Individ- och myndighetsnämnden

Transkript

1 Individ- och myndighetsnämnden kallas till sammanträde måndagen den 26 november 2012, kl 9.00 (med avbrott för lunch) i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil, för behandling av följande ärenden: Lysekil Kommunledningskontoret/amm Mats Karlsson / Anne-Marie Mattsson Ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

2 Dagordning EK 1 Tjänsteskrivelse Verksamhetsstatistik EK 1 IFO EK 1 LSS EK 1 VOO EK 2 Tjänsteskrivelse ek. utfall EK 2 Förvaltningsöversikt EK 2 Verksamhetsöversikt EK 3 Tjänsteskrivelse Månadsrapport Månadsrapport EK 5 Bilaga A EK 5 Bilaga B EK 5 Bilaga C EK 5 Bilaga D EK 5 Bilaga E EK 5 Bilaga G EK 5 Bilaga H VOO 2 Uppföljning av LOV:en ÖVR 4 Anmälningsärenden IFO 1 Tjänsteskrivelse Ungdomsstöd Väst IFO 1 Ungdomsstöd Väst IFO 2 Kostnad per brukare Innehållsförteckning

3 Individ- och myndighetsnämnden kallas till sammanträde måndagen den 26 november 2012, kl 9.00 (med avbrott för lunch) i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE Upprop samt val av justerare. Föregående justerare: Maria Forsberg Förslag, dagens justerare: Camilla Karlsson BILAGA Öppet sammanträde i alla ärenden, utom de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Utbildning Verksamheten inom flyktingmottagningen Uppföljningsfrågor Ekonomiärenden Egenkontroll Ekonomiärenden EK 1. Redovisning av verksamhetsstatistik och volymuppgifter 2. Ekonomiskt utfall per oktober månad 2012, förvaltningsöversikt/verksamhetsöversikt EK 1 EK 2 3. Månadsrapport oktober 2012 EK 3 4. Budgetanpassningar 2012, uppföljning, muntlig information 5. Budget 2013 information EK 5 Vård och omsorg VOO 1. Kriterier för trygghetsboende muntligt 2. Uppföljning av beslut i kommunfullmäktige, införande av valfrihetssystem enligt LOV VOO 2 Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

4 Övrigt ÖVR 1. Handläggning av ärenden samt kommunikation och information 2. Information från socialchefen 3. Egenkontroll a) Trygg hemgång b) Klagomål och synpunkter c) Lex Sarah d) Rapport, beslut om särskilt boende e) Domar ÖVR 3 a) 4. Anmälningsärenden ÖVR 4 5 Övriga frågor Individ- och familjeomsorg Ungdomsstöd Väst fortsättning Kostnad per brukare inom IFO - utfall 2011 IFO 1 IFO 2 Sluten del av sammanträdet från och med nedanstående punkter IFO 1. Ansökan om teckenspråksundervisning (kl ) IFO 1 A-C IFO 2. Anmälan om ordförandebeslut IFO 2 A-C IFO 3. Överväganden enligt SoL IFO 3 A-C IFO 4. Ansökan om vård enligt LVU IFO 4 IFO 5. Vård på behandlingshem IFO 5 VOO 6. Korttidsvistelse enligt LSS VOO Kommunledningskontoret/amm Mats Karlsson / Anne-Marie Mattsson Ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

5 TJÄNSTESKRIVELSE Individ- och myndighetsnämnden Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Annica Högberg Telefon: E-post: REDOVISNING AV VERKSAMHETSSTATISTIK- OCH VOLYMUPPGIFTER, OKTOBER MÅNAD 2012 Dnr: SON Bifogas redovisning över statistik- och volymuppgifter för året efter oktober månads utgång. Förslag till Individ- och myndighetsnämnden. Individ- och myndighetsnämnden noterar redovisningen till protokollet. SOCIALFÖRVALTNINGEN Ingrid Fredriksson Avd.chef Annica Högberg Vikarierande ekonomiassistent

6 Verksamhetsstatistik 2012 Individ- och familjeomsorg samt flykting vsh Budget /mån jan feb mar apr maj jun juli aug sept okt nov dec summa Genomsnitt vsh-kod 55 Insatser för missbrukare Antal pers. aktuella för insats 36, ,2 551 Institutionsvård Antal personer Sol 1, ,8 Antal vårddagar Sol ,0 Antal personer Sol eftervård ,8 Antal dagar Sol eftervård ,7 Antal personer LVM 0, ,2 Antal vårddagar LVM ,1 Antal personer LVM eftervård ,0 Antal dagar LVM eftervård ,0 552 Familjehem Antal personer Sol 1, ,7 Antal vårddagar Sol ,8 57 Barn- och ungdomsvård Antal pers. aktuella för insats 73, ,2 571 Institutionsvård Antal personer Sol ,5 Varav asylsökande Antal vårddagar Sol ,8 Varav asylsökande Antal personer LVU ,0 Antal vårddagar LVU ,9

7 Individ- och familjeomsorg samt flykting vsh vsh-kod Budget /mån jan feb mar apr maj jun juli aug sept okt nov dec summa Genomsnitt 572 Familjehem kontrakterade barn/ungdom Antal personer Sol 1, ,5 Antal vårddagar Sol ,4 Antal personer LVU 0, ,6 Antal vårddagar LVU ,3 572 Familjehem barn/ungdom Antal personer Sol ,8 Antal vårddagar Sol ,7 Antal personer LVU ,0 Antal vårddagar LVU , Övr. ind. behovsp. öppenvård 58, Försörjningsstöd Antal hushåll med bidrag 195, ,1 Utbetalt belopp tkr aktuell månad (bruttobelopp) , Introduktionsersättning flyktingar Antal flyktinghushåll i kommunen 70, ,4 Varav hush. aktuella för ek. insats från kommunen 64, , , ,2

8 A B C D E F G H I J K L M N O P Q Verksamhetsstatistik 2012 Lss- och psykiatri insatser Budget /mån jan feb mar apr maj jun juli aug sept okt nov dec Summa Genomsnitt vsh-kod Insatser enligt Lss Antal personer med beslutad insats Lss under mån 118 #DIVISION/0! 5111 Boende egen regi, vuxna, gruppbostad Badhusberget ,0 Tornvägen ,0 Kronberget ,0 Linden ,0 Föreningsgatan ,0 Nya Föreningsgatan ,0 Servicebostad ,9 Antal boende totalt , Boende annan utförare, vuxna Antal personer , Familjehem, barn Antal pers. aktuella för insats under mån ,0 Bostad med särskild service; barn 5114 Elevhem , Boende annan utförare 0 Personlig assistans 5121 Antal personer enligt LSS ,5 Antal verkställda tim Lss egen regi ,6 732,6 Antal verkställda tim Lss extern utf ,31 327,3

9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q Budget /mån jan feb mar apr maj jun juli aug sept okt nov dec Summa Genomsnitt Lss- och psykiatri insatser vsh-kod vsh-kod 5122 Antal pers. aktuella ,9 Varav extern utförare ,8 Antal verkställda tim SFB exkl extern utförare , , Daglig verksamhet Antal pers. aktuella för insats under mån , Ledsagarservice Antal verkställda timmar #DIVISION/0! 5142 Kontaktpersoner: Antal personer med beslut i verkställigheten , Avlösarservice: Antal personer med beslut 8, ,8 Antal beslutade tim ,67 362, Korttidsvistelse utanför hemmet Stödfamiljer antal barn ,0 Korttidsboende antal barn 13, ,8 Köpt plats antal vårddygn 30,4 0 #DIVISION/0! 5145 Korttidstillsyn Antal ungdomar 9, ,3 Insatser enligt Sol 5221 Boende med särskild service Ekgatan , Boende annan utförare, Sol Antal personer 2, ,4

10 A B C D E F G H I J K L M N O P Q Budget /mån jan feb mar apr maj jun juli aug sept okt nov dec Summa Genomsnitt Lss- och psykiatri insatser vsh-kod Varav barn/ungdom Antal vårddygn, vuxna Terminsplaceringar Boendestöd Antal personer 38, ,7 Antal beslutade tim , , Sysselsättning psykiatri Antal personer 25, ,2

11 Verksamhetsstatistik 2012 Budget Vård- och omsorg /mån jan feb mar apr maj jun juli aug sept okt nov dec Summa Genomsnitt vsh-kod 5212 Särskilda boenden: 200 platser Genomsnitt ej debiterade platser Lysekilshemmet (73) 71 1,32-1,14-1,81-0,17 0,94 0,43-1,39-0,71-1,80-1,74-0,61 Lysehemmet (10) 10 0,19 2,00 2,39 2,37 3,00 5,67 0,00 0,00 0,00 0,00 2,60 Stångenäshemmet (44) 44 1,10 0,00 0,00 0,30 0,13 0,30 0,29 1,00 0,0 0,77 0,43 Skaftöhemmet (21) 21 0,45 0,62 3,23 4,47 6,00 5,67 3,58 3,23 3,03 3,00 3,70 Skärgårdshemmet (48) 48 0,81 2,10 0,84 1,07 1,00 0,90 0,13 1,03 0,30 2,87 1,23 Summa genomsnitt ej deb. platser 194 3,87 3,59 4,65 8,03 11,06 12,97 2,61 4,55 1,53 4, Hemtjänst/hemsjukvård Lysekil/Lyse Brastad Skaftö Antal timmar i verkställighet Delegerade HSL ins. Tim Antal personer med hemtjänst Trygg hemgång 600 Hemtjänst , HSL insatser , Övriga insatser 5235 Mattjänst Antal beviljade Trygghetslarm Antal beviljade Dagvård Antal besök i verksamheten Betalningsansvar som- ger- psyk.vård Antal vårddagar 3, Färdtjänst

12 Vård- och omsorg vsh-kod Budget /mån jan feb mar apr maj jun juli aug sept okt nov dec Summa Genomsnitt Antal färdtjänstberättigande Antal resor Riksfärdtjänst Antal resor Arbetsterapiverksamhet Antal besök kommunaldel Sjukgymnastik Hemsjukvård ssk Antal vårdtagare eget boende Korttidsvård (Genomsnittligt antal boende nyttjade platser) Kompassen 9 8,0 11,0 11,5 10,8 10,6 11,4 11, ,6 Lysekilshemmet Övriga boenden 0 0,5 0, Antal inskrivningar under mån Ant utskrivn Antal dagar sålda till region Bostadsanpassning Bidrag kr/mån

13 TJÄNSTESKRIVELSE Individ- och myndighetsnämnden Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Eva Bergqvist Telefon: E-post: REDOVISNING AV EKONOMISKT UTFALL, OKTOBER MÅNAD 2012 Dnr: SON Bifogas redovisning över ekonomiskt utfall per oktober månad. Redovisningen visar både förvaltnings- och verksamhetsöversikt. Förslag till beslut Individ- och myndighetsnämnden tar del av redovisningen. SOCIALFÖRVALTNINGEN Eva Bergqvist Förvaltningsekonom

14 300 Förvaltningsöversikt Avser: 6 Socialnämnden Period: Enhet: Tkr Ansvar1 > Ansvar2 > Ansvar Budget helår Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv utfall ack fg år Förändr % fg år 6 Socialnämnden ,47 % 60 Stab, ledning ,36 % 6010 Socialchef ,36 % S:a 60 Stab, ledning ,36 % 61 Avd Individ- och myndighet ,85 % 6110 Avd.chef ekonomi/adm ,40 % 6111 Enhetschef administration ,95 % S:a 61 Avd Individ- och myndighet ,85 % 62 Avd Individ- och familjeomsorg ,01 % 6210 IFO, Avdelningschef ,42 % 6220 Enhetschef Barn och ungdom ,16 % 6230 Enhetschef vuxengrupp ,13 % S:a 62 Avd Individ- och familjeomsorg ,01 % 63 Avd Lss Psykiatri ,99 % 6310 Lss/Psykiatri, områdeschef ,76 % 6311 Badhusberget, enhetschef ,56 % 6314 Linden m.fl. enhetschef ,62 % 6315 Personlig ass. enhetschef ,98 % 6317 Personlig ass. 2, enhetschef ,90 % 6318 Enhetschef LSS-boende ,52 % 6319 Enhetschef boendestöd ,45 % S:a 63 Avd Lss Psykiatri ,99 % Rapport: 300 Förvaltningsöversikt LYSEKIL\lpevbe :10:10 Sida: 1/2

15 300 Förvaltningsöversikt Avser: 6 Socialnämnden Period: Enhet: Tkr Ansvar1 > Ansvar2 > Ansvar Budget helår Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv utfall ack fg år Förändr % fg år 6 Socialnämnden ,47 % 64 Avd Vård och omsorg ,92 % 6400 Vård- o omsorg, avdelning.chef ,18 % 6410 Enhetschef sjukhemmet ,61 % 6411 Vågen m.fl. enhetschef ,31 % 6420 Enhetschef ,07 % 6421 Centrum Väst, enhetschef ,16 % 6430 Enhetschef Lyse ,47 % 6440 Enhetschef Skaftö ,70 % 6450 Enhetschef Brastad ,21 % 6451 Brastad hemtjänst, enhetschef ,29 % 6460 Enhetschef Skärgårdshemmet ,93 % 6461 Kompassen-Rehab, enhetschef ,25 % 6462 Hemsjukvård, enhetschef ,26 % S:a 64 Avd Vård och omsorg ,92 % 66 Avd för kosthantering ,83 % S:a 6 Socialnämnden ,47 % S:a totalt ,47 % Rapport: 300 Förvaltningsöversikt LYSEKIL\lpevbe :10:10 Sida: 2/2

16 310 Verksamhetsöversikt Period: Ansv1: 6 Socialnämnden Ansv2: alla Ansv3: alla Verksamhet2 > Verksamhet3 > Verksamhet Budget helår Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Enhet: Tkr 10 Nämnd- och styrelseverksamhet S:a 100 Nämnd- och styrelseverksamhet S:a 10 Nämnd- och styrelseverksamhet Alkoholtillstånd mm S:a 281 Alkoholtillstånd mm S:a 28 Alkoholtillstånd mm Gemensam adm sociala S:a 501 Gem adm sociala S:a 509 Övriga gemensamma insatser S:a 50 Gemensam adm sociala Insatser enligt LSS och LASS S:a 511 Boende enligt Lss S:a 512 Personlig assistans S:a 514 Övriga insatser enligt Lss S:a 51 Insatser enligt LSS och LASS Vård- och omsorg enligt sol oc S:a 520 Rehabinsatser S:a 521 Särskilda boenden S:a 522 Vård och omsorg i särskilt boe S:a 523 Vård- och omsorg i ordinärt bo S:a 524 Insatser utanför hemmet S:a 525 Vård och omsorg i ordinärt boe Rapport: 310 Verksamhetsöversikt LYSEKIL\lpevbe :21:22 Sida: 1/3

17 310 Verksamhetsöversikt Period: Ansv1: 6 Socialnämnden Ansv2: alla Ansv3: alla Verksamhet2 > Verksamhet3 > Verksamhet Budget helår Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Enhet: Tkr S:a 527 Bostadsanpassningsbidrag S:a 52 Vård- och omsorg enligt sol oc Förebyggande verksamhet S:a 531 Frivillig verksamhet S:a 53 Förebyggande verksamhet Färdtjänst/riksfärdtjänst S:a 541 Färdtjänst S:a 542 Riksfärdtjänst S:a 54 Färdtjänst/riksfärdtjänst Missbruksvård S:a 551 Institutionsvård S:a 552 Familjehemsvård S:a 553 Bistånd som avser boende S:a 554 Individuellt behovsprövad öppe S:a 555 Övriga öppna insatser S:a 55 Missbruksvård Insatser för övriga vuxna S:a 563 Bistånd som avser boende S:a 564 Individuellt behovsprövad öppe S:a 565 Övriga öppna insatser S:a 56 Insatser för övriga vuxna Barn- och ungdomsvård S:a 571 Institutionsvård för barn och S:a 572 Familjehemsvård för barn och u Rapport: 310 Verksamhetsöversikt LYSEKIL\lpevbe :21:22 Sida: 2/3

18 310 Verksamhetsöversikt Period: Ansv1: 6 Socialnämnden Ansv2: alla Ansv3: alla Verksamhet2 > Verksamhet3 > Verksamhet Budget helår Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Enhet: Tkr S:a 574 Individuellt behovsprövad öppe S:a 575 Övriga öppna insatser S:a 57 Barn- och ungdomsvård Familjerätt S:a 581 Familjerätt S:a 58 Familjerätt Ekonomiskt bistånd S:a 591 Ekonomisk bistånd S:a 59 Ekonomiskt bistånd Flyktingmottagande S:a 610 Flyktingmottagande S:a 61 Flyktingmottagande Rapport: 310 Verksamhetsöversikt LYSEKIL\lpevbe :21:22 Sida: 3/3

19 TJÄNSTESKRIVELSE Individ- och myndighetsnämnden Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Eva Bergqvist Telefon: E-post: REDOVISNING AV MÅNADSRAPPORT, OKTOBER 2012 (NÄMNDER) Dnr: SON Bifogas redovisning av månadsrapport oktober månad. Förslag till beslut Individ- och myndighetsnämnden tar del av redovisningen. SOCIALFÖRVALTNINGEN Ingrid Fredriksson Avdelningschef Eva Bergqvist Förvaltningsekonom

20 Månadsrapport okt 2012 ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ)

21 Innehållsförteckning 1 Månadsrapport oktober 2012 nämnder... 4 ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ), Månadsrapport okt (7)

22 Anvisning Uppföljningen skall vara översiktlig med inriktning mot prognostiserat resultat per 31 december Redovisningen skall ske på nämndsnivå. Uppföljningen skall vara i mnkr. Analys och kommentarer till varför avvikelser har uppstått skall redovisas. Vid eventuell negativ avvikelse ansvarar, enligt kommunens regelverk, respektive nämnd/förvaltningschef för att åtgärder vidtages så att till nämnd fördelad nettobudget kan hållas. ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ), Månadsrapport okt (7)

23 1 Månadsrapport oktober 2012 nämnder Resultatrapport Verksamhet Budget helår Budget ack Utfall ack Avvikelse ack Årsprogn os Gemensamt Individ- och myndighetsavdeln ing Individ- och familjeomsorgsav delning Vård- och omsorgsavdelning en Anvisning Belopp anges i mnkr. Både budget och redovisade kostnader skrivs med minustecken. Negativ budgetavvikelse blir därmed minus. Analys ekonomi, verksamhet och mål Den budgetram som socialtjänsten tilldelats för 2012 innebar att betydande besparingar har erfordrats under året för att kunna uppnå budgetbalans. De huvudsakliga budgetavvikelserna beror på att budget för Lysehemmet inte har tilldelats för året. Verksamheten vid Lyse pågick dock under hela första halvåret. Inom kostverksamheten infördes from 2012 köp och säljsystem. För detta har Socialtjänsten tilldelas ca 12,5 mnkr för täckning av kostnaderna för den kost som köps till de olika verksamheterna. Den beräknade kostnaden uppgår däremot till ca 18 mnkr. Här finns således en differens om ca -5,5 mnkr som även den innebär att besparingar måste göras inom annat för att uppnå budgetbalans. Inom individ- och familjeomsorgen förutsattes att besparingar skulle kunna genomföras motsvarande 3,1 mnkr vilket inte har kunnat genomföras under året. Vid budgetfördelningen drogs dessutom 2,7 mnkr för bilar samt utbildning. Syftet var att kostnaderna för dessa budgetposter skulle tas centralt. Så har dock inte varit fallet. Om budgetmedel fördelas för detta under året förbättras resultatet. Individ- och myndighetsavdelningen prognostiserar ett negativt resultat på ca 500 tkr medan Vård- och omsorgsnämndes prognos visar på negativt resultat på 11,6 mnkr. Prognosen förutsätter att budgetmedel tillförs för att täcka kostnader för 2012-års lönerörelse. ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ), Månadsrapport okt (7)

24 -Gemensamt. Inom gemensam administration för socialtjänsten prognostiseras ett minusresultat på 1,8 mnkr. Detta hänförs till att de båda nämnderna inte har lyckats genomföra besparingar i den omfattning som budgetramen förutsatte. -Individ och myndighetsavdelningen prognostiserar positiv budgetavvikelse med ca 4,3 mnkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på lägre volymer än budgeterat inom personlig assistans, boendestöd och bostadsanpassning. Inom administrationen har tjänster vakanshållits för att kunna möta beräknade överskridanden inom övriga områden i förvaltningen. -Individ och familjeomsorgsavdelningen prognostiserar ett budgetöverskridande eftersom besparingar motsvarande 3,1 mnkr inte har kunnat verkställas under året. Barn- och ungdomsvården beräknas överskrida budget. Här pågår ett arbete med att minska insitutionskostnaderna men effektier fullt ut väntas först under Inom flyktingverksamhet och missbruksvården prognostiseras ett överskridande. -Vård och omsorgsavdelningen. Avdelningen prognostiserar negativ budgetavvikelse med ca 10 mkr. Avdelningens underskott är beräknat utifrån att verksamheten fått kompensation för lönerevisionen på 2,6 mkr. Avdelningen har inte budgeterats kostnadstäckning för bl a drift av bilar, utbildning, kost och drift av Lysehemmet halva året. Särskilda boenden inom äldreomsorgen prognostiserar överskridanden vilket bl a beror på hög vårdtyngd, extrainsatser vid vak och sjukresor. Inom korttidsvården har beläggningen varit högre än budgeterade platser vilket innebär att personalresurser har satts in utöver budget för att kunna ge en trygg och säker vård och omsorg. Inom eget boende prognostiseras ett underskott. Här är det huvudsakligen hemsjukvården som ökar samt nattinsatser. Alltfler nattinsatser har inneburit att natten har förstärkts. För sjuksköterskorna prognosticeras ett underskott då hemsjukvårdsinsatserna ökat, svårigheter att rekrytera vikarier och därmed har kostnaderna för bemanningspersonal och mer och övertid ökat. Inom Lss-sidan prognostisera överskridanden inom personlig assistans i ärenden där Försäkringskassan är finansiär. Den statliga ersättningen täcker inte de kostnader som kommunen har bl.a. för jour-insatser. Budgetmässigt innebär det dock inget överskridande eftersom medel avsatts för detta i detaljbudgetabetet. Inom Lss-sidan överskrids även verksamhet korttidsvistelse. Kommunens egen korttidsverksamhet har höga kostnader beroende på ett utökat antal vårddygn samt att en person med beslut om boende bor på korttidsboendet. Åtgärder för att uppnå budgetbalans, individ- och myndighetsnämnden. Individ- och myndighetsnämnden har beslutat om budgetåtgärder. Inom barn- och ungdomsvården samt försörjningsstödet tillsätts extra resursr i syfte att intensifiera åtgärder som kan begränsa mer kostnadskrävande insatser. Inom försörjningsstödet tillsätts extra resurs för att intensifiera arbetet med att förhindra att att den klientgrupp som står närmast arbetsmarknaden kvarstår i försörjningsstödsberoende. Likaså satsas på samverkan mellan Arbetsförmedlingen med inriktning mot gruppen år. Avslut av externa placeringar sker där så är möjligt. Dels inom barn- och ungdomsvården och missbruksvården men även inom Lss samt psykiatrin. Avtal har omförhandlats. ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ), Månadsrapport okt (7)

25 Tjänster inom administrationen vakanshålles. Tillsammans med regionen har huvudmannaskapet för HSL-insatser vid missbruk klarlagts vilket innebär att sjukskötersketjänst inom denna verksamhet har avvecklas. Åtgärder för att uppnå budgetbalans, Vård- och omsorgsnämnden. Vård- och omsorgsnämnden har genomfört besparingar inom korttidsvården genom att införa annan rutin för hemgång från länssjukvården och stöttning för en snabb rehabilitering i det egna hemme, sk Trygg hemgång. På detta sätt har antalet platser kunna minskas och den snabbare rehabiliteringen förväntas minska behovet av insatser från kommunen. Sammantaget har sedan början av platser inom särskilda boenden lagts ner. Grundbemanning på särskilda boenden samt gruppboenden har setts över. Samverkan kring Mas-funktion med andra kommuner i syfte att minska kostnaderna utreds. Under hela året har inköpsrestriktioner samt anställningsrestriktioner tillämpats. De budgetåtgärder som utretts eller kommer att utredas väntas inte resultera i full budgetbalans för Anvisning Uppföljningen skall vara översiktlig med inriktning mot prognostiserat resultat per 31 december Redovisningen skall ske på nämndsnivå och i mnkr. Analys och kommentarer till varför avvikelser har uppstått skall redovisas. Vid eventuell negativ avvikelse ansvarar, enligt kommunens regelverk, respektive nämnd/förvaltningschef för att åtgärder vidtages så att till nämnd fördelad nettobudget kan hållas. Uppföljningen skall ske med inriktning mot ekonomi, verksamhet och mål. Prestationer Prestation Budget period Utfall period Avvikelse period Not Missbruksvård, köpt institutionsvård, Sol, LVM Barn- och ungdomsvård, köpt institutionsvård, Sol + LVU Försörjningsstöd, utbetalt belopp tkr Personlig assistans Lss, antal timmar Boende sol vuxna, köp av plats, antal dygn Särskilt boende, genomsnittligt antal boende Korttidsvård, genomsnittligt 9 11,6 2,6 7 Hemtjänst, antal timmar ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ), Månadsrapport okt (7)

