Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2016

Transkript

1 Sida 1(25) Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2016 vårdvalsverksamhet 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av Camilla Karlsson, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning Omstrukturering Den 19 november 2015 fattade primärvårdsstyrelsen beslutet att ansöka om utträde ur kontraktet att bedriva vårdcentralerna i Viskafors, Åby, Skara, Brastad och Åmål så snart som möjligt. Bakgrunden till beslutet var att dessa fem vårdcentraler under en längre tid dragits med ekonomiska underskott och att primärvårdsstyrelsen hade uppdraget från regionfullmäktige att omstrukturera så att de vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativt resultat är avvecklade eller i ekonomisk balans före utgången av Den 2 februari 2016 tog regionfullmäktige beslutet att godkänna primärvårdsstyrelsens ansökan. Beslut om vilket datum stängningen skulle ske dröjde dock från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Tyvärr har detta bidragit till att nedläggningsprocessen har blivit för lång och osäker. Personalen har valt att söka nya jobb och vårdcentralerna kan därmed inte leva upp till kraven i Krav- och kvalitetsboken (Kok-boken) när inte kompetensen finns på plats. Det har blivit ett moment 22. Vårdcentralerna kan inte stänga då det inte finns något beslutat datum och de kan inte heller hålla öppet då personal inte finns på plats. Den 7 april togs därför beslutet av primärvårdsstyrelsen att stänga vårdcentralen i Viskafors den 30 april 2016 och övriga fyra vårdcentraler 31 maj. Den otydliga nedläggningsprocess som har uppstått har varit dyrköpt för hela regionen men framförallt för, som befinner sig på en konkurrensutsatt marknad och därmed måste ha medarbetarnas och invånarnas förtroende. Skadan har inte bara varit i ekonomiska termer utan huvudsakligen skadat vårt anseende då vi inte har kunnat vara tydliga mot våra medarbetare och patienter om NÄR vårdcentralen ska stänga. Tillgänglighet och produktion Vårdval vårdcentral Prognosen för 2016 beräknas bli en lägre produktion jämfört med föregående år på grund av: Planerad stängning av fem vårdcentraler. Att hembesöken ökar med 60 %, vilket tar avsevärt längre tid än besök på mottagningarna som minskar med 11 %.

2 Sida 2(25) Ökad andel läkare med kortare erfarenhet i yrket, vilket innebär en ökad tid per patient för både behandlande läkare och handledande läkare. Vårdval Rehab Alla rehabenheter, med några få undantag, uppfyller tillgänglighetskravet att erbjuda en första tid inom sju dagar. Produktionen beräknas bli något högre än föregående år. Utveckling Nya utbudspunkter inom Vårdval rehab: Trollhättan rehabmottagning, Sylte vårdcentral, Vänersborg rehabmottagning och Vänerparken vårdcentral. Under 2016 pågår en implementering av s triageringsmodell som innebär att patienten erbjuds tid till för behovet lämpligaste yrkeskategori; läkare, fysioterapeut, psykolog, sjuksköterska/distriktssköterska med flera. Vi utvecklar möjligheterna för våra patienter att utföra sina ärenden via Mina vårdkontakter på alla vårdcentraler och rehabmottagningar. Under mars 2016 införde de sista kvarvarande enheterna inom det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph. har nu ett och samma journalsystem inom vårdval vårdcentral och vårdval rehab. Ekonomi (vårdval) visar för mars 2016 ett resultat på +0,4 mnkr. Resultatet är bättre än periodens budget på -8,5 mnkr och resultatet är drygt 0,4 mnkr bättre än utfallet för mars Budget för helår 2016 är ett resultat på 7 mnkr. Prognos för 2016 är ett resultat på -20 mnkr och skillnaden mot budget beror på förväntade engångseffekter av förtida stängningar av de fem vårdcentralerna. har 2016 en rejäl finansiell utmaning i form av avvecklingskostnad för de 5 vårdcentraler som stängs (27 mnkr), finansiellt avkastningskrav till ägaren (25 mnkr) samt ett indirekt avkastningskrav i form av att driva fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav -och Kvalitetsboken kräver, så kallade politiska jourer (25 mnkr). Resultatprognosen 2016 före det finansiella avkastningskravet uppgår till +5 mnkr och om man tar hänsyn även till det indirekta avkastningskravet i form av extra jourutbud så är resultatprognosen +30 mnkr. Vårdcentralerna visar ett resultat för mars 2016 på +5,7 mnkr, Resultatet är bättre än periodens budget på -6,1 mnkr och resultatet är 13 mnkr bättre än utfallet för mars Avvikelsen mot budget är främst en konsekvens av erhållna statliga medel och

