Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 29 januari 2016

Transkript

1 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 29 januari 2016 Plats: Mötesplats Kungshöjd Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare, förslag Michael Melby. Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Föregående mötesprotokoll 17 december Beslutsärenden 1. Årsredovisning beställd primärvård 2015 (Bilaga a-b) Diarienummer PVB Föredragande ekonomichef Per Nyström 2. Säkerhetsredovisning 2015 (Bilaga a) Diarienummer PVB Föredragande säkerhetschef Bengt Hansson 3. Motion av Matz Dovstrand (SD) om inrättande av resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. (Bilaga a-b) Diarienummer PVB Föredragande Enhetschef Anita Kruse 4. Motion av Karin Engdahl med flera (S) om en regional strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) (Bilaga a-b) Diarienummer PVB Föredragande Primärvårdschef Monika Bondesson 5. Motion av Eva Olofsson med flera (V) om fria besök på ungdomsmottagningar. (Bilaga a-b) Diarienummer PVB Föredragande Primärvårdschef Monika Bondesson Postadress: Närhälsan Kansli Lillhagsparken Hisings Backa Besöksadress: Lillhagsparken 6 Hisings Backa Telefon: Växel Webbplats: E-post: primarvarden@vgregion.se

2 Föredragningslista Styrelsen för beställd primärvård, (3) 6. Förslag till instruktion för förvaltningschef (Bilaga a-b) Diarienummer PVB Delegeringsärenden (Bilaga 5) Diarienummer PVB Anmälningsärenden (Bilaga) Diarienummer PVB Informationsärenden A. Uppföljning av Vårdöverenskommelser 2015 Föredragande Primärvårdschefer Peter Almgren, Monika Bondesson, Helen Andersson, Åsa Lind, samordnande barnhälsovårdsöverläkare Thomas Arvidsson B. Uppföljning av bassängverksamheten Föredragande Primärvårdschef Helen Andersson C. Flytt av MBHV-psykologerna från Munkebäck till Gamlestaden (Bilaga) Föredragande samordnande barnhälsovårdsöverläkare Thomas Arvidsson D. Krishanteringsplan (Bilaga) Diarienummer PVB Föredragande säkerhetschef Bengt Hansson E. Effektiva betalningsrutiner Föredragande redovisningschef Annika Andersson F. Ekonomisk information Föredragande ekonomichef Per Nyström G. Information från HR Föredragande HR-chef Ulrika Dahl Eriksson H. Skrivelse från sektorsrådet för kvinnosjukvård (Bilaga) I. Nya reglementen för styrelsen (Bilaga) J. Rapport från presidiet K. Studiebesök den 11 februari L. Ärendeplan (Bilaga) Föredraganden primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert

3 Föredragningslista Styrelsen för beställd primärvård, (3) M. Rapport från verksamheten. Föredraganden primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert Linn Brandström Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Ekonomiavdelningen Handläggare: Per Nyström, ekonomichef Telefon: E-post: Styrelsen för beställd primärvård Årsredovisning beställd primärvård 2015 Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård godkänner årsredovisningen för beställd primärvård. 2. Styrelsen för beställd primärvård översänder årsredovisningen till Regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Årsredovisning 2015 för beställd primärvård har upprättats i enlighet med gällande instruktioner upprättade av Koncernkontoret. Enligt tidplanen ska årsredovisningen vara registrerad och klar i regionens ekonomisystem den 3 februari Beredning Information om årsredovisningen 2015 kommer att ges till de fackliga parterna vid Centrala samverkansgruppens möte den 25 januari Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bilaga Preliminär årsredovisning 2015 beställd primärvård. Beslutet skickas till regionstyrelsen@vgregion.se Diariet. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

5 Sida 1(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Årsredovisning 2015 Styrelsen för beställd primärvård 2015 (Uppföljning 2015) Rapporten skapad av Monica Runnquist, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning Styrelsen för beställd primärvård ansvarar för 1177 Vårdguiden på telefon, centrala barnhälsovårdsteamet, psykologenheten för mödra- och barnhälsovård och mödrahälsovård i hela Västra Götalandsregionen. Övriga verksamheter inom styrelsens ansvarsområde finns i delar av Västra Götalandsregionen och är bland annat: - Ungdomsmottagningar - Gynekologi - Barn- och ungdomsmedicin - Kris- och traumaenhet - Resursenhet för flyktingar - Kompetenscentrum om våld i nära relationer 2015 gjordes satsningar inom Central Barnhälsovård, Mödra-Barnhälsovårdspsykologverksamhet, Sexualmedicinskt centrum, Flyktingmedicinsk mottagning, Socialmedicinsk mottagning, Tolkprojekt i 1177 Vårdguiden på telefon och Hjälpmedelsorganisationen. Vi fick en minskad beställning vad gäller dietistverksamhet, palliativ läkare, ljusbehandling, utbildningar inom vårdprogram och logoped. Närhälsan har fem ettåriga Överenskommelser (ÖK) med de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN). Utmaningar Det är ett bekymmer att vi fortfarande har olika gränssnitt och att Hälso- och sjukvårdsnämnderna har olika innehåll i sina beställningar sjukvårdsrådgivning på telefon har med nuvarande resurser och tekniska lösningar långt kvar att nå det nationella tillgänglighetsmålet - 90% av alla samtal ska vara besvarade inom tre minuter. Sjukfrånvaron har ökat inom den beställda vården, liksom i hela förvaltningen. Kompetensförsörjningen av barnmorskor och psykologer är svår i våra ytterområden.

6 Sida 2(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Det är svårt att rekrytera gynekologer. I medarbetarundersökningen som genomfördes 2015 så har det totala resultatet försämrats något. Dock har vi sammantaget ett bra resultat som tyder på en hög prestationsnivå (71,2 jmfr VGR 66,2). De områden som medarbetarna är nöjdast med är ledarskap, socialt klimat, lärande i arbetslivet och återkoppling. Utvecklingsområden är målkvalitet, arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt och delaktighet. Den ökade flyktingtillströmningen har gett extra arbete för barnmorskemottagningarna. Det behövs ett tydligt stöd från regionen i att kommunicera det regelverk som gäller för EU Medborgare utan försäkringsskydd angående rätten till sjuk- och tandvård. I nuläget får vårdcentralen för Hemlösa själva bära ett tungt ansvar för att svara på dessa frågor och hantera massmedia. Aktiviteter Vi produktionsplanerar för att öka effektiviteteten och för att få en högre tillgänglighet och utnyttja alla våra professioner i vårdarbetet. Webbtidbokning finns på alla barnmorskemottagningar för cellprovskontroller och på flera barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt vissa ungdomsmottagningar. Vi arbetar för att ytterligare utöka denna service. För att ta vara på våra kunder/patienters åsikter om hur de upplever vården bjuder vi in till kundråd på respektive enhet. Breddinförandet av det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph har pågått under hela året. Ekonomi Närhälsan, beställd primärvård redovisar för 2015 ett resultat på 1,1 mnkr, vilket är 9,9 mnkr bättre jämfört med budget. Resultatet för motsvarande period 2014 var -9,2 mnkr. Styrelsen för beställd primärvård hade beviljats att använda 8,7 mnkr av eget kapital 2015 för införande av det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph. Det egna kapitalet har dock inte använts under året. Införandet är senarelagt och planeras vara klart första kvartalet Den positiva avvikelsen mot budget netto på 9,9 mnkr beror bland annat på större intäkter än beräknat avseende forskning, uthyrd personal och patientintäkter samt att vissa verksamheter har haft personalvakanser under året 2 Regionfullmäktiges mål

7 Sida 3(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Ledstjärnan för Närhälsans miljöarbete är regionens miljöpolicy. För att nå miljöpolicyns intentioner utgår det praktiska arbetet från målen i regionens antagna handlingsprogram för Instrumentet för att Närhälsan skall kunna bidra med att uppnå dessa mål för regionen är Närhälsans miljöledningssystem - miljödiplomeringen. Samtliga enheter som skall vara diplomerade var diplomerade vid årsskiftet. Närhälsan har bidragit aktivt i det av Närhälsan initierade arbetet med giftfria lokaler som nu drivs vidare av regionens miljöavdelning med deltagande även av kommuner inom regionen. En kartläggning har bland annat gjorts av allt byggnadsmaterial som används vid en renovering av en vårdcentral. En utbildningsdag för samtliga miljö- och kemikalieombud genomfördes under året med energi som tema. Föreläsningar hölls under den dagen av professor Tomas Kåberger om energisituationen i världen, av Lars Karlsson om regionens arbete för minskning av energianvändningen och av Hans Kardell om Västfastigheters arbete inom området. En utbildningsdag om golvmaterial har även genomförts med deltagande av Västfastigheter, Miljöavdelningen och Regionservice. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Närhälsan ingår sedan 2012 i det nationella nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård. Den handlingsplan för hälsofrämjande insatser som Närhälsan tagit fram belyser de fyra HFSperspektiven patient, befolkning, medarbetare och ledning och har en nära koppling till affärsplanen. Det övergripande målet är att Närhälsan ska utveckla miljöer, förhållningssätt, arbetssätt och metoder som stärker patienternas, medarbetarnas och befolkningens hälsa. Syftet är att inspirera och leda Västra Götaland att bli den friskaste regionen i världen. I handlingsplanen formuleras följande mål: Patientperspektivet hälsofrämjande vårdmiljö och bemötande samt hälsofrämjande möten. Patienter erbjuds systematiskt, jämlikt och på ett respektfullt sätt att samtala kring sina levnadsvanor. I samband med samtalet erbjuds evidensbaserade sjukdomsförebyggande enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal. Varje enhet/område har en intern rutin för evidensbaserat omhändertagande (individuellt/i grupp) av patienter med ohälsosamma levnadsvanor: rökning, matvanor, alkohol, fysisk aktivitet, sömn och stress. Samverkan och samordning sker inom och mellan områden. I befolkningsperspektivet lyfts Närhälsans medverkan i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete, till exempel i form av utbildningsinsatser och medverkar i folkhälsoråd.

