REMISSYTTRANDE Dnr

Transkript

1 MITF-Metal Infrmatin Scandinavian Cpper Develpment Assciatin Nrdic Galvanizers, Jernkntret, SveMin, IKEM REMISSYTTRANDE Dnr Yttrande part: MITF Metal Infrmatin Kntaktpersner: Sphie Carlér Telefn: Lars Åke Lindahl lars Mttagande part: Vattenmyndigheten för Bttenvikens vattendistrikt Dnr Länsstyrelsen Nrrbtten Luleå Sändadress: Remissvar gällande Havs ch vattenmyndighetens Samrådshandling Förslag till åtgärdsprgram för nya pririterade ämnen i ytvatten ch PFAS i grundvatten för Sveriges fem vattendistrikt Inledning MITF är ett frum för metallfrågr där flertalet metallbranscher är företrädda. Syftet med detta frum är att sprida kunskap m metaller ch deras påverkan på miljön. Arbete inm MITF bedrivs i prjektfrm mellan medlemmarna Jernkntret, SveMin, Nrdic Galvanizers (NG), Scandinavian Cpper Develpment Assciatin (SCDA) ch IKEM. MITF tackar för möjligheten att under remisstiden inkmma med kmmentarer på Samrådshandlingar Förslag till åtgärdsprgram för nya pririterade ämnen i ytvatten ch PFAS i grundvatten för Sveriges fem vattendistrikt. Ovanstående parter vill framföra en rad synpunkter primärt med fkus på de ändrade statusklassificeringar för kppar ch zink sm ingår sm en del i samrådshandling. Vi hppas att nedan redgjrda synpunkter, kmmentarer ch frågr på ett värdefullt sätt kan bidra till förbättringar ch frtsatt diskussin kring SFÄ. Alla de kmmentarer sm görs i efterföljande delar ch sm har med datainsamling ch miljöövervakning att göra bör genm Vattenmyndigheterna förmedlas vidare till pågående Regeringsuppdrag (M 2017:03 Utredningen m översyn av miljöövervakningen, där Åsa Rmsn är särskild utredare ch Lena Sandström är huvudsekreterare. Vi hppas att den utredningen leder till en bättre miljöövervakning med en mera effektiv datainsamling. Synpunkter nedan hppas även även kan bidra till det ch många av de frågr sm står i efterföljande delar är mycket relevanta även för det pågående Regeringsuppdraget!

2 2(8) Kmmentarer ch synpunkter Underlaget är väl sammanställt ch det är psitivt att beräkningar ch mdellering avseende bitillgänglighet utförts ch beaktats vid förnyad statusklassificering för SFÄ. Vi vill understryka vikten av att tillämpa ett vetenskapligt angrepp vid all statusklassificering avseende alla metaller ch det är ett viktigt framsteg att Bi Met/BLM nu nått acceptans för tillämpning vid förnyad statusklassificering av landets vattenförekmster. Nedan följer synpunkter, kmmentarer ch frågr sm vi anser bör lyftas. Det finns ett strt antal vattenförekmster sm ska statusklassificeras, men väldigt lite dataunderlag i förhållande till antalet vattenförekmster. Hur ska Vattenmyndigheternas arbete med att kunna nyttja extern data för statusklassificering ska utvecklas framöver? Hur ska utveckling av databas ch datavärdskap ske för att underlätta klassificeringsarbetet? Hur kan en verksamhetsutövare (VU) rapprtera in data sm ska kunna ligga till grund för en förändrad klassificering? Vi upplever att det råder resursbrist hs Vattenmyndigheterna ch det finns därför en farhåga ang. hur Vattenmyndigheterna klara sitt mfattande uppdrag? Idag finns ett relativt litet dataunderlag sett till antalet vattenförekmster i landet sm ska statusklassificeras. Ett fåtal persner har hittills gjrt statusklassificeringar ch de