Kvalitetsdokument Förskolor 2018 (läå 2017/2018)

Transkript

1 (läå 2017/2018) Förskolan Villa Solvi är en fristående förskola som tar emot 35 barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan är belägen i en sekelskiftes villa med tillhörande trädgård som är kuperad och är en inbjudande lek och lärmiljö. Maten på förskolan är ekologisk/ kravmärkt till 100 % och tillagad på plats av vår kokerska. Vi serverar vegetarisk kost två gånger i veckan. Vårt lekmaterial är till stora delar gjort av naturmaterial och materialet för det konstnärliga arbetet är av hög kvalitet för att lusten att skapa ska kunna väckas. Villa Solvi har en konstnärlig inriktning, som utgår från vårt konstnärliga årshjul där barnen får pröva på skapande i alla möjliga former och tekniker. Förskolan arbetar utifrån olika teman som pågår allt ifrån en vecka till ett år, beroende på barnens intresse. I temat ingår alltid målning, form, sång, rörelse, rytmik, språk, matematik/ teknik, normer och värden, natur, kultur och samhälle. Förskolan har sex pedagoger och barnen delas in i små barngrupper.

2 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal (läå 2017/2018) 2(21)

3 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Årshjulet som innehåller agendan för årets aktiviteter, traditioner, information och möten. Konstnärligt årshjul. Samverkansmöten med föräldrarepresentanterna två gånger per termin, föräldramöten två gånger per år och utvecklingssamtal en gång per termin. Tyra-appen som är vårt verktyg för pedagogisk dokumentation, information och kommunikation med föräldrarna. Veckobrev som skickas ut via e-post en gång i veckan. Vår likabehandlingsplan som följs upp och utvärderas regelbundet. Våga Visa föräldraenkäten Våga visa observation Arbetslagsmöte en gång i månaden, där vi går igenom våra utvecklingsområden, reflekterar tillsammans hur det har gått; Hur ser nuläget ut och hur går vi vidare? Reflektions och planeringstid en gång per vecka. Två dagar per år är förskolan stängd för planering. Då träffas alla pedagoger på förskolan för att planera och reflektera kring vår verksamhet och diskutera vad vi kan förändra, och förbättra uppsatta mål för året. Barnen är indelade i små grupper där de kommer till tals i vår verksamhet genom barnens val utefter mognad och ålder. Några av våra viktigaste insatser under året har varit, dels att arbeta ihop grupperna och skapa förutsättningar för pojkar och flickor att leka tillsammans. Arbeta medvetet med ett aktivt genustänk och att ha en röd tråd mellan alla grupper. Vi är mitt uppe i att förbättra och förnya våra dokument och pärmar kring inskolningar, utvecklingssamtal, krisplan, brandskydd, rutiner osv för att förenkla (läå 2017/2018) 3(21)

4 arbetet med detta och göra det mer lättillgängligt för alla i arbetslaget. Analys Vi ser att barnen inte har tillräckligt stor del i utvärderingen av verksamheten och vill på ett naturligare sätt få dem delaktiga i den processen. Vad har vi gjort i verksamheten, vad tyckte vi? Vi ser i barngrupperna att barnen numer leker mer med alla barn, oavsett kön. Vi har arbetat väldigt mycket med empati i grupperna och tycker att det gett positivt resultat på att leka könsöverskridande också och inte bara på samspelet i grupperna. Vi ser att vi behöver ha mer gemensam reflektionstid/planeringstid i veckan för att förbättra systematiken. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Planera in gemensam reflektionstid där två pedagoger tillsammans kan sitta och planera/reflektera över aktuella saker som händer i verksamheten. Börja ställa rätt frågor till barnen för att synliggöra deras lärprocesser som en naturligdel i verksamheten. Sätta upp fotocollage med bilder från veckan som gått där barnen kan se sig själva, kompisarna och vad de gjort i verksamheten. Där kan barnen själva benämna sina namn, aktiviteten och om det var roligt osv. Tidigare hade vi fotodokumentation på golvet för de yngsta barnen så de kunde se vad vi gjort i verksamheten mer i deras höjd där de ofta var krypandes. Vi tog bort detta ju äldre barnen på lilla sidan blev. Nu har vi fler små barn igen och börjar därför med detta igen. (läå 2017/2018) 4(21)