8 Sida 4(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Merparten av verksamheterna inom beställd primärvård omfattas inte av nationell eller regional vårdgaranti. Utgångspunkten är dock att vården ska vara köfri och erbjudas inom rimlig tid utifrån kundens medicinska behov och önskemål. Telefontillgänglighet 1177 Sjukvårdsrådgivningen på telefon Minst 90 % av de som ringt upp under en viss månad ska ha fått svar hos 1177 Sjukvårdsrådgivningen på telefon (SVR) inom 3 minuter. Stor vikt läggs vid att nå regionfullmäktiges mål. En handlingsplan finns för att nå målen i uppdraget för 1177 Vårdguiden på telefon. Åtgärdsplan Teknikproblem påverkar tillgänglighet. VGR-IT, leverantör av 1177-system startade i augusti med analys och åtgärdsplan. Utveckla samverkan för att öka tillgänglighet i kluster och nationellt. Översyn av nationella riktlinjer för 1177 gällande åskrutiner och nationell krisstyrning. Förändra Callback, då callback påverkar tillgänglighet negativt. Samtalshandledning för sjuksköterskor i telefonrådgivning för att effektivisera och kvalitetssäkra samtalen. Utökad samverkan med övriga invånartjänster. Besökstillgänglighet Specialistmottagningar inom Närhälsan Enligt den nationella, lagstadgade vårdgarantin ska specialistmottagningar erbjuda tid till första besök inom 90 dagar. De mottagningar inom Närhälsan som är skyldiga att månatligen rapportera väntetider är barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och gynekologiska mottagningar. Närhälsan når i princip detta mål till 100% förutom under sommarmånaderna. Specialistmottagningarna omfattas också av kravet att månatligen rapportera i vilken utsträckning man kan erbjuda tid till återbesök inom planerat måldatum samt antal genomförda återbesök inom och efter måldatum.

9 Sida 5(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Utförligare beskrivning se kapitel 4.1 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Närhälsans ledningssystem presenteras via vårt intranät och vi fortsätter att ta fram nya riktlinjer. Sedan 2014 finns även ett årshjul som stöd för chefer för att underlätta planering och samordning av olika aktiviteter. Närhälsan fortsätter att utveckla patientsäkerhetsarbetet enligt den handlingsplan som fastställdes utifrån resultatet av mätningen av patientsäkerhetskultur Fokusområdena är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, arbetsbelastning och personalbemanning samt överföring av information och patienter. Antalet interna utredningar utifrån avvikelser ökar, sannolikt en effekt av ökad rapportering. I den beställda vården noterar vi med tillfredställelse ett ökande intresse för detta område vilket ses som ett resultat av vårt patientsäkerhetsarbete. Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är att; utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård, utveckla ett gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar, vara en del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass samt att utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte. Nyckeltal och resultat: Mätning och uppföljning av kvalitetsparametrar. Det pågår ett arbete med att ta fram relevanta mätetal för den beställda vården. Till exempel registrering i registret för barnfetma och mödra-hälsovårdsregistret. Uppföljning av lärande organisation görs i den patientsäkerhetskulturmätning som genomförds vartannat år och senast under våren Tre frågeområden mäts: lärandefokus, gemen-sam vision och förändringsbenägenhet. Resultatet visade 51 % positiva svar. Vårt måltal är 70. Jämfört med övriga förvaltningar inom regionen hade Närhälsan bland de tre bästa resultaten för många frågeområden i patientsäkerhetskulturmätningen. En av strategierna i vår affärsplan innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Vi ökar effektiviteten genom bl.a. produktionsplanering. Vårt processarbete handlar mycket om att öka vår tillgänglighet och att utnyttja alla våra

10 Sida 6(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan professioner i vårdarbetet. Resultat från Närhälsans egen kundenkät som genomförs på alla enheter visar ett mycket gott resultat med möjlighet att utveckla vår tillgänglighet. Detta sker bland annat genom standardiserade rutiner för telefonrådgivning och samtalsmetodik. För att öka telefontillgängligheten till Närhälsans alla mottagningar skapas en samsyn över telefonsamtalens flöden mellan 1177 Vårdguiden på telefon och våra övriga mottagningar. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Närhälsan skall vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Förvaltningens affärsplan gäller för samtliga verksamheter. Den har ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli invånarnas första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för Närhälsan. Vi genomför Närhälsans kundenkät två gånger per år. Resultaten presenteras bl.a. i väntrum för att skapa en dialog med våra kunder. Närhälsans egen kundenkät innebär en omedelbar resultatredovisning som motiverar till analys och utvecklingsarbete. De barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna har startat kundråd vilket innebär att en grupp kunder bjuds in för att föra dialog, med chef och medarbetare, om hur bemötande, tillgänglighet mm upplevs på vårdenheten och är ett exempel på hur vi vill involvera våra kunder i utvecklingen av Närhälsan. Närhälsans Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar deltar även i den nationella kundenkäten inom denna specialitet. För Närhälsans vårdenheter gäller att ha en så god tillgänglighet som möjligt för kontakt och besök så att befolkningen i VGR ser Närhälsan som sitt förstahandsval. Under slutet av 2015 och de första månaderna av 2016 införs en gemensam standard för vårt telefonsvarssystem som innebär ett enhetligt telefonsvarsmeddelande, alla samtal ska besvaras så snabbt som möjligt. Patienterna erbjuds även möjlighet till direktkontakt istället för som nu få uppge sitt telefonnummer och bli uppringd. En central, gemensam inställning av telefonsvarsystemet innebär också en minskad risk för att handhavandefel uppstår på lokal nivå. Webbtidbokning finns idag på alla Barnmorskemottagningar för cellprovskontroller. Likaså på flera mottagningar för barn- och ungdomsmedicin. Fortbildning inom området service kommer att vara en prioriterad insats för Närhälsan.

11 Sida 7(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Nyanställda chefer och medarbetare får utbildning i förvaltningens Serviceguide som implementerades under 2011 och reviderades En riktad utbildningsinsats inom serviceområdet pågår sedan 2014 för alla medarbetare som arbetar i våra receptioner. Liknande utbildningsinsats för sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning erbjuds fortlöpande. Vårt långsiktiga mål i kundperspektivet är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet. Strategier för detta är att vi utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård, har en hög serviceanda, vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten, och utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten. Nyckeltal 2015 är: Rekommendationsgrad, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal *kvalitetsvärde 95. Bemötande, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 100. Tillgänglighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90. Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 98. * Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för respektive svarsalternativ. Resultaten för 2015 års kundenkät redovisas under kapitel 4. Verksamheten. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Närhälsan deltar i samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus, arbetar för en sömlös vård och tillämpar "ett samtal in". Det vill säga att Närhälsan vill ta ansvar för att de kunder/ patienter som är i kontakt med oss endast behöver ta en kontakt för att sedan, av oss, lotsas till rätt vårdgivare. Vi finns även med inom relevanta sektorsråd för att säkerställa vårdkedjan. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Närhälsans beställda primärvård vill vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. Primärvården skall vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en

12 Sida 8(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan helhetssyn på den enskildes behov samt upplevas av invånarna som det naturliga förstahandsvalet. Närhälsans intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets- och mångfaldsperspektivet samt barnrättighetsfrågor i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. Principen är att bemöta och behandla alla utifrån individuella behov oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. I den av Närhälsan framtagna serviceguiden tas även mångfald upp. Här belyses vikten av bemötande i de olika faserna; före, under och efter ett besök på en mottagning. Serviceguiden är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och för att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar alla invånare. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Analysen av Närhälsans långsiktiga kompetensförsörjning utgår från den kompetensförsörjningsplan som varje år utarbetas inom förvaltningen. Vi har stora regionala skillnader när det gäller vår kompetensförsörjning och det ser också olika ut inom olika professioner. Inom beställd primärvård är det bland annat barnmorskor, gynekologer och medicinska sekreterare som är svårrekryterade. Det finns regionala skillnader men när det gäller kompetensförsörjning av barnmorskor så utmärker sig de områdena som ligger långt från större stad samt att arbetet sker inom mycket små enheter. Ett intressant samarbete har påbörjats mellan Närhälsan och Skaraborgs Sjukhus (SkaS). Under de närmaste åren kommer många av SkaS och Närhälsan i området Skaraborgs barnmorskor gå i pension. Rekryteringsbehovet bedöms vara cirka 25 medarbetare för vår förvaltnings räkning. Med anledning av denna situation har SkaS och Närhälsan startat ett samarbetsprojekt Framtidens barnmorska Skaraborg, för att kunna attrahera, rekrytera och behålla barnmorskor i Skaraborgsområdet. Närhälsan har sett detta som ett pilot projekt för att sedan ta med sig erfarenheten till andra geografiska områdena i Närhälsan. Olika typer av befattningar har diskuterats för att kunna attrahera ny färdiga barnmorskor och kunna behålla erfarna. Ett förslag på modell är introduktionstjänst/kombinationstjänst mellan mödrahälsovård, ungdomsmottagning, BB och förlossning. Chefer för ovanstående mottagningar har arbetat tillsammans och gjort riskanalys över vad en sådan befattning skulle innebära. SkaS och Närhälsan har haft en studentdag (middag) för studerande på barnmorskeprogrammet Högskolan Skövde där 12 studenter svarade på inbjudna för att få information kring barnmorsketjänster/ kombinationstjänsterna och möjlighet att ställa frågor det blev mkt uppskattat. När hälsan har efter detta möte anställt två barnmorskor. Förvaltningarna har planerat in en ny studentdag/middag tillsammans då de upplevde ett gott gehör från

