Delårsrapport mars 2017 Närhälsan vårdvalsverksamhet

Transkript

1 Sida 1(21) Delårsrapport mars 2017 Närhälsan vårdvalsverksamhet 1. Sammanfattning Närhälsan har under det första kvartalet 2017 ökat produktionen av läkarbesök. Detta trots att vi 2016 lade ned fem vårdcentraler. Ökningen jämfört med samma kvartal 2016 är +2 % eller drygt fler läkarbesök. Sjuksköterskebesöken har ökat något medan besöken till beteendevetare har minskat något. Inom rehab har produktionen inom alla yrkeskategorier ökat. Detta trots stora strukturella förändringar i Krav- och kvalitetsboken, som har varit till nackdel för Närhälsans rehabmottagningar och för patienterna. +2,5%, eller drygt 4000 besök för fysioterapeuter och +3,2% eller knappt fler besök för arbetsterapeuter. Vi fortsätter att utöka kontaktytor för medborgarna att komma i kontakt med våra vårdcentraler för att möta olika patientgruppers behov. Förutom telefon har vi drop-in, webbtidbokning och virtuella möten. Olika förbättringsprojekt pågår för att utveckla mer hållbara arbetssätt och hållbarare patientflöden, exempelvis primärvårdstriage, lättakut, webbtriage och utökning av tider att boka via webben. Tillgänglighet i telefon har ökat från 86% vid SKLs mätning hösten 2016 till för mars månad 2017, 91%. Kundråd/patientråd finns nu på 40% av samtliga enheter inom vårdval vårdcentral. Närhälsan vårdval totalt visar för mars 2017 ett resultat på -5,3 mnkr. Resultatet är bättre än periodens budget på -11,3 mnkr och samtidigt 5,7 mnkr sämre än 2016 års resultat. Det budgeterade resultatet för 2017 är +3 mnkr, varav Rehab har ett budgeterat resultat på +1 mnkr och vårdcentralerna +2 mnkr. Prognosen för helår 2017 är ett positivt resultat på 7 mnkr vilket är 4 mnkr bättre än budget. Närhälsan har 2017 en rejäl finansiell utmaning i form av ett finansiellt avkastningskrav till ägaren på 25 mnkr. Det prognosticerade resultatet före avkastningskravet uppgår till 32 mnkr. Utöver detta ska Närhälsan driva fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav- och kvalitetsboken kräver, så kallade politiska jourer. Vårdcentralerna visar i mars 2017 ett resultat på -8,3 mnkr. Resultatet följer 2017 års budget på -8,6 mnkr men är 14,0 mnkr sämre än 2016 års resultat. Resultatförsämringen mot föregående år är en effekt av att det i januari 2016, till skillnad mot 2017, erhölls statliga medel på drygt 11 mnkr för ordnat införande av läkemedel. I maj 2016 stängde Närhälsan fem vårdcentraler vilket yttrar sig vid jämförelser av intäkter och kostnader mot föregående år. Antal listade har sedan årsskiftet minskat med 300, vilket är en betydligt lägre minskning jämfört med tidigare år Rehab visar i mars 2017 ett resultat på +3,5 mnkr. Resultatet är bättre än 2017 års budget på -2,2 mnkr och 8,8 mnkr bättre än 2016 års resultat.

2 Sida 2(21) 2. Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Tre händelser och/eller resultat som uppnåtts under perioden 1. Marknads- och etableringsstrategi Den 17 mars fattade primärvårdsstyrelsen beslut om en marknads- och etableringsstrategi. Med strategin får vi bra möjligheter att arbeta målinriktat med frågor som rör marknadsarbete och etablering. Målsättningen att ha 60 % av marknaden kommer att innebära en utmaning för vårdcentralerna då Västra Götalandsregionen står inför en stor befolkningsökning samt att befolkningen blir allt äldre. 2. De medicinska frågorna lyfts fram I arbetet med Fler läkare i Närhälsan fokuserar vi på att få fler läkare att stanna kvar i Närhälsan och att fler blir intresserade av att börja arbeta hos oss. Som en del i det arbetet har beslut tagits om en gemensam struktur mellan chefer och medicinskt ansvariga på alla nivåer i organisationen. Detta för att säkerställa att de medicinska frågorna får en framträdande roll, och att linjeorganisationen går armkrok med den medicinska linjen. Sedan tidigare finns beslut om en struktur för kollegialt utbyte mellan läkare samt en ST-strategi som beskriver ett gemensamt förhållningssätt och hur vi ska arbeta för att attrahera, rekrytera och behålla STläkare och nyfärdiga specialister. 3. Tillgänglighet och produktion Närhälsan har under första kvartalet 2017 ökat produktionen jämfört med första kvartalet 2016 inom vårdval Vårdcentral och Rehab. Tillgängligheten i telefon för vårdcentralerna har ökat kraftigt sedan SKL:s senaste mätning hösten 2016, från 86 %, till 91 % mars Vilka har varit de största utmaningarna under perioden 1. Förändringar i Krav- och kvalitetsboken Rehab 2017 En stor utmaning är de förändringar som har gjorts i Krav- och kvalitetsbok för rehab Detta då utbudspunkter har tagits bort samt att ett tak har införts för antal besök som kan göras utanför rehabmottagningarna. Förändringen påverkar i grunden vårt sätt att arbeta för att möjliggöra att vi kan komma närmre våra invånare och erbjuda dem rehabilitering nära hemmet. 2. Vända listningstrenden Antal listade har under perioden januari-mars minskat med endast 300 listade till listade. Den stora utmaningen kvarstår att nå en marknadsandel på 60 % och fånga

