Information och förslag på ämnesområden

Transkript

1 Information och förslag på ämnesområden för examensarbete inom AUO från institutioner och avdelningar Institutionen för beteendevetenskap och lärande IBL 1) Avdelningen för pedagogik och didaktik, PeDi 2) Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande, PedVux Nätverksansvarig: Malin Åberg, 1) Avdelningen för pedagogik och didaktik, PeDi Lärarutbildningen/lärarstudentens lärande Lärarstudenters studier under den första terminen Lärarprofessionen Lärares arbete, kunskaper och kunskapsbildning/lärande Lärares yrkesblivande/yrkesproffessionalisering Kvaliteter hos den goda läraren, ur barns och elevers perspektiv Lärares ledarskap och sociala processer Lärares ledarskap och lärares arbete i klassrummet Konflikter och konflikthantering Lärares hantering av störande elever o i det pedagogiska rummet o i förskolan o i klassrummet i grundskolan och gymnasiet o utanför klassrummet Vilka slags elevbeteende upplever lärare som störande o på lektioner i grund- och gymnasieskolan o utanför lektionstid. o Lärares resonemang inför att ingripa Elevers motstånd mot förskola, grundskola, gymnasium Vilka slags barnbeteende stör o personal i det pedagogiska rummet o pedagoger i förskolan, utomhus, i barns fria lek Grupper och grupprocesser, sociala processer Mobbning

2 Skolan som organisation Skolans ledarskap/rektorer Skolans tidsstruktur och organisation Allmändidaktik Arbetsmetoder Läromedelsfrågor, läromedelsanalys och läromedelsanvändning Läxor (lärar-, elev- eller föräldraperspektiv) Kunskapsbedömning i skolan / Bedömning Betyg IUP Utvärdering och dokumentation Samarbete Samarbete i skolan (utifrån ett multiprofessionellt perspektiv). Elevhälsa Utvecklingssamtal i skolan/förskolan Relationen hem-skola Specialpedagogik och elevers svårigheter Specialpedagogik Barn och elever i behov av särskilt stöd Särskolan - en arena för särskilda elever och annorlunda pedagogik Matematikutveckling svårigheter Utveckling av elevers grundläggande färdigheter Läs och skriv utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv Språk-, läs och skrivutveckling svårigheter Matematikundervisning och lärande Lärande Lärande, lärandeteorier Elevers lärprocesser Motivation Demokrati, mångfald och genus Värdegrund och värdepedagogik i skolan Demokrati och elevinflytande i skolan Genusfrågor och mångfald Tvåspråkighet och mångkultur Den mångkulturella skolan? Ungdomarna och de existentiella frågorna Pedagogiskt arbete med inriktning mot Samhällsvetenskap och Naturvetenskap Barn, skola och arbete under andra världskriget i Sverige. Värt att veta? Om samhälle och skolans organisering av kunskap. Om varför skolan har de skolämnen den har och de olika skolämnenas historia och förändring

3 Skolans naturvetenskapliga undervisning - naturvetenskapens didaktik i skolans lägre och högre stadier Teknik, skola och samhällsutveckling Skolans SO-undervisning. SO-didaktik i grundskola och gymnasieskola Att hävda och vårda ett revir. Om ämnesföreningar och deras försök att hävda sitt ämne och dess status i svensk skola Internationellt jämförande av skol- och utbildningsfrågor. 1) Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande, PedVux Infärgning, dvs teoretiska ämnen integreras med praktiskt ämne. (Ex matematik/svenska/engelska-undervisning integrerat med ämnen på el-programmet, byggprogrammet, fordonsprogrammet, hantverksprogrammet osv. Karaktärsämnes- och kärnämneslärares samarbete i t ex arbetslag, utvärderings- och utvecklingsarbete Yrkeslärares samarbete med arbetslivet (tex APU, lärlingsutbildning, i programråd) Att undervisa i yrkesämne; ämnesdidaktiska frågeställningar Teoriundervisning i yrkesämne Yrkeslärares kompetensutveckling (i vad och hur?) Bedömning och betyg i yrkesämne

4 Institutionen för kultur och kommunikation - IKK 1) - Avdelningen för språk och kultur, ASK - Avdelningen för moderna språk, MSA - Avdelningen för svenska och litteratur, SLA 2) - Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA 3) - Avdelningen för estetiska ämnen, ESA 4) - Centrum för tillämpad etik, CTE Nätverksansvariga: Wolfgang Schmidt, wolfgang.schmidt@liu.se Sie von Gegerfelt Kronberg, sie.kronberg@liu.se (ESA) 2) ASK / MSA / SLA Vi bedriver forskning och undervisning i ämnena Allmän språkvetenskap, Litteraturvetenskap, Svenska, Svenska som andraspråk, Engelska, Franska, Spanska, Tyska och erbjuder handledning med språk-, kultur- och litteraturvetenskaplig inriktning. Vi uppmuntrar att man som lärarstuderande skriver sitt examensarbete hos oss under förutsättning att det ämne man väljer kan kopplas till våra inriktningar. Vi välkomnar också att ni själva kommer med förslag på ämnen, så ordnar vi fram lämplig handledning. Nedan följer några förslag på vad man kan skriva om hos oss: Allmän Språkvetenskap/Samtalsanalys Inom ramen för samtalsanalys kan man skriva om olika talspråkliga fenomen i och utanför skolan. Exempel är hur lärare ger återkoppling till eleverna. Man kan studera ungdomars språk i olika grupper, t ex under rasten i skolan. Vilka drag är typiska för talat ungdomsspråk? Engelska / Språk-, kultur- och litteraturvetenskaplig inriktning Ett examensarbete inom AUO med inriktning mot Engelska kan i första hand skrivas inom nedanstående ämnesområden. Notera att de ämnen som erbjuds främst är produktionsarbeten, och att examensarbetet inom ramen för ämnet Engelska också är ett produktionsarbete. Notera även att antalet handledare inom engelska är starkt begränsat, vilket kan få konsekvenser för ditt val. Nedanstående ämnen kan väljas: Läromedelsanalys ur olika aspekter, t.ex: - hur grammatiska aspekter/en särskild grammatisk aspekt inlemmas i läromedlen - hur kulturella aspekter/en särskild kulturell aspekt inlemmas i läromedlen - hur litteraturstudier inlemmas i läromedlen - hur poesi inkorporeras i läromedlen - hur särskilda inlärningsstilar inlemmas i läromedlen