5 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi arbetar med små barngrupper för att tillmötesgå alla barns enskilda behov utifrån deras förutsättningar. Vi har en strukturerad verksamhet. En tydlig struktur med fasta rutiner som inger en förutsägbarhet och trygghet. Vid behov har vi nära kontakt med specialpedagog. Vid arbetar med bildschema och bild som stöd. Vi arbetar också vid behov med seriesamtal. Vår ena förskollärare har lång erfarenhet och utbildning i specialpedagogik Grundläggande förutsättningar för framkomlighet så som ramp och handikappanpassad toalett och är öppna för att förändra efter specifika behov. Påbörjat arbete med värderingsverktyget från SPSM Vi arbetar med lågaffektivt bemötande som är ett förhållningssätt vid problemskapande beteenden och situationer. Det innebär att man håller sin egen känslointensitet låg och utstrålar ett lugn för att undvika att tillföra mer stress till situationen. Personer som är oroliga har en hög känslointensitet. Därför måste omgivningen tillföra lägre grad av känslointensitet och agera lugnt. Situationer med för högt ställda krav medför oro och stress. Därför måste omgivningen anpassa, minska eller ta bort kraven för att undvika att hamna i sammanbrott. Mycket kommunikation sker genom våra kroppar och vårt ansikte, enbart en liten del av kommunikationen är verbal. Därför måste vi vara medvetna om vilka signaler vårt kroppsspråk medför och undvika att med det tillföra högre känslointensitet. Detta upplever vi att alla barn mår bra av. Vi har en väl förankrad likabehandlingsplan och har i början på 2017 arbetat fram en jämställdhetsplan som alla pedagoger på förskolan har varit delaktiga i att utarbeta (läå 2017/2018) 5(21)

6 och som alla anställda på förskolan har tagit del av. Vi firar varje barns födelsedag genom att dels läsa en födelsedagssaga och sen får alla barnen säga vad de tycker är bra hos kompisen som fyller år. Varje fredag så röstar vi fram veckans kompis på stora sidan. Då får man nominera den kompis man tycker har visat att man är en bra kompis. Veckans kompis har som syfte att lära barnen att ge varandra positiv feedback, att tänka på hur vi beter oss mot varandra och att det känns väldigt härligt när kompisarna tycker om en för att man är en bra kamrat. Varje fredag så får barnen nominera vilka två de tycker ska bli veckans kompis. Väljer barnen inte att nominera bara bästa kompisen då? Nej så har det inte varit, barnen har nominerat äldre kompisar, yngre kompisar, pojkar har nominerat flickor, flickor har nominerat pojkar och alla har blivit nominerade. (Vi pedagoger antecknar alltid för att ha koll på vilka nominerade och vilka som varit veckans kompis) Därefter så skriver vi ner de nominerade barnens namn på lappar och så drar vi lott om vem som blir så här spelar turen roll också vilket barnen är helt införstådda med. Vi har koll på vilka barn som har varit veckans kompis och för att alla ska få bli så skriver vi medvetet inte de nominerade som redan har varit. Så det är lite styrt men effekten av detta har varit att barnen växer en meter av att höra positiva saker som kompisarna tycker om hos en och att de tänker en extra gång och försöker vara goda kamrater mot varandra. Att lyfta det positiva och inte fokusera på det negativa tycker vi har gett ringar på vattnet i flera situationer, de är mer hjälpsamma, ger varandra oväntade komplimanger, leker med fler barn än tidigare och har blivit bättre på att dela med sig. Analys av era insatser under året Genom våra små åldersindelade barngrupper har vi betydligt lättare att se vad varje enskilt barn behöver för att utvecklas utifrån sin egen kurva När vi ser att något är för svårt för något barn i sexårsklubben t ex så anpassar vi aktiviteten så det passar det enskilde barnet. (läå 2017/2018) 6(21)

7 Vi har gått på kvällskurser, dagsutbildningar och köpt in böcker om lågaffektivt bemötande vilket vi ser ger direkt resultat i arbetet med barnen. De utbildningar vi gått är; heldagsutbildning Bo Hejlskov Elvén Fokus på ADHD (två pedagoger) heldagsutbildning- Jonas Himmelstrand Att förstå och hantera aggressivitet (två pedagoger) heldagsutbildning David Edfeldt Specialpedagogik i förskolan (två pedagoger) Kvällsföreläsning om lågaffektivt bemötande David Edfeldt (alla pedagoger) Alla pedagoger har erbjudits att gå en distansutbildning för Jonas Himmelstrand Att förstå förskolebarn och deras särskilda utmaningar Vi ser tydligt att ett lågaffektivt bemötande ger alla barnen en större trygghet och är en större hjälp för dem i deras utmaningar kring känslor och dess uttryck. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi har köpt in böcker om lågaffektivt bemötande som vi kommer att ha som obligatorisk läsning i arbetslaget med efterföljande diskussioner på APT under hösten 2018 och våren Vi håller utkik efter aktuella fortbildningar/föreläsningar kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi fortsätter att arbeta på det sätt som vi ser gör den tillgänglig för alla barn utan att behöva göra anpassningar och ändra hela verksamheten när det kommer barn i behov av särskilt stöd. (läå 2017/2018) 7(21)

8 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Vi erbjuder utvecklingssamtal en gång per termin och extra vid behov/önskemål. Vi dokumenterar barnens lärande med hjälp av foto, videoklipp, barnens skapande och anteckningar. Barnen är delaktiga i dokumentationen genom egna bilder de har ritat/fotograferat själva och genom egna kommentarer och reflektioner kring sitt skapande. Barnen har egna dokumentationspärmar där vi tillsammans med barnen sätter in bilder på aktiviteter och händelser de har varit delaktiga i tillsammans med exempel på deras skapande. Pärmen följer barnet från det att de börjar förskolan till att de slutar och börjar förskoleklass. Barn, föräldrar och pedagoger kan där se barnens utveckling under förskoletiden tydligt. Tyra appen används dagligen av pedagoger och barn. Med hjälp av foton, beskrivande text samt kopplingar till läroplansmålen förmedlas tydligt barnens utveckling och lärande direkt till barn, föräldrar och pedagoger. Genom appen blir det tydligt vilka läroplansmål varje barn varit delaktiga i. Där har barnen en digital portfolio som vårdnadshavare kommer åt hemifrån och som pedagogerna tillsammans med barnen kan titta på. Vi visar barnens skapande och utveckling genom väggdokumentation, på appen bestående av barnens alster, fotografier med beskrivande text. Veckobrev som skickas ut via e-post en gång i veckan med text och bilder från verksamheten. En gång i veckan har vi sexårsklubben med de blivande skolbarnen. Där får barnen en egen pärm där vi sparar barnens dokument som de arbetat med bland annat, matematik, jaget och språkutveckling. (läå 2017/2018) 8(21)

9 Analys Vi ser att vi behöver göra barnen än mer delaktiga i dokumentation kring deras individuella lärande på ett naturligt sätt i verksamheten. Vi ser att vi oftast får med barnens tankar och idéer kring olika aktiviteter men att de sen inte alltid synliggörs i verksamhetens dokumentation. Vi ser att vi måste förbättra synliggörandet av fotodokumentation/text med barnens reflektioner så att det blir synligt för barnen och vårdnadshavarna och inte stannar i pedagogernas anteckningsblock. Som exempel: - En pedagog berättar en saga för barnen med handdockor. En stund senare ser samma pedagog hur barnen plockar fram handdockor och spelar upp teater för varandra. Här har barnen påbörjat en lärande process och där behöver i pedagoger vara snabbare på att fånga upp det och göra barnen medvetna om hela processen så den blir synlig även för dem. Vi ser att vi har förenklat dokumentationen kring barnens portfoliopärmar genom att ha en digital och en för barnens skapande utveckling. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att skapa utrymme för barnen att bli delaktiga i hela processen kring dokumentationen. Det innebär att vi involverar barnen när vi skriver om eller utvärderar en aktivitet på Tyra, skriver ut bilder och sätter upp dokumentation på väggarna osv. Vi är nöjda med flödet på Tyra appen och har fått indikationer från föräldrarna att de tycker att vi håller en lagom nivå på flödet. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga (läå 2017/2018) 9(21)

10 Genom rim och ramsor, sånger, språklekar/rörelselekar och spel under samling och andra stunder under dagen. Får barnen får lust till språket och lär sig bl.a. rytmen och tränar minnet. Ljudlekar och olika munmotoriska övningar. Genom högläsning och flanosagor får barnen utveckla sitt ordförråd, meningsbyggnad, synonymer, begrepp och att ställa frågor, samtala och resonera kring en text/bild. Det stimulerar också till att skapa egna inre bilder som de senare kan uttrycka i ord (återberätta), bilder, drama, dockteater och ibland även text. Vi har tillsammans med barnen tittat på UR play som ett komplement i vårt temaarbete. Rollekar, vilket förutsätter att barnen kommunicerar med varandra både genom språket men också genom att kunna läsa av varandra genom kroppsspråk och minspel. Vi sätter ord på känslor, händelser och aktiviteter under hela dagen och samtalar kring allt som händer. Vi läser kapitelböcker för barnen, som t ex Mio min Mio, i åldersgrupper där de blivande skolbarnen får något mer avancerade böcker. Vi börjar varje sagostund med att barnen får berätta vad som hänt i boken vid förra lästillfället. Vi stannar ofta upp i texten och samtalar om det vi läser. Barnen reflekterar och ställer frågor. Biblioteket. Vi går till biblioteket en gång i månaden. Teaterbesök, för barnen 2-5 år. Klassisk tonande för de blivande skolbarnen. Filmvisning med kopplingar till olika teman i verksamheten (t ex UR play) Genom de dagliga samtalen får barnen en naturlig väg in i sin språkutveckling. Genom ordbilder, tex då barnen ser sitt namn skrivet tillsammans med ett foto. Genom barnens aktivitetstavlor som har både text och bild. För barnen som börjar skolan samma år har vi sexårsklubben en gång i veckan där stora delar av materialet innehåller uppgifter för språkutveckling. Våga visa observationen 2017 sammanfattade vårt arbete med språk; (läå 2017/2018) 10(21)

11 I en samling för de yngre barnen berättar pedagogen en saga samtidigt som hon sätter upp bilder i rader på en tavla så att barnen både kan se och höra. Här benämns färger, antal och olika namn på sagofigurerna. Efter sagans slut ställer pedagogen frågor till barnen om innehållet. Vi uppfattar att barnen är intresserade och att de deltar på ett aktivt sätt. I andra samlingar sjunger pedagoger med barnen och använder rim och ramsor. De yngre barnen har en hörna med en bokhylla och vi ser att barnen tittar i böcker, både själva och med pedagoger. På de äldre barnens avdelning finns en korg med olika böcker och på ett bord ligger aktuella böcker som pedagoger läser ur under läsvilan. På väggen finns uppsatta bokstäver och bildstödskort. Vi ser en aktivitet då en grupp barn tillsammans spelar ett kortspel med rimord då de prövar olika ord och parar ihop kort med ord som rimmar. Bedömningsgraden vi fick på observationen kring utveckling och lärande var god kvalitet. Analys Vi ser våra Biblioteksbesök som en styrka i vårt arbete med barnens språkutveckling. Vi lånar böcker, ser på teater och lånar olika kapitelböcker som är anpassade efter barnens ålder. Vi ser att intresset för böcker har ökat bland barnen och deras upptäckarglädje för nya böcker och sagor är stor. Vi samtalar ofta i arbetslaget kring hur vi pratar med barnen och vad det är vi bekräftar barnen för. T e x En flicka har en ny klänning och säger till sin pedagog, Titta jag har en ny klänning så istället för att bekräfta flickan och säga ja jag ser det, vilken fin klänning du har så bekräftar vi istället på ett genusmedvetet sätt och väljer istället att säga Ja jag ser det, den ser väldigt skön ut och likadant med för pojkar istället för att använda ord som cool och tuff t ex. Genom våra mindre grupper har vi större möjlighet att ha de vardagliga samtalen med barnen. En dialog som inte behöver stressas fram utan kan få gå i sin egen takt för att det finns utrymme för den. (läå 2017/2018) 11(21)

