Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 19 november 2015

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 19 november 2015 Plats: Mötesplats Kungshöjd Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare, förslag Michael Melby. Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Föregående mötesprotokoll 23 oktober samt 9 november Beslutsärenden 1. Detaljbudget 2016 Dnr PVB Föredragande Per Nyström 2. Antagande av SIMBAs plan För den Nära Vården (Bilaga a-c) Dnr PVB Ordförande 3. Förslaget till nytt inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg (Bilaga 3 b-f, Tjänstutlåtande utsänds senare) Dnr PVB Föredragande Marita Bäck 4. Reviderat uppdrag PSDS (Politisk samverkan Skaraborg), Bilaga Ordförande 5. Delegeringsärenden (Bilaga) Diarienummer PVB Anmälningsärenden (Bilaga) Diarienummer PVB Postadress: Närhälsan Kansli Lillhagsparken Hisings Backa Besöksadress: Lillhagsparken 6 Hisings Backa Telefon: Växel Webbplats: E-post: primarvarden@vgregion.se

2 Föredragningslista Styrelsen för beställd primärvård, (2) Informationsärenden A. Information från utvecklingsavdelningen Föredragande Kristina Bonander, B. Serviceöverenskommelse med servicenämnden Föredragande Per Nyström C. Ekonomisk information Föredragande ekonomichef Per Nyström D. Information från HR Föredragande HR-chef Ulrika Dahl Eriksson E. Information om beslut om stopp av användning av bemanningssköterskor Föredraganden primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert F. Strategiska frågor från planeringsmöte 24 september - Diskussion; Regionfullmäktiges mål samt styrelsens egna mål - Diskussion; Vad vill styrelsen med uppföljning av sjukskrivningstalen? - Uppföljning av åtaganden i Vårdöverenskommelser - Verksamhetsbesök och verksamhetsgenomgångar G. Rapport från presidiet - Uppföljning av RF beslut om klimatväxling H. Inbjudningar I. Ärendeplan (Bilaga) Föredraganden primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert J. Rapport från verksamheten. Föredraganden primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert Linn Brandström Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Ekonomiavdelningen Handläggare: Per Nyström, ekonomichef Telefon: E-post: per.o.nystrom@vgregion.se Till Primärvårdsstyrelsen Detaljbudget 2016 Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård godkänner detaljbudget 2016 för beställd primärvård. Sammanfattning av ärendet Detaljbudget 2016 för vårdvalsverksamheten har upprättats i enlighet med gällande instruktioner upprättade av Regionkansliet. Enligt tidplanen ska detaljbudgeten vara registrerad och klar i regionens budgetsystem den 30 november Bilaga 1. Preliminär detaljbudget 2016 beställd primärvård. Beslutet skickas till rapport@vgregion.se Diariet Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

4 Sida 1(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Detaljbudget 2016 beställd primärvård Närhälsan beställd primärvård 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av Monica Runnquist, Rapportstatus: Klar 1. Sammanfattning Styrelsen för beställd primärvård ansvarar för 1177 Vårdguiden på telefon, centrala barnhälsovårdsteamet, psykologenheten för mödra- och barnhälsovård och mödrahälsovård i hela Västra Götalandsregionen. Övriga verksamheter inom styrelsens ansvarsområde finns i delar av Västra Götalandsregionen och är bland annat: Ungdomsmottagningar Gynekologi Barn- och ungdomsmedicin Kris- och traumaenhet Resursenhet för flyktingar Kompetenscentrum om våld i nära relationer Närhälsans ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2016 baseras på de vårdöverenskommelser som är tecknade med de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. I stort kommer vi att bedriva samma verksamhet som De viktigaste förändringarna för 2016 är: Minskad beställning Halverad kostnad för Tolkprojektet inom 1177 Livslust Angered och Äldrecentrum upphör Minskade läkartimmar till Ungdomsmottagningar Göteborg Uppdraget att tillhandahålla läkartimmar till socialmedicinska mottagningar i Kungälv, Stenungsund och Tjörn upphör Ljusbehandling i Stenungsund går över till Kungälvs sjukhus Minskat öppethållande på Bassängen i Bäckefors Satsningar Psykologverksamheten för Mödra- och barnhälsovård tillförs medel motsvarande två psykologer, en inom vardera Norra respektive Södra nämnden Rörlig ersättning till alla gynekologmottagningar för vätskebaserad cytologi Ökad ersättning för preventivmedel i Södra nämnden, för vätskebaserad cytologi till barnmorskemottagningarna i Östra nämnden samt för tolk i Östra nämnden

5 Sida 2(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Ökad ersättning med 150 tkr till Hälsodisk i Göteborgs nämnden Övriga förändringar Rörlig ersättning för tolkkostnader tillämpas från och med 2016 även inom Västra och Södra nämnden Delar av uppföljningsansvaret för Hjälpmedelsenheten flyttas över till Koncernkontoret - 1,0 tjänst överförs dit Bassängverksamheten är inlagd i Vårdöverenskommelsen Ersättning och uppdrag för mödrahälsovård i Ale och Kungälv ingår för 2016 i den samlade Vårdöverenskommelsen Flera folkhälsoprojekt är införlivade i Vårdöverenskommelsen Grön rehab verksamheterna inom Göteborgs nämnden, Solbacken, Härlanda örtagård och Grön rehab väster har säkerställts ekonomiskt Den beställda primärvården har 2016 en budgeterad omsättning på 1265 mnkr (prognos 2015:1247 mnkr). Verksamheten har ett budgeterat nollresultat för Verksamhet 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Psykologenheten för mödra- och barnhälsovårdens uppdrag är att ur ett hälsoperspektiv främja små barns utveckling och psykiska hälsa ska regionuppdraget för de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder implementeras vilket kommer att kräva kompetensutveckling och även dietistmedverkan. Samverkan sker enligt VÖK med samhällets övriga aktörer. Psykologerna på Psykologenheten för Mödra- och barnhälsovård är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom MBHV. Utgångspunkten för arbetet är föräldraskapet med barnet i fokus. Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska För Närhälsans del är den största källan till klimatutsläpp från fossilbränslen resor i tjänsten. Närhälsan är den förvaltning i regionen som kör mest i tjänsten vilket har naturliga förklaringar. Det en väsentlig del av uppdraget att Närhälsans personal göra hembesök för till exempel hjälpmedelsutprovning och besök på äldreboenden. Närhälsans utspridda verksamhet med många enheter fördelade över hela regionen medför i sig också resor i tjänsten. Närhälsan kommer därför att under 2016 fortsätta arbetet med att utveckla resfria möten, ökad

6 Sida 3(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan användning av miljöfordon och arbeta för att begränsa användningen av privata fordon i tjänsten då så är möjligt. Ett instrument i den strävan är det aviserade beslutet om klimatväxling i regionen. I övrigt arbetar Närhälsan med begränsning av den direkta miljöpåverkan framför allt genom implementering av kraven i miljödiplomeringen och det handlingsprogram för som Närhälsans ledningsgrupp beslutat om. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Implementering av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag det vill säga information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Delta i arbetet med ordnat införande av Depressionshjälpen på nationella it-plattformen Stöd och behandling. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området. På ungdomsmottagningarna fortsätter arbetet för att möta den psykiska ohälsan utifrån det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna Mottagning Unga Vuxna, belägen i Haga Göteborg. Verksamheten riktar sig till åldersgruppen år och är finansierad av HSN-G. Målgruppen är lindrig till måttlig psykisk ohälsa och vårdnivån mellan primärvård och specialistpsykiatri. Bemanningen och kompetensen är bred och kraftfull, 8 personer; psykolog, psykiater, sköterska, socionom och sekreterare. Låga trösklar in och en variation av insatser, som ändå skall begränsas till relativt kort tid. Mottagningen skall inte ta över vårdcentralernas uppdrag, men stötta och hjälpa första linjen i den omfattande utmaning som unga vuxna med psykisk ohälsa utgör idag. Remisser är borttagna i samråd med förvaltning och politik, så att vägen in är via telefon och

7 Sida 4(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan direktbokning. Väntetid ca 1-2 v i snitt. En extern utvärdering av brukarnytta och kvalitet har påbörjats, skall summeras under Fokusgrupper och brukarråd har skapats. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Vi fortsätter att utveckla dialogen med våra kunder och patienter. Vi deltar i de nationella patientenkäter som genomförs och genomför även egna patientenkäter minst två gånger per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser och återför resultaten i våra väntrum. Alla mottagningar ska ha någon form av träffar med patienterna, exempelvis kundråd eller fokusgrupp. I en allt större omfattning ger vi information om vård, behandling och uppföljning skriftligt. Vi fortsätter att utveckla webbtidbokning för våra kunder så att det finns på alla typer av mottagningar Vid utvecklingsarbeten på våra enheter ger vi möjlighet till patientdelaktighet. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Mödrahälsovården rapporterar till sitt nationella register. De barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna rapporterar till registret för barnfetma. Vi arbetar framåt med förbättrad återföring och analys av resultaten för våra verksamheter. Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Närhälsan har för avsikt att införa och anpassa karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor i förvaltningen under Vi fokuserar på chefsförsörjningsprocessen bland annat genom att införa ett utvecklingsprogram för biträdande chefer. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta flera medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss även av regionens Assessment Center och chefskandidatprogram för medarbetare som vill ta ett chefskap. Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Närhälsan arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats som innehåller följande områden. Ledarskap och medarbetarskap

8 Sida 5(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete Friskvård Förebyggande processer Rehabilitering och arbetsanpassning Aktiviteter beskrivs under fokusområden. 2.2 Fokusområden Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Närhälsan kommer att fortsätta arbetet med att i samverkan med vårdhygien och chefläkarfunktionen se över rutiner för minskad användning av förbrukningsmaterial där så är möjligt. Försök görs att också att påverka leverantör om mindre förpackningsmaterial för att minska avfallsmängder främst genom krav i upphandlingar. Genomgångar görs årligen med hjälp av kemikaliehanteringsprogrammet KLARA för att identifiera möjliga substitutioner eller minskning av användningen av förlighetsklassade kemikalier. Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Implementering av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag det vill säga information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Delta i arbetet med ordnat införande av Depressionshjälpen på nationella it-plattformen Stöd och behandling. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området.

9 Sida 6(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Uppfylla vårdgarantin Telefontillgänglighet 1177 Verksamheten ska anpassas efter befolkningens behov så att väntetid minimeras. Målet är att 1177 Vårdguiden på telefon ska prestera bättre än genomsnittet för riket i nationella jämförelser. Minst 85 % av invånarsamtalen till 1177 Vårdguiden på telefon skall bli besvarade. Medelväntetiden för besvarade samtal ska vara högst 5 min. För att öka tillgängligheten till 1177 Vårdguiden på telefon har vi kvalitetssäkrat tekniken genom en analys och handlingsplan tillsammans med leverantör mindre teknikproblem efter detta. Plan för fortlöpande rekrytering framtagen för att undvika underbemanning vid exempelvis pensionsavgångar. Knappval till Läkemedelsupplysningen infört juni I oktober kommer knappval för allmän upplysning införas detta kommer kartläggas och se om vi på effektivare kan svara på dessa samtal som inte är sjukvårdsupplysning. Besökstillgänglighet Specialistmottagningar inom Närhälsan Enligt den nationella, lagstadgade vårdgarantin ska specialistmottagningar erbjuda tid till första besök inom 90 dagar. De mottagningar inom Närhälsan som är skyldiga att månatligen rapportera väntetider är barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och gynekologiska mottagningar. Specialistmottagningarna omfattas också av kravet att månatligen rapportera i vilken utsträckning man kan erbjuda tid till återbesök inom planerat måldatum samt antal genomförda återbesök inom och efter måldatum. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Arbete pågår för att standardisera och kvalitetssäkra våra vårdprocesser. Våra patienter engageras i våra utvecklingsarbeten och tillfrågas kontinuerligt om hur de upplever den hjälp och bemötande de får hos oss via kundenkäter och kundråd. Alla enheter arbetar med Serviceguiden. Den beskriver Närhälsans gemensamma förhållningssätt inom service före, under och efter en konsultation. Förbättra akutvårdkedjan Införande av Rådgivningsstöd för alla sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning Breddutbildning till sjuksköterskor

10 Sida 7(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Efter genomförd patientsäkerhetskulturmätning oktober 2015 ska vår handlingsplan uppdateras utifrån de aktuella resultatet. Vi arbetar fortsatt med att öka avvikelserapporteringen och att återföra resultat och analys på områdesnivå. I samband härmed sker dialog med lokala ledningsgrupper. Avvikelser, klagomål och Lex Mariautredningar utgör underlag för vårt arbete med att utveckla ledningssystemet i form av riktlinjer. Vi har ett strukturerat sätt att sprida information om händelser, handlingsplaner och riktlinjer. Dialogmöten (jfr slutenvårdens patientsäkerhetsrond) studeras i ett pilotprojekt och om detta arbetssätt visar sig vara framgångsrikt planeras breddinförande. Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Vårt läkemedelsråd förmedlar information via intranät och ett nyhetsbrev. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Vi fortsätter det delregionala arbetet i samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. Vi arbetar genom medverkan i sektorsråd, läkemedelskommite och andra regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. Arbetet med att publicera information på Nationella PatientÖversikten från AsynjaVisph är försenat, dels på grund av vår journalsystemsleverantör men även på grund av att den Nationella plattformen för NPÖ2.0 inte kommer igång förrän tidigast i december. Planen för Närhälsans journalsystem är att publicera på Nationella PatientÖversikten samt Journal via nätet snarast möjligt efter årsskiftet. Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Resultat: Medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetaundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. Aktiviteter: ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till Närhälsans chefer

11 Sida 8(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan god introduktion för nya chefer chefsutvecklingsprogram NyChef handledning individuellt och i grupp kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer fokus på chefsförsörjning genom utvecklingsprogram för blivande chefer strukturerade avgångssamtal genomförs med alla chefer inför årlig utvärdering Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Vi ser det som en naturlig del i allt utvecklingsarbete att vara öppen för nya arbetssätt och bl.a. uppgiftsväxling och nya yrkeskategorier i vården. Inte minst för att klara den stora efterfrågan på vård till första linjens hälso- och sjukvård. Vi har ett allt större antal telefonsamtal till våra mottagningar varför vi initierat ett utvecklingsarbete för att registrera vad inringande kunder har behov av för hjälp. Nästa steg blir att telefonsamtal av administrativ karaktär leds om från sjuksköterska till annan yrkeskategori. Detta görs t.ex. på 1177 vårdguiden på telefon. I allt utvecklingsarbete där vi ser över våra arbetsprocesser ifrågasätts effektivaste arbetssätt och vård på rätt nivå och yrkeskategori. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Förvaltningen avser att införa och anpassa den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor under Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan där kompetensutvecklingsbehov kopplas till affärsplanens mål. Specialistläkare i Närhälsan ska ha kompetensutveckling minst 10 dagar per år. Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår hela tiden. Vi kommer succesivt att inför VGRs arbetsmiljöguide arbeta i hälsofrämjande arbetssätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och försöka underlätta för chefer att jobba med arbetsmiljö utifrån positiva utgångspunkter grundläggande arbetsmiljöutbildning för att chefer påbyggnadsutbildningar inom områden som rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring samt tidiga signaler fokus på läkarnas arbetsmiljö

12 Sida 9(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan goda exempel sprids på chefsseminarier och via intranätet Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att minska sjukfrånvaron till under 5%. Närhälsan arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats Dnr PVV som innehåller följande områden. Ledarskap och medarbetarskap Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete Friskvård Förebyggande processer Rehabilitering och arbetsanpassning För att uppnå målet fokuserar Närhälsan på nedanstående områden och dess aktiviteter. resultat från medarbetarenkäten tas omhand och följs upp på ett strukturerat sätt säkerställa att chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete erbjuda chefer fördjupade kunskaper i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå nyttjandegraden av friskvårdbidraget följs upp rutin för Omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa utbildning för chefer i förebyggande ohälsa rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå stärkt samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabplan minst tre gånger per år 2.3 Verksamhet i balans Närhälsans ekonomiska mål är att ha en ekonomi som medger utveckling både på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Detta mål ställer krav på just balans mellan de olika perspektiven i affärsplanen, det vill säga kund, verksamhet, personal och ekonomi. Utveckling av verksamheten krävs för att ha en god ekonomi. Ekonomi är en spegling av förutsättningar inom övriga perspektiv. Ledningsmässigt jobbar vi med ett paket bestående av ledningsgrupper, controllingrundor, individuella uppföljningssamtal i linjen samt handlingplaner (inklusive uppföljning av dem).

13 Sida 10(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Det finns regionala skillnader inom Närhälsan vad gäller kompetensförsörjningen. I ytterområdena har det relativt snabbt blivit svårt att rekrytera barnmorskor och psykologer. 2.4 Prestationer Vi fortsätter att utveckla stöd för behovs- och kapacitetsplanering för att effektivisera mottagningarna. Budget 2015 Digital kontakt läkare (fr 2015) 800 Budget Prognos Läkarbesök Sjuksköterskebesök Övriga besök i primärvården Besök beteendevetare (from 2015) Övrig specialistvård (ex BUM och gyn) Digital kontakt läkare (from 2015) Läkarbesök Besök övriga yrkeskategorier års prestationer beräknas bli ungefär som 2015 på grund av en likvärdig beställning. Budgeten för 2015 var till viss del felberäknad på grund av att rehab övergick i vårdval och att besöken tidigare var grupperade på ett annorlunda sätt som gjorde det svårt att tolka vid övergången. 4. Ekonomi 4.1 Ekonomiskt resultat Närhälsans ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2016 baseras på de Vårdöverenskommelser som är tecknade med de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringarna mellan åren redovisas nedan: Generella förutsättningar Samtliga nämnder ger primärvården en netto indexuppräkning på 2,0 procent Besparingskrav kopplat till ny styrmodell för servicesamspelet

14 Sida 11(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Kompensation för ökade IS/IT kostnader Minskad beställning Halverad kostnad för Tolkprojektet inom 1177 Introduktionsfinansieringen inom Hjälpmedelsenheten upphör Bojen läkartimmar upphör Livslust Angered upphör Äldrecentrum upphör Minskade läkartimmar till Ungdomsmottagningar Göteborg Uppdraget att tillhandahålla läkartimmar till socialmedicinska mottagningar i Kungälv, Stenungsund och Tjörn upphör Ljusbehandling i Stenungsund går över till Kungälvs sjukhus Minskat öppethållande på Bassängen i Bäckefors Ingen ersättning utgår från och med 2016 för bassängverksamhet i Falköping men verksamheten drivs vidare av Närhälsan Satsningar Psykologverksamheten för Mödra- och barnhälsovård tillförs medel motsvarande två psykologer, en inom vardera Norra respektive Södra nämnden Rörlig ersättning till alla gynekologmottagningar för vätskebaserad cytologi Ökad ersättning för preventivmedel i Södra nämnden Ökad ersättning med 150 tkr till Hälsodisk i Göteborgs nämnden Ökad ersättning för vätskebaserad cytologi till barnmorskemottagningarna i Östra nämnden Ökad ersättning för tolk i Östra nämnden Medel motsvarande 0,2 Dietist till BUM för kommunerna Mölndal, Partille och Härryda Övriga förändringar Rörlig ersättning för tolkkostnader tillämpas från och med 2016 även inom Västra och Södra nämnden Delar av uppföljningsansvaret för Hjälpmedelsenheten flyttas över till Koncernkontoret - 1,0 tjänst överförs dit Bassängverksamheten är inlagd i Vårdöverenskommelsen Ersättning och uppdrag för mödrahälsovård i Ale och Kungälv ingår för 2016 i den samlade Vårdöverenskommelsen Flera folkhälsoprojekt är införlivade i Vårdöverenskommelsen Grön rehab verksamheterna inom Göteborgs nämnden, Solbacken, Härlanda örtagård och Grön rehab väster har säkerställts ekonomiskt

15 Sida 12(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Nedan redogörs för förändringar mellan åren på intäkts- och kostnadssidan. Intäkter Budgeten för regionintäkter ökar med knappt 128 mnkr och är lägre än prognosen för Samtidigt minskar budgeten för externa intäkter med 55 mnkr. Nettoökningen för totala intäkter mellan åren på totalt 72,7 mnkr beror, förutom uppräkning med 2%, även på att vissa uppdrag som varit reglerade via tilläggsöverenskommelser nu ligger i vårdöverenskommelserna samt att statliga medel inte tidigare varit fullt budgeterade. Personalkostnader inklusive bemanningsföretag Budgeten för personalkostnader ökar med 42 mnkr jämfört med 2015, varav 24 mnkr avser beräknade löneökningar. Regionen har beslutat att vi för 2016 har möjlighet att budgetera för kostnader för bemanningsföretag. Budgeten för bemanningsföretag för 2016 är 3,7 mnkr och avser köp av läkare och psykologer. Budgeten är dock betydligt lägre, än prognosen för Verksamheterna strävar efter att göra sig mindre beroende av bemanningsföretag under Läkemedel Marginell kostnadsökning. Hänsyn är inte tagen till det nationella beslutet avseende fria läkemedel för barn, då regionen ännu inte har beslutat hur den frågan ska hanteras. Närhälsan redovisar ett budgeterat nollresultat för Närhälsan Beställd Budget Prognos Budget primärvård mnkr mnkr mnkr Regionintäkter 1 034, , ,5 Övr intäkter 157,6 71,0 102,5 Summa intäkter 1 192, , ,1 Personal -857,2-853,2-899,2 Bemanningsföretag 0,0-6,4-3,7 Läkemedel -18,9-18,9-19,1 Lokalkostnader -86,0-90,0-92,0 Övriga kostnader -236,6-274,0-247,1 Avskrivningar -3,8-4,2-3,4 Summa kostnader , , ,4 Finansiella poster 1,4-0,4-0,6 Resultat -8,7 0,0 0,0

16 Sida 13(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan 4.3 Eget kapital Närhälsan beställd primärvård har för 2015 ett ingående eget kapital på 15,6 mnkr. Det prognosticerade resultatet för 2015 är 0 mnkr. Närhälsan beställd primärvård avser inte att nyttja det egna kapitalet under Det beräknade egna kapitalet för 2016 är samma som det ingående för 2015, det vill säga 15,6 mnkr. Prognos 2015 Eget kapital (mnkr) IB 1/ Budget 2016 UB 31/ (augusti) Beställd primärvård 15, ,6 4.4 Investeringar Investeringsbehovet bedöms för 2016 uppgå till 11,3 mnkr för medicinsk utrustning och inventarier. Det avser främst reinvesteringar av ultraljudsapparater samt nyinvestering i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Investeringsramen för fastighetsinvesteringar är 2 mnkr, där det för 2016 finns planer för lokalinvesteringar i av regionen ägda lokaler men inga detaljbeslut. Övriga lokaprojekt som genomförs inom Närhälsan sker i externt förhyrda lokaler, där ny-och ombyggnationer finansieras via hyran. Principen i förvaltningen är att verksamheten investerar för det belopp man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten för avskrivning- och driftskostnader, samt via hyran. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Närhälsan har för 2016 liksom föregående år fem ettåriga vård överenskommelser (VÖK) Gemensamt för de fem nämnderna är att alla beställer; 1177 Vårdguiden på telefon Centrala barnhälsovårdsteam Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Mödrahälsovård I övrigt skiljer det sig åt men sammantaget finns följande verksamheter representerade inom beställd primärvård: Ungdomsmottagningar

17 Sida 14(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Gynekologi Barn- och ungdomsmedicin Dietister Vårdcentral för hemlösa Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik Sexualmedicinskt centrum Kunskapscentrum för sexuell hälsa Kris- och traumaenhet Resursenhet för flyktingar Utväg Närsjukvårdskoordinatorer Vårdkedjearbete Ljusbehandlingsenheter Spädbarnsgrupp Kompetenscentrum om våld i nära relationer I samband med övergången till AsynjaVisph inom Göteborgsområdet har ett utvecklingsarbete pågått parallellt med flödet av remisser och svar elektroniskt till Sahlgrenska Universitetssjukhusets laboratoriemedicin. Arbetet har dragit ut på tiden och riskerar ge ett utökat resursbehov för Närhälsan under delar av Mödrahälsovård Närhälsan har barnmorskemottagningar i alla kommuner förutom Stenungssund och Tjörn. Inför 2016 är samma beställning lagd som 2015 men den ökande flyktingströmmen genererar en ökad vårdtyngd. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i

18 Sida 15(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan övergången mellan ungdom och vuxenliv. Huvudområden för verksamheten är levnadsvanor och livsvillkor, samlevnad och relationer, sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter samt psykisk hälsa. Regionstyrelsen har våren 2015 gett hälso-och sjukvårdsnämnderna i uppdrag att tillsammans med utförarna inom Närhälsan tillse att kompetenser och resurser finns för att ge ungdomar i hela regionen ett mer likvärdigt stöd, utifrån rapporten ungdomar i Västra Götalandsregionen. Rapportens intentioner skall ligga till grund för parternas fortsatta arbete med ungdomsmottagningarna inför kommande vårdöverenskommelse. Parterna är överens om att fortsätta arbetet med att precisera de insatser som behöver ske på ungdomsmottagningarna för att möta den psykiska ohälsan utifrån det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna Gynekologmottagning Närhälsan har fem utbudspunkter med gynekologmottagning. Möjligheten att rekrytera gynekologer har sedan flera år varit väldigt svår. Som tidigare samarbetar gynekolog och barnmorska i team vilket ökar tillgängligheten för nybesök och ger optimal vårdnivå vid varje besök. Efterfrågan på vård är stor, dels genom direkt kontakt från patienter men också genom remisser från allmänläkare och SU. Vi har ett stort antal kvinnor med prioriterade diagnoser, främst olika grader av cellförändringar med behandlings- och uppföljningsbehov. Program och prioriteringsrådet har godkänt ett dokument som är förankrat i sektorsråden för gynekologi och allmänmedicin gällande ansvarsfördelningen av basgynekologi. Detta leder till ökad möjlighet för gravida att få hjälp på vårdcentralen med besvär som inte kräver specialistkompetens. Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård (MBHV) Denna enhet är en fri nyttighet för mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett driftsform, såvida inte annat regleras genom avtal. Verksamheten är organiserad i fem psykologenheter för MBHV i Västra Götaland. Psykologerna är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom MBHV. Utgångspunkten för arbetet är föräldraskapet med barnet i fokus. Verksamhetens uppdrag är att ur ett hälsoperspektiv främja små barns utveckling och psykiska hälsa Vårdguiden på telefon Verksamheten ska anpassas efter befolkningens behov så att väntetid minimeras. Målet är att 1177 Vårdguiden på telefon ska prestera bättre än genomsnittet för riket i nationella jämförelser. Minst 85 % av invånarsamtalen till 1177 Vårdguiden på telefon skall bli besvarade. Medelväntetiden för besvarade samtal ska vara högst 5 min.

19 Sida 16(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan För att öka tillgängligheten till 1177 Vårdguiden på telefon har vi kvalitetssäkrat tekniken genom en analys och handlingsplan tillsammans med leverantör mindre teknikproblem efter detta. Plan för fortlöpande rekrytering framtagen för att undvika underbemanning vid exempelvis pensionsavgångar. Knappval till Läkemedelsupplysningen infört juni Knappval för allmän upplysning införs detta kommer kartläggas och se om vi på effektivare kan svara på dessa samtal som inte är sjukvårdsupplysning. Översyn av uppdrag till 1177 Vårdguiden på telefon kommer ske under Nationell samverkan Redan när 1177 startade runt om i Sverige fanns planen att man framöver skulle arbeta med nationell samverkan i telefoni. Detta för att skapa ett jämnare flöde och att få en bra tillgänglighet nationellt. Nu har man nationellt startat ett nytt projekt för Nationell Samverkan, där chefer från 5 områden i Sverige deltar i en arbetsgrupp, områdeschef, representerar 1177 Vårdguiden på telefon i VGR. Arbetsgruppen ska titta på många olika frågor såsom teknik, hänvisningar, riskanalys, rutiner, avvikelsehantering, bemanning m.m. Man kommer också att se över vilka olika lokala avtal som finns som man behöver ta hänsyn till. Detta gäller till exempel Samverkande sjukvård i Fyrbodal och Vård på plats i Skaraborg. I projektet ska man också se hur kostnaderna/intäkter kan bli om man svarar på samtal för övriga eller om man lämnar samtal till övriga beroende på hur många som är i kö. Planen är att man i början av 2016 åter ska ha en pilotundersökning med nationell samverkan, mellan vilka tider på dygnet är ännu inte klart. Denna gång kommer VGR att delta i pilotundersökningen. Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH) och Sexual medicinskt centrum (SMC) 2015 startade en ny Tjej och killmottagningen, en mottagning för sexuell och reproduktiv hälsa, med det nya namnet Pilen som vänder sig till unga med beroendeproblematik föreslås framgent att finansieras av regionen. Projektet, Samverkan för tillgänglig vård, som vänder sig till personer som säljer sexuella tjänster, blir nu en mottagning som förläggs till SMC. Mottagningarna handleder och utbildar vårdgrannar i sexualitet och behandlingsarbete. Arbetet med att utbilda och diplomera i HBT fortsätter i ökad takt Nu är 100 mottagningar HBT-diplomerade Långt liv med hiv, med den nya behandlingen av hiv kommer en överväldigande majoritet av

20 Sida 17(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan regionens hivpositiva personer att nå samma ålder som befolkningen i övrigt. Hjälpmedel Närhälsan har ett konkurrensneutralt uppdrag och ska administrera kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel inom regional primärvård i enlighet med Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Enheten ska vara sakkunnig och ge råd och stöd i hjälpmedelsfrågor till förskrivare och chefer. Enheten omfattar för närvarande tio medarbetare placerade på fyra ställen i VGR. Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Täcker specialistvårdbehovet (länssjukvård, allmänpediatrik och paramedicinska specialistinsatser) för barn 0-18 år i Göteborg (undantaget nordöstra Göteborg), Öckerö, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale, Partille, Härryda och Mölndal. Vi har 10 utbudspunkter. Till BUM hör också Mottagning Unga Vuxna i centrala Göteborg samt Närhälsans utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa. Vi har till omvärld, politik och tjänstemän, lyft behovet av en förstärkt nära specialistvård för barn och unga, som innefattar länssjukvård/allmänpediatrik och som tänker och omhändertar med helhetssyn mot första linjens vård. Vår modell passar för uppdraget. Omvärldsförändringar och sjukdomspanorama, till exempel epidemiologi och medicinsk utveckling har lämnat många barn och unga i ett tomrum. Det finns ojämlika förutsättningar för god vård inom området. I VÖK 2016 har vi inga förändringar i beställningen. Mottagning Unga Vuxna, belägen i Haga. Verksamheten riktar sig till åldersgruppen år och är finansierad av HSN-G. Målgruppen är lindrig till måttlig psykisk ohälsa och vårdnivån mellan primärvård och specialistpsykiatri. Bemanningen och kompetensen är bred och kraftfull, 8 personer; psykolog, psykiater, sköterska, socionom och sekreterare. Låga trösklar in och en variation av insatser. Mottagningen skall inte ta över vårdcentralernas uppdrag, men stötta och hjälpa första linjen i den omfattande utmaning som unga vuxna med psykisk ohälsa utgör idag. Väntetid ca 1-2 v i snitt. En extern utvärdering av brukarnytta och kvalitet har påbörjats, skall summeras under Fokusgrupper och brukarråd har skapats. Närhälsans utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa. Fortsätter under 2016 att förfina de tre inriktningsspår som i VÖK 2016 avstämts med beställare. Grundtanken att barns psykiska hälsa till största delen påverkas av skolresultat/arbetsmiljö och familjeförhållanden/föräldrakapacitet. 1. Fortsatt forskning och implementering av föräldrastödsmetoden Family Check Up, FCU. Ett 50 tal socionomer har utbildats över staden och uppföljning och breddning pågår. Metoden prövas nu också kliniskt på BUM i form av ett projekt med feta barn,

21 Sida 18(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan screening för behov av föräldrastöd och familjebehandling. FCU är ett samverkansverktyg. 2. Forskning och metodutveckling av gruppbaserad KBT, Mindfulness på olika arenor. Dels samtalsmottagningen i väster/psykologenheten, dels på socioekonomiskt utsatta skolor, samt kopplat till en större forskningskohort inom GU, Peter Friberg et al. Under 2016 hoppas vi att kunna inkludera patienter från BUM mottagningarna med psykosomatiska besvär, samt handleda och utbilda våra psykologer i metoden. 3. PALS, ett system riktat till all skolpersonal för stöd till att minska utagerande beteende. En metod som är brett implementerad i Norge och USA. Inom ledning och på våra BUM mottagningar pågår nu ett förberedelse arbete att skapa medarbetardrivna innovationsprojekt som utgår från kvalitetsaspekterna av vården. Vi kommer att under 2016 kunna ge chefer och medarbetare ett slags stödpaket/ramverk så att sådana pilotprojekt görs möjliga. Vi kopplar FoU allt starkare till oss och fokuserar på klart ledarskap och delaktighet. Uppföljning görs löpande under våren. Tanken att projekten skall redovisas på medarbetardagen i september Allt för barnens bästa skall tillgodoses, rätt vård till rätt barn i rätt tid. Flyktingströmmar Många flyktingar söker sig just nu till Europa, Sverige och Västra Götalandsregionen på grund av situationen i Syrien, Irak och andra länder. Detta innebär att vi har fått ett ökat tryck på våra barnmorskemottagningar och barn-och ungdomsmedicinska mottagningar. Det ökade trycket är dock ojämnt fördelat i regionen.

22 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Kansliavdelningen Handläggare: Hans Lilja Telefon: E-post: Hans Lilja@vgregion.se Till Styrelsen för beställd primärvård Antagande av SIMBAs Plan för Den Nära Vården Förslag till beslut Styrelsen för beställs primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård antar SIMBAs plan För Den Nära Vården daterad Sammanfattning av ärendet SIMBAs nya politiska samrådsgrupp tog ut inriktningen för samverkansarbetet under de kommande åren under en gemensam arbetsdag i mars. Utifrån den inriktning politikerna enades om har en ny plan för Den Nära Vården tagits fram som föreslås sträcka sig till och med den 31 december Planen antogs av SIMBAs politiska samrådsgrupp den 27 augusti har översänts till styrelsen för antagande. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bilaga 1. SIMBAs plan För Den Nära Vården Beslut i SIMBA. Beslutet skickas till SIMBAs processledare Carina Vesterelve. Diariet. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

23 Carina Westerelve Datum Processledare Mobil: Till Hälso- och sjukvårdsnämnd Väster Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Ales kommun Sociala utskottet Kungälvs kommun Bildnings- och Sociala utskottet Stenungsunds kommun Socialnämnden Tjörns kommun Antagande av SIMBAs plan för Den Nära Vården Ärende SIMBAs nya politiska samrådsgrupp tog ut inriktningen för samverkansarbetet under de kommande åren, under en gemensam arbetsdag i mars. Utifrån den inriktning politikerna enades om har en ny plan för Den Nära Vården tagits fram som föreslås sträcka sig till och med den 31 december Föreliggande plan antogs av SIMBAs politiska samrådsgrupp den 27 augusti och översänds nu till berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen för antagande. Beslutsunderlag Planen för Den Nära Vården , antagen Bakgrund SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. Närvårdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av: Regionens hälso- och sjukvård: VG Primärvård, Vårdval Rehab, beställd Primärvård (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna och rehab),

24 2(2) Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen. Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ales-, Kungälvs- Stenungsunds- och Tjörns kommun. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vårdgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten. Patientens vård ska upplevas sömlös och vara oberoende av de organistoriska gränserna. Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och omsorgsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna. I Västra Götalandsregionen infördes 1 oktober 2009 ett vårdvalssystem för primärvård, VG Primärvård. En närområdesgrupp(no-grupp), i enlighet med närområdesplanen, bildades för samverkan mellan olika vårdgivare i varje kommun. Syftet med närvårdsarbetet inom SIMBA är att ge stöd till arbetet i närområdesgrupperna i samverkansfrågor inom hela SIMBA-området. En handlingsplan kopplat till föreliggande Plan för Den Nära Vården kommer att utarbetats av SIMBAs Samordningsgrupp för följa upp målområdena i planen för Den Nära Vården. SIMBA Benny Strandberg Ordförande Politisk samrådsgruppen Ann Stokland Ordförande Samordningsgruppen

25 Den Nära Vården inom SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale Politiskt antagen av SIMBAs samrådsgrupp

26 Plan för Den Nära Vården SIMBA SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en samverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. Arbetssättet i SIMBA utgår från huvudmännens samlade insats för att skapa en helhet genom gemensamt lärande. Detta gemensamma lärande har hämtat sitt synsätt från systemteoretisk grund och handlar om hur man i en pågående process skapar en lärande organisation. Avgörande för det systemiska lärandet är det systemiska ledarskapet. Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vård- och omsorgsgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring individen är det som ger mervärde för individen. Patientens vård ska upplevas sömlös och vara oberoende av de organistoriska gränserna.. Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och omsorgsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna. Våra invånare ska leva ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Med hälsa menar vi ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp. Närvårdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av: Regionens hälso- och sjukvård: VG Primärvård, Vårdval Rehab, beställd Primärvård (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna och rehab), Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen. Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ales-, Kungälvs- Stenungsunds- och Tjörns kommun. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Målgruppen är de individer och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- stöd- och omsorgsinsatser från både kommunen och regionen. Grupper som särskilt ska uppmärksammas: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede I Västra Götalandsregionen används begreppet närsjukvård som ett samlat begrepp för den vård, oavsett driftsform, som ges för att tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är: Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 2

27 vanligt förekommande i befolkningen ofta återkommande för individen samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt Basen för närsjukvården utgörs av primärvården. Närvårdsamverkan Närvårdsamverkan sker på såväl politisk- och förvaltningsnivå som på konkret verksamhetsnivå. Samverkan på politisk och ledningsnivå skapar legitimitet och struktur. Närområdesgrupper (SIMBA NO-grupper) Närområdesgrupperna utgör basen för det medborgar- och individinriktade samverkansarbetet. Samverkan sker både på strategisk ledningsnivå och på operativ verksamhetsnivå. Varje kommun bildar ett närområde som det finns en närområdesgrupp i. I varje närområdesgrupp finns en samordningsgrupp med övergripande lednings- och samordningsansvar för närvårdsamverkan i närområdet. SIMBAs samordningsgrupp SIMBAs samordningsgrupp ansvarar för övergripande strategiska samverkansfrågor mellan vård- och omsorgsgivare. Samordningsgruppen har ansvaret att koordinera, följa upp, utveckla och fatta inriktningsbeslut i frågor som är gemensamma. Samordningsgruppen består av förvaltningschefer eller motsvarande från kommun och region samt representanter för privata vårdgivare inom vårdvalssystem som regleras av LOV. SIMBAs politiska samrådsgrupp SIMBA politiska samrådsgrupp har till uppgift att med ett utförar- och beställarperspektiv föra en regelbunden politisk dialog kring gemensamma närsjukvårdsfrågor. Även att skapa förutsättningar för politiskt samförstånd för att tillgodose medborgarnas och individernas behov av en väl fungerande närvårdsamverkan. Därutöver har SIMBA politiska samrådsgrupp till uppgift att följa upp resultaten av närvårdssamverkan utifrån fastställda målområden. SIMBAs politiska samrådsgrupp är sammansatt av ordförande och vice ordförande eller dess motsvarighet(er) i Västra Hälso och sjukvårdsnämnden, Primärvårdsstyrelsen, Styrelsen för beställd Primärvård, Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden samt Utbildningsnämnden Ale kommun, Sociala utskottet samt Utbildningsutskottet, Kungälv kommun, Bildningsoch socialt utskott Stenungsund kommun, Socialnämnden samt Barn- och utbildningsnämnden Tjörn kommun. Föreliggande plan för Den Nära Vården är politiskt beslutad i SIMBAs Politiska samrådsgrupp. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 3

28 Planen är bearbetad i samordningsgruppen och politiskt förankrad i ingående vårdgivares respektive nämnder och styrelser. Genomförandet bör ske i linjeorganisationen där närområdesgrupperna utgör basen för den lokala samverkan och gemensamma arbetet för att nå målen. Planen för Den Nära Vården revideras senast den 15 december Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 4

29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Målområde 1 Sida Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå...6 Målområde 2 Psykisk ohälsa...7 Målområde 3 Våld i nära relationer...8 Målområde 4 Vård- och omsorg om äldre över 65 år...9 Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 5

30 Målområde 1 Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Inom ramen för den nära vården finns ett systematiskt och utvecklande samarbete mellan olika vårdgivare. Syftet är att genom en sammanhållen och samordnad vårdkedja ge god och säker vård oavsett vårdgivare. God tillgänglighet ska säkerställas och en upplevelse av trygghet skapas för patienterna/invånarna. Potentialen för bättre kvalitet och högre effektivitet ökar genom samordning. När begränsade resurser skall fördelas till ständigt växande behov är det viktigt att använda tillgängliga resurser på bästa sätt. Det ökade vårdbehovet ställer krav på tillgänglighet, rätt bedömning och behandling inom all hälso- och sjukvård. För att tillgodose detta krävs att resurser utnyttjas optimalt och att behandling ges på rätt vårdnivå. Vårdgivarna har ett gemensamt ansvar för att patienter och brukare får sina behov av åtgärder och insatser tillgodosedda och att övergången från en vårdform till en annan sker på ett smidigt sätt. Delmål 1:1 Förkortade väntetider vid akutmottagningen på Kungälvs sjukhus Det finns patienter som söker på akutmottagningen, som i första hand behöver omsorg och vård i hemmet eller omhändertagande inom primärvården och inte inläggning på sjukhuset. Genom att i tidigt skede identifiera dessa kan man hjälpa dem till rätt vårdnivå. 1:2 Samordning av patientens medicinska insatser inom primärvården Hälso- och sjukvård, omsorg och stöd ska finnas i sådan omfattning i öppna former, inom landstinget och i kommunen, så att patienter inte blir kvar inom slutenvården längre än nödvändigt. Syftet är att skapa kontinuitet och långsiktighet i primärvårdens insatser, minska riskerna för brister i informationsöverföringen mellan olika vårdgivare samt tydliggöra ansvarsfördelningen när flera vårdgivare är involverade. 1:3 Effektiv avvikelsehantering Patienterna i hälso- och sjukvården förväntar sig att få en god vård av hög medicinsk kvalitet. Patienten förväntar sig också att vården skall vara säker. När det trots allt uppstår fel och brister i vården är det av central betydelse att saken utreds, ansvarsförhållandena klarläggs och att åtgärder vidtas för att undvika att Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 6

31 samma fel och brister drabbar andra patienter i framtiden. Vårdgivarna region och kommuner ansvarar för vårdens kvalitet och säkerhet. Ett effektivt system för att rapportera, analysera och dra lärdom av avvikande händelser är en nyckelfaktor för patientsäkerhetsarbete. Målområde 2 Psykisk ohälsa Målet är att den enskilde ska vara delaktig, ha inflytande och känna välbefinnande oavsett var i vård- och stödsammanhanget han eller hon befinner sig. Insatserna ska vara av hög kvalitet, koordinerade och sammanhållna på ett sätt som gör att den enskilde inte märker av verksamhetsövergångarna. Den nära vården skall bygga på helhetssyn och samverkan, en långsiktig utvecklingsplan, evidensbaserad praktik och gemensam kunskapsbas. Delmål 2:1 Vidarutveckla samarbetet samt tydliggöra ansvarsfördelning mellan verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa För att på bästa sätt ge barn, unga och deras familjer stöd, behövs samverkan och ett aktivt arbete mellan berörda huvudmän. Gemensam övergripande ledning och styrning är en förutsättning och framgångsfaktor. God synkronisering inom den offentliga sektorn kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa samt reducera framtida vård- och omsorgsbehov. Detta medför att gemensamma resurser nyttjas effektivt, samtidigt som barnen och ungdomarnas förutsättningar till en god uppväxt ökar. 2:2 Utveckla den psykiatriska vården för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning Genom samordning av olika insatser kan psykiska, fysiska och sociala konsekvenser minskas hos personer som lider av psykisk sjukdom och därigenom säkerställa en bättre kvalitet inom alla livsområden. Samordningen syftar också till att minska risken för förtida död hos målgruppen, orsakad av somatisk sjukdom och/eller självmord. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 7

32 2:3 Vidareutveckla samarbetet kring personer med missbruks- och beroendeproblematik Många personer med missbruk och beroende behöver vård, stöd och behandling från både kommun och landsting samtidigt. Till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och samtidig svår psykisk sjukdom (samsjuklighet) rekommenderar Socialstyrelsen bland annat att hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuder integrerad behandlingsmetod. Det är viktigt att missbruk och beroende uppmärksammas även hos ungdomar. Ungdomar svarar inte alltid på insatser och behandlingsmetoder som är utvecklade för vuxna. Det kan därför krävas särskilda interventioner som är utarbetade för ungdomar och deras förutsättningar. 2:4 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas Vårdgivarna ska tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt i varje vårdkontakt. Det är i det direkta mötet med patienter och anhöriga som hälso- och sjukvården har sin största hälsofrämjande potential. Det förebyggande arbetet ska vara en del av behandlingen och därmed stödja och motivera individen till förändring när så behövs i sjukdomsförebyggande syfte. Målområde 3 Våld i nära relationer Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Samverkan är en förutsättning för ett effektivt, strukturellt och förebyggande arbete mot våld. Arbetet mot våld i nära relationer ska präglas av god kvalitet och samsyn. Målet är att berörda av våld i nära relationer ska få ökad trygghet, frihet och hälsa. Begreppet våld i nära relationer innefattar alla former av våld. Det kan vara våld i parrelationer eller andra familje- och släktrelationer. Men det kan också vara våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld eller våld mot barn av närstående. Sverige har ställt sig bakom en rad internationella överenskommelser som rör mänskliga rättigheter. Barns rätt till en uppväxt utan våld formulerades av FN 1989 i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). I konventionen betonas staternas ansvar att vidta åtgärder för att skydda varje barn mot alla typer av fysiskt och psykiskt våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) konstateras att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 8

33 större risk, både i och utanför hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. Den 7 april 2011 antog Europarådet konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Delmål 3:1 Personal inom hälso-och sjukvården, socialtjänsten och elevhälsan ska ha kunskaper om och förmåga att se tecken på våld i nära relation Våld i nära relationer påverkar den drabbades hälsa både fysiskt och psykiskt negativt. För att uppnå ett förbättrat omhändertagande måste personal våga se och fråga om våld i nära relationer. När det gäller det hedersrelaterade våldet har elevhälsan en särskilt viktig roll gällande förmågan att se tecken eftersom alla unga flickor och pojkar finns i skolan. Det hedersrelaterade våldet har sin grund i kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet men även pojkar blir utsatta. 3:2 Gemensamt utveckla det förebyggande arbetet Ett förebyggande arbete riktar sig till alla människor i samhället. Barn och unga är särskilt viktiga målgrupper i det förebyggande arbetet och därför behövs tidiga insatser där barn och ungdomar befinner sig, så som förskolor och skolor. 3:3 Utveckla samverkan mellan berörda aktörer inom SIMBA Samverkan mellan berörda aktörer är viktigt i arbetet mot våld i nära relationer. Alla aktörers insatser ska tillsammans utgöra en helhet så att personer drabbade av våld i nära relationer kan få bästa möjliga stöd och hjälp. De regionala medicinska riktlinjerna för Våld i nära relationer ska implementeras i regionens verksamheter och verksamheterna inom SIMBA-kommunerna ska ha vetskap om riktlinjerna. Målområde 4 Vård och omsorg om äldre över 65 år Målet är att den enskilde ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan han eller hon befinner sig. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen. Hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och sjukhus ska samverka runt de sjuka äldre. De nationella målområdena är grundläggande i handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland vilken även innehåller insatsområden för att förebygga och stödja den enskilde till att skjuta upp Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 9

34 tidpunkten för att bli sjuk eller mest sjuk äldre. SIMBA har anslutit sig till den länsgemensamma handlingsplanen. Delmål 4:1 Riskförebyggande åtgärder som bygger på ett proaktivt arbetssätt Tidig upptäckt av riskpatienter kan skjuta upp tidpunkten för att bli hamna i målgruppen mesta sjuk äldre. Äldres fallolyckor är ett folkhälsoproblem som medför mänskligt lidande och får betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Alla berörda bör intensifiera förebyggande insatser. Påverkbara faktorer är bland annat läkemedelskonsumtion, livsstilsfrågor och faktorer i den fysiska miljön. Fysisk aktivitet främjar hälsan och ett gott åldrande samt har god effekt på det psykiska välbefinnandet. Genom att främja goda matvanor minskar risken för sjukdomsrelaterad undernäring bland äldre. Syftet är att hålla det friska friskt så länge som möjligt. 4:2 God läkemedelsbehandling för äldre Läkemedel är en vanlig behandlingsform för äldre. I den åldrande kroppen sker förändringar som kan öka känsligheten för läkemedel. Många äldre har flera sjukdomar och använder olika läkemedel samtidigt. Detta ökar risken för biverkningar och läkemedelsproblem. Äldres läkemedelsbehandling behöver ses över i syfte att minska läkemedelsrelaterade problem. 4:3 Medicinska och sociala insatser ska följa de nationella riktlinjerna för demensvården Inom ramen för demensvården är tidig identifiering av personer med begynnande demens av största vikt. Optimalt omhändertagande ur socialt och medicinskt perspektiv för högsta möjliga livskvalitet och stöd till anhöriga ska prioriteras. God kvalitet på demensutredningarna bidrar till ett mer adekvat omhändertagande och ett minskat behov av akuta åtgärder. All vård och omsorg vid demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Teamarbete, utbildning, diagnostik, läkemedelsbehandling, omvårdnad, dagliga aktiviteter, boende och anhörigstöd är andra nationella rekommendationer. Syftet är stärka den demenssjukes möjligheter att få god vård av hög kvalitet samt effektiv resurshushållning oberoende av organisationsgränser. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 10

35 4:4 Medicinska och sociala insatser skall följa de nationella riktlinjerna för strokevård Befolkningens kunskap om stroke och primärpreventiva åtgärder (förhindra eller skjuta upp insjuknande hos friska individer) är av avgörande betydelse för att minska insjuknande och död i hjärt- kärlsjukdom. För personer som insjuknat i stroke är ett tidigt och korrekt omhändertagande av avgörande betydelse för överlevnadschanserna och återgång till ett så autonomt liv som möjligt med bästa möjliga livskvalitet. 4:5 Samordnad individuell vård och omsorgsplanering De mest sjuka äldre har behov av en individanpassad, samordnad vård och omsorg. Detta ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions-, och organisationsgränser. Eftersträvansvärt är ett gemensamt arbetssätt för vård- och omsorgsplaneringsprocessen. 4:6 God vård i livets slutskede God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut är en viktig del av sjukvården och utgör ett av de nationella målen för äldreomsorgen. Vårdgivarna ska bereda möjlighet för kroniskt svårt sjuka och patienter med behov av palliativ vård att vårdas i hemmet. God samverkan mellan primärvården, kommunernas verksamheter och AVH-temat på Kungälvs sjukhus ökar möjligheterna till detta. Registrering av dödsfall i Svenska Palliativregistret är till stöd och hjälp i utveckling och förbättringen av vården i livets slutskede samt att säkerställa att vården bedrivs utifrån ett evidensbaserat arbetssätt. Det ger också möjlighet att jämföra den egna verksamhetens resultat över tid och att jämföra sig med andra verksamheter. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 11

36

37

38 Datum: Handläggare: Ann-Katrin Schutz Koncernkontoret Elisabeth Jonsson Boråsregionen Förslag Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Södra Älvsborg

39 Politiskt antaget 2015 Kommunerna Bollebygds kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Borås Stad, Kommunstyrelsen Dnr: Herrljunga kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Marks kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Svenljunga kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Tranemo kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Ulricehamns kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Vårgårda kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Direktionen Dnr: Västra Götalandsregionen Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden Dnr: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Dnr Styrelsen för beställd primärvård Södra Älvsborg Dnr: Styrelsen för Habilitering & Hälsa Dnr: Primärvårdsstyrelsen Dnr: Tandvårdsstyrelsen Dnr:

40 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 2. HUVUDMÄNNENS UPPDRAG 1 3. INRIKTNING OCH MÅL 1 Inriktning för Närvårdssamverkan 1 Mål för Närvårdssamverkan 2 4. STYRNING OCH STRUKTUR FÖR SAMVERKAN 2 Närvårdsområde 2 Lokal ledningsgrupp 2 Lokal arbetsgrupp 3 Uppdragsgrupp 3 Styrgrupp 3 Delregionalt politiskt samråd 3 Spridningsdag 3 Närvårdskontoret 4 5. EKONOMI 4 6. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING 4

41 1. Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund fick hösten 2014 i uppdrag att utveckla modellen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och ta fram förslag på nytt inriktningsdokument. En arbetsgrupp med representation från kommun, primärvård och specialistvård har varit med i diskussionen kring en ny modell. Samverkan ska ske på lägsta effektiva nivå och genomgång av samtliga grupper i nuvarande organisation har gjorts. Syftet är att skapa en modell för gemensamma mötesarenor för vårdsamverkan i Södra Älvsborg. Vårdsamverkan ska ge mervärde för befolkningen och underlätta ansvarsfördelning och samverkan mellan och inom huvudmännen. I olika grupper omhändertas frågor som berör samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR). Interna frågor inom kommunen och mellan olika vårdgivare inom VGR hanteras i andra möteskonstellationer. Ansvarsfördelning mellan och inom respektive huvudmans ansvarsområde skall vara tydlig. Behov av samverkan mellan huvudmännen är bestående över tid, detta avtal berör närmaste åren. Ansvariga nämnder och styrelser i berörda kommuner och VGR har fastställt dokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg , med möjlighet till förlängning. Smärre justeringar i dokumentet kan göras under pågående avtalsperiod. 2. Huvudmännens uppdrag Grunden för respektive huvudmans uppdrag finns reglerat i lagar, författningar, avtal, överenskommelser och politiska beslut. VGR och kommunerna har var för sig och tillsammans ett eget ansvar för hela befolkningen. Samverkansarbetet ska säkra och leda till att gemensamt ansvar tas för invånarna både på regional, delregional och lokal nivå. Ingen invånare ska falla mellan stolarna. Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg omfattas av VGRs verksamheter för tandvård, primärvård, specialistvård och habilitering. Kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola, skola och elevhälsa i följande kommuner: Herrljunga, Vårgårda, Bollebygd, Borås Stad, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Medverkar gör också Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden som har ansvar för beställning och uppföljning inom ovanstående områden och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund som samordnar kommunerna. 3. Inriktning och mål Inriktning för Närvårdssamverkan Samverkan ska ske kring patienter och grupper i befolkningen som har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och VGR. Närvårdssamverkan ska möjliggöra utveckling av gemensamma handlingsplaner som resulterar i samordning av de olika insatserna som ges. Samverkan mellan huvudmännen är nödvändig för: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa/missbruk 1

42 Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede Mål för Närvårdssamverkan Befolkningsperspektiv En välfungerande närvårdssamverkan bidrar till att befolkningen får tillgång till hälso- och sjukvård och omsorg på lika villkor. Samverkan ska för den enskilde invånaren leda till säkra vårdövergångar och jämlik vård. Med en sammanhållen vårdkedja ska individen inte påverkas när ansvaret för vården delas mellan vårdgivarna eller övergår från en vårdgivare och/eller vårdnivå till en annan. Verksamhets- och organisationsperspektiv Närvårdssamverkan ska leda till effektiva vårdprocesser utförda på rätt vårdnivå. Dialog kring ansvarsfördelning och utvecklingsbehov bör leda till ökad förståelse, kunskapsutveckling och samverkan mellan huvudmännen. 4. Styrning och struktur för samverkan Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg sker på politisk-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Målet med samverkan är att över huvudmannagränserna gemensamt ansvara för att säkerställa befolkningens behov av samordnade insatser. I styrning och struktur ingår arbete med förtydligande och ansvarsfördelning utifrån ändrad lagstiftning, överenskommelser, strategier och rekommendationer som påverkar båda huvudmännen. Interna frågor inom kommunen och mellan olika vårdgivare inom VGR hanteras i andra möteskonstellationer. I det Delregionala politiska samrådet tas visionen för närvårdssamverkan och strategin för arbetet de närmaste åren fram. De lokala ledningsgrupperna har ett stort ansvar för samverkan på lokal nivå. Avvikelsehantering, handlingsplaner, utvärdering och genomförandeplaner är exempel på arbetssätt för att komma till rätta med brister i vårdsamverkan. Framgångsfaktorer i samverkansarbetet är fungerande implementering, spridning och delaktighet vilket i första hand sker i respektive linjeorganisation. Närvårdsområde Närvårdsområdena utgör grunden för vårdsamverkansarbetet. Samverkan bör ske på ledningsoch verksamhetsnivå. Varje kommun utgör ett närvårdsområde, med en lokal ledningsgrupp. Kommunens och VGRs verksamheter ingår i närvårdsområdet. Samverkan i närvårdsområdena styrs utifrån detta dokument och bilagan Uppdrag och bemanning. Lokal ledningsgrupp Arbetet ska ske utifrån ett problemorienterat och förbättringsinriktat arbetssätt och kan utgå från exempelvis patientberättelser, avvikelser och goda exempel. Kommunen ansvarar för ordförandeskap och kallar till möten. Protokoll ska skrivas och mailas till Närvårdskontoret för publicering på hemsidan. Dialog kring förändringar i form av arbetssätt, lagstiftning eller andra förutsättningar som påverkar samarbetet bör ske kontinuerligt. Frågor som inte kan lösas på lokal nivå lyfts till koordinatorn på Närvårdskontoret, som gör en bedömning om var frågan kan/bör hanteras. Lokala ledningsgrupper kan gå samman och skapa gemensamma arbetsgrupper. 2

43 Lokal arbetsgrupp Arbetsgrupper på lokal nivå startas och avslutas av den lokala ledningsgruppen. Frågeställning och tidsram ska vara beskrivet i uppdragshandlingen. De lokala arbetsgrupperna arbetar med förbättringsfrågor och rapporterar till lokala ledningsgruppen/grupperna. Brukarmedverkan är en viktig del i de lokala arbetsgruppernas arbete. Uppdragsgrupp Uppdragsgrupp kan bildas då frågan inte kan eller bör omhändertas i de lokala ledningsgrupperna. Uppdrag ges av Styrgruppen. Uppdragsgrupperna ska ha tydliga tidsbestämda uppdrag och bestå av representanter från respektive huvudman med relevant kompetens för uppdraget, se bilaga Uppdrag och bemanning. I uppdraget ingår återrapportering till styrgruppen och att ta fram förslag till plan för resultatspridning, eventuell implementering och uppföljning. Styrgruppen och respektive huvudman ansvarar för vidare hantering av resultatet. Uppdragsgruppens minnesanteckningar mailas till Närvårdskontoret för publicering på hemsidan. Uppdragsgrupper kan vara aktiva, vilande eller avslutas efter uppdragets slutförande. Styrgrupp Styrgruppen arbetar på generellt uppdrag från det Delregionala politiska samrådet men kan också få specifika uppdrag. Styrgruppen hanterar av Närvårdskontoret anmälda och beredda ärenden och fattar beslut. Styrgruppen kan vid behov starta Uppdragsgrupper och besluta om specifika tidsbestämda uppdrag. Alla uppdragsbeskrivningar ska utgå från ett livs- och helhetsperspektiv, eftersom målgrupperna kan överlappa varandra. Styrgruppen och respektive huvudman ansvarar för hantering av resultat och implementering i respektive linjeorganisation. Styrgruppen består av representanter från huvudmännen, se bilaga Uppdrag och bemanning. Delregionalt politiskt samråd Samråd på politisk nivå sker i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Beredning Välfärd och Kompetens dit representanter för ansvariga politiker i VGR bjuds in, se bilaga Uppdrag och Bemanning. I det Delregionala politiska samrådet tas vision för närvårdssamverkan och strategisk inriktning fram. Samrådet har ansvar för att den politiska viljeinriktningen blir känd och får genomslag i huvudmännens uppdrag. Uppföljning och dialog kring överenskomna fokusområden i närvårdsamverkan ska ske. Delregionala politiska samrådet ger uppdrag till Styrgruppen och Närvårdskontoret. Det Delregionala politiska samrådet träffas fyra gånger per år. Kommunalförbundets tjänsteman i Beredning Välfärd och Kompetens ansvarar för planering och administration tillsammans med Närvårdskontoret. Spridningsdag En gång per år kallas Styrgrupp och Delregionalt politiskt samråd till en uppföljningsdag. Inbjudan skickas även till chefer och övriga intresserade till denna spridningsdag då det gångna årets uppdrag och resultat inom Närvårdssamverkan presenteras och diskuteras. 3

44 Närvårdskontoret ansvarar för all administration. Närvårdskontoret Som stöd för närvårdssamverkan finns ett kontor med uppdrag att koordinera, stödja, omvärldsbevaka, bereda ärenden och följa upp samverkan inom olika grupper. Medarbetarna arbetar på uppdrag av Delregionalt politiskt samråd, se bilaga Uppdrag och bemanning. Närvårdskontoret ska ha ett opartiskt förhållningssätt gentemot huvudmännen och är organisatoriskt knutet till Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund som har arbetsgivaransvar. 5. Ekonomi Närvårdssamverkan är en del i varje huvudmans uppdrag och finansieras inom ramen för detta ansvar. Vårdsamverkansparterna svarar för kostnaderna för Närvårdskontoret. Regionens parter står för 50 procent och kommunerna för 50 procent av kostnaderna. Regionen gör en intern fördelning av kostnaderna. Kommunens kostnader fördelas utifrån folkmängd föregående år. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. 6. Utvärdering och uppföljning Dokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg föreslås gälla under en treårsperiod med möjlighet till förlängning och möjlighet till smärre justeringar. Förutom kontinuerlig uppföljning ska en genomlysning utifrån ett medborgar-, verksamhets- och organisationsperspektiv ske före avtalsperiodens utgång. 4

45 Datum: Handläggare: Ann-Katrin Schutz Koncernkontoret Elisabeth Jonsson Boråsregionen Diarienummer: HSNS Diarienummer Boråsregionen: 2014/SKF0149 Förslag Samverkansavtal Närvårdssamverkan Södra Älvsborg På uppdrag av Delregionala Politiska samrådet har förslag till ändrad modell för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg tagits fram. Förslaget består av inriktningsdokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg , bilagan Uppdrag och bemanning och Samverkansavtal Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Inriktningsdokumentet godkändes av uppdragsgivaren dvs. Delregionala politiska samrådsorganet

46 Samverkansavtal Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

47 Avtalsslutande parter Bollebygds kommun, Borås Stad, Herrljunga kommun, Marks kommun, Svenljunga kommun, Tranemo kommun, Ulricehamn kommun, Vårgårda kommun, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Närhälsan, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), Enhet tandvård, Habilitering och Hälsa, Praktikertjänst AB (Herkules vårdcentral, Brämhults vårdcentral, Allékliniken Sleipner, HälsoBrunnen, Herkules Rehab), Cityläkarna Borås AB (vårdcentral Borås), Vårgårda Rehab, Koncernkontoret VGR. Avtalets giltighet Avtalet gäller under tiden med möjlighet till förlängning. Smärre justeringar i inriktningsdokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg kan göras under pågående avtalsperiod. Om det under avtalsperioden tillkommer nya verksamheter noteras detta i bilaga till huvudavtal under innevarande avtalstid. Revidering av avtalet inklusive ingående parter görs i samband med ny avtalsperiod. Inledning Närvårdssamverkan Södra Älvsborg utgår från inriktningsdokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg , Dokumentet med bilaga är en gemensam plattform och ska inspirera, stödja och styra den samverkan som dagligen äger rum i närvårdsområdena i Södra Älvsborg. Närvårdssamverkan är en modell för gemensamma mötesarenor för vårdsamverkan i Södra Älvsborg. Vårdsamverkan ska ge mervärde för befolkningen och underlätta ansvarsfördelning och samverkan mellan och inom huvudmännen. Syfte Utifrån ett befolkningsperspektiv ska närvårdssamverkan skapa: Tillgång till hälso-och sjukvård och omsorg på lika villkor. Säkra vårdövergångar och jämlik vård. Effektivt nyttjande av gemensamma resurser. Parternas åtagande Berörda huvudmän ska medverka i de grupper som beskrivs i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Målgrupp Målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region. 3

48 Styrning, struktur och uppdrag Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg sker på politisk- förvaltnings- och verksamhetsnivå. Delregionalt politiskt samråd Politisk styrning sker i ett partsammansatt Delregionalt politiskt samråd. Styrgrupp Styrgruppen består av representanter från huvudmännen. Närvårdsområde Närvårdsområdena utgör grunden för vårdsamverkansarbetet. Samverkan bör ske på lednings- och verksamhetsnivå. Varje kommun utgör ett närvårdsområde, med en lokal ledningsgrupp. Kommunens och VGRs verksamheter ingår i närvårdsområdet. Närvårdskontor Närvårdskontoret arbetar på generellt uppdrag av Delregionalt politiskt samråd. Kontoret är organisatoriskt knutet till Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund som har arbetsgivaransvar. Närvårdskontoret ska ha ett opartiskt förhållningssätt och har eget budgetansvar. Ekonomi Närvårdsamverkan är en del i varje huvudmans uppdrag och finansieras inom ramen för detta ansvar. Vårdsamverkansparterna svarar för kostnaderna för närvårdskontoret. Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden står för 50 procent och kommunerna för 50 procent av kostnaderna. Kommunens kostnader fördelas utifrån folkmängd föregående år. Regionen gör en intern fördelning av kostnaderna. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt. Redovisning av delårs- och årsbokslut sker i Delregionala politiska samrådet, information lämnas till Styrgruppen. Upparbetat överskott får ej överstiga fem procent av det totala anslaget. Ett eventuellt överskott förs över till kommande budget- och verksamhetsår. Om det vid budgetuppföljning prognostiseras ett underskott ska Delregionala politiska samrådet ta fram och besluta om en åtgärdsplan för att åstadkomma ett nollresultat. Avslut I samband med avtalets avslutande betalas eventuellt ekonomiskt överskott ut enligt samma princip som fördelningsmodellen, dvs. 50 procent till HSNS och resterande 50 procent till kommunerna. Omförhandling och tvister Om förutsättningarna för detta avtal väsentligen ändras genom t ex lagstiftning eller andra faktorer som ligger utanför avtalsparternas kontroll kan avtalet omförhandlas med syfte att förändringarna inte orättvist bara skall drabba eller gynna en part. Eventuella tvister med anledning av detta avtal skall i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om tvisten därefter kvarstår skall den avgöras av allmän domstol. Detta avtal upprättat i tjugoen (21) exemplar av vilka parterna har tagit ett vardera. 4

49 .. Annelie Fischer Bollebygds kommun.. Monica Svensson Borås Stad.. Magnus Stenmark Herrljunga kommun.. Bahman Alami Marks kommun.. Ing-Marie Larsson Svenljunga kommun.. Annika Hedvall Tranemo kommun.. Håkan Sandahl Ulricehamns kommun.. Jan Blomqvist Västra Götalandsregionen Koncernkontoret.. Gunnar Eriksson Västra Götalandsregionen Enhet tandvård.. Lars Björkqvist Vårgårda kommun.. Marie-Louise Gefvert Västra Götalandsregionen Närhälsan.. Mikael Forslund Västra Götalandsregionen Habilitering och hälsa.. Lena Brännmar Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund.. Thomas Wallén Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS).. Dag Bjurklint Herkules vårdcentral, Borås Praktikertjänst AB.. Dag Bjurklint Herkules Rehab Borås Praktikertjänst AB.. Christer Lannehed Allékliniken Sleipner Borås Praktikertjänst AB.. Eva Angesjö Brämhults Vårdcentral, Borås Praktikertjänst AB.. Sukhdeep Singh Cityläkarna Borås AB.. Björn Bonnevier HälsoBrunnen Ulricehamn Praktikertjänst AB.. Kenny Johansson Vårgårda Rehab Vårgårda 5

50 Bilaga till Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Uppdrag och bemanning Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Detta dokument ska tydliggöra representation och sammansättning i de olika grupper som beskrivs i inriktningsdokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Lokal Ledningsgrupp, Ledningsgruppen består av representanter från kommun, primärvård i närområdet, specialistvård och tandvård. Personerna ska ha mandat och möjlighet att fatta beslut och föra tillbaka frågor till huvudmannens ledningsgrupp för åtgärd. Antalet personer i ledningsgruppen kan variera och sammansättning utöver ovanstående bestäms lokalt. T ex kan folkhälsa och skola vara viktiga parter i det lokala arbetet. Kommunen ansvarar för ordförandeskap och kallar till möten. Lokal arbetsgrupp Tillsätts av den lokala ledningsgruppen, som också utser deltagare. Uppdragsgrupp Kommun, primärvård och specialistvård ska vara representerade i samtliga uppdragsgrupper. I uppdragsbeskrivningen ska framgå vilken kompetens som krävs. Gruppen kan kompletteras med lämplig kompetens vid behov, t ex från tandvård och skola. Uppdragsgrupper kan variera i storlek och sammansättning beroende på uppdrag. Styrgrupp I Styrgruppen ingår en representant från varje kommun, sjukhus, Habilitering och Hälsa. Vårdval VG Primärvård och Vårdval Rehab har två representanter, en representant från privat verksamhet och en för offentlig verksamhet per vårdval. Tandvård och beställd primärvård adjungeras till styrgruppens möten. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Koncernkontoret är representerade med tjänstemän, men har ingen rösträtt. Styrgruppen fattar beslut om uppdrag, uppdragsgrupper, och kompetenskrav i dessa grupper. Närvårdskontoret skickar ut förfrågan om deltagande i uppdragsgrupp. Ordförande och vice ordförande utses bland representanterna för specialistvård, primärvård och kommunerna för två år i taget. Närvårdskontoret är sekreterare och protokollen publiceras på hemsidan Delregionalt politiskt samråd Samråd på politisk nivå sker i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds, Beredning Välfärd och Kompetens, som utökas med nedanstående politiker. Ordförande och andre vice ordförande i Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden eller utsedda ersättare Ordförande i Styrelsen för beställd primärvård eller utsedd ersättare Ordförande i Primärvårdsstyrelsen eller utsedd ersättare Ordförande i Styrelsen för SÄS eller utsedd ersättare Ordförande i Styrelsen för Habilitering och hälsa eller utsedd ersättare Ordförande i Tandvårdsstyrelsen eller utsedd ersättare Boråsregionens politiska beredning Välfärd och kompetens och Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden har möjlighet att ta med en tjänsteman. 1

51 Bilaga till Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Närvårdskontorets bemanning På Närvårdskontoret arbetar koordinator/informatör och delregional samordnare för processen Samordnad vård- och omsorgsplanering. Antalet ingående parter i Närvårdssamverkan styr närvårdskontorets bemanning. Möjlighet att anställa tillfälliga projektledare och/eller förändra ordinarie uppdrag för tjänstemän i kommun och VGR finns. 2

52

53

54

55 Bilaga Förslag till revidering av uppdragshandling för PSS från 2012: Beredningsgruppen diskuterar behov av ändringar/strykningar i uppdraget med utgångspunkt från denna uppdragshandling, ändringar i röd text. Förslag till ändringar har förankrats i respektive organisation för beslut i PSS den 16 oktober. Beredningsgruppens huvudfråga: Finns förväntningar på PSS, vad samarbetet ska åstadkomma, som våra politiker anser att PSS inte kan leva upp till? Uppdragshandling för Politisk Samverkan Skaraborg, PSS. Bakgrund Det finns ett tydligt behov av att de olika huvudmännens politiska företrädare ska kunna diskutera gemensamma utmaningar. Nedanstående parter är därför överens om att skapa ett politiskt forum där överläggningar om framtidens gemensamma utmaningar kan föras. Det är parternas uttalade avsikt att med förtroende arbeta tillsammans för att möta verksamheternas utmaningar genom t ex gemensamma strukturer, informationsdelning, gemensamma lösningar där det gagnar invånarna och effektiviteten i verksamheterna. Det politiska organets uppdrag och roll För samråd, samverkan, dialog, ledning, förvaltning och utveckling bildar parterna ett gemensamt organ benämnt Politisk Samverkan Skaraborg, PSS. PSS kan forma de gemensamma politiska uppdragen samt utgöra ramen för Vårdsamverkan Skaraborg. PSS uppgifter PSS ska - bidra till en gränsövergripande verksamhets- och kunskapsutveckling med beaktande av gällande avtal och överenskommelser, - vara den politiska mötesplatsen där de läns-/skaraborgsgemensamma frågorna kan behandlas, - vara styrorgan för samverkansarbetet inom Vårdsamverkan Skaraborg vilket innebär att fastställa uppdrag för styrgruppen, - årligen fastställa en plan med prioriterade mål och strategier för parternas gemensamma samverkansområden, Beredningens förslag: detta är en punkt som stryks. Arbetet med att fastställa årsplan och göra uppföljning av densamma är inte