5 Korpuslingvistiska studier och hur dessa kan användas som ett verktyg för en engelsklärare Olika interaktions- och språkstudier och hur dessa kan användas som ett redskap för en engelsklärare Att lära sig engelska som ett andra språk med hjälp av datorer Franska / Språk-, kultur- och litteraturvetenskaplig inriktning Det finns mycket goda möjligheter att skriva sitt examensarbete inom ramen för franska. Ämnesvalet kan på olika sätt kopplas till kultur-, litteratur- och språkvetenskap. Exempel på ämnesområden kan vara: - textanalys: läromedel eller styrdokument - klassrumsstudier: interaktionsstudier - språkinlärningsaspekter - experimentella studier - språkval : attityder och motivation - återkoppling, bedömning och betyg Spanska / Språk-, kultur- och litteraturvetenskaplig inriktning De som är intresserade av spanska kan t ex skriva om läromedel och litteratur på spanska i skolan. Egna förslag på ämnen som rör användning av olika spanska texter välkomnas. Svenska / Språk- och litteraturvetenskaplig inriktning Inom ramen för svenska kan man t ex skriva om: 1. Man kan skriva om någon aspekt av svenskämnets tradition och historia, innehåll och konstruktion, t ex - svenskämnets historia - lärares och elevers uppfattning om ämnet - grammatik i svenskämnet - kanonfrågor - uppsatsskrivande 2. Ett annat ämnesområde är texter i skolan. Inom detta kan man välja att behandla någon aspekt av t ex - skolans styrdokument - multimodala texter - skönlitteratur - facktext - elevers textförståelse

6 3. Ett tredje övergripande ämnesområde är språkbruk i skolan, inom vilket man kan skriva om någon aspekt av t ex - elevtexter - skrivundervisning - muntlighet i skolan - det flerspråkiga klassrummet - språklig variation, t ex socio-, etno- eller dialekter Tyska / Språk-, kultur- och litteraturvetenskaplig inriktning Det finns goda möjligheter att skriva sin uppsats inom ramen för tyska om man kopplar ämnet till kultur-, litteratur- eller språkvetenskap.

7 2) Avdelningen för Kulturvetenskaperna - KVA Hos oss hittar du ämnen som religionsvetenskap, socialantropologi, konstvetenskap och visuell kommunikation och filosofi. Kjell O.Lejon, Fredrik Wenell (religionsvetenskap) Religionsvetenskapliga perspektiv på mångkulturalismen i skolan. Man kan t ex välja ämne inom följande områden: * Skolans styrdokument och undervisning * Elevers och lärares attityder till undervisningen * Läromedelsanvändning och relation till den faktiska undervisningen * Media och politik och skolan * Relation mellan skola och hem representerade minoriteter * Relationen mellan skola och hem med representerade minoriteter Åsa Dahlström Nilsson (antropologi) Hur förmedlas "svenskhet" till nysvenskar i förberedelseklasser, Flyktingar i Sverige och deras syn på plats och identitet, Genusfrågor i klassrummet (myten om bråkiga pojkar och snälla flickor), Kulturell mångfald i klassrummet: störning eller resurs? Läraren som ledare: demokrati och auktoritet i klassrummet, makt i klassrummet: vem bestämmer och över vad? Rumsliga och sociala dimensioner av klassrummet: hur organiseras verksamheten rumsligt, och hur används dessa utrymmen? skolan och religiös mångfald: sexualundervisning och religion på schemat? Skolan och kroppslig integritet Betydelsen av skolmiljön för trivsel och otrivsel Föräldrars betydelse för elevers prestationer Fredrik Stjernberg (filosofi) transfererbara färdigheter i undervisningen. Hur tränas eleverna i kritiskt tänkande?

8 3) Avdelningen för Estetiska ämnen - ESA Vid Estetiska avdelningen bedrivs undervisning och forskning i ämnena bild, drama, idrott/hälsa, musik, slöjd trä /metall och textil, slöjd- hantverk o formgivning samt utomhuspedagogik. Många intressanta ämnen kopplade till skolans estetiska verksamheter kan handledas av oss. Som student kan man med fördel komma med egna förslag och rådgöra med våra handledare. För andra som behöver lite exempel på ämnesområden som vi gärna handleder följer här några förslag: Bild Klassrumsforskning - Följa en eller flera elever i deras arbete med bild, både i skolan och på fritiden och söka vad som inspirerar dem och hur de väljer sina motiv. Man kan ha en grupp i olika åldrar eventuellt för att jämföra, eller flickor och pojkar. - Att tala med lärare om hur de tänker om att använda populärkulturens bilder i sin undervisning. Vad kan man lära sig, vad kan man missa och vilka färdigheter finns inom området? Det vidgade textbegreppet kan vara en del av undersökningen. - Studera lek och leksaker idag och jämföra historiskt. Här kan man fundera över den virtuella verkligheten och jämföra den med den hantverksmässiga traditionen som leksaken kommer ur och undersöka barns vardag. - Hur ser lärare på vad som är ett lekfullt förhållningssätt till lärande och lek som pedagogiskt verktyg. Idrott/hälsa - Bedömning och betygsättning i ämnet idrott - hur gör lärare? - Samtal på idrottslektioner hur gör lärare? - Samband idrottsutövning och framgång i skolarbetet i övrigt - Motorisk utveckling och lärande;

9 Musik - Ungdomars musik och deras sätt att förhålla sig till musik. Det finns flera både nationella och internationella studier inom området att använda sig av. - Hur upplever musiklärarna musikundervisningen i förhållande till kursmålen och läroplanen (med hänvisning till den nationella utvärderingen) och det är tacksamt att studera då det finns mycket litteratur att hämta. - Kursplaner och styrdokument i ämnet. - Elevers musikintresse (det största intresset bland ungdomar enligt forskning) - Förutsättningar (material, tid, lokaler o s v) att bedriva musikundervisning i förhållande till målen - Musik som terapi/musik som medel att nå andra mål, kopplat till skolan. - Ledarskap i musikgrupper grupprocesser och ledarskap kopplat till musikundervisning - Musik kopplat till och i samverkan med andra ämnen - Lärprocesser inom musikämnet (finns även här en del studier, ex Rockens lärprocesser) Slöjd Klassrumsforskning - Hur bemöter läraren elever i slöjdsalen, behandlas flickor och pojkar lika? - Vilka didaktiska överväganden gör slöjdlärare inför, under och efter undervisning? - Vilka regler finns för verksamheten i skolslöjden, är dessa regler förhandlade och kommunicerade? Hur upprätthåls de, hur efterlevs de, vad händer om de bryts? - Hur framställs slöjd som skolämne inför och vid undervisning? - Vilka strategier för fördelning av uppmärksamhet och hjälp använder slöjdlärare? - Hur upplever elever att lärare fördelar uppmärksamhet och stöd i slöjden? - Vilka överväganden avseende rättvisa gör lärare inför och under undervisning? - Vilka läromedel och artefakter förevisas eleverna inför val av arbetsområde i slöjd? Kreativa lärprocesser Vad sker när vi lär? - Hur upplever eleven möten med handlingsburen kunskap och vad betyder - det autentiska mötet för lärandet? - Varför uppskattas ett historiskt, traditionellt skolämne som slöjd av dagens elever när deras tid idag upptas i stort av digitala medier? - Vad är det som skapar mening i slöjdarbetet enligt lärare och elever? - Hur kan slöjden bidra till den hållbara utvecklingen?

