Didaktik i samha llsa mnena (DISA) rapport fra n arbetet

Transkript

1 Didaktik i samha llsa mnena (DISA) rapport fra n arbetet Bakgrund Som ett led i arbetet inför 2011 års lärarutbildning beslutades vid LiU att satsa ytterligare på ämnesdidaktisk forskning. Detta beskrivs i examensrättsansökan på följande sätt: Ämnesdidaktiken vid Linköpings Universitet vilar på en idé om att ämnen bildar kluster. Det innebär att skolämnen som är närbesläktade tillsammans bygger en ämnesdidaktisk plattform för utveckling av gemensam ämnesdidaktisk forskning, vilken kan utgöra grund även för vidareutveckling av ämnesspecifika didaktiska frågeställningar. 1 Efter en inventering av den ämnesdidaktiska forskningen vid LiU beslutades att göra några särskilda satsningar inom samhällsämnenas didaktik. Samhällsämnena vid LiU är spridda på följande institutioner: Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK (historia) Institutionen för kultur och kommunikation, IKK (religionsvetenskap, filosofi) Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI (samhällskunskap) Institutionen för Tema (geografi) Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL (flera ämnen) Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV (flera ämnen) En lektorstjänst i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas didaktik utlystes. Anna Johnsson Harrie tillträdde tjänsten den 1 juli I denna låg ett uppdrag att koordinera satsningen inom samhällsämnenas didaktik och vara klusteransvarig inom det samhällsämnesdidaktiska klustret. Den 1 februari 2011 tillträdde Hans Albin Larsson som gästprofessor i utbildningsvetenskap med inriktning mot samhällsämnenas didaktik för att vara vetenskaplig ledare för denna forskningssatsning. Gästprofessuren har omfattat 20 % av en hel anställning under två år. Båda tjänsterna förlades ISAK. Från och med hösten 2013 har även lektor Björn Ivarsson Lilieblad (ISAK) en del i sin tjänst avsatt för att arbeta med DISA och då framförallt med examensarbeten. Eftersom den tidsbegränsade gästprofessuren upphörde den 1 februari 2013, vill vi med denna rapport beskriva den verksamhet som har byggts upp under de senaste två och halvt åren samt, på basis av gjorda erfarenheter, dra slutsatser för framtida verksamhet. Forskning Forskningsprogram Ett forskningsprogram kring samhällsämnenas didaktik utvecklades med början höstterminen Under vintern 2011 hölls möten med personal vid samtliga berörda institutioner vid båda 1 Examensrättsansökan för Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan, Linköpings universitet, dnr LiU ( ) 1

2 campus. Syftet med mötena var att utmejsla möjliga forskningsområden inom programmet. Huvudinriktning blev att göra det möjligt att inom alla ämnen undersöka motsvarande fenomen, t.ex. innehållsfrågor, metodiska frågor, värderingsproblematik. Forskningsprogrammets uppbyggnad framgår av planen för detsamma (se bilaga 1). Exempel på forskningsprojekt Ett exempel på ett forskningsprojekt som har uppstått ur DISA-samarbetet är den enkätstudie som nu genomförs bland blivande historielärarstudenter. Enkäten behandlar såväl studenternas ämneskunskaper som deras tankar om och attityder till historieämnet. En första pilotomgång av enkäten genomfördes med studenter på ämneslärarprogrammet (inriktning 7-9 och gymnasiet) våren En andra omgång genomförs under 2013, denna gång med såväl ämneslärarstudenter som grundlärarstudenter inriktning F-3 och 4-6. Tanken är att fortsätta under en längre period för att få större underlag och möjlighet att se eventuella förändringar över tid. I projektet samarbetar i nuläget forskare från ISAK och från IBL. Målet är att denna enkätverksamhet ska utökas och komma att omfatta ytterligare ämnen. Detta skulle framför allt öka vår kunskap i fler ämnen, men även bidra till att öka samarbetet mellan de olika ämnena. Publicering Ett annat projekt för att öka samarbetet startade under våren Då togs initiativ till en gemensam antologi om samhällsämnenas didaktik. I augusti 2012 var antologin tryckt och klar. Samhällsdidaktik sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning (red Hans Albin Larsson och Anna Johnsson Harrie) är en antologi där sju forskare vid Linköpings universitet ventilerar olika sidor av samhällsundervisningens problematik och möjligheter, såsom hur samhällsundervisningens villkor ständigt förändras och konsekvenserna av detta, vilken roll teknikhistoria bör ha i grundskolan, hur gymnasieskolans nya kursplan i historia har påverkat läromedlen, innehållet i sponsrade läromedel, betydelsen av religionsundervisning i särskolan, hur staten främjar utbildning i samband med ett jubileum samt vikten av internationellt utbyte. Antologin gavs ut i Forum för ämnesdidaktiks skriftserie, i såväl elektronisk som tryckt form. Tryckningen av 150 exemplar av antologin finansierades av Forum för ämnesdidaktik. Erfarenheterna från antologiarbetet är positiva: många lade ner ett stort engagemang och det blev ett konkret sätt att samla forskare från olika institutioner i ett gemensamt projekt. För några innebar projektet att redan påbörjade artiklar och undersökningar fick en anledning att slutföras. För andra blev antologin en anledning till att en helt ny undersökning påbörjades. Oavsett vilket är publiceringen av stort värde. Den elektroniska publiceringen underlättar också möjligheten att använda antologin i sin helhet eller enstaka artiklar som kurslitteratur, vilket också varit ett av målen med projektet. Vi är nu i stadiet att vi har börjat diskutera idéer och infallsvinklar för ett nytt antologiprojekt, men planerna har ännu inte tagit form. 2

