Tre händelser och/eller resultat som uppnåtts under perioden

Transkript

1 Sida 1(23) Delårsrapport mars 2017 beställd primärvård 2017 (Uppföljning 2017) Rapporten skapad av Monica Runnquist, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning s specialistmottagningar klarar vårdgarantin om 90 dagar till 90-99% För mottagningar som Ungdomsmottagningar, Sexualmedicinskt centrum, Kris- och traumaenheten, Flyktingmedicinska mottagningen samt mottagningen för Hemlösa, har läkarbesöken minskat något. Dock är den sammantagna produktionen bättre med besök. En orsak till att färre läkarbesök utförs kan vara det minskade antalet asylsökande flyktingar. BUM respektive Gyn ökar sina besök med jämfört med samma period förra året. VGR 1177 har förbättrat sin samtalsstatistik gentemot riksgenomsnittet i antal besvarade samtal och svarstid, men når ännu inte de nationella målen. Vi har tagit över fd Samrehabs verksamhet i Marks- och Svenljunga kommuner. Vi tolkar det som att det tidigare aviserade vårdvalet inom Barnmorskeverksamheten är uppskjutet och inte kommer att startas upp under året. Vi ser positivt på den satsning som görs för att barnsäkra Västra Götalandsregionen genom att en utvecklingsplan ska tas fram för hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. beställd primärvård redovisar per mars 2017 ett resultat på 5,4 mnkr, vilket är 8,6 mnkr bättre jämfört med budget. Resultatet för motsvarande period 2016 var 14,8 mnkr. Prognosen för helåret 2017 är 0 mnkr vilket är samma som budget. Det positiva resultatet beror bl a på större intäkter än beräknat samt vissa personalvakanser där rekrytering pågår. 2. Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Tre händelser och/eller resultat som uppnåtts under perioden Vårdguiden på telefon samtalsstatistik 1177 vårdguiden på telefon har förbättrat sin samtalsstatistik gentemot riksgenomsnittet i antal besvarade samtal och svarstid.

2 Sida 2(23) 2. Vårdval Barnmorskemottagning framflyttat Vi tolkar det som att det tidigare aviserade vårdvalet inom Barnmorskeverksamheten är uppskjutet och inte kommer att startas upp inom en nära framtid. Det arbete som vi startat inför ett vårdval ser vi som ett viktigt arbete för att kontinuerligt förbättra vår barnmorskeverksamhet. 3. Produktion och tillgänglighet s specialistmottagningar klarar vårdgarantin om 90 dagar till 90-99%. BUM respektive Gyn ökar sina läkarbesök med knappt första kvartalet och för övriga yrkeskategorier med drygt besök, totalt en ökning med drygt besök jämfört med samma period förra året. Telefontillgängligheten är fortsatt god till alla verksamheter inom beställd primärvård. Vilka har varit de största utmaningarna under perioden. 1. Nå de nationella målen för 1177 vårdguiden på telefon Det är en utmaning att nå det nationella målet om 85 procent av samtalen besvarade inom 5 minuter inom Sänka sjukfrånvaron Vi arbetar för att sjukfrånvaron som ligger på 6,9 procent ska sjunka så att vi når målet på 5 procent. Några av de åtgärder som genomförs är: fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare. säkerställa att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro ett intensifierat samarbete med företagshälsovården påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbeta enligt s rutiner för rehabilitering ett utvecklingsarbete pågår för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen 3. Hänga med i den digitala utvecklingen Vi arbetar aktivt med att anpassa vår verksamhet till medborgarnas nivå av användning av