kan metdiken på ett fördjupat sätt ch sm resulterat i bl.a. en mfattande vägledningsrapprt till föreskrifter HVMFS 2015 :4. Bi Met är designat sm ett användarvänligt verktyg för bred användning sm ska användas i statusklassificering. Men vi anser att det krävs kunskap hs användaren för att göra krrekta statusbedömningar, däribland kvalitetskntrll av underlagsdata ch sambanden mellan bitillgänglighet ch ingångsparametrar. Detta kan utgöra en säkerhet i det frtsatta arbetet med statusklassificering av ett strt antal vattenförekmster.ett önskemål ch förhppning är att fler inm Vattenmyndigheterna kmmer utbildas inm detta för effektiv diskussin kring landets vattenförekmster ch möta kmmande behv vid statusklassificering hs alla sm handlägger vattenärenden ch börjar tillämpa verktygen. Vilka kvalitetskrav ställs ch hur ska andra aktörer säkerställa att deras data betraktas sm valida vid statusklassificiering? I tidigare samråd har respns till samrådsyttrande givits från vattenmyndigheten i frm av nteras, beaktas ch beaktas ej. Vi vill gärna att Vattenmyndigheterna utvecklar kring hur detta ska tlkas? Vad innebär det i praktiken att någt nteras? Om någt beaktas förväntas svar kring på vilket sätt detta beaktas i det frtsatta arbetet.

3 3(8) Om någt i samrådsyttrande inte beaktas förväntas att ett sådant ställningstagande från HaV mtiveras på ett tillfredställande sätt. I samrådsunderlagets underlagsrapprt delas graden av tillförlitlighet för klassificering av kppar ch zink in i lika klasser (A mycket bra) till D (låg). Hur ser detta arbete ut ch hur relaterar det till datakvalitet annat än att det finns bristfälliga data ch att dessa fått beräknas eller skattas eller att sammantaget gjrts en expertbedömning Vi önskar transparens hur detta arbete utförts ch efterfrågar åtminstne principerna för indelningen ch bakgrunden till förfarandet. Frågan m bakgrundshalter för SFÄ har tidigare varit föremål för diskussin i arbetet med nya föreskrifter. I HVMFS 2015:4 framgår att bakgrundshalten för ämnena Zn, As ch U ska beaktas. För Cd, Pb, Ni ch Hg får densamma betraktas medan det för Cu ch Cr framgår att denna inte får beaktas. Vi anser att bakgrundshalten alltid måste beaktas ch tas hänsyn till för alla naturligt förekmmande ämnen ch välkmnar en diskussin hur bakgrundshalter ska definieras för zink ch kppar ch hur bakgrundshalten även för kppar ska kunna beaktas vid statusbedömning. Enligt Bilaga 5, kap 1.2 till ramdirektivet för vatten kan statusen för en vattenförekmst inte klassas sämre än gd endast på grund av en hög naturlig bakgrundshalt, detta är ett starkt stöd till vanstånde resnemang. I största möjliga mån ska därför lkalspecifika underlagsdata nyttjas för statusbedömning. Diskussinen blir särskilt relevant för kppar ch zink då man i de svenska bedömningsgrunderna för dessa ämnen lagt till en extra assessment factr = 2. I en vägledning för tillämpning av bitillgänglighet vid statusklassificering inm EU framgår att det vid låga halter eller vid beräkning av bitillgängliga halter sm visar på halt under respektive EQS i steg 1 2 (tier 1 ch 2) inte kräver definitin av bakgrundshalt. Denna beaktas först i steg 3 (tier 3) ch då en fördjupning ch utökad prvtagning/karakterisering av vattenförekmsten. Syftet med det stegvisa förfarande var bl.a. att