26 Prestation Budget period Utfall period Avvikelse period Not Hemsjukvård antal timmar Boendestöd antal timmar Bostadsanpassning, utbetalt belopp Färdtjänst, antal resor Anvisning I nedanstående tabell skall relevanta mål- och nyckeltal samt statistik presenteras. Analys prestationer 1) Missbruksvård vuxna. Köpt institutionsvård ligger högre än budget. Överskridande ca kr. 2) Barn- och ungdomsvård köpt institutionsvård ligger under budget för perioden. 3) Utbetalt försörjningsstöd ökade under våren men har under hösten återigen minskat. I oktober har återigen skett en ökning. 4) Antalet beslutade timmar inom personlig assistans Lss ligger under budget. Jämfört med samma period föregående år har en minskning skett. 5) Köpt boendeplats psykiatrin. Följer i stort budget. 6) Inom särskilda boendena har en minskning av antalet platser skett från början av 2011 med 28 platser. 7) Inom korttidsvården har neddragning skett med 8 platser Periodvis har det varit överbeläggningar. 8) I redovisat antal hemtjänsttimmar har inte insatser inom Trygg hemgångs-teamet medtagits. Hemtjänsttimmarna ligger relativt stabilt trots färre boendeplatser och färre korttidsboendeplatser. En ökning har dock skett under hösten. 9) Inom hemsjukvården, dvs delegerade och instruerade hsl-insater har det skett en ökning mot budget. Jämfört med 2011 har det också skett en ökning. 10) Antalet beslutade timmar inom boendestödet har minskat mot föregående år och ligger lägre än budget. Ökning har skett under hösten 11) Beviljat bostadsanpassningsbidrag ligger lägre än budget och lägre än föregående år. Anvisning Kommentera och analysera de prestationer som lämnats i ovanstående tabell. ÖVERGRIPANDE (SOCIALNÄMNDSNIVÅ), Månadsrapport okt (7)

27 Bilagor till Budgetskrivelse 2013 KS Bilaga 3 RESULTATBUDGET BOKSLUT BUDGET PROGNOS BUDGET PLAN PLAN (belopp i mnkr) Verksamhetens nettokostnader -676,3-671,5-704,2-682,8-699,8-717,3 Avskrivningar -23,5-25,1-23,1-25,7-24,0-22,0 Besparing för att nå finansmål 6,7 1,7 Verksamhetens nettokostnader -699,8-696,6-727,3-708,4-717,1-737,6 Skatteintäkter 579,4 576,6 586,2 588,2 598,5 619,4 Kommunalekonomisk utjämning 107,5 96,0 94,5 100,1 106,0 109,7 Kommunal fastighetsavgift 29,4 32,9 32,5 33,5 32,5 32,5 Finansiella intäkter 0,2 0,2 1,9 0,4 0,4 0,4 Finansiella kostnader -7,6-10,5-8,2-7,5-7,1-10,5 Koncernekonomiska effekter 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncerninterna lån inkl borgensavg 9,2 9,3 12,2 9,0 9,0 9,0 Resultat efter skatteintäkter o finansnetto 18,4 11,2-8,2 15,3 22,1 22,8 Jämförelsestörande post 0,0 0,0 16,1 0,0 0,0 0,0 Förändring av eget kapital 18,4 11,2 7,9 15,3 22,1 22,8 Avgår reavinster Resultat 18,4 11,2 7,9 15,3 22,1 22,8 Reglering balanskravet Resultat enligt balanskravet 11,2 7,9 15,3 22,1 22,8 Avsättning till pensionsskuld 2,5 mnkr -2,5-2,5 Resultat efter avsättning 15,3 19,6 20,3 Alt Avsättning till pensionsskuld 50% av resultat enl balanskrav -7,6-11,1-11,4 Kommentarer: Plan för är beräknad utifrån uppgifter i SKL cirkulär 2012:52. Skatteintäkter mm baseras på SCB/SKL s underlag samt ett inv.antal om vilket är en minskning jmf prognos I övrigt utgår beräkningarna från att anslaget nämnder och förvaltningar ligger på samma nivå som år Investeringar möts av avskrivningar vilket innebär att inget ytterligare upplåningsbehov föreligger. Finansmål 1,5 % ,8 1,5% 10,8 Finansmål 3,0 % ,0 3,0% 22,1 Finansmål 3,0 % ,6 3,0% 22,8 Besparing nettokostnad ,8 1,0% Besparing nettokostnad ,8 0,2% (förutsätter besparing gjord 2013) Förslag att avsättning till pensionsskuld skall vara 50% av resultat (princip)

28 Bilagor till Budgetskrivelse 2013 KS Bilaga 3 BALANSBUDGET BOKSLUT PROGNOS BUDGET PLAN PLAN (belopp i mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 Mark, byggnader och tekniska anläggn. 352,7 351,5 371,5 381,5 391,5 Pågående investeringar 39,1 52,8 25,0 25,0 25,0 Maskiner och inventarier 15,2 20,5 21,5 21,5 21,5 Finansiella tillgångar 122,3 122,8 122,3 122,3 122,3 Summa anläggningstillgångar 529,7 547,6 540,3 550,5 560,5 Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastigheter 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 Kortfristiga fordringar 85,6 95,0 90,0 90,0 90,0 Kassa och bank 58,2 35,0 40,0 45,0 50,0 Summa omsättningstillgångar 147,8 134,1 134,1 139,1 144,1 SUMMA TILLGÅNGAR 677,5 681,7 674,4 689,6 704,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 228,3 246,7 254,6 269,9 292,0 Förändring av eget kapital 18,4 7,9 15,3 22,1 22,8 Summa eget kapital, anm. 246,7 254,6 269,9 292,0 314,8 Avsättningar och skulder Avsättningar 18,8 19,2 20,2 21,2 22,2 Långfristiga skulder 252,8 244,1 244,1 234,1 224,1 Kortfristiga skulder 159,1 163,8 140,2 142,3 143,5 Summa avsättningar och skulder 430,8 427,1 404,5 397,6 389,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- 677,5 681,7 674,4 689,6 704,6 NINGAR OCH SKULDER Soliditet 36,4% 37,3% 40,0% 42,3% 44,7% Pensionsförpliktelser 463,9 462,5 467,3 464,7 461,4

29 Bilagor till Budgetskrivelse 2013 KS Bilaga 3 Nämndsverksamhet, Resultat, belopp i tkr Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 BU13 jmf BU12 Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Bildningsnämnd Socialnämnd Gy-Vuxenutbildningsnämnd Finans

30 Bilagor till Budgetskrivelse 2013 KS Bilaga 4 Investeringsbehov 2013 med plan 2014/2015 Total, belopp i tkr Investeringsutgifter Bu 2012 Prog 2012 Bu 2013 Plan 2014 Plan 2015 KS gemensamt KS Utv.enhet KS Fast.enh KS Kost.enh KS Plan.enhet KS Hamnar Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnder Gymnasie- och vux nämnden Beviljat ej förbrukat fr tidigare år TOTAL

31 Bilagor till Budgetskrivelse 2013 KS Bilaga 4 Investeringsprojekt 2013 belopp i tkr Projekt Förvaltning/ Utgifter 2013 nämnd Beviljade A- och B-anslag Verksamhetssystem soc Socialnämnder Skolomstrukturering KS Fast.enh Hiss Stadshuset KS Fast.enh 485 Övriga beviljade mindre anslag KS Utv.enhet 150 KS Fast.enh KS Plan.enhet 290 A- och B-anslag för beslut 2013 Bro skola ombyggnad Et 2 bergvärme KS Fast.enh 900 Fastighet reinvesteringar KS Fast.enh GC-väg - Väg 162, medfin Trafikverket KS Utv.enhet Beläggningsplan - asfalt, 2013 KS Utv.enhet Ulserödsvägen, beläggning KS Utv.enhet Badplatser Bildningsnämnden 500 Övriga mindre anslag för beslut 2013 KS gemensamt 980 KS Utv.enhet KS Fast.enh 200 KS Kost.enh 150 KS Plan.enhet 0 KS Hamnar 0 Miljö- och byggnadsnämnden 0 Bildningsnämnden 200 Socialnämnder 100 Gymnasie- och vux nämnden 200 TOTAL

32 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Datum: Förvaltn/enhet: Ekonomienheten Handläggare: Kjell Hjalmarsson BUDGET 2013 Den sammanställda Tertialrapporten tom augusti 2012 innehåller en helårsprognos som i likhet med vårens prognoser visar stora underskott i verksamheten. Skatteprognoser med vikande eller obetydliga ökningar i befolkningstalen samt vikande konjunktur har visat att intäktsidan inte kommer att ge utrymme för dagens kostnadsnivåer. Den senaste och nu gällande prognosen visar en total intäkt på 723 mnkr vilket kan jämföras med innevarande års på 713 mnkr. Med utgångspunkt från tertialrapporten prognosticeras ett resultat exklusive engångsintäkter om -8 mnkr vilket är drygt 19 mnkr lägre än budgeterat. Utgångsläget för nästa år medför därför en stor utmaning för kommunen med stora effektiviseringskrav. Kostnadsnivåerna förändras nästa år motsvarande 2,5 % inklusive löneökningar. Dessa medför kostnadsökningar motsvarande 20 mnkr. Med fastställda resultatmål tillkommer ytterligare minst 11 mnkr. Nästa års budget kommer att kräva resultatförbättringar om ca 30 mnkr. Om vi utgår från att personalkostnaderna utgör ca 70 % motsvarar det en bemanningsminskning på närmare 50 årsanställda vilket ger perspektiv på utmaningen. Det är därför av största vikt att även andra kostnadsslag i synnerhet lokaler och upphandlade tjänster kommer i fokus. Effektivisering av administration, tydliga ansvarsgränser och organisation både politisk och förvaltande kan utgöra en hävstångseffekt som bidrar till ökad kostnadseffektivitet. Handlingsplanen som beslutades i KF under året, omfattar åtgärder på såväl förvaltningsnivå som kommunnivå och omfattar även åtgärder i förhållanden med kommunens bolag. Inför nästa år och i nuläget ges inget utrymme till några hämmande begränsningar eller direktiv vad gäller att beskriva nödvändiga och möjliga åtgärder. Vilka prioriteringar som i slutfasen görs på högsta beslutsnivå bör därför inte i nuläget belasta uppdraget att skapa nödvändigt handlingsutrymme för en ekonomi i balans med utrymme för utveckling. Målstyrning med obligatoriska och specifika mål fördjupar budgetdialogerna och bidrar till kvalitetshöjning avbeslutsunderlag och slutliga prioriteringar. En annan grundförutsättning är att samtliga verksamheter definierar projekt, aktiviteter, verksamhetsförbättringar, verksamhetsförändringar, utvecklingsuppdrag mfl begrepp. Alla i ledande och beslutande ställning såväl tjänstemän som politiker behöver enas om strategiska ställningstaganden, konkretisera, avgränsa och värdera effekter och konsekvenser.

33 Flera områden är dokumenterade i kommunens gemensamt förankrade handlingsplan och genom framtagna uppdragsbeskrivningar. Verksamhetsutveckling inom skolor, vård och omsorg omfattas av handlingsplanen och måste omgående värderas Icke obligatoriska verksamheter måste anpassa ambitionsnivån och ifrågasättas ur ett ekonomiskt nyttoperspektiv Avtal om lokaler skall omförhandlas eller sägas upp och problem med outnyttjade lokaler skall placeras vid den enhet där de kan påverkas Kompetens utnyttjandet måste utvecklas och strategisk kärnkompetens prioriteras då en stor del av åtgärderna innebär minskade personalresurser nästa år Investerings utrymmet är i nuläget begränsat till att slutföra redan pågående projekt och en tydligare koncernövergripande styrning är nödvändig för att möjligen skapa ytterligare utrymme för nya projekt Projekt i olika former måste vila på goda avsättningsgrunder och finansieras så att affärsrisken minimeras eller får en rimlig nivå Verksamheter som saknar bärkraft måste läggas ned eller omstruktureras I kommunlagen anges att en kommun skall bedriva sin verksamhet utifrån god ekonomisk hushållning. Det skall finnas mål och riktlinjer inom kommunen som omfattar både ekonomiska mål och verksamhets mål. Sett ur det finansiella perspektivet skall ekonomin bedrivas på ett sådant sätt att varje generation skall bära kostnaden för den service de konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader och åtaganden. Lysekils kommun har i stort sett utnyttjat hela sin lånelimit hos Kommuninvest. Därför är självfinansiering enda möjligheten att genomföra och upprätthålla värdet på anläggningstillgångar. Kommunfullmäktige tog 2010 ett beslut om att resultatet 2014 skall uppgå till 3 % av skatteintäkter, fastighetsskatt och utjämningsbidrag är med delmålet att 2012 uppnå ett resultat om 1,5 %. Utifrån kommunledningsgruppens arbete och i samråd med kommunstyrelsens ekonomiutskott har utarbetat en handlingsplan för åtgärder under 2012 och Om resultatmålet för 2013 skall uppgå till 2,25 % eller 16 mnkr som kommunfullmäktige beslutat krävs stora effektiviseringar. I enlighet med planeringsprocessen kommer kommunfullmäktige behandla budget 2013 vid möte 29 november. Tillvägagångssätt Budgetarbetet har tagit utgångspunkt i beslutad handlingsplan med förvaltnings och kommunövergripande åtgärder samt med ett basalternativ som i stort motsvarar 2012 års budget. Mål och nyckeltal används för att fördjupa dialoger och bidrar till bättre beslutsunderlag för prioriteringar samt utgör grunden för verksamhetsuppföljning.

34 BASALTERNATIV för budget för 2013 är 2012 års budget Uppdrag för nämnder/förvaltningar är att projektlägga minst 5 % av de totala kostnaderna i 2012 års prognos Samtliga förändringar/projekt skall beskrivas i termer av plus = resultatförbättringar intäktsökningar, kostnadsminskningar minus = resultatförsämringar intäktsminskningar, kostnadsökningar Åtgärdsprogram skall totalt vara i balans dvs samtliga budgetansvariga har uppdraget att visa hur man omdisponerar befintliga resurser och prioriterar åtgärderna i fallande skala. Sammanställning av budgetförslag framgår av följande bilagor Bilaga 1 Strategiska inriktningar, Verksamhetsutveckling Bilaga 2 Strategiska ställningstaganden och beslut Bilaga 3 Resultatbudget, BR, Budget per nämnd Bilaga 4 Investeringsbudget, Investeringsutgifter, Investeringsutgifter per projekt Bilaga 5 Budget PM per förvaltning Med hänvisning till ovanstående föreslås kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa budget för 2013 i enlighet med upprättat förslag att uppdra åt ekonomienheten att under 2012 färdigställa förslag till ekonomistyrningsprinciper som omfattar en kombination av målstyrning och budgetstyrning. att att att att uppdra åt ekonomienheten att säkerställa en planeringsprocess som omfattar planering på 1-3 år och 1 årig detaljbudget, målstyrning, direktiv och budgetanvisningar på koncernnivå. uppdra åt styrelser och nämnder att ansvara för att handlingsplanens åtgärder fullföljs uppdra åt förvaltningar och verksamheter att genomföra och delta i projekt och åtgärder för verkställa handlingsplanen uppdra åt kommunchefen att leda samt fördela ansvaret för att kommun- och koncerngemensamma aktiviteter verkställs KOMMUNLEDNINGSKONTORET Lena Fischer Kommunchef Kjell Hjalmarsson Ekonomichef

35 Strategiska inriktningar Bilaga 1 Politisk styrning Arbetet i den av kommunfullmäktige tillsatta parlamentariska utredningen pågår. Inga förslag förväntas som påverkar kostnaderna Strategiska beslut och ställningstaganden Ägande, driftsformer, fortsatta strukturell omställning, prioriteringar Påverkar kostnaderna 2013 och framåt Personalpolitiska beslut Antal anställda/inv. Prioriteringar, avtalspensioner, återbesättanderestriktioner Påverkar kostnaderna 2013 och framåt Verksamhetsutveckling och kvalitet Samordning av biblioteksverksamhet, särskola, elevhälsa, studievägledning, näringsliv-kulturturism, information, kommunikation och marknadsföring, estetiskt program och musikskola, programutbud gy-skolan, personaltäthet och arbetsprocesser Påverkar kostnaderna 2013 Service och servicenivåer Avtal med föreningslivet, självservice, egenregi alt. upphandling vissa tjänster Påverkar kostnaderna 2013 Facility Mangement Lokalförsörjningsplan, ytoptimering Upphandling av städområden Kostbeställning enligt norm Riktlinjer för måltidskostnader internt och externt Transporter upphandling av distribution kost Påverkar kostnaderna 2013 Administration Samordning av förvaltningsadministration, ansökningar och avgifter inom verksamheterna. Digitala nämnder och förvaltningar. Påverkar kostnaderna 2013

36 Strategiska ställningstaganden och beslut Bilaga 2 Utveckling av Stadshus AB koncernen Utred bolagsstrukturen med start i bolagen kopplade till Grötö. LBAB Initiera åtgärder för försäljning av viss andel av lägenhetsbeståndet i Lysekils Bostadsbolag. Utred försäljning av vissa projekt till extern entreprenör. Havets Hus Utred ett omstrukturerat bolag med vidgat uppdrag. Se även över frågan om externa intressenter som delägare. LEVA Bolaget är en viktig resurs i det strategiska infrastrukturarbetet sida vid sida med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Förtydliga uppdrag, ansvarsfördelning och roller för maximal nytta. Se över verksamhet i egen regi och gränssnitt mot externa entreprenörer Kommunövergripande servicecenter Samordning av system och gemensamma servicetjänster. Koncernens bolag har inte tillräcklig betalningsförmåga och storlek för att bygga upp autonoma resurser. En gemensam struktur som delvis inom rimliga gränser anpassas till varje verksamhet och unika behov kommer att säkerställa en högre kompetens inom flera områden jämfört med i dag. Kostnadseffektiviseringar om bör vara möjliga även om kompetens förstärkning krävs. Vissa serviceverksamheter behöver konkurrensutsättas tex transporter, lokalvård, underhåll av fritidsanläggningar och grönytor och säker ställas till betydligt lägre drift och underhållskostnader än i dag. Följande verksamhetsområden bör kunna ingå i ett delat servicecenter: Personaladministration Ekonomiadministration IT och telefoni Reception Transporter och fordon Information, kommunikation, marknadsföring

37 Fastigheter och lokalbehov Kommunensfastighetsbestånd bör kunna ge en större avkastning alternativt säljas. Fastigheter med inget eller ringa värde för kommunens långsiktiga lagstadgade obligatoriska verksamhet bör säljas. I samband med omstruktureringen av skolverksamheten kan flera mindre skolfastigheter utgöra ett tillskott till kommunens finansiering av strategiska reinvesteringar som eftersatts under flera år. Eftersatt underhåll som sedan kräver mer omfattande reinvesteringar är ett dyrt sätt att förvalta fastigheter. Försäljning av ligger ute på marknaden och ytterligare exempel som finns är Lilla Kronbergskolan och Grundsunds förskola motsvarande intäkter på 7 mnkr. Idrottshallen är i ett så dåligt skick att den bör rivas och då blir endast driftkostnaderna en besparing. Outsourcing och verksamhetsförändringar i Gullmarsborg är ett annat exempel. Självkostnadshyran inklusive verksamhetens inriktning är mycket kostnadskrävande för kommunen och uppgår till ca 6,0 mnkr. Fastigheten är strategisk men verksamheten bör utvecklas genom bland annat outsourcing. Kostnaderna kan delvis omvandlas till en hyresintäkt kanske i storleksordningen en tredjedel av dagens interna kostnader. De sonderingar som pågår bör intensifieras och ges högre prioritet genom en tydlig målsättning och inriktningsbeslut. Översyn av samtliga idrottshallar och fritidsanläggningar bör göras omgående utifrån en tydlig och rimlig ambitionsnivå med ekonomiska förutsättningar. Lokalbehoven bör ses över med ett kommunperspektiv där hela verksamhetsbehovet tillgodoses genom operativ styrning från en enhet. Den ansvarsstruktur som varit har lett till att kommunen har långsiktiga hyresavtal som överstiger behoven om de utnyttjas på ett mer optimalt sätt. Åtgärder innebär uppsägning som kan vara tvivelaktiga i längre perspektiv men som nu är nödvändiga på grund av behovet av kostnadseffektivisering. Personalpolitiska beslut Minska antalet anställda genom främst kommande pensionsavgångar till genomsnittliga kostnadsnivåer per invånare för jämförbara kommuner i Sverige. Prioritera och utveckla egen kompetens till förmån för kärnverksamheterna i kommunen såsom samhällsbyggnad, skola och vård. Även riktade avtalspensioneringar och anställningsprövningar måste utnyttjas under kommande närmaste åren. Verksamhetsutveckling måste ges prioritet genom väl grundade beslutsunderlag. Medarbetare måste få förstärkt delaktighet liksom chefer måste få tydliga uppdrag och befogenheter att ta ansvar för hela verksamheten. Avvägningar och utveckling av beslutsprocesserna bör leda till mer effektiva beslutsmöten och kvalitetssäkrade beslutsunderlag. Pågående arbete med att utifrån verksamhetsansvariga tjänstemän fastställa effektiva beslutsbehörigheter bör intensifieras, slutföras och fastställas i politiskt beslut redan under 2012.

38 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen BUDGET 2013 BUDGET PM FRÅN FÖRVALTNINGAR BILAGA 5 SOCIALFÖRVALTNINGEN Antalet äldre förväntas öka i Lysekils kommun de närmsta åren. Allt fler äldre väljer att inte att ansöka om bistånd för särskilt boende utan väljer istället att bo kvar i det egna boendet med annat stöd. För att kunna möta denna förändring pågår ett omstruktureringsarbete inom äldreomsorgen där förstärkningar sker eller planeras ske inom hemtjänstorganisation, nattorganisation, rehab och sjuksköterskeorganisation. Utöver detta planeras för om-nybyggnationer av äldreboenden och trygghetsboenden. VON har sedan början av 2011, stängt 28 särskilda boendelägenheter samt 10 platser inom korttidsvården. Nämnden har vidare infört en ny metod där kunderna möts av ett förstärkt hemtjänstteam när de skrivits ut från annan huvudmans vård. Vårdtyngden inom äldreomsorgen ökar alltmer. Dels med anledning av att alltfler skrivs hem från regionen med höga vårdbehov dels beroende på ökat antal äldre. Vårdtyngden och pågående omstruktureringsarbete påverkar budgeten mellan 2012 och 2013 då kostnaden för särskilda boenden minskat. Dock behöver neddragningen mötas 2013 med beräknade högre kostnader för hemtjänst och hemsjukvårdsinsatser. Inför verksamhetsåret 2013 har en översyn gjorts avseende bemanningen för särskilda boenden för äldre vilket leder till minskade personalkostnader nästa år. Inom kortidsboende Lss för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har antalet dygn per barn utökats under 2012 och ökningen förväntas bestå under Dessutom bor sedan augusti 2012 en ungdom på kortidsboendet vilket påverkar kostnaden. Lysekils kommun har höga kostnader för institutionsvård av barn och unga. Bl a med anledning av det har Kommunfullmäktige antagit ett barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram. Under 2012 beslutade IMN att arbeta med förebyggande och hemmaplansbaserade åtgärder för denna målgrupp, vilket förväntas sänka kostnaderna för institutionsplaceringar Arbetet kommer att följas i projektform. SKL varnar för högre kostnader för kommunerna 2013 och framöver för försörjningsstödet. Under 2012 vidtogs särskilda åtgärder med målet att minska kostnaderna för försörjningsstödet 2012 samt att hålla kostnaderna på samma nivå Framtiden Andelen äldre förväntas öka i kommunen samtidigt som antalet särskilda boenden inom äldreomsorgen har minskats. Enligt nuvarande planer förväntas fler trygghetsboenden ha byggts. Vårdtyngden förväntas fortsätta att hålla sig på samma nivå som under 2012 eller eventuellt öka något.