3 Sida 3(21) befolkningsökningen. 3. Allmänläkarbrist I Västra Götaland såsom i hela Sverige råder brist på allmänläkare vilket påverkar Närhälsans möjlighet att rekrytera läkare, särskilt utanför storstäderna. Behov av kompletterande beslut 1. Fler ST-läkartjänster En fördubbling behövs jämfört med nuläge på grund av stora pensionsavgångar och ökande förväntningar och behov utifrån befolkningsökningen. 2. Antal ST som en handledare får handleda Idag får en handledare max handleda två ST-läkare. Vi ser att det fungerar att ha fyra ST per handledare då anpassningar görs i verksamheten för att möjliggöra detta. 3. Sjukhus-ST randa sig i primärvården Detta skulle ge fler läkare större förståelse för konceptet Nära Vård och samarbetspartners i Primärvården. 4. Primärvårds-AT Behöver inrättas för att locka flera läkare till Nära vård och Primärvård. 5. Vårdval Rehab Inför kommande Krav- och kvalitetsbok är vår förhoppning att beslut tas att återgå till att möjliggöra rehabiliteringsinsatser nära medborgarna för bättre hälsa och livskvalitet. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Utfall Prognos VG Primärvård mar-17 mar-17 mar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Besök beteendevetare Övriga besök Totalt VG vårdcentraler exkl tfn läk Digitala kontakter läkare Totalt VG vårdcentraler inkl tfn läk

4 Sida 4(21) Rehab: Besök fysioterapeut/sjukgymnast Besök arbetsterapeut *Besök övriga vårdgivare Totalt Rehab vårdval Vårdval Vårdcentral; Produktionen av läkarbesök har ökat trots att vårdval Vårdcentral hade 5 fler vårdcentraler under första kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2017, + 2 % eller drygt + knappt fler läkarbesök. Den befarade produktionsminskningen har således vänts till det motsatta och produktionen ökat jämfört med budget + 4%, eller + drygt fler läkarbesök trots att några av de nedlagda vårdcentralerna övertogs av privata aktörer. Även sjuksköterskebesöken har ökat jämfört med utfallet första kvartalet 2016, medan besök till beteendevetare minskat något. Totalt ligger antal besök enligt budget. Prognos för hela 2017 visar sammantaget på en något ökad produktion i vårdval Vårdcentral jämfört med 2016 trots fem nedlagda vårdcentraler. Vårdval Rehab; Trots stora strukturella förändringar i KoK-boken, som varit till Rehabområdets nackdel, har produktionen i alla yrkekategorier ökat jämfört med såväl första kvartalet 2016 som lagd budget. Ökningen jämfört med första kvartalet 2016 ligger på storleksordningen +2,5%, eller drygt 4000 besök för fysioterapeuter och + 3,2% eller knappt 1000 fler besök för arbetsterapeuter. Prognosen för hela 2017 pekar på en fortsatt ökad produktion i vårdval Rehab jämfört med 2016 trots stora försämringar för den nära rehabiliteringsvården för invånarna i VGR i 2017 års KoK-bok. Närhälsans vårdvalsdel kan därmed sägas ha lyckats möta befolkningens förväntningar och behov vad gäller en ökad produktion och därmed ökad tillgänglighet, trots vissa försämringar för invånarna i VGR i ffa KoK-bok Mål och fokusområden 3.4 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Arbete med kartläggning av leasade fordon pågår. Flertalet av fordonen används under 1000 mil/år varför samutnyttjande mellan olika verksamheter inom i första hand Närhälsan kan vara ett sätt att minska antalet fordon. Parallellt görs också uppföljning av ersättning för tjänsteresa med egen bil då detta utgör grunden i klimatväxlingen. Under första kvartalet har aktiviteter genomförts för att öka användningen av teknik för distansmöten i enlighet med VGR:s nya mötes- och resepolicy. En minskning av körda mil i egen bil har skett mellan åren Då förvaltningen ansökt om och beviljats flera elcyklar under föregående år förväntas att målet nås.

5 Sida 5(21) 3.6 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras I Affärsplanen inryms bla följande fokusområden: En hög tillgänglighet Värdeskapande processer Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom förbättras genom att: Stöd till vårdcentraler som väljer triagemodellen och stegvis vård för att öka fokus på patientens behov och snabbt kunna erbjuda kvalificerade insatser vid psykisk ohälsa. Fortsatt stöd och arbete med att strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Följa upp flöde och åtgärder vid triagering vid psykisk ohälsa och uppmärksamma existerande personella resurser samt framtida behov. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Formulera en basstruktur till hjälp för medarbetarna att ta rätt beslut i vardagen, synliggör vem som gör vad och hur vid frågeställningar rörande psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området. Introduktion av internetbaserad KBT-behandling 3.7 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patientens ställning inom Närhälsan har flera dimensioner. Närhälsan har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Allmänläkarens och distriktsköterskan arbete involverar och skall stärka medborgarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utefter vad medborgaren har för behov idag. Detta kan särskilt utläsas i målbeskrivningen för ST-läkare i allmänmedicin, där allmänläkaren bland annat ses som medborgarens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Nytt de senaste åren är tankar om att medborgarna skall vara med och utforma vården på sin vårdcentral, dvs att skapa för medborgarna värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån " what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider m.m. Enligt Närhälsans affärsplan för arbetar vi med följande fokusområden för att: Göra våra kunder/patienter/medborgare delaktiga i sin egen vård Involvera kunder/patienter i pågående verksamhetsutveckling

6 Sida 6(21) genom följande prioriterade aktiviteter: PCA-projektet, personcentrerat arbete, 4 piloter/mottagningar inom Närhälsan, samt utbildningsinsats via Vinnova avseende tjänstedesign, samt handledning via GPCC i personcentrerad vård. Patientråd, kundråd eller fokusgrupper fortsätter att utvecklas sedan ett par år på flera vårdcentraler för att stärka dialogen med medborgarna. Målet är att hälften av alla enheter skall ha detta i slutet av Nationella patientenkäter genomförs och vi genomför även egna patientenkäter minst två gånger per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser. Kontaktytor för medborgarna på vårdcentralen för blir flera för att möta olika patientgrupper behov, utöver telefon och drop-in, webbtidbokning, virtuella möten och så kallade asynkrona möten där medborgarna startar mötet vid en tidpunkt och det fysiska mötet/virtuella mötet sker vid annan tidpunkt. Vid verksamhetsutveckling på våra enheter involverar vi våra kunder och patienter i allt högre grad. Delaktighet och egenansvar för medborgarna i sin vård och behandling finns med i flera verksamhetsutvecklingsprojekt; exempelvis egentriage inför besök, förväntningar/utvärderingar på Ipads i samband med konsultation hos psykolog, medaktörer vid behandling av kroniska sjukdomar etc. Vid olika skolor på vårdcentralerna, t.ex. diabetsskola deltar patienter med egen erfarenhet i planering och genomförande. 3.8 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Närhälsan affärsplan beskriver hur vi arbetar med medicinsk kvalitet och organisatorisk effektivitet. Inom vårdcentralsverksamheten följer vi de kvalitetsparametrar som ingår i Kravoch kvalitetsbokens uppföljning. Vår strategi är att genom återrapportering av resultat till alla verksamheter medverkar till uppföljning och ständiga förbättringar. Enligt Närhälsans affärsplan är den gemensamma strategin: Utvecklar ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser, där våra chefer driver utvecklingen Våra fokusområden är att utveckla arbetssätt för: En hög tillgänglighet Värdeskapande vårdprocesser Rätt registrering i rätt tid Våra prioriterade aktiviteter är: Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier Implementering av RGS/Triage Utveckla webbtidbokning