10 - Varför får jämställdhet, ekonomi och miljö, mål i slöjdämnet, så låg måluppfyllelse enligt Nationella utvärderingen -03? - Slöjdlärares föreställningar om sin egen undervisningseffektivitet? - Vilken roll kan slöjdundervisningen spela för skolans övriga undervisning? Drama - Didaktiska perspektiv på drama och lärande - Fiktivt och reellt i lärandemiljöer. - Ledarskap med fokus på estetiska ämnen. - Verbal och icke verbal kommunikation i teori och praktik. - Kreativitet och kunskap. - Interkulturell kommunikation i klassrummet.

11 4) Centrum för tillämpad etik (CTE) Elin Palm och Anders Nordgren (tillämpad etik) Etikerna är givetvis intresserade av att handleda studenter som skriver om värdefrågor/värdegrunden och etik i skolan. Lärarens yrkesetik i praktiken hur väl efterlevs den (och varför)? (Här kan studenten snäva in sig på någon eller några delar av lärarnas yrkesetiska kod) Lärarens yrkesetik med avseende på genusfrågor (och HBTQ-frågor) - hur tillämpas den i klassrummet? Lärarens yrkesetik med avseende på det mångkulturella samhället - hur tillämpas den i klassrummet? Etik i klassrummet hur förmedlas värdegrundens normer? Att undervisa i värdefrågor. Att hantera livsfrågor i klassrummet. Etiken i skolans värdegrund hur genomförbar är den? Etiken i skolans värdegrund hur förmedlas den? Allmänna ämnen: Lärarens yrkesetiska ansvar (t ex mobbning, anmälningsplikten vid missförhållanden, sekretess, osv och de moraliska dilemman som kan uppstå kring dessa problem samt hur de hanteras i skolan). Vi kan också handleda VFU-relaterade uppgifter som: de studerande tillsammans med sin eller sina mentorer och fältskolans rektor(er) tar upp en diskussion om ett område som också skolan kan få nytta av. Detta är en mycket bra möjlighet att knyta djupare band till en skola som på sikt kan utgöra en presumtiv arbetsgivare. För mer information, diskussion kring era ämnesförslag och förmedling av kontakt med handledare, välkomna att höra av er till representanten för ASK/MSA/SLA/KVA/ESA/CTE i nätverket för examensarbetet: Wolfgang Schmidt, e-post: wolfgang.schmidt@liu.se, tfn

12 Tema Nätverksansvariga: Karin Osvaldsson Cromdal, Övriga kontaktpersoner: Per Gyberg, --- Anders Jidesjö, Anna Lundberg, Tema T, kontaktperson: Per Gyberg Miljö och energi - Hållbar utveckling som kunskapsområde - Energi och klimat - Skolans miljöarbete Genus - Jämställdhetsarbete i skolan - Maskulinitet - HBTQ-frågor - Genusmedveten undervisning - Elevers syn på jämställdhet Teknik i skolan - Teknik som kunskapsområde - Teknikhistoria - Att pröva och förstå - Tekniska redskap - IKT i skolan - Övervakning i skolan Etnicitet - Integration - Multikultur - Ungdomar och identitetsskapande Tema V, kontaktperson: Anders Jidesjö (anders.jidesjö@liu.se) Projektområden och förslag - Geografins didaktik, Naturvetenskapens didaktik, Miljö, Mat, Hållbar utveckling - "skolans uppdrag i naturvetenskap

13 - "Utbildningens syften i naturvetenskap, frågor om allmänbildning och rekrytering av framtida expertis" - Barns och ungdomars perspektiv på skolans naturvetenskapliga undervisning - Lärares arbete i naturvetenskap och deras uppfattningar om sin egen praktik - Ungdomskultur, identitet och naturvetenskap - Miljö och miljödidaktik - Läromedel i skolans naturvetenskapliga undervisning - Klimatförändringar - Energianvändning och energiproduktion och skolans uppdrag om detta - Alternativa drivmedel - Matkonsumtion och matproduktion och skolans uppdrag om detta - Matens miljö, energi och hälsofrågor - Maten i skolan - Kost och hälsa - fysikalisk kemi - analytisk kemi - biogeokemi - Spridning av kemikalier och ohälsa på grund av detta - Språkets betydelse för lärande i naturvetenskap - hur vetenskapen blir kommunicerad i olika situationer - Platsens betydelse för lärandet i naturvetenskap (situerat lärande och utbildningens funktion) Tema B, kontaktperson: Karin Osvaldsson (karin.osvaldsson@liu.se) Allmänt om barn och unga/ Barnperspektiv och barns perspektiv - Barn och ungdomsvetenskap - Barn rätt och barns bäst - Uppväxt, livsvillkor och Identitet - Barns röst - Identitetspolitik - Frågor och problematisering kring normalitet och avvikelse i barns utveckling i relation till skola och skolgång Historia - Barndomshistoria - Skol- och utbildningshistoria Språk och social interaktion - Flerspråkighet - Skolan som social arena

14 - Mobbing och utanförskap - Barn, unga och Sociala medier Genus -Jämställdhetsarbete i skolan - Maskulinitet - HBTQ-frågor - Genusmedveten undervisning - Elevers syn på jämställdhet Etnicitet - Integration - Mångfald Elever, föräldrar, skola - Föräldraskap - Förhållande hem- skola - Klassrumsinteraktion Tema G, kontaktperson: Anna Lundberg (anna.lundberg@liu.se) Projektområden och förslag - Jämställdhetsarbete i skolan - Maskulinitet - HBTQ-frågor - Genusmedveten undervisning - Elevers syn på jämställdhet MAI Institutionen för matematik Nätverksansvarig: Peter Frejd, peter.frejd@liu.se På MAI erbjuds examensarbete inom matematikdidaktik där du får möjlighet att fördjupa och utveckla dina funderingar kring lärande och undervisning med fokus på matematik. För inspiration och exempel på examensarbetesämnen se