39 En mer utvecklad och volymanpassad hemtjänst och hemsjukvårdsorganisation behöver inrättas i takt med volymförändringarna. Från och med år 2014 skall enligt ett nytt regelverk, biståndsbedömning ske för alla insatser inom särskilda boenden för äldre vilket innebär att resurserna och effektivisering av biståndsbedömningen kommer att behöva genomföras. Miniminivå på grundbemanningen inom särskilda boende, demens kommer att införas år 2014 vilket kommer att innebära att bemanningen inom våra särskilda boenden för denna målgrupp kommer att behöva höjas. Staten har också aviserat att miniminbedömningen även kan komma att gälla för alla särskilda boenden inom äldreomsorgen oavsett verksamhetsinriktning. På sikt finns ett behov av fler boendeplatser med inriktning Lss och psykiatri. Åtgärder bedöms behöva fortsätta utvecklas för att minska barn och ungdomars ohälsa och kommunens kostnader. Åtgärder bedöms också behöva utvecklas vidare för att underlätta nyanländas integrering i samhället. Nuvarande aktiva sysselsättningsåtgärder där kommun och berörda myndigheter och organisationer samverkar behöver fortsätta och följas för att kunna snabbt intensifieras om behov av ytterligare åtgärder behövs. Det kommer att ställas allt högre krav på kvalitetsuppföljningar i enlighet med kvalitetsledningssystemet. För att erhålla statsbidrag förväntas alltmer att aktuell åtgärd som sökts medel för, vara genomförd och effekt- och kvalitetsredovisad innan statsbidrag lämnas ut. I takt med denna förändring behöver administrativa åtgärder och resurser avsättas för detta arbete. Projekt planerade under Grundbemanningen inom särskilda boenden Lss (0,75 mnkr) -Uppsägning av socialkontoret i en omstrukturering -Uppsägning av servicehus genom omstrukturering -Minska kostnaderna för institutionsplaceringar (Ungbo) ( 0,5 mnkr) -Minska lägenheter inom särskilda boenden för äldre (2,5 mnkr) -Portionspris (0,15 mnkr) -Sänkta kostnader för kost (2,0 mnkr) Antalet äldre förväntas öka i Lysekils kommun de närmsta åren. För att bl a kunna möta denna förändring har förvaltningen på uppdrag av Kommunfullmäktige genomfört en genomlysning av socialnämndens verksamhetsområden. Genomlysningen tittade särskilt på äldreomsorgen. Det pågår förnärvarande ett omstruktureringsarbete inom äldreomsorgen där förstärkningar sker inom hemtjänstorganisation, nattorganisation, rehab och sjuksköterskeorganisation. Utöver detta planeras för om-nybyggnationer av äldreboenden och trygghetsboenden. Förändringarna görs då alltfler av de äldre väljer att bo kvar i det egna boendet istället för särskilt boende. Nämnden har sedan början av 2011 stängt 28 särskilda boendelägenheter. En fortsatt planering för ytterligare färre lägenheter inom särskilda boenden bör utredas med tanke på äldres egna val samt med tanke på nuvarande budgetläge.

40 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ny skollag, kursplaner och betygskriterier En ny skollag är beslutad och ska tillämpas på utbildningar från 1/ och innebär en lång rad förändringar för förskolans och grundskolans uppdrag. Nedan beskrivs exempel som innebär förändringar som starkt påverkar verksamheten. Gemensamt för förskola och grundskola Rutiner för dokumentation i alla skol- och förskoleverksamheter samt rutiner för skriftlig klagomålshantering ska finnas på varje enhet. Kravet på kvalitetsredovisning och arbetsplan har tagits bort men krav kvarstår att bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete. Förvaltningen har arbetat fram en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet som är vägledande för ledarna i organisationens obligatoriska verksamheter. Skola och förskola har ett ökat krav på måluppfyllelse kring IT-baserat lärande, vilket kräver utveckling av personalens kompetens kring IT som ett pedagogiskt verktyg, samt en upprustning av verksamheternas utrustning. Nämnden har tagit fram riktlinjer för införandet av IT i samtliga verksamheter som innebär en särskild satsning på bärbara datorer till alla elever i åk 7-9. Investeringarna finns med i planen med början Specifikt för Förskolan Förskolan är en egen skolform. Barn ska erbjudas förskola inom 4 månader, det räcker inte med att erbjuda s.k. pedagogisk omsorg, plats hos en dagbarnvårdare. Förskollärare får ett mer uttalat ansvar för verksamheten, att utvecklingssamtal genomförs, att modersmålsstöd genomsyrar det dagliga arbetet, ett högre krav på målarbete med barns kommunikativa och matematiska utveckling samt ansvara för att de förtydligande målen för naturvetenskap och teknik nås. Specifikt för Grundskolan Skollagen ställer högre krav på behörighet för att få undervisa och betygsätta elever. Inför 2015 ska skolorna vara organiserade så att rätt behörighet finns på alla enheter. Detta kommer att kräva både ökade resurser för kompetensutveckling samt eventuell omfördelning av lärarresurser mellan skolenheter. Elever och föräldrar kan överklaga betyg. Skolhälsovården får krav på sig att ha kurator och psykolog. Alla skolor ska ha tillgång till skolbibliotek. Alla elever ska stöttas i att nå högre måluppfyllelse, inte bara de elever som riskerar att inte nå målen. Betyg skall ges från årskurs 6 vilket innebär nya uppgifter för skolledning, lärare och administrativ personal i skolor F-6. Barn- och elevantalet Under 2013 beräknas barnantalet öka med 15 personer per år från att år vara 2104 personer i åldern 1-15 år till att år 2013 vara 2119 personer i åldern 1-15 år. Ökningen har sin tyngdpunkt i förskolorna, medan elevantalet i de senare årskurserna sjunker något. En konsekvens av detta kan vara att personalbehovet ökar i de mer personalintensiva verksamheterna. Antalet barn som placeras i förskolan ökar dessutom procentuellt vilket kräver volymökningar i hela kommunen förutom på Skaftö, där barnantalet sjunker.

41 Lokaleffektiviseringar Förvaltningen planerar att effektivisera skolornas och förskolornas lokaler på Skaftö, Bro och Berg. Detta kan ge besparingar genom minskade lokalytor och bättre samordning av elevgrupper. Kultur och fritidsverksamheten Ett rikt kulturliv och goda förutsättningar för föreningar och fritidsverksamhet är positivt för Lysekil, men tendensen att föreningsverksamheter och andra verksamheter inom fritidssektorn ökar utan att budgetutrymmet anpassas därefter urholkar successivt den lagstadgade verksamheten förskola och grundskola inom BIN. Arbete pågår med att föra ut mer av de kommunalt drivna verksamheterna inom fritidsverksamheterna på föreningar och utveckla alternativ i privat regi. GYMNASIE OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. För att möta de krav som den enskilde, samhället och näringslivet ställer på kommunerna blir det alltmer viktigt att erbjuda en kvalitativt och kvantitativt hög utbildningsnivå. Detta kommer inte enbart att vara en framgångsfaktor utan än mer en överlevnadsfråga för våra kommuner. För att lyckas med ovanstående krävs ett utökat samarbete mellan gymnasieskola, vuxenutbildning, högskola, forskning och näringsliv. Från och med 2010 har detta samarbete startat och genomförts genom bildandet av en gemensam nämnd för gymnasieskola och vuxenutbildning i Lysekil och Sotenäs. Vilket innebär gemensam skolledning, administration, ekonomi samt samordnat kursutbud. Integration mellan de olika skolformerna har genomförts vilket innebär att lärarna får ett breddat undervisningsunderlag och uppdrag baserat på: Gymnasieutbildning Lärlingsutbildning Reguljär vuxenutbildning Yrkeshögskoleutbildning Högskoleutbildningar Arbetsmarknadsutbildning Uppdragsutbildning Gymnasie- och vuxensärskola Bredden är en utmaning för lärarna och kräver en bred kompetens. Nära kontakter med arbetslivet och pedagogisk skicklighet att behärska olika undervisningsmetoder för att möta de olika elevgrupperna. Genom att erbjuda attraktiva utbildningar som leder till anställningsbarhet eller fortsatta studier, utnyttja lärarkompetens över skolformerna, samutnyttja lokaler och utrustning ökar förutsättningarna för att åstadkomma långsiktighet och en hållbar ekonomi inom gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens verksamhetsområden. Under 2012 har nya lokaler i Norra hamnen i Lysekil tagits i bruk vilket kan bidra till att öka kommunernas attraktivitet hos såväl presumtiva som nu boende invånare samt företag i båda kommunerna.

42 Utbildningscentrat Campus Väst inkluderar också den verksamhet som kommer att bedrivas på Kompetenscentrum i Kungshamn. För att stärka nämndens verksamhete har också ett samverkansavtal med Munkedals kommun gällande gymnasie- och vuxenutbildning att utarbetas. Minskade elevkullar har varit en stor utmaning för nämnden och ett antal åtgärder har startats exempelvis hemmaplans studier för elever i Sotenäs, utökad marknadsföring av utbildningar i kringliggande kommuner, samverkan med Fyrbodal kommuner kring yrkeshögskoleutbildningar, SFI, yrkesvux och kompetensplattformar. Vid höstterminens start konstaterades Fler elever väljer den egna gymnasieskolan Fler elever återvänder från fristående skolor Söktrycket till riksintaget för NA-spetsutbildning är högt sammantaget innebär det att elevantalet på gymnasieskolan trots minskande elevkullar är stabilt. En ny elevgrupp, ensamkommande flyktingbarn, har tillkommit och kommer att kräva extra insatser av skola och kommun. Införandet av de nya skolreformerna för gymnasie,- särskola och vuxenutbildning kommer också att vara en utmaning för nämnden med nya kursplaner, frisök och utökade nationella program vilket initialt medför ökade kostnader. För att klara ekonomi och kvalitetsarbetet de kommande åren krävs en genomlysning av de olika verksamheterna och en tydlig handlingsplan, med balanserade åtgärder för att på kort och lång sikt skapa förutsättningar för en ekonomi i balans. För att nå målet med budget i balans för 2013 genomförs följande åtgärder: Personalminskningar verksamhetsstöd 1 tjänst Personalminskning ledningsresurs 1 tjänst Personalminskning pedagogisk personal 4 tjänster Minskning av driftsbudget genom översyn av lokalytor Översyn av programutbud Utreda gemensam biblioteksverksamhet Utreda/starta gemensam särskola för Lysekil, Munkedal, Sotenäs Ensamkommande flyktingbarn finansiering genom statliga medel Gymnasie-vuxenutbildningsreformen statliga pengar Bedömning av vilka konsekvenser och risker ovanstående kan få. Verksamhetsstöd - effektivisering och samordning av resurser för vaktmästeri, teknik och IT stöd. En minskning av arbetsuppgifter kommer att ske eftersom fastighetsägaren(hemsö) enligt avtal ansvarar för drift i de nya lokalerna. Daglig tillsyn kvarstår liksom som service till verksamheterna. Förändringarna kan hanteras inom befintlig organisation.

43 Ledningsgruppen- minskning av en tjänst vilket innebär omfördelning/förändring av arbetsuppgifter inom ledningsgruppen. Förändringarna kan hanteras inom befintlig organisation. Pedagogiska tjänster- minskning med 4 tjänster baserat på antal elever i åk 1-3, särskola och vux. Pensioneringar/naturliga avgång, minska antalet vikarier, ej återbesätta ej tillsvidare anställda. Dessutom måste - effektivisering av grupper/klasser ske inför ht öka gruppstorlekarna - öka tid med elever för lärare samt minskning av externa ej obligatoriska verksamheter ex projekt, internationalisering ske. Förändringarna kan hanteras inom befintlig organisation men att översyn av arbetstidsschema måste ske så att inte arbetsbelastningen ökar. Minskade lokalytor- översyn av lokalbehov utifrån startade utbildningar och utnyttjandegrad inom vuxenutbildningen. Det finns en risk för att vi inte kan starta vissa utbildningar och risk för kvalitetsförsämring vad gäller kursutbud till medborgare och näringsliv. Översyn av programutbud- utifrån elevens val av gymnasieprogram överväga vilka program som startas. Viktigt att man överväger konsekvenser av ett minskat utbud eftersom eleven har rätt till sökt utbildning vilket leder till ökade interkommunala kostnader. En minskning av program innebär också personalminskningar vilket måste hanteras utifrån gällande regelverk. Gemensam särskola- att utreda och utveckla samarbetet med de tre kommunerna(utifrån samverkansavtalet) för att kunna erbjuda de nya 9 nationella särskoleprogrammen som startar hösten 2013 och minska interkommunala kostnader. Arbetsgivaren anser att förändringarna/åtgärden kan hanteras inom befintlig organisation eftersom nämnden redan idag har en väl utbyggd särskola och träningsskola(samverkan med grundskolan). Gemensam biblioteksverksamhet- tillsammans med BIN utreda möjligheterna att förlägga biblioteksverksamhet till Gullmarsskolan(barn 0-15) och till Campus Väst ( ungdomar och vuxna). Utnyttja befintliga resurser, minska lokalytor genom att använda befintliga på ovanstående ställen, öka tillgänglighet för brukare. De planerade organisationsförändringarna inom gymnasie- vuxenutbildningsnämnden bedöms inte innebär ökade risker för ohälsa eller olycksfall.

44 ÖVRIGA VERKSAMHETER Kostenheten Den totala omfattningen av budgetförslaget 2013 är 0,9 mnkr lägre än budget Oförändrade kostpriser mot 2012 gör att effektiviseringar genomförts för att klara kostnadsökningarna. Prognosen av beställda måltider inför 2013 skiljer sig mot 2012 på två punkter, minskning inom särskilda boenden men ökning inom förskolan. Personalkostnaderna minskar med 0,3 mnkr jämfört med 2012 års budget. Livsmedelskostnaderna minskar med 0,7 mnkr motsvarar 5 % jämfört med 2012 års budget. Kostenheten har tagit fram underlag för kostnadseffektiviseringar av mellanmål och tillbehör inom socialförvaltningen på ca 2 miljoner. Denna besparing finns i socialförvaltningens budget. Målsättningen är att klara av uppställda lagkrav på vår kostverksamhet Det finns dock en risk för upplevd försämrad servicegrad och måltidskvalité. Genom en samordning av verksamhetsystemet Matilda och ekonomisystemet har vi under 2012 bidragit med en effektivisering av den interna administrationen. Denna besparing finns hos ekonomikontoret, serviceenheten samt i socialförvaltningen. Kostenheten har också fått möjlighet att medverka till minskat svinn. Genom anbudssamverkan med Trollhättans stad, Vänersborg, Strömstad, Tanum, Sotenäs och Munkedals kommuner ges möjligheter till kostnadseffektiva avtal för de samverkande kommunerna. Detta ger också kommunerna möjlighet att få extra miljöbonusar samt e- handelsrabatt. Lysekil har uppnått maxbelopp i båda kategorierna de senaste åren. Städenheten Städenheten behåller 2012 års prisnivå genom effektiviseringar. Effektiviseringen består av ökade städområden med befintlig personalstyrka samt neddragning av förbrukning och underhållsmaterial. Fastighetsenheten Fastighetsenheten behåller samma hyresnivå som Detta kommer ske genom minskad personalstyrka när antalet fastigheter minskar, samt att en ökad del av underhållsarbete sker med befintlig personal och inte köps in externt. Övergång till bergvärme på flera fastigheter minskar också driftskostnaderna. Investeringar är planerade främst för reinvesteringsbehoven och slutförande av skolomstruktureringen. Fastigheter som friställs och inte har ett strategiskt värde för kommunen kommer att avvecklas genom försäljning.

45 Utvecklingsenheten Det totala kommunbidraget till utvecklingsenheten 2012 uppgick till 23,4 mnkr och är vid liggande förslag minskat till 22,3 mnkr. Utvecklingsenheten står inför 2013 med väsentligt minskade intäkter och samtidigt med ökade kapitaltjänstkostnader. För att balansera detta har markanta neddragningar gjorts såväl inom underhållsavtalet med LEVA som utanför detta avtal, utöver detta har naturvårdsuppdraget minskats. Diskussion kring avtal med LEVA kommer att föras med början i november. I liggande förslag finns inga medel tillgängliga för oförutsedda händelser/utredningar. På sikt (både kort och lång) ses följande åtgärder som högst väsentliga för verksamheten som helhet: Revidering (höjning) av taxor avseende främst arrende för bryggor och sjöbodar med synbar effekt under Arbete pågår med förslag till reviderade taxor, nuvarande taxeläge är mycket lågt. Avsatt tid för viktig kartläggning av olovligt ianspråktagande av kommunal mark, sådan verksamhet som skall inbringa arrendeintäkter. Bör påbörjas etappvis under Upphandling av drift och underhåll av den offentliga belysningen med möjlig halvårseffekt under Kostnadsminskningen är svårbedömd men sannorlikt kan den uppgå till ca 0,3 mnkr. Upphörande av snöröjning av enskilda vägar vilket vi inte har något lagkrav att utföra, detta bör göras med effekt till vintern 2013/2014. Synbar kostnadsminskning uppgår till ca 0,6 mnkr vid en normalvinter och uppemot 2,0 mnkr vid snörika vintrar. Lokalkostnader, datorer, kapitaltjänstkostnader mm har till budget 2013 fördelats per ansvar istället för att som tidigare samlats under gemensamt ansvar. Detta för att förtydliga faktisk kostnadsbärare. Kostnad, lokalhyra minskar kopplat till omfördelning av lokaler inom förvaltningen samt fördelning per ansvar. Intäkter övriga hyror och arrenden minskar med ca 2,0 mnkr om intäkter från Rambo AB i sin helhet går till avsättning för återställande av Siviks avfallsanläggning. Kostnad för köp av konsulttjänst ökar med 0,25 mnkr gällande exploateringsingenjör Underhållsavtal med LEVA beräknas behöva reduceras med ca 2,7 mnkr liksom kostnad för naturvård (0,5 mnkr) för att uppnå balans. IT enheten När IT-enheterna i Lysekil och Munkedal gick samman 2012 var det bland annat för att bromsa kostnadsutvecklingen och ge möjligheter till modern verksamhetsutveckling med stöd av IT över kommungränserna. Sett ur ett kommunperspektiv både inom den egna kommunen och interkommunalt finns det kostnadsvinster att göra både på kort och på lång sikt genom att verksamheterna tillsammans med IT-organisationen utvecklar den egna verksamheten och att det säkerställs att IT-stödet används på det mest fördelaktiga sättet.

46 Nedan följer ett antal exempel på samordningsvinster som görs och kan göras genom att ITverksamheten är samordnad jämfört med om varje kommun haft sin egen IT-verksamhet. Gemensamt register för kvalitetssäkrade personuppgifter Registret säkerställer också att endast behörig legitimerad personal finns som handläggare i omsorgssystemen. Ett sådant register ger även mervärdet i att administrationen av personuppgifter minskar i personalsystem, elevsystem m.m. i och med att de kvalitetssäkras genom kopplingen till Riksskatteverket. En gemensam plattform för e-post, chatt, video samt distansmöten driftssätts 2013 för de samverkande kommunerna. Denna lösning ger på sikt möjlighet att ersätta befintlig växellösning och på så sätt ge ett enhetligt arbetssätt oberoende av kommunikationssätt. Kostnadseffektiviteten i detta är bland annat att vi ersätter dagens befintliga tre växelfunktioner med en modern IT-lösning. Den moderna IT-arbetsplatsen lägger mer tonvikt på vem du är och vilken roll du har snarare än var du befinner dig rent fysiskt. Att arbeta med IT-stödet är likadant oavsett om du är på ett kontor i någon av kommunerna eller om du är hemma. Genom att koppla ihop de samverkande kommunernas IT-stöd ger det en större möjlighet till färre oplanerade avbrott genom ett IT-stöd i reserv i grannkommunen som tar vid när så behövs och som avtalas genom de överenskommelser om tjänstenivåer (s.k. SLA) som tas fram. Genom klara och tydliga regelverk, hög tillgänglighet och god kvalitet i IT-stödet skapas större möjligheter för ökad produktivitet ute i verksamheterna genom nöjda användare. Utan samverkan hade detta endast varit möjligt genom ett eget reserv-alternativet i respektive kommun. Nu erhålls tillgängligheten till en minskad kostnad. Genom detta följer kommunerna också det ramverk som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap tagit fram för Informationssäkerhet.

47 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Datum: Förvaltn/enhet: Kommunledningskontoret Handläggare: Lena Fischer Telefon: 070/ E-post: FÖRSLAG TILL MÅL FÖR KF 2013 Dnr: Bakgrund Lysekils kommun inledde under 2007 ett mål- och kvalitetsarbete, som bl.a. resulterade i kommunövergripande mål som antogs av kommunfullmäktige och trädde i kraft Målen tog sin utgångspunkt i den av kommunfullmäktige antagna visionen i juni De kommunövergripande målen har sedan dess inarbetats i det system (Stratsys) som används för uppföljning av ekonomi och verksamhet i tertialrapporter och årsredovisningar. Ett tidigt inslag i kvalitetsarbetet var också att utarbeta ett personalpolitiskt program. Detta antogs av kommunfullmäktige i april Under samma period påbörjades också arbetet med miljöledningssystem för kommunens verksamheter. Lysekils kommun har under den aktuella perioden genomfört tre medborgarundersökningar 2007, 2009 och Vid sidan av dessa har resultaten av enkäter till olika målgrupper varit värdefulla som underlag i planeringsprocesser och beslutsfattande. Som första kommun i landet deltog Lysekils kommun som helhet 2010/2011 i en mätning av de anställdas skattning av reella och önskade värden för service och bemötande i hela den kommunala organisationen. Cafédialoger har under flera år varit en form för möten med medborgare, delårsboende, företag och intressenter som ett led i utveckling av inflytande och delaktighet i de kommunala planerings- och beslutsprocesserna. Öppna möten i styrelser och nämnder, webbsända KF- sammanträden, samt digitala kallelser och protokoll på hemsidan är andra exempel på en utvidgad öppenhet och insyn. Syfte och mål Lysekils kommun skall inför 2014 ha ett sammanhället mål- och kvalitetarbete för hela kommunkoncernen. Föreliggande förslag skall ses som ett första steg i denna riktning.