3 Sida 3(23) digitala hjälpmedel inom alla områden, som smartphones, surfplattor och laptop med mera och arbetar för att erbjuda fler digitala lösningar. 4. Rehab Mark och Svenljunga har övertagit verksamhet från fd Samrehab och etablerat rehabenheter i Mark- och Svenljunga kommuner. Perioden har präglats av stort fokus på bemanning, tillgänglighet, produktion och nya arbetssätt i syfte att uppnå en ändamålsenlig verksamhet. 5. Kompetensförsörjning psykolog och barnmorskor Vi har svårigheter att rekrytera psykologer och barnmorskor framförallt utanför storstadsområdena. Vilket är samma trend som vad gäller läkarbristen. Behov av kompletterande beslut. 1. FOU Forskning och utveckling inom primärvård är viktig. För att kunna möte omställning i den nära vården behöver man också förstärka medlen till FOU Primärvård. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Utfall Prognos Producentneutral verksamhet mar-17 mar-17 mar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Besök beteendevetare Övriga besök Totalt Beställd primärvård exkl läk tfn Digitala kontakter läkare Totalt Beställd primärvård inkl läk tfn Övrig specialistvård (ex BUM och gyn): Läkarbesök *Besök övriga yrkeskategorier Totalt specialicerad vård Digital kontakt läkare (spec) Producentneutrala verksamheter som Ungdomsmottagningar, Sexualmedicinskt centrum,

4 Sida 4(23) Kris- och traumaenheten, Flyktingmedicinska mottagningen samt mottagningen för Hemlösa, har läkarbesöken sammantaget minskat något mer än budget första kvartalet, - 170, och på helår är prognosen jämfört med utfallet för hela Samtidigt har antal sjuksköterskebesök ökat, drygt +1750, samt besök till beteendevetare ökat, drygt och övriga besök med drygt jämfört med samma period På totalen ger detta en produktionsökning med drygt jämfört med samma period förra året. I budgeten förväntades en kraftig minskning av den totala produktionen vilket således vänts till motsatsen. Vad gäller läkarbesök har antalet asylsökande flyktingar minskat kraftigt och kan vara en viktig orsak till minskade läkarbesök. Samtidigt har behovet av barnmorskor och sjuksköterskor ökat samtidigt som verksamheterna effektiviserat sina vårdprocesser. Vad gäller övriga besök handlar det främst om rehab där vi etablerat rehabenheter i Mark/Svenljunga (före detta Samrehab) samt nytt uppdrag kring ADL-intyg utredningar. BUM respektive Gyn ökar sina läkarbesök med knappt första kvartalet och för övriga yrkeskategorier med drygt besök, totalt en ökning med drygt besök jämfört med samma period förra året. I budgeten förväntades även här en minskning av produktionen vilket således vänts till motsatsen. Även här är en delorsak effektivare vårdprocesser. 3. Mål och fokusområden 3.4 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Arbete med kartläggning av leasade fordon pågår. Flertalet av fordonen används under 1000 mil/år varför samutnyttjande mellan olika verksamheter inom i första hand kan vara ett sätt att minska antalet fordon. Parallellt görs också uppföljning av ersättning för tjänsteresa med egen bil då detta utgör grunden i klimatväxlingen. Under första kvartalet har aktiviteter genomförts för att öka användningen av teknik för distansmöten i enlighet med VGR:s nya mötes- och resepolicy. En minskning av körda mil i egen bil har skett mellan åren Då förvaltningen ansökt om och beviljats flera elcyklar under föregående år förväntas att målet nås. 3.6 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Under denna rubrik har vi samlat de viktigaste områdena och planeringen 2017 för olika utvecklingsområden. Vi arbetar med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag det vill säga information om riktlinjerna, adekvata utbildningar,

5 Sida 5(23) text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. s intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter, till specifika mottagningar samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. På ungdomsmottagningarna fortsätter arbetet för att möta den psykiska ohälsan utifrån det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna Mottagning Unga Vuxna, belägen i Haga Göteborg. Verksamheten riktar sig till åldersgruppen år och är finansierad av HSN-G. Målgruppen är lindrig till måttlig psykisk ohälsa och vårdnivån mellan primärvård och specialistpsykiatri. Bemanningen och kompetensen är bred och kraftfull, 8 personer; psykolog, psykiater, sköterska, socionom och sekreterare. Låga trösklar in och en variation av insatser, som ändå skall begränsas till relativt kort tid. Mottagningen skall inte ta över vårdcentralernas uppdrag, men stötta och hjälpa första linjen i den omfattande utmaning som unga vuxna med psykisk ohälsa utgör idag. Remisser är borttagna i samråd med förvaltning och politik, så att vägen in är via telefon och direktbokning. Väntetid ca 1-2 v i snitt. MUX har som förbättringsområde att med befintliga resurser öka tillgänglighet i telefon och på nätet. MUX kommer från 2017 att implementeras i kontinuerlig drift i s regi fortsatt, från att tidigare ha varit en tillfällig vårdöverenskommelse. 3.7 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patientens ställning inom har flera dimensioner. har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Barnläkarens, barnmorskans och psykologens arbete, liksom habilitering exempelvis, involverar och stärker medborgarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utefter vad medborgaren har för behov. Nytt de senaste åren är tankar om att medborgarna skall vara med och utforma vården på sin mottagning, det vill säga att skapa för medborgarna värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån "what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider m.m., men också utrednings- och behandlingsformer.