13 Sida 9(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan studenterna vid det första träffen. Redan anställd personal är också intresserade av att söka kombinationstjänster som en form av personlig utveckling där man får möjlighet att verka inom olika områden. De båda förvaltningarna har träffats under året och sammanställd riskbedömningar för att förbereda kombinationstjänster 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Närhälsans ekonomiskt långsiktiga mål är att ha en ekonomi som medger utveckling. De ekonomiska förutsättningarna regleras i de överenskommelser som tecknas med beställarnämnderna. Det innebär att uppdrag och verksamhet måste vara i balans vad gäller intäkter och kostnader. Alla verksamheter är väl införstådda med förutsättningarna och arbetar aktivt med att ha kostnadskontroll och för att uppnå en ekonomisk balans. Flera verksamheter har upprättat och arbetar med handlingsplaner för att nå målet. Detta gäller bland annat de verksamheter som fått en minskad beställning i överenskommelserna. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Vi fortsätter arbetet med att utveckla och standardisera våra processer genom ett systematiskt arbetssätt, följer de öppna jämförelser som finns för primärvård och har ett ständigt pågående arbete med lärande och erfarenhetsutbyte internt och externt. För att ge stöd till alla chefer i arbetet med att nå Närhälsans mål ges bland annat chefsseminarier varje år. I vår kommer temat på dessa seminarier att handla om metodstöd för att hur vi kan motivera och engagera alla medarbetare i förbättringsarbetet. En stor utmaning för oss under 2015 har varit att införa vårt nya vårdinformationssystem, AsynjaVisph. Vid årsskiftet återstår Göteborgsområdet. Ett strukturerat förberedelsearbete har pågått på alla Närhälsans enheter som berörs som till viss del påverkat vår produktion. Produktionsplanering genomförs på Närhälsans olika enheter inom beställd vård. Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen De ekonomiska förutsättningarna för våra verksamheter regleras i överenskommelserna med

14 Sida 10(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan hälso- och sjukvårdsnämnderna. För 2015 har Närhälsan fått en generell indexuppräkning med 2%. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... Vi ser jämtegrering som en naturlig del i vardagsarbetet. Effekter av arbetet ska tillkomma både de som erhåller service och tjänster och för de medarbetare som utför tjänsten. Ett exempel på detta synsätt är att vi ser över vårt arbetssätt på ungdomsmottagningar och där skapar möjligheter för separata "killmottagningar". 4. Verksamheten Verksamhetens övergripande uppdrag Närhälsan har fem ettåriga Överenskommelser (ÖK) med de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) och vi har i stort sett bedrivit samma verksamhet i år som under förra året med några undantag; Förändringar 2015 Rehabilitering har utgått sedan Vårdval rehab införts, Forskning och Utvecklingsuppdraget är inte längre en del i vårdöverenskommelserna utan finansieras istället av Regionstyrelsen, Hälsoäventyret Oasen som under 2014 finansierades direkt av Regionstyrelsen finns under Rättighetskommittén 2015 samt att uppdraget Vågen övergått till Södra Älvsborgs Sjukhus. Satsningar 2015 Satsningar har skett inom Central Barnhälsovård, Mödra-Barnhälsovårdspsykologverksamhet, Sexualmedicinskt centrum, Flyktingmedicinsk mottagning, Socialmedicinsk mottagning, Tolkprojekt i 1177 Vårdguiden på telefon och Hjälpmedelsorganisationen. Minskad beställning 2015 Minskad beställning av dietistverksamhet, palliativ läkare, ljusbehandling, utbildningar inom vårdprogram, och logoped. Gemensamt för de 5 nämnderna är att alla beställer; 1177 Vårdguiden på telefon Centrala barnhälsovårdsteam Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård

15 Sida 11(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Mödrahälsovård I övrigt skiljer det sig åt men sammantaget finns följande verksamheter representerade inom beställd primärvård: Ungdomsmottagningar Gynekologi Barn- och ungdomsmedicin Dietister Vårdcentral för hemlösa Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik Sexualmedicinskt centrum Kunskapscentrum för sexuell hälsa Kris- och traumaenhet Resursenhet för flyktingar Utväg Närsjukvårdskoordinatorer Vårdkedjearbete Ljusbehandlingsenheter Spädbarnsgrupp Kompetenscentrum om våld i nära relationer Närhälsan Rehab fick fortsatt beställning på bassängverksamhet För att få ett väl genomarbetat underlag inför beslut om bassängverksamhet 2016 har under våren en utredning genomförts av primärvårdsområde rehab för att belysa nyttan med bassängträning jämfört med landbaserad träning, var gränsen går mellan friskvård och hälso-och sjukvård samt det ojämlika utbudet och nyttjandegraden vid de nuvarande bassängerna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för att teckna samverkansavtal med kommunerna gällande ungdomsmottagningar, HSN 1, 2, 3 och 6 ersätter Närhälsan för den mellanskillnad som uppstår om kommunerna inte går med i verksamheten år 2015 i den omfattning de gjort tidigare och att viss dietistverksamhet övergår från rehab till barnmorskeverksamheten. MHV på Öckerö övergick till Nötkärnan med underleverantör Barnmorskegruppen den 1/ Vår MHV på Öckerö avslutades i februari, då vi skulle ha kvar de patienter som skulle föda i början av året. Öckerö tillhörde tidigare HSN 4 och numera Västra nämnden. HSN 4 beslutade 2014 att avbryta upphandlingen av mödrahälsovård och gynekologi i kommunerna Stenungssund, Tjörn, Ale och Kungälv. Detta innebar att Närhälsan inte förrän i slutet av 2014 visste att det blev en förlängning av dåvarande avtal till sista maj I månadsskiftet januari/februari förlängdes vårt avtal med HSN 4 avseende mödrahälsovård för Ale och Kungälv och gäller till och med årsskiftet 2015/2016. Denna ovisshet och vilka konsekvenser det skulle få påverkar arbetsgivarvarumärket negativt, inte bara Närhälsans utan hela regionens. Att vara en stor arbetsgivare som kan värna om anställningstryggheten vid

16 Sida 12(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan verksamhetsförändringar även om driftsformen ändras stärker vår attraktivitet som arbetsgivare. Trygga anställningsförhållanden är god personalpolitik. Det är bekymmersamt är att vi fortfarande har olika gränssnitt och att Hälso- och sjukvårdsnämnderna har olika innehåll i sina beställningar, t.ex. vissa HSN beställer dietister som stöd till vårdcentralerna och andra inte. Olika beställningar innebär att vi får olika gränssnitt gentemot sjukhusen, kommunerna och VG PV. Uppdraget och villkoren för VG PV regleras i ett gemensamt regelsystem, Krav- och kvalitetsboken. Detta regelsystem ställer krav på ett gemensamt gränssnitt mellan å ena sidan VG PV och länssjukvård och å andra sidan producentneutral primärvårdsverksamhet och VG PV. Skillnaderna i gränssnittet har blivit mycket tydligare i och med förvaltningsombildningen eftersom de tidigare fem primärvårdsförvaltningarnas uppdrag varierat mellan olika delar av regionen. Det innebär i sin tur att gränssnittet mellan primärvård och länssjukvård har sett olika ut i olika delar av regionen. Uppdragen från de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna till de konkurrensneutrala primärvårdsverksamheterna ser också olika ut i olika delar vilka i sin tur påverkar gränssnittet mot VGPV. Ett enhetligt gränssnitt mot VG PV ter sig därför alltmer nödvändigt vad gäller länssjukvård men också vad gäller den producentneutrala verksamheten inom primärvårdsnivån eftersom olikheter i uppdrag påverkar gränssnittet gentemot VG PV. Skillnaderna accentueras också på de orter där det finns en förhållandevis stark representation av privata vårdgivare verksamma med vårdavtal eller på taxa som påverkar gränssnittet mot VG PV. Mödrahälsovård För första gången i historien börjar det bli brist på barnmorskor. Vi har startat ett internt arbete med att se över rekrytering och kompetensförsörjning på både kort och lång sikt. För att kunna behålla de barnmorskor vi har arbetar vi intensivt med att ge förutsättningar för att arbeta med hög kvalité på bland annat graviditetsövervakning. Kvalitetsarbetet genomförs enligt ISO standard och vi har utsett särskilda personer som har ansvar för att det ges möjlighet till detta arbete. Målgruppen för mödrahälsovården är alla gravida och nyförlösta kvinnor samt kvinnor som söker preventivmedelsrådgivning, testning för sexuellt överförbara sjukdomar och gynekologisk cellprovtagning. Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga har i uppdrag att i nära samverkan med beroendekliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhus driva en resursenhet för gravida kvinnor med missbruk och deras barn. Ett projekt pågår mellan Närhälsan och beställare gällande mödrahälsovårdens medverkan i familjecentralerna Stora svårigheter att rekrytera läkare till barnmorskemottagningarna i Skaraborg då de samarbetar med vårdcentralerna som har mycket stor brist på distriktsläkare. Västra Hälso- och sjukvårdsnämndens tog i slutet av året ett inriktningsbeslut att handla upp barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård i hela nämndområdet. Eventuellt avtal med leverantör som får tilldelningsbeslut kommer att brytas om det blir regionalt beslut om Vårdval. Vård i delar av området kan handlas upp separat.

17 Sida 13(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Upphandlingen kommer att beröra samverkan och vårdkedjor med SU, SÄS och NUsjukvården och vi ser med oro på att beslutet kan komma att innebära att fungerande obstetriska vårdkedjor brister svårigheter att implementera sammanhållen journalföring att området splittras upp i delar med många aktörer, några eventuellt utan erfarenhet av verksamheten bristande stabilitet på grund av kortvarigt avtal brister i ROCK och dysplasivårdkedjorna vilket kan påverka gynekologin Centrala Mödrahälsovården Mödrahälsovårds-(MHV-) teamet har ett övergripande kvalitetsuppföljnings- och tillsynsansvar gentemot all offentlig finansierad mödrahälsovård oavsett driftsform. Arbetet ska ske på ett konkurrensneutralt sätt mot samtliga vårdgivare och samtliga barnmorskemottagningar ska ha tillgång till centrala MHV-teamet. Som tidigare möter barnmorskemottagningarna i ökande omfattning många patienter med psykiska och/eller sociala problem vilket ökar vårdtyngden. Ökad vårdtyngd på barnmorske-mottagningarna beror också att det tillkommit flera flyktingförläggningar i regionen. Vi fortsätter att följa det psykologiska basprogrammet med syfte att underlätta bedömning/diagnos samt omhändertagande på rätt nivå. Barnmorskorna samarbetar med Mödra-barnhälsovårds-psykologerna inom Närhälsan. Planering för fler familjecentraler i regionen pågår. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Huvudområden för verksamheten är levnadsvanor och livsvillkor, samlevnad och relationer, sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter samt psykisk hälsa. Likvärdiga ungdomsmottagningar: Regionstyrelsen har godkänt en utredning om ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen. Tillsammans med kommunerna ska Västra Götalandsregionen se till att det finns kompetens och resurser vid ungdomsmottagningarna för att ge ungdomar i hela regionen ett mer likvärdigt stöd. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har tidigare i år beslutat om en satsning på ungdomsmottagningarna på nio miljoner under en treårsperiod. Denna satsning påbörjas i verksamhet I HSN 6 (numera HSN S och HSN V) är avtal inte tecknat med kommunerna detta för att man väntar in revision av inriktningsdokument för ungdomsmottagningar. Denna revision beräknas vara klar i början av Stora svårigheter att rekrytera läkare till ungdomsmottagningarna i Skaraborg då man samarbetar med vårdcentralerna och de har stor brist på distriktsläkare. Behovs- och kapacitetsplanering är i full gång och bidrar till att verksamhetens resurser används effektivt när den föreslagna regionmodellen träder i kraft. Kvalitetssäkring enligt ISO modellen som finns inom mödrahälsovården har även börjat implementeras på ungdomsmottagningarna och

18 Sida 14(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan någon gynekologmottagning. Gynekologmottagning Närhälsan har fyra utbudspunkter med gynekologmottagning. Möjligheten att rekrytera gynekologer har sedan flera år varit väldigt svår. Som tidigare samarbetar gynekolog och barnmorska i team vilket ökar tillgängligheten för nybesök och ger optimal vårdnivå vid varje besök. Uppdraget är oerhört minimalt i förhållande till de behov som finns i hela regionen. Närhälsan har själva i egen regi kopplat till VGPV påtagit sig uppdraget i centrala Göteborg, för att även kunna tillhandahålla gynekologer till mödrahälsovården som ligger i vår beställning. Efterfrågan på vård är stor, dels genom direkt kontakt från patienter men också genom remisser från allmänläkare och SU. Vi har ett stort antal kvinnor med prioriterade diagnoser, främst olika grader av cellförändringar med behandlings- och uppföljningsbehov. Program och prioriteringsrådet har godkänt ett dokument som är förankrat i sektorsråden för gynekologi och allmänmedicin gällande ansvarsfördelningen av basgynekologi. Detta leder till ökad möjlighet för gravida att få hjälp på vårdcentralen med besvär som inte kräver specialistkompetens. Från och med januari 2016 kommer inte den gynekologiska akutmottagningen på SU att ta emot patienter som hör till primärvården. Under hösten har en gynekolog från MUG fortbildat distrikt läkare och sjuksköterskor i Närhälsan i att ta emot patienter som söker för gynekologiska besvär och som inte behöver specialistkompetens. Denna fortbildning kommer pågå under Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning BUM Täcker specialistvårdbehovet (länssjukvård, allmänpediatrik och paramedicinska specialistinsatser) för barn 0-18 år i Göteborg (undantaget nordöstra Gbg), Mölndal, Öckerö, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale, Partille, Härryda och Mölndal. Vi har 10 utbudspunkter. Till BUM hör också Mottagning Unga Vuxna i centrala Göteborg samt Närhälsans utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa. Vi har under 2015 till vårdgrannar, politik och tjänstemän, lyft behovet av en förstärkt nära specialistvård för barn och unga, som innefattar länssjukvård/allmänpediatrik samt också tänker och omhändertar med helhetssyn ned mot första linjens vård. Vår modell tycker vi passar som hand i handske för uppdraget men omvärldsförändringar och sjukdomspanorama, till exempel epidemiologi och medicinsk utveckling har lämnat många barn och unga i ett tomrum. Det finns ojämlika förutsättningar för god vård inom området. BUM bör inte vara första linjen för hälsoundersökningar av ensamkommande barn och unga utan vara remissinstans för dem som behöver specialistvård. Undanträngningseffekter framför allt i Kungälv och på Öckerö. Varje familj med barn som behandlas för fetma får minst 10 besök per år på många enheter och träffar olika yrkeskategorier. Resultaten är likt övriga riket, -0,3 SD BMI reduktion vid

19 Sida 15(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan årsbesök 1. Försök påbörjas på tre enheter med föräldrastöd som primär delbehandling. Telefontillgänglighet till BUM och vårdgaranti till läkare fungerar bra. Logoped och ibland psykolog kan ha långa väntetider. Projekt med webbokning för återbesök till läkare i Frölunda har fallit väl ut, uteblivna besök minskar med 35 % och nu införs detta till alla läkare. Det neuropsykiatriska arbetet i Härryda, Mölndal och Partille granskades under VÖK 2016 och blev godkänt inom ramen för RMR. BUM fick inte del av psykiatrisatsningen trots detta. Efter en extern revision av SIP arbetet och kompetenshöjning i forma en vård och stödsamordnare anställd under året, har vi haft extra fokus på våra samverkansmodeller och verktyg. Vi går in i ett partnerskap med Angereds Närsjukhus, en nära besläktad barnverksamhet, i det att ledningsgrupperna börjat träffas regelbundet för att se hur vi tillsammans kan ge barnen en bättre vård. BUM tillsätter 2 ST läkare som efter ansökan till RS finansieras med eget kapital. Dessa kommer under en 5-7 års period till största del tjänstgöra på sjukhusen men komma regionen till godo när det gäller den kraftiga bristen på specialister i barn- och ungdomsmedicin. Frågan lyftes i VÖK 2016 men fick avslag. Centrala barnhälsovårdsteam De centrala barnhälsovårdsteamens uppdrag omfattar bland annat att i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC, samt att följa upp kvalitet och omfattning av barnavårdscentralernas arbete. Verksamheten har under 2015 fortsatt präglats av hög aktivitet med fortbildning av BVCpersonal, motiverat av dels ökad omsättning av personal, dels stora utbildningsbehov i samband med införande av barnhälsovårdens nya nationella program, där kompetens, kvalitet, jämlikhet och rättvisa är honnörsorden. Ett allvarligt problem vid införande av det nya programmet är att Västra Götaland minskat resurserna för förskoleåldrarna i vårdvalet samtidigt som kraven ökat på insatser från personalen. Detta blir på många håll ett allt större arbetsmiljöproblem. Flera viktiga medarbetare har under året avgått med pension och ersatts nya goda kompetenser. Samordnande BHV-öl pensioneras under 2016 och inför detta arbetar vi med en förändring av enheternas organisation och ledningsstruktur. Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård (MBHV) Denna enhet är en fri nyttighet för mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett driftsform, såvida inte annat regleras genom avtal. Verksamheten är organiserad i fem psykologenheter

20 Sida 16(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan för MBHV i Västra Götaland. Psykologerna är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom MBHV. Utgångspunkten för arbetet är föräldraskapet med barnet i fokus. Verksamhetens uppdrag är att ur ett hälsoperspektiv främja små barns utveckling och psykiska hälsa samt att bedöma och följa barns utveckling vid misstanke om avvikelser. Enheterna har en ökande efterfrågan på sina tjänster. Detta är särskilt markant vad gäller utvecklingsutredningar av barn i förskoleålder. Störst är efterfrågan i Kungälv-Ale, där det drivits ett medvetet arbete för tidig upptäckt av avvikelser. Detta skapar problem på flera sätt. Den som remitterar ett barn för utredning blir frustrerad när barnet inte kan tas emot inom rimlig tid. Familjer känner sig allvarligt åsidosatta. Psykologtid förbrukas på vårdens pingpong-processer med remisser. Tid, som skulle kunna användas till blivande och nyblivna föräldrar förbrukas i en diskussion om vem som skall utredas för vad och var det skall ske. Liknande problematik, finns i resten av regionen, undantaget Göteborg. Orsaken är att orealistiska medicinska riktlinjer för bedömning av utveckling och psykisk ohälsa hos barn skapar förvirring i bemötandet av dessa. Förvirringen blir då stor även vad gäller beställning av, och uppdrag till, de enheter, som barnen möter. I avtalet för 2016 anges att parterna skall göra en genomlysning av dessa processer som grund för den fortsatta vårdbeställningen. Verksamheten arbetar också på egen hand med att förtydliga sitt uppdrag gentemot patienter och omgivande vårdpartners. Ett planeringsproblem för MBHV-psykologverksamheten är att det är svårt att få fram vikarier vid frånvaro pga. graviditet och sjukdom. Vi kommer under 2016 att pröva viss överanställning av personal och på så sätt kunna ha acceptabel kapacitet även vid oväntad frånvaro Vårdguiden SVR Verksamheten ska tidsmässigt anpassas efter befolkningens behov så att väntetiden minimeras. Målet var att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Med nuvarande resurser och tekniklösning nådde vi att 19% av samtalen besvarades inom 3 minuter Vårdguiden på telefon arbetar aktivt med att genomföra åtgärder för att korta väntetiderna och förbättra tillgängligheten. I april 2016 skall verksamheten medverka i pilot nationell samverkan, detta som ett led att förbättra vår tillgänglighet. Ett arbete pågår mellan beställare och 1177 för att ta fram ett tydligare uppdrag för 1177 Vårdguiden på telefon. Detta uppdrag skall vara klart första kvartalet Idag hänvisas invånare till att ringa 1177 från vården i frågor som vi inte kan svara på. Det är av stor vikt att få en tydlighet i uppdraget så inte invånare hänvisas till 1177 istället för att göras klart av vårdande enhet. Utredning om vilka resurser som behövs för att kunna nå tillgänglighetsmålet för 1177 Vård-