7 Sida 7(21) Hembesök, och hembesöksteam Utveckla e-hälsoaktiviteter, videomöten Samtliga diktat klara inom 3 dagar, vilket nu uppfylls av >95% av våra vårdcentraler. Vi ökar den medicinska kvaliteten och den organisatoriska effektiviteten genom bland annat genom att: Uppföljningsverktyget MedRave i realtid används på enheterna för uppföljning handläggandet/uppföljningen av kroniska sjukdomar, av äldre, av sjukskrivningsprocesser, av diagnossättande, förskrivning m.m. Dessa analyser på enheterna görs på såväl grupp- som individuell medarbetarnivå, för snabb återkoppling och förändring av arbetssätt eller arbetsmönster. Samtliga medarbetare har tillgång till detta verktyg. Uppföljningsverktyget Näranalys för månatlig uppföljning av medicinskt, medarbetare, medborgare- och verksamhetsperspektiv för förvaltnings-, områdes- och enhetsnivå. De offentliga uppföljningswebbsidorna, som öppna jämförelser, munin.vgregion.se, respektive hugin.vgregion.se som beskriver vårdcentraler, såväl offentliga som privata enheter utifrån drygt 130 olika indikatorer Simuleringsverktyg utvecklas för att bättre pedagogisk -affärsmässiga grunderna och förväntade resultaten vid planerade förbättringar av olika vårdprocesser Behovs- och kapacitetsanalyser genomförs på enheterna för att bättre möta medborgarnas behov och Krav- och kvalitetsböckerna vårdval vårdcentral och vårdval rehabs uppdrag och krav. Olika förbättringsprojekt har startat 2016 och kommer startas under 2017 för att utveckla mer hållbara arbetssätt och hållbarare patientflöden, exempelvis primärvårdstriage, lättakuten, webbtriage och planer på försök till majoritet av webbtidbokning med mera. Uppgiftsväxling mellan flera olika yrkeskategorier är ett försök att använda våra resurser bättre och effektivare. Medborgarna som medaktörer vid egentriage m.m. förväntas ge ytterligare effektivitetsvinster. Regelbundna interna controllingrundor där verksamheternas handlingsplaner och arbetssätt diskuteras. Uppföljning på förvaltningsledningen via förbättringstavla där måltal och variationer i verksamheten uppmärksammas, diskuteras och beslut tas om åtgärder. 3.9 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter att göra karriär inom Närhälsan. Med karriär avses inte bara viljan att ta ett chefskap, utan även att utvecklas i det pedagogiska ledarskapet genom t ex handledaruppdrag och inom professionen till olika specialistfunktioner. Chefsförsörjningsprocessen är i fokus och vi har identifierat den interna chefsförsörjningen som mycket viktig för att inte få kompetenstapp vid chefsbyten i verksamheten. Vi har bland annat infört ett internt utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp

8 Sida 8(21) tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss av regionens Assessment center för att identifiera medarbetare med utvecklingsmöjligheter och regionens chefskandidatprogram. Ett fokusområde i affärsplanen är chefsförsörjning. Målet är att öka andelen chefer som rekryteras internt. Resultat: alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål alla medarbetare ska ha utvecklingssamtal med sin närmaste chef en gång per år alla specialistläkare ska ha minst 10 kompetensutvecklingsdagar per år Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av specialister i allmänmedicin behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST. ST-utbildningen är till en stor del ett lärande i vardagen där man lär sig genom att träffa patienter. Självklart är både handledning och stöd i vardagen en förutsättning för att man skall få en god lärmiljö. Nuvarande tolkning av handledningskraven som studierektorerna gör försvårar Närhälsans kompetensförsörjning. Utöver Krav- och kvalitetsbokens krav hävdar studierektorsenheten att det finns en maxgräns på två ST-läkare per handledare. Närhälsans uppfattning är att det bör finnas möjligheter till individuell bedömning utifrån vad handledare har för uppdrag i övrigt eller i vilket stadium av sin utbildning ST-läkaren är. Handledaren kan exempelvis ha uppdraget att handleda på halvtid och då finns gott om utrymme för fler ST-läkare. Studierektorsenheten har vidare beslutat att ekonomisk ersättning utgår för högst fem STläkare per vårdcentral oaktat kompetensförsörjningsbehovet. Närhälsans uppfattning är att antal handledare och handledarnas övriga uppdrag bör styra. En välbemannad vårdcentral med god utbildningsmiljö kan fungera som växthus för övriga vårdcentraler i närområdet, så kallad utbildningsvårdcentral. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentralen vara bemannad med två specialister i allmänmedicin. Studierektorerna gör en snävare tolkning vilket innebär att dessa specialister måste vara fast anställda hos vårdgivaren och att de tillsammans måste tjänstgöra minst 150 % eller 100 % - olika bedömningar i olika delar av regionen. Närhälsans uppfattning är att i dag finns möjligheter att uppnå kontinuitet genom längre upphandlingar av bemanningsläkare som är specialister i allmänmedicin vilket innebär att ST-läkaren kan få både handledning och instruktion i vardagen tillgodosedd. Ingen kan ändå garantera att samma handledare består under minst 60 månader oavsett anställningsform eftersom det finns en ömsesidig rörlighet. Studierektorerna kräver att handledaren ska ha sin huvudsakliga anställning på samma vårdcentral som ST-läkaren. Detta krav har inte heller stöd i Krav- och kvalitetsboken. Enligt Socialstyrelsen måste handledning ske öga mot öga minst 1 timma/vecka. Inget står om att detta måste ske på ST-läkarens vårdcentral, skulle kunna ske på handledarens vårdcentral och de behöver inte ha sin huvudsakliga tjänstgöring på samma vårdcentral. Viktigt här är att skilja på handledning och instruktion i vardagen.