48 Nuläge Kommunfullmäktige antog i juni 2012 gemensamma ägardirektiv för samtliga bolag i koncernen. Under 2012 har en ny ekonomistyrningsmodell introducerats i de kommunala förvaltningarna. Tre koncernkonferenser har genomförts i syfte att påbörja en koncerngemensam styrning av ekonomi och verksamhet. För att lyckas med detta måste kommunens och dotterbolagens processer synkroniseras. Genom dialoger med dotterbolagen kommer detta arbete att successivt kunna utvecklas under 2013 med sikte på att träda i kraft från Visionen för Lysekils kommun är satt till En översyn bör ske under första halvan av 2013 för att kunna ligga till grund för målarbetet inför KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förvaltningschefen Titel Handläggaren Titel

49 Förslag till miljömål för Lysekils kommun övergripande mål samt detaljmål för 2013 Utkast Lysekils kommun Christina Andersson

50 Innehåll Inledning... 2 Översikt, övergripande miljömål 3 Detaljerade mål för Ett levande hav/hav i balans... 4 Ingen övergödning samt ett kretslopp av näringsämnen.4 Ett gift- och skräpfritt hav..4 Ett rikt växt- och djurliv... 5 Ansvarsfullt nyttjande/exploatering 5 Bevara mångfalden av arter i orörda och kulturpåverkade naturmiljöer 5 Hållbar energikonsumtion... 6 CO 2 - neutral energikonsumtion i verksamheter och byggnader..6 CO 2 - neutrala transporter.6 Hållbar livsstil... 7 Miljöutbildningar... 7 Mål för förskolan och grundskolan... 8 Miljöanpassad Upphandling... 9 Miljöanpassad kost/livsmedel... 9 Återbruk Avfallshantering Hälsosam livsmiljö God inomhusmiljö God utomhusmiljö Hållbar stadsplanering Medvetet beteende: Kemikalier i människors vardag, strålning

51 Inledning Sverige har 16 nationella miljömål som riksdagen har beslutat om. Det arbetas kontinuerligt med miljömålen på riksnivå, regional nivå och lokal nivå runt om i Sverige. Påverkansmöjligheterna skiljer sig mellan riks- regional- och lokal nivå. På regional nivå kan man t.ex. bilda naturreservat och ta fram åtgärdsprogram för hotade arter medan man på lokal nivå t.ex. kan göra insatser för att öka den allmänna miljömedvetenheten, man kan även påverka genom de varor kommunen köper in osv. Samverkan mellan Lysekil, Munkedal och Sotenäs Just nu pågår en beslutsprocess om ett samgående mellan miljöenheterna i Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner. Det är fortfarande inte säkert att ett samgående kommer att ske, och beslutet kommer att komma nu i höst. Om den eventuella nya miljöenheten även får uppdraget att driva det miljöstrategiska arbetet så skulle detta kunna ha många fördelar i och med att man kan få tillgång till tre kommuners samlade kompetens. Samtidigt är det meningen att varje kommun ska utforma sina mål utifrån befolkningens idéer och önskemål. Ett öppet dokument De lokala miljömålen ger en struktur för hur vi ska lyckas integrera miljöfrågorna i både det dagliga och det mer långsiktiga verksamhets- och utvecklingsarbetet. I det här skedet har endast ett förslag på övergripande mål och några första detaljmål för kommunens egna verksamheter för 2013 tagits fram, och meningen är att det under 2013 ska tas fram ett mer heltäckande miljömålsdokument för kommunens egna verksamheter och på sikt även miljömål för hela den geografiska kommunen. Miljömålsdokumentet ska vara ett öppet dokument, som kontinuerligt ska uppdateras och fyllas på med nya miljömål. Detta kan ses som ett första utkast, som fortfarande är långt ifrån komplett. År 2013 är tanken att dokumentet ska utvecklas, och så många som möjligt ska vara med och påverka hur miljömålen utformas, allt från politiken till tjänstemän i kommunen, företag, föreningar och privatpersoner. En struktur för hur detta ska kunna ske bör utformas under

52 Översikt, övergripande miljömål Ett levande hav/hav i balans Ingen övergödning samt ett kretslopp av näringsämnen Ett gift- och skräpfritt hav Ett hållbart fiske Goda marina livsmiljöer Ett rikt växt- och djurliv Ansvarsfullt nyttjande/exploatering Bevara mångfalden av arter i orörda och kulturpåverkade naturmiljöer En gift- och skräpfri natur Ökad kunskap och förståelse för naturen Hållbar energikonsumtion CO2- neutral energikonsumtion i verksamheter och byggnader CO2- neutrala transporter Klimatneutral konsumtion samt kunskap om klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Hållbar livsstil Kunskap om miljöproblem Hållbar livsstil/konsumtion Miljöanpassad kost/livsmedel God avfallshantering, strävan mot kretslopp Hälsosam livsmiljö God inomhusmiljö God utomhusmiljö Hållbar stadsplanering Medvetet beteende: kemikalier i människors vardag, strålning 3

53 Detaljerade mål för 2013 Ett levande hav/hav i balans Vision: Lysekils kommun ska vara en aktiv aktör i arbetet för ett renare hav med stabila bestånd av fisk och en för övrigt rik artmångfald Ingen övergödning samt ett kretslopp av näringsämnen En VA- plan för kommunen ska tas fram under (För att uppnå detta behöver en projektgrupp (arbetsgrupp) sättas ihop med planenheten, miljöenheten och LEVA) Ansvar: Planenheten, LEVA Kostnad: Arbetstid Mål som uppnås under befintlig budget Enskilda avlopp: Inventering ska fortsättningsvis ske av enskilda avlopp och saneringskrav ska ställas vid behov. Ansvar: miljöenheten Ett gift- och skräpfritt hav Strandstädning: En strategi/arbetsplan för av strandstädning (och främst finansiering av denna) ska tas fram under Om det är möjligt ska strategin utformas tillsammans med andra kommuner. Exempel på vad som måste utredas: Finns det möjligheter att söka pengar? Finansiering av containrar från Rambo för frivillig städning av föreningar etc. (se nästa mål). Ansvar: Utvecklingsenheten, Rambo Kostnad: Finansiering krävs. Strandstädning: Ett antal välbesökta stränder ska städas från marint avfall 2013 genom att frivilliga (föreningar) sköter städningen på eget initiativ. Avfallscontainers placeras ut och hämtas i samråd med föreningarna. Ansvar: Kommunstyrelsen, Rambo, Utvecklingsenheten Kostnad: kr 4

54 En digital miljöatlas avseende oljebekämpning i skärgården ska tas fram under de närmaste åren. Arbetet har påbörjats år Minst två områden ska kartläggas år Ansvar: Säkerhetssamordnare Kostnad: Bedömd kostnad: kr/år. Bidrag kan sökas från Länsstyrelsen? Mål som uppnås under befintlig budget Båtbottentvätt: 4 spolplattor för båtbottentvätt ska anläggas innan den 1 maj 2013, då LOVAbidraget går ut. Ansvar: Kolholmarna, hamnchefen Kostnad: Inom befintlig budget? 50 % förutsätts kommunen stå för, 50 % får kommunen i bidrag (1,1 miljon) Förslag: ge möjligheten till privata hamnar om pengarna inte räcker? Ett rikt växt- och djurliv Vision: Lysekils kommun ska skapa goda förutsättningar för att en stor mångfald av arter ska trivas i kommunen. Ansvarsfullt nyttjande/exploatering Mål som uppnås under befintlig budget Ny ängsmark: En första gräsyta väljs ut för att skötas med slåtter i stället för med klippning. Målet är att på sikt skapa ny ängsmark. Minst en, gärna flera ytor för detta ändamål ska bestämmas inom det första kvartalet Områdena bör förses med skyltar som beskriver att det är ängsmark och inte dåligt skött. Bakgrund: Ängsflora och ängsfauna ska gynnas genom att vissa gräsytor på sikt omvandlas till ängsmark. Mycket tid och pengar går åt till gräsklippning idag. Genom att anlägga ängar minskar man bensinåtgång samtidigt som man ökar den biologiska mångfalden och underlättar för de viktiga pollinerande insekterna. Artrik ängsmark kan på lång sikt återskapas genom att slåtter görs på sensommaren och att de slagna växterna forslas bort från ängen efter att de fröat av sig. Det finns även metoder för att få till ängsmark snabbare. Ansvar: Utvecklingsenheten Miljöcertifiering: Utredning av kostnader med mera i samband med certifiering av kommunägd skog Ansvar: Utvecklingsenheten 5

55 Bevara mångfalden av arter i orörda och kulturpåverkade naturmiljöer En handlingsplan för naturvårdsplanen/en uppdatering av naturvårdsplanen med konkreta åtgärder, ansvariga, kostnader och tidpunkter för genomförande, ska tas fram. Planen får gärna innehålla åtgärder för Ansvar: Utvecklingsenheten Kostnad: Arbetstid Hållbar energikonsumtion Vision: Lysekils kommun ska bli oberoende av fossila bränslen och kärnkraft. Energin som används ska vara förnybar, miljömässigt hållbar och produceras lokalt. CO2- neutral energikonsumtion i verksamheter och byggnader Ett underlag/en nulägesanalys ska tas fram på hur mycket energi som förbrukas i kommunens fastigheter idag. Den information som redan har arbetats fram ska samlas. Ansvar: Fastighetsenheten Kostnad: Ja (arbetstid) Energibesparing i kommunens fastigheter ska ske med ca 4 % år För att uppnå detta ska resurser avsättas till en energibesparing i kommunens fastigheter (förutom bergvärmen i Bro skola). Det mest kostnadseffektiva alternativet ska väljas för (se excelarket Plan för energibesparingsåtgärder 2012 ). Ansvar: Fastighetsenheten Kostnad: Ja (lönsamt på sikt) Mål som uppnås under befintlig budget: Bergvärme: Under 2013 kommer en bergvärmepump att installeras i Bro Skola. Ansvar: Fastighetsenheten 6

56 CO2- neutrala transporter Klimatanpassad fysisk planering: Den fysiska planeringen ska anpassas till stigande vatten och mer extremt väder. Ett underlag som beskriver riskerna behöver tas fram. (Förankrat hos planenheten) Ansvar: Planenheten Kostnad: Arbetstid Mål som uppnås under befintlig budget: Inköp av elbil: Kommunen bör under 2013 köpa in en elbil till någon verksamhet som inte har så lång körradie för att kunna se hur detta fungerar i verksamheten. Ansvar: Serviceenheten Kostnad: Inom befintlig budget (lönsamt på sikt) Laddningsstolpar till elbilar ska installeras i kommunen. Ansvar: Leva i Lysekil AB Kostnad: Inom befintlig budget Tävlingar i resväg till jobbet: På nästa möte för hälsocoacherna i kommunal verksamhet (den 15 november 2012) kommer en idé om tävlingar för att främja att fler går, cyklar och åker kollektivt till jobbet, att framföras. Ansvar: Christina Andersson, miljöenheten Ett nytt försök ska göras för att få igång vandrande skolbussar. Skolor och förskoleklasser med barn i åldrarna 6-9 år (där vandrande skolbuss är aktuellet) erbjuder vandrande skolbuss till barnen (kanske med hjälp av en person/flera personer som för tillfället är arbetslösa eller pigga pensionärer) Ansvar: Miljöombud i skolor och förskolor Hållbar livsstil Vision: Medborgarnas ökande kunskap om vår livsstils miljöpåverkan ska på sikt förändra konsumtionsmönster i Lysekils kommun. Miljömärkta, etiskt producerade och lokalproducerade varor ska få det lättare att etablera sig då de efterfrågas mer och mer. Lokala småföretag ska främjas framför multinationella storföretag. 7

57 Miljöutbildningar: Kommuninvånarna ska ha en god kunskap om dagens miljöproblem: Kommunanställda: En miljöutbildningsplan ska tas fram för varje förvaltning, anpassad till just den förvaltningen. Exempel på utbildningar: Eco driving för de som använder kommunens bilar, beställarkompetens för de som gör kommunala inköp m.m. Ansvar: Förvaltningarna Kostnad: Ja. Fortbildningspengar kan användas. Mål som uppnås under befintlig budget: Politiker: Kommunfullmäktige ska få ta del av en miljöutbildning under 2012/2013. Ansvar: Kommunfullmäktige Gullmarsgymnasiet: Under läsåret 2012/2013 ska varje kurs innehålla minst en lektion med miljötema (där kursens innehåll undervisas med miljöexempel ) Ansvar: Carl Dahlberg, Daniel Krång, Petter Nilsson (lärare), Gullmarsgymnasiet Grundskolan: Under läsåret 2012/2013 jobbar varje skola och förskola med ett miljötema utifrån sin verksamhet utifrån Grön Flaggs kriterier. Miljötemats längd kan vara minst en dag per termin och upp till en månad. Vid ny terminsstart bestäms ett nytt miljötema, t.ex. minskning av avfall eller klimat osv. Ansvar: Skolornas och förskolornas miljöombud samt respektive rektor/förskolechef Mål för förskolan och grundskolan Studiebesök: Varje år får alla elever i 2 årskurser, t.ex. årskurs 4 och årskurs 8 delta i ett studiebesök på en plats där man kan lära sig något om miljö/hållbar utveckling (t.ex. Ekoparken i Strömstad eller Ekocentrum i Göteborg). Ansvar: Skolornas och förskolornas miljöombud, miljöansvarig rektor samt respektive rektor/förskolechef Kostnad: Finansiering krävs. Mål som uppnås under befintlig budget: Fruktträd: Där man planerar att plantera nya träd och buskar i närheten av skolor och förskolor och på skolgårdar/förskolgårdar ska framöver i första hand fruktträd och bärbuskar väljas. Skötselplaner för detta bör tas fram. Ansvar: Fastighetsenheten, Utvecklingsenheten Stora skolor och förskolor ska skapa en miljögrupp med representanter från varje avdelning/arbetslag för att underlätta miljöarbetet i skolan/förskolan. 8

58 Miljöombudsträffar: Miljöombuden i skolor och förskolor ska träffas minst två gånger per år (en gång per termin) för att fortbilda sig, varav ett tillfälle ska vara en fortbildningsdag. Ansvar: Miljöansvarig rektor Grön Flagg: 50 % av skolorna och förskolorna i Lysekils kommun ansöker om Grön Flagg- certifiering under Ansvar: Skolornas och förskolornas miljöombud, miljöansvarig rektor samt respektive rektor/förskolechef Slöjd (textilslöjd, träslöjd och metallslöjd) Under 2013 kommer man i slöjdsundervisningen att testa att använda sig av möbler som har lämnats till återbruket och kläder som har lagts i containrarna för klädinsamling men som skulle ha slängts för att de inte kan säljas pga. någon skada eller dyl. Eleverna får välja bland olika möbler/kläder och renovera/laga/göra om något de tycker om och sedan får behålla. Syftet är att ge eleverna en inblick i de enorma mängder möbler, kläder och prylar som omsätts i vårt moderna samhälle och dess miljöpåverkan. För de lite äldre barnen: I samband med detta diskuteras varför det är bra att piffa upp begagnat, nämligen pga. miljöproblemen tillverkningen av varorna orsakar i tillverkningsländerna. T.ex. så ser klassen på en dokumentär om textilindustrin och dess konsekvenser för miljö och människor i produktionsländerna. Exempel: Modets offer : (finns inte längre som video). Man kan även läsa böcker och artiklar m.m. Diskutera gärna konsumentmakt! Ansvar: slöjdlärarna Se även mål med anknytning till skolan under: God inomhusmiljö : Design med omtanke CO 2 - neutrala transporter : vandrande skolbussar Miljöanpassad Upphandling Gröna Listan: Lysekils kommun ska ha med Gröna Listan (en katalog med Svanen - märkta möbler) i upphandlingen att välja inredning från. (det kostar mellan och kr) Ansvar: Upphandlare Marina Bragd- Karlsson Kostnad: kr Fairtrade city: (rättvisemärkt): Processen för att göra kommunen till en fairtrade city ska påbörjas under (om detta ska ske så behöver en arbetsgrupp skapas) Ansvar: Kommunstyrelsen Kostnad: del av en tjänst Mål som uppnås under befintlig budget: Upphandling av energisnåla apparater: Kommunen ska se långsiktigt vid inköp av elektriska apparater och sträva efter att köpa in den bästa energiklassen (AAA). Beräkningar av apparatens kostnad under flera år framåt ska alltid vägas mot inköpskostnaden. 9

59 Ansvar: Förvaltningscheferna, ska ingå i miljöutbildningsplanen (förutsatt att en sådan antas) Miljöanpassad kost/livsmedel Mat- och kökssvinnet ska minska. Ansvar: Enheterna som får mat tillsammans med kostenheten Kostnad: Arbetstid Inköp av fisk: 80 % av fisken som serveras inom kommunens regi ska 2013 vara MSC- certifierad. Ansvar: Kostchefen, nämnderna, förvaltningarna Kostnad: Arbetstid. Mål som uppnås under befintlig budget: Vegetarisk mat: Under hösten 2013 ska kostenheten en dag i veckan erbjuda 2 vegetariska rätter och en kötträtt. Ansvar: Kostchefen Vegetarisk mat: Högskolecentrum kommer under 2013 en dag i veckan då man erbjuder två rätter, att erbjuda en vegetarisk rätt och en kött- eller fiskrätt. Ansvar: Lärare restaurang/storhushåll Närproducerad mat: Man kommer att arbeta aktivt i upphandlingen för att stimulera andelen närproducerad mat under kommande livsmedelsupphandlingar. Ansvar: Kostchefen, upphandlare Andel ekologisk mat: Under 2013 ska 18 % av maten under kostenheten vara ekologisk. Ansvar: Kostchefen Kostnad: Inom befintlig budget Återbruk Möjligheterna till en lokal för organisation, omhändertagande och försäljning av begagnade saker ska utredas: Under 2013 ska en kostnadsanalys göras inför ett eventuellt inrättande av lokaler där möbler och kläder som idag slängs kan fångas upp på ett bättre sätt och säljas. Kostnaden som kommunen årligen köper möbler för ska tas fram Det ska utredas om/var det finns lämpliga lokaler samt vad de skulle kosta Värdet av det som idag slängs dagligen av det som kommer in till Arbetsmarknadsenheten via klädcontainrar och återbruk på återvinningsstationen samt det som kommunens verksamheter slänger ska uppskattas. (idag är Arbetsmarknadsenhetens försäljningslokaler för små för allt som kommer in) 10

60 Bakgrund: Uppsamling och återbruk av kommunens möbler: Kommunen ska 2014 ha en lokal där man tar tillvara på möbler och annat som enheterna gör sig av med (även pärmar, mobiltelefoner, lampor m.m. som man inte längre har användning för och inte har någon plats för). Innan man köper nytt ska man ta från det förrådet. Det som blir över säljs. (Förankrat hos kommunledningen, dock ej tiden) Underlätta för försäljning av second hand: Arbetsmarknadsenheten behöver en större lokal för försäljning av möbler från återbruket på återvinningsstationen. (idag står möblerna i lagerlokaler där kunderna inte kan se dem, eftersom det inte finns plats i affären Gröna fyndet ). (förankrat hos arbetsmarknadsenheten) Ansvar: Kommunstyrelsen Kostnad: Arbetstid (en vecka?) Avfallshantering Mål som uppnås under befintlig budget: Matavfallsinsamling ska finnas i alla kommunala kök, under 2013 ska detta införas i de kök som fortfarande inte har det. (förankrat hos Gunilla Martinsson) Ansvar: Ännu ej utrett. Hälsosam livsmiljö Vision: I och med ett lyckat miljöarbete är Lysekils kommun även en hälsosam plats att leva på. God inomhusmiljö Hållbara byggmaterial/ inredning: Vid ombyggnationer i kommunens lokaler (t.ex. skola/förskola) arbetar man med miljömässigt hållbara material och inredning. I upphandlingen ställs krav på att kriterier som certifieringsorgan för giftfritt byggande (t.ex. Basta, Sunda hus etc.) ställer uppfylls. Man kan även tillämpa koncept i stil med t.ex. Design med omtanke (Västra Götalandsregionen). ( Ansvar: Fastighetsenheten, upphandlare, Lysekilsbostäder Kostnad: Arbetstid 11

61 Behaglig inomhusmiljö: Vid upphandling av byggentreprenader ska kommunen ställa krav på att byggnaden klarar krav på termiskt klimat, luftkvalitet, ljud och ljus enligt t.ex. SIKI R1. Ansvar: Fastighetsenheten, upphandlare, Lysekilsbostäder Kostnad: Arbetstid Gröna Listan: Se mål under miljöanpassad upphandling Mål som (förhoppningsvis) uppnås under befintlig budget: Inomhusmiljö: Svaga grupper i samhället ska inte utsättas för ökade risker pga. dålig inomhusmiljö. Hälsoskyddstillsyn av lokaler för barn och äldreboende ska prioriteras. Ansvar: miljöenheten Hälsoskyddstillsyn - smitta Smittspridning via offentliga bad och yrkesmässig hygienisk verksamhet ska inte ske. Tillsyn av yrkesmässig hygienisk verksamhet med risk för smittspridning samt bassänger ska prioriteras. Ansvar: miljöenheten God utomhusmiljö För kännedom: Luftmätningar görs genom Luft i väst under VG- regionen. Mål som uppnås under befintlig budget: Avgasutsläppen från båten Carl Wilhelmsson kommer att minskas år 2013 i och med byte av motor Hållbar stadsplanering Fruktträd och bärbuskar i befintliga bostadsområden: En fond för bostadsnära fruktträd och bärbuskar: kommunen ger bort buskar till bostadsområden om de själva är villiga att sköta dem. Vinst: lokalproducerad, obesprutad frukt och bär till invånarna. Ansvar: Kommunstyrelsen Kostnad: Den summa man vill lägga i fonden. Mål som uppnås under befintlig budget: Grönytefaktorer i detaljplanering: (ett system där man eftersträvar en stor andel gröna ytor genom att ge poäng; högst poäng för grönska på marken, lite lägre poäng för grönska på bjälklag, tak osv.) Ett system med grönytefaktorer anpassat till Lysekil (med högre poäng för fruktträd och bärbuskar i t.ex. bostadsområden), ska tas fram under (förankrat hos planenheten) Ansvar: Planenheten, Kommunstyrelsen Kostnad: Arbetstid Kolonilottsområden: Fler bostadsnära kolonilottsområden ska anläggas där intresse finns. För att uppnå detta bildas en arbetsgrupp mellan planenheten, utvecklingsenheten och Lysekilsbostäder 12

62 som tar fram en handlingsplan för fler kolonilottsområden i bostadsområden och tätortsnära grönområden. (förankrat hos planenheten) Ansvar: Planenheten, Utvecklingsenheten, Lysekilsbostäder Kostnad: Arbetstid Medvetet beteende: Kemikalier i människors vardag, strålning Mål som uppnås under befintlig budget: Elektromagnetiska fält: Försiktighetsprincipen bör tillämpas när nya strålningskällor planeras i kommunen (t.ex. då det gäller trådlösa nätverk i förskolor) (Endast förslag, ej förankrat) Ansvar: Kommunstyrelsen Kostnad: Nej Medvetenhet om kemikalier i kläder och andra varor: I och med projektet där eleverna i slöjden får ta hand om second-hand- kläder och möbler m.m. som inte går att sälja, kommer slöjdlärarna att få ett förslag om att förutom klädindustrins miljökonsekvenser, även prata om kemikalier i kläderna. (förankrat hos slöjdlärarna) Ansvar: Slöjdlärarna 13

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74 TJÄNSTESKRIVELSE Individ- och myndighetsnämnden Datum: Förvaltning: Socialförvaltningen Handläggare: Ingrid Fredriksson Telefon: 0523/ E-post: UPPFÖLJNING AV BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE , INFÖRANDE AV VALFIRHETSSYSTEM ENLIGT LOV Dnr: LKS Kommunfullmäktige i Lysekils kommun beslutade i september 2011 enligt följande: IMN och VON har sökt statliga medel till utredningsarbetet och beviljats 261 tkr. Pga socialtjänstens svårigheter att hålla budget för 2012 har ingen förstärkning gjorts för att genomföra utredningsarbetet utan detta har skett med befintlig personalstyrka. Av nedanstående sammanställning framgår hur långt arbetet fortskridit. Verksamhet Boendestöd inom socialpsykiatrin 11 kommuner i Sverige har fn Lov inom denna verksamhet Hur långt har ärendet fortskridit Nulägesbeskrivning har tagits fram. Förfrågningsunderlag har tagits fram. Detta skall under november månad hanteras i arbetsgrupp med tjänstemän och politiker från VON och IMN. Återstår: Beräkning av ersättningsnivå. Har inte påbörjats pga att ekonomresurs inte kunnat avsättas för uppgiften. Granskning av kommersiell del. Sköts av inköpsfunktion inom

75 Verksamhet Hur långt har ärendet fortskridit ekonomienheten. Slutlig behandling av förfrågningsunderlaget i VON och IMN troligtvis i december månad 2012 eller början av För att kunna lägga ut förfrågningsunderlag måste även ersättningsnivån vara klar. Familjerådgivning 12 kommuner i Sverige har fn Lov inom denna verksamhet Fn har Lysekils kommun avtal med övriga kommuner i N Bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs och Munkedal) om att tillhandahålla familjerådgivare. Detta avtal upphör Socialcheferna i Norra Bohuslän har gett uppdrag till sina resp. förvaltningar att ett samarbete skall ske vid framtagande av ett förfrågningsunderlag i syfte att samtliga skall tillämpa Lov inom familjerådgivningen. Fn medverkar dock inte dessa kommuner i arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag då de undersöker möjlighet att samverka med annan kommun för köp av verksamhet. Lysekil får därför driva Lov inom denna verksamhet på egen hand. Nulägesbeskrivning har tagits fram. Förfrågningsunderlag har tagits fram. Detta skall under november månad hanteras i arbetsgrupp med tjänstemän och politiker från VON och IMN. Återstår: Beräkning av ersättningsnivå. Har inte påbörjats pga att ekonomresurs inte kunnat avsättas för uppgiften. Granskning av kommersiell del. Sköts av inköpsfunktion inom ekonomienheten. Slutlig behandling av förfrågningsunderlaget i VON och IMN troligtvis i december månad 2012 eller början av För att kunna lägga ut förfrågningsunderlag måste även ersättningsnivån vara klar. Om ingen utförare är intresserad eller kan bli godkänd måste IFOavdelningen ha beredskap för att kunna tillhandahålla tjänsten. Lagkrav Sol 5 kap 3. Daglig verksamhet/ sysselsättning 17 kommuner i Sverige har fn Lov inom daglig verksamhet, 6 kommuner inom sysselsättning Diskussioner har påbörjats med arbetsmarknadsenheten. Återstår: Genomgång av samtliga pågående ärenden i verksamheten för att utarbeta ett system för nivåbestämning av hur resurskrävande varje ärende är. Detta arbete måste ske i samverkan mellan individ- och myndighetsavdelningen samt arbetsmarknadsenheten. Erfarenheter från andra kommuner som genomfört detta måste hämtas in. Då nivåbestämning gjorts skall denna kopplas mot ett

76 Verksamhet Hur långt har ärendet fortskridit ersättningssystem. Här måste samverkan ske mellan ekonomienheten (ekonom), individ- och myndighetsavdelningen samt arbetsmarknadsenheten. Budgetmedel måste överföras från Kommunstyrelsen till Individ- och myndighetsnämnden för att följa besluten. Sedan ersättningssystem utarbetats skulle detta behöva tillämpas i kommunen innan andra aktörer kan bli aktuellt i verksamheten. Detta för att säkerställa att framtagen modell är användbar och kan användas inom Lov-systemet. Personlig assistans 3 kommuner i Sverige har fn Lov inom denna verksamhet vad gäller ickevals alternativet IMN har beslutat föreslå Kommunfullmäktige att fn inte tillämpa Lov inom personlig assistans. Då Kommunstyrelsen beredde detta ärende inför hantering i Kommunfullmäktige återremitterades ärendet till IMN för att göra en översyn av skäl till att ersättningen från Försäkringskassan inte täcker kommunens kostnader i vissa ärenden. Detta arbete har påbörjats inom socialförvaltningen men ekonomresurs måste avsättas för att fullfölja uppgiften. IMN har vidare begärt ett förtydligande gällande Kommunfullmäktiges beslut i ansvarsfördelning mellan individoch myndighetsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Här har Kommunfullmäktige beslutat att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för att avvakta utvärdering av de båda nämnderna. Ytterligare beslut saknas. Återstår. Ställningstagande till IMN s förslag att fn inte tillämpa Lov inom personlig assistans. Utredning av ekonom. Resurs från ekonomienheten. Arbete med att ta fram förfrågningsunderlag påbörjas då ställningstagande skett till i vad mån Lov skall tillämpas inom verksamhetsområdet. Förslag till Individ- och myndighetsnämnden Att med godkännande av upprättad rapport överlämna densamma till Kommunfullmäktige som avrapportering i enlighet med beslut i Kommunfullmäktige SOCIALFÖRVALTNINGEN Agneta Essén Socialchef Ingrid Fredriksson Avd.chef

77 Individ- och myndighetsnämnden ANMÄLNINGSÄRENDEN 1. Socialstyrelsen: Stimulansmedel för att utbilda värdegrundsledare och personal som har en funktion för ett mer sammanhållet socialt ansvar. Beslut att tilldela Lysekils kommun kronor. Dnr SON

78 TJÄNSTESKRIVELSE Individ- och myndighetsnämnden Datum: Förvaltning: IMN Handläggare: Bengt Mattsson Telefon: E-post: FÖREBYGGANDEPROJEKT GENOM UNGDOMSTÖD VÄST Dnr: IMN Avdelningschefen för Ifo informerade i april 2012 IMN om ungdomssituationen i Lysekil. Avdelningschefen redovisade också ett utkast till projektplan avseende arbetet i Lysekil runt ungdomsgrupp i riskzon. IMN gav i samband med detta Individ och familjeomsorgen (Ifo) i uppdrag att utreda ärendet vidare samt redovisa förslag till beslut vid kommande extrainsatt möte. Ungdomsstöd Väst har sedan juni haft nämndens uppdrag att med en begränsad grupp ungdomar arbeta målinriktat på hemmaplan.till sitt förfogande har man haft tillgång till lägenhet om 3 rok där ungdomarna träffas 3-4 kvällar/vecka. Målsättningen med arbetet har bl.a varit att inga ytterligare polisanmälningar eller ytterligare insatser från socialtjänsten skall ha aktualiserats under projektiden och att ungdomarna skall ha en högre närvaro i skolan. Personal från projektet har muntligen informerat IMN vid två tillfällen. En skriftlig rapport kommer att presenteras på kommande IMN. I oktober 2012 beslöt IMN att ge Ifo i uppdrag att utveckla ett Ungbo inom kommunen. Då ett Ungbo tidigast kan stå klart i mars 2013 finns det ett behov av fortsatta insatser i pågående projekt. Målsättningen är att med egen personal kunna ta över kontakten med de ungdomar som finns i projektetet. Kostnaden för projektet har uppgått till 148 tkr/mån. IMN föreslås därför besluta Att under ytterligare 3 månader uppdra åt Ungdomsstöd Väst att driva pågående ungdomsprojekt

79 SOCIALFÖRVALTNINGEN Förvaltningschefen Titel Handläggaren Titel

80 Rapport 1 Rapport Projekt Lysekil Sammanfattning: Ungdomsstöd Väst har i perioden till på uppdrag av Lysekils kommun arbetat med ett grupp/områdesinriktat arbete. Vi har skapat en mötesplats i en lägenhet på Badhusberget, där vi i kontinuitet vid 3-4 tillfällen varje vecka träffat en grupp killar. Projektets övergripande mål i relation till ungdomsgruppen har infriats under projekttiden. Ett fortsatt arbete återstår vad gäller att skapa en stabil pro-social utveckling kring var och en, och gruppen som helhet. Fortsatt arbete krävs om man önskar att länka ihop projektets metodik och erfarenheter till kommunens egna resurser.

81 Rapport 2 Innehållsförteckning Inledning Metod AI: Appreciative Inquiry Att lära i mötet Aktiviteter Nätverksarbete Transparens Mål Att mobilisera den enskilde ungdomen och dennes nätverk till en fortsatt prosocial utveckling. Undvika institutionsplaceringar/ +delmål att inga nya anmälningar ang. missbruk, kriminalitet inkommer under projekttid. Att utveckla/prova ut metodik som kan bestå efter att projektet har avslutats, med utgångspunkt i kommunens egna resurser kring målgruppen. Bilagor Bilaga 1-exempel på nyhetsbrev

82 Rapport 3 Inledning Projektets mål: o o o Att under projekttiden (4 månader) undvika institutionsplaceringar för de ungdomar som ingår i projektet. Att utveckla och prova ut en metodik som kan bestå efter att projektet har avslutats, då med utgångspunkt i kommunens egna resurser kring målgruppen. Att mobilisera den enskilda ungdomen och dennas nätverk. Projektets målgrupp: Ca 6 ungdomar i ålder år som befinner sig i en riskzon vad gäller att utveckla ett varaktigt normbrytande beteende. Ungdomar där socialtjänsten gör bedömningen att det är nödvändigt med insatser för att förebygga eventuella placeringar. Tanken med projektet är att: skapa en mötesplats för kreativa idéer för ungdomsarbetet i stan. Rekryteringen av de ungdomarna gjordes av socialtjänsten. Projektets resurser: USV har sedan uppstart fått disponera en lägenhet på Badhusberget. Denna har fungerat som projektets mötesplats. Under sommaren/hösten fick vi även tillgång till en båtplats i Lysekil, vilket innebar att Tångens båtturers fiskebåt kunde användas vid ett flertal tillfällen inom projektet. Projektets aktivitetsplan angav att lägenheten skulle bemannas av två personal vid tre till fyra eftermiddagar/kvällar i veckan. Projektet har omfattat 2,5 tjänster. I samband med vissa aktiviteter har vi förstärkt personalsidan. Vi har dock lagt stor vikt vid personalkontinuitet.

83 Rapport 4 Metod AI: Appreciative Inquiry Metodiken i AI grundar sig på antagandet att vi lär oss mer av våra framgångar än våra misstag. Utvecklingsarbetet inom AI bygger på att i fem steg arbeta utifrån fem nyckelbegrepp: Define- Att definiera tema/frågeställning och syfte Discovery- Att utifrån aktuellt tema/frågeställning utforska goda erfarenheter hos var och en/gruppen med fokus på det som fungerar. Dreaming- Att visionera om en önskad framtid. Design- Att utforska, skapa vägen dit och utarbeta en handlingsplan. Delivery/ Doing it- Att planera för hur vi omsätter planen i handling och följa upp hur det går. Vi har i mötet med ungdomarna fokuserat på var och ens/gruppens styrkor och förmågor. Vi har vid ett tillfälle träffat killarna och deras föräldrar för att prova ut en mer strukturerad AI process. Det överraskade oss hur killarna kunde fokusera, dela med sig av sina egna och kompisarnas styrkor och förmågor, samt formulera sina förväntningar i relation till framtiden. En uppföljning kommer äga rum nu under november månad. Föräldrarna backade upp processen på ett positivt och engagerat sätt. Med återkoppling till mål kring lärande och metodutveckling, så kommer vi under november/december genomföra en utbildningsdag i AI för IFOs personal, där även nämndledamöter uttryckt önskemål om att delta, vilket är väldigt roligt! Att lära i mötet Vi har lagt fokus på att möta deltagarna utifrån deras egna verklighet, både mentalt och i tid och rum. I ren fysiskt mening innebär det att vi är anträffbara i en lägenhet på Badhusberget på kvällar och helger. Att möta deltagarna på deras spelhalva, och med öppen nyfikenhet inbjuder till möten där vi kan lära av varandra. För att åskådliggöra moraliska frågor, fördomar och tankar om livets möjligheter, använder vi oss bland annat av sociala kortspel samt fångar tillfällen i vardagen för att lyfta upp existentiella frågor. Aktiviteter Vi försöker också använda oss av fysiska aktiviteter för att motverka osund dygnsrytm och främja glädje. Vi har tillsammans spelat innebandy och styrketränat. Killarna har fått prova på att dyka och köra gocart, därutöver aktiviteter som vanliga ungdomar gör- ta en fika ute, går på bio osv.

84 Rapport 5 USV tycker att det är viktigt att förmedla till ungdomarna vi kommer i kontakt med/jobbar med- att det finns en värld utanför deras egna intrampade stigar. Projektet har därför prioriterat en resa till Stockholm. Resans syfte var dels att besöka landets huvudstad, men även ett bra tillfälle att lära känna killarna. Det var spännande att se hur killarna tog sig an olika sevärdheter och en miljö annorlunda än Badhusberget. Under hösten åkte projektet till Halmstad, men övernattning. Denna resan var även en belöning utifrån killarnas insats kring Barndiscot. Nätverksarbete Vårt uppdrag inom projektet rymde inte ett individuellt nätverksarbete med deltagarnas familjer. Likväl har vi arbetat för att upprätthålla ett samverkande professionellt nätverk med skola, socialtjänst och sjukvård. Vi har även haft en öppenhet mot föräldrarna, som har varit välkomna att besöka oss och delta på vissa aktiviteter. Samtliga föräldrar har uttrycks sig positiva över att deras söner ingått i projektet, och har känt en trygghet över att veta var de har varit. Transparens Vi har under hela projektperioden försökt vara öppna och informativa gentemot uppdragsgivaren och omvärlden i övrigt. Vi har kontinuerlig skickat ut Nyhetsbrev där vi delat med oss av positiva saker, men även visat till svårigheter i arbetet. Projektet har väckt allmänt intresse från massmedia och allmänhet. Vi har berättat om projektet i såväl tidningar som radio. Några röster har varit frågande till att prioritera målgruppen, men vi tror att öppenhet och information har skapat förståelse för satsningen. Resultat För att tydliggöra och fördjupa deltagarnas känsla av delaktighet, använder vi resultaten av AI: mötet att återknyta till ungdomarnas uttalade målbilder. En av målbilderna för projektet som tidigt dök upp hos ungdomarna, var att förbättra deras rykte på Badhusberget. Efter att olika idéer bearbetats, bestämdes att ordna ett gratis barndisco, vilket gjordes. Vi mötte både barn och föräldrar som uttryckte sin glädje och förvåning över killarnas engagemang i dans och lek. Resultatet var lysande, nu vinkar vi och pratar med barnen på gården, vilket också var planen. Goda ringar på vattnet. Att bygga en mötesplats där det råder tillit, har vi definitivt lyckats med. I våra möten och aktiviteter börjar vi också komma killarna in på livet. Vi ser att det kring var och en finns behov av fortsatt stöd och uppföljning, för att skapa en stabil grund. Diskussion inför en eventuell fortsättning

85 Rapport 6 Under projektet har det utkristalliserats olika behov för vår målgrupp, ungdomar i riskzon. Det handlar dels om individuellt stöd kring var och en, vilket kräver en aktiv samverkan mellan killarnas privata och professionella nätverk. Dels handlar det om att erbjuda en mötesplats för ungdomarna där man kan resonera kring livets små och stora frågor tillsammans med närvarande vuxna. Att komplettera prat med aktiviteter, har varit positivt. Det handlar både om spännande aktiviteter som att prova på dykning, eller vardagsaktiviteter i form av att tillsammans göra middag för att sedan samlas kring en måltid. Vi ser även behov för insatser kring fler barn/ungdomar i bostadsområdet, och tror att en aktiv satsning kan leda till goda förebyggande effekter. För oss har det varit bra att finnas på plats / på Badhusberget, på fasta dagar och på kvällstid. Vi tror att den metodik vi använt i projektet, har påverkat resultatet positivt och kan användas i ett större sammanhang, spridas och förankras i alla verksamheter som möter barn och ungdomar i Lysekil. Tanum Hilde Rikter Svendsen/ föreståndare Ramona Söderqvist Peter Granwe Tomas Andersson

86 La feuis aliquis sequat. Ut quis nullaore tem vulluptatuer summy nit vullan ulluptat lorpercvel et lor Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2011

87

88 Kostnad per brukare JÄMFÖRELSER MELLAN KOMMUNER INOM OMSORG OM INDIVID OCH FAMILJEOMSORG UTFALL 2011

89 Kostnad per brukare inom Individ- och familjeomsorg Analys- och jämförelserapport Utfall 2011 Författare Kalle Pettersson, Andreas Johansson, Ensolution AB E-post Mobil Datum Ensolution AB

90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 BAKGRUND... 3 Introduktion... 7 Modell och metod... 8 VARFÖR KOSTNAD PER BRUKARE? JÄMFÖRELSE Konsumtion Brukar- och insatsmix Produktivitet LOKALA OBSERVATIONER Generella iakttagelser Barn, ungdom, familj Vuxna Försörjningsstöd Familjerätt DISKUSSION APPENDIX 1 JÄMFÖRELSE UTFALL Kommentarer till enskilda kommuner, jämförelsemodell utfall APPENDIX 2 JÄMFÖRELSE UTFALL Ensolution AB

91 INLEDNING OCH SYFTE Ensolution har under flera år utvecklat metoden för Kostnad Per Brukare (KPB) inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Arbetet med att utveckla och sprida jämförelser baserade på individdata inom IFO är fortlöpande, och metoden för KPB inom IFO har under året spridits till fler kommuner. Vi fortsätter med samma mall för rapporten för utfall 2011 för att standardisera redovisningen och skapa kontinuerliga jämförelsemöjligheter. Syfte med denna rapport är att Beskriva modellen och metoden för Kostnad Per Brukare inom Individ- och familjeomsorg Presentera jämförelser mellan olika kommuner Ge exempel på olika praktiska åtgärdsområden Rapporten riktar sig främst till de som vill utveckla en verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper såväl som på produktivitetsindikatorer års uppdatering innebär att ett flertal områden har utvecklats och förbättrats i avseende insamling av information, tiduppskattningar och kvalitetssäkrade jämförelser. Detta beror framförallt på att det nu är fler kommuner som har gått med i projektet samt att flera av kommuner gör analysen för andra eller tredje året. Likaså har standardinsatslistan utvecklats och registreringarna i verksamhetssystemen förbättrats. Det finns dock fortfarande registreringar av öppenvårdsinsatser som inte kan samlas in på brukarnivå hos alla kommuner på grund av bristande rutiner. Materialet för deltagande kommuner 2011 ger en god bild av dessa kommuners verksamhet men bör användas med försiktighet. Fortsatt fokus kommer att läggas på kvalitetssäkring, praktisk användning samt spridning till fler kommuner. Ensolution AB

92 BAKGRUND De flesta kommuner arbetar i dagsläget med effektiviseringsfrågor. Vad det gäller Individ- och familjeomsorg påverkas behovet av dessa insatser till stor del av det faktiska konjunkturläget. Det är därför viktigt att planera och använda de befintliga resurserna så effektivt som möjligt då behovet av vård och omsorg tenderar att öka under de nedåtgående konjunktursvängningarna samtidigt som samhällets resurser blir än mer begränsade. Jämförelser baserade på material inlämnat i Räkenskapssammandraget visar att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommuner som inte enbart kan förklaras av strukturskillnader. En del av dessa kostnadsskillnader kan kommunen inte göra något åt men mycket är påverkbart. Kommunerna berörs också i stor utsträckning av omvärldsförändringar, såväl samhälleliga sådana som förändringar i lagstiftning. Därför är det viktigt att ta hänsyn till trender som påverkar behovet av ny beslutsinformation. Följande omvärldsfaktorer ökar behovet av beslutsinformation där individbaserade fakta utgör ett kraftfullt verktyg: Kommunernas ekonomi År 2012 väntas engångsintäkter bidra till mycket goda resultat för den offentliga sektorn. Intäkterna innebär en välkommen andningspaus för de kommuner och landsting som kämpar med att klara en ekonomi i balans. Därefter ser det betydligt kärvare ut, trots att både en stark tillväxt i skatteunderlaget och att det kalkyleras med höjda statsbidrag åren I kommuner och landsting krävs skattehöjningar på totalt 40 öre jämfört med idag för att undvika att sektorns resultat försämras (Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2012, SKL). Det är här den stora utmaningen ligger för samtliga av landets kommuner - att hålla tillbaka den framtida kostnadsökningen genom effektivisering av verksamheten. En effektivisering som inte får gå ut över verksamhetens kvalitet. För att klara denna utmaning är ett hjälpmedel att genomföra effektiviseringarna utifrån faktabaserad information. Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet En stor del av kommunernas totala kostnader utgörs av kostnader för ekonomiskt bistånd. Den vanligaste anledningen till att en person tvingas söka ekonomiskt bistånd är arbetslöshet. (Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2010, Socialstyrelsen) Under hela 2011 betalade kommunerna ut mindre i ekonomiskt bistånd än 2010, introduktionsersättning till flyktingar inkluderad. Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar under 2011 minskade med cirka 31 % jämfört med Den största anledningen till denna minskning är den statliga etableringsersättningen till flyktingar som infördes 1 december 2010 och som nu fått genomslag. Vid en jämförelse mellan 2010 och 2011 av utbetalat ekonomiskt bistånd, flyktingar exkluderade, Ensolution AB

93 kan vi se att cirka 50 % (144 st.) av kommunerna har ökat sin utbetalning. (Ekonomiskt bistånd kvartal 1 4, år 2011 Läns- och kommunvis redovisning av utbetalt ekonomiskt bistånd) En eventuellt motverkande kraft till de ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd är de satsningar Regeringen gjort i budgetpropositionen 2012 (Budgetpropositionen 2012, Regeringen). I propositionen finns bland annat följande att läsa: Förbättra möjligheterna för unga att få arbete genom satsningar på utbildning och förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser. Förbättra integrationen genom att bland annat satsa på bättre mottagande och utbildning för de som är födda utanför Sverige. Förhindra och bryta långtidsarbetslöshet genom fler tidiga programinsatser och subventionerade anställningar. Förbättra förutsättningar för funktionsnedsatta att få arbete bland annat genom bättre möjligheter att få individuellt stöd på en ny arbetsplats. Stärka arbetslinjen med tydligare krav samt stöd och drivkrafter för att öka övergången från arbetslöshet till sysselsättning. Under 2012 undertecknade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse om en medicinsk rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att åstadkomma återgång i arbete. Regeringen avser att även 2013 avsätta 1 miljard kronor till denna garanti. Fokus kommer vara att se över de arbetsplatsnära och sjukvårdsinriktade åtgärderna i syfte att uppnå en bättre sjuskrivning. Regeringen vill vidare öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. En metod som regeringen vill skapa mer kunskap kring är supported employment där förhoppningen är att påskynda en arbetsmarknadsetablering för unga. Här räknar man med att satsa 30 miljoner kronor från 2013 fram till och med Denna satsning kan dels hjälpa till att minska utbetalningen av försörjningsstöd för åldersintervallet år och dels förhindra att dessa personer återfaller i biståndsberoende när de blir äldre. Barn- och ungdomsvård Kostnaderna för ungdomsvård utgör en betydande del av kommunernas totala kostnader. De trender man kan se vad gäller ungdomsvård är att andelen unga som tar del av vård i någon form ökar. Andelen barn med heldygnsinsats enligt SoL har ökat betänkligt under perioden där ökningen uppgår till 54 %. Denna ökning utgörs till största delen av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder, eller okänd vårdnadshavare, vilket tyder på att ökningen, åtminstone delvis, har att göra med ensamkommande flyktingbarn (Barn och unga insatser 2010, Socialstyrelsen). Detta tyder på att de kommunala kostnaderna för ungdomsvård kommer att fortsätta öka även under de kommande åren. Vad det gäller placeringar var familjehem den vanligaste placeringsformen bland barn och unga under 2011, såväl för flickor som för pojkar. Ensolution AB

94 Sett ur ett genusperspektiv var familjehemsplaceringar än vanligare för flickor än för pojkar som i något större utsträckning än flickor placerades på hem för vård och boende (HVB). Det har också visats sig att av de barn och ungdomar som var aktuella inom individ- och familjeomsorgen under 2011 fick en större andel pojkar än flickor fick ta del av någon form av öppenvårdsinsats (56 % respektive 44 %). Det är just detta genusperspektiv på individ- och familjeomsorgen som öppnar upp möjligheter att ta diskussionen kring kvalitet och rättsäkerhet då en viktig parameter vid en mätning av såväl kvalitet som ett rättssäkert förfarande utgörs av begreppet lika vård på lika villkor. Slutligen kan nämnas att av insatserna inom öppenvården var behovsprövat personligt stöd den öppenvårdsinsats som flest barn och unga berördes av år 2011, kontaktperson/-familj var den näst vanligaste insatsen emedan strukturerad öppenvård kom på tredje plats. Missbruks- och beroendevård Den trend man kunde se under 2010 av en ökad vårdvolym inom missbruks- och beroendevård har avbrutits och vårdvolymen har istället minskat under Vid en jämförelse mellan 2010 och 2011 för personer med insatsen heldygnsvård kan man se att insatsen minskat med 10 %. På samma sätt kan man se att insatsen frivillig institutionsvård minskat med 12 % och att familjehemsplaceringar minskat med 2 % jämfört med Antalet tvångsvårdade personer på institution (LVM) har minskat med 3 % under 2011 jämfört med Jämförelsetalen ovan är baserade på den totala placeringsvolymen men väljer man istället att göra jämförelsen ur ett genusperspektiv ser man att minskningen helt och hållet utgörs av män emedan kvinnorna ökat sin procentandel inom samtliga ovanstående insatstyper. Familjerätt Cirka 65 procent av de barn som föddes under 2011 genomgick en faderskapsutredning. Detta är en procentuell andel som ligger tämligen fast från år till år vilket innebär att antalet faderskapsutredningar påverkas av antalet födda barn under året (Familjerätt 2011, Socialstyrelsen). En annan viktig insats inom familjerätten är samarbetssamtal. Avsikten med samarbetssamtal är att föräldrar ska bli eniga i frågor som rör ett barns vårdnad, boende och umgänge i samband med en separation. Samarbetssamtal kan genomföras på begäran av den ene eller båda föräldrarna alternativt initieras av tingsrätten. Antalet genomförda samarbetssamtal har legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren (Familjerätt 2011, Socialstyrelsen). Under 2011 var över barn och ungdomar (0 17 år) berörda av utredning om vårdnad, boende och/eller umgänge. Detta motsvarar ca 39 barn och ungdomar per i denna åldersgrupp. Under åren har denna andel legat tämligen konstant på mellan 37 och 39 per Ensolution AB

95 barn och unga i åldern 0-17 år, däremot har det absoluta antalet utredningar ökat (Familjerätt 2011, Socialstyrelsen). Innan domstol fattar ett interimistiskt beslut i mål om vårdnad, boende eller umgänge kan rätten inhämta upplysningar från socialnämnden. Under 2011 begärdes sådana upplysningar om knappt barn och ungdomar i åldern 0 17 år, vilket motsvarar 48 barn och ungdomar per personer av befolkningen i denna åldersgrupp. Antalet barn och antalet barn per i åldersgruppen 0-17 år som varit föremål för upplysningar har successivt ökat under den senaste femårsperioden (Familjerätt 2011, Socialstyrelsen). Ensolution AB

96 VAD ÄR KOSTNAD PER BRUKARE? Introduktion Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv. Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg innefattar: Beräkning av kostnader för verksamheter och insatser Insatsbeskrivningar (organisationsoberoende) Kostnad per brukare inom områdena o Barn, ungdom, familj o Familjerätt o Försörjningsstöd o Vuxna missbrukare o Övriga vuxna o Öppen verksamhet o Övriga insatser Arbetsmarknadsåtgärder Flykting Tillståndsverksamhet För kommuner som har organiserat förvaltningen så att de har ansvar för personer med funktionshinder eller psykiatri tas givetvis dessa insatser och brukare med i kalkylen. Dessa insatser ingår i den jämförelse och analys med hjälp av Kostnad Per Brukare som genomförs för äldreomsorg och personer med funktionshinder (Samtliga rapporter finns att hämta på SKL:s webbplats Ensolution AB