15 IFM Institutionen för fysik och mätteknik Nätverksansvarig: Magnus Boman, rum G318 i Fysikhuset Fysik, teknik, naturvetenskapens didaktik Magnus Boman (magnus.boman@liu.se), rum G318 i Fysikhuset Kemi Magdalena Svensson, (magdalena.svensson@liu.se), rum Bv2B:650 i B-huset Biologi Kjell Carlsson, (kjeca@ifm.liu.se), rum 321:217 i B-huset ISAK Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur Nätverksansvarig: Björn Ivarsson Lilieblad, bjorn.ivarsson.lilieblad@liu.se Historia Inom ämnet historia kan man göra examensarbeten med både ämnesteoretisk och historiedidaktisk inriktning. Handledarna har i allmänhet lång erfarenhet av såväl lärarutbildning som universitetsämnet historia. Nedan följer ett antal tänkbara ämnen som man också kan ha nytta av att bli expert på som blivande lärare. Social hjälpverksamhet (fattigvård, stöd till gamla och sjuka) Idrotts- och föreningshistoria (folkrörelser av olika slag) Svensk teknikhistoria (ett mycket användbart område i skolan) Vi och dom i skolans läroböcker (vad har man skrivit om de främmande och det främmande? Det svenska brukssamhället (många att välja på med olika särarter) Lokalhistoria (en by, ett kvarter, en familj, ett företag etc) Medicinhistoria (kampen för att hålla oss friska pågår alltjämt) Stads- och landsbygdshistoria (hur planerade en stadsdel?, hur skiftades en by?, vem bestämde?) Historiebruk (Hur förmedlas historia?, t ex undervisning, hembygdsdagar, fornminnen, föreläsningar m m)

16 Examensarbeten inom samhällsämnenas didaktik INLEDNING I kursplanerna står att examensarbetena inom lärarprogrammet ska vara yrkesrelevant. En möjlighet är att skriva ett ämnesdidaktiskt examensarbete. I denna handledning vill vi ge dig som är student några idéer om vad ett ämnesdidaktiskt examensarbete inom samhällsämnena kan handla om. Ett ämnesdidaktiskt examensarbete kan vara produktionsinriktat eller konsumtionsinriktat och det kan skrivas inom allmänt utbildningsområdena (AUO) eller inom något av samhällsämnena. Denna handledning inleds med en översiktlig del över olika teman inom samhällsämnenas didaktik. Därefter presenterar varje ämne sig och ger exempel på olika teman samt namn på kontaktpersoner. Tveka inte att höra av dig till någon av oss om du är intresserad av något område eller har andra frågor! Om du har frågor kring det övergripande ämnesdidaktiska samarbetet mellan de olika ämnena är du välkommen att höra av dig till: Anna Johnsson Harrie, institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK, e-post: anna.johnsson.harrie@liu.se tel: DIDAKTIK I SAMHÄLLSÄMNENA, DISA De samhällsvetenskapliga ämnena vid Linköpings universitet samarbetar kring ett gemensamt forskningsprogram när det gäller samhällsämnenas didaktik, kallat för DISA. Där har vi enats kring sex olika teman som vi gärna vill utveckla. Inom alla dessa teman finns flera olika tänkbara uppgifter som kan vara lämpligt omfång för ett examensarbete. Inom varje tema kan man skriva såväl konsumtionsuppsats som produktionsuppsatser. När det gäller konsumtionsuppsatser läser du forskning inom området. När det gäller produktionsuppsatser utför du en egen undersökning. De sex temana är: 1. Kunskapsnivåer hos studenter och elever i skolan. Undersökningar av vad elever kan i ett visst ämne vid en viss tidpunkt, t.ex. kunskaper i förhållande till vad som föreskrivs i skolans kurs- och ämnesplaner. För studenter kan det gälla kunskapsnivån i ett eller flera undervisningsämnen vid en viss tidpunkt, t.ex. när de påbörjar lärarutbildningen. 2. Attityder hos lärare, studenter och elever. Undersökningar av vad en viss kategori tycker om vissa företeelser vid en viss tidpunkt, i fråga om lärarutbildningen, skolundervisningen, skolpolitiken etc. 3. Förändringsprocesser i lärarutbildningen, skolan, skolpolitiken etc. Undersökningar av vilka förändringar som har skett mellan olika tidpunkter eller vid vissa tidpunkter i

17 fråga om lärarutbildningen, skolundervisningen, skolpolitiken etc. Det kan också gälla ett visst undervisningsämne eller flera. 4. Läromedel, olika ämnen och nivåer. Vilka läromedel används i olika ämnen i olika sammanhang och tidpunkter och varför? Vilka faktorer spelar in på tillkomsten av läromedel och vilket innehåll det har samt på valet av läromedel? Detta gäller såväl lärarutbildning som ungdomsskolan. 5. Metoder i undervisningen. Vad anser olika kategorier (lärarutbildare, lärare, studenter, elever) fungerar bra, dåligt, ibland etc. när det gäller undervisning i ett visst ämne på en viss nivå? Hur kan man förklara och vilka generella slutsatser kan dras? 6. Bedömning och betygsättning Tolkningar av kunskapskrav på olika nivåer i skolan och i lärarutbildningen GEOGRAFI Geografi - världens ämne har till sin natur ett inbyggt helhetsperspektiv, där samspelet mellan människa och natur står i fokus, globalt och lokalt. Detta perspektiv möjliggör för en omvärldsförståelse hos eleverna, vilket i förlängningen kan innebära en större förståelse för andra individer och en större handlingsberedskap för en hållbar utveckling av samhället. Geografi är således ett viktigt och angeläget ämne, och är liksom historia en syntesvetenskap, vilket innebär en bredd som gör ämnet unikt, mångfacetterat och spännande. Bredden gör dock också att det kan upplevas som svårt att undervisa i geografi, detta ämne som har en fot i naturvetenskapen och en i humaniora. Geografiämnets innehåll och struktur har också förändrats under årens lopp, något som understundom har debatterats livligt. Inom geografi ges det goda möjligheter att skriva ditt ämnesdidaktiska examensarbete. Nedan ges exempel på olika uppgifter/projekt kopplade till de sex olika teman. Observera dessa inte är färdiga uppsatstitlar. 1. Kunskapsnivåer hos studenter och elever i skolan. Vilka kvalitativa och/eller kvantitativa kunskaper har eleverna vid olika tidpunkter? Finns det skillnader mellan skolor? Hur förhåller sig kunskapskraven i styrdokumenten till verkligheten? Variation mellan olika delområden i ämnet, - är vissa områden svårare? 2. Attityder hos lärare, studenter och elever. Geografiämnet har förändrats under åren. Hur uppfattas ämnet av de som studerar det? De som inte studerar det? Finns det en diskrepans mellan styrdokumentens beskrivningar och elevers beskrivningar? Vad anser praktiserande lärare? Hur påverkar lärarens akademiska bakgrund, t ex natur- /kulturgeograf för inställningen till ämnet? 3. Förändringsprocesser i lärarutbildningen, skolan, skolpolitiken etc. Från regionalgeografiska fördomar till hållbar utveckling? Hur har ämnet förändrats, och

18 varför? Hur har skolorna/lärarutbildningen följt med i denna förändring? Hur påverkar nationella prov geografiundervisningen? 4. Läromedel i skolan och på lärarutbildningen. Vilka läromedel används/används inte? Hur väljer man? Vem påverkar? Hur får man in omvärlden i klassrummet? Och hur får man ut klassrummet i omvärlden? Vilka möjligheter ger digitala medier? Vilken omvärldsuppfattning ges via de olika läromedlen? 5. Metoder i undervisningen. Från abstrakt till konkret hur undervisar man inom de områden som innehåller mycket abstrakta begrepp? Hur uppnår man förståelse inom olika delområden? Utomhuspedagogik inom ämnet hur och varför används det? Vilka pedagogiska överväganden står geografiläraren inför inom olika delområden? Modeller i geografiämnet? 6. Bedömning och betygsättning Hur tolkar elever och lärare olika kunskapskrav? Hur används betygskriterier vid examinationer? Hur upplevs bedömning inom ämnet, av lärare, elever och lärarstudenter? Kontaktpersoner: Karin Wakeham e-post: karin.wakeham@liu.se Björn Segrell e-post: bjorn.segrell@liu.se HISTORIA Inom ramen för historieämnets didaktik kan faktorer som normativa och ideologiska förändringar över tid och dessas påverkan på styrdokument och historieundervisningen i skolan studeras. I detta sammanhang kan även en analys av bruket av historia göras till en del av uppsatsarbetet. Här kan även undersökningar som ur olika aspekter tar avstamp i det didaktiska arbetet i klassrummet ur både ett lärar- såväl som elevperspektiv genomföras. Ett undersökningsområde är att studera attityder till historia och historieämnet hos lärare och elever. Undersökningen kan här grundas i frågor som rör historisk identitet, historiebruk, kulturarv och historiemedvetande och dessas konsekvenser för hur undervisningen utformas. Inom området förändringsprocesser studeras hur historieämnets innehåll och ställning inom grund- och gymnasieskola förändrats över tid. Dessa studier kan inkludera styrdokument, politisk debatt i riksdag, intresseorganisationer och media satta i ett historiskt sammanhang. Här kan förändringar av ideologier och dessas påverkan på de tolkningar som ligger till grund för skolans uppdrag och utformning utforskas. Läromedel tolkas i sin vida bemärkelse och kan omfatta studier av läroböcker, digitala medier, arkiv, bibliotek, museer och populärhistoria. Här kan även historia som fiktion inom områden som film och litteratur etc. utgöra lämpliga studieobjekt. Möjliga undersökningsperspektiv kan inkludera läromedlens innehåll, utformning och användande i undervisningen ur ett

19 historiedidaktiskt perspektiv. Även inom detta uppsatsområde kan frågor om historiebruk, historiemedvetande och kulturarv behandlas. Kunskapsnivåer och betygssättning är högaktuella ämnen i den offentliga skoldebatten. Historieämnet har sina egna förutsättningar där eleverna ska kunna hantera områden som kronologiska sammanhang som orsak, förlopp och verkan. Utöver detta fastslår kurs- och ämnesplanerna att eleverna även ska ha kunskaper i källkritik, historiska begrepp och uppvisa historiemedvetande. Vad elever lär sig och hur lärare mäter kunskaper inom historieämnet i dagens skola är ett intressant område för ett examensarbete. Ett examensarbete om attityder inom ramen för historieämnet undersöker hur elever, lärare men också andra aktörer som politiker samt kommunala och statliga tjänstemän betraktar och har betraktat historieämnets innehåll och värde. Här kan det handla om en samtidsstudie eller en undersökning som undersöker hur attityder till ämnet förändrats över tid. Inom detta ämnesområde kan forskning om historiemedvetande, kulturarv och historiebruk utgöra ett teoretiskt ramverk. Hur elever lär och hur lärare bäst stimulerar till lärande inom historieämnet är ett område som behandlas under metoder. Under denna rubrik kan ett examensarbete utformas med utgångspunkt i frågor som undersöker olika didaktiska aspekter av historieundervisningen. Kontaktperson: Björn Ivarsson Lilieblad bjorn.ivarsson.lilieblad@isak.liu.se tfn: RELIGIONSKUNSKAP Vi lever i ett samhälle som brukar beskrivas som mångkulturellt samtidigt som vi lever i ett sekulärt samhälle. Människor är religiösa trots att samhället är sekulärt. Detta skapar en spännande utmaning för religionsdidaktiken. Skolan skall vara religiöst obunden men vad är det? Hur undervisar man religion när det i klassrummet finns personer som i det mångkulturella samhället har en stark förankring i en religion. Hur hanterar man religioner på ett tolerant och respektfullt sätt utan att ge någon religion mer företräde än någon annan? Allt detta samtidig som vi har en lång historia av konfessionell undervisning där betoningen har legat på kristendomen och fortsatt ett särskilt understrykande av kristen etik och västerländsk humanism. Vissa ämnen och områden passar bättre för forskningskonsumtionsarbeten och andra för forskningsproduktion. Förslagsvis skriver studenten inom något av följande områden: Skolans styrdokument och undervisning Hur ser relationen ut mellan vad staten vill att religionsundervisningen ska fokusera och den faktiska miljö som eleverna lever i? Hur relevant är läroplanens fokus för elevens förståelse av sin omgivning och sitt framtida liv i Sverige och hur hanterar lärarna ett eventuellt glapp?

20 Läromedel och undervisning Hur skildras nya religiösa uttryck i jämförelse med etablerade traditioner som t.ex. de fem världsreligionerna? Finns det spår av orientalistiska och occidentaliska karaktäriseringar av islam respektive kristendom i läromedlen? Hur skildras lekfolkets praktik i jämförelse med de religiösa specialisternas? Hur skildras det som brukar benämnas som folktro? Didaktisering Hur didaktiseras teoretiska resonemang som religionsvetenskapen dagligen använder sig av? Hur går man från en undervisning fokuserad på deskription och inkännande till ett mer religionsvetenskapligt anslag såsom problematisering och teoretisering? Metod Kontakt med anhängarna till de religioner eleverna studerar berikar ofta elevens uppfattning om den aktuella religionen. Man kan då komma bort från det textfokus som klassisk religionskunskap ofta har. Hur kan kvalitativa religionsvetenskapliga metoder som intervju och observationer infogas i undervisningen? Vilka problem kan uppstå och hur förebygger man dem? Ämneskompetens Det är viktigt att man har kunskap om vad man i sitt kommande yrkesliv ska didaktisera. Välj ett ämne med anknytning till religion eller religionskritik och gör en konsumtions- eller produktionsuppsats inom detta. Ämnesvalet ska vara relevant utifrån Lgy/Lgr. Religion och politik Religion och politik har alltid hört ihop. Välj ut ett skeende i historisk tid och skildra den politiska maktens relation till den religiösa. Hänger de samman, är de åtskilda, hur legitimerar den ena den andra? Relatera detta till religionskunskapen och hur man undervisar om relationen mellan religion och politik utan att falla ner i cynism. Religion i livet Läroplanen ger ett stort utrymme för religion som livsåskådning och som svar på livsfrågor. Religion handlar dock ofta om betydligt vardagligare frågor som att söka stöd från det suprahumana för vad som väntar i den omedelbara framtiden. I detta ingår ritualer, pilgrimsresor, offer mm. Hur anpassas landvinningarna inom den religionsvetenskapliga forskningen inom dessa områden till undervisning i religionskunskap? Religion och populärkultur De religiösa inslagen i populärkulturen har blivit allt fler under de senaste decennierna. Det kan därför vara frestande att införliva populärkultur i sin undervisning. Hur hanterar läraren religiösa inslag i populärkulturen i sin undervisning? Vilka förklaringsmodeller ges när inslag i böcker som t.ex. Engelsfors-trilogin, spelfilmer som t.ex. Avatar, TV-serier som t.ex. True Blood och musik av t.ex. Justin Bieber diskuteras?

21 Kontaktperson: Åse Piltz e-post: SAMHÄLLSKUNSKAP Samhällskunskap är ett skolämne och på universitetet består ämnet av Nationalekonomi, Sociologi och Statsvetenskap. Således är ämnet i sig tvärvetenskapligt vilket öppnar upp för diverse olika examensarbetesämnen. Exempelvis kan ämnesdidaktiska arbeten utgå från ett klassiskt ämnesinnehåll, och som övergår i ämnesdidaktik: Demokrati demokratiska teorier, lokalt inflytande, val av skola och elevinflytande. Ideologier politisk teori, ideologiers framväxt, partibildning och undervisning om klassiska ideologier i skolan. Makt perspektiv på makt, maktstrukturer (gender, grupp, ekonomi, media, kunskap etc) och maktordning i skolan (organisation, skolval mm). Internationella relationer Relationer mellan Nord och Syd, FN, bistånd, hållbar utveckling och elevers uppfattning om andra länder, varför vissa länder är rika och andra fattiga, rättvisa mm. Ämnesdidaktiska examensarbeten kan också ta sitt avstamp ur metoder: Närmiljöstudier från lokala närmiljöstudier till globala fältstudier vad är syftet? Hur lär sig elever i en annan (än klassrummet) kontext? Lärarens roll? Hinder/möjligheter... Centrala begrepp vilka begrepp är centrala i skolans samhällskunskapsundervisning? Hur undervisar vi exempelvis om centrala begrepp i ekonomiundervisningen? Värderingsövningar syfte och mål med övningar? Vad lär sig eleverna i relation till annan undervisning? Hur bedömer man rollspel/fn-konferens? Ämnesdidaktiska arbeten kan också behandla generella pedagogiska aspekter: Styrdokument vad ska eleverna lära sig i Samhällskunskap? Hur undervisar lärarna i Samhällskunskap i relation till nuvarande styrdokument? Vad kan eleverna om det innehåll som föreskrivs i kursplanerna? Läromedel hur tar man upp kön, klass, andra kulturer osv i läromedel i Samhällskunskap? Vilken kunskapssyn förmedlas? Vad säger text och bild om andra människor?... Bedömning fakta och förståelse är centralt i Samhällskunskapsundervisning hur kan läraren bedöma förståelse? Vilka redskap finns för bedömning i Samhällskunskap? Vad avser läraren att bedöma?

22 Prov provkonstruktioner i Samhällsundervisning vad vill vi att eleverna ska kunna? Nationella prov i Samhällskunskap är det möjligt? Vad ska alla Sveriges elever kunna? Hur ska man bedöma ett nationellt prov? Vad kan svenska elever i relation till elever i andra länder? Kontaktperson: P-O Hansson tel per-olof.hansson@liu.se SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT TEMA (Linköping) Inom Samhällsvetenskapligt tema arbetar vi huvudsakligen med SO-undervisningen i skolans tidigare år (år 1-6) och därför kommer examensarbetsämnena i princip att fokusera vad som äger rum ute i klassrummen i dessa år, vad läroböckerna behandlar och/eller hur lärare och elever förhåller sig till och tänker om detta. Inom ramen för den allmänna beskrivningen av möjliga ämnen/ämnesområden (kunskapsnivåer, attityder, förändringsprocesser, läromedel, metoder) inom SO-ämnena som görs ovan passar ett flertal utmärkt in att utföra inom Samhällsvetenskapligt tema. Nedan följer ett försök till konkretisering av möjliga ämnen att skriva om. Ämnesgränser och/eller ämnesintegration Hur organiseras SO-undervisningen i de tidiga åren? Hålls ämnena åtskilda eller integreras de och varför? På vilka sätt upprätthålls ämnenas gränser eller på vilka sätt integreras de? Hur motiveras och genomförs ämnessamarbete? Ämnesprogression Inom grundskolan läser man ofta ett och samma ämne/ämnesområde i olika årskurser eller stadier. En intressant fråga är hur en progression sker mellan olika årskurser/stadier i olika ämnen. Hur arrangeras ämnena om och kvalificeras när de hamnar högre upp i årskurserna? Eller sker ingen sådan progression eller rekontextualisering? En annan aspekt av denna problematik är att studera hur progressionen sett ut över tid var den annorlunda i t.ex eller 1970-talets läroplaner och läroböcker? Ämnesstöd och ämnesidentitet På vilka sätt ges SO-lärare i skolans tidigare år stöd för fortbildning i ämnet och vilka strukturer byggs upp i kommuner, rektorsområden och enskilda skolor för att upprätthålla ett adekvat och acceptabelt stöd för lärarna i deras ämnesundervisning? Läroböckers innehåll och pedagogiska struktur Genom analyser av läroböcker i de olika SO-ämnena kan vi få en uppfattning om vilken innehållslig ambition de uppvisar. Vilken plats/utrymme ges till olika innehållsliga avsnitt? Vilken roll spelar bildmaterialet i läroböckerna? Vilken pedagogisk grundsyn återfinns vad gäller arbetsuppgifter mm Läroböcker och läromedel I vilken omfattning och hur används (ämnes-) läroböcker i SO-undervisningen? Eller är det