3 Sida 3(25) lägre kostnader för läkemedel. Resultatförbättringen mot 2015 beror bl a på nedläggningen av de vårdcentraler som stängt under hösten 2015 och vid årsskiftet 2016 samt att interna servicetjänster är lägre än föregående år. Prognosen för 2016 är ett resultat på -22 mnkr vilket är 27 mnkr sämre än budget och skillnaden motsvarar i sin helhet den beräknade nettokostnaden för den förtida stängningen av de fem vårdcentralerna. Sedan årsskiftet har antalet listade minskat med 9500 främst till följd av stängningen av vårdcentralen i Sätila vid årsskiftet. Detta innebär lägre intäkter. Rehab visar ett resultat för mars 2016 på -5,3 mnkr, Resultatet är något sämre än periodens budget på -2,4 mnkr. Resultatet är knappt 12,6 mnkr sämre än utfallet för mars 2015 främst till följd av den försämrade ersättningen för nybesök samt att det inte var någon indexuppräkning i ersättningen inför Budget och prognos för helår 2016 är ett resultat på 2 mnkr. 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.3 Produktion/Konsumtion arbetar kontinuerligt för att erbjuda kunder/patienter en god tillgänglighet. Vårt mål är att uppfylla vårdgarantin till 100 %. Tillgänglighet Rehabmottagningar Alla rehabenheter med några få undantag uppfyller tillgänglighetskravet att erbjuda en första tid inom sju dagar. Exempel på bidragande orsaker till svårighet att uppfylla kraven är: Solhem en stor efterfrågan och en hög personalomsättning gör att det är svårt att uppfylla kraven. Skövde ombyggnation av lokaler bidrar till att enheten inte haft full kapacitet under året. Tillgänglighet Vårdcentraler Tillgänglighet Vårdcentraler Telefontillgänglighet 0 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som denne kontaktar oss. Telefontillgängligheten följs månatligen inom och resultatet rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet från den senaste publicerade, nationella mätning är från oktober 2015 och visar att besvarade 87 % av alla inkommande samtal samma dag.

4 Sida 4(25) Källa: VGR IT Under 2016 första tre månader har VGR bytt telefonsvarsystem vilket orsakat en del inkörs problem som påverkat vår tillgänglighet. Under våren kommer vi att ha fokus på produktionsplanering och uppgiftsväxling för att kunna erbjuda våra kunder en bättre telefontillgänglighet. Besökstillgänglighet 7 7:an innebär att kunden/patienten, då medicinskt behov föreligger, ska erbjudas tid till läkare i primärvård inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år tillbaka under två veckor på våren och två veckor under hösten. Senaste nationella mätningen är genomförd under de två sista veckorna i oktober 2015 och 90 % av besöken kunde erbjudas inom 7 dagar. Första mätningen för 2016 genomförs 4-15 april och resultaten finns tillgängliga under senare delen av maj. På många av s vårdcentraler pågår utvecklingsarbeten vars syfte och mål är att utveckla både telefon- och mottagningsbesöksprocessen för att kunna erbjuda ännu bättre tillgänglighet. Arbetssätt och metoder ses över för att säkerställa att kundernas behov så långt möjligt kan tillgodoses. Fler och fler e-tjänster erbjuds.

5 Sida 5(25) Produktion Under 2016 pågår en implementering av s triageringsmodell som innebär att patienten erbjuds tid till, för behovet, lämpligaste yrkeskategori, läkare, fysioterapeut, psykolog, sjuksköterska/distriktssköterska m.fl. Utbudet av e-tjänster ökar hela tiden. Arbete pågår för att standardisera och kvalitetssäkra processerna för vård vid diabetes, högt blodtryck, psykisk hälsa och Astma Kol. Vi har även tagit fram ett förenklat verktyg som stöd för en enhetlig behovsanalys och produktionsplanering för i första hand våra vårdcentraler. Vårdcentralernas produktion visar ett lägre utfall Q jämfört med Q Vi bedömer detta bero på: Färre arbetsdagar i Q1 pga av att påsken infaller tidigt jämfört med Färre årsarbetare läkare 2016 men samma nivå av tjänsteköp. Prognosen för 2016 beräknas bli lägre än föregående år pga av: Planerad stängning av fem vårdcentraler. Hembesöken ökar med 60% vilket tar avsevärt längre tid än besök på mottagningarna som minskar med 11%. Ökad andel läkare med kortare erfarenhet i yrket innebär en ökad tid per patient för både behandlande läkare och handledande läkare. Produktion Utfall ack Budget Utfall ack Utfall Prognos ack VG Primärvård mar-16 mar-16 mar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Besök beteendevetare Övriga besök Totalt VG vårdcentraler exkl tfn läk Digitala kontakter läkare Totalt VG vårdcentraler inkl tfn läk Rehab: Besök fysioterapeut/sjukgymnast Besök arbetsterapeut *Besök övriga vårdgivare Totalt Rehab vårdval Totalt

