspektiv avser vi göra utbildningen lustfylld, meningsfull och intresseväckande för de blivande lärarna. Under våren ska en handlingsplan med riskanalys fastställas för beslut och implementering påbörjas under hösten. Öka integration mellan matematik och matematikdidaktik Mot grundskolans tidigare år är matematik och matematikdidaktik väl integrerade i samtliga kurser inom inriktningen. I inriktningen matematik mot senare år och gymnasieskolan har studentunderlaget varit litet, vilket tidigare har medfört samläsning med andra program. Tre kurser som innehöll matematikdidaktik riktades specifikt till lärarstudenter. Ett förslag till omarbetning av inriktningar i matematik utvecklas av professorn i Matematik och lärande. Förslaget innebär ökad samordning mellan inriktningar mot tidigare och senare år. I avvaktan på detta antar inte universitetet några nya studenter i inriktningen mot senare år och gymnasiet. Utöver utvecklingsarbetet har en ämnesdidaktisk seminarieserie påbörjats vid institutionen för Matematik. Enligt tidigare redovisning har satsningar på nya rekryteringar genomförts för att stärka ämnet Matematik och lärande. Avslutande kommentarer Ett omfattande utvecklingsarbete har pågått under senaste året inom lärarutbildningen för att åtgärda de brister som framkom vid Högskoleverkets uppföljning. Studenterna förväntas uppleva positiva effekter av den kraftsamling som har skett med att öka vetenskaplig kompetens och stärka vetenskaplig miljö. Utöver ovannämnda åtgärder har en del arbete pågått för att möta Högskoleverkets generella rekommendationer. Sammantaget förväntas utvecklingsarbetet leda främst till en mer profilerad lärarutbildning samt till att studenterna får en utbildning som ställer högre krav på deras prestationer och som visar tydligare koppling till forskningen. 3

30 Ordförandes beslutsärende Ärende SNL-O Nr 23-09, Bilaga 2 Bilaga 1 Konstnärliga inriktningar i lärarutbildningen I lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet ingår varierande ämnen, speciellt inom inriktningar/specialiseringar där tekniska, humanistiska samt konstnärliga ämnen erbjuds. Inom de konstnärliga inriktningarna finns en miljö med 13% disputerade lärare i lärarutbildningen och de disputerade medverkar till största del i undervisning inom inriktningar/specialiseringar. Utöver de disputerade finns lärare som är utsedda till konstnärliga lektorer. I och med att lärartimmarna i inriktningar/specialiseringar utgör tre gånger så många som lärartimmarna inom det allmänna utbildningsområdet (AUO) så får den konstnärliga inriktningarna stor inverkan på lärarutbildningens statistik. För att tydliggöra den konstnärligt unika miljön har följande sammanställning för läsåret 2008/2009 gjorts. Lärarutbildningen exkluderat konstnärliga inriktningar Lärarutbildningens konstnärliga inriktningar Lärarutbildningen i sin helhet Totala antalet lärare i lärarutbildningen heltidsekvivalenter 18,8 16,1 34,9 Heltidsekvivalenter - disputerade i AUO (% av totala antalet heltidsekvivalenter) Heltidsekvivalenter - disputerade i inriktning/specialisering (% av totala antalet heltidsekvivalenter) Heltidsekvivalenter - disputerade totalt (% av totala antalet heltidsekvivalenter) 5,4 (29%) 0,5 (3%) 6,0 (17%) 4,8 (26%) 1,6 (10%) 6,3 (18%) 10,2 (54%) 2,1 (13%) 12,3 (35%) 4