Delårsrapport augusti 2016 beställd primärvård

Transkript

1 Sida 1(31) Delårsrapport augusti 2016 beställd primärvård beställd primärvård 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av Monica Runnquist, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning Höjdpunkter inom beställd primärvård får mycket goda resultat i patientenkäter, där resultatet ligger i nivå 97-99% Kunderna skattar också att vi har en hög eller mycket hög grad av tillgänglighet. Vi fortsätter utveckla kundråd, patientråd eller fokusgrupper. Produktionen går något bättre än budget och föregående år och specialistmottagningarna klarar vårdgarantin om 90 dagar till mellan 90 och 99 procent. Tillgängligheten ökas via flera olika ingångar till enheterna. Ex genom Mina vårdkontakter, Webbtidbokning och Drop-in mottagning. Vårt nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph är infört. har nu ett och samma journalsystem. Vi gläds åt att den politiska inriktningen gällande specialistvård för barn till stor del är i den riktning som barn och ungdomsmedicin verkar och pläderar för. Det vill säga förstärkt primärvård och utbyggnad och utveckling av specialistvård i barnens närområde. Detta är både samhällsekonomiskt smart och en kvalitetshöjning för medborgarna. Barnkompetensen i alla hälso- och sjukvårdsled behöver höjas och därför är en nära specialistvård för barn och unga en strategisk satsning. Vårdcentraler och elevhälsa behöver vårt stöd i större utsträckning än vad vi kan ge idag. BUM, Central barnhälsovård och mödrabarnhälsovårdsenheterna går 1 september ihop till en gemensam primärvårdsorganisation. Utmaningar Vi känner oro för utveckling av Vårdval mödravård samtidigt som vi gör nödvändigt förberedelsearbete. Detta genom att göra översyn av lokaler, kvalitet, arbetssätt och ledning med mera. Flyktingströmmarna har gett ökad belastning på bland annat våra barnmorskemottagningar. Vi har gjort överanställningar och startat mobila team för att möta den ökade arbetsbelastningen Vårdguiden på telefon uppfyller inte målen vad gäller svarstid. Samverkan med kommuner/stadsdelsnämder, sjukhus, och vårdval för en sömlös vård. Ökande kostnader för läkemedel, lab och bilddiagnostik

2 Sida 2(31) Ekonomi beställd primärvård redovisar per aug 2016 ett resultat på 45 mnkr, vilket är 16 mnkr bättre jämfört med budget. Resultatet för motsvarande period 2015 var på samma nivå det vill säga 45 mnkr. Prognosen för helåret 2016 är 5 mnkr, det vill säga 5 mnkr bättre jämfört med budget. Det positiva resultatet beror bland annat på att intäkter och kostnader inte följs åt periodiseringsmässigt samt personalvakanser inom flera verksamheter. 2. En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska ska regionuppdraget för de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder implementeras vilket kommer att kräva kompetensutveckling och även dietistmedverkan. Samverkan sker enligt Kok och VÖK med samhällets övriga aktörer. Implementering av de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har ej genomförts enligt plan på grund av att regionuppdraget inte varit fastställt utan förväntas ske Psykologerna på Psykologenheten för Mödra- och barnhälsovård är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom MBHV. Utgångspunkten för arbetet är föräldraskapet med barnet i fokus. 3. Ett kraftfullt miljöarbete 3.1 Prioriterade mål Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska kommer att under 2016 fortsätta arbetet med att utveckla resfria möten, ökad användning av miljöfordon och arbeta för att begränsa användningen av privata fordon i tjänsten då så är möjligt. Ett instrument i den strävan är det aviserade beslutet om klimatväxling i regionen. Öka användningen av Skype i samband med interna och externa möten. I övrigt arbetar med begränsning av den direkta miljöpåverkan framför allt genom implementering av kraven i miljödiplomeringen och det handlingsprogram för som s ledningsgrupp beslutat.

3 Sida 3(31) 3.2 Fokusområden Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar I samverkan med vårdhygien och chefläkarfunktionen ses rutiner över för minskad användning av förbrukningsmaterial där så är möjligt. Försök görs att också att påverka leverantör om mindre förpackningsmaterial för att minska avfallsmängder främst genom krav i upphandlingar. Genomgångar görs årligen med hjälp av kemikaliehanteringsprogrammet KLARA för att identifiera möjliga substitutioner eller minskning av användningen av förlighetsklassade kemikalier. I den fortsatta utvecklingen av Tage (system för återbruk av inventarier) kommer delta tillsammans med bland annat VGR:s miljöavdelning. har deltagit i arbetet med inredningsupphandlingen som är en av regionens miljöprioriterade upphandlingar. 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Implementering av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. PÅGÅR Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enl plan. PÅGÅR s intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. PÅGÅR Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. PÅGÅR Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. PÅGÅR På ungdomsmottagningarna fortsätter arbetet för att möta den psykiska ohälsan utifrån det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna PÅGÅR Mottagning Unga Vuxna, belägen i Haga Göteborg. Verksamheten riktar sig till åldersgruppen år och är finansierad av HSN-G. Målgruppen är lindrig till måttlig psykisk ohälsa och vårdnivån mellan primärvård och specialistpsykiatri. Bemanningen och