97 Modell och metod En kostnad per brukarekalkyl visar den resursförbrukning som krävs per insats och vad insatserna kostar. Insatskostnaderna kombineras sedan med de olika insatserna till de enskilda brukarna. På så sätt erhålls en kostnad per brukare. Bild 1: Metod för att ta fram en kostnad per brukare-kalkyl Här följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-modellen: I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom individ- och familjeomsorgen. Detta görs genom att standardinsatslistan gås igenom och vilka insatser som kommunen erbjuder. Totalt finns ett sextiotal olika insatser enligt standardlistan. Dessa stäms kontinuerligt av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS) I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet. I princip gäller det att ta samtliga konton som finns i redovisningen för individ- och familjeomsorg Ensolution AB

98 I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter o Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats o Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser. För att kunna fördela kostnader för personal och nedlagd tid till en specifik insats genomförs intervjuer. Normalt krävs ca 8-9 intervjuer för att täcka de olika avdelningarnas arbetssätt (t.ex. familjerätt, försörjningsstöd, myndighetsutövning m.m.) I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, det vill säga en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med total volym i kommunen, till exempel antal utredningar eller dagar med insatsen. Resultatet blir en kostnad per insats. Alla beräkning utförs med hjälp av IT-stödet CostPerform När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt. Ensolution AB

99 VARFÖR KOSTNAD PER BRUKARE? KPB skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna följande möjligheter: Förbättrat underlag för beslutsfattare vad kostar till exempel en utredning? Hur stor del av socialsekreterarnas tid går åt till utredningar? Sker detta på bekostnad av mindre nedlagd tid på uppföljning och utförande av egna insatser? Jämförelser mellan egen regi och externt. Är det billigare om det görs externt? Hur kan vi sedan följa att det inte leder till högre kostnader i verkställigheten? Förbättrat underlag för resursfördelning hur ser vår kombination ut av öppenvårdsinsatser och placeringar? Leder satsningen på öppenvårdsinsatser till mindre placeringar? Vad ska vi ha i egen regi? Ökar kostnaderna för försörjningsstöd? Uppföljningen utgår från brukaren och följer vilken vård- och omsorg som ges till olika målgrupper. Hur ser t.ex. utbetalningarna och handläggningskostnaderna av försörjningsstöd ut till personer under 20 år? Genom att samordna kostnader och insatser på brukarnivå underlättas beskrivningen av behov, effektivitet och kvalitet. Lönar det sig till exempel. att satsa på programverksamhet för unga i grupp? Inlämning till Räkenskapssammandraget (RS) (och därmed det som publiceras i vad kostar verksamheten i din kommun) görs aggregerat idag. Vad är det för insatser som påverkar att vi ligger högt eller lågt i kostnadsnivå? En nedbrytning av insatserna ger ett ökat förklaringsvärde och därmed ökad möjlighet till påverkan Underlättar leverans av individstatistik till Socialstyrelsen. Hur ser vår kvalitet i grunddata ut? Gemensamma termer och begrepp för uppföljning av kommunal individ och familjeomsorg, till exempel. inom öppenvårdsinsatser Bättre struktur av grunddata i ekonomi- och verksamhetssystem. En kombination krävs oftast för att kunna beskriva vissa typer av insatser Tydligare nyckeltal för interna och externa jämförelser. Har vi en hög eller låg kostnad i jämförelse? Ensolution AB

100 ÖVERSIKT I den här rapporten redovisas jämförande analyser från trettiofem kommuner med utfall för Totalt fyrtiofyra kommuner deltar i arbetet. Övriga som inte redovisas i rapporten är antingen pågående projekt eller projekt som startats sent under Sammansättningen av kommuner i analysen utgörs av både större och mindre kommuner, storstad och landsbygd. Kommunerna som redovisas i analyserna är spridda över hela landet. Kommuner i rapporten: Alingsås Arboga Bengtsfors Boden Borlänge Enköping Falkenberg Forshaga Gislaved Gotland Grästorp Halmstad Heby Kalmar Knivsta Kristinehamn Kumla Kungälv Laholm Lysekil Mora Nyköping Ockelbo Oxelösund Strömstad Säffle Tierp Tingsryd Ulricehamn Varberg Vingåker Älmhult Älvkarleby Ängelholm Örebro Ytterligare kommuner med i projektet: Fagersta Gällivare Göteborg Hammarö Oskarshamn Skurup Sotenäs Åmål Åstorp Ensolution AB

101 Det underlag som bearbetats och redovisas i rapporten är följande: Den totala kostnadssumman som redovisas är 6,7 miljarder för de trettiofem kommunerna Det totala invånarantalet som kommunerna tillsammans representerar uppgår till ca 1,1 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 11,3 procent av Sveriges befolkning Bild 2: Kostnadsfördelning i % mellan olika verksamhetsområden Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg Nedanstående diagram visar hur antalet brukare samt de totala kostnaderna är fördelade på män respektive kvinnor samt vad medelkostnaden för respektive kön är. Inom IFO totalt (Barn, ungdom, familj, vuxna missbrukare, försörjningsstöd, familjerätt, AME, flykting etc.) är 57,2 % av antalet brukare män och dessa står för 59,8 % av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per man är 11,1 % högre än medelkostnaden för kvinnor. Bild 3: Könsfördelning i % med antal brukare och kostnader samt medelkostnader Ensolution AB

102 Inom Barn, ungdom, familj är 55,7 % av antalet brukare män och dessa står för 57,4 % av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per man är 6,9 % högre än medelkostnaden för kvinnor. Bild 4: Könsfördelning i % med antal brukare och kostnader samt medelkostnader inom barn, ungdom, familj Inom Vuxna missbrukare är 69 % av antalet brukare män och dessa står för 72 % av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per man är 15,3 % högre än medelkostnaden för kvinnor. Bild 5: Könsfördelning i % med antal brukare och kostnader samt medelkostnader inom vuxna missbrukare Ensolution AB

103 JÄMFÖRELSE Utifrån erfarenheterna i arbetet med KPB i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats. Brukar- och insatsmixanalys (uppdelning försörjningsstöd, familjerätt, barn, ungdom, familj, vuxna, arbetsmarknadsåtgärder) Analys av produktivitet (insatsjämförelse) Kostnad Per Brukare - Räkenskapsammandrag - Individrapportering - Nyckeltal - Benchmarking - Indikatorer Konsumtionsanalys (Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB) Bild 6: Analysmodell Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser. - Brukar och insatsmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bland annat följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver mycket resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser? - Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels mellan kommuner, en så kallad nyckeltalsjämförelse. Här kan bland annat följande frågor ställas: Har kommunen en hög kostnad per utredning i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på? - Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bland annat att jämföra kostnaden per invånare och åldersgrupp, det vill säga relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bland annat följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? - Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bland annat följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna? Resultat för insatserna finns inte tillgängligt i existerande jämförelse men ett utvecklingsarbete pågår Ensolution AB

104 Inom ramen för analysmodellen har flera olika indikatorer och analyser tagits fram under året där ett urval av dessa analyser bildar jämförelsemodellen. De är indelade utifrån analysmodellens olika perspektiv. Respektive indikator/analys presenteras utifrån en jämförelse av vad materialet visar. Listan av analyser ska ses som ett av urval av möjliga analyser. Någon värdering av vad som är en god nivå eller liknande har inte gjorts för materialet även om det är möjligt att göra värderingar för ett antal indikatorer. Ytterligare analyser behöver dock göras för att kunna dra definitiva slutsatser. Konsumtion Kostnad per invånare, 0-19 år Kostnad per invånare, över 20 år Försörjningsstöd, utbetalning per invånare med och utan personal Försörjningsstöd, utbetalning per invånare, år Kostnad per invånare kontaktperson/kontaktfamilj barn, ungdom, familj Brukar- och insatsmix Insatsfördelning i procent inom barn, ungdom, familj Insatsfördelning i procent inom öppenvård barn, ungdom, familj Insatsfördelning i procent inom vuxna Insatsfördelning i procent inom öppenvård vuxna Andel och antal ytterfall, barn, ungdom, familj Andel och antal ytterfall, vuxna Åldersgrupper totalt Åldersgrupper per invånare Medelkostnad per brukare, 0-19 år Medelkostnad per brukare, över 20 år Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj Medelkostnad per brukare, vuxna Medelkostnad per brukare öppenvård, barn, ungdom, familj Medelkostnad per brukare öppenvård, vuxna Försörjningsstöd, medelkostnad Försörjningsstöd, medelkostnad år Produktivitet Kostnad per dygn hvb/sis hem, med/utan personal, barn, ungdom, familj Kostnad per dygn hvb/sis hem, med/utan personal, vuxna Kostnad per utredning, barn, ungdom, familj Kostnad per utredning, vuxna Kostnad per utredning, adoption medgivandeutredning Kostnad per utredning, familjehem Indikatorn kostnad per dygn, intern placering, med/utan personal finns även med i jämförelsema- Ensolution AB

105 trisen men redovisas inte med kommentarer då få kommuner har utfall för denna indikator. Indikatorn kostnad per dag kontaktperson/kontaktfamilj redovisas fortfarande i jämförelsematrisen men har i praktiken ersatts av kostnad per invånare kontaktperson/kontaktfamilj då denna indikator bättre speglar förekomsten av insatsen. Materialet är med för att kommuner som tidigare varit med ska kunna jämföra sig över tid men det kommenteras inte. De redovisade indikatorerna ska läsas som ett beslutsträd där respektive indikator analyseras uppifrån och ner. Har kommunen en hög medelkostnad 0-19 år? Inom vilket område? Beror det på höga kostnader inom placeringar? etcetera. Analysen ska förklara skillnader mellan olika kommuner. Brukarmix, medelkostnad 0-19 år respektive över 20 år ska indikera omfattning av insatser per brukare och hur tunga brukare kommunen har/hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för yngre respektive vuxna för samtliga insatser. Kostnad per invånare, 0-19 år respektive över 20 år ska indikera konsumtionen av insatser relaterad till befolkningsstruktur och förutsättningar för yngre respektive vuxna för samtliga insatser. Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj ska ange omfattningen av satsningen på insatsen. Inom vilket område uppstår kostnaderna? Medelkostnad per brukare, BUF respektive Vuxna ska indikera omfattning av insatser per brukare och hur tunga brukare kommunen har/hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för brukare inom barn, ungdom respektive vuxna, det vill säga exklusive övriga vuxna, försörjningsstöd och familjerätt. Procentuell andel institutionsvård, BUF respektive Vuxna ska sedan ange nivån på insatser inom institutionsvård av totalt antal insatser. Beror skillnaden mellan kommuner på enskilda ytterfall? Nyckeltalen antal ytterfall, BUF respektive Vuxna ska indikera om enskilda individer drar upp medelkostnaden och vilka insatser som valts för kostnadskrävande brukare. Inom vilket område uppstår kostnaderna? Försörjningsstöd, utbetalning per invånare med och utan personal. Ska indikera konsumtionen av försörjningsstöd relaterat till befolkningsstruktur relaterat till hur mycket utrednings- och personaltid som satsas per invånare. Försörjningsstöd, medelkostnad. Ska indikera hur mycket som betalas ut i genomsnitt och om normer och regler tilllämpas olika mellan kommunerna. Beror skillnaderna på arbetssätt och produktivitet. Ett antal nyckeltal ska visa på skillnader i produktivitet: Kostnad per dygn HVB/SiS-institution, med/utan personal, BUF, respektive Vuxna. Ska indikera produktiviteten för de placeringar som görs samt hur mycket personaltid internt som satsas för att följa upp insatserna. Kostnad per utredning, BUF, Vuxna, adoption respektive familjehem. Ska indikera produktiviteten för utredningsverksamheten. Ensolution AB

106 Konsumtion Kostnad per invånare, 0-19 år Visar konsumtionen av insatser relaterad till befolkningsstruktur och förutsättningar för yngre för samtliga insatser. Diagrammet visar kostnad per invånare mellan 0-19 år respektive kommun. Bild 7: Jämförelse av kostnad per invånare 0-19 år Kostnaden per invånare i intervallet 0-19 år varierar mellan kommunerna från kr/invånare. Behovet av insatser skiljer sig åt mellan kommunerna. Ålderstrukturen i en kommun kan ha inverkan på kostnaden per invånare. En kommun med en hög andel av befolkningen i intervallet 0-12 år kan t.ex. få en lägre kostnad. Kostnaden per invånare påverkas också av andelen institutionsplaceringar vilket kan dra upp kostnaden per invånare. Ensolution AB

107 Kostnad per invånare, över 20 år Visar konsumtionen av insatser relaterad till befolkningsstruktur och förutsättningar för vuxna för samtliga insatser. Diagrammet visar kostnad per invånare över 20 år i respektive kommun. Bild 8: Jämförelse av kostnad per invånare över 20 år Kostnaden per invånare för samtliga insatser i åldersintervallet över 20 år varierar mellan kommunerna från kr/invånare. Nivån av försörjningsstöd och andelen institutionskostnader för vuxna missbrukare påverkar indikatorn. Kommuner med låga kostnader för försörjningsstöd hamnar lågt i jämförelsen. Större kommuner (om de inte har låga försörjningsstödskostnader) tenderar att ha en högre kostnad per invånare. Ensolution AB

108 Försörjningsstöd, utbetalning per invånare med och utan personal Visar konsumtionen av ekonomiskt bistånd relaterad till antalet invånare samt hur mycket utrednings- och personaltid som satsas per invånare. Diagrammet visar kostnad per invånare med och utan personaltid i respektive kommun. Bild 9: Jämförelse av kostnad per invånare med och utan personaltid Kostnaden per invånare varierar kraftigt mellan kommunerna från kr/invånare i utbetalning. Det finns även en variation i nedlagd personaltid. Det finns ett visst samband som antyder att höga utbetalningskostnader driver högre andel personaltid per invånare. Denna indikator kan även relateras till medelkostnad per utbetalning. Troligtvis påverkas resultaten av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden, utbildningsnivå, tradition och kultur etcetera. Ensolution AB

109 Försörjningsstöd, utbetalning per invånare år Diagrammet visar hur mycket som betalas ut i genomsnitt per invånare och diagrammet kan indikera att normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna. Vidare möjliggör diagrammet analys av målgruppen år och deras konsumtion av ekonomiskt bistånd. Bild 10: Jämförelse av utbetalning per invånare i åldersintervallet år Kostnaden per invånare för åldersgruppen år varierar kraftigt mellan kommunerna från kronor per invånare i åldersgruppen år. Det är en större variation än för totalkostnaden per invånare. Troligtvis påverkas resultaten av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden samt av de socioekonomiska strukturerna. Kommuner som har en hög kostnad per invånare har i regel en låg medelkostnad per utbetalning per brukare. Detta är ett tecken på att det är fler personer som är beroende av försörjningsstöd samtidigt som de är aktuella under en kortare period än för övriga kommuner. Ensolution AB

110 Kostnad per invånare, kontaktperson Barn, ungdom, familj Visar kostnaden per invånare vad gäller kontaktperson, barn, ungdom, familj och därmed indikeras i vilken omfattning insatsen används i kommunerna. Diagrammet visar kostnad per invånare, barn, ungdom, familj i respektive kommun. Bild 11: Jämförelse av kostnad per invånare kontaktperson, barn, ungdom, familj Det finns en variation i kostnad per invånare mellan olika kommuner från kronor per invånare. Nivån av hur mycket insatsen används varierar mellan kommunerna. Nivån på insatsen är troligtvis ett resultat av insatsval än skillnader i behov. En kommun som har en hög andel kontaktfamiljer kan således få en högre kostnad. Ensolution AB

111 Brukar- och insatsmix Insatsfördelning i procent inom barn, ungdom, familj Beskrivning av procentuell fördelning av olika insatser inom barn, ungdom, familj och indikerar relationen mellan institutionsplaceringar, familjehemsvård och öppenvårdsinsatser samt vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget. Öppen verksamhet är icke biståndsbedömda insatser. Bild 12: Diagram, procentuell kostnadsfördelning av insatser inom barn, ungdom, familj Diagrammet visar stor variation mellan olika kommuner när det gäller utformning av olika insatser för att möta brukarnas behov. Några kommuner har exempelvis ett internt boende för Hvb-vård vilket påverkar mixen. Andelen familjehemsvård och vilken typ av familjehemsvård skiljer sig också mellan kommunerna. T.ex. har Falkenberg i princip enbart interna familjehem (på arvode) medan flertalet kommuner har en kombination av externa (konsulentstödda) och interna. Andel öppen verksamhet utan bistånd (t.ex. barn- och tonårsverksamhet, fältverksamhet, familjecentral) skiljer också mellan kommunerna. Exempelvis har Nyköping en hög andel öppen verksamhet. En fråga som kan ställas är om det finns en optimal insatsmix? Ensolution AB

112 Insatsfördelning i procent inom öppenvård, barn, ungdom och familj Beskrivning av procentuell fördelning av olika insatser inom öppenvården barn, ungdom, familj. Visar relationen mellan olika öppenvårdsinsatser och vilket utbud och val av insatser kommunen har i dagsläget. Bild 13: Diagram, procentuell kostnadsfördelning av insatser inom öppenvård barn, ungdom, familj Det finns en stor variation mellan olika kommuner när det gäller utformning av olika öppenvårdsinsatser för att möta brukarnas behov. Skillnaderna mellan kommunerna i val av insatser är så pass omfattande att det är svårt att identifiera tydliga samband. Utformningen av insatserna sker på kommunnivå vilket gör det komplicerat att bedöma utfallet av olika insatsval. Det är intressant att analysera andelen extern öppenvård (vilken kan innehålla till exempel programverksamhet). Knivsta har exempelvis en hög andel extern öppenvård emedan Nyköpings andel är låg. Vidare är valet av vilka insatser kommunen ska ha i egen regi eller köpa in en viktig strategisk fråga för flertalet kommuner. Likaså varierar andelen kontaktperson/kontaktfamilj mellan kommunerna. Vad det gäller vissa öppenvårdsinsatser såsom skolsocial insats existerar denna insats inte inom individ- och familjeomsorgen vilket i vissa fall kan förklaras av att dessa behov fångas upp inom barn- och utbildningsförvaltningarna emedan det i andra all kan förklaras med att kommunen inte har möjlighet att erbjuda denna insats. Ensolution AB

113 Insatsfördelning i procent inom vuxna Beskrivning av procentuell fördelning av olika insatser inom vuxna. Visar exempelvis relationen mellan institutionsplaceringar, familjehemsvård och öppenvårdsinsatser och vilket utbud och val av insatser kommunen har i dagsläget. Intern institution är definierat som HVB i egen regi. Bild 14: Diagram, procentuell kostnadsfördelning av insatser inom vuxna Det finns en stor variation mellan olika kommuner när det gäller utformningen av olika insatser för att möta brukarnas behov. Nivån på institutionsvård, boende och öppenvård är de insatser som varierar mest. Kommuner såsom Kristinehamn med flera har en högre andel externa institutionsplaceringar inom vuxna än till exempel Falkenberg emedan Alingsås har ett internt HVB vilket påverkar mixen. Andelen personaltid (och kostnader) som läggs på förhandsbedömning/utredning skiljer sig också mellan kommunerna på ett sätt som det inte gör inom barn, ungdom och familj. Andel öppen verksamhet utan bistånd skiljer också mellan kommunerna. Exempelvis har Älmhult en hög andel öppen verksamhet. En fråga som bör ställas är om det finns en optimal insatsmix? Ensolution AB

114 Insatsfördelning i procent inom öppenvård vuxna Beskrivning av procentuell fördelning av olika insatser inom öppenvård vuxna. Visar exempelvis relationen mellan olika öppenvårdsinsatser och vilket utbud och val av insatser kommunen har i dagsläget. Övrig intern öppenvård kan bestå av alkohol- och drogkontroller eller övriga insatser såsom eftervårdsbehandling eller akupunktur. Bild 15: Diagram, procentuell kostnadsfördelning av insatser inom vuxna Det finns en stor variation mellan olika kommuner när det gäller utformning av olika öppenvårdsinsatser för att möta brukarnas behov. Det som skiljer mest mellan kommunerna är andelen intern eller extern öppenvård. Andelen enskilt samtalsstöd eller programverksamhet skiljer sig också åt. Det finns anledning till att diskutera vilka typer av öppenvårdsinsatser som ger bäst effekt i respektive kommun och vilken som är den mest effektiva utformningen givet kommunens förutsättningar. En fråga som kan ställas är om det finns en optimal insatsmix för öppenvårdsinsatser? Ensolution AB

115 Andel ytterfall, Barn, ungdom, familj Ska indikera om enskilda individer drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för kostnadskrävande brukare. Diagrammet visar en jämförelse med andel ytterfall per kommun. Antal ytterfall anges efter kommunnamnet och i procent för staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen är bestämd till kr/år för individer inom barn, ungdom och familj. Denna nivå har räknats ut genom att jämföra olika kommuners andel ytterfall och vilken insatsmix ytterfallen har tillsammans med kostnadsnivån. Procenten ytterfall baseras på de individer som är aktuella för en insats. Bild 16: Jämförelse av andel ytterfall per kommun över kr/år, barn, ungdom och familj Andelen ytterfall skiljer sig åt mellan kommunerna. Större kommuner borde ha en större andel ytterfall eftersom kommunens struktur har betydelse. I kommuner med ett stort antal ytterfall borde det finnas större potential för förbättringar eftersom satsningar mot enskilda individer är lättare att fokusera på. Detta borde i sin tur medföra att det är lättare att följa effekterna av insatserna ekonomiskt. Ytterfallen drivs bland annat av antalet institutionsplaceringar kombinationer av insatser (öppenvård, familjehem, institution) samt av dyra familjehemsplaceringar. Ensolution AB

116 Andel ytterfall, Vuxna Ska indikera om enskilda individer drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för kostnadskrävande brukare. Diagrammet visar en jämförelse av andel ytterfall per kommun. Antal anges efter kommunnamnet och i procent i staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen är bestämd till kr/år för vuxna. Denna nivå har räknats ut genom att jämföra olika kommuners andel ytterfall och vilken insatsmix ytterfallen har tillsammans med kostnadsnivån. Procenten ytterfall baseras på de individer som är aktuella för en insats. Bild 17: Jämförelse av andel ytterfall per kommun över kr/år, vuxna Andelen ytterfall vuxna skiljer sig åt mellan kommunerna. Andelen ytterfall inom vuxna verkar inte följa samma mönster som barn, ungdom, familj. Att en kommun har en hög andel ytterfall inom barn, ungdom, familj medför inte nödvändigtvis att så är fallet för vuxna. Antal institutionsplaceringar och andel placeringar enligt LVM påverkar andelen ytterfall. Ensolution AB

117 Åldersgrupper totalt Visar kostnaden per åldersgrupp och används för att analysera om det är vissa åldersgrupper som konsumerar en stor andel av resurserna. Inkluderar kostnader för samtliga insatser (barn, ungdom, familj, vuxna, försörjningsstöd och familjerätt) för de kostnader som kan brukarrelateras. Insatser inom öppen verksamhet eller öppenvårdsinsatser där det saknas brukarstatistik omfattas inte av denna analys. Detta kan påverka utfallet i vissa kommuner. Bild 18: Jämförelse av totala kostnader per åldersgrupp Totalkostnaden skiljer sig åt mellan kommunerna i olika åldersintervall. Enskilda kommuners struktur och invånarantal påverkar troligtvis utfallet. Satsningar på till exempel utredningar och tidiga insatser för 0-12 år kan medföra skillnader. För vissa mindre kommuner kan enskilda kostnader för placeringar slå igen i vissa intervall. Ett exempel på detta är Kumla för intervallet 0-12 år. Ensolution AB

118 Åldersgrupper per invånare Beskriver kostnaden per invånare och per åldersgrupp. Används för att analysera om det är vissa åldersgrupper som konsumerar en stor andel av resurserna. Inkluderar kostnader för samtliga insatser (barn, ungdom, familj, vuxna, försörjningsstöd och familjerätt) för de kostnader som kan brukarrelateras. Insatser inom öppen verksamhet eller öppenvårdsinsatser där det saknas brukarstatistik omfattas inte av denna analys. Detta kan påverka utfallet i vissa kommuner. Bild 19: Jämförelse av kostnad per invånare och per åldersgrupp Skillnaderna är störst i intervallen och år. I jämförelse med åldersgrupper totalt minskar intervallet år i betydelse när åldersgrupperna mäts i kostnad per invånare. Likaså är det större skillnader mellan åldersgrupperna när hänsyn tas till kostnad per invånare. Det är viktigt för kommunerna att följa hur insatserna förändras i åldersgrupperna framöver för att kunna planera för kommande behov. Exempelvis kan det krävas andra typer av insatser för gruppen år än för gruppen år. Ensolution AB

119 Medelkostnad per brukare, 0-19 år Visar omfattningen av insatser per brukare och hur resurskrävande brukare kommunen har/hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för personer under 20 år för samtliga insatser i respektive kommun. Bild 20: Medelkostnad per brukare, 0-19 år för samtliga insatser Variationen mellan kommunernas medelkostnad är hög. Skillnaderna kan förklaras av olika val av insatser och insatsernas längd samt skillnader i behov. En kommun med hög andel öppenvårdsinsatser med kort längd kan till exempel erhålla en lägre enhetskostnad än en kommun med hög andel institutionsplaceringar. Andelen ytterfall kan också påverka medelkostnaden. En orsak till att medelkostnaden för 0-19 år för samtliga insatser är lägre än för barn, ungdom, familj (redovisas senare i rapporten) är att insatser inom familjerätten har låga kostnader per insats (ex. faderskapsutredning) vilket drar ner medelkostnaden. Ensolution AB

120 Medelkostnad per brukare över 20 år Visar omfattningen av insatser per brukare och hur resurskrävande brukare kommunen har/hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för personer över 20 år för samtliga insatser i respektive kommun. Bild 21: Medelkostnad per brukare över 20 år för samtliga insatser Variationen mellan kommunernas medelkostnad är hög. Nivån av försörjningsstöd i förhållande till kostnader för vuxna missbrukare påverkar indikatorn. En kommun kan till exempel ha relativt höga kostnader för vuxna men mycket låga kostnader för försörjningsstöd vilket totalt sett medför låga kostnader i genomsnitt per brukare. En annan skillnad är olika val av insatser och insatsernas längd. En kommun med hög andel öppenvårdsinsatser med kort längd kan till exempel erhålla en lägre enhetskostnad än en kommun med hög andel institutionsplaceringar. Andelen ytterfall kan också påverka medelkostnaden. Ensolution AB

121 Medelkostnad per brukare, Barn, ungdom, familj Visar omfattningen av insatser per brukare och hur resurskrävande brukare kommunen har/hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för brukare aktuella inom barn, ungdom, familj (dvs. exkl. försörjningsstöd och familjerätt). Bild 22: Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj för samtliga insatser Variationen mellan kommunernas medelkostnad är hög inom barn, ungdom, familj. Detta kan förklaras av olika val av insatser och insatsernas längd samt skillnader i behov. En kommun med hög andel öppenvårdsinsatser med kort längd kan t.ex. erhålla en lägre enhetskostnad än en kommun med hög andel institutionsplaceringar. Andelen ytterfall kan också påverka medelkostnaden. En kommun som köper in en stor andel extern öppenvård tenderar att ha en högre medelkostnad. Ensolution AB

122 Medelkostnad per brukare, Vuxna Visar omfattningen av insatser per brukare och hur resurskrävande brukare kommunen har/hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för brukare aktuella vuxna dvs. exkl. försörjningsstöd och familjerätt. Bild 23: Medelkostnad per brukare, Vuxna för samtliga insatser Variationen mellan kommunernas medelkostnad är hög. Medelkostnaden påverkas i hög utsträckning av andel institutionsplaceringar och andel ytterfall samt längden på öppenvårdsinsatser. En kommun med ett stort utbud av öppenvårdsinsatser på hemmaplan tenderar att få en lägre medelkostnad medan kommuner med extern öppenvård tenderar att få en högre medelkostnad. Ensolution AB

123 Medelkostnad per brukare öppenvård, Barn, ungdom, familj Visar omfattningen av satsningar på öppenvård och längden på öppenvårdsinsatser. Diagrammet visar medelkostnad för öppenvård, Barn, ungdom, familj i kommunerna. Då utformningen av insatserna varierar mellan kommunerna samt att vissa insatser inom öppenvården inte kan redovisas på individnivå bör denna indikator användas med försiktighet. Bild 24: Jämförelse av medelkostnad per brukare för öppenvårdsinsatser inom barn, ungdom, familj Variationen i medelkostnad är omfattande mellan kommunerna. Detta kan t.ex. bero på nivå och utbud av insatser, i vilken regi insatserna utförs samt längden på insatserna. Val av insatser och produktiviteten för insatserna är avgörande för medelkostnaden. En kommun kan t.ex. ha ett haschavvänjningsprogram där insatsen sker i grupp. Detta medför en låg medelkostnad per brukare även om totalkostnaden för insatsen är hög. Ensolution AB

124 Medelkostnad per brukare öppenvård, Vuxna Visar omfattningen av satsningar på öppenvård och längden på öppenvårdsinsatser. Diagrammet visar medelkostnad för öppenvård, vuxna i kommunerna. Då utformningen av insatserna varierar mellan kommunerna, och då vissa insatser inom öppenvården inte kan redovisas på individnivå bör denna indikator användas med försiktighet. Bild 25: Jämförelse av medelkostnad per brukare för öppenvårdsinsatser inom vuxna Variationen i medelkostnad är omfattande mellan kommunerna. Detta kan t.ex. bero på nivå och utbud av insatser, i vilken regi insatserna utförs, samt längden på insatserna. Val av insatser och produktiviteten för insatserna är avgörande för medelkostnaden. En kommun med ett stort utbud av öppenvårdsinsatser på hemmaplan tenderar att få en lägre medelkostnad. Ensolution AB

125 Försörjningsstöd, medelkostnad Visar hur mycket som betalas ut i genomsnitt och om normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna. Ska indikera produktiviteten för utredningsverksamheten. Diagrammet visar medelkostnaden i kommunerna. Bild 26: Medelkostnad utbetalning per brukare Medelkostnaden för utbetalningar skiljer sig åt mellan kommunerna från kr kr. Kommunens struktur påverkar medelkostnad per utbetalning. Andra förklaringar till skillnader är medellängden på insatsen, praxis för utbetalning (följer kommunen riksnormen eller ej?) eller ett större antal familjer med många barn. En historik med omfattande flyktingmottagande brukar påverka medelkostnaden. Ensolution AB

126 Försörjningsstöd, medelkostnad år Visar hur mycket som betalas ut i genomsnitt och om normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna. Ska indikera produktiviteten för utredningsverksamheten. Diagrammet visar medelkostnaden i kommunerna för åldersgruppen år. Bild 27: Medelkostnad utbetalning per brukare år Medelkostnaden för utbetalningar skiljer sig åt mellan kommunerna från kr kr. Kommunens struktur påverkar medelkostnad per utbetalning. Andra förklaringar till skillnader är medellängden på insatsen, praxis för utbetalning och arbetsmarknadssituationen för ungdomar på orten. En stor andel studenter och universitet på orten kan påverka medelkostnaden eftersom dessa personer ofta är aktuella under kort period vilket påverkar medelkostnaden. Ensolution AB

127 Produktivitet Medelkostnad per dygn HVB/SiS-institution, med/utan personal, BUF Visar produktiviteten för de placeringar som görs samt hur mycket personaltid som satsas internt för att följa upp insatserna. Diagrammet visar kostnad per dygn hvb/sis hem barn, ungdom, familj med och utan personaltid i kommunerna. Bild 28: Jämförelse av kostnad per dygn hvb/sis hem barn, ungdom, familj med och utan personaltid Kostnaden per dygn varierar kraftigt mellan kommunerna. Det finns även en variation vad gäller personaltid. En anledning till skillnader i dygnskostnad är att i vissa kommuner har hela familjer placerats och denna kostnad registreras enbart på en brukare, vilket i sin tur medför att dygnskostnaden ökar. Likaså påverkas kostnaden av andelen placeringar på SiS institutioner vilka generellt sett är dyrare per dygn. Enskilda brukare som kräver omfattande resurser kan också slå igenom i dygnskostnaden, särskilt i mindre kommuner. En annan orsak kan vara vilka typer av avtal som kommuner har med olika entreprenörer. Ensolution AB

128 Medelkostnad per dygn vuxna, med/utan personal Visar produktiviteten för de placeringar som görs samt hur mycket personaltid som satsas internt för att följa upp insatserna. Diagrammet visar kostnad per dygn hvb/sis hem vuxna med och utan personaltid i kommunerna. Bild 29: Jämförelse av kostnad per dygn hvb/sis hem vuxna med och utan personaltid Kostnaden per dygn varierar kraftigt mellan kommunerna. Det finns även en variation vad gäller personaltid. Likaså påverkas kostnaden av andelen placeringar på SiS institution vilka generellt är dyrare per dygn. Andelen LVM-placeringar skiljer sig åt mellan kommunerna. Enskilda brukare med dyra placeringar enligt LVM kan också slå igenom i dygnskostnaden, särskilt i mindre kommuner. En annan orsak kan vara vilka typer av avtal som kommuner har med olika entreprenörer. Ensolution AB

129 Medelkostnad per dygn, intern familjehemsplacering, med/utan personal Visar produktiviteten för familjehemsplacering i egen regi samt hur mycket personaltid som satsas internt för att följa upp insatserna. Diagrammet visar kostnad per dygn intern familjehemsplacering med och utan personaltid i kommunerna. Personalkostnaderna inkluderar kostnad för rekrytering och handledning. Bild 30: Jämförelse av kostnad per dygn intern familjehemsplacering med och utan personaltid Kostnaden per dygn varierar kraftigt mellan kommunerna. Även variationen vad gäller personaltid varierar. Det är troligt att andelen extern familjehemsvård påverkar dygnskostnaden negativt, exempelvis har Falkenberg en hög kostnad per dygn för intern familjehemsvård samtidigt som de i princip saknar externa familjehem (vilka har en högre dygnskostnad). Nivån på omkostnadsersättningen samt utökat stödbehov påverkar också kostnaden. Ensolution AB

130 Medelkostnad per utredning, Barn, ungdom, familj Visar produktiviteten för utredningsverksamheten inom barn, ungdom, familj. Används för analys av skillnader i enhetskostnad före och efter införande av BBIC. Diagrammet visar kostnad per utredning barn, ungdom, familj i kommunerna Bild 31: Jämförelse av kostnad per kostnad per utredning barn, ungdom, familj Kostnaden per utredning varierar mellan kommunerna. Denna skillnad beror framförallt på nedlagd tid per utredning. Andra orsaker till skillnader kan vara kostnadsnivån vilken t.ex. kan påverkas av inköp av tillfällig personal eller personalomsättningar. Avgörande för kostnad per utredning är nedlagd tid per utredning. Vid tidsinsamlingen förekommer t.ex. en variation mellan nedlagd tid på timmar per utredning. Man bör även analysera kommunernas organisation. Dessa skiljer sig åt och organisatoriska faktorer påverkar också produktiviteten. T.ex. har vissa kommuner en mottagningsgrupp medan andra kommuner gör både vuxen och barn- och ungdomsutredningar. En parameter som också skiljer sig åt mellan kommunerna och som påverkar resultatet är antalet inledda utredningar i förhållande till antalet förhandsbedömningar. Kommuner med en mottagningsgrupp har t.ex. ofta en större andel förhandsbedömningar som inte leder till utredning, i andra kommuner är det tvärtom. Ensolution AB

131 Medelkostnad per utredning, Vuxna Visar produktiviteten för utredningsverksamheten för vuxna. Diagrammet visar kostnad per utredning vuxna i kommunerna. Bild 32: Jämförelse av kostnad per utredning vuxna Kostnaden per utredning varierar mellan kommunerna. Denna skillnad beror på nedlagd tid per utredning och hur kommunen registrerar utredningar. Arbetssättet inom utredningsverksamheten för vuxna varierar på ett annat sätt för vuxna än för barn, ungdom och familj. Andelen utredningar som inleds i pågående ärenden varierar vilket påverkar mängden nedlagd tid på utredningar. Likaså görs olika andel utredningar enligt ASI (Addiction Severity Index), dessa tar normalt längre tid att genomföra. Ensolution AB

132 Medelkostnad per utredning, adoption medgivandeutredning Visar produktiviteten för utredningsverksamheten inom familjerätt och adoptionsutredningar (medgivandeutredningar). Inkluderar inte nedlagd tid för uppföljning efter utredning. Diagrammet visar kostnad per utredning adoption i kommunerna. Bild 33: Jämförelse av kostnad per utredning adoption Kostnad per utredning varierar mellan kommunerna. Denna skillnad beror på nedlagd tid per utredning. I flera kommuner överstiger kostnaden för en adoptionsutredning kostnaden för en utredning inom barn, ungdom, familj. En anledning till variationer i utredningskostnad kan vara volymen av utredningar (gör kommunen få utredningar behöver personalen lägga mer tid per utredning eftersom de då inte är lika insatta i alla steg i utredningen eller t.ex. med reglerna i de enskilda länderna) samt beroende på mot vilka land utredningarna görs. Det finns också nya riktlinjer för hur en utredning ska genomföras och huruvida dessa riktlinjer är införda eller ej skiljer sig åt. Ensolution AB

133 Medelkostnad per utredning, familjehemsplacering Visar produktiviteten för utredningsverksamheten för utredning av en ny placering i familjehem. Diagrammet visar kostnad per utredning familjehem i kommunerna. I flera kommuner är det svårt att få fram uppgifter för denna insats då statistiken är bristfällig eller att antalet utredningar är begränsat. Denna indikator ska därför användas med försiktighet. Bild 34: Jämförelse av kostnad per utredning familjehem Kostnaden per utredning varierar mellan kommunerna. Denna skillnad beror på nedlagd tid per utredning, vilken i sin tur exempelvis beror på att utredningen genomförs för redan kända familjehem vilket underlättar utredningens genomförande. Ensolution AB

134 Fördelning av antal brukare, kategorisering utredning och insats, Barn, ungdom, familj Kategorisering av antalet brukare på tre kategorier. Röd stapel visar andelen brukare som haft någon form av insats under året men inte någon utredning, det vill säga brukare som fortsatt ha insatser sedan tidigare år. Blå stapel visar brukare som har utretts under året och haft någon form av insats. Grön stapel visare brukare som bara haft en utredning men inte beviljats någon insats eller inte har fått den verkställd än. Bild 35: Kategorisering av antal brukare som blivit utredda/haft någon form av insats Diagrammet kan tolkas som en indikation på hur stor andel av brukarna som har insatser under längre tidsperioder i förhållande till hur många som har insatser under en kortare tid samt de som inte bedöms behöva insatser eller inte fått dem verkställda än. Skillnaderna kan bero på demografiska behovsskillnader och/eller att kommuner har olika riktlinjer eller arbetsmetoder som påverkar hur snabbt brukarna kommer tillbaka till en tillvaro där insatser inte längre behövs. Ensolution AB

135 Fördelning av antal brukare, kategorisering utredning och insats, Vuxna Kategorisering av antalet brukare på tre kategorier. Grön stapel visar andelen brukare som haft någon form av insats under året men inte någon utredning, det vill säga brukare som fortsatt ha insatser sedan tidigare år. Blå stapel visar brukare som har utretts under året och haft någon form av insats. Röd stapel visare brukare som bara haft en utredning men inte beviljats någon insats eller inte har fått den verkställd än. Bild 36: Kategorisering av antal brukare som blivit utredda/haft någon form av insats Diagrammet kan tolkas som en indikation på hur stor andel av brukarna som har insatser under längre tidsperioder i förhållande till hur många som har insatser under en kortare tid samt de som inte bedöms behöva insatser eller inte fått dem verkställda än. Skillnaderna kan bero på demografiska behovsskillnader och/eller att kommuner har olika riktlinjer eller arbetsmetoder som påverkar hur snabbt brukarna kommer tillbaka till en tillvaro där insatser inte längre behövs. Ensolution AB

136 Fördelning av antal brukare, kategorisering placering och öppenvård, Barn, ungdom, familj Av de brukare som har varit institutionsplacerade, placerade på familjehem eller haft någon öppenvårdsinsats så visar diagrammet hur stor andel som befinner sig i respektive kategori. Bild 37: Kategorisering av antal brukare som varit institutions-, familjehemsplacerade eller haft någon insats inom öppenvårder Ensolution AB

137 Fördelning av antal brukare, kategorisering placering och öppenvård, Vuxna Av de brukare som har varit institutionsplacerade, placerade på familjehem eller haft någon öppenvårdsinsats så visar diagrammet hur stor andel som befinner sig i respektive kategori. Bild 38: Kategorisering av antal brukare som varit institutions-, familjehemsplacerade eller haft någon insats inom öppenvård Ensolution AB

138 LOKALA OBSERVATIONER I projekten har olika områden identifierats som aktuella för eventuella åtgärder. Följande beskrivning ska emellertid inte ses som en reell förbättringslista utan som en generell beskrivning av olika åtgärder, och områden för analys, som Ensolution har uppmärksammat. I vissa kommuner är inte dessa åtgärder relevanta. Generella iakttagelser Externa köp eller verksamhet i egen regi Det är alltid en balansgång för kommunal verksamhet huruvida man som kommun ska utföra verksamheten själv eller upphandla den. Frågan man som kommun bör ställa sig är vilket alternativ som skapar mest mervärde om man ser såväl till kostnad som till kvalitet. När det gäller IFO-området blir denna fråga än mer komplex då det är oerhört svårt att de facto mäta den erbjudna verksamhetens kvalitet. Redan i 2010 års utfall såg vi en trend beträffande att bedriva verksamheten i extern kontra egen regi. Inom IFO området är den fortsatta trenden att egen regi tycks öka till förmån för den externa. Andelen egna boenden samt familjehemsplaceringar tycks exempelvis öka till förmån för externa placeringar. Även inom öppenvården tenderar interna öppenvårdslösningar att vinna mark till förmån för externa. Orsakerna till detta tycks vara flera. Dels är det i många fall billigare att bedriva verksamheten internt, åtminstone i de fall där klientunderlaget är så pass stort att man kan planera utifrån en ungefär lika stor volym såväl under året som mellan åren. Dels är det också lättare att uppnå, eller åtminstone lättare att kontrollera att önskvärd kvalitetet är uppnådd, då kommunen har full kontroll över, och insyn i, verksamheten från början till slut. Ingen större förändring i ökning av andel insatser baserade på evidens Att erbjuda evidensbaserad vård såväl i öppen- som i sluten/låst form är av högsta vikt då det är evidensbaserad vård som är den enda som de facto är bevisat verksam och fungerande. I till exempel Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård som kom 2007 finns en genomgång av samtliga evidensbaserade programverksamheter/förhållningssätt som finns att tillgå såsom kort rådgivning, KBT, MI, CRA-behandling, dynamisk terapi, familjeterapi etcetera. Till saken hör att dessa behandlingsformer/förhållningssätt, förutom att de är evidensbaserade, även är förhållandevis kostnadseffektiva vilket innebär att det lönar sig att satsa på en ökning av dessa typer av insatser. I princip samtliga kommuner vi är i kontakt med önskar öka sin andel evidensbaserad vård, däremot verkar det vara svårare att genomföra det i praktiken då det inte märks i kommunernas utfall. Svårigheten att införa dessa nya typer av metoder är större än förväntat. Utbud av olika insatser Ensolution AB

139 En slutsats som kan dras efter analys av de kommuner som är en del av KPB inom IFO är att ju mindre kommunerna är desto mindre utbud i form av olika insatser har de att erbjuda sina klienter. Detta kan vara negativt för kommunens klienter då de i enskilda fall kan tänkas erbjudas samma form av vård oberoende av hur de faktiska behoven ser ut. Å andra sidan kan man hävda att motsatsen inte heller är eftersträvansvärd då det finns exempel på kommuner som erbjuder ett så brett spektrum av insatser att många av dessa blir diffusa och overksamma. Detta på grund av att man inte hinner arbeta upp någon större volym per insats och därför inte heller blir vare sig speciellt duktig på insatsen eller speciellt effektiv i genomförandet. Detta är framförallt tydligt inom programverksamhet som är evidensbaserad men som också kräver ett större antal klienter för att fungera effektivt. Verksamhetssystem För att kunna följa upp sin verksamhet på ett så effektivt och verkningsfullt sätt som möjligt krävs ett välfungerande och välanpassat verksamhetssystem. Marknaden erbjuder en rad system att välja bland, såväl specialanpassade för just IFO som bredare verksamhetssystem som även är anpassade för äldreomsorg och funktionshinder. Oavsett vilket alternativ man väljer är det av yttersta vikt att man använder systemet på rätt sätt för att få ut så mycket som möjligt av det. Vår mångåriga erfarenhet av arbete med KPB inom såväl IFO som äldreomsorg/lss visar att ju längre kommunerna varit med i projektet desto bättre är input in i verksamhetssystemet i form av registrering och kodning, och desto bättre är verksamhetsanpassningen av systemet. Detta genererar i sin tur ännu bättre och mer verksamhetsnära analyser, dels för kommunen internt, men även i projektet KPB. Registrering av öppenvård Eftersom det inte finns någon tradition av att följa upp insatser inom öppenvården är dessa ofta undermåligt beskrivna. Socialstyrelsens krav på individstatistik (personligt stöd/strukturerad öppenvård) är inte heller tillräcklig för att ge en tydlig bild av innehållet. Därför finns det i flertalet kommuner en begränsad kunskap om vilka prestationer som utförs inom öppenvården, vad insatserna kostar och vilka resultat de genererar. Oftast ses en verksamhet eller en fysisk enhet som en insats trots att där kan utföras till exempel både programverksamhet och enskilt samtalsstöd. För att kunna följa klientens vårdkedja och verkligen se vilka öppenvårdsinsatser som bidrar till en förbättring eller försämring, måste mer information kring vilken insats inom öppenvården klienten har blivit beviljad registreras i verksamhetssystemet. Det är fortfarande många kommuner som använder Excel inom öppenvården istället för verksamhetssystemet. I vissa fall handlar det om en gammal vana att använda Excel istället för verksamhetssystemet, men det handlar också om att man ibland inte litar på sitt system. Administration Flera kommuner har delegerat vissa administrativa uppgifter till exempel personal i reception eller liknande. Detta kan röra administration av utbetalningar till familjehem, administration av försörjningsstöd, registrering av statistik med mera. Detta med varierande resultat. Det är i regel effektivare om den aktuella personalen utför sin egen administration. Bara om det är återkommande och tillräcklig volym kan specialisering vara mer effektivt. Ensolution AB

140 Insatser till resurskrävande brukare I vissa kommuner visar utfallet av KPB-analysen att de har ett stort antal individer inom till exempel unga som är resurskrävande. Vid ett visst antal individer inom en avgränsad målgrupp finns det ofta möjligheter att skapa eller förändra insatserna så att samma eller högre kvalitet kan nås till en lägre kostnad. Likaså kan det krävas en större investering under något år för att få ner kostnaden totalt. För vissa individer kan punktinsatser genomföras. Det finns flera lyckade exempel där kommuner har lyckas sänka totalkostnaderna för de mest resurskrävande individerna genom att minska framförallt placeringskostnaderna till förmån för hemmaplanslösningar eller familjehemsplaceringar. Produktivitet för vissa insatser Vid KPB-analysen kommer det alltid fram att vissa insatser har en hög enhetskostnad. Det kan bero på specialisering av organisationen, ambitionsnivå, kompetensnivå eller arbetssätt. Ett bra sätt att ändra arbetssättet är att ta fram en ny riktlinje för dessa insatser och därmed genomföra en förändring av arbetssättet. Ett alternativt sätt är att köpa in insatsen externt. Specialisering av organisationen och resursplanering Specialiseringen av en kommuns organisation (vissa resurser är dedikerade till vissa insatser) medför att det är viktigt att balansera antalet resurser med aktuell volym (samtidigt kan kompetensnivån vara högre inom en viss insats). Storleken på förvaltningen är avgörande för att kunna ha en organisationsform med specialisering. En insats med en dedikerad resurs kan medföra höga kostnader om inte volymen av insats och bemanning går hand i hand. Det är således avgörande att kontinuerligt ha en översyn av organisationens bemanning. Samarbete med andra kommuner Samverkan mellan grannkommuner existerar, exempelvis finns det kommuner som har löst beläggningsproblematiken på sina boenden för missbrukare genom att sälja platser till sina grannar. Detta gör att kommunen inte påverkas av en eventuell nedgång av efterfrågan samt att placeringen inte blir för långt bort, vilket kan minska tiden för uppföljning men även kostnaden för placeringen. Utbudet av öppenvård varierar mycket mellan olika kommuner. Flera kommuner har en omfattande öppenvård på hemmaplan. Vid öppenvårdsinsatser är det viktigt att ha en tillräcklig volym för att ha en effektiv verksamhet. Här finns sannolikt samarbetsmöjligheter mellan närliggande kommuner som kan medföra mer vård för samma pengar samt att ett större utbud kan erbjudas. Gränssnitt mot äldreomsorg och omsorg om personer med funktionshinder De flesta kommuner har en renodlad individ- och familjeomsorg utan ansvar för äldreomsorg eller omsorg om personer med funktionshinder. Livslängden hos vuxna missbrukare ökar och därför kommer också behovet av insatser beroende på åldrande och inte missbruket i sig att öka. Likaså kan personer som till exempel är placerade på institution ha ett funktionshinder i botten som kanske inte är tillräckligt utrett eller uppmärksammat. Det är inte säkert att individ- och familje- Ensolution AB

141 omsorgen vare sig har kompetens eller utbud för att kunna möta dessa individers behov av vård och omsorg. Samarbete och koordination i ärenden med andra aktörer är avgörande för val av rätt insatser. Barn, ungdom, familj Arbetssätt inom utredning för barn och ungdom Arbetssättet förändras i kommunerna inom utredningar för barn och ungdomar. Den mest påtagliga förändringen är att alltfler kommuner har infört BBIC som standard 1. Även om barnen numera är bättre beskrivna i utredningarna är det komplext att göra analyser och bedömningar av barns behov. Längden på utredningstiden varierar mellan kommunerna och orsaker till skillnader kan vara organisationsform (renodlad utredningsenhet eller ej, mottagningsgrupp eller ej), personalomsättning (många nya eller många erfarna), ledarskap och stabilitet, huruvida BBIC är infört eller ej samt kompetens och erfarenhet hos personalen. Inom utredningsorganisationen är det viktigt att det finns en kontinuitet och ett gott ledarskap för att utveckla verksamheten. Genom att komma snabbare till beslut och fokusera på att göra klart utredningarna på en kortare ledtid minskar den totala utredningstiden. Kompentensstärkande åtgärder för att minska kompetensvariationen mellan olika handläggare och möjliggöra kunskapsdelning kan också bidra till att minska tiden per utredning. En annan påverkande orsak är vilka utredningar som inleds. Det finns olika arbetssätt med avseende på hur många utredningar som öppnas i förhållande till inkomna förhandsbedömningar. Vissa kommuner lägger kraft på att göra en mer omfattande förhandsbedömning än andra för att på så sätt undvika att felaktiga utredningar påbörjas; andra kommuner öppnar i högre utsträckning onödigt många utredningar. Samma resonemang gäller öppnande av nya utredningar på existerande klienter som har en tidigare genomförd utredning. Det är givetvis lättare att genomföra en utredning för en klient som redan är aktuell. Kommuner som har många utredningar på redan existerande klienter bör analysera de bakomliggande orsakerna till om de har stor andel utredningar för existerande klienter eftersom det kan indikera en brist i arbetssättet. Det är även trots dessa olika skillnader i arbetssätt förvånande att det skiljer så mycket i antalet utredningar om dessa relateras till antalet invånare. Ett exempel är i de halländska kommunerna där det kan skilja sig med mer än dubbelt så många utredningar per invånare under 19 år. Flera kommuner har infört olika former av mottagningsgrupper (t.ex. inom försörjningsstöd eller utredning barn, ungdom, familj) för att lättare kunna avgöra vilka ärenden som ska gå vidare till utredning eller stanna vid en förhandsbedömning. Detta är en form av specialisering som kan vara effektiv om det finns kompetent och erfaren personal inom mottagningsgruppen samtidigt som det finns en väl utformad process från förhandsbedömning till utredning. Likaså är det avgörande 1 För 2011 har 65 % av landets kommuner ordinarie BBIC licens gentemot 45 % 2010 (Öppna jämförelser, 2012) Ensolution AB

142 för produktiviteten att bemanningen är adekvat för att inte binda resurser i två olika grupper. Det finns också skillnader vad gäller socialsekreterarnas nedlagda tid för uppföljning av existerande insatser såsom externa placeringar och öppenvårdsinsatser. Ibland ligger till exempel inte ansvaret för uppföljningen inom utredningsenheten utan på en specifik samordnare. Detta försvårar uppföljningen av den kompletta vårdkedjan samtidigt som det kan vara svårt för socialsekreterarna att hinna med uppföljningar om arbetsbelastningen ökar. För att hitta effektiva insatser krävs engagemang, initiativförmåga och innovationsbenägenhet hos socialsekreterarna. Ett aktivt deltagande av socialsekreterarna i uppföljningar och utformning av insatser torde medföra bättre resultat. Vi anser att det är bättre att socialsekreterarna som gör utredningen fortfarande har ansvaret för uppföljningen för att säkerställa vårdkedjan och minska antalet inblandade personer. Dimensioneringen av utredningsenheten bör därmed följa efter dessa arbetsuppgifter. Andel familjehemsplaceringar och interna familjehem Flertalet kommuner har en aktiv satsning på familjehem. Många kommuner har därför en specifik familjehemsgrupp som hanterar familjehemmen och då framförallt de interna. En hög andel familjehem medför att det krävs omfattande interna resurser för rekrytering, uppföljning och administration. Viktiga frågor att ställa i detta sammanhang är: Vilken är den optimala mixen mellan externa (konsultstödda) familjehem och institutionsplaceringar? Vilken är den optimala mixen mellan interna (arvode) och externa (konsultstödda) familjehem? Det finns en gräns för hur stor andel av insatsen familjehem av det totala antalet insatser som är möjligt att ha. Det finns en tydlig trend att andelen interna familjehem ökar. Denna trend har dock i vissa kommuner i år brutits där de har mer aktivt valt att placera vissa brukare på institution under en kortare tid för att undvika en längre placering på familjehem. Det är troligt att fler kommuner kommer att komma till en brytpunkt för vilket antal familjehem som är relevant. Öppenvård och externa placeringar Många kommuner har under en längre tid kämpat med höga och vissa fall skenande kostnader för placeringar, men det finns kommuner som har en tydlig trend på minskade kostnader. En framgångsfaktor för dessa kommuner har ofta visat sig vara att de har en väl utvecklad öppenvård där de har hittat en insatsmix som tillgodoser klienternas behov på hemmaplan. Ju större utbud av öppenvårdsinsatser desto lägre placeringskostnader. Att se över sitt utbud inom öppenvården är ett utvecklingsområde för många kommuner, men det kanske inte alltid handlar om att öka antalet resurser utan att utnyttja de resurser som redan finns på ett bättre sätt. Professionalisering av familjehemsvård I dagsläget finns det inga formella yrkes- eller utbildningskrav för att bli ett familjehem, inte mer än att det ska vara en vanlig familj. Familjen genomgår en utredning som genomförs av socialtjänsten vilket innefattar ett hembesök, registerkontroll och en djupintervju. Familjehemmet får stöd i form av råd, vägledning, handledning och fortbildning. Många av dagens uppdrag kräver mer än tidigare av familjehemmen och problematiken hos ungdomarna är ofta oerhört komplex. Årets resultat visar på ökade dygnskostnader för familjehemsvården och att allt fler externa aktörer Ensolution AB

143 tar allt större mark. Risken finns att fler kommer att placeras hos externa aktörer då utbudet av egna familjehem minskar, men även att fler barn kan komma att placeras på institution. Längd på insats inom familjehem Alla kommuner som är med i KPB för IFO har ökat sina familjehemsplaceringar för barn och ungdomar de senaste åren. Den största orsaken till detta är för att denna insats är ett bra och billigt alternativ till externa placeringar. Familjehem blir barnets nya hem på obestämd tid. Placeringen kan vara allt ifrån några veckor till en hel uppväxttid. Placeringens längd är således osäker från början och den måste omprövas en gång i halvåret. Längden på placeringstiden ökar i genomsnitt i kommunerna och det verkar vara svårt att avsluta många placeringar. Åtgärder för att till exempel öka antalet av vårdnadsöverflyttningar kan vara ett sätt att påverka antalet. Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Nivå och omfattning på insatsen kontaktpersoner och kontaktfamiljer varierar i hög utsträckning mellan olika kommuner. Viktiga frågor att ställa i detta sammanhang är: Vilken kvalitet skapar denna insats? Finns det andra insatser där pengarna kan användas bättre? Hur används insatsen i praktiken? Är det mer som en uppföljande och kontrollerande insats? Här finns en tydlig trend till minskning av denna insats. Fler kommuner arbetar aktivt för att inte välja framförallt kontaktperson som insats om inte ett tydligt behov föreligger. Nivå och omfattning av socialpedagogisk insats En insats som varierar mycket i nivå och omfattning mellan olika kommuner är socialpedagogisk insats (insatsform som syftar till att påverka barnets/den unges och/eller familjens situation genom att pedagogiskt använda aktiviteter och upplevelser i vardagen). Insatsen varierar i intensitet och varaktighet mellan kommunerna men få kommuner har någon registrering av omfattningen. Det utförs även insatser utan bistånd i en del kommuner. Viktiga frågor att ställa i detta sammanhang är: Vilka familjer behöver insatser? Är det vissa familjer som är mer resurskrävande? Vad kan vi göra för att hitta en mer effektiv lösning? Är det så att korta insatser är effektivare än långvariga? Missar vi vissa familjer på grund av att de familjer som är aktuella tar upp all tid? Ska vi satsa mycket tid på få familjer eller lite på många? Ensolution AB

144 Vuxna Rätt insats till rätt klient Beroende på hur grav missbruksproblematik en klient har finns det alltid olika nivåer på vård som kan erbjudas. Ju mer omfattande vården är, såväl ur ett personaltäthetsperspektiv som ur ett professionalitetsperspektiv, desto dyrare tenderar den att vara. För att minska vårdkostnaderna utan att försämra kvaliteten gäller det att matcha rätt klient mot rätt vårdinsatts. Att heldygnsvårda en klient är dyrt men heldygnsvård medför inte nödvändigtvis ett bättre vårdresultat än andra lösningar. Ovanstående resonemang kan synas självklart men så är inte alltid fallet i praktiken eftersom till exempel kostnadskrävande insatser gärna undviks. Förbättrat arbetssätt inom utredning för vuxna Arbetssättet förändras ute i kommunerna inom utredningar för vuxna missbrukare. Traditionellt har socialsekreterarna inom missbruksvården för vuxna till stor del arbetat med direkta insatser (till exempel enskilt samtalsstöd) och mindre med myndighetsutövning. De flesta kommuner arbetar mycket med öppenvårdslösningar på hemmaplan, både som biståndsbedömda insatser och som insatser utan föregående biståndsbeslut. Personer som återkommande hänvisas till öppenvården utan utredning och biståndsbeslut riskerar att få fel insatser eftersom deras behov inte blir utredda och behandlingsresultaten inte dokumenteras och utvärderas. Därför är det också viktigt att utvärdera att arbetssättet fungerar bra inom utredningsområdet. Fler kommuner väljer nu att genomföra utredningar enligt ASI. Likaså inleds utredningar i ökad utsträckning i pågående ärenden i stället för att enbart insatser eller tillsyn dokumenteras i journalen. Vid årets uppdatering av intervjuer är det påtagligt att större fokus har lagts på utredningar ökar inom missbruksvården. Biståndsbedömd öppenvård En allt för lättillgänglig socialtjänst där personer med missbruk och beroendeproblematik kan få hjälp utan att en biståndsbedömning har gjorts, har skapat problem i vissa kommuner. Kommuner får erbjuda service när det gäller förebyggande arbete i form av till exempel rådgivning och motiverande samtal, utan att någon djupare utredning görs. Men när det handlar om insatser till enskilda personer som till exempel ska få möjlighet att komma till ett behandlingshem, måste en noggrann utredning göras. Alla kommuner följer inte denna process utan erbjuder enskilda individer vägledning och därefter har individen själv fått avgöra vad hon eller han behöver. Socialstyrelsen har tagit till hårdare restriktioner kring detta vilket lett till att vissa kommuner sett över sin öppenvård och organisation så att fler kommer in på öppenvården genom ett bistånd. Detta är viktigt för att garantera att den enskilde får det stöd som han eller hon behöver. En god effekt av detta är att det kommer blir lättare att följa klientens vårdkedja över åren och att klientens behov av stöd tillgodoses på bästa möjliga sätt. Risken kan bli att färre söker sig till öppenvården. Boendestöd och boende istället för placeringar Att använda sig av boenden och boendestöd istället för institutionsplaceringar är ett sätt att sänka kommunens kostnader för missbruks- och beroendevården. Då det gäller klienter som ännu inte Ensolution AB

145 har ett gravt missbruks- och beroendeproblem är detta att betrakta som en effektiv vårdinsatts. Dels kan insatsen verka förebyggande i ett tidigare skede än vad en institutionsplacering skulle göra och dels kan den vara även vara användbar i en utslussningsfas. Boende i egen regi När en socialtjänst beslutar att placera en klient, ung eller vuxen, i någon form av heldygnsinsats finns det en rad alternativ att välja på; LVU-/LVM-institution, internt eller externt HVB-hem, internt eller externt familjehem etcetera. Då det handlar om heldygnsvård är dessa placeringar alltid kostsamma där SiS-placeringar är dyrast och HVB-placeringar näst dyrast emedan familjehemsplaceringar i detta sammanhang är billigast. När det gäller valet av heldygnsinsats är det klientens behov som ska styra men huruvida vården ska ges på ett internt eller externt boende bör inte spela någon roll ur ett kvalitetsperspektiv. En del kommuner har ett eget HVB-hem eller något förstärkt boende som liknar ett HVB-hem men utan denna status. Dessa boenden tenderar att ha en hög dygnskostnad och en låg beläggning framförallt på vuxensidan. Detta är givetvis beroende av andra faktorer, till exempel vilka brukare som är aktuella för boendet, närheten till öppenvårdsinsatser med mera. För att interna boende ska vara effektiva är det viktigt att det finns en tillräcklig volym av platser och att personalen även kan användas i öppenvårdsinsatser om beläggningen varierar. Vi ser två risker med interna boenden. Den första är risken att binda upp kommunen med fasta kostnader som egna HVB-hem innebär, åtminstone i mindre kommuner som inte har en jämn och förhållandevis stor volym av klienter i behov av just HVB-vård. Kostnaden per producerat vårddygn kan, i de fall boendet står delvis tomt under delar av året, vida överskrida kostnaden för att köpa upp dessa platser externt även om kostnaden skulle visa sig vara dyrare sett till kostnad per plats vid en jämförelse. Likaså kräver det en hel del administration och intern tid vilket i sin tur medför att det kan vara billigare att köpa in vården. Den andra risken vi ser kan sägas vara motsatsen till scenariot ovan. Det är i de fall där kommunen har ett internt HVB-hem (eller förstärkt boende) där de känner sig mer eller mindre tvingade att ha en bra beläggning för att kunna visa på en låg kostnad per producerad plats. I dessa fall kan det visa sig att klienter med såväl större som mindre vårdbehov placeras på det interna boendet bara för att hålla uppe beläggningen. Detta är olyckligt såväl för de felplacerade brukare som för kommunens som helhet. En felplacerad klient med ett mindre vårdbehov utsätts för så kallade smittorisker när de placeras tillsammans med andra klienter med grövre missbruk samt antisocialt beteende. Om det omvända skulle ske, det vill säga att en klient med ett större vårdbehov än vad ett HVB-/familjehem kan erbjuda placeras på ett sådant är det stor risk att missbruket/ beroendet/det antisociala beteendet inte minskar utan snarare eskalerar. Bägge dessa alternativ blir fördyrande för kommunen sett ur ett längre perspektiv. Insatser riktade till unga missbrukare Flertalet insatser i kommunerna inom missbruksvård är inriktade mot vuxna missbrukare. Det är svårare att utforma bra insatser riktade specifikt mot unga. Flera kommuner tenderar att ha en hög Ensolution AB

146 åldersstruktur inom missbruksvården. Det finns till exempel sällan ett utbud för programverksamhet för unga. Det finns en risk att insatsmixen kan komma att domineras av institutionsplaceringar om det inte finns öppenvårdsinsatser inom kommuner som kan fånga upp denna grupps behov. Hur bör till exempel det förebyggande arbetet till yngre personer utformas? Försörjningsstöd Längd på insatser inom försörjningsstöd Sett till de kommuner vi jobbat med under en längre period och vars utveckling vi har kunnat följa under en rad år finns det en framgångsfaktor att notera vad gäller längden på försörjningsstöd till unga vuxna i spannet år. Vid den konjunkturnedgång som inföll 2008 fanns det kommuner som genomförde riktade insatser till personer i de ovan definierade riskzonerna för att så snabbt som möjligt få dem i sysselsättning för att på så sätt komma ur beroendet av ekonomiskt bistånd. Nu i efterhand har vi kunnat notera att lejonparten av de kommuner som genomförde riktade satsningar visar på lägre kostnader för ekonomiskt bistånd för åldersgruppen år. Vi kan även se att det genomsnittliga antalet månader med ekonomiskt bistånd i dessa grupperingar varit färre i de kommuner som genomförde riktade insatser. Däremot har detta paradoxalt nog i vissa kommuner medfört att åldersgruppen år i stället har ökat sina kostnader. Mer regelbunden klientuppföljning kan minska kostnader för försörjningsstöd Kontinuerlig kontakt med klienter med försörjningsstöd har visat sig vara en bidragande faktor till att vissa kommuner har hållit nere sina kostnader för försörjningsstöd. Att fortlöpande träffa klienterna är en viktig del i att lära känna personen men även för att visa intresse och få personen att bli mer motiverad att bli självförsörjande. Analyser kring försörjningsstöd och handläggare visar att ärendebelastningen varierar mellan handläggarna och för de med många ärenden är risken större att de inte har tid att lära känna och jobba med klienten på ett sätt som tillgodoser klientens behov. Överbelastning kan leda till svårigheter att hitta rätt insatser på grund av tidsbrist eller att följa upp klienten kontinuerligt. Finns det någon optimal ärendebegränsning per handläggare för att säkerställa att kvalitén är lika god för varje klient? Risken kan bli att klienter är kvar i systemet längre än vad de verkligen hade behövt vara och bidrar till högre kostnader inom försörjningsstödet. Här är ledarskap och aktiv handläggarstyrning viktigt. Orsakskoder inom försörjningsstöd Från och med 2010 förändrades registreringsförfarandet för de kommunala socialtjänsterna vad gäller det ekonomiska biståndet. Förändringen innebär att även uppgifter om försörjningshinder samt till vilka ändamål det ekonomiska biståndet utbetalas nu ska registreras. När det gäller försörjningshinder finns det 10 kategorier att välja mellan med ett par underrubriker per kategori. Det handlar om huruvida försörjningshindret är orsakat av arbetslöshet, sjukskrivning, sjuk- aktivitetsersättning, arbetshinder av sociala skäl etc. När det gäller ändamålet med det ekonomiska biståndet delas detta upp i de två huvudkategorierna försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföringen i övrigt där det under den senare kategorin finns underkategorier såsom huruvida det rör Ensolution AB

147 sig om bistånd för hälso- och sjukvård, tandvård, elskulder, hyresskulder etc. Denna utökade registrering ger en möjlighet att analysera det ekonomiska biståndet för att på så sätt kartlägga de bakomliggande orsakerna på ett bättre sätt. Vi har därför använt denna möjlighet för att göra djupanalyser och då framförallt med avseende sammanställning av orsaker och för enskilda grupper se deras skillnader i orsaker till bistånd. En grupp som analyserats är arbetshinder av sociala skäl vilket är en grupp som det är svårare att ställa konkreta krav på (kan till exempel vänta på intyg från sjukvården). Genom att fokusera skillnader i denna målgrupp, till exempel genom att se att de byter orsak från arbetshinder av sociala skäl till arbetslöshet kan effekten av åtgärderna mätas. En förändring i orsak betyder i detta fall att personen nu står till arbetsmarknadens förfogande. Denna typ av arbetssätt kan leda till att kommunen på sikt kan sänka sina totala kostnader och få fler personer ur biståndsberoende. Förmedlingsmedel Hanteringen av förmedlingsmedel varierar mellan kommunerna. I flera kommuner är detta en resurskrävande insats, speciellt eftersom det kräver så mycket administration att hantera utbetalningar och handläggning. Är detta en insats som ger önskvärd effekt? Ska kommunen agera bank åt dessa individer? Finns det andra insatser som ger bättre resultat? Är det så att andra instanser såsom överförmyndare och god man borde fungera bättre? Process för arbetsmarknadsåtgärder Många kommuner har en så kallad arbetsmarknadsenhet med uppdrag att fungera som ett komplement till Arbetsförmedlingen för att få så många personer som möjligt ut på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsenheter är ofta resultatet av långsiktiga strategiska ställningstaganden där antagandet är att med en välfungerande arbetsmarknadsenhet minskar kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. De insatser som de kommunala arbetsmarknadsenheterna kan erbjuda är många och rör sig om allt från praktikplatser, ferieanställningar och arbetsträning till studier och personligt stöd. För att arbetsmarknadsenheten ska vara effektiv och välfungerande ur ett kommunperspektiv gäller det att matcha rätt klient till rätt insats. Det gäller dels att få så många som möjligt att gå från att vara bidragsberoende till att vara självförsörjande och dels att minska inflödet av nya klienter in i bidragsberoende. Det största problem vi ser bland kommunerna när det gäller arbetsmarknadsenheterna är att de inte är självstyrande över matchningen mellan klienter och insatser. I många fall tas en stor del av insatserna i anspråk av klienter på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Detta innebär att det i många fall riktas insatser mot klienter inte primärt utifrån möjligheten att få dem ur ett biståndsberoende till att bli självförsörjande, vilket är den kommunala prioriteringen, utan snarare på basis av hur långt från arbetsmarknaden de befinner sig, vilket är Arbetsförmedlingens prioritering. Målet för kommunerna i detta läge måste givetvis självstyre över de insatser de själva finansierar. Dessa insatser bör tillfalla de klienter man på kommunal nivå anser vara bäst lämpade för dem. Detta förhållningssätt står dock inte på något sätt i kontrast till ett gott och välfungerande samarbete med Arbetsförmedlingen. I vissa större kommuner finns även insatser till personer med behov av coachning eller stöd som en Ensolution AB

148 icke biståndsbedömd insats utan som en öppen verksamhet. Tanken är att det ska vara en lättillgänglig insats. I de analyser som görs inom ramen för KPB har det då varit svårt att mäta effekterna av dessa insatser. Familjerätt Samarbetssamtal inom familjerätt Insatsen samarbetssamtal är till stor del en förebyggande insats. En låg andel samarbetssamtal kan t.ex. leda till en ökad andel vårdnadsutredningar (vilket är en dyr insats). Det är viktigt att familjerätten har resurser för att prioritera samarbetssamtal. Andelen nedlagd tid på samarbetssamtal varierar mellan kommunerna. Mer tid läggs på vårdnadsutredningar Utredningar kring vårdnad, boende och umgänge är den insats som familjerätten lägger mest tid på, men det är tydligt att de förekommer skillnader i både nedlagd tid och antal utredningar som görs varje år. De flesta kommuner har också haft en kontinuerlig ökning av antalet utredningar. Arbetssättet och förutsättningarna för att lösa föräldrarnas tvist är olika beroende vilken kommun man befinner sig i. Utifrån den uppföljning som Socialstyrelsen gjorde kring vårdnadsreformen 2006 har det framkommit att kommunerna behöver förbättra sin dokumentation kring barnet och tydligare motivera sina förslag till beslut. Detta samt kravet på uppföljning kan leda till att allt mer tid kommer att läggas på denna utredning än vad familjerätten gör i dagsläget. Ensolution AB

149 DISKUSSION Den här rapporten visar på en mängd olika analysmöjligheter samt olika förslag på åtgärdsområden. Flertalet deltagande kommuner har haft stor nytta av det framtagna materialet. Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg är fortfarande under utveckling. Det finns alltjämt flera delar att utveckla och utvärdera. Inför 2012 års jämförelse kommer arbetet att fokuseras på: KONTAKTINFORMATION Ensolution AB Andreas Johansson Slottsmöllans företagscenter Halmstad Tel: Mobil: Grev Turegatan 35B Stockholm Tel: Fax: E-post: Besök oss på Spridning av metoden till fler kommuner för att öka jämförbarheten Utveckling av enskilda indikatorer och analyser Praktiskt förbättringsarbete ute i kommuner Genomföra flerårsanalyser ute i kommunerna speciellt med avseende på försörjningsstöd Utveckling av jämförelsemodellen Förankring av metoden och insatser hos SKL och Socialstyrelsen Ensolution ser fram emot ett spännande arbete under Ensolution AB