3 Grundutbildning Ämnesutveckling Uppbyggnaden av DISA under tidsperioden har sammanfallit med ett intensivt uppbyggnadsarbete av de olika lärarprogrammen enligt 2011 års examensordning. Här har vi aktivt bidragit till ämnesutvecklingen av de olika samhällsämnena genom deltagande i ämnesråd för samtliga samhällsämnen i såväl grundlärar- och ämneslärarprogrammet som kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Examensarbeten Ämnesdidaktiska examensarbeten är ett viktigt område inom DISA-samarbetet. En katalog med tips för studenter som skriver sina examensarbeten har utarbetats med utgångspunkt i DISA:s forskningsprogram. Tipskatalogen har först en gemensam inledning som beskriver DISA:s forskningsprogram. Därefter följer mer konkreta förslag på uppsatsämnen som är specifika för varje ämne/inriktning. De är valda utifrån de olika ämnenas karaktär och handledningskompetens. Tipskatalogen sprids till de studenter som skriver i sina ämnen och inom allmänt utbildningsområde inom Lärarprogrammet idag (2001 års lärarexamen). Den är också tänkt att vara en bas att jobba vidare utifrån när det så småningom blir dags för de ämnesdidaktiska examensarbetena inom 2011 års olika lärarutbildningar. Under våren 2013 inleder vi inom DISA även ett arbete att skapa en metodstrimma för studenter som skriver examensarbete inom ett ämne. Detta projekt är i sin linda och exakt vilka ämnen som kommer att delta är därför ännu inte klart. Målet är att strimman ska genomföras första gången hösten Seminarier Från och med hösten 2011 genomför vi ett till två DISA-seminarier per termin. Inbjudan skickas ut till berörd personal på samtliga sex institutioner samt även berörda kursmentorer och andra intresserade. Vissa seminarier har arrangerats tillsammans med Forum för ämnesdidaktik. Ett seminarium har även genomförts som ett samarbete med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Efter hand har DISA-seminarierna blivit allt mer välbesökta. Seminarieprogrammet för våren 2013 bifogas som bilaga 2. Utöver dessa seminarier kan även nämnas att DISA har varit med och arrangerat en halvdag där LiU, Skolinspektionen och Carlsunds gymnasieskola bjöd in aktiva gymnasielärare i samhällskunskap och LiU:s lärarstudenter i samhällskunskap till föreläsningar och samtal om samhällskunskap i gymnasieskolan (januari 2012). Hemsidan En hemsida har upprättats för att, såväl internt som externt, sprida information om forskningsprogrammet, olika forskningsprojekt, publiceringar och seminarier. Hemsidans adress är: Sidan ligger under Utbildningsvetenskap och sköts av webbredaktören på Kansliet för Utbildningsvetenskap. 3

4 Framtidsperspektiv Att bygga ett långsiktigt hållbart samarbete tar tid. Vår målsättning, vilket framgått av redovisningen ovan, har varit att skapa konkreta samarbetsprojekt för att hitta gemensamma intressen och beröringspunkter. För att kunna fortsätta att öka kontakterna mellan de olika samhällsämnena är det av stor vikt att seminarieserien fortsätter, att enkätprojektet utvecklas vidare och ett nytt antologiprojekt inleds. Sådana konkreta projekt skapar mötesplatser mellan institutioner och över campusgränser och blir därmed viktiga broar i byggandet av en sammahållen samhällsdidaktisk miljö vid LiU. I detta arbete har samarbetet med Forum för ämnesdidaktik också fyllt en mycket viktig funktion. Forum för ämnesdidaktik riktar sitt arbete mot hela universitet vilket har bidragit till att sprida kännedom om DISA. Vidare har det ekonomiska stödet från Forum för ämnesdidaktik varit helt avgörande för tryckandet av antologin. Examensarbetena kommer att bli en fortsatt viktig fråga. Här kommer studenter vid såväl grundlärarprogrammet som ämneslärarprogrammet att kunna skriva examensarbeten med ämnesdidaktisk inriktning inom olika samhällsämnen. En vidareutveckling av det nu påbörjade samarbetet är av stor vikt för att de olika ämnena gemensamt ska kunna klara denna utmaning. För att ytterligare stärka det gemensamma arbetet är vi i skrivande stund i färd med att upprätta en referensgrupp för DISA. Tanken är att en person från varje berörd institution ska ingå i referensgruppen. Denna ska fungera som ett bollplank till koordinator för att komma fram med idéer till seminarier och andra projekt. Referensgruppen är tänkt att träffas en gång per termin. I och med inrättandet av en referensgrupp stärks samarbetet mellan institutionerna. Dock innebär det faktum att gästprofessuren avslutas att DISA står utan en professor för den vetenskapliga ledningen. DISA har idag ett utvecklat samarbete med Forum för ämnesdidaktik och dess föreståndare Bengt-Göran Martinsson. Martinsson är även professor och vetenskaplig ledare för pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskämnets och de moderna språkens didaktik. Här ser vi det som möjligt och önskvärt att öka samarbetet. Vilka former detta skulle ta är dock en fråga som vidare behöver diskuteras. Ytterligare ett samarbete som har inletts och som vi ser som viktigt att vidarutveckla är samarbetet med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Ett första gemensamt heldagsseminarium genomfördes i Linköping i november Då stod samhällsämnena inom grundlärarprogrammet inriktning 4-6 på dagordningen. En ny träff är planerad till Jönköping våren 2013 och då är det samhällsämnena inom ämneslärarprogrammet som kommer i fokus. Skolsamverkan är ytterligare ett område där DISA skulle kunna utvecklas mer. De kursmentorer som idag är anställda vid LiU inom samhällsämnena tar, i mån av tid, aktiv del i DISAsamarbetet. Enskilda ämnen har också olika samverkansprojekt med främst gymnasieskolor. Här skulle samarbetet både mellan ämnena och ut mot skolorna kunna utökas och fördjupas. Därför har vi också valt skolsamverkan som tema för våra seminarier under våren Vi vill här också peka på att även inom de olika samhällsämnena har ämnesdidaktiska satsningar gjorts under de senare åren. Inom historieämnet vid ISAK har ett lektorat i historia med inriktning mot didaktik inrättats. ISAK ordnar också under våren 2013 den årliga konferensen för 4

5 det nationella nätverket för historiedidaktisk forskning. Konferensen får ekonomiskt stöd från bland annat Forum för ämnesdidaktik och dess sessioner kommer att vara öppna för LiU-lärare. Långsiktig kompetensförsörjning Samhällsämnena utgör idag en obligatorisk del av Grundlärarprogrammets inriktning F-3. Inom inriktningen 4-6 är samhällsämnena ett av tre valbara ämnesområden. I den första kullen 4-6- studenter valde cirka hälften av studenterna att läsa samhällsämnen. Inom ämneslärarprogrammet är ämnena samhällskunskap och historia ingångsämnena. Dessa två ämnen har (vid antagning hösten 2013) tillsammans 45 av de planerade 95 platserna på inriktning 7-9 samt 45 av de 150 platserna på inriktning gymnasiet. Geografi, religionskunskap, filosofi och samhällskunskap finns sedan som valbara ämnen när studenterna ska söka sitt andra ämne (geografi, religionskunskap och samhällskunskap är även valbara tredjeämnen för 7-9). Summa summarum så utgör samhällsämnena en väsentlig del av lärarutbildningarna vid LiU. Behovet av en hög ämnesdidaktisk kompetens inom samhällsämnena kommer att vara fortsatt stort. Då varje ämne för sig är för litet för att kunna upprätthålla en egen kritisk massa så är fortsatt samarbete av stort värde. Vi vill i detta sammanhang peka på behovet av att säkra kompetens på lång sikt. Det är idag svårt för lärosäten att rekrytera disputerade ämnesdidaktiker. LiU bedriver idag ingen sammanhållen forskarutbildning med fokus på samhällsämnenas didaktik. Några exempel på enstaka doktorandprojekt finns inom pedagogik och pedagogiskt arbete, men de utgör enskilda och ej samordnade projekt. För att säkra en livaktig forskningsmiljö och en långsiktig kompetensförsörjning till viktiga delar av lärarutbildningen skulle en satsning även på forskarutbildning inom samhällsämnenas didaktik vara av mycket stor betydelse. Anna Johnsson Harrie lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot samtalsämnenas didaktik, Institutionen för studier av samhälle och kultur, Linköpings universitet Hans Albin Larsson gästprofessor i utbildningsvetenskap med inriktning mot samhällsämnenas didaktik Institutionen för studier av samhälle och kultur, Linköpings universitet 5

6 Forskningsprogram Samha llsa mnenas Didaktik, DISA Bakgrund Som ett led i arbetet inför 2011 års lärarutbildning beslutades vid LiU att satsa ytterligare på ämnesdidaktisk forskning. Detta beskrivs i examensrättsansökan på följande sätt: Ämnesdidaktiken vid Linköpings Universitet vilar på en idé om att ämnen bildar kluster. Det innebär att skolämnen som är närbesläktade tillsammans bygger en ämnesdidaktisk plattform för utveckling av gemensam ämnesdidaktisk forskning, vilken kan utgöra grund även för vidareutveckling av ämnesspecifika didaktiska frågeställningar. 2 Det forskningsprogram som presenteras här utgör en viktig grund för det fortsatta gemensamma arbetet att utveckla samhällsämnenas didaktik vid LiU. Syfte Ett övergripande syfte för Forskningsprogrammet Samhällsämnenas didaktik (DISA) är att genom forskning och vetenskaplig debatt stärka den didaktiska utvecklingen med anknytning till de samhällsvetenskapliga undervisningsämnena, främst filosofi, geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Avsikten är att forskningsprogrammet därmed ska kunna bidra till en kvalitativ utveckling av lärarutbildningen och därigenom av skolväsendet i dess helhet. Innehåll Forskningsprogrammet ska ha en inkluderande inriktning och eftersträva att didaktisk forskning och utveckling inom samhällsämnena stimuleras. En rad olika projekt kan tänkas inom vart och ett av de aktuella ämnena, liksom också ämnesövergripande teman. En strukturering kan innefatta följande möjliga forskningsområden: 1. Kunskapsnivåer hos studenter och elever i skolan. Undersökningar av vad elever kan i ett visst ämne vid en viss tidpunkt, t.ex. kunskaper i förhållande till vad som föreskrivs i skolans kurs- och ämnesplaner. För studenter kan det gälla kunskapsnivån i ett eller flera undervisningsämnen vid en viss tidpunkt, t.ex. när de påbörjar lärarutbildningen. Ett flertal undersökningar som sker år efter år ger snart underlag för slutsatser om hur det står till i ett flerårigt perspektiv. Underlaget för jämförelser och tolkningar ökar. 2. Attityder hos lärare, studenter och elever. Undersökningar av vad en viss kategori tycker om vissa företeelser vid en viss tidpunkt, i fråga om lärarutbildningen, skolundervisningen, skolpolitiken etc. Ett flertal undersökningar som sker år efter år ger 2 Examensrättsansökan för Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan, Linköpings universitet, dnr LiU ( ) 6

7 snart underlag för slutsatser om hur det står till i ett flerårigt perspektiv. Underlaget för jämförelser och tolkningar ökar. 3. Förändringsprocesser i lärarutbildningen, skolan, skolpolitiken etc. Undersökningar av vilka förändringar som har skett mellan olika tidpunkter eller vid vissa tidpunkter i fråga om lärarutbildningen, skolundervisningen, skolpolitiken etc. Det kan också gälla ett visst undervisningsämne eller flera. Den stora möjligheten i detta sammanhang ligger i att få underlag till tolkningar av orsak och verkan. 4. Läromedel, olika ämnen och nivåer. Vilka läromedel används i olika ämnen i olika sammanhang och tidpunkter och varför? Vilka faktorer spelar in på tillkomsten av läromedel och vilket innehåll det har samt på valet av läromedel? Detta gäller såväl lärarutbildning som ungdomsskolan. 5. Metoder i undervisningen. Vad anser olika kategorier (lärarutbildare, lärare, studenter, elever) fungerar bra, dåligt, ibland etc. när det gäller undervisning i ett visst ämne på en viss nivå? Hur kan man förklara och vilka generella slutsatser kan dras? 6. Bedömning och betygsättning Tolkningar av kunskapskrav på olika nivåer i skolan och i lärarutbildningen (Här kan även de nationella proven inom SO-ämnena vara intressanta när de kommer igång ) 7. Urvalsfrågor i olika ämnen som framgår ur läromedel, kursplaner, lärarutbildningar, klassrumspraktiker - och konsekvenser av dessa urval, önskade och oönskade. Kan genomföras i alla ämnen och på olika nivåer i utbildningssystemet. Organisation Forskningsprogrammet består av ett flertal projekt, som vart och ett har sin egen organisation. Varje projekt ska ha en ansvarig projektledare och kan därutöver ha olika antal deltagare med varierande grad i sin medverkan. Vissa projekt kan vara av engångskaraktär medan andra är rullande och förnyas kontinuerligt. Forskningsprogrammet samordnas genom en ledningsgrupp. Denna utgörs av en programansvarig forskningsledare, 1-2 projektledare och en programkoordinator. Forskningsledare och koordinator ska vara disputerade. Ledningsgruppen ska hålla nära kontakt med fakultetsledningen och kunna anpassa programmets utveckling till fakultetens prioriteringar. Medverkande Medverkande i programmet kan vara forskare och lärare vid olika institutioner inom LiU. Den som önskar medverka inom programmet som projektledare anmäler detta till DISA:s ledningsgrupp som beslutar. Den som är projektledare får kontinuerligt information från ledningsgruppen och inbjuds till kontaktmöten kring programmets verksamhet. 7

8 Forskarstuderande, inriktade mot att uppfylla kraven för lektor i skolväsendet enligt 2010 års skollag, kan medverka i passande projekt. Kravet för att en lärare ska kunna utnämnas till lektor är bl.a. att hon eller han har avlagt minst licentiatexamen inom ett ämne som helt eller i huvudsak motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik 3. Detta överensstämmer således helt med programmets inriktning. Även studenter med anknytning till de samhällsvetenskapliga undervisningsämnena på lärarprogrammet vid LiU kan delta inom ramen för färdigställandet av sitt självständiga arbete (examensarbete) eller annat uppsatsarbete på kvalificerad nivå. DISA är också öppet för yrkesverksamma lärare att delta i olika forskningsprojekt. Detta kan ske både genom enskild fortbildning på kvalificerad nivå eller genom medverkan i ett rullande projekt kring den egna undervisningens villkor. När det gäller kontakter med yrkesverksamma lärare kommer kursmentorerna för samhällsämnena att vara en viktig länk mellan universitet och skolväsendet. Personer vid följande institutioner (ämnen) samverkar kring detta forskningsprogram: Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK (historia) Institutionen för kultur och kommunikation, IKK (religionsvetenskap, filosofi) Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI (samhällskunskap) Institutionen för Tema (geografi) Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL (samhällsvetenskapligt tema) Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV (inriktning samhälle och kultur) Finansiering Finansieringen av forskningsprogrammet kommer att variera beroende på vilken del som avses: 1. De enskilda projekten finansieras genom de medverkandes egen försorg, t.ex. studenter som skriver uppsatser eller självständigt arbete; i skolan yrkesverksamma lärare som medverkar eller forskare och lärare vid LiU, som använder forskningstid inom sin anställning eller erhåller externa anslag för forskning. 2. Uppsatshandledare från olika ämnesmiljöer, som medverkar finansieras genom befintliga kursresurser inom lärarprogrammet. 3. Kursmentorer som medverkar finansieras genom att en del av tiden för deras anställning kan användas inom forskningsprogrammet. 4. Forskningsledare samt programkoordinator finansieras genom anslag från fakulteten. Nätverk/kontakter Varje projektledare inom programmet upprätthåller själv de externa kontakter, nationellt och internationellt, som anses behövas för verksamheten. Det är lämpligt att söka utbyte med 3 Skollagen 2 kap, 24 8

9 åtminstone liknande projekt och program vid andra lärosäten. För programmet i dess helhet bör de externa kontakterna i första hand bestå i medverkan i symposier och konferenser inom forskningsområdet. Samverkan med statliga skolmyndigheter kan komplettera de akademiska kontakterna. Inom LiU är kontakt med Forum för Ämnesdidaktik, Forum för examensarbetet inom Linköpings universitet samt ämnesråden för de samhällsvetenskapliga ämnena av stor vikt. Internt inom programmet sker kontakt och information i första hand digitalt. Ytterligare en viktig kontaktpunkt är de DISA-seminarier, som äga rum ungefär två gånger per termin. Publicering och kommunikation Programmet har i samarbete med Forum för ämnesdidaktik tagit initiativ till en skriftserie för publicering av rapporter från de olika projekten. Även goda studentarbeten kan ingå i dessa. Första numret av denna skriftserie kom ut i maj Programmet har även ha en egen hemsida för både extern och intern information. Genom denna kan såväl samtliga projekt som planerade seminarier och aktiviteter presenteras. Länk till hemsidan är: 9

10 DISA didaktik i samhällsämnena DISA är ett ämnesdidaktiskt samarbete mellan samhällsämnena vid Linköpings universitet. Seminarierna är öppna för lärare och forskare som är intresserade av samhällsämnenas didaktik. Under våren 2013 har vi valt olika former av skolsamverkan som tema för våra två seminarier. Seminarieprogram, våren 2013 Torsdag 7 mars kl Diskuteket, Hus B (ISAK/Historia) Campus Valla Måndag 29 april kl Återkommer om lokal I huvudet på en kursmentor. Nu har vi haft kursmentorer i alla våra samhällsämnen under några terminer. Hur ser dessa kursmentorer på sina uppdrag? Vilka erfarenheter har de av kursmentorsarbetet? Hur kan vi tillsammans jobba vidare för att ta tillvara deras erfarenheter och utveckla kursmentorsuppdraget än mer? Catharina Wiström Ginér, Karin Sandén Skolsamverkansprojekt inom samhällsämnena Presentation och erfarenhets utbyte av olika skolsamverkansprojekt som vi har idag på LiU. Har du något projekt som du vill presentera? Hör gärna av dig till Anna JH i förväg, eller bara kom med dina idéer direkt till seminariet Ex på presentation: Historiska broar ett samverkansprojekt mellan ISAK, LiU och Motala kommun, presenteras av Camilla Prytz och Björn Ivarsson Lilieblad Varmt välkomna! Anna Johnsson Harrie & Björn Ivarsson Lilieblad Har du frågor, förslag på innehåll eller andra synpunkter? Hör gärna av dig till: Anna Johnsson Harrie ISAK, Linköpings universitet anna.johnsson.harrie@liu.se 10