4 Sida 4(31) kompetensen är bred och kraftfull, 8 personer; psykolog, psykiater, sköterska, socionom och sekreterare. Låga trösklar in och en variation av insatser, som ändå skall begränsas till relativt kort tid. Mottagningen skall inte ta över vårdcentralernas uppdrag, men stötta och hjälpa första linjen i den omfattande utmaning som unga vuxna med psykisk ohälsa utgör idag. Remisser är borttagna i samråd med förvaltning och politik, så att vägen in är via telefon och direktbokning. Väntetid ca 1-2 v i snitt. MUX har som förbättringsområde att med befintliga resurser öka tillgänglighet i telefon och på nätet. MUX kommer från 2017 att implementeras i kontinuerlig drift i s regi fortsatt, från att tidigare ha varit en tillfällig vårdöverenskommelse. Det neuropsykiatriska uppdraget på BUM mottagningarna i Partille, Härryda och Mölndal har hittills i år resulterat i 60 utredningar av barn, företrädelsevis förskole ålder med autism och/eller ADHD. s Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (NUPH) har i maj bjudit in till en presentation av forskningsresultaten efter två årsuppföljningen av den evidensbaserade individuella föräldrastödsmodellen Family Check-up. Ytterligare olika modeller och metoder är under utarbetande för olika grupper av diagnoser och symtom. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Medborgarnas uppfattning om Under april-maj genomfördes s kundenkät i samtliga verksamhetsområden. Nästan 6000 patienter som besökt mottagningarna inom den beställda vården besvarade enkäten. Enkäten är omarbetad och har nya frågor, resultatet kan därför inte jämföras med tidigare enkätundersökningar. Frågan som handlar om patientnöjdhet Jag är nöjd med mitt besök svarar upp mot ett av målen i s nya affärsplan. Måltalet är 98%. I vårens enkät blev resultatet för den frågan 99% för barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningarna och MBHV-psykologmottagningar. För barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt gynekologmottagningar var 97% av patienterna nöjda med sitt besök. I fritextkommentarerna fanns ex önskemål om utökade telefontider och mer drop-in. Många uttrycker uppskattning för gott och professionellt bemötande. Möjligheten till webbokning är också efterfrågat och uppskattas. En nyhet med årets enkät var att den gick att besvara via SMS-utskick. Resultatet från enkäten används i enheternas interna förbättringsarbete.

5 Sida 5(31) Aktiviteter Dialogen med våra medborgare är en förutsättning för att skall kunna utvecklas till en primärvård i världsklass utefter medborgarnas förväntningar och behov. Nedan listas i punktform några av de väsentligaste aktiviteterna med detta syfte. Nationella patientenkäter genomförs och analyseras, liksom egna patientenkäter, minst en gång per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser. Resultat och beskrivning hur vi tar omhand synpunkterna återförs via anslag i våra väntrum. PÅGÅR Patientråd eller fokusgrupper utvecklas på enheterna med mål att alla mottagningar ska ha någon form av regelbundna träffar med medborgarna för att i dialog förbättra och utveckla sin verksamhet. PÅGÅR Information, skriftligt i olika medier, om vård, behandling och uppföljning utvärderas och förbättras kontinuerligt och utnyttjar i allt högre grad tillgängliga medier och med mål att skrivas på olika språk. PÅGÅR Webbtidbokning införs på alla typer av mottagningar och enheter och anpassas efter medborgarnas önskemål och verksamheternas karaktär. PÅGÅR Marknadsföring och kommunikation med medborgarna fortsätter utvecklas tillsammans med kommunikationsavdelningen. PÅGÅR

