ATT FRÄMJA DE UNGAS FÖRMÅGOR INOM VÄLFÄRDSTJÄNSTER HUR GÖR VI DET?

Transkript

1 ATT FRÄMJA DE UNGAS FÖRMÅGOR INOM VÄLFÄRDSTJÄNSTER HUR GÖR VI DET? Frida Westerback Helsingfors universitet, Mathilda Wrede-institutet / Westerback 1

2 TIDIGARE FORSKNING Unga som står utanför arbetsliv och utbildning (NEET-status) uppger att de är otillfreds med sitt liv, gäller speciellt psykisk hälsa och ekonomi. Den främsta orsaken till marginalisering är avsaknad av vänner (Gretschel & Myllyniemi 2017). Tidigare forskning har visat att offentliga tjänster riktade till unga vuxna är splittrade och det saknas koordinering. Unga med nedsatt handlingsförmåga riskerar att falla igenom servicenätverket (Määttä & Määttä 2015; Alanen 2015; Määttä & Keskitalo 2014). Klyftan mellan unga och välfärdstjänster fördjupas på grund av att tjänsterna är svåra att närma sig. En del av specialtjänsterna är formade på ett sätt som kan tolkas försvaga kundernas/klienternas aktörskap (Alhanen 2014; Alanen 2015). Behov av kontaktpersoner som koordinerar den ungas situation och vård- och servicekontakter (Aaltonen m.fl. 2015; Bolin & Sorbring 2014; Kautto m.fl. 2017). No Wrong Door -tillvägagångssätt (Memmot & Nash 2012; Kincaid 2006) / Westerback 2

3 NEET (NOT IN EDUCATION, EMPLOYMENT OR TRAINING) / Westerback 3

4 TILLFREDSSTÄLLELSE MED OLIKA LIVSOMRÅDEN (GRETSCHEL& MYLLYNIEMI 2017) Tillfredsställelse med olika livsområden (Skolvitsord 4-10, medeltal) Nuvarande liv som helhet Psykisk hälsa Människorelationer Hälsotillstånd Utseende Fritid Fysisk hälsa Ekonomisk situation 6,5 7,1 7,1 7,3 7,4 7,5 7,6 7,6 7,8 7,9 8,3 8,4 8,4 8,2 8,1 8, åringar, övriga (2015, N=1903, 2017, N=1902) NEET-sampel (2017, N=117) / Westerback 4

5 DE UNGAS VÄLFÄRD (VÄLFÄRDSBERÄTTELSEN OM UNGA, HELSINGFORS STAD) / Westerback 5

6 ATT FRÄMJA FÖRMÅGOR? Uppfattningen om de ungas välfärd har sin utgångspunkt i Amartya Sens (1993) och Martha Nussbaums (2011) förmågeperspektiv (Capability Approach). Nyckelfråga: Vad kan var och en göra och vara? Har de unga har färdigheter och möjligheter att klara sig i vardagslivet? Har de möjlighet att göra saker de uppskattar? Har de unga möjlighet att leva ett gott liv? Kan vi eventuellt fånga upp grupper av unga med ojämlika möjligheter till ett gott liv? / Westerback 6

7 / Westerback 7

8 / Westerback 8

9 / Westerback 9

10 / Westerback 10

11 NAVIGATOR-MODELLEN Lågtröskelverksamhet för åringar, information och personlig vägledning. Tillgång till en multiprofessionell och sektoröverskridande personal. Servicen täcker frågor om arbete, studier, livshantering och välmående. Unga kan kontakta servicen gratis, utan tidsbokning och anonymt. Navigatorerna hjälper unga att hitta och ta del av lämpliga serviceformer och tjänster / Westerback 11

12 ORTER I FINLAND SOM ERBJUDER UNGA SERVICE GENOM EN NAVIGATOR- SERVICEPUNKT / Westerback 12

13 NAVIGATOR-MODELLENS SERVICEKRITERIER TE-byrån Socialt arbete eller socialhandledning Ungas informations- och vägledningstjänster Läroanstalter (minst andra stadiet) Ungdomsarbetare / arbetslivscoacher (titlarna varierar) (Kohtaamo 2018) / Westerback 13

14 NAVIGATOR-SERVICEN STRÄVAR EFTER ATT Ungdomar får snabbare tillgång till lämpliga välfärdstjänster: Positiv inverkan på den ungas livssituation Unga utanför utbildning och arbete förankrar sig på nytt i samhället De ungas delaktighet och välmående ökar Förbättrat samarbete mellan olika former av service: Servicen blir smidigare och effektivare / Westerback 14

15 NATIONELL FEEDBACK UTVÄRDERING VÅREN unga i åldern år (medelålder 21,9 år) från 26 olika Navigatorer (1% med svenska som modersmål). De ungas serviceupplevelser var överlag mycket positiva. Skolvitsordet var i genomsnitt 9,25 (skala 4 10) % uppger att de fått det stöd de önskat, att de blivit hörda 97% uppger att de upplevt sig vara delaktiga i serviceprocessen 85% uppger att tilliten till att hitta en studie- eller arbetsplats har ökat 86% uppger att deras syn på sin framtid har förtydligats (Määttä & Riikonen 2018) / Westerback 15