6 Sida 6(23) Enligt s affärsplan för arbetar vi med följande fokusområden för att: Göra våra medborgare delaktiga i sin egen vård Involvera våra medborgare i pågående verksamhetsutveckling genom följande prioriterade aktiviteter: Patientråd, kundråd eller fokusgrupper fortsätter att utvecklas för att stärka dialogen med medborgarna. Målet är att hälften av alla enheter skall ha detta i slutet av Nationella patientenkäter genomförs och vi genomför även egna patientenkäter minst två gånger per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser. Kontaktytor för medborgarna på verksamheterna för blir flera för att möta olika patientgrupper behov. Vid verksamhetsutveckling på våra enheter involverar vi våra medborgare i allt högre grad. 3.9 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter att göra karriär inom. Med karriär avses inte bara viljan att ta ett chefskap, utan även att utvecklas i det pedagogiska ledarskapet genom till exempel handledaruppdrag och inom professionen till olika specialistfunktioner. Chefsförsörjningsprocessen är i fokus och vi har identifierat den interna chefsförsörjningen som mycket viktig för att inte få kompetenstapp vid chefsbyten i verksamheten. Vi har bland annat infört ett internt utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss av regionens Assessment center för att identifiera medarbetare med utvecklingsmöjligheter och regionens chefskandidatprogram. Resultat: alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål alla medarbetare ska ha utvecklingssamtal med sin närmaste chef en gång per år alla specialistläkare ska ha minst 10 kompetensutvecklingsdagar per år 4. Personal 4.1 Lönestruktur Styrtal: beställd primärvård mars 2017: 99,9 % jämfört med mars 2016: 99,3 %.

7 Sida 7(23) De senaste åren har arbetat systematiskt med att komma tillrätta med oskäliga löneskillnader mellan grupper som har lika och/eller likvärdigt arbete. Detta har resulterat i att vi har nått mycket nära målbilden. Varje år gör vi en lönekartläggning och identifiera oskäliga löneskillnader och arbeta för att åtgärda dem. Följande åtgärder har genomförts: Vi har i löneöversynen prioritera kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning, vi utbildar chefer i lönebildning och jämställdhet och lägger extra fokus på chefers ansvar att följa lönepolicyn, jämställdhetsplan samt Västra Götalandsregionens riktlinjer för lönesättning. Uppföljning av lönebildningsprocessen sker vid flera tillfällen per år. Följande yrkesgrupper har prioriterats i löneöversynen 2016 i första hand på grund av att de är bristyrkesgrupper i s kompetensförsörjningsplan men också med tanke på att vi har lite kvar innan vi når Västra Götalandsregionens målbild för jämställda löner. Psykolog kr och 3,0% Barnmorska 700 kr och 2,5 % Sjuksköterska SVR 700 kr och 2,5 % Barnsjuksköterska 700 kr och 2,5 % Lönespännvidden i beställd primärvård 2016 Lönespännvidd % 2016 Sjuksköterska 25 % Undersköterska 12 % Läkare 34 % Medicinsk sekreterare 24 % Rehabilitering och förebygg 43 % vårdvalsverksamhet har ökat lönespännvidden något under de senaste tre åren. har chefsintroduktion med tema lönebildning två gånger per år, den riktar sig främst till nya chefer men även för chefer som arbetat några år och vill uppdatera sina kunskaper inom området. Alla lokala ledningsgrupper har löneöversyn på dagordningen vid flera tillfällen, där man bland annat pratar om förutsättningar, prioriteringar och lönestruktur. I