21 Sida 17(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan guiden på telefon i Västra Götalands-regionen är gjord och en handlingsplan finns för att utveckla tillgängligheten på 1177 Vårdguiden på telefon. En gemensam kö för 1177 Vårdguiden på telefon startade 1/10. Detta innebär: Administrationen blir lättare för leverantören och därmed mindre risk att det blir fel. Enhetligt med övriga landet, alla har en kö i landet. Enklare rutin vid krisstyrning. Talsvaret ändras v.b. på 1-2 ställen istället för som idag på 7-8 ställen. De teknikproblem som drabbat 1177-systemet som beror på tekniska lösningar minskade efter februari. Dagens telefoni sker i ökad utsträckning med mobiltelefoni vilket leder till fler brutna samtal. Callbackfunktionen som innebär att patienter efter att ha knappat in sitt telefonnummer, kan bli uppringda, har krånglat hela året och varit avstängt längre perioder. Man har från leverantörens sida försökt att komma tillrätta med problemen men i juli stängdes åter Callback och Tillgängligheten till 1177 Vårdguiden på telefon har efter detta förbättrats betydligt från i snitt medelväntetid minuter och besvarade samtal inom tre minuter mellan 2-8 % till att efter stängning av Callback ha medelväntetid 8-10 minuter och svar inom tre minuter till mellan 13-25%. Knappval från 1177 till läkemedelsupplysning samt ett knappval till allmänupplysning har införts under Projektdirektiv för förutsättningar för nationell samverkan och en kommande driftsättning är framtaget av SLL. Om beslut fattas i VGR att medverka i Nationellsamverkan kommer pilot starta i april Nationellsamverkan kommer positivt påverka tillgängligheten i VGR. Framtagande av projektdirektiv för nationell språktjänst pågår. Tolktjänst fortsätter som tidigare på arabiska och somaliska i VGR. Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH) och Sexualmedicinskt centrum (SMC) KSH och SMC bedriver ett antal projekt för personer med specifika behov på grund av utsatthet på olika sätt. De ger många utbildningar och alla vårdenheter har möjlighet till att öka sina medarbetares kompetens inom HBT-området via HBT-kunskap samt medvetenhet kring heteronormativitet är en förutsättning för ett professionellt och gott bemötande. I Närhälsan är 100 mottagningar HBT-diplomerade främst mödrahälsovård och ungdomsmottagningar. Mottagningarna handleder och utbildar vårdgrannar i sexualitet och behandlingsarbete startade en ny Tjej och killmottagning, en mottagning för sexuell och reproduktiv hälsa som vänder sig till unga med beroendeproblematik föreslås framgent att finansieras av regionen. Projektet, Samverkan för tillgänglig vård, som vänder sig till personer som säljer

22 Sida 18(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan sexuella tjänster, är nu en mottagning under SMC. Långt liv med hiv, med den nya behandlingen av hiv kommer en överväldigande majoritet av regionens hivpositiva personer att nå samma ålder som befolkningen i övrigt. En utbildningsinsats för personal inom äldrevården har genomförts under hösten. Kris- och traumamottagningen Kris- och traumamottagningens huvuduppdrag är att bedriva multiprofessionella utredningar, behandlingar och rehabilitering av personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller allvarlig psykisk ohälsa relaterad till exilproblematik, krigs- och/eller tortyrupplevelser. Man har också ett uppdrag att kompetensutveckla vårdgrannar. Flyktingmedicinsk mottagning Flyktingmedicinsk mottagning är en resursenhet för flyktingar som befinner sig under etablering. Man gör medicinska bedömningar, ger behandling på allmänmedicinsk nivå, samt ger basalt psykosocialt stöd. Verksamheten ska också ha en samlad kunskap om målgruppen nyanlända flyktingar och kunna arbeta konsultativt med vårdgrannar. Närhälsan vårdcentralen för hemlösa Ge hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå för personer som är hemlösa. Detta innefattar prevention, utredning, behandling och kontroll av sjukdom och skada. Vårdcentralen har i uppdrag att aktivt hjälpa enskilda patienter att få sådan vård och behandling som vårdgivaren inte kan erbjuda på plats och ska samverka med övrig primärvårdsverksamhet, tandvård, andra vårdgivare, kommunala verksamheter, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, företagshälsovård, apotek med flera. Det behövs ett tydligt stöd från regionen till förvaltningar och vårdpersonal för att kommunicera det regelverk som gäller för EU Medborgare utan försäkringsskydd när det gäller rätten till sjuk- och tandvård. I nuläget får vårdcentralen för Hemlösa själva bära ett tungt ansvar för att svara på dessa frågor och hantera massmedia. Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) VKV är hela regionens kompetenscentrum om våld i relationer. VKV är producentneutrala och vänder sig till alla verksamheter som möter patienter, såväl primärvård som sjukhus, rehabverksamheter, folktandvård andra. VKV bedriver utbildning, kliniknära forskning och utvecklingsprojekt i verksamheterna. Under 2015 har arbetet med att implementera tre nyligen framtagna medicinska riktlinjer att påbörjats. Riktlinjerna skall gälla för hela Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och rör Barn under 18 år som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som har bevittnat/ upplevt våld, Akut handläggning av sexuella övergrepp, barn och vuxen samt Våld i nära relationer. Uppdraget med riktlinjerna

23 Sida 19(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan kommer från Regionstyrelsen och är en av konsekvenserna av IVO:s tillsyn av Västra Götalandsregionen. Bland de små verksamheterna märks Utväg i Borås och Skövde som gör stora insatser för personer som på olika sätt utsätts för våld. Hjälpmedel Närhälsan har ett konkurrensneutralt uppdrag och administrerar kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel inom regional primärvård i enlighet med Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Enheten är sakkunnig och ger råd och stöd i hjälpmedelsfrågor till förskrivare och chefer. Enheten omfattar för närvarande nio medarbetare placerade på fyra ställen i VGR. Enheten har under 2015 funnit sina arbetsformer efter uppstarten sommar/höst Samarbetsformerna med uppdragsgivare, förskrivande enheter och samarbetspartners har utvecklats under året och fungerar nu väl. Enheten arbetar fortlöpande med ständiga förbättringar och har en ekonomi i balans. Antal patienter/hjälpmedelsanvändare som har hjälpmedel som primärvården betalar för har sammantaget ökat med 3 % under året vilket följer den trend som varit senaste 7-8 åren. Den samlade bilden när det gäller ökning av kostnader och volymer för hjälpmedel i Västra Götaland är att verksamheternas förskrivning ligger stabilt och är likvärdig i förhållande till invånarantal och invånarnas åldersfördelning. Forskning och Utveckling Forsknings- och utvecklingsverksamheten har ett övergripande uppdrag att stimulera, stödja och initiera forskning och utveckling inom all primärvård finansierad av Västra Götalandsregionensamt att utveckla den vetenskapliga kompetensen hos personalen i primärvården för att på så sätt främja en evidensbaserad, god och säker vård. Den huvudsakliga verksamheten består av stöd och handledning i projekt med en bred ansats, det vill säga både forskningsoch utvecklingsarbete för all personal i primärvård. Ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra FoU-processen. Genom ett beslut i regionstyrelsen 2014 har finansieringen av FoU plattformarna i VGR flyttats från HSN till regionstyrelsen. Tack vare den satsning av eget kapital från Närhälsan på 1,6 mnkr under år 2014, som kompenserade den minskade beställningen från HSN, kunde FoU gå in och verka med oförändrad kraft i sitt uppdrag under En särskild satsning gjordes under 2015 för att visa på nyttiggörandet av forskning och utveckling inom primärvård. Regionfullmäktiges medlemmar och ledande tjänstemän inom Västra Götalandsregionen samt ledande personer från universitet och högskolor inom området inbjöds till ett symposium på temat Forskning i Världsklass vi är på spåret, cirka 160 personer medverkade. De fortsatta försöken att påverka uppdraget i Krav- och kvalitetsboken så att FoU skulle få uppföljningsmått med tillhörande ersättning har tyvärr inte lyckats. Uppdraget står oförändrat

24 Sida 20(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan till KoK 2016 för såväl KoK för vårdcentralsverksamheten som för rehab. Uppföljning av Nyckeltal och resultat: Verksamhetsperspektivet Koncernledningens mål och strategier; en patientdriven vård, rätt kompetens och ett sammanhållet vårdsystem synkroniseras med Närhälsans affärsplan. Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass och Närhälsans affärsplan för pekar på fyra perspektiv; kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. Lokala affärsplaner upprättas på alla enheter. En av strategierna i affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. En modell för att genom visualiseringstavlor, följa måluppfyllnad och omhändertagande av avvikelser, är framtagen och kommer att tillämpas på alla nivåer i linjen för att öka delaktigheten i styrning och utveckling av Närhälsan. Nyckeltal som följs är: Uppföljning av en lärande organisation görs i den medarbetarenkät som genomfördes för första gången i alla förvaltningar under hösten Värdet lärande i arbetet är ett av de elva förbättringsområden som finns i medarbetarenkäten. Lärande i arbetet är ett mått på om kunskapen hos medarbetaren används och tas tillvara på ett bra sätt om den yrkesmässiga utvecklingen är god och om arbetet är utvecklande och att det finns möjlighet till kompetensutveckling. Målvärdet är 70, vilket indikerar att lärande i arbetet är högt. Värde mindre än 65 indikerar att lärandet befinner sig i en kritisk zon. Närhälsans genomsnittliga värde är 80,5. Ny mätning genomfördes hösten 2015 och visar ett resultat på 76,7. Detta är lägre än för två år sedan men fortfarande högre än vårt målvärde. Kundperspektivet Närhälsans kundenkät genomfördes i april-maj och besvarades av sammanlagt 5186 personer som besökt barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, barnmorskemottagning, gynekologisk mottagning, mödra-barnhälsovårdspsykolog eller ungdomsmottagning. Enheterna får, som tidigare, mycket goda omdömen när det gäller bemötande och den vård eller stöd som erbjudits. Ibland är väntetiderna för långa och mer finns att önska när det gäller ex telefontider. I nedanstående diagram finns resultatet från de olika verksamhetsområdenas resultat