undvika kstsamma fördjupningar ch karakterisering av bakgrundshalter sm varierar ch kan vara svårt att definiera i det enskilda fallet. Genm de extra säkerhetsfaktrer sm lagts till i svenska föreskrifter går förfaringssättet i EUs vägledning förviss att tillämpa, men antalet vattenförekmster sm kräver definitin av bakgrundshalt kmmer sannlikt öka markant genm detta. Bi Met har antagits sm metdik för klassificering avseende bitillgängliga halter av kppar, zink ch nickel (ch i senaste versinen även bly). Metden är väl beskriven ch vetenskapligt validerad, därav dess antagande ch bruk inm ramen för WFD ch svensk implementering av svenska vattenmyndigheter. Bi Met:s begränsningar i fråga m vilka intervall för ph ch hårdhet (knc. Ca 2+ ) sm Bi Met är validerad mt för resp. metall har diskuterats flitigt under samråd för den vägledning sm följde av HaVs föreskrifter 2015:4. I vägledning utmynnade det i en

4 4(8) tabell sm nyttjas vid expertbedömning sm tillämpas när ph ch Ca 2+ ligger utanför validerade intervall. När nu Bi Met accepterats utifrån sin vetenskapliga validering, hur mtiverar vattenmyndigheterna att en AF = 2 tillämpas för vattenförekmster där underlagsdata avseende ph ch Ca 2+ ligger inm Bi Met:s validerade intervall? Detta anser vi är felaktigt ch mtsägelsefullt ch bör ändras. Vid statusklassificering av vattenförekmster där data för ph, DOC ch Ca 2+ enligt metdbeskrivning saknas tillämpas statiska värden för hur ph ch Ca 2+ uppträder i vattenförekmster inm en regin. 10 percentilen har tillämpats för Ca 2+ ch ph ch det ger sannlikt en överskattning av hur många vattenförekmster sm faktiskt överskrider nrm. Att utgå från median alt. medelvärden skulle antagligen ge en mer sann bild av vattenförekmsterna ttala status. En kmbinatin av antagna värden för bakgrund i lägre percentiler ch en tillagd AF=2 är sannlikt överknservativt ch riskerar ge en felaktig statusklassifering, nödiga administrativa kstnader samt eventuella riskreducerade åtgärder sm både är dyra samtidigt sm de sm helhet inte bidrar till riskreduktin. Frågan m bakgrundshalter ch risken för falska psitiva bör utredas kpplat till både tillägg för AF=2 i Bi Met ch antagande m att utgå ifrån låga percentiler för ph ch Ca2+ vid beräkning av bitillgänglig kncentratin. MITF välkmnar att frågan bakgrundshalter ska utredas vidare under kmmande förvaltningscykel ch bidrar gärna aktivt i kmmande arbete med förbättring av underlaget för att öka precisinen vid statusklassificering av ytvatten. Kap 2.5 m påverkansanalys. Man nämner i punktlistan lika påverkanstyper sm nämns i VISS för VF sm har måttlig status för Cu ch Zn. Vi vill pängtera att det finns diffusa källr av naturigt ursprung sm t.ex. från mråden rika på sulfidjrdar. Detta kan vara rimlig förklaring till påverkan av metaller i många VF, åtminstne i nrra Sveriges kustland ch i de älvdalar med känd förekmst av sulfidjrdar ch sura sulfatjrdar sm naturligt kan bidra med högre utlakning av metaller från jrd med ttalinnehåll ch sm i nrmalfallet underskrider Naturvårdsverkets generella riktvärde KM. Det kan vara viktigt att ha påverkan från sulfidjrdar m man inte kan hitta en uppenbar källa till förhöjda halter. Hänvisning till vilka nrmer sm föreslås vre bra att ha i rapprten eller att de syns i bilaga till underlagsrapprten.