16 PRELIMINÄRA RESULTAT Ungdomarna uppskattar de tjänster de erhållit genom Navigatorn De känner sig sedda, hörda och delaktiga Holistiskt bemötande (resurser/förmågor beaktas) Serviceformer som utvecklar de sociala förmågorna uppskattade (t.ex. social cirkus) De uppskattar den otvugna stämningen och den lätthet (ej spring, ej nödv. tidsbokning) med vilken multiprofessionellt stöd erhålls inom flera olika sektorer (Westerback, Wrede-Jäntti & Westerback forthcoming) / Westerback 16

17 DISKUSSION Det finns mycket gott att ta med sig från Navigatorns sätt att arbeta när det gäller främjandet av förmågor Kunde åtminstone några inslag av de av ungdomarna uppskattade arbetssätten vid Navigatorn spridas till andra serviceproducenter inom basservicen? Hur kunde det sektoröverskridande tänkandet öka (t.ex. psykiatri)? Hur beakta de sociala aspekterna (t.ex. ensamhet) i högre grad? / Westerback 17

18 REFERENSER Aaltonen, Sanna & Berg, Päivi & Ikäheimo, Salla (2015) Nuoret luukulla. Kolme näkökulmaa syrjäytymiseen ja nuorten asemaan palvelujärjestelmässä. Nuorisotutkimusverkosto/Nuorisotutkimusseura, julkaisuja 160. Helsinki. Aaltonen, Sanna & Berg, Päivi & Karvonen, Sakari (2017) Affordances of Welfare Services Perspectives of Young Clients. Nordisk Välfärdsforskning, Vol 2 (1), Aaltonen, Sanna & Kivijärvi, Antti (2017) Nuoret aikuiset hyvinvointipalveluiden käyttäjinä ja kohteina. Nuorisotutkimusverkosto/Nuorisotutkimusseura, julkaisuja 198. Helsinki. Alanen, Olli (2015) Nuoret osallisiksi. Ingår i Mirja Määttä & Anne Määttä Parempia ratkaisuja koulutuksen ja työn ulkopuolella olevien nuorten tukemiseen. Valtion selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 16/2015. Alhanen, Kai (2014) Vaarantunut suojeluvalta tutkimus lastensuojelujärjestelmän uhkatekijöistä. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL). Raportti 24/2014. Helsinki. Bolin, Anette & Sorbring, Emma (2014) När många vill hjälpa till. Barn och ungdomars erfarenheter av interprofessionellt samarbete inom den sociala barnavården. Rapport Högskolan Väst. Nr 2014:1. Gretschel, Anu & Myllyniemi, Sami (2017) Työtä, koulutus- tai harjoittelupaikkaa ilman olevien nuorten käsityksiä tulevaisuudesta, demokratiasta ja julkisista palveluista Nuorisobarometrin erillisnäyte/aineistokeruu. Ikäheimo, Salla (2015) Syrjäytyneiksi luokiteltujen nuorten terveyspalvelujen käyttö ja kustannukset. Ingår i Aaltonen, Sanna, Berg, Päivi & Ikäheimo, Salla (2015) Nuoret luukulla. Kolme näkökulmaa syrjäytymiseen ja nuorten asemaan palvelujärjestelmässä. Nuorisotutkimusverkosto/Nuorisotutkimusseura, julkaisuja 160. Helsinki. Kautto, Tuija & Korpilauri, Titta & Pudas, Marja & Savonmäki, Pasi (2017) Ohjaamojen synty ja kehittämishaasteet. Ingår i Mirja Määttä (red.) Uutta auringon alla? Ohjaamot Kohtaamo-hanke (ESR), Keski-Suomen ELY-keskus. Kincaid, Carolyn (2006) The Path to a Holistic Worker. Policy & Practice 64: 4, Frida Westerback

19 REFERENSER Memmot, Paul & Nash, Daphne (2012) No Wrong Door? Managing Indigenous homeless clients in Mt Isa. The University of Queensland: Institute for Social Science Research. Määttä, Anne & Keskitalo, Elsa (2014) Ulkoringiltä sisärinkiin - Kumuloituneista ongelmista kärsivät nuoret aikuiset pirstaleisessa palvelujärjestelmässä. Yhteiskuntapolitiikka 79 (2014):2. Mirja Määttä & Anne Määttä (2015) Parempia ratkaisuja koulutuksen ja työn ulkopuolella olevien nuorten julkaisusarja 16/2015. Määttä, Mirja & Riikonen, Marja (2018) Ohjaamojen asiakaspalaute kevät Kohtaamo-hankkeen raportti. Nussbaum, Martha C. (2011) Främja förmågor. En modell för mänsklig utveckling. Harvard University Press. OECD (2016) Education at a Glance 2016: OECD Indicators, OECD Publishing. tukemiseen. Valtion selvitys- ja tutkimustoiminnan Pohjola, Anneli (2001) Nuorten myyttinen ongelmallisuus. Ingår i Suutari, Minna (toim.) (2001) Vallattomat marginaalit. Yhteisöllisyyksiä nuoruudessa ja yhteiskunnan reunoilla. Nuorisotutkimusverkosto. Nuorisotutkimusseura. Julkaisuja 20. Helsinki. Sen, Amartya (1993) Capability and Well-being. In Nussbaum, Martha & Sen, Amartya (Eds.) The Quality of Life. Oxford: Clarendon Press, Helsingfors stad (2018) Välfärdsberättelsen om de unga i Helsingfors. Frida Westerback

20 TACK! Frida Westerback, doktorand i socialt frida.westerback@helsinki.fi Frida Westerback