Policy för bedömning av konstnärlig kvalitet vid fakulteten för konst och humaniora

Transkript

1 Dnr: 2018/ Policy för bedömning av konstnärlig kvalitet vid fakulteten för konst och humaniora Beslutat av Fakultetsstyrelsen för konst och humaniora Gäller från Handläggare: Hans T Sternudd, prodekan

2 Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Termer och begrepp... 3 Policy för bedömning av konstnärlig kvalitet... 6 Användningsområde... 6 Kriterier... 6 Gemensamma kvalitetskriterier för utvecklingsarbete och konstnärlig forskning... 7 Kvalitetskriterier för utvecklingsarbete... 7 Kvalitetskriterier för konstnärlig forskning... 8 Bedömningen... 8 Kvalitetsindikationer... 8

3 Sida 3 (8) Bakgrund Dekan vid Fakulteten för konst och humaniora (FKH) gav 2014 det dåvarande konstnärliga rådet, under ledning av dess ordförande professor Erika Lagerbielke, i uppdrag att utarbeta en policy för bedömning av konstnärlig kvalitet (Dnr: 2014/ , ärende nr 56). Uppdraget innebar att formulera kriterier för bedömning av konstnärlig kvalitet, som stöd i ärenden där bedömningar av kompetens, arbete och verksamhet krävs. Rekrytering, befordran och utvecklingsarbete identifierades som viktiga områden där en mer stringent policy var nödvändig. Ett underlag för policydokument presenterades vid Fakultetsstyrelsen för konst och humanioras sammanträde den 30 mars Vid sammanträdet lämnades följande synpunkter på dokumentet: det behöver göras mer generellt det är otydligt i strukturen det behöver förtydligas vem dokumentet vänder sig till det behöver anpassas till universitetets regelverk, t.ex. anställningsordningen lärande och kunskap saknas konstnärlig forskning bör utvecklas mer kriterier för konstnärlig lektor, docent och professor kan preciseras. Fakultetsstyrelsen beslutade att underlaget efter bearbetning av fakultetsledningen ska gå på remiss till institutionerna och efter ytterligare bearbetning ska policyn presenteras vid en hearing. Därefter fattar fakultetsstyrelsen beslut om dokumentet. (Dnr:2014/ , 26). Remissen gick ut till berörda institutioner den 16 april 2015, därefter avstannande arbetet med policydokumentet. I mars 2017 fick tillträdande prodekan Hans T Sternudd i uppdrag att återuppta arbetet med policydokumentet. Utgångspunkten för det återupptagna arbetet med en policy för bedömning av konstnärlig kvalitet har varit de remissvar som inkom I detta arbete identifierades de delar av dokumentet som behövde mindre omarbetningar och de som krävde mer omfattade utredning. I oktober 2017 presenterades ett utkast till policy för företrädare från de berörda huvudområdena vid FKH, design, kreativt skrivande och musik. Förslaget presenterades även muntligt vid Fakultetsstyrelsens (FS) möte den 25 oktober Det slutgiltiga förslaget som FS tog ställning till den 9 april 2018 hade innan dess varit på remiss hos berörda ämnen och institutioner, samt HR och Anställningsnämnden. Vägledande i arbetet har varit att policyn ska harmoniera med Högskolelagen och den lokala anställningsordningen. Förslaget till policy har fokus på det uppdrag som formuleras i dekanens beslut Resonemanget, som förs i motiveringen till uppdraget, om relationen mellan vetenskaplig och konstnärlig grund för anställning och meriteringsvägar för anställda på konstnärlig grund, berörs inte i policyn. Orsaken är att det faller utanför uppdraget och att det pågår en översyn av meriteringsvägar och -grunder för hela Linnéuniversitetet. Termer och begrepp I policyn är begreppet konst inte definierat eller problematiserat. Konstnärer avser här de som är anställda på konstnärlig grund eller sökande till den typen av tjänst. I linje med det definieras konst som konstnärernas produktion.

