Utredningsuppdrag om samarbete ga llande a mnesdidaktisk forskning och forskarutbildning mellan IKK och ISAK

Transkript

1 RAPPORT Dnr LiU Utredningsuppdrag om samarbete ga llande a mnesdidaktisk forskning och forskarutbildning mellan IKK och ISAK Uppdraget Vid sitt sammanträde den 4 mars 2013 beslutade Styrelsen för Utbildningsvetenskap att Bengt- Göran Martinsson, IKK, och företrädare för pedagogiskt arbete med ämnesdidaktisk inriktning på ISAK får i uppdrag att utreda hur områdena litteratur- och språkdidaktik samt samhällsämnenas didaktik skulle kunna stärkas inom ramen för pedagogiskt arbete. Gruppen får i uppdrag att utreda olika samverkansformer och utvecklingsalternativ för forskning och forskarutbildning. Inom ramen för Utbildningsvetenskaps fakultetsanslag kan vissa medel frigöras för detta ändamål. Gruppens förslag ska rapporteras till Styrelsen för Utbildningsvetenskap senast sista ordinarie sammanträde våren Prefekt Kalle Bäck vid ISAK utsåg Anna Johnsson Harrie som gruppens andra deltagare. Det har tidigare uppmärksammats att den ämnesdidaktiska forskningsanknytningen inom samhällsämnenas didaktik är svag vid LiU, därav de särskilda satsningar som beskrivs nedan. Svenskämnets och de moderna språkens didaktik inom IKK har förvisso forskning och forskarutbildning med stöd av fakultetsmedel inom ramen för pedagogiskt arbete vid campus Valla. Den nuvarande konstruktionen med ett nära samarbete med pedagogiskt arbete inom IBL, som borgat för att en någorlunda kritisk massa vad gäller doktorander och handledare varit möjligt att upprätthålla, är dock under avveckling. Detta kan innebära att svenskämnets didaktik, trots stöd från fakulteten, i framtida utvärderingar kan betraktas som en för liten miljö för att bedriva forskarutbildning. Vi uppfattar vårt uppdrag att undersöka förutsättningarna för att inom ramen för pedagogiskt arbete dels skapa förutsättningar för forskning och forskarutbildning inom samhällsämnenas didaktik, dels skapa en långsiktigt fungerande miljö med en tillräcklig storlek för att garantera kvalitet inom såväl samhällsämnena som svenskämnet och de moderna språkens didaktik. Vi vill därför inledningsvis undersöka 1) de ämnesmässiga förutsättningarna för ett samarbete av det här slaget 2) om det finns personella förutsättningar för ett samarbete gällande forskning och/eller forskarutbildning 3) vilken modell för forskning och/eller forskarutbildning som bör tillämpas / /11.Uppdragang.samarbeteIKK-ISAKpdf

2 Ämnesmässiga förutsättningar Ämnesdidaktik som huvudområde i lärarutbildningen Beträffande lärarutbildningens forskningsanknytning beslutade Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap ( ) att lärarprogrammen enligt 2011 års examensordning ska ha följande huvudområden: 1. Pedagogiskt arbete förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet inriktning fritidshem 2. Didaktik grundlärarprogrammet inriktning F-3 och Ämne med didaktisk inriktning ämneslärarprogrammet inriktning 7-9 och gymnasiet För ämneslärarprogrammet anges således ämnesdidaktik som huvudområde och det är därför inom detta område som utbildningens forskningsanknytning bör sökas. Ämnesdidaktisk forskningsanknytning bidrar till lärarstudenternas direkta möjligheter att fortsätta till forskarstudier vid universitetet. Indirekt har de en möjlighet att i flera ämnen, såsom språk, historia och de samhällsvetenskapliga ämnena, söka sig till forskning i sina ämnen. I vissa fall kan det dock krävas kompletteringar för att få behörighet. Ett annat samband gäller ämnesdidaktikens försörjning av lärarpersonal samt den verksamma personalens kompetensutveckling. Ämnesdidaktisk kompetens är en bristvara i dagens högskola. Att ha adekvat och kompetent personal i ämnesdidaktik är en styrka. På sikt kan avsaknad av en tillräcklig ämnesdidaktisk forskningsanknytning äventyra framtida prövningar av examensrättigheter. Pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskämnets och de moderna språkens didaktik Ansvaret för svenskämnets och de moderna språkens didaktik ligger samlat inom Institutionen för kultur och kommunikation, som bland annat ger undervisning i litteraturvetenskap, svenska och de moderna språken. För närvarande gör det begränsade utrymmet för doktorander och handledning att något egentligt ansvar för de moderna språken inte kan tas, utan verksamheten koncentreras till svenskämnets didaktik. Det ämnesdidaktiska perspektivet bärs upp av Pedagogiskt arbete med denna inriktning och innefattar en professor, två lektorer och en doktorand och två licentiander, studerande på halvtid, med inriktning mot svenskämnets didaktik. I svenska/nordiska språk finns en professor, knuten till forskarskolan Språk och kultur i Europa, med forskning bland annat om skolans språkvärldar och klassrumsspråk. I moderna språk finns två lektorer (tyska respektive franska) med doktorsexamina med språkdidaktisk inriktning. Forskarutbildningen i svenskämnets didaktik bedrivs tillsammans med IBL i en institutionsövergripande forskarskola i Pedagogiskt arbete. Genom detta skapas en större utbildningsvetenskaplig miljö bestående av två professorer och sju doktorander/licentiander som följer studieplanen för Pedagogiskt arbete. Den nuvarande verksamheten finansieras med anslag från SUV och externa medel från Linköpings kommun. Vidare finns ett samarbete med svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola (MAH) avseende forskarutbildningen i första hand. Detta ska byggas ut genom att forskarutbildningen vid MAH och LiU i svenskämnets didaktik tillsammans med motsvarande forskarutbildningar vid Södertörns högskola, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet organiserar en nationell forskarskola med i svenska med didaktisk inriktning. 2

3 Samhällsämnenas didaktik Som ett led i arbetet inför 2011 års lärarutbildning beslutades vid LiU att satsa ytterligare på ämnesdidaktisk forskning. Detta beskrivs i examensrättsansökan på följande sätt: Ämnesdidaktiken vid Linköpings Universitet vilar på en idé om att ämnen bildar kluster. Det innebär att skolämnen som är närbesläktade tillsammans bygger en ämnesdidaktisk plattform för utveckling av gemensam ämnesdidaktisk forskning, vilken kan utgöra grund även för vidareutveckling av ämnesspecifika didaktiska frågeställningar. 2 Efter en inventering av den ämnesdidaktiska forskningen vid LiU beslutades att göra några särskilda satsningar inom samhällsämnenas didaktik. Samhällsämnena vid LiU är spridda på följande institutioner: Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK (historia) Institutionen för kultur och kommunikation, IKK (religionsvetenskap, filosofi) Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI (samhällskunskap) Institutionen för Tema (geografi) Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL (flera ämnen) Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV (flera ämnen) En lektorstjänst i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas didaktik utlystes och besattes fr o m den 1 juli I denna tjänst ligger ett uppdrag att koordinera satsningen inom samhällsämnenas didaktik och vara klusteransvarig inom det samhällsämnesdidaktiska klustret. Den 1 februari 2011 tillträdde Hans Albin Larsson som gästprofessor i utbildningsvetenskap med inriktning mot samhällsämnenas didaktik för att vara vetenskaplig ledare för denna forskningssatsning. Gästprofessuren har omfattat 20 % av en hel anställning under två år. Båda tjänsterna förlades ISAK. Den 1 februari 2013 upphörde gästprofessuren. Ett forskningsprogram kring samhällsämnenas didaktik utvecklades med början höstterminen Under vintern 2011 hölls möten med personal vid samtliga berörda institutioner vid båda campus. Syftet med mötena var att utmejsla möjliga forskningsområden inom programmet. Huvudinriktning blev att göra det möjligt att inom alla ämnen undersöka motsvarande fenomen, t.ex. innehållsfrågor, metodiska frågor, värderingsproblematik som lyfts fram i ett gemensamt forskningsprogram. Inom forskningsmiljön Samhällsämnenas didaktik (DISA) finns idag ca aktiva forskare från de olika institutionerna ovan. Inom miljön finns en gemensam seminarieserie, samarbete kring examensarbeten, ett gemensamt antologiprojekt har genomförts mm. Under maj 2013 kommer Linköpings universitet att tillsammans med Karlstad universitet Göteborgs universitet och Uppsala universitet att gå in med en ansökan till Vetenskapsrådet om en lic-forskarskola i samhällsämnenas didaktik (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap). De personer som är med i samarbetet från LiU:s sida är docent David Ludvigsson (historia, ISAK), lektor Anna Johnsson Harrie (samhällskunskap, ISAK) och docent Mats Sjöberg (historia, IBL). 2 Examensrättsansökan för Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan, Linköpings universitet, dnr LiU ( ) 3

4 Personella förutsättningar för ett samarbete gällande forskning och/eller forskarutbildning Av beskrivningarna av de två forskningsmiljöerna ovan framgår att det finns aktiva forskare inom de båda miljöerna. Personella förutsättningar för ett forskningssamarbete finns, men när det gäller eventuell forskarutbildning måste frågan om handledarkapacitet särskilt uppmärksammas. Vi har för detta utredningsuppdrags räkning kontaktat åtta olika avdelningschefer på institutionerna IBL, IEI, IKK, ISAK, ISV och Tema, för att be dem inventera handledarkapacitet inom samhällsämnenas didaktik. Tyvärr har inte inventeringen besvarats från berörda avdelningar på IKK och Tema, vilket gör att utöver nedan redovisade resultatet kan viss handledarkompetens inom religionskunskaps- respektive geografididaktik tillkomma som inte finns med här. Totalt ger de inlämnade inventeringarna 27 personer, varav 15 är professorer eller docenter, som har ämnesdidaktiskt forskningsintresse och kan vara aktuella som handledare eller bihandledare för doktorand i samhällsämnenas didaktik. Sex av dessa 27 personer bedriver ämnesdidaktisk forskning inom något av dessa fyra ämnen. Av dessa sex är fem inom historiedidaktik och en inom samhällskunskapsdidaktik. Tre av historiedidaktikerna är docenter eller professor och kan därmed vara huvudhandledare. Sju av de 27 forskarna är främst ämnesföreträdare, men med ett didaktiskt intresse. 14 av de 27 forskarna är främst allmändidaktiker eller ämnesdidaktiker inom ett annat ämne, men som kan tänka sig att handleda projekt inom samhällsämnena. Beträffande svenskämnets och de moderna språkens didaktik finns handledarkompetensen främst vid IKK (litteratur/svenska språket och moderna språk) och IBL (svenska som grundläggande färdigheter). Totalt ger inventeringen inom dessa ämnen 14 personer med erfarenhet eller intresse för didaktisk forskning eller forskarutbildning. Sex av dessa är professorer eller docenter och elva har erfarenhet som huvud- eller bihandledare. Beträffande de moderna språken finns handledarkapacitet i engelska, franska och tyska. Av ovanstående framgår att handledarkompetens varierar mellan de olika ämnena. Men huvudhandledare och bihandledare kan kombineras så att en står för ämneskunskapen och en för den mer didaktiska kunskapen. Därmed kan bra handledarförutsättningar skapas även för ämnen där vi i nuläget har få disputerade ämnesdidaktiker. Därtill har flera av handledarna erfarenhet av att handleda i tvärvetenskapliga handledarkonstellationer inom pedagogiskt arbete. Modell för forskning och/eller forskarutbildning som bör tillämpas Vår bedömning är att ämnesdidaktisk forskarutbildning är ett effektivt sätt att skapa forskningsanknytning. För det första ger den lärarstudenterna en möjlighet till forskarutbildning, för det andra är det en väg att säkra framtida ämnesdidaktisk lärarkompetens och, för det tredje, utgör den en verksamhet för intresserade lärare att samlas kring och ta ansvar för, vilket direkt och indirekt höjer den ämnesdidaktiska kompetensen. 4

5 Vi föreslår en modell som bygger på antagning av fyra doktorander, två inom samhällsämnena och två inom svenskämnet och moderna språk. För att få ett aktivt forskarseminarium och kvalitet i avhandlingsarbetena bör doktorandgruppen komma upp i en viss kritisk massa. Här uppfattar vi fyra doktorander som ett minimum. Om dessutom de nationella satsningar som beskrivits för respektive miljö ovan slår väl ut, så kan doktorandgruppen ytterligare kompletteras med ytterligare forskarstuderande, vilket vore en stor fördel. Doktoranderna ska följa studieplanen för forskarutbildning i Pedagogiskt arbete varför denna studieplan behöver ses över för att se om eventuella ändringar behöver göras. Därtill behöver ett institutionsgemensamt forskarutbildningskollegium inrättas. Tidsplan och ekonomi Fakultetsanslaget för pedagogiskta arbete med inriktning mot svenskämnets och de moderna språkens didaktik täcker idag en och en halv doktorand. Förslaget med två doktorander ökar således kostnaden för fakulteten med kostnaden motsvarande en halv doktorandtjänst. Kostnaderna för handledning, kursgivning och administration förblir oförändrade. När det gäller miljön på ISAK finns idag inget fakultetsanslag för doktorander. Här innebär förslaget således en ny kostnad motsvarande kostnaden för två doktorander samt kostnader för handledning, kursgivning och administration motsvarande en halv professorstjänst i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas didaktik. finansierar däremot redan idag en lektorstjänst där en del av tjänsten är ett administrativt uppdrag att bygga upp och stärka samhällsämnenas didaktik. En finansiering av en halv doktorandtjänst, placerad på IEI, utgår för närvarande till och med Båda dessa poster kan vid en fortsatt satsning på samhällsämnenas didaktik bilda grund för en framtida satsning på samma område. Tabell 1 visar en sammanställning över vilka medel som behöver skjutas till, med hänsyn taget till befintliga, för att finansiera den föreslagna satsningen. De medel som finns för doktorandtjänster frigörs dock inte förrän Detsamma gäller det redan befintliga halva doktorandutrymmet inom samhällsämnenas didaktik. 5

6 Tabell 1. Kostnadsöverslag för kostnader per budgetår för en forskarutbildningsmiljö i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas samt svenskämnets och de moderna språkens didaktik. Beräknade kostnader per budgetår 4 doktorander ,5 professor Lokaler IT Drift Summa Befintliga medel som frigörs successivt PA-anslag 1,5 doktorand (IKK) Anslag samhällsämnenas didaktik Summa Behov av förstärkning Kommentar: Anslaget samhällsämnenas didaktik består av den nuvarande satsningen på del av en lektor med särskilt ansvar för uppbyggnad av samhällsämnenas didaktik och en halv doktorandtjänst med samma inriktning. När det gäller antagning till forskarutbildning kan man förhålla sig på två olika sätt: Det första är att doktorander antas allteftersom medel blir tillgängliga. Ett sannolikt scenario är då att två doktorander inom samhällsämnenas didaktik ht 2014 resp (när den nuvarande finansieringen av en halv doktorandtjänst inom området frigörs), två doktorander i svenskämnets didaktik (när nuvarande finansiering av doktorander frigörs). Med en sådan antagning förlorar man flera av de synergieffekter som ligger i en gemensam forskarutbildning genom att splittra upp antagningen av en ny kull doktorander på tre år. Till detta kommer negativa effekter på uppbyggnad av en gemensam miljö, handledning och kursgivning. Det andra alternativet, vilket vi förordar, är att ha en sammanhållen antagning då samtliga fyra doktorander antas. En samlad antagning skulle kunna genomföras antingen 2014 eller Det som skulle tala för att vänta till 2016 är att de nuvarande åtagandena då har löpt ut och man undviker därmed en del extra kostnader. Å andra sidan ser vi fördelar med en antagning redan Det första är att de båda nationella initiativen som beskrivits ovan, dvs. en nationell forskarutbildning i svenskämnets didaktik och en lic-forskarskola i samhällsämnenas didaktik, är planerade att starta hösten Det andra är att det finns en fördel i att nuvarande och framtida doktorander deltar gemensamt i miljön en tid och på så sätt skapar kontinuitet. Vi föreslår därför att man genom en engångskostnad för fyra doktorander under ett och ett halvt år, det vill säga från hösterminen 2014 till och med utgången av 2015, skapar förutsättningar för en samlad antagning inom rimlig tid. Kostnaden för detta torde under 2014 bli cirka 1,3 miljoner och ,6 miljoner under förutsättning att handledning, kursgivning och administration ryms inom befintliga tjänster. 6

7 Förslag och fortsatta åtgärder Vi föreslår att beslutar om inrättande av en forskarutbildning inom ramen för pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsvetenskap samt svenskämnets och de moderna språkens didaktik med antagning av fyra doktorander höstterminen Det institutionella ansvaret delas mellan IKK och ISAK, som utser en ledningsgrupp med ordförande som har uppdrag att 1. bereda budget 2. utarbeta arbetsformer för ett institutionsgemensamt forskarutbildningskollegium 3. planera för rekrytering och antagning av doktorander 4. bereda eventuell revidering av studieplanen för forskarutbildning i Pedagogiskt arbete Bengt-Göran Martinsson professor pedagogiskt arbete, IKK Anna Johnsson Harrie lektor pedagogiskt arbete m inriktning samhällsämnenas didaktik, ISAK 7