Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora

Transkript

1 Dnr: 2013/ Rekryteringsplan för fakulteten för Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från

2 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat upprätta en plan för rekrytering som identifierar områden där insatser kan göras för att uppfylla de strategiska mål som finns formulerade både på universitets- och fakultetsnivå. Det övergripande syftet är, att skapa förutsättningar för fakulteten att genom strategisk rekrytering utvecklas till en komplett akademisk miljö. Rekryteringsplanen ska fungera som underlag för de beslut som behöver fattas för att stärka fakultetens rekryteringar i relation till Linnéuniversitetets övergripande målbeskrivningar och strategiska dokument. Universitetets fyra övergripande strategiska områden ska ligga till grund för arbetet. Dessa är: utmanande utbildning, samhällelig drivkraft, framstående forskning och globala värden. I anvisningar till planen har följande utgångspunkter lyfts fram som särskilt viktiga att beakta: bygga på fakultetens kompetensförsörjningsplaner se till fakultetens helhetsbehov vara möjlig att utvärdera beröra behovet av adjunkter under perioden Vidare ska planen ge fakulteten förutsättningar att bedriva högkvalitativ utbildning och framstående forskning i samverkan med samhället att rekrytera professorer och lektorer som bedriver framstående forskning att rekrytera professorer och lektorer som stärker och utvecklar slagkraftiga utbildnings- och forskningsmiljöer att bedriva professionsutbildning av hög kvalitet att uppnå en stabil forskningsfinansiering att stärka fakultetens kandidat- och masterprogram Rekryteringsplanen omfattar enbart akademisk personal, det vill säga adjunkter, lektorer, docenter, professorer och anställda på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Rekryteringsplanen bygger på främst tre typer av källor: strategin för Linnéuniversitet, fakultetens strategiska plan och ett utredningsarbete av ordförande för anställningsnämnden i form av analys av institutionernas kompetensförsörjningsplaner samt individuella intervjuer med prefekterna vid fakultetens institutioner. Utifrån detta underlag har fyra områden utkristalliserats som centrala för fakultetens arbete med strategisk rekrytering i förhållande till de givna anvisningarna. Dessa områden är fakultetsgemensamma möjligheter, anställningsgrunder, forskning och forskningsfinansiering samt handläggningsprocessen vid tjänstetillsättningar. 2 (5)

3 Fakulteten för Fakulteten för bildades i sin nuvarande form vid den omorganisering av Linnéuniversitetet som genomfördes till den 1 januari Den består av sju institutioner: Institutionen för design (DE) Institutionen för film och litteratur (IFL) Institutionen för kulturvetenskaper (KV) Institutionen för musik och bild (MB) Institutionen för medier och journalistik (MJ) Institutionen för språk (SPR) Institutionen för svenska språket (SV) Personalstrukturen och de allmänna villkoren för institutionerna skiljer sig åt avsevärt. Medan MJ har en mycket stor andel adjunkter, nära professionsanknytning och bara en professor har IFL, KV och SPR en avsevärd akademisk kompetens med hög andel professorer och lektorer. Vid tre institutioner, DE, MB och IFL, finns akademisk personal anställd på såväl vetenskaplig som konstnärlig grund. Alla fakultetens institutioner utom DE och MJ bedriver lärarutbildning. Fakulteten för är tvärvetenskaplig och synnerligen komplex, inte minst i frågor och problem som kan relateras till personalfrågor och rekryteringsinsatser. Denna komplexitet måste beaktas vid diskussionen om de teman som ändå framstår som institutionsövergripande och därmed kan sägas ligga till grund för fakulteten som helhet även om de teman som diskuteras i det följande lyfts fram inom flera institutioner, så kan karaktären i problemen skilja sig åt från institution till institution. Prioriteringar för fakultetsstrategisk rekrytering Fakultetsgemensamma möjligheter Det är av central betydelse att fakulteten förmår visa ett samlat förhållningssätt till definitionerna av såsom den kommer till uttryck i praktiken vid Linnéuniversitetet. Ett sätt att formulera en sådan helhetssyn på den egna verksamheten är genom att formulera ett antal gemensamma profilområden som kan föra institutionerna samman i såväl undervisning som forskning. Arbetet med att etablera plattformar för forskarutbildningar som knyter an till både forskning och undervisning är ett avgörande element för att ta tillvara fakultetsgemensamma möjligheter. Det är viktigt att dessa profilområden upplevs som meningsfulla och implementerbara när de kan stärka byggandet av kompletta akademiska miljöer. Etableringen av gemensamma profilområden kan underlätta tydlighet för presumtiva sökande till olika typer av tjänster, de kan även fungera som viktiga 3 (5)