23 istället ett bredare läromedelsbegrepp som kommer till uttryck (tidningar, datorer, utomhusmiljö mm) i undervisningen? På vilka sätt används de aktuella läromedlen? I klassrummet eller ute På vilka sätt används när- och utomhusmiljön i undervisningen? Hur tar man ute i skolorna tillvara på lokalsamhällets möjliga inlärningspotentialer? Med vilka metoder sker detta och hur organiseras undervisningen i så fall? Elevuppfattningar av begrepp och fenomen Vi vet att vissa fenomen som kursplaner innehåller kan vara intellektuellt och begreppsligt svåra att förstå och hantera för yngre barn. Det kan gälla tid, avstånd, rum mm Men hur väl förstår barn detta? Hur skapar barn mening när de konfronteras med abstrakta fenomen i SOundervisningen? Världen i SO-undervisningen I en globaliseringens tidsålder finns det skäl att ställa frågor kring hur världen skildras i läroböcker och i undervisningen. På vilka sätt och hur mycket tid och utrymme får globala frågor i undervisningen? SO-ämnen i Norden Vilket innehåll har de tidiga årens SO-undervisning i olika nordiska länder (även andra europeiska länder)? Är det ett liknande stoff som presenteras i t.ex. läroböcker eller i kursplaner? Är det en gemensam innehållslig kanon? Vad skiljer och vad är likt/gemensamt och i så fall varför? Kontaktperson: Mats Sjöberg tel e-post: mats.g.sjöberg@liu.se SAMIN (Norrköping) Inom SAMIN arbetar vi med SO-undervisning i skolan. Inom ramen för den allmänna beskrivningen av möjliga ämnen/ämnesområden, kunskapsnivåer, attityder, förändringsprocesser, läromedel, metoder, passar ett flertal utmärkt in att utföra inom SAMIN. Nedan följer ett försök till konkretisering av möjliga ämnen att skriva om. Ämnesgränser och/eller ämnesintegration Hur organiseras SO-undervisningen? Hålls ämnena åtskilda eller integreras de och varför? På vilka sätt upprätthålls ämnenas gränser eller på vilka sätt integreras de? Hur motiveras och genomförs ämnessamarbete? Ämnesprogression Inom grundskolan läser man ofta ett och samma ämne/ämnesområde i olika årskurser eller stadier. En intressant fråga är hur en progression sker mellan olika årskurser/stadier i olika ämnen. Hur arrangeras ämnena om och kvalificeras när de hamnar högre upp i årskurserna?

24 Eller sker ingen sådan progression eller rekontextualisering? En annan aspekt av denna problematik är att studera hur progressionen sett ut över tid var den annorlunda i t.ex eller 1970-talets läroplaner och läroböcker? Ämnesstöd och ämnesidentitet På vilka sätt ges SO-lärare i skolan stöd för fortbildning i ämnet och vilka strukturer byggs upp i kommuner, rektorsområden och enskilda skolor för att upprätthålla ett adekvat och acceptabelt stöd för lärarna i deras ämnesundervisning? Läroböckers innehåll och pedagogiska struktur Genom analyser av läroböcker i de olika SO-ämnena kan vi få en uppfattning om vilken innehållslig ambition de uppvisar. Vilken plats/utrymme ges till olika innehållsliga avsnitt? Vilken roll spelar bildmaterialet i läroböckerna? Vilken pedagogisk grundsyn återfinns vad gäller arbetsuppgifter mm Läroböcker och läromedel I vilken omfattning och hur används (ämnes-) läroböcker i SO-undervisningen? Eller är det istället ett bredare läromedelsbegrepp som kommer till uttryck (tidningar, datorer, utomhusmiljö mm) i undervisningen? På vilka sätt används de aktuella läromedlen? I klassrummet eller ute På vilka sätt används när- och utomhusmiljön i undervisningen? Hur tar man ute i skolorna tillvara på lokalsamhällets möjliga inlärningspotentialer? Med vilka metoder sker detta och hur organiseras undervisningen i så fall? Elevuppfattningar av begrepp och fenomen Vi vet att vissa fenomen som kursplaner innehåller kan vara intellektuellt och begreppsligt svåra att förstå och hantera för barn och ungdomar. Det kan gälla demokrati, tid, avstånd, rum mm Men hur väl förstår barn detta? Hur skapar barn och ungdomar mening när de konfronteras med abstrakta fenomen i SO-undervisningen? Världen i SO-undervisningen I en globaliseringens tidsålder finns det skäl att ställa frågor kring hur världen skildras i läroböcker och i undervisningen. På vilka sätt och hur mycket tid och utrymme får globala frågor i undervisningen? SO-ämnen i Norden Vilket innehåll har SO-undervisning i olika nordiska länder (även andra europeiska länder)? Är det ett liknande stoff som presenteras i t.ex. läroböcker eller i kursplaner? Är det en gemensam innehållslig kanon? Vad skiljer och vad är likt/gemensamt och i så fall varför? Kontaktpersoner: Anita Andersson Maria Arvidsson Karin Wakeham e-post: anita.a.andersson@liu.se maria.arvidsson@liu.se karin.wakeham@liu.se

25 Förslag på examensarbeten på fältet - från kommuner och enskilda skolor/rektorer Kontaktperson: Björn Bertilsson, bjorn.bertilsson@linkoping.se Kommer att uppdateras! 1. Sjunkande baskunskaper Många lärare på gymnasiet i dag upplever att eleverna som kommer till oss har lägre baskunskaper än tidigare. Eleverna kan till exempel klockan dåligt. Vad beror det på? Vad kan göras? 2. Att göra omotiverade elever motiverade Hur arbetar man på individuella programmet, IV? Hur fungerar programintegreringen av IV-elever (så kallad PRIV)? Hur många elever som är PRIV-integrerade går ut med gymnasiebetyg? Hur ser det ut hos oss jämfört med andra skolor i landet? 3. Kompetensutveckling hos lärare Vilka strategier finns för lärares kompetensutveckling på skolan/i kommunen? Vilka syften har kompetensutvecklingen? Vad vill skolledningen/skolchefen att lärarna gör? 4. Feedback Hur ger lärare feedback till elever? Hur reflekterar lärare kring respons? Har utbildningen att göra med hur man ger feedback? 5. Programgrupper Vissa lärare arbetar i fungerande arbetslag och andra inte. Hur arbetar arbetslagen? Hur fungerar de? Vad tas upp på programgruppsmötena? (Jämför med ramdokument.) Varför väljer vissa lärare att inte arbeta i lärarlag/programgrupper? 6. Flow Flow är ett slags tillstånd som uppstår i vissa situationer där tid och rum försvinner för man är så uppslukad av det man håller på med. Ibland uppstår flow i skolan. Hur beskrivs flow? Finns flow i klassrummet? Finns det gemensamma faktorer som kännetecknar flow? Går det att skapa flow? 7. Föräldrasamverkan Hur fungerar den på skolan/i kommunen? Är föräldrarna nöjda? 8. Elevinflytande Hur arbetar skolan med elevinflytande? Ökar elevinflytandet med elevernas ålder? 9. Hur ser lärare på framtidens lärarroll? Utgångspunkt i artikeln Baklänges in i framtiden av Göran Fransson och Eva Norberg i Pedagogiska Magasinet 1/05 eller annan litteratur exempelvis Andy Hargreaves eller Ference Marton & Ingrid Carlgren som skrivit mycket om morgondagens lärarroll. 10. Hur arbetar skolan med studiemedvetenhet? Reflektion, mentorsarbete, planering, tid, ramar, inflytande, ansvar, respons/feedback Hur inverkar dessa faktorer och andra på elevernas studiemedvetenhet?