6 Sida 6(31) Dialogen i varje möte bör ha som syfte att underlätta för våra medborgare att bli medaktörer i utvecklingen av sin egen hälsa och i all typ av vård och behandling. Dialogen mellan vårdgivare i olika förvaltningar har samtidigt samma syfte för att skapa sömlösa vårdkedjor och stärka patients ställning i sin resa mellan vårdgivarna. Forskning talar starkt för att detta gör hälso- och sjukvården betydligt mer effektiv och uthållig för den enskilde medborgaren och ökar livskvaliteten totalt, samtidigt som resursutnyttjandet optimeras. Flera utvecklingsprojekt pågår med detta syfte. Här ges några exempel: Personcentrerat arbetssätt, prövas som modell över möjligt arbetssätt över de flesta förvaltningar, sjukhus och primärvård i hela VGR. Handlar inte bara om arbetet medarbetare-patient utan även om arbetet kring patienten medarbetare-medarbetare respektive ledning-medarbetare. Görs i samarbete med GPCC, Centrum för patientcentrerad vård, Göteborgs universitet. PÅBÖRJAS FIT-projekt; Feedback-Informed-Treatment, psykologer och kuratorer inleder och avslutar varje konsultation tillsammans med patienten med kortare enkäter som ifylls i en surfplatta. Medborgarens medvetenhet om sin egen vård och behandling ökas samtidigt som terapeutens kliniska förmåga förbättras när terapin ytterligare individualiseras efter patientens behov och förutsättningar. PÅBÖRJAS Närsjukvårdsutvecklingsprojekten har med syfte att skapa sömlösa vårdkedjor utan ledtider med patientens focus i centrum i samverkan med alla vård- och omsorgsgivare; akutsjukvården, hemsjukvården, hemtjänsten och primärvården. PÅGÅR, nya delprojekt PÅBÖRJAS Prognos Arbetet med att stärka patienterna i hälso- och sjukvården är ett långsiktigt arbete och fortsätter kontinuerligt under som en naturlig del av verksamheterna. Arbetet leds såväl av verksamhetschefer i den dagliga verksamheten, som i särskilda projekt i samverkan med sjukhus och kommuner. Detta förväntas avspegla sig i patientenkäter under Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Mödrahälsovården rapporterar till sitt nationella register. De barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna rapporterar till registret för barnfetma. Vi arbetar framåt med förbättrad återföring och analys av resultaten för våra verksamheter.

7 Sida 7(31) 5.2 Fokusområden Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Implementering av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag det vill säga information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, textoch internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. s intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. Uppfylla vårdgarantin Mål för telefontillgänglighet till 1177 Vårdguiden på telefon Nationellt mål 2016 Andelen besvarade samtal ska vara minst 85 % VGR: s mål 2016: Högre andel besvarade samtal än riket.

8 Sida 8(31) Nationellt mål: Genomsnittliga svarstiden för de besvarade samtalen ska understiga 5 minuter. VGR: s mål 2016: Kortare genomsnittlig svarstid än riket.

9 Sida 9(31) 1177 Vårdguiden på telefon i Västra Götalandsregionen ligger hittills i år lägre än riket i genomsnitt i nationella jämförelser VGR har haft högst antal inkommande samtal i nationella jämförelser. Antalet uppgår till drygt 24 % av den totala mängden inkommande samtal till tjänsten 1177 i riket hittills i år. I VGR har ringts 0,43 samtal per invånare. Under infektionsmånaderna april och maj, där antal inringande var som högst med över samtal besvarades dock som flest samtal hittills i år, 68 %. Medelväntetiden var då också som lägst med drygt 12 minuter. Ännu har inget landsting/region uppnått målvärdena. Besökstillgänglighet Specialistmottagningar inom Enligt nationell vårdgaranti ska specialistmottagningar erbjuda tid till första besök till läkare

10 Sida 10(31) inom 90 dagar. Inom rapporterar sedan flera år tillbaka gynekologiska mottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar månatligen väntetider till Sveriges Kommuner och Landsting.

11 Sida 11(31) Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Personcentrerat arbetssätt berör inte bara mötet medarbetare och patient som medaktör utan även mötet medarbetare-medarbetare respektive ledning-medarbetare. Idén är att inkludera förhållningssätt, förmågor och andra delar som följdriktigt kan betraktas som viktiga resurser för individen att utveckla sin livssituation, sin behandling eller arbetssätt. Forskning visar att vård och behandling blir mer effektiv och av högre kvalitet när patienten involveras som medaktör och tar ansvar för sin egen hälsa. På samma sätt kan en individ och grupp förbättra sitt arbete, sitt hantverkskunnande och gemensamma skicklighet avsevärt med ett mer fokuserat och utvecklande arbetssätt. Primärvården har en lång tradition av att arbeta med hela människan, med individer och grupper; här lyfts också fokus till medarbetarna respektive ledarskapet. Det finns uppenbara likheter och möjliga synergieffekter med andra större projekt inom som exempelvis det välkända Lean-konceptet, Chefsutbildningsprojekt och projektet Närsjukvårdsutveckling. Pilotprojekt startar på tre enheter hösten 2016 och utvärderas under Därtill pågår arbete med att: Våra patienter engageras i våra utvecklingsarbeten och tillfrågas kontinuerligt om hur de upplever den hjälp och bemötande de får hos oss via kundenkäter och kundråd.

12 Sida 12(31) Arbete pågår för att standardisera och kvalitetssäkra processerna för vård vid diabetes, högt blodtryck och Astma Kol för att skapa värde för patienterna. Alla enheter arbetar med Serviceguiden. Den beskriver s gemensamma förhållningssätt inom service före, under och efter en konsultation. ehälsostrategiska projekt planeras där patienten i högre grad är medaktör vid registrering av hälsoparametrar och mätvärden som vid kroniska sjukdomar. Förbättra akutvårdkedjan Införande av Rådgivningsstöd för alla sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning Breddutbildning till sjuksköterskor Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Efter genomförd patientsäkerhetskulturmätning oktober 2015 har vi nu en uppdaterad handlingsplan för Fokusområden är säkrare remisshantering, dokumentation och förbättrad avvikelsehantering. KLAR Vi arbetar fortsatt med att öka avvikelserapporteringen och att återföra resultat och analys på områdesnivå. I samband härmed sker dialog med lokala ledningsgrupper. PÅGÅR Avvikelser, klagomål och Lex Mariautredningar utgör underlag för vårt arbete med att utveckla ledningssystemet i form av riktlinjer. Vi har ett strukturerat sätt att sprida information om händelser, handlingsplaner och riktlinjer. PÅGÅR Dialogmöten (jfr slutenvårdens patientsäkerhetsrond) studeras i ett pilotprojekt och om detta arbetssätt visar sig vara framgångsrikt planeras breddinförande. PÅGÅR Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Vi har fokus på läkemedelsgenomgångar enligt RMR och följer upp och återrapporterar månadsvis per verksamhet. Vårt läkemedelsråd förmedlar information via intranät och ett nyhetsbrev. Vi genomför kvalitetsgranskningar av läkemedelsrutinerna i våra verksamheter. Vårt läkemedelsråd förmedlar information via intranät och ett nyhetsbrev. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Vi fortsätter det delregionala arbetet i samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård.

13 Sida 13(31) Vi arbetar genom medverkan i sektorsråd, läkemedelskommitté och andra regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. Användandet av data från Nationell patientöversikt (NPÖ) ökar. Tester pågår med att publicera data från s journalsystem på NPÖ. Planen är att det, liksom Journal via nätet, ska vara klart snarast möjligt efter årsskiftet. 5.3 Produktion/Konsumtion Produktion Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Utfall Prognos Producentneutral verksamhet aug-16 aug-16 aug Läkarbesök Sjuksköterskebesök Besök beteendevetare Övriga besök Totalt Beställd primärvård exkl läk tfn Digitala kontakter läkare Totalt Beställd primärvård inkl läk tfn Övrig specialistvård (ex BUM och gyn): Läkarbesök *Besök övriga yrkeskategorier Totalt specialiserad vård Digital kontakt läkare (spec) Totalt Antalet besök inom den beställda vården har ökat med c:a 4000 under jan-aug jämfört med samma period föregående år. Ungdomsmottagningarna har fått en särskild satsning inom området "Jämlik vård". Analyslänkar (Länkar saknas)

14 Sida 14(31) 6. En attraktivare arbetsgivare 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras har för avsikt att införa och anpassa karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor i förvaltningen under Vi fokuserar på chefsförsörjningsprocessen bland annat genom vi har infört ett utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan identifiera fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss även av regionens Assessment Center och chefskandidatprogram för medarbetare som vill ta ett chefskap. Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats som innehåller följande områden. Ledarskap och medarbetarskap Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete Friskvård Förebyggande processer Rehabilitering och arbetsanpassning Aktiviteter beskrivs under fokusområden. 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Resultat: Medarbetarnas uppfattning om s ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal.

15 Sida 15(31) Aktiviteter: ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till s chefer strukturerad process för chefsrekrytering i samarbete med regionens Assessment center god introduktion för nya chefer chefsutvecklingsprogram NyChef utvecklingsprogram för teamledare handledning individuellt och i grupp kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer fokus på chefsförsörjning genom utvecklingsprogram för blivande chefer strukturerade avgångssamtal genomförs med alla chefer inför årlig utvärdering Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Vi ser det som en naturlig del i allt utvecklingsarbete att vara öppen för nya arbetssätt och bl.a. uppgiftsväxling och nya yrkeskategorier i vården. Inte minst för att klara den stora efterfrågan på vård till första linjens hälso- och sjukvård. Vi har ett allt större antal telefonsamtal till våra mottagningar varför vi initierat ett utvecklingsarbete för att registrera vad inringande kunder har behov av för hjälp. Nästa steg blir att telefonsamtal av administrativ karaktär leds om från sjuksköterska till annan yrkeskategori. Detta görs till exempel på 1177 vårdguiden på telefon. I allt utvecklingsarbete där vi ser över våra arbetsprocesser ifrågasätts effektivaste arbetssätt och vård på rätt nivå och yrkeskategori. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Införandet och anpassning av den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor pågår. Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan där kompetensutvecklingsbehov kopplas till affärsplanens mål. Specialistläkare i ska ha kompetensutveckling minst 10 dagar per år. Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår Vi har infört VGRs arbetsmiljöguide och kompletterat den med särskilda delar som är aktuell för arbeta med hälsofrämjande arbetssätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och försöka

16 Sida 16(31) underlätta för chefer att jobba med arbetsmiljö utifrån positiva utgångspunkter grundläggande arbetsmiljöutbildning för att chefer påbyggnadsutbildningar inom områden som rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring samt tidiga signaler goda exempel sprids på chefsseminarier och via intranätet Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att minska sjukfrånvaron till under 5%. arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats Dnr PVV som innehåller följande områden. Ledarskap och medarbetarskap Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete Friskvård Förebyggande processer Rehabilitering och arbetsanpassning För att uppnå målet fokuserar på nedanstående områden och dess aktiviteter. resultat från medarbetarenkäten tas omhand och följs upp på ett strukturerat sätt säkerställa att chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete utbildning pågår för alla chefer Organisatorisk och social arbetsmiljö stöd för chef att på APT tydliggöra att kränkande särbehandling inte tolereras inom erbjuda chefer fördjupade kunskaper i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå nyttjandegraden av friskvårdbidraget följs upp rutin för Omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå stärkt samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabplan minst tre gånger per år 6.5 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%.

17 Sida 17(31) s sjukfrånvaro är 5,7 % jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 6,8 %. Sjukfrånvaron har minskat med 0,5% jämfört med samma period Andelen långtidssjukskrivna har minskat med 0,2 % jämfört med samma period Mödrahälsovården har minskat sin sjukfrånvaro med 1,8 % jämfört med föregående år samma period. De åtgärder som vi fokusera på för att bryta trenden: fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare. säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbeta enligt s rutiner för rehabilitering Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: ett utvecklingsarbete pågår för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 7,7 14,0 7,8 Undersköterskor m.fl. 7,8 7,8 Läkare 1,8 1,4 1,7 Administratör vård 4,5 0,0 4,4 Rehabilitering och förebyggande 5,4 2,0 5,0 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 0,6 0,0 0,5 Utbildning, kultur och fritid 2,4 2,4 Teknik, hantverkare 1,2 11,3 4,8 Kök, städ, tvätt 3,7 3,7 Administration 3,3 1,3 3,0 Summa 6,0 3,2 5,7 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Augusti 2016 Augusti 2015 Kvinnor 6,0 6,5 Män 3,2 3,0 Totalt 5,7 6,2

18 Sida 18(31) Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Augusti 2016 Augusti 2015 Kvinnor 61,7 62,2 Män 56,7 50,3 Totalt 61,5 61,7 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Nettoårsarbetare per personalgrupp Augusti 2016 Augusti 2015 Förändring Netto årsarbetare Netto årsarbetare Sjuksköterskor, barnmorskor 532,6 512,4 + 20,2 Undersköterskor m.fl. 47,8 46,0 + 1,8 Läkare 58,5 54,1 + 4,4 Administratör, vård 43,2 82,2-39,0 Rehabilitering och förebyggande 239,7 214,5 + 25,2 Sjukhustekniker/labpersonal 4,0 2,0 + 2,0 Utbildning, kultur och fritid 1,0 + 1,0 Teknik, hantverkare 11,0 5,6 + 5,4 Kök, städ, tvätt 1,4 1,4 Administration 253,0 257,1-4,7 Summa 1192,2 1175,9 + 16,3 Gruppen sjuksköterskor/barnmorskor har ökat med 20,2 nettoårsarbetare ökningen har framförallt skett inom Mhv/Um/Gyn. Barnmorskor är identifierade som en bristgrupp i Kompetensförsörjningsplanen och rekryteringsfrämjande åtgärder görs för gruppen som exempelvis deltagande i olika rekryteringsmässor. har inrättat utbildningstjänster för vidareutbildning till barnmorska i den regionala satsningen på utbildningstjänster. Under augusti har 12 utbildningstjänsterna tillsatts och står för halva ökningen inom gruppen sjuksköterskor/barnmorskor. Undersköterskor finns inom Mhv/Gyn och här har inte skett någon större förändring. Läkare ökat med 4,4 nettoårsarbetare. Andelen läkare inom Barn o Ungdomsmedicin är 47 % av det totala antalet nettoårsarbetare har ökat med en jämfört med föregående år. Inom Mhv/Gyn är andelen 23 % av det totala antalet och är oförändrat jämfört med förra året. Övriga läkare finns inom Unika enheter där flera olika enheter ingår en ökning med 3,4

19 Sida 19(31) nettoårsarbetare finns här. Läkarförsörjningen är en utmaning för och är identifierad i Kompetensförsörjningsplanen. Administratör vård, gruppen har minskat med 39 nettoårsarbetare detta är en följd av att projektet med att införa nytt journalsystem avslutades under våren I Rehabilitering och förebyggande ingår psykolog, psykoterapeut, kurator, dietist, logoped, arbetsterapeut och fysioterapeut. Störst andel står psykologer för som utgör 43% av den totala gruppen. Ökningen med 25,2 nettoårsarbetare återfinns i alla grupper men i Psykologer och Fysioterapeut har ökat mest. Bland psykologerna har antalet PTP tjänster ökat. Fysioterapeut har ökat inom Rehab beställd vård. Utbildning, kultur och fritid, inom denna kategori har en specialpedagog anställts inom projektet Barn och ungdomars psykiska hälsa. Teknik och hantverkare, har ökat med 5,4 nettoårsarbetare, IT-tekniker har anställts i projekt E-hälsa. Administration är en grupp som minskat med 4,7 nettoårsarbetare i denna grupp återfinns ledning och handläggar- administratörsarbete. Det är handläggar- administratörsarbete som minskat jämfört med samma tid förra året samt teamledare som avslutats i samband med att projektet att införa nytt journalsystem slutförts. ser över de processer som finns på våra enheter med målet att alla professioner ska arbeta på toppen av sin kompetens. Vi ser en ständig ökning av inkommande samtal till sjuksköterskorna på våra mottagningar vilket innebär att vi ibland har svårt att kunna ta emot alla samtal. På 1177 testas nu att samtal av administrativ karaktär besvaras i särskild kö. På barnmorskemottagningarna ses processerna över och fler uppgifter kan föras över till undersköterska, till exempel blodtrycksmätning, övrig provtagning m.m. Vi testar också nya arbetssätt som innebär att patienten själv t.ex. tar sitt blodtryck och rapporterar in via e tjänsten Mina Vårdkontakter vilket innebär en förenkling för både patienten och mottagningen. Personalomsättningen är något högre än samma tid föregående år. Ökning är i grupperna barnmorska/sjuksköterska och administratör vård. Gruppen Administratör vård påverkas av att projektet med införande av ny journal avslutades. I gruppen barnmorska/sjuksköterska är det flera som gått i ålderspension. Mertid, fyllnadstid och enkel övertid har minskat jämfört med samma period förra året. s uttag av mertid är litet i förhållande till antalet anställda. Ersättning för OB tillägg har minskat jämfört med samma period föregående år.

20 Sida 20(31) 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat s ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2016 baseras på de Vårdöverenskommelser som är tecknade med de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringarna mellan åren redovisas nedan: Generella förutsättningar Samtliga nämnder ger primärvården en netto indexuppräkning på 2,0 procent Besparingskrav kopplat till ny styrmodell för servicesamspelet Kompensation för ökade IS/IT kostnader Minskad beställning Halverad kostnad för Tolkprojektet inom 1177 Introduktionsfinansieringen inom Hjälpmedelsenheten upphör Bojen läkartimmar upphör Livslust Angered upphör Äldrecentrum upphör Minskade läkartimmar till Ungdomsmottagningar Göteborg Uppdraget att tillhandahålla läkartimmar till socialmedicinska mottagningar i Kungälv, Stenungsund och Tjörn upphör Ljusbehandling i Stenungsund går över till Kungälvs sjukhus vid halvårsskiftet 2016 Minskat öppethållande på Bassängen i Bäckefors Ingen ersättning utgår från och med 2016 för bassängverksamhet i Falköping men verksamheten drivs vidare av Satsningar Psykologverksamheten för Mödra- och barnhälsovård tillförs medel motsvarande två psykologer, en inom vardera Norra respektive Södra nämnden Rörlig ersättning till alla gynekologmottagningar för vätskebaserad cytologi Ökad ersättning för preventivmedel i Södra nämnden Ökad ersättning med 150 tkr till Hälsodisk i Göteborgs nämnden Ökad ersättning för vätskebaserad cytologi till barnmorskemottagningarna i Östra nämnden Ökad ersättning för tolk i Östra nämnden Medel motsvarande 0,2 Dietist till BUM för kommunerna Mölndal, Partille och Härryda Övriga förändringar

21 Sida 21(31) Rörlig ersättning för tolkkostnader tillämpas från och med 2016 även inom Västra och Södra nämnden Delar av uppföljningsansvaret för Hjälpmedelsenheten flyttas över till Koncernkontoret - 1,0 tjänst överförs dit Bassängverksamheten är inlagd i Vårdöverenskommelsen Ersättning och uppdrag för mödrahälsovård i Ale och Kungälv ingår för 2016 i den samlade Vårdöverenskommelsen Flera folkhälsoprojekt är införlivade i Vårdöverenskommelsen Grön rehab verksamheterna inom Göteborgs nämnden, Solbacken, Härlanda örtagård och Grön rehab väster har säkerställts ekonomiskt Kommentar till resultatet per augusti beställd primärvård redovisar per augusti 2016 ett resultat på 45,1 mnkr, vilket är 16,4 mnkr bättre jämfört med budget. Resultatet för motsvarande period 2015 var 44,9 mnkr. Prognosen för helåret 2016 är 5 mnkr, det vill säga 5 mnkr bättre jämfört med budget. Det positiva resultatet beror bland annat på: - intäkter, t ex statsbidrag följer inte samma periodisering som kostnaderna - högre prestationsersättning och övriga intäkter jämfört med budget - överskott på personalkostnader, rekrytering av vakanser pågår inom flera verksamheter Regionintäkter och övriga intäkter, överskott på intäkter jämfört med budget beror på att vi har erhållit intäkter för flyktingrelaterad vård samt intäkter för fria läkemedel för barn. Stor del av vår verksamhet är anslagsfinansierad och ersättningen faller ut i tolftedelar. För den del av vår verksamhet (Mödravården) som är prestationsersatt har vi fått högre ersättning jämfört med samma period föregående år. Ökningen mellan åren är 5,5%. Vi har också fått ersättning för tilläggsuppdrag som inte är budgeterade. Personalkostnader och bemanningsföretag, överskott på personalkostnader jämfört med budget, beror bland annat på vakanser inom flera verksamheter där rekrytering pågår. En annan orsak är överskott i verksamheter (såsom fortbildning och rekrytering) där planerade aktiviteter inte är genomförda ännu. Kostnaderna för bemanningsföretag är högre jämfört med budget och har ökat med 68,4% jämfört med samma period föregående år. Orsaken är främst att Uddevallajouren bemannas enbart av bemanningspersonal. Prognosen för kostnader för bemanningsföretag för helåret 2016 är 13 mnkr. Ökningen avser främst köp av bemanningsläkare och bemanningssjuksköterskor. Läkemedel, kostnaden för läkemedel är högre både jämfört med budget och jämfört med

22 Sida 22(31) föregående år. På totalen är ökningen jämfört med föregående år 36,9%. Orsaken är framförallt införandet av fria läkemedel för barn som trädde i kraft i samband med årsskiftet 2015/2016. Inom barnmedicin är motsvarande ökning 121% i jämförelse mellan Övriga kostnader, kostnaderna är högre jämfört med budget och 11,3% högre jämfört med föregående år. Bland annat är det en betydlig kostnadsökning för köp av lab inom Mödravården, 39% jämfört med samma period föregående år. Beror framförallt på ökade prestationer, fler cytologprover. Arbete pågår med att förbereda inför ett eventuellt vårdval inom mödravården. Likaså pågår förberedande arbete med att ta över Samrehab i Marks- och Svenljunga kommun i form av en beställning för 2017., Styrelsen för beställd vård Utfall ack mnkr Budget ack mnkr Utfall ack mnkr Budget 2016 mnkr Prognos 2016 mnkr Avv budget jmf prognos mnkr Regionintäkter 843,6 786,8 779, , ,0 69,7 Övr intäkter 30,1 61,4 47,3 89,8 50,1-39,7 Summa intäkter 873,7 848,2 826, , ,1 30,0 Personal -555,5-577,4-540,8-899,2-870,0 29,2 Bemanningsföretag -7,2-2,5-4,3-3,7-13,0-9,3 Läkemedel -16,0-12,7-11,7-19,1-25,0-5,9 Övriga kostnader -247,6-224,3-222,5-339,1-378,1-39,0 Avskrivningar -2,0-2,2-2,1-3,4-3,4 0,0 Summa kostnader -828,3-819,2-781, , ,5-45,0 Finansiella poster -0,3-0,4-0,3-0,6-0,6 0,0 Resultat 45,1 28,6 44,9 0,0 5,0 5,0 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans beställd primärvård har en ekonomi i balans och har därför inte uppdraget att inrapportera åtgärdsplan.

23 Sida 23(31) 9.3 Eget kapital beställd primärvård har för 2016 ett ingående eget kapital på 16,7 mnkr. Det prognosticerade resultatet för 2016 är 5 mnkr. beställd primärvård avser inte att nyttja det egna kapitalet under Det beräknade egna kapitalet för 2016 är 21,7 mnkr. Prognos Eget kapital (mnkr) IB 1/ Budget 2016 UB 31/ (augusti) Beställd primärvård 16, ,7 9.4 Investeringar Investeringsbehovet bedömdes för 2016 uppgå till 11,3 mnkr för medicinsk utrustning och inventarier. Detta avser främst reinvesteringar av ultraljudsapparater samt nyinvestering i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Till och med augusti månad har verksamheten investerat för 1,2 mnkr. Prognosen för 2016 är 7 mnkr, vilket är 4,1 mnkr lägre än budget, främst beroende på att några större investeringar flyttats framåt i tiden. Investeringsramen för fastighetsinvesteringar är 2 mnkr, där det för 2016 finns planer för lokalinvesteringar i av regionen ägda lokaler men inga detaljbeslut. Övriga lokaprojekt som genomförs inom sker i externt förhyrda lokaler, där ny-och ombyggnationer finansieras via hyran. Principen i förvaltningen är att verksamheten investerar för det belopp man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten för avskrivning- och driftskostnader, samt via hyran. 10. Bokslutsdokument och noter Se Bokslutsdokumentation med noter Analyslänkar Bokslutsdokumentation /../userfiles/1/documents/2143_2253_F1915.xls Noter /../userfiles/1/documents/2143_2253_81A1C.xls 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Många flyktingar söker sig just nu till Europa, Sverige och Västra Götalandsregionen på grund av situationen i Syrien, Irak och andra länder. Flyktingströmmarna har gett ökad belastning på våra barnmorskemottagningar. Överanställningar och mobila team har startats för att möta den ökade arbetsbelastningen. Den kostnad som beställd primärvård har haft till och med augusti 2016 för flyk-

24 Sida 24(31) tingmottagande uppskattas till ca 8 mnkr. Avser omhändertagande av somatiskt sjuka och även traumatiserade barn inom barnmedicin och mödra- och barnhälsovårdspsykologi. Det har även varit ett tydligt ökat tryck inom mödrahälsovården och ungdomsmottagningarna. Personal från ungdomsmottagningar gör även preventivt arbete på flyktingboenden. 12. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Nuläge s specialistmottagningar klarar vårdgarantin om 90 dagar till mellan %. Produktionen är sammantaget något bättre än budget och jämfört med samma period föregående år. Ekonomin är något bättre än budget. Det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph är helt infört. Beställd vård, dvs alla gynmottagningar, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, har ett och samma journalsystem. Patientenkäter rörande samtliga specialistmottagningar visar överlag mycket goda resultat med nöjda medborgare. VGR 1177 ligger under riksgenomsnittet i antal besvarade samtal och svarstid, samtidigt som antal samtal ökar på såväl svenska som engelska. MVC:s barnmorskemottagningarna utökar sin verksamhet och förändrar arbetssätt på grund av ökande antal asylsökande/flyktingar i VGR i fertil ålder. BUM, Central barnhälsovård och mödrabarnhälsovårdsenheterna går 1 september ihop till en primärvårdsorganisation. MUX, mottagningen för unga vuxna med psykisk ohälsa, permanentas Utmaningar Leva upp till visionen " utveckling av primärvård i världsklass ". Förbättra s varumärke Vårdval mödrahälsovården införande och som konsekvens nödvändiga organisationsoch produktionsförändringar. BUM, Centrala barnhälsovården och mödrabarnhälsovårdens nya organisation och förväntade synergieffekter. VGR 1177 nå riksmålet om 85% av samtal besvarade och 5 min svarstid. Samverkan med kommuner/stadsdelsnämnder, sjukhus och vårdval för en sömlös vård. Ökande kostnader för läkemedel, lab och bilddiagnostik Återväxt av goda ledare Dialogen med medborgarna Anpassning till medborgarnas nivå av användning av digitala hjälpmedel inom alla områden Planerad inriktning

25 Sida 25(31) Förbättra och utveckla ledarskapet på alla nivåer och med den professionella utvecklingen av medarbetarna i focus, med ständig förbättring för hållbara och goda vårdprocesser, med förbättrad tillgänglighet ur ett bredare perspektiv och medborgarnas medicinska behov utifrån sin livssituation. Förbättra dialogen med medborgarna angående exempelvis mottagningarnas öppettider, tillgänglighet, arbetssätt och prioriteringar. Förbättra samverkan med kommuner/stadsdelsnämnder, sjukhus, och vårdval för en sömlös vård. Ehälsobaserade verktyg introduceras för ökad tillgänglighet, hållbarare arbetssätt och vårdprocesser oberoende av geografisk utgångspunkt. Attraktiv arbetsgivare Hållbar ekonomisk utveckling Analyslänkar (Länkar saknas)

26 Sida 26(31) Bokslutsdokument RR KF BR beställd primärvård Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet

27 Sida 27(31) Investeringsverksamhet Investeringar Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital

28 Sida 28(31) Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

29 Sida 29(31) 608 beställd primärvård Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Statsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt

30 Sida 30(31) 3. Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Maskiner och inventarier Totalt Nedskrivningar Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 89 Ränteintäkter, externt 5 13 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt 0 1 Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar

31 Sida 31(31) Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt 9 15 Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder, internt Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt