UNG, KLIENT, AKTÖR. Carolina Silin YH Novia

Transkript

1 UNG, KLIENT, AKTÖR Carolina Silin YH Novia

2 Innehåll Varför delaktighet? Definitioner av delaktighet Definition av ung Aktuella forskningsresultat om ungas delaktighet Rekommendationer Metoder och processer för delaktighet Litteratur

3 Varför har jag valt temat, ungas delaktighet?

4 Vem är ung? Unga och unga vuxna åringar

5 Tre definitioner av delaktighet 1/2 1. Delaktighet är individens rättighet till sin egen identitet och sitt eget värde som en del av en familj, grupp, gemenskap eller ett samhälle. 2. Delaktighet innebär att man bär och får verkligt ansvar, för andra människors och för hela gemenskapens funktionsförmåga. Det betyder att man förbinder sig till en verksamhet för att förbättra gemensamma förhållanden. (Kiilakoski 2007)

6 Tre definitioner av delaktighet 2/2 3. Delaktighet är ett etiskt ideal, som strävar efter att människor skall uppleva att de är värdefulla medlemmar i gemenskapen och att de kan och vill påverka gemskapens verksamhet och värderingar. (Kiilakoski 2007)

7 Resultat och slutsatser ur Peltolas och Moisios litteraturöversikt, Röster och röstlöshet på tjänstefälten (2017) Barns och ungdomars upplevelser av bristande delaktighet är oroväckande allmänna. Unga berättar hur professionella talar förbi dem och ignorera deras åsikter. Tjänsterna borde möjliggöra alternativa sätt till verksamhet, växelverkan och möten bättre än nu, samt även identifiera betydelsen av barns och ungdomars kamratrelationer.

8 Plock ur forskningsresultaten, barnskyddet Det finns mycket att utveckla då det kommer till hörande Att stärka delaktigheten kräver speciell uppmärksamhet och användning av alternativa kommunikationsmetoder Klientrelationens övergångsskeden kräver specifik uppmärksamhet (Peltola & Moisio 2017)

9 Plock ur forskningsresultaten, sjukoch hälsovården Undersökning som har utförts i sjukhusmiljö visar att barn och unga är kapabla och villiga att utvärdera den vård som de får De saknas forskning om ungas upplevelser av delaktighet inom primära hälsovården och inom mental- och rusmedelsvården (Peltola & Moisio 2017)

10 Peltolas och Moisios rekommendationer - Utveckla professionell kompetens - Att värdesätta ungas kunskap - Att identifiera, acceptera och möjliggöra alternativa kommunikationsmetoder - Att identifiera och nedmontera strukturella hinder för delaktighet (Peltola & Moisio 2017)

11 Att höra ungas röster i tjänsteutveckling 1. Det är omöjligt att komprimera alla ungs olika röster till en röst 2. Det kan vara svårt för unga att uttrycka sig eller så uttrycker de sig på ett sätt som är oväntat eller opassande (Aaltonen, Hästbacka & Kivijärvi, 2017)

12 Att bemöta oväsen, brus och tystnad - Utgångspunkten är att angripande, diffusa och dämpade röster kan förvandlas till användbar kunskap vid tjänsteutveckling (Aaltonen, Hästbacka, & Kivijärvi, 2017)

13 Oväsen, brus och tystnad Oväsen Grovt, sårande, ibland hotfullt Skall inte godkännas eller romantiseras I bakgrunden kan de finnas erfarenheter av ojust behandling Brus Oväsentlig information. Information som inte passar in. Frånvaro, avbrott, brist på riktning Tystnad Att stå utanför tjänsten Att tiga om sådant som är för känsligt (Aaltonen, Hästbacka & Kivijärvi 2017)

14 Aaltonens, Hästbackas & Kivijärvis rekommendationer Att höra olika röster kräver tid, stanna upp. Bli medveten om din egen selektiva hörsel. Det gäller att ha realistiska förväntningar på vilken typ av frågor unga klarar av att besvara, t.ex. enkätfrågor om serviceutbudet kan vara mycket krävande. Bli uppmärksam på tigande, nekande och förlöjligande av tjänster samt högljudda motstånd även dessa uttryck. kan medför viktig information. Använd flera sinnen och metoder. (Aaltonen, Hästbacka & Kivijärvi 2017)

15 Erfarenhetsexpertens utvecklingsprocess enligt Meriluoto och Marila-Penttinen (2015) Den akuta krisfasen - Mitt huvud sprängs - Expert på mitt liv och min situation - Målet: aktörskap i vardagen - Första erfarenheterna av referensstöd - Påverkan genom den professionella Aktörskapet stärks - Upplevelser av att vara mentor - Referensgruppens senior - Hjälpledare - Organisationen får tillgång till expertisen - Lokal påverkan i grupp och med stöd t.ex. på evenemang Självsäkerhet - Jag vet - Jag kan hjälpa andra - Stark upplevelse av aktörskap och expertis - Stödperson - Deltar i organisationens utvecklingsarbete - Samhällspåverkan genom t.ex. skolbesök och media

16 Frågor som aktualiseras i krisfasen Tror någon på mig? Blir jag förstådd? Blir jag missförstådd? Blir jag accepterad? Vågar jag? (Meriluoto & Marila-Penttinen, 2015)

17 Mötet mellan den unga och den professionella lägger grunden för aktörskapet Tänk på bemötandet Bygg förtroendefulla relationer Lyssna till alla röster Utveckla olika metoder för kommunikation Se erfarenhetskunskapen som värdefull Fundera på delaktighetsprocesser. Vilka möjligheter till stärkt aktörskap erbjuder din organisation?

18 Litteratur Aaltonen, S., Hästbacka, N. & Kivijärvi, A Metelin, kohinan ja hiljaisuuden kohtaaminen hyvinvointipalvelujen haasteena. Teoksessa Aaltonen, S. & Kivijärvi, A. (toim.) Nuoret aikuiset hyvinvointipalvelujen käyttäjinä jä kohteina. Helsinki: Nuorisotutkimusseura. Kiilakoski, T Johdanto: Lapset ja nuoret kuntalaisina. Teoksessa Gretschel, A. & Kiilakoski, T. (toim.) Lasten ja nuorten kunta. Helsinki: Nuorisotutkimusseura. Meriluoto, T. & Marila-Penttinen, L Mikä on osallisuus ja mikä on kokemusasiantuntujuus. Teoksessa Meriluoto, T. & Marila-Penttinen, L. & Lehtinen, E. (toim.) Osallisuus. Osallisuuden ja kokemusasiantuntijuuden käsikirja. Ensi- ja turvakotien liitto. Peltola, M. & Moisio, J Ääniä ja äänettömyyttä palvelukentillä Katsaus lasten ja nuorten palvelukokemuksia koskevaan tietoon. Helsinki: Nuorisotutkimusseura. kentilla_uusin.pdf