12 Vi ser att barnen snappar upp nya ord som de lär sig i verksamheten och sen använder dessa i sina lekar eller i andra sammanhang. På vår föräldraenkät Våga visa under frågan Förskolan arbetar med att utveckla mitt barns språk fick vi 81 % andel instämmer (svarsfrekvensen på enkäten var 81%) Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att arbeta för att förbättra språkutvecklingen ytterligare, dels genom att ha sexårsklubb varje vecka f.ro m augusti och genom att synliggöra hur vi arbetar. Vi kommer att fortsätta med våra Biblioteksbesök och kapitelboksläsningen. (läå 2017/2018) 12(21)

13 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmanar barnens matematiska tänkande Genom rörelselekar ute och i rummet får barnen en känsla för avstånd, placering, storlek i förhållande till sig själv och rummet. Genom samtal, lekar och bild lär sig barnen formerna och matematiska begrepp. Mängder antal och ordning lär sig barnen genom praktisk matematik i alla våra rutinsituationer, lekar, utflykter och samlingar. T.ex. vid dukning av bord, samlingen (hur många barn är närvarande och hur många är frånvarande i dag) Vem kommer först, vem är i mitten och vem står sist och hur många är vi. Barnen ser tydligt hur många de är i sin grupp och vilken grupp de tillhör genom förskolans aktivitetstavlor och förändring i grupperna. Årstidsrelaterade teman där barnen tydligt ser tiden och förändring. Genom våra rutinsituationer får barnen en uppfattning om tiden. Genom samtal och sånger om dagar veckor, rim och ramsor. I rutinsituationer som på och avklädning då barnen prövar att knäppa knappar och sätta på sig fingervantar, vid bakning, samling, och i skogen där barnen genom lekar får undersöka reflektera och pröva olika lösningar. I skogen då barnen samlar pinnar har barnen diskuterat vilka pinnar som är små och stora i förhållande till varandra. En pinne kan upplevas lång, men i förhållande till en tall är den kort. Den långa pinnen kanske är tyngre än den korta pinnen. Den korta pinnen är kanske tjockare än den långa. Vi läser sagor och rim och ramsor där olika begrepp och samband mellan begrepp ingår. Under samlingar och aktiviteter leker vi lekar där detta ingår. När barnen bygger med lego plusplus både med bilder (instruktioner) och utan. När barnen spelar spel (att följa spelregler) t ex När vi arbetar i lera, rullar bollar och med längder i olika storlekar. Sexårsklubben arbetar en gång i veckan med material där matematik är en stor del. På vår föräldraenkät Våga Visa under frågan Förskolan arbetar med att utveckla mitt (läå 2017/2018) 13(21)

14 barns förståelse för matematik fick vi 85% andel instämmer (svarsfrekvensen var 81% på enkäten) Våga visa observationen 2017 På både avdelningarna räknar pedagoger och barn exempelvis hur många barn som har kommit idag och andra enkla räkneexempel. Det finns grundläggande material som klossar, pussel, plus-plus, spel, lego och siffror för konstruktionslek. Under fruktstunden på både avdelningar hör vi pedagoger använda matematiska begrepp som exempelvis halv, hel, fjärdedel och lika många. Vi ser att både yngre och äldre barn konstruerar med olika material och de yngre barnen leker affär där de sorterar och klassificerar olika leksaker. Några av de äldre barnen bygger ett golvpussel med siffror. I en samling för de äldre barnen hör vi att barn och pedagog pratar om uppmärksamhetskikaren. Barnen träna sin uppmärksamhet med att kunna se vilket föremål, bland de åtta som ligger i en rad på golvet, som pedagogen plockar bort. Här får också barnen en utmaning när, de som vill, får pröva att se vilka två föremål som bytt plats. Vi uppfattar att barnen är engagerade och vill vara med i leken Analys Vi tycker oss se att barnen lär sig på ett lekfullt sätt om matematik. De fångar upp matematiska termer i sina lekar och använder rim och ramsor som innehåller räknesätt spontant i lekar. I sexårsklubben kan vi se att matematiken är en av de delar som de flesta barn har lättare för och tycker är roligt. Vi ser att barnen räknar tillsammans när de hoppar hopprep, dukar borden och andra liknande vardagsaktiviteter. Barnen hittar olika former på gården och inomhus som de benämner vid sitt rätta namn det här lövet är ovalt t ex. (läå 2017/2018) 14(21)

15 Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta arbeta på ett liknande sätt som i nuläget. Då vi till hösten får betydligt fler yngre barn i verksamheten och pedagoger som tidigare arbetat med äldre barn nu kommer att arbeta med 2-3 åringar så måste vi på ett medvetet sätt arbeta med matematiken på en nivå som passar respektive åldersgrupp. Vi behöver också arbeta vidare på att förmedla vad vi gör i verksamheten kring Matematiken till föräldrarna. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi använder lärplattor för att dokumentera genom bilder och filmklipp, dessa läggs upp på Tyra appen och skickas till föräldrarna, så barn och föräldrar gemensamt kan samtala om vad som hänt under dagen. Bilder används också för väggdokumentation till våra olika teman. Barnens portfolio är helt digital på Tyra appen och portfoliopärmarna innehåller barnens alster, målningar, hand/fotavtryck, självporträtt m.m. Filmvisning vid speciella tillfällen kopplade till tema eller årstid. Tex vid våra traditioner och högtider ser barnen en film kopplat till det aktuella tillfället. Vi använder oss av UR play då vi tittar på kortare filmer som handlar om aktuellt tema. Tillsammans med barnen hittar vi information, bilder, musik och filmklipp kopplat till temat och på barnens egna initiativ. Tex så hittade vi en ovanlig snigel. Barnen blev intresserade, och vi sökte tillsammans information om sniglar, intresset växte och blev ett tema. Vi använder appar som Bornholmslek som utgår ifrån språkleksdelarna i Bornholmsmodellen som i sin tur är en väl beprövad metod för att öka barnens (läå 2017/2018) 15(21)

16 språkmedvetenhet och underlätta läs- och skrivinlärningen. I appen finns bland annat rimlekar, hur låter orden, bygga ord, lyssna och koppla rätt ljud till rätt bild. Vi arbetar med olika känslopåsar på lärplattorna som är pedagogiska appar för att prata om känslor. Barnen lär sig bland annat att känna igen olika känslor och fundera på var känslan sitter i kroppen, lär sig om orsak och verkan, och hur olika känslor hör ihop. Barnen använder lärplattorna för att ta bilder i verksamheten, t ex så får barnen ta bilder på varandra när de gör olika aktiviteter och sen vara med och skriva ut bilderna. Under våren 2017 installerades fiber på förskolan och vi har nu mycket snabbare uppkoppling än tidigare vilket underlättar både i arbetet med Tyra appen och med utskrifterna då skrivarna används trådlöst. Analys Det är blandade kunskapsnivåer kring IKT bland pedagogerna, några som har stor vana och mycket kunskap och några som inte kommit riktigt lika långt men som gärna vill lära sig och får hjälp av de som kan mer. Så vi tycker på det stora hela att arbetet fungerar bra med vissa förbättringsområden. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet och de flesta barnen i verksamheten spelar mycket på Ipads och andra lärplattor i hemmet, vi vill därför ha en pedagogisk tanke med Ipadanvändandet i förskolan. Vi är väldigt selektiva med vad vi erbjuder barnen och istället för att ta fram olika appar på ipaden som innehåller matematik tar vi fram matematikspel/material som vi använder konkret tillsammans utifrån läroplansmålen. Vår strävan är att använda lärplattorna till mer kreativa ändamål, som att ta foton, filma och spela musik. (läå 2017/2018) 16(21)

17 Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Tidigare år har barnen fotograferat sina egna teckningar, lagt till ljudklipp och klippt ihop det till en virtuell saga. Det är något vi vill ta upp igen då vi såg på barnen att det var ett lustfyllt lärande som stimulerade deras kreativitet och kunskap kring olika digitala medier på ett lekfullt sätt. Vi vill komma åt den kreativa delen kring IKT och utmana barnen på nya spännande sätt. Vi letar efter lämplig kurs/föreläsning. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utveckla barnens intresse för naturvetenskap och teknik Varje vecka går 3-5 åringarna till skogen och har skogsskola Syftet med skogsskolan är att barnen får lära sig sammanhang i naturen, om naturens kretslopp, att värna om naturen och allemansrätten. Vi tittar närmare på och lär oss namnen på olika småkryp, fåglar, träd, blommor och växter. Vi reflekterar t e x över hur myrorna samarbetar för att bygga sin stack? vad de bygger sin stack av? hur långt ned den går under jorden? och hur hållbar är den? Barnen får lära sig kemiska processer t ex i bild (sockerlösning), form (Playdoh) olika experiment under våren har barnen fått plocka vitsippor som dem sedan har fått sätta i olika små vaser innehållandes karamellfärg och vatten i grundfärgerna. Vad kommer att hända med vitsipporna? Ändras färgen? Barnen har fått reflektera och samtala kring vad de tror kommer hända och sen titta på hur det blev? Vi har även gjort vulkanexperiment med playdoh, vinäger, karamellfärg, och bakpulver och sett hur vår vulkan fick ett bubblande utbrott. När vi bakar pratar vi om de olika kemiska processerna som sker, brödet jäser med hjälp av jästen, sockerkakan jäser med hjälp av bakpulvret etc. Vi samtalar kring fysikaliska fenomen som tyngdkraft, balans, jämnvikt och friktion. Tex har vi gjort en resa runt jorden och kom då in på att jorden är rund, varför (läå 2017/2018) 17(21)

18 trillar vi då inte av jorden? Vi planterar mycket med barnen, både växter, frön och grönsaker. Bland annat så planterade lilla sidan tomatfrön, som barnen sen fick vattna och sköta om. Vi såg hur det började växa tomater på kvistarna. När värmen kom satte vi ut tomatplantorna så tomaterna fick mer värme och solljus. En dag var äntligen tomaterna härligt röda och mogna. Vi plockade tomaterna tillsammans och smakade på dem. Vi kokade också tomatmarmelad som barnen fick på smörgås till mellanmål. Här fick barnen följa hela processen från frö till tomat som hamnade på smörgåsen. Vi har också planterat smörgåskrasse som barnen sen kunnat plocka och ha på smörgåsen till mellanmålet. Här väcker vi barnens funderingar kring mat, vad lång tid det tar för grönsaker, frukt och växter att växa. Det är inte lika lätt att bara kasta iväg maten sen, när man förstått hur lång tid processen tar. Vi har också gått igenom fjärilens livscykel och dess fyra olika stadier. Från ägg, larv,,puppa till fjäril. Vi har läst fakta tillsammans från böcker och olika natursidor på internet, tittat på filmklipp och samtalat kring vad vi sett. Barnen har fått skapa fjärilens livscykel med hjälp av olika sorters pasta, färg, papper och kvistar. Vi använder oss av vardagsteknik då vi bakar med vispar och dl mått. Vi samtalar teknik med barnen då vi använder tex visp och mått. Då barnen cyklar, leker i sandlådan, målar och använder saxar. Då vi åker på utflykt med olika färdmedel som buss, tåg och tunnelbana. Barnen har material som plus-plus både vanliga och miniplusplus, kaplastavar, lego och plast i bygg. Vi använder oss av olika återvinningsmaterial och lera. Vi samtalar teknik och hållbarhet då vi bygger och skapar. Vi använder olika tekniker då vi målar och skapar på olika sätt. T ex så fick de barn som ville pröva på elvispmålning under våren. På föräldraenkäten Våga Visa under frågan Förskolan arbetar med att utveckla mitt barns förståelse för naturvetenskap och teknik fick vi 88% andel instämmer (svarsfrekvensen var 81%) Analys (läå 2017/2018) 18(21)

19 Vi ser att lilla sidan har kommit väldigt långt i sitt arbete med naturvetenskap vilket även har lockat stora sidan att förbättra sitt arbete med naturvetenskap och fångat barnens intresse för ämnet. Vi ser att intresset och viljan att arbeta med dessa ämnen är stort. Vi kan se att föräldrarna delar vår uppfattning av våra goda resultat på Våga visa enkäten och att vi är bra på att förmedla hur och vad vi gör i verksamheten i temat Naturvetenskap och Teknik. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att nyttja den kompetens som finns bland lilla sidans pedagoger för att implementera kunskapen bättre även på stora sidan. Låna böcker från Biblioteket för att lära oss mer tillsammans med barnen. Vidareutveckla vårt viktiga miljöarbete och försöka få in det ännu mer i skogsskolan. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Förskolan Villa Solvi har 8 anställda, varav en är förskolechef med examen från rektorsprogrammet och arbetar 65% i barngrupp, en är Waldorfförskollärare och huvudman som arbetar 25 % i barngrupp, en kokerska som arbetar 50% i barngrupp och tre barnskötare som arbetar 100% och två förskollärare som arbetar 90% respektive 80 % en extra tjänst på 100% En av våra förskollärare har på tidigare arbetsplats varit handledare för lärarstudenter och gått handledarutbildning i det. Hon har visat intresse för att göra det även hos oss. Analys Alla som arbetar på förskolan ska ha pedagogisk utbildning. Vi strävar efter att medvetet komplettera varandra i våra pedagogiska utbildningar och erfarenheter och hålla oss väl uppdaterade. (läå 2017/2018) 19(21)

20 Alla pedagoger har stora möjligheter att vara med och påverka sina scheman. Alla pedagoger får fria måltider som lunch och mellanmål. Vi arbetar nära varandra och eftersom vi är en liten enhet blir vi väldigt sammansvetsade och månar om att ha en bra sammanhållning i arbetslaget. Vi tycker att det är viktigt att alla som arbetar på förskolan kommer in i gruppen och i gemenskapen. Vi lägger även in någon form av teambildning aktivitet under vårterminen för att stärka arbetslaget ytterligare och ha roligt tillsammans. Friskvård i form av Naprapat som kommer till förskolan en gång i månaden. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi uppmuntrar intresse för utbildningar och försöker i största möjliga mån att tillgodose utbildningar som det finns intresse för. Vi fortsätter att arbeta med sammanhållningen i arbetslaget för att det ger positiv effekt även i verksamheten. Vi vill att alla som arbetar med barnen ska ha minst barnskötarutbildning och har nu två pedagoger som går utbildningen. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2016 KUNDENKÄT 2017 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 100% 93% 100% "Mitt barn har en god arbetsmiljö" 83% 89% 88% KUNDENKÄT 2018 (läå 2017/2018) 20(21)

21 Kommentarer och analys till nyckeltal På påståendet alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga fick vi 100% instämmande svar. Vi delar den bilden med föräldrarna och anser att det är något vi lägger stor vikt vid. På påståendet Mitt barn har en god arbetsmiljö fick vi 88% instämmande svar vilket vi i arbetslaget tycker är lågt. Vi anser att det råder en god arbetsmiljö i verksamheten och att vi genom våra små barngrupper upprätthåller det på ett bra sätt, men vi tar till oss av föräldrarnas bild och kommer att arbeta på att förbättra våra resultat till nästa års enkät. Vi behöver bli bättre på att förmedla till föräldrarna hur det ser ut i de olika aktiviteterna. Filmklipp? (läå 2017/2018) 21(21)