8 Sida 8(23) dessa dialoger är HR stöd. Vi har flera nätverksgrupper och projekt där chefer träffas och pratar lön. Vi tar varje år fram ett förvaltningsgemensamt dokument "Löneöversyn " och "Löneläget " som hjälp till chefer inför löneöversynen samt övrig lönesättning under året. Vi har även gjort en kort powerpoint med information om förutsättningar, prioriteringar, lönestatistik och tidsplan som stöd till chefer för att informera sina medarbetare om löneöversynen t ex vid APT. I våra dokument som chefer får vid chefsintroduktion t ex lönepolicyn och handlingsplanen i samband med löneöversynen finns det beskrivet vilken olika roller som HR och chefer har vid lönesättning och i löneöversynen. 4.2 Chefsförutsättningar har utarbetat en handlingsplan för att nå normtalet medarbetare (antal månadsanställda) per chef. Vid kartläggning ser vi att primärvårdsområde rehab i stort sett når normtalet. Inom vårdcentralsverksamheten finns ett antal stora verksamheter som har fler medarbetare än 35. Inom finns följsamhet till regionens riktlinjer vad gäller att närmaste chef genomför utvecklingssamtal, lönesamtal och arbetsplatsträff. Dessa arbetsuppgifter får inte delegeras till t ex teamledare. Inom beställd vård så har vi ett antal chefer som har färre medarbetare än 10. Detta beror framför allt på stora geografiska avstånd, där ett nära ledarskap inte har kunnat uppnås på annat sätt. Gruppen har dock minskat från 17 chefer (2015) till 10 chefer (2016) hade 41 chefer medarbetare och 1 st hade fler än 35 (2%) har 48 chefer medarbetare och 3 st hade fler än 35 (5%). Förvaltningen arbetar aktivt med att hitta lösningar för att uppnå normtalet för så stor andel chefer som möjligt. Vi försöker även att skapa bättre förutsättningar för ledarskap genom att vi har utbildat ett stort antal teamledare med syfte att avlasta första linjens chef. Vi bedömer att vi kommer att nå normtalet. 4.3 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. s sjukfrånvaro är 6,9 % jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 7,5 %. Sjukfrånvaron har ökat med 0,3% jämfört med samma period Andelen långtidssjukskrivna har minskat med 2,9 % jämfört med samma period En sannolik förklaring till ökningen är att gemensam administrativ verksamhet har flyttats till Primärvårdsstyrelsens ansvarsområde.

9 Sida 9(23) De åtgärder som vi fokusera på för att bryta trenden: fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare. säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbeta enligt s rutiner för rehabilitering Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: ett utvecklingsarbete pågår för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 8,3% 12,5% 8,4% Undersköterskor m.fl. 4,4% 4,4% Läkare 2,7% 1,5% 2,4% Administratör, vård 7,1% 7,1% Rehabilitering och förebyggande 6,9% 3,3% 6,5% Utbildning, kultur och fritid 10,9% 10,9% Kök, städ, tvätt 23,1% 23,1% Administration 4,6% 1,1% 4,3% Totalt 7,1% 4,1% 6,9% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 7,1% 6,9% Män 4,1% 2,9% Totalt 6,9% 6,6% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 50,7% 54,1% Män 42,4% 32,8% Totalt 50,4% 53,3%