26 11. Att arbeta med kursplanemål och betygskriterier som utgångspunkt Alla elever ska, när en ny kurs börjar, får kursplanen med betygskriterier och mål presenterad för sig. Förstår eleverna målen och betygskriterierna? Hur används dessa av lärare? (De kan användas för att tydliggöra mål och resultat) Hur tycker eleverna att de bedöms? 12. Kvinnliga eller manliga lärare Påverkar det klassrumsklimatet/studieresultatet/bemötandet? 13. Utvärdering Hur arbetar skolan med utvärderingar i dag? Hur skulle vi kunna arbeta? (intervjuer med elever/lärare/skolledare) 14. Mentorskapet Hur ser arbetet ut? Hur upplever eleverna kontakten med sin mentor? Vilket innehåll fylls mentorstiden med? 15. Situationsanpassat ledarskap En klass fungerar olika för olika lärare/ledare. Varför är det så? Hur kan vi påverka klimatet i klassrummet? 16. Organisatorisk undersökning Hur ser vår verksamhet ut? (Möjlighet att bryta ner verksamheten i olika delar.) 17. Läs- och skrivprocessen Från att veta till att göra hur går det till? 18. Det matematiska samtalet Lever det matematiska samtalet eller arbetar alla individuellt? 19. IKT-användning Hur ser elevernas/lärarnas IKT-användning egentligen ut? Hur ser deras kunskaper ut? Finns det IKT-strategi i kommunen? Jämför några olika strategier. PIM - hur blev den statliga satsningen? 20. Elever med annorlunda behov Hur bemöter vi elever med annorlunda behov, både svag- och högpresterande elever? 21. Hur använder lärarna sin tid? I dag klagar många lärare på att de får använda allt för mycket tid till annat än undervisning. Är det så? Vad ägnar de sin tid åt? 22. Upplevd delaktighet/inflytande Känner sig eleverna/lärarna delaktiga i alla de beslut som tas på en skola? 23. Får eleverna jobb efter gymnasiet? 24. Skola för alla (1998) Integrering av elever med särskilda behov. Hur gör man med integreringen F-9? Hur stämmer detta med politikernas intentioner? 25. Kvalitetsredovisning som ett verktyg i verksamheten Hur arbetar skolor med kvalitetsredovisning? Hur ser personalen på arbetet med kvalitetsredovisning? Har den ökande konkurrensen om eleverna med kvalitetsarbetet att göra?

27 26. Hur arbetar skolan/lärarna med tematiskt arbete? Tematiskt arbete har varit populärt en längre tid. Hur vanligt är det? Vilken sorts projekt tycker lärarna är bra? Vad tycker eleverna om tematiskt arbete? 27. Utvärdering av IUP/handlingsplaner/åtgärdsprogram Vad fungerar? Vad har fungerat mindre bra? 28. Skola på landet vad innebär det för våra elever? Föräldrar tycker sig se att eleverna från mindre skolor från landet inte klarar sig lika bra på högstadiet och i förlängningen på gymnasiet. Vad beror det på? (Upptagningsområdet/åldersintegrering/attityder från lärare och elever/faktiska kunskaper?) 29. Finns det lärare som låter elever göra egna prov? Vad innebär det för elevernas lärande? Samla in och analysera. 30. Läroplansanalys Komparativ analys av faktorer (synen på lärare/elever/kunskap etc.) i olika läroplaner ex Lgr80 och Lpo Läromedelsanalys Vilka läromedel har vi på skolan i ett visst ämne? Vilka signaler sänder de vad gäller exempelvis genus, klass, etnicitet? 32. Överensstämmelse grundskola - gymnasium Hur väl förutsäger resultaten på nationella proven i grundskolans senare år resultaten i gymnasiet? 33. Självsyn Hur väl stämmer elevernas självsyn med värdegrundsfrågorna? 34. LPO94 Hur uppfyller skolan LPO94:s intentioner? Utvärdera punkt för punkt. 35. Likvärdig bedömning? Jämför elevernas resultat från åk 9 med slutbetygen från gymnasiet. Jämför alla eller bara vissa ämnen. Är det skillnad mellan olika skolor? 36. Vad önskar eleverna sig mer av? Fråga elever vad de tycker är bra att de lär sig. Vad skulle de vilja ha mer av? 37. Hur använder eleverna tiden utanför skolan? Skiljer det sig åt mellan flickor och pojkar? Skiljer sig närvaro/frånvaro åt mellan könen? 38. Påverkar kön bemötandet? Finns det någon skillnad i de vuxnas bemötande av flickor respektive pojkar i de lägre åldrarna? 39. Övergångar mellan olika skolor och skolformer Hur fungerar de? Samarbetar skolorna? 40. Utemiljö Hur påverkar utemiljön barnens lek? 41. Fritidspedagogens roll i skolan/på fritidshem Jämför några olika skolor och se hur fritidspedagogens uppgifter ser ut.

28 42. Barn i behov av särskilt stöd/särskola Hur ser skolorna på dessa barn: inkluderande eller exkluderande perspektiv? Hur påverkar föräldrarnas åsikter skolans handlande? 43. Utredningars nytta/användning Vi utreder gärna, men vad händer med alla dessa utredningar? Hur används de? 44. God läsutveckling Hur ser god läsutveckling ut? Hur arbetar lärarna med detta område? 45. Pilen, ett språkutvecklande material (Används på Klockaretorpsskolan i Norrköping.) Vilka fördelar/nackdelar finns med det här materialet? 46. Vårt förebyggande arbete kring likabehandlingsplanen 47. Implementeringen av bedömningsarbetet inför IUP 48. Hur personalen klarar av att sätta mål, utvärdera och analysera utifrån ett mål. 49. Från IV till nationellt program. Intervjuer med avgångna IV elever som idag gått in på program. Vad har IV året inneburit, vilka "övergångsproblem" har funnits vid övergången från IV till nationellt program. Intervjuer med IV lärare och lärare på nationella program om kontakten mellan verksamheterna. 50. Data till kvalitetssäkringsarbetet. Ta fram parametrar för bedömning av verksamheten. Gå tillbaka ett eller två år för att analysera utvecklingen. 51. Matematik (A-kursen). Kolla resultaten (antal IG) över tid ex. tre år. Intervjua lärare och elever. Analys av resultaten. 52. Hur förbereds elever på teoriprograminför kommande studier och arbetsliv? Intervjuer med elever i avgångsklasser, intervjuer med personal, SYV. Ev. intervjuer med avgångna elever. 53. Skolans marknadsföring. Vad avgör elevernas val av skola/program? Vilken roll spelar olika typer av marknadsföring?