4 element i utarbetandet av anställningsprofiler, något som också skulle bidra till att tydliggöra FKH i förhållande till andra lärosätens motsvarande fakulteter. Fakulteten bör därför: - Utveckla former för etablerandet av för fakulteten delade profilerade verksamhetsområden, såväl inom forskning, konstnärlig verksamhet, undervisning som i samverkan med det omgivande samhället. - Införliva gemensamma profilområden i såväl marknadsföringsåtgärder som utlysningsprofiler vid tillämpliga tjänstetillsättningar. Anställningsgrunder Frågan om relationen mellan, och statusen för, olika anställningsgrunder är central för ett rekryteringsstrategiskt förhållningssätt inom fakulteten. Idag förekommer parallellt anställningar på vetenskaplig grund, konstnärlig grund och så kallad beprövad erfarenhet, i praktiken professionsanknuten grund. Den sistnämnda gäller idag främst adjunkter som både är lärare vid fakulteten och tjänstgör i en verksamhet utanför akademin. Professionsanknytningen kan också utnyttjas till exempel vid adjungering och tillsättandet av gästprofessorer som knyts till fakultetens utbildningsprogram och forskarutbildning genom tidsbegränsade förordnanden. Detta sistnämnda är ett system som finns exempelvis vid flera journalistutbildningar i landet. Det är en typ av strategisk rekrytering som är ett instrument för samverkan med det omgivande samhället på universitetets och fakultetens villkor. Vad gäller den konstnärliga sidan av fakultetens verksamhet, så bör FKH sträva efter att placera sig i en nationell ledarposition. Relationen mellan vetenskapliga och konstnärliga grunder för anställningar är komplicerad. Till exempel finns idag inga meriteringsvägar liknande de akademiska för personal anställd på konstnärlig grund. Att söka former för detta är avgörande för att utveckla en stark och samhälleligt relevant humaniorafakultet. Av stor vikt är i detta sammanhang också att skapa förutsättningar för att utveckla ett starkt och gott akademiskt ledarskap samt att öka förmågan att bland fakultetens akademiska personal rekrytera chefer. För att öka möjligheten att knyta de mest attraktiva kompetenserna till sig bör fakulteten därför: - Klarlägga villkoren för anställning på vetenskaplig respektive konstnärlig grund samt definiera vad som lokalt avses med beprövad erfarenhet i fakultetens verksamhet. - Skapa möjligheten att utlysa tjänster som vilar på kombinerad vetenskaplig och konstnärlig grund. - Stärka och tydliggöra förutsättningarna för flexibla, men trygga, former för anställningar med professionsförankring. - Möjliggöra samtidiga utlysningar för i första hand lektor och i andra hand adjunkt för att effektivisera rekryteringen, men samtidigt se till att så långt det är möjligt alltid rekrytera disputerad personal till anställningar som vilar på vetenskaplig grund. - Skapa förutsättningar för individer att utvecklas som akademiska ledare. - Erbjuda och underlätta kompetensförsörjning för chefsposter. - Goda erfarenheter av akademiskt ledarskap ska vara meriterande vid tjänstetillsättning. - Förmåga att samverka med det omgivande samhället, samt förmåga att utveckla samspelet mellan utbildning, forskning och samverkan ska vara meriterande vid tjänstetillsättning. 4 (5)

5 Forskning och forskningsfinansiering Centralt för att öka fakultetens attraktionskraft i rekryteringsarbetet är, att erbjuda goda villkor för forskning och forskarutbildning målet måste i grunden vara att skapa en komplett akademisk miljö vid fakulteten. För att detta ska kunna åstadkommas måste villkoren för forskning och forskarutbildning optimeras inom ramen för de förutsättningar som föreligger. Ur meriteringssynpunkt är det också viktigt att utveckla ett system som möjliggör inrättandet av så kallade mellantjänster, som forskarassistent- och postdoktjänster. Av stor vikt är också att uppnå jämlika villkor mellan vetenskaplig och konstnärlig forskning både med avseende på tidstilldelning och befordringsgångar. Här har fakulteten möjlighet att bli ett föredöme också på nationell nivå. Fakulteten bör därför: - Erbjuda en utbyggd forskarutbildning som stödjer skapandet av kompletta akademiska miljöer - Förbättra formerna för stöd till, och uppföljning av, ansökningar av externa forskningsmedel - Underlätta inrättandet av forskarassistent- och postdoktjänster. - Utveckla ett system för validering av meriter som skapar likvärdiga befordringsgångar för tjänster tillsatta på konstnärlig grund. Handläggningsprocessen vid tjänstetillsättningar För att förmå knyta högsta möjliga kompetens till olika positioner inom fakulteten krävs rutiner som underlättar anställningsförfarandet. Här har åtgärder gjorts genom den form anställningsnämnden idag har, vilka garanterar ett stort inflytande för såväl institutioner som de enskilda ämnen inom vilka tillsättningar sker. För att ytterligare underlätta anställningsprocessen bör fakulteten: - Korta handläggningstiderna. Inga anställningsärenden ska ta mer än sex månader. - Se över den ekonomiska ersättningen till de sakkunniga så att den kan brukas som instrument för att garantera sexmånadersgränsen för ärendehanteringen. - Öka anställningsnämndens delaktighet i ärendegången så att såväl genomskinlighet som ansvar samlas och tydliggörs vid exempelvis utformande av anställningsprofiler. - Utforma en handläggningsrutin för att tillsvidareanställa adjunkter. 5 (5)