10 Sida 10(23) 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Nettoårsarbetare per personalgrupp Mars 2017 Mars 2016 Förändring Sjuksköterskor, barnmorskor 525,9 526,6-0,7 Undersköterskor m.fl. 46,5 42,0 4,5 Läkare 63,8 59,2 4,7 Administratör, vård 45,5 81,8-36,4 Rehabilitering och förebyggande 262,2 239,8 22,3 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 3,0 3,1-0,1 Utbildning, kultur och fritid 1,0 1,0 0,0 Teknik, hantverkare 0,1 5,0-5,0 Kök, städ, tvätt 1,4 1,4 0,0 Administration 112,8 249,2-136,4 Totalt 1 062, ,3-147,1 Personalvolymen har minskat jämfört med föregående år. Den stora minskningen beror främst på att gemensam administrativ verksamhet flyttats från Styrelsen för Beställd vård till vårdvalsverksamhet. Gruppen sjuksköterskor/barnmorskor har minskat med 0,7 nettoårsarbetare. Timanställda har minskat för perioden och månadsanställda har ökat något. Undersköterskor finns inom MUG och antalet tills vidareanställda har ökat. Läkare har ökat med 4,7 nettoårsarbetare. Andelen läkare inom Barn och Ungdomsmedicin är 51 % av det totala antalet nettoårsarbetare. Inom Barn och Ungdomsmedicin har man anställt 3 ST läkare för att klara sin kompetensförsörjning av läkare. Inom MHV/Gyn är andelen 24 % av det totala antalet. Övriga läkare finns inom unika enheter, där flera olika enheter ingår, dessa har ökat med 1,08 nettoårsarbetare. Läkarförsörjningen är en utmaning för och är identifierad i kompetensförsörjningsplanen. Administratör vård, gruppen har minskat med 36,4 nettoårsarbetare detta är en följd av att projektet med att införa nytt journalsystem avslutades under våren I Rehabilitering och förebyggande ingår psykolog, psykoterapeut, kurator, dietist, logoped, arbetsterapeut och fysioterapeut. Störst andel står psykologer för som utgör 38 % av den totala gruppen. Av ökningen med 22,3 nettoårsarbetare står gruppen sjukgymnast/fysioterapeut för största ökningen med 10,5 och arbetsterapeut med 5,7 nettoårsarbetare. Denna ökning förklaras av att Skene rehabmottagning som tidigare ingick i Samrehab som var ett samarbete med kommunen idag är en beställning. Inom gruppen har även kuratorer ökat, ökningen är

11 Sida 11(23) inom Ungdomsmottagningarna. Teknik och hantverkare, har minskat med 5 nettoårsarbetare och administration har minskat med 136,4 nettoårsarbetare. s administrativa avdelningar har flyttats från Beställd vård till Vårdval den 1 januari ser över de processer som finns på våra enheter med målet att alla professioner ska arbeta på toppen av sin kompetens. På 1177 testas nu att samtal av administrativ karaktär besvaras i särskild kö. På barnmorskemottagningarna ses processerna över och fler uppgifter kan föras över till undersköterska, till exempel blodtrycksmätning, övrig provtagning m.m. Vi testar också nya arbetssätt som innebär att patienten själv t.ex. tar sitt blodtryck och rapporterar in via e tjänsten Mina Vårdkontakter vilket innebär en förenkling för både patienten och mottagningen. Personalomsättningen mätt i avgångar inom och utanför Västra Götalandsregionen är i stort sätt oförändrad jämfört med föregående år. Mertid och övertid, har minskat något jämfört med samma period förra året. s uttag av mertid är litet i förhållande till antalet anställda. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat s ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2017 baseras på de vårdöverenskommelser som är tecknade med de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringarna mellan åren redovisas nedan: Generella förutsättningar Samtliga nämnder ger primärvården en netto indexuppräkning på 2,0 procent Minskad beställning Ljusbehandling Tjörn upphör Bassängverksamheten inom delar av Norra nämnden tas bort från beställningen Satsningar Ordnat införande cervixcancerscreening i alla nämnder Ersättning för fria läkemedel barn

12 Sida 12(23) Regionstyrelsens beslut om satsning på Ungdomsmottagningar steg 1 gäller Norra, Södra, Västra och Östra nämnderna. Satsning steg 2 sker i Södra nämnden. Hjällboprojektet i Göteborgsnämnden Lymfödem i Göteborgsnämnden Gynekologi i Göteborgsnämnden Grön Rehab Solbacken i Göteborgsnämnden Sexualmedicinskt centrum i Södra nämnden Beställning av rehabverksamheter i Marks- och Svenljunga kommuner (före detta Samrehab) Kommentarer till resultatet per mars 2017: beställd primärvård redovisar per mars 2017 ett resultat på 5,4 mnkr, vilket är 8,6 mnkr bättre jämfört med budget. Resultatet för motsvarande period 2016 var 14,8 mnkr. Prognosen för helåret 2017 är 0 mnkr, samma som budget. Det positiva resultatet beror bland annat på: - intäkter, t ex större statsbidrag än budgeterat - högre prestationsersättning jämfört med budget - överskott på personalkostnader, rekrytering av vakanser pågår Regionintäkter och övriga intäkter Regionintäkter är 7,5% högre jämfört med budget. Externa intäkter är 34,6% lägre jämfört med budget. Totalt har intäkterna ökar med 5,2% jämfört med budget. Orsaken är tillkomna uppdrag som inte är budgeterade. Intäktsbudgeten innehåller statliga medel avsedda för flyktingrelaterad vård. Nettominskningen för totala intäkter jämfört med föregående beror på verksamhetsövergång av administration från beställd primärvård till Primärvårdsstyrelsen. Personalkostnader och bemanningsföretag Personalkostnaderna är något lägre jämfört med budget, beroende på vakanser i flera verksamheter. Kostnaderna för bemanningsföretag är 3,1 mnkr, vilket är 0,5 mnkr lägre jämfört med budget. Kostnaderna avser framförallt köp av läkare och psykologer. Kostnaderna är 5,2% lägre jämfört med samma period föregående år och detta beror huvudsakligen på verksamhetsövergången av administration. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel är i nivå med budget men ökningen mellan åren är 14,2%.

13 Sida 13(23) Ökningen avser fria läkemedel för barn. Hela den beräknade kostnadsökningen finansieras av de fem nämnderna. Övriga kostnader inkl medicinsk service Övriga kostnader är 16,4% högre jämfört med budget. Till största delen avser ökningen köp av försäkringsmedicinska utredningar. Även IT-kostnader ökar jämfört med budget. Kostnaderna för medicinsk service är 15,2 mnkr, vilket är 1 mnkr högre jämfört med budget. De ökade kostnaderna avser främst laboratorietjänster inom mödravård och barnmedicin. Beställd primärvård Ack utfall Ack budget Ack utfall fg år Förändring (ack-fg ack) Årsbudget Årsprognos Avvikelse (budgprogn) mkr mkr mkr % mkr mkr mkr Regionintäkter 300,5 279,6 301,9-0,5% 1 118, ,4 65,0 Övr intäkter 10,6 16,2 33,9-68,8% 64,9 30,0-34,9 Summa intäker 311,1 295,8 335,9-7,4% 1 183, ,4 30,1 Personal -200,2-202,2-224,8-11,0% -795,9-790,0 5,9 Bemanningsföretag -3,1-3,6-3,3-5,2% -14,4-12,4 2,0 Läkemedel -7,0-6,9-6,1 14,2% -27,8-27,8 0,0 Medicinsk service -15,2-14,2-14,0 8,5% -56,7-61,0-4,3 Lokalkostnader -20,8-20,6-21,3-2,2% -82,3-83,5-1,2 Övriga kostnader -58,8-50,5-50,8 15,7% -202,2-234,8-32,6 Avskrivningar -0,6-0,9-0,7-17,3% -3,5-3,3 0,2 Summa kostnader -305,6-298,9-321,0-4,8% , ,8-30,0 Finansiella poster -0,1-0,1-0,1-13,7% -0,6-0,6 0,0 Resultat 5,4-3,2 14,8-63,3% 0,0 0,0 0,0 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans beställd primärvård har en ekonomi i balans och har därför inte uppdraget att inrapportera åtgärdsplan. 5.3 Eget kapital beställd primärvård har för 2017 ett ingående eget kapital på 24,2 mnkr. Det prognosticerade resultatet för 2017 är 0 mnkr. beställd primärvård avser inte att nyttja det egna kapitalet under Det beräknade egna kapitalet för 2017 är 24,2 mnkr. Eget kapital IB 1/1 Prognos BudgetUB 2017(mars) /12