25 Sida 21(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan

26 Sida 22(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan

27 Sida 23(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Våra resultat utifrån de regionala tillgänglighetsmålen redovisas separat under kapitel 4.1 Tillgänglighet. Utveckling Under 2015 har vi fortsatt vår interna kulturresa för att nå våra mål; kunder och medarbetare som ambassadörer. Detta gör vi genom att vidareutveckla och premiera kommunikativt ledarskap som uppmuntrar, skapar engagemang och delaktighet. Serviceandan är en naturlig del i hela vårt arbetssätt och vi utvecklar en kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Den externa kommunikationen har bland annat handlat om paketera Närhälsans erbjudanden så att våra tjänster uppfattas som tydliga, relevanta och attraktiva och omfattar både sjukvård och hälsovård. Vi ökar effektiviteten genom bland annat produktionsplanering för att få en högre tillgänglighet och utnyttja alla våra professioner i vårdarbetet. Seminarier för Närhälsans alla chefer, med syfte att ge en teoretisk fördjupning inom förbättringskunskap samt att få ta del av varandras goda exempel anordnas varje år. Tema i år var Framtidsvisioner i vården samt Hur engagera medarbetare i utvecklingsarbetet. På seminariet presenterades flera exempel på nytänkande om hur vi bland annat kan involvera våra patienter i den egna sjukvårdsprocessen för att öka kvalitet och effektivitet i vården. Pris i Årets Nytänkande gick till MUX, mottagningen för unga vuxna med motiveringen; en innovativ mottagning som på ett fantastiskt sätt, genom nya metoder för både behandling och tillgänglighet, möter unga vuxna med psykisk ohälsa en åldersgrupp som vi i primärvården

28 Sida 24(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan inte så lätt lyckats möta tidigare. Vi arbetar för att utveckla möjligheten till webbtidbokning i större omfattning och på alla mottagningar. På barn- och ungdomsmottagning ser vi en stor minskning av uteblivna besök efter att webbtidbokning införts. Närhälsans ungdomsmottagningar erbjuder webbtidbok likaså barnmorskemottagningarna vid gynekologisk cellprovskontroll. Övriga mottagningar på Närhälsans barnmorskemottagningar använder journalsystemet Obstetrix där detta tyvärr inte är möjligt ännu. Inom området e-hälsotjänster pågår flera utvecklingsarbeten för att kunna erbjuda en god service till invånarna. Ett exempel är förnyelse av preventivmedelsförskrivning. Breddinförandet av det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph/TakeCare går mot sitt slut. Vid årsskiftet återstår endast delar av Göteborgsområdet. Här har ett omfattande arbete gjorts kring elektroniska laboratorieremisser samt elektroniska svar tillsammans med Sahlgrenska sjukhuset och VGR IT. De flesta delar är klara men några återstår och mest betungande är hanteringen av reservnummerpatienter, dock finns en plan för lösning under de kommande månaderna. Arbetet med att publicera information på Nationella Patient Översikten från AsynjaVisph/ TakeCare är försenat, dels på grund av vår journalsystemsleverantör men även på grund av att den Nationella plattformen för NPÖ 2.0 varit försenad 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet Delar av verksamheter inom beställd primärvård omfattas inte av nationell eller regional vårdgaranti. Utgångspunkten är dock att vården ska vara köfri och erbjudas inom rimlig tid utifrån kundens medicinska behov. Telefontillgänglighet 1177 vårdguiden per telefon Andel samtal besvarade inom 3 minuter, VGR jämfört med riket totalt

29 Sida 25(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Andel av inkommande samtal till vårdguiden per telefon som besvarats totalt, VGR jämfört med riket totalt Besökstillgänglighet till specialistmottagningar inom Närhälsan Enligt nationell vårdgaranti ska specialistmottagningar erbjuda tid till första besök till läkare inom 90 dagar. Inom Närhälsan rapporterar sedan flera år tillbaka gynekologiska mottagningar och barn- och

30 Sida 26(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan ungdomsmedicinska mottagningar väntetider till Sveriges Kommuner och Landsting. Gynekologiska mottagningar Barn- och ungdoms medicinska mottagningar

31 Sida 27(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan 4.2 Prestationer Statistik från rehabmottagningarna redovisas från och med 2015 i rapporten för primärvårdsstyrelsen. Statistiken är inte fullt ut jämförbar mellan 2014 och Dels hämtas data från två olika system och dels har förändringar skett i datauttaget. Ex besök hos läkare inom VGPV registrerades tidigare som specialistvård om de hade annan specialitet än allmänläkare. Beteendevetare ingick tidigare i gruppen Övriga men registreras nu separat ingick också arbetsterapeuter i gruppen Övriga. Produktion Utfall Utfall Budget Producentneutral verksamhet Läkarbesök Sjuksköterskebesök Övriga besök i primärvården Besök beteendevetare Totalt Beställd primärvård exkl läk tfn Digitala kontakter läkare Totalt Beställd primärvård inkl läk tfn Övrig specialistvård (ex BUM och gyn): Läkarbesök *Besök övriga yrkeskategorier Totalt specialiserad vård Digital kontakt läkare (spec) Nytt för i år är att alla telefonkontakter läkare ingår i uppföljningen. I stort sett samma produktion som föregående år men något färre besök 2015 beroende på en något minskad beställning till exempel av dietistverksamhet och Ätstörningsenheten. MHV på Öckerö övergick till Nötkärnan i dec Kvinnor som skulle föda barn i början av året erbjöds gå kvar hos Närhälsan och patientbesöken avslutades i februari. Könsuppdelad besöksstatistik Nyckeltal Förändring % Närhälsan Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal besök, PNV ,2% -76,7% -54,7%

32 Sida 28(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Förändringen av andel män/kvinnor påverkas starkt av att rehab fanns med i redovisningen för Analyslänkar (Länkar saknas) 4.3 Jämlik vård Inom arbete med sjukskrivningsmiljard och rehabiliteringsgaranti är jämlik sjukskrivning ett fokusområde. Närhälsan arbetar med detta i alla fortbildningsaktiviteter inom det försäkringsmedicinska området. Uppföljning av sjukskrivningar per enhet är ett område som är under utveckling. VGR följer samma mönster som riket vilket innebär att fler kvinnor än män blir sjukskrivna och att den ökning som har iakttagits de senaste åren fr.a. gäller kvinnor från 25 år och uppåt. Psykisk ohälsa dominerar som orsak. Att aktivt fråga om våld i nära relationer är en metod under breddinförande och som ger hög andel positiva svar i gruppen långtidssjukskrivna. När det gäller avvikelser redovisas könsuppdelad statistik regelmässigt. Mottagningen för unga vuxna eftersträvar ökat medinflytande för unga vuxna i vården via våra fokusgrupper. Patientgruppen består av en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor i vår verksamhet. Båda könen delar de vanligaste diagnoserna ångest och depression. Kvinnor och därtill unga kvinnor söker alltmer vård och behandlas för psykisk ohälsa i jämförelse med män. När det gäller Utvecklingscentrum och BUM arbetar vi i vår fetmapilot för att nå barn som lever med en diagnos som är socioekonomiskt betingad. Centrala barnhälsovården i Skaraborg har tillsammans med Kompetenscentrum för jämlik vård arbetat fram programmet En förälder blir till. Målet är att regionens barnhälsovård m.h.a detta skall lägga grunden för en förändring av arbetet i riktning mot det nationella målet Jämlik och rättvis barnhälsovård. Närhälsans lokal- och miljöenhet har till uppdrag att skapa eller ändra lokaler för verksamheter i samband med förändringar eller nyetableringar. Under 2015 togs det fram en typrumsriktlinje för vårdcentralens och barnavårdscentralens olika funktioner där fysisk tillgänglighet, jämlik vård, patientsäkerhet, personalsäkerhet, hygien, miljöhänsyn m.m. tillgodoses. Ett rum vi särskilt har arbetat med är ett så kallat typrum för en RWC med dusch som möjliggör att erbjuda enskilt omklädningsrum vilket idag är ett HBTQ krav. Nätverket Lokala Forum arrangerade våren 2015 en Tankesmedja med temat Lokaler som främjar Jämlik vård och hälsolitteracitet, Närhälsan deltog i tankesmedjan genom medarbetare från lokalenheten.

33 Sida 29(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Närhälsan har fortsatt att utveckla patientsäkerhetsarbetet enligt den handlingsplan som fastställdes utifrån resultatet av mätningen av patientsäkerhetskultur Fokusområdena är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, arbetsbelastning och personalbemanning samt överföring av information och patienter. En ny mätning gjordes i VGR i oktober och vi hade tyvärr i likhet med övriga förvaltningar en låg svarsfrekvens vilket enligt vår bedömning beror på att den inföll tätt inpå regionens medarbetarenkät. Vi har byggt en struktur för samordnad vårdplanering utifrån våra förvaltare av KLARASVPL och samlar gemensamma frågor i en styrgrupp för vårdplanering. Vi har fortsatt att utveckla vårt ledningssystem med en rad nya riktlinjer. Intranätet har omstrukturerats för att förbättra sökbarheten. Positiva effekter av STRAMA- konceptet i form av minskat antal förskrivna antibiotika recept i VGR har konstaterats. När det gäller ärenden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) iakttar vi ett fortsatt högt, om än något vikande, inflöde. Antalet interna utredningar utifrån avvikelser är också stort, sannolikt en effekt av ökad rapportering. I den beställda vården noterar vi med tillfredställelse ett ökande intresse för detta område. Vi har utvecklat återföringen av avvikelser genom redovisning av statistik från MedControl på områdesnivå och då särskilt när det gäller orsak till händelser. Vi har genomfört en punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädkod med mycket högt deltagande och mycket goda resultat. I anslutning till denna introducerar vi utbildningsfilmer från vårdhygien. 4.7 Verksamhetens miljöarbete För att ytterligare precisera det strategiska arbetet inom Närhälsan har Närhälsans ledningsgrupp antagit en egen handlingsplan för De i den handlingsplanen uppsatta målen för 2015 har i stort uppnåtts. Det har bland annat innefattat en kartläggning av användningen av Närhälsans leasingbilar, utfasning av medicinsk bensin där det inte är nödvändigt av behandlingsskäl och framtagning av riktlinjer, tillsammans med chefsläkarfunktionen, för minimering av användning av britspapper. Närhälsans har som mål att minska antalet körda mil i tjänsten med bil. En fortsatt minskning har skett med mil eller 0,8 % jämfört med Däremot ökade andelen körda mil med privata bilar med mil eller 1,57 %. Om denna tendens kvarstår under 2016 kommer det att innebära en ökad kostnad för Närhälsan genom det klimatväxlingsbeslut som Regionfullmäktige beslutat om och som innebär ett påslag med 3 kronor per mil för körda mil med privata bilar i tjänsten. Närhälsans flygresor har minskat med närmare 30 % eller med kilometer. Flygresandet har emellertid varierat stort mellan åren.

34 Sida 30(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan 4.8 Verksamhetens säkerhetsarbete Regionstyrelsen har anmodat samtliga förvaltningar att redogöra för säkerhetsläget i organisationen och det genomförda säkerhetsarbetet under Redovisningen utgår från de frågeställningar som Regionstyrelsen formulerat. Mål 1 Förebyggande arbete Detta mål omfattar systematisk hantering av avvikelser, klassificering av lokaler, genomförande av risk- och sårbarhets- och händelseanalyser samt utbildning. Den systematiska hanteringen av avvikelser fungerar bra inom Närhälsan men vi kan se en nedgång av antalet rapporterade avvikelser. Klassificering av lokaler är påbörjad, men en hel del arbete återstår. Ett stort problem är att många av våra verksamheter saknar en funktionell zonindelning. Det innebär att obehöriga kan ta sig hela vägen in till expeditioner, behandlingsrum och personalrum. Detta är en säkerhetsfråga för både patienter och vår personal. Risk- och sårbarhets- och händelseanalyser genomförs regelbundet men det finns ett behov av fler utbildade handledare. Cirka ca 15 % av Närhälsans personal har fått någon form av säkerhetsutbildning. Mål 2 Säkerhetsarbete är en ledningsfråga Detta mål innebär att säkerhetsarbetet är en ledningsfråga och kopplas till en tydlig beslutsordning i styrelser och nämnder. Säkerhetsarbetet i Närhälsan redovisas regelbundet i Primärvårdsstyrelsen och Centrala Samverkansgruppen. Inom förvaltningen finns en säkerhetsfunktion, med staben som styrgrupp och förvaltningsledningen som beslutsorgan. Mål 3 Västfastigheter ansvarar för fastighetsbunden säkerhet Mål 3 ger Västfastigheter ett ansvar för fastighetsbunden säkerhet. Något övertagande av detta ansvar från Västfastigheter har ännu inte genomförts för Närhälsans del. Avtal för teknisk kompetens finns. Inventering av befintliga anläggningar är snart slutförd, vilket är en förutsättning för en överlämning. Inom förvaltningen pågår i dagsläget ca 120 byggprojekt. Behovet av att utveckla säkerhetsfrågor i lokalprocessen är stort. När det gäller fastighetsfrågor finns en väl utvecklad samverkan mellan Närhälsan, Folktandvården och Habilitering & Hälsa. Mål 4 Regionservice tillhandahåller administrativa säkerhetstjänster Mål 4 ger Regionservice uppdrag att tillhandhålla administrativa säkerhetstjänster omfattande

35 Sida 31(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan fotografering, beställning och utlämnande av SITHS-kort, metodstöd vid risk- och sårbarhetsanalyser, genomförande av utbildningar, avtalsbevakning och larmhantering. Av dessa fungerar hanteringen av SITHS-kort och avtalsbevakningen relativt väl, medan övriga delar är i behov av såväl resurser som engagemang. Mål 5 En ändamålsenlig risk- och krishanterings-organisation Detta mål innebär att en beslutad handlingsplan för säkerhet ska finnas, att det finns upprättade kontinuitetsplaner och/eller kris- och beredskapsplaner och att övergripande risk- och sårbarhetsanalyser genomförs minst vart annat år och resulterar i handlingsplaner. En handlingsplan för säkerhet och Krishanteringsplan finns inom Närhälsan. Arbetet med uppdatering av kontinuitetsplaner pågår. Den del som omfattar reservkraft kommer att genomföras tillsammans med Västfastigheter, PKMC m.fl. under Behov av övning utifrån den nya Krishanteringsplanen finns. Mål 6 Utveckla säkerhetskultur och utbildning i patient- och personsäkerhet Mål 6 omfattar att utveckla förvaltningens säkerhetskultur. Ett sätt att stärka säkerhetskulturen är att genomföras säkerhetsutbildningar. Uppföljningen av detta görs genom att utvärdera säkerhetskulturen till exempel i samband med enkäter. Följande förbättringsområden har identifierats: Benägenhet att rapportera händelser. Lärande organisation. Återföring och kommunikation kring avvikelser. Arbetsbelastning och personaltäthet. Högsta ledningens stöd i patientsäkerhetsarbete. Samarbete mellan vårdenheter, överlämningar och överföringar av patienter och information samt information och stöd till personal vid negativ händelse. Utbildningar har genomförts gällande personsäkerhet och patientsäkerhet. Utbildning i säkerhet riktad till chefer har givit tydliga resultat i ett professionellt agerande i samband med händelser. Den minskade benägenheten att rapportera händelser är ett observandum.

36 Sida 32(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Mål 7 Att rätt och riktig information når rätt mottagare i rätt tid Detta informationssäkerhetsmål omfattar att identifiera och klassificera skyddsvärd information och att de viktigaste processerna är identifierade. Det ska finnas kända rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott. Närhälsan har, inte minst i samband med förberedelserna för det nya vårdinformationssystemet, gjort ett omfattande arbete med identifikation och klassificering av information och identifikation av processer. Kända reservrutiner vid ITavbrott finns. Regionövergripande risker som behöver hanteras över förvaltningsgränser Förutom de områden som Närhälsan behöver förbättra och utveckla vad gäller säkerhet så finns ett antal risker som måste hanteras regionövergripande. Hit hör att höja driftsäkerheten telefoni och datakommunikation. Regionen behöver ett gemensamt förhållningssätt till zonindelning av verksamheter och behörighetsstyrning. Det ställer krav på att vi har funktionella passagesystem. Vi behöver fortsätta utveckla gemensamma riktlinjer för hantering av IT-funktioner, t.ex. patientmedverkan vid Lync-möte, dubbla SITHS-kort mm. Benägenheten att rapportera avvikelser tenderar att minska och här finns behov av gemensamma insatser för att vända trenden. 4.9 Systematisk återkoppling Patienterfarenheter tas tillvara på flera olika sätt inom Närhälsans verksamheter. Närhälsan genomför en egen kundenkät 1-2 ggr/år Resultatet följs upp på enhetsområdes och förvaltningsnivå. Resultatet och handlingsplan återkopplas till patienterna via affisch i väntrum. En modell med återkommande möten mellan förvaltningsledningen och Patientnämnderna har etablerats och fungerar väl. Många enheter har startat patientråd där möjlighet skapas för verksamhetsutveckling i dialog med kunder/patienter. Några enheter har haft fokusgrupper i syfte att få patienternas syn på vård och service. Uppföljning av avvikelser.

37 Sida 33(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan 5. Personal Närhälsans långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas Strategier En organisationskultur som stödjer affärsplanen Närhälsan ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill ska prägla det bemötande våra patienter får där de kommer till våra verksamheter. Värderingarna ska bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation. Resultat: medarbetarnas uppfattning om organisationskulturen mäts i medarbetarundersökningen. I medarbetarunderökningen 2015 har de anställdas uppfattning kring hur vi lever upp till våra kärnvärden omtänksamhet, pålitlighet och nytänkande försämrats något jämfört med 2013 om än dock mycket litet. Kundernas nöjdhet mäts i den Nationella patientenkäten. Aktiviteter: varje arbetsplats arbetar med vad Närhälsans kärnvärden betyder för dem ny medarbetarundersökning 2015 nya medarbetare deltar i inspirationsdag om Serviceguiden Ett gott ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens Riktlinjer för beslutsfattande. Resultat: medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. I medarbetarundersökningen 2015 ger de anställda inom beställd primärvård sina chefer ett bra resultat. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. Aktiviteter: Ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till Närhälsans chefer God introduktion för nya chefer Chefsutvecklingsprogram NyChef

38 Sida 34(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Mentor-program Handledning individuellt och i grupp Förvaltningen kommer att lägga ytterligare vikt på rekrytering och på urvalsprocessen av nya chefer. Under året kommer en ny rutin för urvalet att genomföras genom att införa ett moment i rekryteringen där kandidaten testas och intervjuas enligt en särskild modell. Tre medarbetare på HR-avdelningen har utbildats och certifierats enligt STP (Stiftelsen för tillämpad psykologi) riktlinjer. Syftet är att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen ytterligare. Behovet av vårt interna chefsutvecklingsprogram NyChef har varit stort varför ett extra program kommer att startas under hösten Strukturerade avgångssamtal förs med samtliga chefer som lämnar förvaltningen med start vid halvårsskiftet. Syftet är att skapa en djupare kunskap kring hur chefer uppfattar sina förutsättningar som chefer inom Närhälsan och resultatet ska ligga till grund för förbättringsåtgärder Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare. Resultat: Medarbetarnas nöjdhet med sin arbetsplats mäts i medarbetarundersökningen i flera olika parametrar, t ex rekommendationsgrad och delaktighet. I medarbetarundersökningen 2015 har medarbetarnas rekommendationsgrad ökat jämfört med Rekommendationsgraden för VGR är 57,7 och i Närhälsan 75,7. Under året har förvaltningen tagit ett beslut om att alla specialistkompetenta läkare ska ha minst 10 dagars kompetensutveckling per år. 97% av våra arbetsplatser har definierade och väl kända lönekriterier. 98% av medarbetarna har haft utvecklingssamtal med sin närmaste chef. 96% av de månadsanställda medarbetarna har individuella utvecklingsplaner Aktiviteter: Utveckla arbetsplatsträffen till ett forum för reell delaktighet och inflytande Goda kunskaper hos varje medarbetare kring hur ersättningssystemet fungerar Fortsatt utvecklingsarbete med medarbetarundersökningens resultat som grund Lönekriterier som har tydlig koppling till affärsplanen Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan Tydliga karriärvägar inom Närhälsan, både till chefsuppdrag och specialistuppdrag Fortbildning och professionell utveckling Bra arbetsmiljö och god hälsa Närhälsan antog 2013 en strategi för Hälsofrämjande arbetsplats. En hälsofrämjande arbets-