6 Sida 6(25) Produktionen på rehabmottagningarna beräknas bli något högre än utfall 2015 bl.a. på grund av att patienter vid behov sorteras direkt till rehabmottagning istället för som tidigare via läkare först. 6. En attraktivare arbetsgivare 6.3 Lönestruktur Styrtal vårdvalsverksamhet: 98,5 %. Vi har genom vår lönekartläggning identifierat några grupper med oskäliga löneskillnader mellan grupper som har lika och/eller likvärdigt arbete. Följande åtgärder har genomförts: Vi har i löneöversynen prioritera kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning, vi utbildar chefer i lönebildning och jämställdhet och lägger extra fokus på chefers ansvar att följa lönepolicyn, jämställdhetsplan samt VGR s riktlinjer för lönesättning. Uppföljning av lönebildningsprocessen sker vid flera tillfällen per år. Följande yrkesgrupper har prioriterats i löneöversynen 2015 på grund av oskäliga löneskillnader mellan grupper som har lika och/eller likvärdigt arbete samt även att de är bristyrkesgrupper i s kompetensförsörjningsplan. Arbetsterapeut 800 kr, 2,8 % Fysioterapeut 800 kr och 2,8 % Distriktssköterska 900 kr och 2,8 % Psykolog 1050 kr och 3,0% Medicinska sekreterare 700 kr och 3,2% Lönespännvidden i 2015 Lönespännvidd % Måltal 2016 Sjuksköterska 21 % 25 % Undersköterska 16 % 20 % Läkare 56 % 60 % Medicinsk sekreterare 25 % 30 % Rehabilitering och förebygg 57 % 60 %

7 Sida 7(25) Måltalet i Västra Götalandsregionen är att ha en lönespännvidd i de flesta yrkesgrupper på minst 50 %. vårdvalsverksamhet har inte nått måltalet för alla yrkesgrupper men vi fortsätter arbeta för att nå måltalen. 6.4 Chefsförutsättningar har chefsintroduktion med tema lönebildning två gånger per år, den riktar sig främst till nya chefer men även för chefer som arbetat några år och vill uppdatera sina kunskaper inom området. Utbildning i utvecklings- och lönesamtal genomfördes två gånger under Alla lokala ledningsgrupper har löneöversyn på dagordningen vid flera tillfällen, där man bland annat pratar om förutsättningar, prioriteringar och lönestruktur. I dessa dialoger är HR stöd. Vi har flera nätverksgrupper och projekt där chefer träffas och pratar lön. Vi tar varje år fram ett förvaltningsgemensamt dokument "Handlingsplan Löneöversyn " och "Löneläget " som hjälp till chefer inför löneöversynen samt övrig lönesättning under året. Vi har även gjort en kort powerpoint med information om förutsättningar, prioriteringar, lönestatistik och tidsplan som stöd till chefer för att informera sina medarbetare om löneöversynen t ex vid APT. I våra dokument som chefer får vid chefsintroduktion t ex lönepolicyn och handlingsplanen i samband med löneöversynen finns det beskrivet vilken olika roller som HR och chefer har vid lönesättning och i löneöversynen. 6.5 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. s sjukfrånvaro är 7,4 % jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 7,7 %. Sjukfrånvaron har ökat med 0,2% jämfört med samma period Andelen långtidssjukskrivna har ökat med 5,3 % jämfört med samma period De åtgärder som vi fokusera på för att bryta trenden: Fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare. Säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro. Ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning. Påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbeta enligt s rutiner för rehabilitering.

8 Sida 8(25) Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: Ett utvecklingsarbete pågår för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete. Stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 7,8 7,6 7,8 Undersköterskor m.fl. 9,2 17,6 9,3 Läkare 6,9 3,7 5,6 Administratör vård 9,7 9,6 9,7 Rehabilitering och förebyggande 7,7 5,2 7,2 Sjukhustekniker/labpersonal 4,0 2,4 3,9 Utbildning, kultur och fritid 1,6 1,6 Teknik, hantverkare 2,2 2,2 Kök, städ, tvätt 8,3 8,3 Administration 3,6 0,6 3,4 Summa 7,8 4,6 7,4 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Mars 2016 Mars 2015 Kvinnor 7,8 7,8 Män 4,6 3,6 Totalt 7,4 7,2 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Mars 2016 Mars 2015 Kvinnor 58,3 53,2 Män 49,3 39,1 Totalt 57,5 52,2 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Nettoårsarbetare per personalgrupp Mars 2016 Mars 2015 Förändring Netto årsarbetare Netto årsarbetare Sjuksköterskor, barnmorskor 1 059, ,6-42,7 Undersköterskor m.fl. 281,9 277,9 + 4,0