5 5(8) Förslaget till nrmer finns i vattenmyndighetens förslag till föreskrifter ch här råder klarhet varför vissa vattenförekmster är med ch andra inte. Man skulle kunna tr att de sm förändrats sedan tidigare beslut är medtagna, men det stämmer inte helt. Sm exempel är Sörbrändöfjärden medtagen bland de VF sm ska få ett förändrat beslut, men det märkliga är att denna VF har precis samma nrmförslag sm redan är beslutat sedan tidigare? Kap 2.3 Förtydliga gärna att det bara finns nivåerna gd ch måttlig status, dvs att man inte kan klassificera med tillfredsställande ch dålig status för SFÄ. Kap 2.3 överst sida 15: man säger att det framgår tydligt av tabeller 2a e att prblemet är störst i nrra Sverige. Det är sant så länge man räknar antalet vattenförekmster med prblem, men antalet vattenförekmster (med ch utan prblem) är ckså större i nrra Sverige, vilket gör att prblembilden inte ser så skev ut m man ser till andelen vattenförekmster med prblem. Då är skillnaden mellan nrra ch södra Sverige inte så tydlig. Kap 2.4 : Man kan i vara ännu tydligare med att de VF sm tas upp i tabeller 5a e är de sm är klassificerade m.a.p. Cu ch/eller Zn. För så är det väl? Alltså att det inte är alla VF sm är inkluderade i tabellerna.

6 6(8) Kmmentarer med beräkningsexempel för kppar ch zink Nedan följer några specifika synpunkter avseende ett par enskilda vattenförekmster där framställan redgörs med beräkningar. Nedanstående synpunkter kan rimligen vägas in t.ex. vid en expertbedömning när eklgisk status avseende SFÄ ska revideras för Strömmen eller andra kustvatten. För att göra riskbaserad klassificering föreslår SCDA ch NG en översyn av de säkerhetsfaktrer sm gäller för kppar ch zink i kustvatten för att bättre underbygga klassificering av status i framtiden (se även kmmentarer under allmän del). Exemplen med synpunkter anser vi kan vara valida även för andra vattenförekmster där mtsvarande förhållanden kan råda. Beräkningsexempel Strömmen, Stckhlm Bakgrund Enskilda vattenförekmster ska enligt uppmaning från Vattenmyndigheterna bara kmmenteras via VISS. Här vill vi dck göra en specifik kmmentar kring vattenförekmsten Strömmen (SE ) sm ett exempel på de prblem sm uppstår med nuvarande klassificeringsmetdik. Frågan är av extra str vikt då vattenförekmsten ligger i huvudstaden ch är även väsentlig p.g.a pågående diskussiner m Cu ch Zn i tak ch fasadmaterial. Bl.a. Stckhlms stad anser att det bör finnas restriktiner med användningen av tak ch fasadmaterial av kppar ch zink ch menar att materialen medför risker för vattenmiljön. SCDA ch NG har flera gånger visat underlag sm styrker att så inte är fallet ch att bidraget från kppar ch zink i tak ch fasadmateriel inte medför en betydande risk för vattenmiljön i Stckhlm, ch att huvudsakligt bidrag till rådande kppar ch zinkhalter förklaras av naturligt höga bakgrundshalter i reginen ch sm transprteras genm Mälaren. Därav är det av str vikt att det görs en krrekt statusklassificering av Strömmen. Nuvarande statusklassificering SFÄ Strömmen har klassificerats till måttlig status både avseende på kppar ch zink. Orsak ch diffus källa till detta anges vara förrenad mark ch gammal industrimark dvs inte byggmaterial. Det är klart hur underlagsdata ser ut med avseende på de 8 nämnda värden för 2015 man utgått ifrån, men beräknat bitillgänglig halt för kppar är 1,07 µg/l vilket överskrider uppsatt nrm m 0,87 µg/l enligt HVMFS 2015 :4 sm används då Strömmen definieras sm ett kustvatten. Beräkningar Strömmen I tabell nedan illustreras hur prblematisk denna bedömning blir utgående från DOC krrigering ch den säkerhetsfaktr m 3 sm finns i värdet 0,87 µg/l. I tabell nedan görs en en jämförelse med hur bitillgängliga halter beräknas m Bi Met v 3.04 används istället. Bi Met ska tillämpas för sötvatten, men i ett vatten sm Strömmen i en blandningszn är det svårt att definiera vilken mdell sm är mest tillämplig ch det saknas vägledning i frågan. I synnerhet Strömmens ytvatten har låg salinitet ch ligger i gränsznen att betraktas sm sötvatten. Data sm används är 2015 års månadsprvtagning vid Stckhlm centralbrn (SE ) hämtat från SLUs natinella övervakning för fldmynningar.

7 7(8) Data från SLU databas 2015 Bitillgänglig kppar (µg/l) beräknad med Bi Met Bestämning av riskkvter jämfört mt bedömningsgrund Vattenförekmst Metdik enligt Metdik med DOC Riskkvter mt 0,5 Riskkvter mt 0,87 Kustvatten krrigering enligt "Strömmen" SE HVMFS 2015:4 för µg/l bitillgänglig µg/l bitillgänglig Bi Met V3.04 kustvatten Cu Cu Stckhlm Centralbrn SE ,09 1,50 0,17 1,72 Stckhlm Centralbrn SE ,09 1,32 0,19 1,52 Stckhlm Centralbrn SE ,08 1,28 0,16 1,48 Stckhlm Centralbrn SE ,10 1,27 0,21 1,45 Stckhlm Centralbrn SE ,17 1,24 0,34 1,42 Stckhlm Centralbrn SE ,11 1,15 0,22 1,33 Stckhlm Centralbrn SE ,09 1,34 0,19 1,54 Stckhlm Centralbrn SE ,08 1,28 0,16 1,48 Stckhlm Centralbrn SE ,08 1,34 0,16 1,54 Stckhlm Centralbrn SE ,08 1,34 0,17 1,54 Stckhlm Centralbrn SE ,08 1,16 0,16 1,34 Stckhlm Centralbrn SE ,08 1,25 0,16 1,44 Medel ,09 1,29 0,19 1,48 Tlkning ch synpunkter avseende säkerhetsfaktrer Av tabellen van framgår att det har str betydelse för bitillgängligheten m man tillämpar Bi Met eller enbart utgår från DOC krrigering. I tabellens klumner till höger visas beräknade riskkvter utifrån bitillgänglig halt ch respektive bedömningsgrund (sötvatten ch saltvatten). I risktermer betyder det generellt att risken för negativa effekter från kppar ökar nära 8 gånger i medeltal när vattnet går från sötvatten i Mälaren till per definitin salt/kustvatten där det strömmar ut i Saltsjön sm ingår i vattenmrådet. Detta är inte en rimlig slutsats att dra för vilka verkliga effekter sm kan uppstå av rådande kncentratiner ch vilken status vattenförekmsten bör tillskriva avseende kppar. Detta belyser prblemet med den säkerhetsfaktr sm tillämpats på värdet 0,87 ch sm gör att det leder till ett överskridande ch en klassificering sm måttlig status för kppar. Ett marint PNEC på 5,2 μg/l blev gdkänt inm EU efter att mescsm studier blev utförda sm kmplettering i den frivilliga riskbedömningen för kppar (Cu VRAR ). För vidare läsning m utförda marina mescsm studier för kppar hänvisas till Bilaga 1 a ch 1 b. Det gällande gränsvärdet 0,87 μg/l är baserat på en äldre slutsats från VRAR m ett PNEC marin på 2,6 μg/l då mescsmstudier saknades ch en AF=2 tillämpades. Värdet 0,87 sattes utifrån detta PNEC med en säkerhetsfaktr AF =3. Nuvarande förslag har därmed en inbyggd säkerhetsfaktr på mtsvarande AF = 6. Detta bör ses över ch justeras. Även en tillämpning av AF = 3 på det reviderade PNEC värdet 5,2 µg/l skulle innebära ett gränsvärde m 1,73 μg/l vilket t.ex. för Strömmen skulle ändra bedömning av status till gd avseende kppar. Att använda en AF = 3 för Östersjön jämfört med Nrdsjön är heller inte krrekt med tanke på att högre DOC halt råder i Östersjön ch att DOC är den dminerande faktrn sm styr kppars bitillgänglighet. Enligt data från VISS var medelvärdet sm ligger till grund för klassificiering 1,07 µg/l dvs någt lägre än angivna värden från SLU i tabellen van, men avsett är det mycket trligt att status skulle bli gd m man tillämpade mer rimliga säkerhetsfaktrer i det marina gränsvärdet för kustvatten.

8 8(8) Analgi med zink vid statusklassificering Liknande säkerhetsfaktrer finns inbyggna i bedömningsgrunden för zink ch således finns liknade prblemfrmulering sm för kppar enligt van för samma vattenförekmst. För zink ska bakgrundshalten dras ifrån uppmätt värde innan det jämförs med gränsvärdet 1,1 µg/l löst zink. För Strömmen sm exempel anges en medelhalt av löst zink på 3,95 µg/l baserat på 5 st mätningar under 2015 (källa VISS). Med bakgrundshalten (2 µg/l) brträknad uppgår värdet till 1,9 ch överskrider gränsvärdet på 1,1 µg/l sm tillämpas för zink i Östersjön. Med en för lågt antaget bakgrundshalt i kmbinatin med gränsvärdet 1,1 µg/l blir även ett tröskelvärde väldigt lågt. Med ett sådant lågt tröskelvärde riskerar det leda till överskridanden av gränsvärden utan halten utgör en reell risk vilket är trligt att Strömmen utgör ett exempel på. Med Bi met beräknat för zink uppstår liknande låga riskkvter sm för kppar m det betraktats sm ett sötvatten. I likhet med tidigare remisssvar för vägledningen till föreskrifterna föreslås att nuvarande gränsvärde på 3,4 µg/l + bakgrund för Nrdsjön även bör tillämpas på Östersjön. I riskbedömning av zink inm REACH har ett marint PNEC m 6,76 µg/l beräknats (HC5 50 värde från artkänslighetsfördelning) ch gränsvärdet 3,4 µg/l har redan en säkerhetsfaktr 2 (AF=2). Analgt med kppar har därefter en fullständig mescsmstudie utfört med avseende på zink där ett NOEC på 12 µg/l kunde etableras. Därav kunde en AF=1 tillämpas för det marina PNEC på 6,8 µg/l sm tidigare beräknats. I nuläget uppgår således säkerhetsfaktrn för zink i Östersjön till 6 då värdet 1,1 µg/l är ett resultat av att tillämpning av Nrdsjö värdet med ytterligare en AF= 3. Även med en låg bakgrundshalt adderad så erhålls ett betydligt högre EQS än de halter sm uppmätts i Strömmen. På mtsvarande vis sm för kppar belyser även beräkningsexempel för zink prblemet med för höga säkerhetsfaktrer. Exempel ang. nivå för löst halt kppar för att ej beräkna bitillgänglig halt med Bi Met I VISS kan utläsas att en generell gräns/brytpunkt för att utföra Bi Met beräkning avseende bitillgänglig kppar satts till 12 µg/l löst kppar. Värden över denna halt har autmatiskt klassificerats till måttlig status för SFÄ kppar. Det finns gtt m exempel på att bitillgänglig halt hamnar under gränsvärdet 0,5 µg/l för kppar vid lösta halter över 12 µg/l. Hur mtiveras vald gräns m 12 µg/l löst kppar? Vi anser att det alltid ska beräknas bitillgänglig halt för statusklassificering av både kppar ch zink m underlagsdata finns tillgängligt. Vid avsaknad av data ska detta tas fram innan en tillförlitlig klassificering kan utföras. Nedan ges några exempel scenarier på hur halter över 20 µg/l löst kppar resulterar i halter bitillgänglig kppar sm underskrider gränsvärdet m 0,5 µg/l. I samtliga fall är halten DOC hög. Exempel Löst halt Cu (µg/l) ph DOC (mg/l) Löst Ca 2+ (mg/l) Bitillgänglig halt Cu (Bi Met v 3.04) (µg/l) 1 20,3 7,72 9,9 9,27 0, ,68 9,9 15,3 0, ,8 6,9 13,5 9,43 0, ,2 7,45 9,9 13,7 0, ,1 7,06 9,9 10,6 0,33