9 Sida 9(21) Närhälsans bedömning är att möjligheten bör finnas att den handledde ST läkaren gör sin huvudsakliga tjänstgöring på närliggande vårdenhet som sin huvudhandledare och att detta kan ske med bibehållen hög kvalitet på ST utbildningen under förutsättning att tillgång finns till instruktion i vardagen av andra kollegor på den vårdcentral som ST läkaren har sin huvudsakliga tjänstgöring. Konsekvenser av handledarmodellen och studierektorernas tolkning och praxis blir att vårdcentraler som inte uppfyller kraven för handledning går underbemannade under långa perioder utan några möjligheter att skapa en återväxt inom specialiteten allmänmedicin. Detta gör att vårdcentralen hamnar i en negativ spiral där man tappar kompetens vad gäller handledning, får inte det naturliga inflödet och inspirationen som en yngre medarbetare under utbildning bidrar med. Dessutom gör underbemanningen att möjligheter till fortbildning begränsas. Detta kan skapa en miljö där även andra professioners utveckling påverkas. Läkarbristen påverkar övriga professioner i verksamheten. Att arbeta som chef för en verksamhet som har ständiga rekryteringsproblem avseende denna nyckelgrupp är oerhört påfrestande. Även rekrytering av övriga för verksamheten nödvändiga professioner påverkas negativt Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%. Handlingsplanen omfattar både insatser som är hälsofrämjande och reparerande. Närhälsan arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats Dnr PVV som innehåller följande områden Ledarskap och medarbetarskap Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete Friskvård Förebyggande processer Rehabilitering och arbetsanpassning Aktiviteter: resultat från medarbetarenkäten tas omhand och följs upp på ett strukturerat sätt säkerställa att chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete erbjuda chefer fördjupade kunskaper i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå nyttjandegraden på friskvårdsbidraget följs upp rutin för omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå stärkt samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro

10 Sida 10(21) uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabiliteringsplan minst tre gånger per år. 4. Personal 4.1 Lönestruktur Styrtal: Närhälsan vårdvalsverksamhet mars 2017: 99,3 % jämfört med mars 2016: 98,4 %. De senaste åren har Närhälsan arbetat systematiskt med att komma tillrätta med oskäliga löneskillnader mellan grupper som har lika och/eller likvärdigt arbete. Detta har resulterat i att vi har nått mycket nära målbilden. Varje år gör vi en lönekartläggning och identifierar oskäliga löneskillnader och arbeta för att åtgärda dem. Följande åtgärder har genomförts: Vi har i löneöversynen prioritera kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning, vi utbildar chefer i lönebildning och jämställdhet och lägger extra fokus på chefers ansvar att följa lönepolicyn, jämställdhetsplan samt VGR s riktlinjer för lönesättning. Uppföljning av lönebildningsprocessen sker vid flera tillfällen per år. Följande yrkesgrupper har i första hand prioriterats i löneöversynen 2016 då de är bristyrkesgrupper i Närhälsans kompetensförsörjningsplan men också med tanke på att vi har lite kvar att nå VGR s målbild för jämställda löner. Psykolog kr och 3,0% Arbetsterapeut 700 kr, 2,7 % Fysioterapeut 700 kr och 2,7 % Distriktssköterska 700 kr och 2,5 % Lönespännvidden i Närhälsan vårdvalsverksamhet 2016 Lönespännvidd % 2016 Sjuksköterska 22 % Undersköterska 22 % Läkare 35 % Medicinsk sekreterare 25 % Rehabilitering och förebygg 25 % Närhälsan har ökat lönespännvidden något under de senaste tre åren. Vi har chefsintroduktion med tema lönebildning två gånger per år. Den riktar sig främst till nya chefer men även för chefer som arbetat några år och vill uppdatera sina kunskaper inom

11 Sida 11(21) området. Alla lokala ledningsgrupper har löneöversyn på dagordningen vid flera tillfällen, där man bland annat pratar om förutsättningar, prioriteringar och lönestruktur. I dessa dialoger är HR stöd. Vi har flera nätverksgrupper och projekt där chefer träffas och pratar lön. Vi tar varje år fram ett förvaltningsgemensamma dokument "Löneöversyn Närhälsan" och "Löneläget Närhälsan" som hjälp till chefer inför löneöversynen samt övrig lönesättning under året. Vi har även gjort en kort powerpoint med information om förutsättningar, prioriteringar, lönestatistik och tidsplan som stöd till chefer för att informera sina medarbetare om löneöversynen t ex vid APT. I våra dokument som chefer får vid chefsintroduktion t ex lönepolicyn och handlingsplanen i samband med löneöversynen finns det beskrivet vilken olika roller som HR och chefer har vid lönesättning och i löneöversynen. 4.2 Chefsförutsättningar Närhälsan har utarbetat en handlingsplan för att nå normtalet medarbetare (antal månadsanställda) per chef. Vid kartläggning ser vi att primärvårdsområde rehab i stort sett når normtalet. Inom vårdcentralsverksamheten finns ett antal stora verksamheter som har fler medarbetare än 35. Inom Närhälsan finns följsamhet till regionens riktlinjer vad gäller att närmaste chef genomför utvecklingssamtal, lönesamtal och arbetsplatsträff. Dessa arbetsuppgifter får inte delegeras till t ex teamledare. En vårdcentral är en ekonomisk enhet som tecknat avtal enligt Krav- och Kvalitetsboken. Det går inte att dela upp vårdcentralens intäkter på ett sådant sätt att ett fullständigt VPE-ansvar kan delas på flera enhetschefer, dock finns flera exempel på att vi på flera enheter har infört ett nytt chefsled med en eller flera enhetschefer på ett fungerande sätt. Andelen chefen med fler än 35 medarbetare har minskat hade 92 chefer medarbetare och 39 st hade fler än 35 (29%) har 120 chefer medarbetare och 30 st hade fler än 35 (18%). Förvaltningen arbetar aktivt med att hitta lösningar för att uppnå normtalet för så stor andel chefer som möjligt. Dialog förs inom förvaltningsledningen kontinuerligt. Vi försöker även att skapa bättre förutsättningar för ledarskap genom att vi har utbildat ett stort antal teamledare med syfte att avlasta första linjens chef. Vi har även förstärkt kraven på de medicinska ledningsansvariga genom att förtydliga ansvaret för medicinska rådgivare, medicinska rådet med flera. Vi bedömer att vi kommer att ha lösningar för alla chefer vid utgången av Dock kan lösningarna se olika ut. Stödet kan bestå av teamledare, en ledningsgrupp i verksamheten eller att vi inför ett fjärde chefsled på de riktigt stora verksamheterna. 4.3 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. Närhälsans sjukfrånvaro är 7,2% jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 7,5 %. Sjukfrånvaron har minskat med 0,2% jämfört med samma period Andelen långtidssjukskrivna har minskat med 2,2 % jämfört med samma period Inom vårdval Rehab har sjukfrånvaron minskat 0,2% och i Vårdval vårdcentral har sjukfrånvaron ökat

12 Sida 12(21) med 0,1 % De åtgärder som vi fokusera på för att bryta trenden: Fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare. Säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabiliteringsplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro. Ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning. Påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbeta enligt Närhälsans rutiner för rehabilitering. Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: Ett utvecklingsarbete pågår för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete. Stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 9,1% 8,5% 9,0% Undersköterskor m.fl. 7,3% 5,7% 7,2% Läkare 7,3% 3,7% 5,7% Administratör, vård 9,1% 11,2% 9,2% Rehabilitering och förebyggande 7,1% 6,2% 6,9% Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 4,4% 8,1% 4,6% Teknik, hantverkare 0,5% 4,3% 1,6% Administration 3,2% 3,2% 3,2% 7,2% Totalt 7,7% 4,8% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 7,7% 7,8% Män 4,8% 4,6% Totalt 7,2% 7,4% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 56,4% 58,3% Män 46,1% 49,3% Totalt 55,3% 57,5%

13 Sida 13(21) 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Nettoårsarbetare per Mars Mars personalgrupp Förändring Sjuksköterskor, barnmorskor 1 059, ,3-34,7 Undersköterskor m.fl. 281,9 292,6 10,6 Läkare 712,4 722,8 10,4 Administratör, vård 521,1 531,3 10,1 Rehabilitering och förebyggande 698,6 714,7 16,0 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 48,2 51,1 3,0 Utbildning, kultur och fritid 1,0 0,0-1,0 Teknik, hantverkare 1,8 14,9 13,1 Kök, städ, tvätt 0,3 0,8 0,5 Administration 177,8 345,5 167,8 Totalt 3 503, ,9 195,8 Personalvolymen har ökat jämfört med föregående år. Den stora ökningen beror främst på att gemensam administrativ verksamhet flyttats från Styrelsen för Beställd vård till Närhälsan vårdvalsverksamhet. Nettoårsarbetare vårdval Rehab Mars Mars Förändring antal A Sjuksköterskor, barnmorskor 2,83 1,33-1,50 B Undersköterskor m.fl. 12,85 9,73-3,12 F Administratör, vård 50,53 50,03-0,50 G Rehabilitering och förebyggande 535,78 552,75 16,97 K Kök, städ, tvätt 0,25 0,75 0,50 L Administration 22,05 28,00 5,95 Huvudgrupp 624,28 642,59 18,31 Inom vårdval rehab har gruppen rehabilitering och förebyggande ökat mest, här finns fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast och arbetsterapibiträde. Inom denna grupp har arbetsterapeut minskat och övriga grupper ökat, störst ökning står fysioterapeuterna för. Inom gruppen administration återfinns chefer, denna grupp ser ut att ha ökat men det är en omkodning av enhetschef som är förklaringen. I vårdval Rehab behöver personalvolymen anpassas så att man når sina uppsatta mål. Ersättningen baseras till stor del på patientbesök. Personalomsättning, de externa avgångarna för sjukgymnaster/fysioterapeuter har ökat något jämfört med samma period förra året. Nettoårsarbetare vårdval vårdcentral Mars Mars Förändring antal A Sjuksköterskor, barnmorskor 1 054, ,93-30,38 B Undersköterskor m.fl. 267,90 282,83 14,93 C Läkare 713,91 722,80 8,90

14 Sida 14(21) F Administratör, vård 468,11 481,26 13,15 G Rehabilitering och förebyggande 161,15 161,90 0,75 H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 48,18 49,13 0,96 I Utbildning, kultur och fritid 1,00 0,00-1,00 J Teknik, hantverkare 1,86 1,93 0,07 L Administration 155,67 169,81 14,14 Huvudgrupp 2 872, ,60 21,52 Vårdval vårdcentral har personalvolymen inom personalgruppen sjuksköterska, barnmorska minskat jämfört med samma period förra året minskningen är störst i grupperna distriktssköterska och distriktssköterska barn. Distriktssköterskor är en bristgrupp och identifierade i kompetensförsörjningsplanen. Närhälsan har sedan 2014 utbildningstjänster till distriktssköterska. Undersköterskor har personalvolymen ökat. Olika projekt pågår för att pröva uppgiftsväxling mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Närhälsan har inte haft några svårigheter att rekrytera undersköterskor. Läkargruppen ökar, specialistläkare i allmänmedicin minskar och gruppen ST-läkare och läkare ej leg ökar. Läkarförsörjningen är en av Närhälsan stora utmaningar. Det råder nationell brist på specialister i allmänmedicin och rekryteringsfrämjande åtgärder görs. I rehabilitering och förebyggande ingår bland annat kategorierna, psykologer och kuratorer. Psykologer och kuratorer ökar något. Inom Administration är det Ledning som ökat. Ökningen beror att antalet vårdcentralchefer och teamledare har ökat när Närhälsan anpassar sig till VGRs mål att minska antalet underställd personal per chef. Nivån teamledare är ett sätt att förbättra chefers villkor. Den reella ökningen är inte så stor som siffran visar eftersom det i mars 2016 uppkom glapp under tiden som ny chef rekryterades. Personalomsättningen har minskat något jämfört med samma tid förra året. Nettoårsarbetare gemensam adm. verksamhet Mars 2016 Mars 2017 Förändring antal H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 3,00 2,00-1,00 J Teknik, hantverkare 5,00 13,00 8,00 L Administration 146,35 147,73 1,38 Huvudgrupp 154,35 162,73 8,38 Inom gemensam administrativ verksamhet finns ekonomi, HR, kansli, kommunikation, e- hälsostrategisk, utvecklings- och chefläkaravdelning. Dessa verksamheter flyttades den 1 januari 2017 till Närhälsan vårdvalsverksamhet. Ökningen i gruppen teknik och hantverkare är gruppen applikationsspecialist som ökat. Närhälsan ser över de processer som finns på våra enheter med målet att alla professioner ska arbeta på toppen av sin kompetens. Vi vill ta till vara våra patienters kompetens och vilja att aktivt ta del i sin vård genom att skapa alternativa sätt för dem vid till exempel en blodtryckskontroll. Flera av patienternas ärenden kan hanteras via e-tjänsten Mina Vårdkontakter som innebär en förenkling för både patienten och mottagningen. Mertid, enkel övertid, har minskat något jämfört med samma period förra året. Närhälsans uttag av mertid är litet i förhållande till antalet anställda. Ersättning för OB tillägg har minskat

15 Sida 15(21) jämfört med samma period föregående år. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Resultat Närhälsan (vårdval) har för mars 2017 ett resultat på -5,3 mnkr. Resultatet är bättre än budgeten för mars på -11,3 mnkr och samtidigt 5,7 mnkr sämre än 2016 års resultat. Resultatförsämringen jämfört med föregående år beror på att det i början av 2016 betalades ut extra statliga medel och motsvarande intäkter finns inte Det budgeterade resultatet för 2017 är +3 mnkr, varav Rehab har ett budgeterat resultat på +1 mnkr och vårdcentralerna +2 mnkr. Prognosen för helår 2017 är ett positivt resultat på 7 mnkr vilket är 4 mnkr bättre än budget. Det prognostiserade resultatet före avkastningskravet uppgår till 32 mnkr. Vi har ett antal enheter som har ett budgeterat underskott. För flera av dem kommer 2017 att innebära stora anpassningar av verksamheten och i vissa fall sannolikt även strukturella åtgärder. Närhälsan har 2017 en rejäl finansiell utmaning: Finansiellt avkastningskrav till ägaren på 25 mnkr Indirekt avkastningskrav innebärande att driva fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav- och Kvalitetsboken kräver, så kallade politiska jourer. Intäkter Intäkterna har ökat 2017 till följd av den höjda ersättningen i KoK för 2017 för vårdcentraler och Rehab. Intäkterna per mars har ökat med 27 mnkr jämfört med motsvarande period Personalkostnader Personalkostnaderna har per mars ökat med 7,3 % jämfört med 2016 och nyttjandet av bemanningsföretag har ökat med 14,2 % jämfört med 2016 års nivå. Kostnadsökningen beror till stor del på en verksamhetsövergång från beställd primärvård avseende Närhälsans centrala administration. Total kostnad 34 mnkr för perioden. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel är per mars 1,4 % högre d.v.s. 2 mnkr högre än för samma period föregående år. Noak har ökat ytterligare under första kvartalet och en ytterligare kostnadsökning är att förvänta under resterande del av året. Läkemedelskostnaderna förväntas öka under 2017 ca 6 %, följt av ca 5 % 2018.

16 Sida 16(21) Ökningen beror bl.a. på relativt nya, dyra läkemedel som förskrivs i större omfattning, t.ex. nya perorala antikoagulantia och diabetesläkemedel. Fria läkemedel till barn, som infördes 1 januari 2016, kan även under påverka kostnadsökningen i primärvården om den observerade volymökningen fortsätter under perioden. Kostnadsökningen har begränsats av att Närhälsan stängt vårdcentraler under Lokalkostnader Lokalkostnaderna per mars 2017 ligger i samma nivå som samma period föregående år. Övriga kostnader Övriga kostnader per mars 2017 är drygt 20 mnkr lägre än samma period föregående år. Vårdcentraler Krav- och kvalitetsboken för vårdcentral Krav-och kvalitetsboken för 2017 innehåller betydande förändringar i ersättningssystemet jämfört med Förändringarna i KoK 2017 kan för Närhälsan vårdval vårdcentraler innebära en ekonomisk effekt på -0,7 % motsvarande -22,9 mnkr, vilket innebär att det totalt sett finns krav på ytterligare kostnadseffektiviseringar. Viktlistan "ålder och kön": En ny viktlista för ålder och kön gäller för Den innebär att antalet poäng för ålder och kön ökat. Ersättning i samtliga delar i ersättningsmodellen som multipliceras med dessa poäng har därför justerats. Effekt Ålder och kön, vårdtyngd, täckningsgrad, och socioekonomi: Ökad ersättning på 4,8 % vilket inkluderar indexuppräkning och kompensation för fria läkemedel för barn. Dock finns stora variationer mellan olika områden och vårdcentraler. Förändring målrelaterad kvalitet: Antalet målrelaterade indikatorer minskas från 34 till 11 stycken. De tidigare fem separata indikatorerna för diabetes slogs nu ihop och är nu en indikator kallad fullständig registrering NDR. Motsvarande gäller områdena hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom samt KOL. Ersättningen per kvalitetspoäng höjs samtidigt som antalet indikatorer och antalet poäng minskar. Effekten blir en kraftig minskning av ersättning för kvalitet till vårdcentralerna Efter första kvartalet har vi konstaterat att budgeterad intäktsminskning på 50 % stämmer väl överens med utbetalad ersättning för målrelaterad kvalitet. WEB-tjänster: Särskild ersättning till vårdcentraler som uppfyller Kok-bokens krav för att erbjuda e-tjänster till befolkningen. Engångsbelopp om kronor samt 2,50 kronor per poäng för ålder och kön vid genomfört uppdrag. Kvälls- och helgöppen mottagning: Förändring, särskild ersättning utgår för kvällsoch helgöppen mottagning med ett mer begränsat befolkningsunderlag. Ersättning utgår med ett fast belopp per månad. Befolkningsunderlag > , < invånare ger ersättning med kr per månad, befolkningsunderlag invånare ger ersättning med kr per månad och ett befolkningsunderlag på

17 Sida 17(21) invånare ger ersättning med kr per månad. Särskild ersättning för åtagandet inom närområdesansvaret: Ersättning för behandlingsansvaret justeras för patienter på korttidsboende och höjs med kr till kr per plats och år. Personalkostnaderna förväntas öka med 2,5 %, (soc avg ändras från 44,13 % till 44,50 %) och övriga kostnader med 2 %, (62,9 mnkr), (Ersättningen ska nu räcka till fria läkemedel barn 11,6 mnkr) Tidigare år har Närhälsan tvingats erbjuda fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav- och Kvalitetsboken krävde. Regionen gav dessutom Närhälsan uppdraget att etablera en ny jourcentral i Tanum. Resultat Vårdcentralerna visar i mars 2017 ett resultat på -8,3 mnkr. Resultatet följer 2017 års budget på -8,6 mnkr men är 14,0 mnkr sämre än 2016 års resultat. Resultatförsämringen mot föregående år är en effekt av att det i januari 2016, till skillnad mot 2017, erhölls till exempel statliga medel på drygt 11 mnkr för ordnat införande av läkemedel. I maj 2016 stängde Närhälsan fem vårdcentraler vilket yttrar sig vid jämförelser av intäkter och kostnader mot föregående år. Intäkter Sedan årsskiftet har antalet listade minskat med drygt 300. Närhälsan behåller fler listade än tidigare år. Ersättning för vårdtyngd fortsätter att stiga under första kvartalet Personalkostnaderna har ökat med 0,8 %, (ökning 3,1 % exkl. stängda vct) Personalkostnaderna har inte ökat enligt budget då det har uppstått vakanser som täckts med bemanningsföretag. Bemanningsföretagen har ökat med 14,2 %, (ökning 27 % exkl. stängda vct) Brist på läkare gör att nyttjandet av bemanningsföretag ökar. Ökningen av kostnaden för bemanningspersonal skulle ha varit högre, om det inte samtidigt försvunnit kostnader för hyrläkare på de vårdcentraler som stängt tidigare under 2016 samt vid årsskiftet. Läkemedel har ökat med 1,4 %, (ökning 5,4 % exkl. stängda vct) Noak har ökat ytterligare under första kvartalet och en ytterligare kostnadsökning är att förvänta under resterande del av året. Läkemedelskostnaderna förväntas öka under 2017 ca 6 %, följt av ca 5 % Ökningen beror bl.a. på relativt nya, dyra läkemedel som förskrivs i större omfattning, t.ex. nya perorala antikoagulantia och diabetesläkemedel. Fria läkemedel till barn, som infördes 1 januari 2016, kan även under påverka kostnadsökningen i primärvården om den observerade volymökningen

18 Sida 18(21) fortsätter under perioden. Kostnadsökningen har begränsats av att Närhälsan stängt vårdcentraler under Rehab Krav- och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsboken för 2017 innehåller följande förändringar i ersättningssystemet: Höjning av ersättningsnivån per kontaktpoäng från 420 kronor till 429 kronor. Uppräkning i enlighet med uppräkningsfaktorn på två procent. Ersättning för viktade vårdkontakter: Besök utanför mottagning, exkl. besök på hjälpmedelscentral ersätts som besök på mottagning. Justering av lista för diagnoser som ingår i neurovårdsteamens uppdrag och som ersätts med 0,5 kontaktpoäng. Diagnoser för tumörsjukdomar har lagts till och diagnoser där behandlingsindikation för rehab saknas har tagits bort. Målrelaterad ersättning för kvalitet: Justerad indikator och målrelaterad ersättning för registrering i BOA-registret, Bättre Omhändertagande av artros. Ersättning utgår med 300 kr per fullständig registrering i BOA-registret, vilket innebär registrering vid 1:a besöket, genomförd artrosskola samt 3-månaders uppföljning. Justerad indikator och målrelaterade ersättning för upprättande och uppföljning av rehabiliteringsplan. Ersättning utgår med 300 kr per uppföljd rehabplan enligt anvisning. Särskild ersättning för att tillhandahålla e-tjänster: Ersättning utbetalas till de rehabenheter som uppfyller kraven med ett engångsbelopp om kr samt 2,50 kr per kontaktpoäng. Ersättningen utbetalas vid ett tillfälle och avser hela året. Förändringar i KoK 2017 innebär stora förändringar för Närhälsan. Utbudspunkter i nuvarande form försvinner. Ska verksamhet fortsatt bedrivas på dessa platser måste annan form av mottagning starta, rehabenhet, filial eller mottagning utanför rehabenhet. Rehab har/kommer att starta 6 stycken rehabenheter och en filial under Rehab visar i mars 2017 ett resultat på +3,5 mnkr. Resultatet är bättre än 2017 års budget på - 2,2 mnkr och 8,8 mnkr bättre än 2016 års resultat. Prognos samt budget för helår 2017 är ett positivt resultat på 5 mnkr. Intäkter Höjning av ersättningsnivån per kontaktpoäng från 420 kronor till 429 kronor. Införandet av nytt journalsystem under första kvartalet 2016 gav ett produktionsbortfall vilket då påverkade intäkterna negativt. På de flesta enheterna finns ett kundunderlag för att kunna uppnå planerad produktion och därmed ta hem de beräknade intäkterna. Prognosen för vårdvalsintäkter är lika med budget. Trots svårigheter att rekrytera personal i hela regionen har vi lyckats anställa fler medarbetare

19 Sida 19(21) Kostnader Personalkostnaderna ökade i t o m mars 2017 med 5,5 %,motsvarande 4,5 mnkr jämfört med samma period för Utfallet blev 3,3 mnkr lägre än budget kopplat till semestrar och sjukfrånvaro. Personalomsättningen har tidvis varit stor och det blir allt svårare att rekrytera. Fastighetskostnaderna och övriga kostnader är helt i nivå med budget. Närhälsan Primärvårdsstyrelsen Utfall ack Budg ack Utfall ack Budget 2017 Prognos Avvik 2017 Mnkr Regionintäkter 996, ,9 998, , ,8 11,8 Övr intäkter 112,4 97,8 82,5 391,1 436,6 45,5 Summa intäker 1 108, , , , ,4 57,3 Personal -643,4-666,3-599, ,8 623,3 65,5 Bemanningsföretag -59,8-40,2-52,3-160,7-250,0-89,3 Läkemedel -148,8-154,2-146,7-616,8-633,0-16,2 Medicinsk service -64,8-65,6-64,6-260,4-260,2 0,2 Lokalkostnader -68,2-70,6-67,4-282,5-281,4 1,1 Övriga kostnader -119,3-108,3-140,6-433,9-447,6-13,7 Avskrivningar -2,7-3,0-2,9-11,4-12,0-0,7 Summa kostnader , , , ,0-53,1 389,0 Finansiella poster -0,6-0,5-0,6-2,1-2,3-0,2 Resultat före avkastningskrav 0,9-5,1 6,6 28,0 32,0 4,0 Avkastningskrav -6,3-6,3-6,3-25,0-25,0 0,0 Resultat efter avkastningskrav -5,3-11,3 0,4 3,0 7,0 4,0 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Närhälsan (vårdval) har en ekonomisk prognos för 2017 på +7 mnkr, vilket är bättre än årsbudgeten på 3 mnkr. Förvaltningen har dessutom ett positivt eget kapital på 340 mnkr. Primärvårdsstyrelsen har därmed inte formellt uppdraget att upprätta en handlingsplan för år 2017 då vi har ett positiv resultat för 2017 samt ett positivt eget kapital.

20 Sida 20(21) För att fortsätta att ha ekonomiskt hållbara förutsättningar har förvaltningen vidtagit ett antal åtgärder: Handlingsplaner budget/prognos 2017 De vårdcentraler och rehabenheter som inte har sin ekonomi i balans i budget 2017 alternativt under året visar en negativ prognos måste omgående upprätta konkreta handlingsplaner med aktiviteter. Handlingsplanerna inkluderar även en plan för när i tiden vårdcentral- /enhetscheferna räknar med att effekterna av de olika aktiviteterna ska slå in. Handlingsplaner följs löpande upp under året både på totalresultat och på enskilda aktiviteter. Vid ev avvikelser eller förändrade förutsättningar skall handlingsplanerna omgående revideras. Fördjupad controllingrunda Förvaltningsledningen har vid ett antal tillfällen haft och kommer fortsättningsvis att ha fördjupad controllingrunda med de vårdcentraler och rehabenheter som uppvisar störst underskott. Vårdcentral-/enhetscheferna får då beskriva sin analys av orsaker till den ekonomiska situationen, SWOT, den handlingsplan man arbetat fram samt hur förutsättningarna utvecklas och aktiviteter verkställs. Strukturella förändringar Under de senaste åren har flera vårdcentraler stängts eller på annat sätt avyttrats. Om förutsättningar skulle bli sådana för enskild verksamhet, att förvaltningen inte ser någon annan utväg, kan det bli aktuellt med ytterligare stängningar. I dagsläget finns inga sådana planer. Med många konkurrenter på marknaden, svårigheter att rekrytera läkare och det faktum att flera vårdcentraler inte har en ekonomi i balans kommer Primärvårdsstyrelsen noga följa utvecklingen för samtliga vårdcentraler. 5.3 Eget kapital Det ingående egna kapitalet för 2017 beräknas vara 340,0 mnkr. Det motsvarar en ekonomisk reserv för drygt tre veckors kostnader/utbetalningar. Det prognostiserade resultatet för 2017 är 7 mnkr vilket ger ett beräknat utgående eget kapital på 347,0 mnkr. Eget kapital (mnkr) IB 1/ Närhälsan vårdval (Primärvårdsstyrelsen) Prognos ,0 7,0 347,0 UB 31/ Förvaltningen måste ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i Krav- och kvalietsboken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar. Under 2017 sker t ex fortsatt satsning på läkarrekrytering, e-hälsa och forskning- och utveckling.

21 Sida 21(21) 5.4 Investeringar Investeringsbehovet för vårdvalsverksamheten inom Närhälsan planerades för 2017 uppgå till 38 mnkr för medicinsk utrustning och inventarier. Det kommer under 2017 vara en fortsatt hög takt på antalet ny- och ombyggnadsprojekt. Detta innebär att planerade investeringar i de flesta fall avser investering i ny inredning och utrustning, samt lås och larm i samband med dessa projekt. Dessutom pågår det en kontinuerlig reinvestering av medicinsk utrustning på vårdcentralerna. Under perioden planeras för nya utbudspunkter inom Rehab, vilket innebär nyinvestering i utrustning. Utfallet per mars är 4,1 mnkr och prognosen för helår är 30 mnkr, vilket är något lägre än budgeterat. Investeringsramen för fastighetsinvesteringar är 2 mnkr, där det för 2017 finns planer för lokalinvesteringar i av regionen ägda lokaler men inga detaljbeslut. Övriga lokaprojekt som genomförs inom Närhälsan sker i externt förhyrda lokaler där ny- och ombyggnationer finansieras via hyran. Principen för förvaltningen är att verksamheten kan investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten för avskrivning, kapitalkostnad och hyra. 6. Bokslutsdokument och noter Se bokslutsdokumentation med noter. Bilaga Bokslutsdokument../../userfiles/1/documents/2197_2934_BF4A9.xlsx Noter../../userfiles/1/documents/2197_2934_B1CAD.xlsx