4 Sida 4 (8) I policyn används begreppen utvecklingsarbete och konstnärlig forskning i enlighet med Utbildningsdepartementets Förslag om begreppen konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig forskning (U2012/3740/UH). I promemorian argumenterades för att innefatta både det som sedan högskoleförordningen 1977:263 benämnts konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig forskning i det senare begreppet. 1 På grund av detta finns det anledning att omarbeta den lokala anställningsordningen. På samma sätt som i vetenskapliga sammanhang görs det därmed en skillnad mellan forskning och utvecklingsarbete i konstnärliga sammanhang. I promemorian fastslås att [s]ådan verksamhet som ligger nära konstnärligt arbete men som inte kan kallas forskning kan även fortsättningsvis vara viktigt i anslutning till konstnärliga högskoleutbildningar. Eftersom utvecklingsarbete är ett mångtydigt begrepp i högskolan bör sådan konstnärlig verksamhet som inte rimligen kan kallas forskning eller utbildning men som fortsatt är väsentlig för de konstnärliga utbildningsmiljöerna kunna inrymmas i begreppet utvecklingsarbete i högskoleförfattningarna. (U2012/3740/UH, 6-7) I policyn avser väsentlig verksamhet även aktiviteter utanför universitetet, till exempel musicerande, utställningar och produktutveckling, vilka därmed innefattas i termen utvecklingsarbete. Återuppförande av verk, till exempel ett musikaliskt eller dramatiskt verk, innefattas även i utvecklingsarbetet (men kan även ingå i ett konstnärligt forskningsprojekt). Konstnärlig forskning präglas av större teori- och metodmedvetenhet liksom av tydligare kvalitetssäkring i jämförelse med [utvecklingsarbete], enlig Utbildningsdepartementets förslag (Ibid., s. 5), och med hänvisning till Vetenskapsrådet kännetecknas ett konstnärligt forskningsprojekt ofta av att reflektion utifrån den konstnärliga processen betonas och att tydliga frågeställningar undersöks (Ibid.). Skillnaden i policyn mellan utvecklingsarbete och konstnärlig forskning följer terminologin i Högskolelagen och definitionerna i ovan nämnda promemoria. Det bör betonas att de olika beteckningarna inte värderar den aktivitet som avses. 2 I policyn används kvalitetsbegreppet synonymt med egenskaper, inte som värdering av egenskaper. Vilket innebär att kvalitet ska förstås som en neutral benämning av resultatet av utvecklingsarbete och konstnärlig forskning. Vid bedömning handlar det om en värdering av kvalitet, vilken benämns med hjälp av adjektiv som exempelvis låg, god eller hög. Den lokala anställningsordningen använder på ett flertal ställen 1 Se till exempel avsnittet Begreppet konstnärligt utvecklingsarbete utgår och verksamheten omfattas av begreppet utvecklingsarbete s Promemorians förslag infördes i den nu gällande Högskollegen (se Högskolelag (1992: 1434), Svensk författningssamling 1992: 1434, t.o.m. SFS 2017:279, 2 Högskolelagen gör ingen värdering mellan de olika verksamheterna forskning och utvecklingsarbete, vilket avspeglas i propositionen Om utbildning och forskning inom högskolan m.m, 1976/77:59. Det är viktigt att därvid också nämna [utvecklingsarbetet] som en uppgift jämställd med utbildningen och forskningen

5 Sida 5 (8) begreppet skicklighet kopplat till konstnärlig yrkesmässig förmåga, utvecklingsarbete, konstnärlig forskning och handledning. I policyn likställs skicklighet med hög kvalitet.

6 Sida 6 (8) Policy för bedömning av konstnärlig kvalitet Grundprinciper Grundprinciper för policyn är: 1) att den ska vara kortfattad 2) att den ska kunna användas av samtliga huvudområden med konstnärliga examensrättigheter vid fakulteten. 3) att det inom de konstnärliga huvudområdena finns kompetens för kvalitetsbedömning. Det innebär att de konstnärliga huvudområdenas autonomi betonas. I den mån som ämnesspecifika kriterier behövs bestäms dessa av respektive ämne. Användningsområde Policyn används vid rekrytering och befordran på konstnärlig grund, 3 till exempel som stöd för formulering av anställningsprofiler med bedömningsgrunder, samt utarbetande av riktlinjer för sakkunniga; bedömning av utvecklingsarbetet och konstnärlig forskning; tillfällen då konstnärlig kvalitet granskas, relaterat till tjänsten inom Linnéuniversitetet; kompetensutveckling och kompetensförsörjning Vid rekrytering ska det anges vilken typ av konstnärlig kompetens som erfordras för uppdraget. Kriterier Inom universitetets alla verksamhetsområden är kvalitetsbedömningar av kompetens och arbetsinsatser ständigt förekommande och nödvändiga. När det gäller anställning, tilldelning av forskningsmedel och meritering görs bedömning av kvalitet oftast av sakkunniga. Även om ett flertal kvalitetskriterier är gemensamma för olika områden inom universitetet finns det specifika kriterier för det konstnärliga området. I arbetet med policyn har målet varit att ta fram kriterier till stöd för sakkunniga och andra granskare vid bedömning av konstnärlig kvalitet. Kvalitetskriterierna visar vilka aspekter som utgör grund för en sammanvägd bedömning av konstnärlig kompetens. Kriterierna är formulerade så att de bedömer den konstnärliga forskningen och utvecklingsarbetet, inte utövaren (till exempel att det rör sig om ett personligt uttryck). Andra subjektiva kriterier, som autenticitet och förmåga att beröra, har på grund av deras otydlighet undvikits. Kriterierna kan även innefatta 3 I policyn berörs inte hur progression, vilket är en viktig faktor i befordringsärenden, ska bedömas. Riktlinjer för hur progression ska bedömas anges i anställningsordningen upprättad vid Linnéuniversitetet.

7 Sida 7 (8) samarbetsprojekt. I sådana fall behövs det en redogörelse för vilken roll som personen spelade i samarbetet. Gemensamma kvalitetskriterier för utvecklingsarbete och konstnärlig forskning Kreativitet o innovativ förmåga att lösa uppsatta problem; o fritt och kritiskt förhållande till etablerade perspektiv. Reflexiva aspekter o reflekterande förhållningssätt till traditioner och etablerade praktiker; o förmåga att diskutera, formulera problematik och problematisera, samt identifiera möjliga lösningar; o förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation; o förmåga till dokumentation av forskning och utvecklingsarbete. Teoretiska aspekter o uppvisad kunskap i de för konstformen etablerade och aktuella teoribildningarna; o förmåga att utveckla metodologiska, epistemologiska och teoretiska perspektiv. Etik och hållbarhet o förmåga att identifiera, reflektera kring och diskutera etiska frågor och hållbarhetsaspekter; o förmåga att utarbeta förhållningssätt, strategier och praktiker för att bemöta dessa. Verk värderas utifrån: Komplexitet och djup o innefattande såväl koncept som utförande. Relevans o i relation till det område som bedömningen avser; o spridning och påverkan; o värde för den akademiska verksamheten. Kvalitetskriterier för utvecklingsarbete Tekniska aspekter o hantverksmässigt kunnande. Formmässiga aspekter o gestaltande förmåga; o behärskade av genrer, stilar och uttryck

8 Sida 8 (8) Kvalitetskriterier för konstnärlig forskning Processaspekter o förmåga att identifiera forskningsfrågor o förmåga att med hjälp av konstnärliga metoder undersöka och analysera ett material; Teoretiska och metodologiska aspekter o teoretisk reflektion; o relation till befintlig nationell och internationell forskning, konstnärlig praktik och/eller teoribildning av betydelse för området. Reflexiva aspekter o förmåga att reflektera över den kunskap som produceras i konstnärlig forskning; o förmåga att reflektera över resultatet av den konstnärliga forskningen i relation till etiska, samhälleliga och hållbara perspektiv. Bedömningen Kvalitetsbedömningen utförs av sakkunniga eller genom en referentgranskning. Granskare bedömer de material som inlämnats för bedömning. Om produkten av en konstnärlig aktivitet, här benämnt som verket i sig inte kan bedömas, till exempel vid scenframträdande eller andra flyktiga verk, behöver en dokumentation lämnas in. Vid bedömning av konstnärliga verk finns det ofta behov av en reflekterande kommentar för att göra bedömningen möjlig. Hur den ska utformas avgörs inom respektive ämne och i relation till det sammanhang som bedömningen görs inom. Anställda ska ges möjlighet att lämna in forskning och utvecklingsarbete för bedömning, (till exempel vid ansökan om befordran). Relevanta arbeten som inte gjorts publika ska även kunna utgöra grund för bedömning. Kvalitetsindikationer Bedömningen bör även ta hjälp av kvalitetsindikatorer, på ett liknande sätt som vid vetenskapssamhällets bedömning av kvalitet gör utifrån antalet externfinansierade forskningsprojekt, publiceringar i tidskrifter med olika ranking, deltagande med presentationer på konferenser och externa forskningsprojekt etc. För utvecklingsarbete kan indikatorer utgöras av till exempel produktformgivning, uppföranden, visningar, publikationer och inspelningar, samt samverkan med samhälle och näringsliv. Kvalitetsindikatorer kan även utgöras av nomineringar och erhållna priser, stipendier, utmärkelser, uppdrag, medlemskap i föreningar och akademier, mentorskap; information och kommunikation om konstnärligt utvecklingsarbete. Indikatorer kan även vara av kvantitativ art: antal utställningar, uppföranden, spelningar etc. Vilka indikatorer som är vägledande för bedömningen av konstnärlig kvalitet varierar mellan de huvudområden som har examensrättigheter på konstnärlig grund. Framtagandet av kvalitetsindikatorer görs av respektive ämne. Urval av kvalitetsindikatorer genomförs av ämnesföreträdare, med fördel i samråd med sakkunniga och konstnärliga huvudområden vid andra lärosäten.