9 Sida 9(25) Läkare 712,4 724,6-12,2 Administratör, vård 521,1 513,8 + 7,3 Rehabilitering och förebyggande 698,6 671,5 + 27,1 Sjukhustekniker/labpersonal 48,2 51,3-3,1 Utbildning, kultur och fritid 1,0 1,6-0,6 Teknik, hantverkare 1,8 2,7-0,9 Kök, städ, tvätt 0,2 0,2 Administration 177,8 132,6 + 45,2 Summa 3 503, ,9 + 24,2 Sjuksköterskor, barnmorskor har minskat jämfört med samma period förra året. Det är inom vårdval vårdcentral och i gruppen distriktssköterskor som den största minskningen skett. stänger 5 vårdcentraler under våren och anpassning till de ekonomiska förutsättningarna sker kontinuerligt. Distriktssköterskor är en bristgrupp och identifierad i kompetensförsörjningsplanen. I gruppen Undersköterskor har ingen större ökning skett. Gruppen Läkare har minskat. Specialist i allmänmedicin är den grupp som minskat mest medan gruppen ST läkare, leg läkare och läkare ej legitimation har ökat. Läkarförsörjningen är en av stora utmaningar. Det råder nationell brist på specialister i allmän medicin och rekryteringsfrämjande åtgärder görs. I rehabilitering och förebyggande ingår kategorin psykologer som ökat inom vårdval vårdcentral. Detta är en följd av ändrade förutsättningar i KoK 2016 som gjort kravet på tillgång till psykolog tydligare. Inom vårdval rehab har skett en ökning av personalkategorierna kanslist vårdadministration, sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut. Ökningen av Kanslist vårdadministration avlastar behandlarna så de kan ha större fokus på patientarbetet. I vårdval rehab behöver personalvolymen anpassas så att man når sina uppsatta mål. Ersättningen baseras till stor del på patientbesök. Sjukgymnast/fysioterapeut har ökat mest men även arbetsterapeuterna har blivit fler. Inom Administration är det Ledning som ökat. En ökning har skett av teamledare. anpassar sig till VGRs mål att minska antalet underställd personal per chef. Nivån teamledare är ett sätt att förbättra chefers villkor. ser över de processer som finns på våra enheter med målet att alla professioner ska arbeta på toppen av sin kompetens. implementerar en triageringsmodell på framförallt alla vårdcentraler men den berör även andra mottagningar såsom till exempel rehabmottagningar. Modellen innebär att patienten sorteras direkt till för behovet lämpligaste profession, läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog eller undersköterska och inte som tidigare ofta först till läkare. Vid årsskiftet 2016/17 beräknar vi att alla vårdcentraler har infört metoden. Vi strävar efter att varje profession ska arbeta på toppen av sin kompetens. Vi vill även ta till vara våra patienters kompetens och vilja att aktivt ta del i

10 Sida 10(25) sin vård genom att skapa alternativa sätt för dem vid till exempel en blodtryckskontroll. De ska själva kunna ta blodtrycket hemma eller på vårdcentralens hälsorum och detta ska kunna registreras i journalen. Vi ser en ständig ökning av inkommande samtal till våra sjuksköterskor på vårdcentralerna vilket innebär att vi har svårt att kunna ta emot alla samtal. Vi har därför startat ett tillgänglighetsprojekt på några vårdcentraler där vi kartlägger ärendetyp på alla samtal. Det visar sig att ca 40% av samtalen är inte av medicinsk karaktär och kan besvaras av en undersköterska eller medicinsk sekreterare. Flera av patienternas ärenden kan också lotsas till e-tjänsten Mina Vårdkontakter som innebär en förenkling för både patienten och mottagningen. Personalkostnaden för perioden ligger inom budget. Personalomsättningen, i samband med att vårdval Rehab infördes ökade de externa avgångarna men de är nu något färre än för samma period förra året. Inom vårdval vårdcentral har externa avgångar ökat inom gruppen sjuksköterskor. Inom gruppen Läkare, specialist i allmän medicin ligger nivån på ungefär samma som förra året, den är lite lägre inom gruppen som helhet. Fler chefer har slutat jämfört med samma period förra året. Mertid, fyllnadstid och enkel övertid har ökat jämfört med samma period förra året och det har skett en minskning av kval övertid. s uttag av mertid är litet i förhållande till antalet anställda. Ersättning för OB tillägg har minskat jämfört med samma period föregående år. 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Resultat (vårdval) visar för mars 2016 ett resultat på +0,4 mnkr. Resultatet är bättre än periodens budget på -8,5 mnkr och resultatet är 0,4 mnkr bättre än utfallet för mars Budget för helår 2016 är ett resultat på 7 mnkr. Prognos för 2016 är ett resultat på -20 mnkr och skillnaden mot budget beror på förväntade effekter av förtida stängningar av vårdcentraler. har 2016 en rejäl finansiell utmaning: 27 mnkr: Avvecklingskostnad för de 5 vårdcentraler som stängs 25 mnkr: Finansiellt avkastningskrav till ägaren 25 mnkr: Indirekt avkastningskrav för att driva fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav -och Kvalitetsboken kräver, så kallade politiska jourer. Prognos exklusive avveckling är +7 mnkr. Prognosen inklusive avvecklingskostnaden är