14 Sida 14(23) (mnkr) Beställd 24, ,2 primärvård 5.4 Investeringar Investeringsbehovet bedömdes för 2017 uppgå till 10,0 mnkr för medicinsk utrustning och inventarier. Det avser främst reinvesteringar av ultraljudsapparater samt nyinvestering i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Till och med mars månad har det investerats för 0,7 mnkr. Prognosen för 2017 är 8 mnkr, dvs något lägre än budget då några investeringar flyttats framåt i tiden. Investeringsramen för fastighetsinvesteringar är 1 mnkr, där det för 2017 finns planer för lokalinvesteringar i av regionen ägda lokaler men inga detaljbeslut. Övriga lokaprojekt som genomförs inom sker i externt förhyrda lokaler, där ny-och ombyggnationer finansieras via hyran. Principen i förvaltningen är att verksamheten investerar för det belopp man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten för avskrivning- och driftskostnader, samt via hyra. 6. Bokslutsdokument och noter Se bokslutsdokumentation med noter. Analyslänkar 7. Övrig rapportering 7.2 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Nuläge s specialistmottagningar klarar vårdgarantin om 90 dagar till mellan %. Produktionen är sammantaget något bättre än budget och jämfört med samma period föregående år. Ekonomin är något bättre än budget. Beställd vård, det vill säga alla gynmottagningar, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, har ett och samma journalsystem. VGR 1177 har förbättrat sin samtalsstatistik gentemot riksgenomsnittet i antal besvarade samtal och svarstid, men når ännu inte de nationella målen. BUM, Central barnhälsovård och mödrabarnhälsovårdsenheterna går 1 september ihop

15 Sida 15(23) till en primärvårdsorganisation. MUX, mottagningen för unga vuxna med psykisk ohälsa, permanentas Utmaningar Leva upp till visionen "utveckling av primärvård i världsklass". Förbättra s varumärke BUM, Centrala barnhälsovården och mödrabarnhälsovårdens nya organisation och förväntade synergieffekter. VGR 1177 på telefon - nå det nationella målet om 85% av samtal besvarade och 5 min svarstid. Samverkan med kommuner/stadsdelsnämnder, sjukhus och vårdval för en sömlös vård, den så kallade Omställningen av vården. Ökande kostnader för läkemedel, lab och bilddiagnostik Återväxt av goda ledare Dialogen med medborgarna Anpassning till medborgarnas nivå av användning av digitala hjälpmedel inom alla områden, som smartphones, surfplattor och laptop som kommunikationsmedel, Upphandla taligenkänning, det vill säga tal till text direkt i dokument som journaler rapporter etc., vilket skulle ge medarbetarna mer hållbar och effektivare dokumentationsprocess. Planerad inriktning Förbättra och utveckla ledarskapet på alla nivåer och med den professionella utvecklingen av medarbetarna i focus, med ständig förbättring för hållbara och goda vårdprocesser, med förbättrad tillgänglighet ur ett bredare perspektiv och medborgarnas medicinska behov utifrån sin livssituation. Förbättra dialogen med medborgarna angående exempelvis mottagningarnas öppettider, tillgänglighet, arbetssätt och prioriteringar. Förbättra samverkan med kommuner/stadsdelsnämnder, sjukhus, och vårdval för en sömlös vård. Ehälsobaserade verktyg introduceras för ökad tillgänglighet, hållbarare arbetssätt och vårdprocesser oberoende av geografisk utgångspunkt. Attraktiv arbetsgivare Hållbar ekonomisk utveckling Analyslänkar

16 Sida 16(23) Bokslutsdokument RR KF BR beställd primärvård :13 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar 4, Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 4, Utrangeringar/nedskrivningar 5 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0

17 Sida 17(23) Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 6, Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -1 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar

18 Sida 18(23) Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

19 Sida 19(23) Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

20 Sida 20(23) 608 beställd primärvård Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning av tjänster, internt Försäljning av tjänster, externt Hyresintäkter Försäljning av material och varor, internt 0 0 Försäljning av material och varor, externt 1 2 Statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Inhyrd personal, bemanningsföretag Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt 0 0 Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokal- och energikostnader, internt Lokal- och energikostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt

21 Sida 21(23) Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 0 Ränteintäkter, externt 2 2 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 0 Totalt 2 2 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt 6 21

22 Sida 22(23) Övriga finansiella kostnader, internt 0 0 Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 0 0 Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt

23 Sida 23(23) Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 0 Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Upplupna sociala avgifter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt