Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Transkript

1 Dnr G /07 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Nedanstående riktlinjer är antagna av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens sammanträde den 23 oktober 2007 och ersätter tidigare riktlinjer (G /04). Riktlinjerna avser i första hand utbildningens formella aspekter med utgångspunkt i den praxis som tillämpas inom samhällsvetenskapliga fakulteten. 1. Regelverk Utbildning på forskarnivå bedrivs vid svenska lärosäten på uppdrag av regeringen och regleras av bestämmelser i högskolelagen, högskoleförordningen och det regleringsbrev för utbildningsområdet som regeringen föreskriver i enlighet med riksdagens beslut om inriktning och resursfördelning. Vid Göteborgs universitet (GU) har samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden (SFN) ansvar för utbildning på forskarnivå inom vissa delar av det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Fakultetsnämnden har dock delegerat ansvaret för antagning, genomförande och uppföljning av utbildningen vidare till institutionerna. Som framgår av tabellen nedan bedrivs utbildning på forskarnivå vid samtliga av fakultetens institutioner samt vid avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap, inom sammanlagt 12 ämnen. Ämne Biblioteks- och informationsvetenskap Offentlig förvaltning Freds- och utvecklingsforskning Humanekologi Socialantropologi Journalistik och masskommunikation Socialt arbete Psykologi Sociologi Teknik- och vetenskapsstudier Statsvetenskap Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning Institution Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap i samarbete med Högskolan i Borås Förvaltningshögskolan Institutionen för globala studier Institutionen för journalistik och masskommunikation Institutionen för socialt arbete Psykologiska institutionen Sociologiska institutionen Statsvetenskapliga institutionen Fakultetsgemensam med placering vid institution

2 2. Antagning och finansiering av utbildning Institutionerna ansvarar för antagning till utbildning på forskarnivå. Vid antagningen skall institutionen se till att det upprättas en individuell studieplan enligt den mall som fakultetsnämnden antagit. Antagning får endast ske om fullgod finansiering kan erbjudas doktoranden för hela utbildningstiden. I första hand bör doktorand erbjudas anställning som doktorand finansierad antingen via fakultetsanslag eller via projektmedel och i andra hand utbildningsbidrag finansierat antingen via fakultetsanslag eller via projektmedel. Doktorand kan även bedriva utbildningen inom ramen för andra anställningar inom Göteborgs universitet, förutsatt att finansierad studietid medges motsvarande minst 50 % av heltid. Institution kan även anta doktorand med annan form av studiefinansiering men dessa fall skall godkännas av dekanus innan antagning kan ske. I de fall där doktorand antas med extern finansiering, t.ex. genom att arbetsgivare bekostar utbildning, skall ett tydligt avtal finnas som reglerar relationen mellan Göteborgs universitet/institutionen, doktoranden och den externe anslagsgivaren (Se bilaga 1. Mall för avtal). 3. Individuell studieplan Den individuella studieplanen skall ligga till grund för planeringen och utvärderingen av doktorandstudierna. Institutionen ansvarar för att studieplanen upprättas i enlighet med den mall som fakultetsnämnden fastställs och att studieplanen diarieförs och arkiveras. Den individuella studieplanen skall följas upp av institutionen minst en gång per år och senast den 15 november skall rapport lämnas till fakultetsnämnden angående hur utbildningen fortskrider. I samband med avrapporteringen skall kopia på den senast upprättade studieplanen för varje enskild doktorand jämte en sammanställning över samtliga doktorander, skickas till fakultetsnämnden. Rapporterna ställs därefter samman och redovisas i fakultetens årsredovisning, vilken ligger till grund för det fortlöpande strategiska arbetet. 4. Utbildningstid Studietiden för utbildning på forskarnivå omfattar fyra år om den bedrivs på heltid. Utbildningen kan också om särskilda skäl föreligger bedrivas på halvtid och omfattar då maximalt åtta år. Beslut som rör förändringar av utbildningstiden skall alltid meddelas fakultetsnämnden för kännedom samt antecknas i den individuella studieplanen.

3 Byte av studietakt Doktorand som är antagen på heltid respektive halvtid kan tillåtas ändra studietakt om särskilda skäl föreligger enligt motivering i den individuella studieplanen. Den totala studietiden vid byte av studietakt/studieuppehåll får inte överskrida maximalt åtta års studier på halvtid räknat från antagningstillfället och beviljas endast om institutionens finansieringssituation så tillåter. Ändring av studietakt kan också ske i form av att doktorand under en tidsbegränsad period beviljas studieuppehåll för annan verksamhet än utbildning. Det är däremot ej möjligt att ansöka om studieuppehåll enbart för att bedriva studier på annat håll. Doktorand som under sin utbildningstid önskar byta studietakt och/eller göra studieuppehåll skall anhålla om detta till den institution som ansvarar för utbildningen. I de fall där doktorand begär ledigt för verksamhet som inte faller inom ramen för den egna forskarutbildningen och för en tidsperiod som överskrider tre månaders heltidsstudier, skall ansökan beredas och beslutas av fakultetsnämnden. Ansökan skall ha inkommit senast 6 veckor före ledigheten, innehålla en tydlig motivering samt vara undertecknad av doktoranden, huvudhandledaren och prefekten. Doktorand som innehar doktorandanställning måste även ansöka om tjänstledighet för annan anställning under studieuppehållet. Institutionstjänstgöring Doktorand har inom ramen för utbildningstiden möjlighet till så kallad institutionstjänstgöring. Andelen institutionstjänstgöring får, enligt högskoleförordningen, uppgå till maximalt 20 % av studietiden och föranleder en förlängning av utbildningstiden på upp till ett år. Institutionstjänstgöring bör vara utformad så att den är meriterande för doktoranden och kan utgöras av undervisning, projektledning och/eller administrativa arbetsuppgifter. Även arbete med att ta fram forskningsansökningar i syfte att finansiera t.ex. utlandsvistelser eller egen framtida projektanställning kan räknas som institutionstjänstgöring. Förlängning av utbildningstid Förlängning av utbildningstid utöver vad som medges inom ramen för institutionstjänstgöring kan, enligt högskoleförordningen, endast ske om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. (HF 6 kap. 36 ). Institutionen har, enligt samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens beslutsordning, rätt att bevilja förlängning av utbildningstid i enlighet med HF 6 kap. 36 och ansvarar för att ledigheten ersätts i enlighet med gällande regelverk.

4 För att erhålla förlängning på grund av sjukledighet respektive föräldraledighet eller motsvarande krävs att doktoranden anmält frånvaro till ansvarig administratör. Ledighet för förtroendeuppdrag ersätts enligt de regler som fastställts av Göteborgs universitets styrelse respektive samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden (se bilaga 2 och 3). Förlängning enligt ovanstående skall om möjligt ske under löpande budgetår. 5. Rätt till handledning och andra resurser Doktorand har under sin aktiva studietid rätt till handledning motsvarande ett minimum av 300 klocktimmar. Handledning sker i regel både vid schemalagda möten och i mer informella sammanhang, men minst ett möte per termin skall finnas dokumenterat och meddelat i den individuella studieplanen. Doktorand har utöver handledning rätt till sådana resurser som kan anses nödvändiga för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra utbildningen. Till nödvändiga resurser räknas tillgång till en egen arbetsplats vid institutionen med rätt att utnyttja institutionens gemensamma utrustning och tjänster. Fakultetsnämnden ansvarar enligt Högskoleförordningen 6 kap , för att institutioner och doktorander fullföljer sina åtaganden så som dessa fastställts i den individuella studieplanen. Om doktorand inte fullföljer sina åtaganden skall fakultetsnämnden besluta att doktorand inte längre har rätt till handledning eller andra resurser. Vid beslutet skall hänsyn tas till huruvida institutionen fullföljt sina åtaganden. Skulle institution uppvisa tydliga brister i sina åtaganden kan fakultetsnämnden ompröva gällande delegation att bedriva utbildning på forskarnivå. 6. Övrig verksamhet Institutionerna ansvarar för att relevanta kurser erbjuds inom respektive ämne. Alla kurser på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten skall vara öppna för doktorander antagna vid fakultetens institutioner. Doktorander skall, i enlighet med vad som uttrycks i den allmänna studieplanen, göras delaktiga i institutionens forskningsmiljö. Deltagande i forskningsnätverk och vistelser vid andra lärosäten såväl inom som utom Sverige skall planeras. Det är synnerligen önskvärt att doktorander under sin utbildningstid deltar i minst en internationell vetenskaplig konferens eller workshop. Huvudhandledaren skall stödja doktoranden vad gäller att söka stipendier, projektmedel och liknande, avsedda att finansiera t.ex. utlandsvistelser och konferensavgifter. Doktorander som avser att undervisa skall erbjudas pedagogisk utbildning och tillgodoräknas denna.

5 7. Regler för doktorsavhandling/disputation och licentiatuppsats Bilaga 4: Regler för doktorsavhandling och disputation, dnr J6 1230/98 och Bilaga 5: Regler för licentiatuppsats, dnr J8 1231/98