11 Sida 11(25) -20 mnkr. Prognosticerat resultat före avkastningskrav till ägaren är +5 mnkr. Exkluderar vi dessutom det indirekta avkastningskravet får vi en prognos på 30 mnkr. Prognos resultat utan hänsyn till avveckling Prognos resultat inkl hänsyn till avveckling Prognos resultat före avkastningskrav Prognos resultat före avkastningskrav och jourer Vårdcentraler Rehab Totalt mnkr 25 mnkr 25 mnkr Intäkter Intäkterna beräknades inför 2016 att öka till följd av den höjda ersättningen i KoK för 2016 för vårdcentraler och för planerad produktionsökning på Rehab. Hänsyn togs till att har färre vårdcentraler till följd av gjorda stängningar. Intäkterna för första kvartalet är i stort sett oförändrade jämfört med kvartal 1 år De huvudsakliga orsakerna är: Negativ listningsutveckling för vårdcentralerna. Produktionsbortfall för rehab. Personalkostnader Personalkostnaderna har per mars ökat med 2,1 % jämfört med 2015 och nyttjandet av bemanningsföretag ligger i nivå med första kvartalet Läkemedel Kostnaderna för läkemedel är per mars 4,3 % lägre d.v.s. knappt 7 mnkr lägre än för samma period föregående år. Minskningen beror till delar på att vi blev dubbeldebiterade avseende läkemedelsnära produkter i november 2015 och att detta justerades i januari. Det finns en tydlig ökning av läkemedelskostnader för NOAK och för fria läkemedel för barn. Lokalkostnader Lokalkostnaderna är knappt 5 mnkr lägre per mars 2016 än för samma period föregående år. Kostnadssänkningen är en effekt av: Den nya styrmodellen för servicesamspelet, (lägre priser för interna servicetjänster). Kostnadsbortfall för vårdcentraler som stängt ned.

12 Sida 12(25) Vårdcentraler Krav- och kvalitetsboken för vårdcentral Krav-och kvalitetsboken för 2016 innehåller endast mindre förändringar i ersättningssystemet jämfört med Ny ersättning har tillkommit för behandlingsansvar korttidsboende på 6 tkr per plats och år. Förändring målrelaterad kvalitet: Sex kvalitetsindikatorer stryks som målrelaterade, tre tidigare uppföljningsindikatorer blir målrelaterade och några indikatorer har omformulerats eller fått annan viktning. Tillsammans kan indikatorerna generera 27 kvalitetspoäng. Effekt knappt 0,5 mnkr. Särskild ersättning till vårdcentraler som uppfyller Regionala Stramas krav för att minska antibiotikaförskrivning. Engångsbelopp om 12 tkr samt 2,5 kr per poäng och kön vid genomfört uppdrag. Ersättningen för de tyngsta ersättningsfaktorerna ålder och kön samt vårdtyngd räknas år 2016 upp med 1,7 %. Ersättning för täckningsgrad höjs dock med en högre procentsats, vilket sammantaget ger en indexhöjning med ca 2,0 %. Personalkostnaderna förväntas öka med 2,5 % och övriga kostnader med 2 %, vilket innebär att det totalt sett finns krav på ytterligare kostnadseffektiviseringar. Resultat Budget för helår 2016 är ett resultat på 5 mnkr och prognos för helår 2016 är -22 mnkr. Prognosen innefattar, till skillnad mot budgeten, de beslut som nyligen fattats om förtida stängning av 5 vårdcentraler. Nettoeffekten av stängningarna uppskattas grovt till ca -27 mnkr och den största osäkerheten i beräkningen ligger främst i framkomligheten i att lyckas med att minimera kostnaderna för tomställda lokaler. förutsätter att det inte påförs några viten av hälso- och sjukvårdsnämnderna och hänsyn är därför inte tagen till detta i prognosen. Vårdcentralerna visar ett resultat för mars 2016 på +5,7 mnkr, Resultatet är bättre än periodens budget på -6,1 mnkr och resultatet är 13 mnkr bättre än utfallet för mars Avvikelsen mot budget är främst en konsekvens av erhållna statliga medel, kostnader för läkemedel (se nedan). Resultatförbättringen beror även på nedläggningen av de vårdcentraler som stängt under hösten 2015 och vid årsskiftet 2016 samt att interna servicetjänster är lägre än föregående år. Intäkter Sedan årsskiftet har antalet listade minskat med 9500 främst till följd av stängningen av vårdcentralen i Sätila. Personalkostnaderna har ökat med 1,1 % Det finns sjunkande personalkostnader under första kvartalet till följd av svårigheten av att behålla medarbetare på de enheter som är beslutade att läggas ner våren

13 Sida 13(25) Bemanningsföretag har därför nyttjats i högre grad på dessa vårdcentraler. Bemanningsföretagen har ökat med 0,6 % Ökningen av kostnaden för bemanningspersonal skulle ha varit högre, (se ovan beskrivning), om det inte samtidigt försvunnit kostnader för hyrläkare på de vårdcentraler som stängt tidigare under hösten 2015 samt vid årsskiftet. Läkemedel har minskat med 4,3 % Minskningen är en effekt av att vi blev dubbeldebiterade avseende läkemedelsnära produkter i november 2015 och att detta justerades i januari. Kostnaderna har sjunkit jämfört med föregående år till följd av patentutgångar t.ex. astma- och KOL-läkemedel. Minskade läkemedelskostnader är även en effekt av att stängt vårdcentraler under hösten 2015 samt vid årsskiftet. Noak har ökat med 123 %, motsvarande 4 mnkr, under första kvartalet 2016 jmf med kvartal 1 år Fortsatt kostnadsökning är att förvänta och from årsskiftet utgår till skillnad från förra året ingen ersättning. Från och med början av 2016 bär kostnaden avseende fria läkemedel för barn då egenavgiften för patienten tagits bort. För första kvartalet 2016 har det skett en kostnadsökning på 650 %, motsvarande 3,2 mnkr, jmf kostnaderna per kvartal under Någon kompensation i form av ersättning för fria läkemedel barn har ännu inte utgått. Rehab Krav- och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsboken för 2016 innehåller följande förändringar i ersättningssystemet: Justering av ersättning för CNI, tröskelvärde (3,0) och ersättning per CNI-poäng (65 kr). Teambesök (en patient möter flera yrkeskategorier samtidigt) får vikt 3,0. Gruppbesök (flera patienter möter samtidigt flera yrkeskategorier) får vikt 0,8 per deltagande patient. Ändrad tilläggsvikt för förstabesök inom 365 dagar från 1,0 till 0,5. Beräknad negativ effekt för - 27 Mkr. Ändrad ålder för tilläggsvikt vid yngre patienter från 10 år till 12 år. Justerad indikator för målrelaterad ersättning för BOA-registrering. Indexuppräkning av ersättningen har inte skett för Rehab visar ett resultat för mars 2016 på -5,3 mnkr, Resultatet är något sämre än periodens budget på -2,4 mnkr. Resultatet är knappt 12,6 mnkr sämre än utfallet för mars 2015 främst till följd av den försämrade ersättningen för nybesök samt att det inte var någon indexuppräkning i ersättningen inför 2016.

14 Sida 14(25) Budget och prognos för helår 2016 är ett resultat på 2 mnkr. Intäkter Ersättning kronor per poäng för år 2016 är oförändrad jämfört med 2015 och därmed har det inte skett någon kompensation för pris- och löneökningar. Intäkterna ligger 10,0 mnkr lägre än planerat. En viktig orsak är produktionsbortfall i samband med införandet av ett nytt journalsystem i "Storgöteborg" Kostnader Personalkostnaderna ligger 4,2 mnkr lägre än budget bland annat till följd av vakanser. Personalkostnaderna har per mars ökat med 8,9 % jmf med 2015 som en följd av nystartad och utökad verksamhet. Fastighetskostnaderna är helt i nivå med budget. Övriga kostnader ligger 2,7 mnkr lägre än budget. Tabell resultat vårdval Primärvårdsstyrelsen Utfall ack Budg ack Utfall ack Budget 2016 Prognos 2016 Avvik Regionintäkter 998, ,1 998, , ,5-85,5 Övr intäkter 82,5 68,6 82,5 274,2 275,3 1,1 Summa intäkter 1 081, , , , ,7-84,4 0 Personal -599,7-617,1-587, , ,8 70,6 Bemanningsföretag -52,3-42,4-52,0-169,7-215,0-45,3 Läkemedel -146,7-167,3-153,4-669,2-608,2 61,0 Medicinsk service -64,6-65,3-66,7-265,4-265,0 0,4 Lokalkostnader -67,4-70,2-72,0-280,8-294,7-13,9 Övriga kostnader -140,6-134,4-146,5-537,5-554,5-17,0 Avskrivningar -2,9-2,8-2,7-11,1-9,5 1,6 Summa kostnader , , , , ,8 57,4 Finansiella poster -0,6-0,5-0,4-2,0-2,0 0,0 Resultat före avkastningskrav 6,6-2,3 0,0 32,0 5,0-27,0 Avkastningskrav -6,3-6,3 0,0-25,0-25,0 0,0 Resultat efter avkastningskrav 0,4-8,5 0,0 7,0-20,0-27,0

15 Sida 15(25) 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Det prognostiserade underskottet på -20 mnkr är en effekt av de engångskostnader som uppstår till följd av stängningen av fem vårdcentraler. Nettokostnaden stängningen bedöms till -27 mnkr där den största kostnaden avser hyra resterande kontraktstid. Vårdcentralerna stänger i april och maj och i samband med det bokas samtliga återstående kostnader upp. Arbete pågår för att få andra verksamheter och/eller andra hyresgäster i de lokaler som blir tomställda. För att fortsätta att ha ekonomiskt hållbara förutsättningar har förvaltningen vidtagit ett antal åtgärder: Handlingsplaner budget/prognos 2016 De vårdcentraler som inte hade sin ekonomi i balans i budget 2016 alternativt visar en negativ prognos fick omgående upprätta konkreta handlingsplaner med aktiviteter. Handlingsplanerna inkluderade även en plan för när i tiden vårdcentralcheferna räknar med att effekterna av de olika aktiviteterna skulle slå in. Handlingsplanerna följdes löpande upp under året. Uppföljningen sker både på totalresultat och på enskilda aktiviteter. Vid ev avvikelser eller förändrade förutsättningar skall handlingsplanerna omgående revideras. Fördjupad controllingrunda Förvaltningsledningen har vid ett antal tillfällen haft och kommer att ha fördjupad controllingrunda med de vårdcentraler med störst underskott. Vårdcentralcheferna får då beskriva sin analys av orsaker till den ekonomiska situationen, SWOT, samt den handlingsplan man arbetat fram. Strukturella förändringar Vårdcentralerna i Dalum, Fritsla och Floby stängdes Vad gäller Dalum finns den kvar som filialverksamhet till vårdcentralen i Ulricehamn. Dessutom stängdes Sätila 1/ I april och maj 2016 stängs vårdcentralerna Brastad, Skara, Viskafors, Åby och Åmål. Med många konkurrenter på marknaden, svårigheter att rekrytera läkare och det faktum att flera vårdcentraler inte har en ekonomi i balans kommer Primärvårdsstyrelsen noga följa utvecklingen för samtliga vårdcentraler. 9.3 Eget kapital Det ingående egna kapitalet för 2016 är 306,2 mnkr. Det motsvarar en ekonomisk reserv för tre veckors kostnader/utbetalningar. Det prognostiserade resultatet för 2016 är -20,0 mnkr vilket ger ett beräknat utgående eget kapital på 286,2 mnkr. Eget kapital (mnkr) IB 1/ Prognos 2016(mars) UB 31/ Vårdvalsverksamhet 306,2-20,0 286,2

16 Sida 16(25) Förvaltningen måste ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i KoK-boken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar. Under 2016 sker t ex fortsatt satsning på läkarrekrytering, forskning- och utveckling samt byte av journalsystem. 9.4 Investeringar Investeringsbehovet under 2016 avseende medicinsk utrustning och övriga inventarier är planerade till 39 mnkr. Investeringarna avser främst re-investering av medicinsk utrustning samt nyinvesteringar i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Investeringstakten ser ut att bli något lägre än budgeterat främst beroende på fördröjningar i några lokalprojekt. Principen för förvaltningen är att verksamheten ska kunna investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten (avskrivning, räntor och hyror). Utfaller per mars är 1,5 mnkr (1,8 mnkr 2015) och helårsprognosen är 30 mnkr, vilket är 9 mnkr lägre än budget (39 mnkr i budget). 10. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument och noter se bilagor. 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Många flyktingar söker sig just nu till Europa, Sverige och Västra Götalandsregionen på grund av situationen i Syrien, Irak och andra länder. Detta innebär att vi har fått ett ökat tryck på våra vårdcentraler då vi genomför hälsoundersökningar på nyanlända flyktingar, samt tar hand om somatiskt sjuka och i vissa fall traumatiserade patienter. Trycket är dock ojämnt fördelat över regionen. Mobila team har startats inom flera områden för att möta den ökade arbetsbelastningen. Vi ser även en viss undanträngningseffekt. Den merkostnad som vårdvalsverksamheten haft tom mars 2016 för flyktingmottagande uppskattas till storleksordningen 8-10 mnkr. Vårdcentralerna har ännu inte erhållit något statsbidrag för flyktingmottagande förutom ersättningen för hälsokontroll. 12. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Vårdval vårdcentral Den 19 november 2015 fattade Primärvårdsstyrelsen beslutet att ansöka om utträde ur kontraktet att bedriva vårdcentralerna i Viskafors, Åby, Skara, Brastad och Åmål så snart som

17 Sida 17(25) möjligt. Bakgrunden till beslutet var att dessa fem vårdcentraler under en längre tid dragits med ekonomiska underskott och att primärvårdsstyrelsen hade uppdraget från Regionfullmäktige att omstrukturera så att de vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativt resultat är avvecklade eller i ekonomisk balans före utgången av Den 2 februari 2016 togs beslutet i Regionfullmäktige att godkänna primärvårdsstyrelsens ansökan. Beslut om vilket datum stängningen skulle ske dröjde dock från Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Tyvärr har detta bidragit till att nedläggningsprocessen har blivit för lång och osäker. Personalen har valt att söka nya jobb och vårdcentralerna kan därmed inte leva upp till kraven i krav- och kvalitetsboken när inte kompetensen finns på plats. Det har blivit ett moment 22. Vårdcentralerna kan inte stänga då det inte finns något beslutat datum och de kan inte heller hålla öppet då personal inte finns på plats. Den 7 april togs därför beslutet av primärvårdsstyrelsen att stänga vårdcentralen i Viskafors den 30 april 2016 och övriga fyra vårdcentralen 31 maj. Den otydliga nedläggningsprocess som har uppstått har varit dyrköpt för hela regionen men framförallt för, som befinner sig på en konkurrensutsatt marknad och därmed måste ha medarbetarnas och invånarnas förtroende. Skadan har inte bara varit i ekonomiska termer utan huvudsakligen skadat vårt anseende då vi inte har kunnat vara tydliga mot våra medarbetare och patienter om NÄR vårdcentralen ska stänga. Vårdval Rehab Inför 2016 har en förändring skett i Krav- och kvalitetsboken vilket inneburit att de ekonomiska förutsättningarna kraftigt försämrats för oss i Rehab; utebliven uppräkning och halverad ersättning för nya patienter. Nya enheter Sävedalen rehabmottagning startade Nya utbudspunkter Trollhättan rehabmottagning, Sylte vårdcentral Vänersborg rehabmottagning, Vänerparken vårdcentral Stängning av utbudspunkt Utbudspunkten Myggenäs rehabmottagning stängdes Tillgänglighet Alla rehabenheter med några få undantag uppfyller tillgänglighetskravet att erbjuda en första

18 Sida 18(25) tid inom sju dagar. Exempel på bidragande orsaker till svårighet att uppfylla kraven är: Solhem en stor efterfrågan och en hög personalomsättning gör att det är svårt att uppfylla kraven. Skövde ombyggnation av lokaler bidrar till att enheten inte haft full kapacitet under året. IT-området Under mars 2016 införde de sista kvarvarande enheterna inom det nya journaldokumentationssystemet AsynjaVisph. Alla enheter inom, vårdval vårdcentral och vårdval rehab, har nu samma journalsystem. Detta underlättar en rörlighet för medarbetare inom förvaltningen och en effektivare rapport och analys av vår utdata. Samtidigt har vi nu förutsättningar för att börja vidareutvecklas med att ge våra patienter möjlighet att läsa sin egen journal, boka sina egna besök och andra ärenden med flera e-hälsoinriktade tjänster. har totalt bytt journalsystem inom 529 verksamheter stora som små. 850 utbildningar i samband med journalbytet är genomförda. Nu påbörjas arbetet med att uppdatera utbildningar, samordna rutiner mm för att ge alla samma förutsättningar i journalsystemet. Vi har dessutom satt 177 databaser i läsläge och härigenom gett förutsättningar för att minska IT-kostnaderna avsevärt då många servers kan stängas. Den totala kostanden för hela AsynjaVisph projektet blev lägre än den planerade budgeten som förvaltningarna Habilitering och Hälsa samt gemensamt planerat. Marie-Louise Gefvert Primärvårdschef

19 Sida 19(25) Bilagor Bokslutsdokument RR KF BR vårdvalsverksamhet Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar 4, Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar 4, Utrangeringar/nedskrivningar 78 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet

20 Sida 20(25) Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 45 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 2 1 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier pågående investeringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar

21 Sida 21(25) Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

22 Sida 22(25) vårdvalsverksamhet Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt 0 0 Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor, externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt

23 Sida 23(25) Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Maskiner och inventarier Totalt Nedskrivningar Maskiner och inventarier 30 0 Totalt 30 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 96 Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 5 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt 0 1 Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar Årets investering i maskiner och inventarier Årets pågående investering 189 0

24 Sida 24(25) Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt

25 Sida 25(25) Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt