Examensarbeten inom samhällsämnenas didaktik

Transkript

1 Examensarbeten inom samhällsämnenas didaktik INLEDNING I kursplanerna står att examensarbetena inom lärarprogrammet ska vara yrkesrelevant. En möjlighet är att skriva ett ämnesdidaktiskt examensarbete. I denna handledning vill vi ge dig som är student några idéer om vad ett ämnesdidaktiskt examensarbete inom samhällsämnena kan handla om. Ett ämnesdidaktiskt examensarbete kan vara produktionsinriktat eller konsumtionsinriktat och det kan skrivas inom allmänt utbildningsområdena (AUO) eller inom något av samhällsämnena. Denna handledning inleds med en översiktlig del över olika teman inom samhällsämnenas didaktik. Därefter presenterar varje ämne sig och ger exempel på olika teman samt namn på kontaktpersoner. Tveka inte att höra av dig till någon av oss om du är intresserad av något område eller har andra frågor! Om du har frågor kring det övergripande ämnesdidaktiska samarbetet mellan de olika ämnena är du välkommen att höra av dig till: Anna Johnsson Harrie, institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK, e-post: anna.johnsson.harrie@liu.se tel: DIDAKTIK I SAMHÄLLSÄMNENA, DISA De samhällsvetenskapliga ämnena vid Linköpings universitet samarbetar kring ett gemensamt forskningsprogram när det gäller samhällsämnenas didaktik, kallat för DISA. Där har vi enats kring sex olika teman som vi gärna vill utveckla. Inom alla dessa teman finns flera olika tänkbara uppgifter som kan vara lämpligt omfång för ett examensarbete. Inom varje tema kan man skriva såväl konsumtionsuppsats som produktionsuppsatser. När det gäller konsumtionsuppsatser läser du forskning inom området. När det gäller produktionsuppsatser utför du en egen undersökning. De sex temana är: 1. Kunskapsnivåer hos studenter och elever i skolan. Undersökningar av vad elever kan i ett visst ämne vid en viss tidpunkt, t.ex. kunskaper i förhållande till vad som föreskrivs i skolans kurs- och ämnesplaner. För studenter kan det gälla kunskapsnivån i ett eller flera undervisningsämnen vid en viss tidpunkt, t.ex. när de påbörjar lärarutbildningen. 2. Attityder hos lärare, studenter och elever. Undersökningar av vad en viss kategori tycker om vissa företeelser vid en viss tidpunkt, i fråga om lärarutbildningen, skolundervisningen, skolpolitiken etc.

2 3. Förändringsprocesser i lärarutbildningen, skolan, skolpolitiken etc. Undersökningar av vilka förändringar som har skett mellan olika tidpunkter eller vid vissa tidpunkter i fråga om lärarutbildningen, skolundervisningen, skolpolitiken etc. Det kan också gälla ett visst undervisningsämne eller flera. 4. Läromedel, olika ämnen och nivåer. Vilka läromedel används i olika ämnen i olika sammanhang och tidpunkter och varför? Vilka faktorer spelar in på tillkomsten av läromedel och vilket innehåll det har samt på valet av läromedel? Detta gäller såväl lärarutbildning som ungdomsskolan. 5. Metoder i undervisningen. Vad anser olika kategorier (lärarutbildare, lärare, studenter, elever) fungerar bra, dåligt, ibland etc. när det gäller undervisning i ett visst ämne på en viss nivå? Hur kan man förklara och vilka generella slutsatser kan dras? 6. Bedömning och betygsättning Tolkningar av kunskapskrav på olika nivåer i skolan och i lärarutbildningen GEOGRAFI Geografi - världens ämne har till sin natur ett inbyggt helhetsperspektiv, där samspelet mellan människa och natur står i fokus, globalt och lokalt. Detta perspektiv möjliggör för en omvärldsförståelse hos eleverna, vilket i förlängningen kan innebära en större förståelse för andra individer och en större handlingsberedskap för en hållbar utveckling av samhället. Geografi är således ett viktigt och angeläget ämne, och är liksom historia en syntesvetenskap, vilket innebär en bredd som gör ämnet unikt, mångfacetterat och spännande. Bredden gör dock också att det kan upplevas som svårt att undervisa i geografi, detta ämne som har en fot i naturvetenskapen och en i humaniora. Geografiämnets innehåll och struktur har också förändrats under årens lopp, något som understundom har debatterats livligt. Inom geografi ges det goda möjligheter att skriva ditt ämnesdidaktiska examensarbete. Nedan ges exempel på olika uppgifter/projekt kopplade till de sex olika teman. Observera dessa inte är färdiga uppsatstitlar. 1. Kunskapsnivåer hos studenter och elever i skolan. Vilka kvalitativa och/eller kvantitativa kunskaper har eleverna vid olika tidpunkter? Finns det skillnader mellan skolor? Hur förhåller sig kunskapskraven i styrdokumenten till verkligheten? Variation mellan olika delområden i ämnet, - är vissa områden svårare? 2. Attityder hos lärare, studenter och elever. Geografiämnet har förändrats under åren. Hur uppfattas ämnet av de som studerar det? De som inte studerar det? Finns det en diskrepans mellan styrdokumentens beskrivningar och elevers beskrivningar? Vad anser praktiserande lärare? Hur påverkar lärarens akademiska bakgrund, t ex natur- /kulturgeograf för inställningen till ämnet?

3 3. Förändringsprocesser i lärarutbildningen, skolan, skolpolitiken etc. Från regionalgeografiska fördomar till hållbar utveckling? Hur har ämnet förändrats, och varför? Hur har skolorna/lärarutbildningen följt med i denna förändring? 4. Läromedel i skolan och på lärarutbildningen. Vilka läromedel används/används inte? Hur väljer man? Vem påverkar? Hur får man in omvärlden i klassrummet? Och hur får man ut klassrummet i omvärlden? Vilka möjligheter ger digitala medier? Vilken omvärldsuppfattning ges via de olika läromedlen? 5. Metoder i undervisningen. Från abstrakt till konkret hur undervisar man inom de områden som innehåller mycket abstrakta begrepp? Hur uppnår man förståelse inom olika delområden? Utomhuspedagogik inom ämnet hur och varför används det? Vilka pedagogiska överväganden står geografiläraren inför inom olika delområden? Modeller i geografiämnet? 6. Bedömning och betygsättning Hur tolkar elever och lärare olika kunskapskrav? Hur används betygskriterier vid examinationer? Hur upplevs bedömning inom ämnet, av lärare, elever och lärarstudenter? Kontaktpersoner: Karin Wakeham e-post: karin.wakeham@liu.se Björn Segrell e-post: bjorn.segrell@liu.se HISTORIA Inom ramen för historieämnets didaktik kan faktorer som normativa och ideologiska förändringar över tid och dessas påverkan på styrdokument och historieundervisningen i skolan studeras. I detta sammanhang kan även en analys av bruket av historia göras till en del av uppsatsarbetet. Här kan även undersökningar som ur olika aspekter tar avstamp i det didaktiska arbetet i klassrummet ur både ett lärar- såväl som elevperspektiv genomföras. Ett undersökningsområde är att studera attityder till historia och historieämnet hos lärare och elever. Undersökningen kan här grundas i frågor som rör historisk identitet, historiebruk, kulturarv och historiemedvetande och dessas konsekvenser för hur undervisningen utformas. Inom området förändringsprocesser studeras hur historieämnets innehåll och ställning inom grund- och gymnasieskola förändrats över tid. Dessa studier kan inkludera styrdokument, politisk debatt i riksdag, intresseorganisationer och media satta i ett historiskt sammanhang. Här kan förändringar av ideologier och dessas påverkan på de tolkningar som ligger till grund för skolans uppdrag och utformning utforskas.

4 Läromedel tolkas i sin vida bemärkelse och kan omfatta studier av läroböcker, digitala medier, arkiv, bibliotek, museer och populärhistoria. Här kan även historia som fiktion inom områden som film och litteratur etc. utgöra lämpliga studieobjekt. Möjliga undersökningsperspektiv kan inkludera läromedlens innehåll, utformning och användande i undervisningen ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Även inom detta uppsatsområde kan frågor om historiebruk, historiemedvetande och kulturarv behandlas. Kunskapsnivåer och betygssättning är högaktuella ämnen i den offentliga skoldebatten. Historieämnet har sina egna förutsättningar där eleverna ska kunna hantera områden som kronologiska sammanhang som orsak, förlopp och verkan. Utöver detta fastslår kurs- och ämnesplanerna att eleverna även ska ha kunskaper i källkritik, historiska begrepp och uppvisa historiemedvetande. Vad elever lär sig och hur lärare mäter kunskaper inom historieämnet i dagens skola är ett intressant område för ett examensarbete. Ett examensarbete om attityder inom ramen för historieämnet undersöker hur elever, lärare men också andra aktörer som politiker samt kommunala och statliga tjänstemän betraktar och har betraktat historieämnets innehåll och värde. Här kan det handla om en samtidsstudie eller en undersökning som undersöker hur attityder till ämnet förändrats över tid. Inom detta ämnesområde kan forskning om historiemedvetande, kulturarv och historiebruk utgöra ett teoretiskt ramverk. Hur elever lär och hur lärare bäst stimulerar till lärande inom historieämnet är ett område som behandlas under metoder. Under denna rubrik kan ett examensarbete utformas med utgångspunkt i frågor som undersöker olika didaktiska aspekter av historieundervisningen. Björn Ivarsson Lilieblad bjorn.ivarsson.lilieblad@isak.liu.se tfn: RELIGIONSKUNSKAP Religionsvetenskapliga perspektiv på mångkulturalismen i skolan. Man kan välja ämne inom följande områden: -Skolans styrdokument och undervisning -Elevers och lärares attityder till undervisningen -Läromedelsanvändning och relation till den faktiska undervisningen -Media och politik och skolan -Relationen mellan skola och hem med representerade minoriteter Hans Christian Öster. Tel E-post: hans.christian.oster@liu.se

5 SAMHÄLLSKUNSKAP Samhällskunskap är ett skolämne och på universitetet består ämnet av Nationalekonomi, Sociologi och Statsvetenskap. Således är ämnet i sig tvärvetenskapligt vilket öppnar upp för diverse olika examensarbetesämnen. Exempelvis kan ämnesdidaktiska arbeten utgå från ett klassiskt ämnesinnehåll, och som övergår i ämnesdidaktik: Demokrati demokratiska teorier, lokalt inflytande, val av skola och elevinflytande. Ideologier politisk teori, ideologiers framväxt, partibildning och undervisning om klassiska ideologier i skolan. Makt perspektiv på makt, maktstrukturer (gender, grupp, ekonomi, media, kunskap etc) och maktordning i skolan (organisation, skolval mm). Internationella relationer Relationer mellan Nord och Syd, FN, bistånd, hållbar utveckling och elevers uppfattning om andra länder, varför vissa länder är rika och andra fattiga, rättvisa mm. Ämnesdidaktiska examensarbeten kan också ta sitt avstamp ur metoder: Närmiljöstudier från lokala närmiljöstudier till globala fältstudier vad är syftet? Hur lär sig elever i en annan (än klassrummet) kontext? Lärarens roll? Hinder/möjligheter... Centrala begrepp vilka begrepp är centrala i skolans samhällskunskapsundervisning? Hur undervisar vi exempelvis om centrala begrepp i ekonomiundervisningen? Värderingsövningar syfte och mål med övningar? Vad lär sig eleverna i relation till annan undervisning? Hur bedömer man rollspel/fn-konferens? Ämnesdidaktiska arbeten kan också behandla generella pedagogiska aspekter: Styrdokument vad ska eleverna lära sig i Samhällskunskap? Hur undervisar lärarna i Samhällskunskap i relation till nuvarande styrdokument? Vad kan eleverna om det innehåll som föreskrivs i kursplanerna? Läromedel hur tar man upp kön, klass, andra kulturer osv i läromedel i Samhällskunskap? Vilken kunskapssyn förmedlas? Vad säger text och bild om andra människor?... Bedömning fakta och förståelse är centralt i Samhällskunskapsundervisning hur kan läraren bedöma förståelse? Vilka redskap finns för bedömning i Samhällskunskap? Vad avser läraren att bedöma?

6 Prov provkonstruktioner i Samhällsundervisning vad vill vi att eleverna ska kunna? Nationella prov i Samhällskunskap är det möjligt? Vad ska alla Sveriges elever kunna? Hur ska man bedöma ett nationellt prov? Vad kan svenska elever i relation till elever i andra länder? P-O Hansson tel per-olof.hansson@liu.se SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT TEMA Inom Samhällsvetenskapligt tema arbetar vi huvudsakligen med SO-undervisningen i skolans tidigare år (år 1-6) och därför kommer examensarbetsämnena i princip att fokusera vad som äger rum ute i klassrummen i dessa år, vad läroböckerna behandlar och/eller hur lärare och elever förhåller sig till och tänker om detta. Inom ramen för den allmänna beskrivningen av möjliga ämnen/ämnesområden (kunskapsnivåer, attityder, förändringsprocesser, läromedel, metoder) inom SO-ämnena som görs ovan passar ett flertal utmärkt in att utföra inom Samhällsvetenskapligt tema. Nedan följer ett försök till konkretisering av möjliga ämnen att skriva om. Ämnesgränser och/eller ämnesintegration Hur organiseras SO-undervisningen i de tidiga åren? Hålls ämnena åtskilda eller integreras de och varför? På vilka sätt upprätthålls ämnenas gränser eller på vilka sätt integreras de? Hur motiveras och genomförs ämnessamarbete? Ämnesprogression Inom grundskolan läser man ofta ett och samma ämne/ämnesområde i olika årskurser eller stadier. En intressant fråga är hur en progression sker mellan olika årskurser/stadier i olika ämnen. Hur arrangeras ämnena om och kvalificeras när de hamnar högre upp i årskurserna? Eller sker ingen sådan progression eller rekontextualisering? En annan aspekt av denna problematik är att studera hur progressionen sett ut över tid var den annorlunda i t.ex eller 1970-talets läroplaner och läroböcker? Ämnesstöd och ämnesidentitet På vilka sätt ges SO-lärare i skolans tidigare år stöd för fortbildning i ämnet och vilka strukturer byggs upp i kommuner, rektorsområden och enskilda skolor för att upprätthålla ett adekvat och acceptabelt stöd för lärarna i deras ämnesundervisning? Läroböckers innehåll och pedagogiska struktur Genom analyser av läroböcker i de olika SO-ämnena kan vi få en uppfattning om vilken innehållslig ambition de uppvisar. Vilken plats/utrymme ges till olika innehållsliga avsnitt? Vilken roll spelar bildmaterialet i läroböckerna? Vilken pedagogisk grundsyn återfinns vad gäller arbetsuppgifter mm

7 Läroböcker och läromedel I vilken omfattning och hur används (ämnes-) läroböcker i SO-undervisningen? Eller är det istället ett bredare läromedelsbegrepp som kommer till uttryck (tidningar, datorer, utomhusmiljö mm) i undervisningen? På vilka sätt används de aktuella läromedlen? I klassrummet eller ute På vilka sätt används när- och utomhusmiljön i undervisningen? Hur tar man ute i skolorna tillvara på lokalsamhällets möjliga inlärningspotentialer? Med vilka metoder sker detta och hur organiseras undervisningen i så fall? Elevuppfattningar av begrepp och fenomen Vi vet att vissa fenomen som kursplaner innehåller kan vara intellektuellt och begreppsligt svåra att förstå och hantera för yngre barn. Det kan gälla tid, avstånd, rum mm Men hur väl förstår barn detta? Hur skapar barn mening när de konfronteras med abstrakta fenomen i SOundervisningen? Världen i SO-undervisningen I en globaliseringens tidsålder finns det skäl att ställa frågor kring hur världen skildras i läroböcker och i undervisningen. På vilka sätt och hur mycket tid och utrymme får globala frågor i undervisningen? SO-ämnen i Norden Vilket innehåll har de tidiga årens SO-undervisning i olika nordiska länder (även andra europeiska länder)? Är det ett liknande stoff som presenteras i t.ex. läroböcker eller i kursplaner? Är det en gemensam innehållslig kanon? Vad skiljer och vad är likt/gemensamt och i så fall varför? Mats Sjöberg tel e-post: mats.g.sjöberg@liu.se