39 Sida 35(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan givare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten. Resultat: sjukfrånvaron mäts i kort och lång sjukfrånvaro och rapporteras i varje delårsrapport. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%. Antal medarbetare med korttidsfrånvaro ska minska. Aktiviteter: Grundläggande arbetsmiljöutbildning till alla chefer i Närhälsan. Påbyggnadsutbildning för chefer inom områden rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring, riskbruk och tidiga signaler. Aktivt stöd till medarbetare med korttidsfrånvaro Gott samarbete med företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet Uppföljning och analys av avvikelsehantering Goda rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete i Närhälsan Uppföljning av sjukfrånvaron på enhetsnivå Med anledning av den ökande sjukfrånvaron hos medarbetare inom Västra Götalandsregionen så har varje förvaltning ålats att utarbeta en handlingsplan för hur nivån ska kunna sänkas. Målet är att komma under 5%. Närhälsans handlingsplan är under färdigställande. Närhälsan kommer att förstärka uppföljningen på individnivå på arbetsplatserna och säkra upp att de rutiner som finns för t ex korttidsfrånvaro och rehabilitering följs. Fokus kommer även att läggas på sjukanmälningsrutiner på arbetsplatserna. Ökat stöd från HR-avdelningen och företagshälsovården ska erbjudas Strategisk kompetensförsörjning Målet med Närhälsans kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. Det finns regionala skillnader vad gäller utmaningar inom kompetensförsörjningen. I ytterområdena har det relativt snabbt blivit svårt att rekrytera barnmorskor. Även psykologer har sedan tidigare varit svårt att rekrytera i ytterkanterna. Aktiviteter: Ökad kvalitet i analys av Närhälsans kompetensförsörjningsplan Utbildningsuppdraget är ett sätt att arbeta med strategisk kompetensförsörjning. Intresset för primärvård startar redan under verksamhetsförlagd utbildning för

40 Sida 36(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan sjuksköterskor, medicinska sekreterare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, administrativ personal och undersköterskor Förtydliga Närhälsans arbetsgivarerbjudande 5.2 Chefsförutsättningar Närhälsan utarbetade en handlingsplan för att nå normtalet medarbetare per chef i april Inom beställd primärvård finns ett antal chefer som har färre medarbetare än tio. Dessa återfinns ofta på små arbetsplatser med stor geografisk spridning. Inom till exempel mödrahälsovården finns en medvetenhet kring detta. Även inom stabsavdelningarna finns några enheter med få medarbetare. I Närhälsan finns följsamhet till regionens riktlinjer vad gäller att närmaste chef genomför utvecklingssamtal, lönesamtal och arbetsplatsträff. Dessa arbetsuppgifter kan inte delegeras till till exempel teamsamordnare. Det förordas att chefer om möjligt arbetar heltid i chefsrollen. Målet att nå normtalet beräknas kunna uppnås senast I medarbetarundersökningen 2015 har Närhälsans chefer ett resultat som tyder på att de har en hög så kallad prestationsnivå. De är framför allt nöjda med det sociala klimatet, lärande i arbetslivet, ledarskap och återkoppling. Inom områdena arbetstakt, arbetsrelaterad utmattning och målkvalitet finns möjligheter att förbättra chefernas nöjdhet. 17 chefer har färre medarbetare är tio. 41 chefer har medarbetare och en chef har fler än 35 medarbetare. 5.4 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. Närhälsans sjukfrånvaro är 6,2 % jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 6,8 %. Sjukfrånvaron har ökat med 0,6 % jämfört med samma period Andelen långtidssjukskrivna är 0,3% fler jämfört med samma period De åtgärder som vi kommer att fokusera på för att bryta de trenden är: ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkandialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och arbeta strukturerat enligt Närhälsans rutiner för rehabilitering utbildningsinsatser för chefer i rehabprocessen, förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete, tidiga signaler på ohälsa hos medarbetare samt mänskliga reaktioner vid förändring säkerställa att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro

41 Sida 37(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan fokus på aktiviteter kring sjukanmälning Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: ett utvecklingsarbete pågår inom HR-avdelningen för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 7,8 14,0 7,9 Undersköterskor m.fl. 8,7 0 8,7 Läkare 7,2 0,9 5,3 Administratör, vård 5,5 0,1 5,3 Rehabilitering och förebyggande 6,8 2,9 6,4 Utbildning, kultur och fritid 12,9 12,9 Teknik, hantverkare 4,8 4,1 4,5 Kök, städ, tvätt 3,0 3,0 Administration 3,0 1,9 2,8 Summa 6,5 3,2 6,2 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid December 2015 December 2014 Kvinnor 6,5 5,9 Män 3,2 2,4 Totalt 6,2 5,6 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) December 2015 December 2014 Kvinnor 61,3 61,0 Män 45,9 44,0 Totalt 60,7 60,4 5.7 Personalvolym och personalstruktur Anställda per personalgrupp December 2015 December 2014 Antal Andel % Antal Andel % Sjuksköterskor, barnmorskor , ,6 Undersköterskor m.fl. 50 3,3 57 3,9

42 Sida 38(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Läkare 82 5,5 80 5,4 Administratör, vård 99 6,6 91 6,2 Rehabilitering och förebyggande , ,4 Sjukhustekniker/labpersonal 2 0,1 0 0,0 Utbildning, kultur och fritid 1 0,1 1 0,1 Teknik, hantverkare 5 0,3 1 0,1 Kök, städ, tvätt 2 0,1 2 0,1 Administration , ,3 Summa Totala personalvolymen antal anställda har ökat med 21 anställda jämfört med Personalstrukturen är i stort sett oförändrad jämfört med I grupperna Administratör vård, Teknik, hantverkare och Rehabilitering förebyggande finns förändringar jämfört med I gruppen administration vård har medicinska sekreterare ökat, dessa arbetar i projektet med att införa nytt journalsystem i Närhälsan. Ökningen i gruppen Teknik, hantverkare är de IT tekniker som VGR IT lämnat över till Närhälsan. Hälsoäventyret Oasen har övergått i annan regi och står för minskningen i gruppen Rehabilitering och förebyggande. I gruppen rehabilitering och förebyggande är den största yrkesgruppen psykologer. Fler barnmorskor är anställda i Närhälsan jämfört med 2014 en positiv utveckling. I kompetensförsörjningsplanen är barnmorskor en grupp som det råder knapp balans i. Gruppen läkare har en liten minskning skett i nettoårsarbetare, läkare i gynekologi och barnmedicin är svårt att rekrytera. Det råder stor brist på gynekologer. Ofrivilligt deltidsanställda Närhälsan beställd vård har inga ofrivilligt deltidsanställda medarbetare. En successiv minskning har skett under åren. Närhälsan har arbetet med att utifrån verksamhetens behov och den anställdes önskemål nå VGR:s mål angående ofrivilligt deltidsanställda. 5.8 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2015 Utfall 2014 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Närhälsan beställd vård har en lägre kostnad för bemanningsföretag 2015 jämfört med Bemanningsläkare har använts inom mödrahälsovård, ungdomsmottagning och gynekologisk mottagning samt nattöppen jour i Bäckefors. Bristen på gynekologer är anledningen till nyttjandet inom MUG. Nattöppen jour i Bäckefors står för nästan hälften av kostnaden för

43 Sida 39(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan bemanningsläkare. Sjuksköterskor har nyttjats i väldigt liten utsträckning år I kategorin övriga står köp av psykologer till barnhälsovården i Skaraborg för den största kostnaden. 5.9 Personalkostnadsanalys Antalet nettoårsarbetare i Närhälsan beställd primärvård har ökat med 15,2 mellan december 2014 och december Barnmorskor är den grupp som ökat mest. Närhälsan beställd vård har i stort sett samma uppdrag i år som förra året. Personalomsättningen det är 6 fler som har avgått med ålderspension och 15 fler har avgått på egen begäran jämfört med förra året. Det har rekryterats 17 fler externt jämfört med Personalkostnader och bemanningsföretag, utfallet för de totala personalkostnaderna är högre jämfört med budget och avvikelsen jämfört med budget avser tilläggsuppdrag som inte är budgeterade. Mertid och övertid, används vid hög arbetsbelastning, oplanerad frånvaro och för att täcka tillfälligt för vakanser. Mertid och övertidstimmarna har minskat jämfört med förra året. OB tillägg, det bara viss verksamhet som regelbundet arbetar obekväm arbetstid vårdguiden har tjänstgöring dygnet runt. Övriga verksamheter har öppet måndag till fredag och inom viss verksamhet kvällsöppen mottagning. 6. Ekonomi Närhälsans ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2015 baseras på de överenskommelser som är tecknade med de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringarna mellan åren redovisas nedan. Generella förutsättningar Samtliga nämnder gav primärvården en netto indexuppräkning på 2,0 procent (inkl. läkemedel) efter avdrag för effektiviseringskravet på 0,5 procent. Besparingskrav på 1,2 mnkr när det gäller konsulter. Rehabilitering utgick sedan vårdval införts. Forskning och Utveckling- uppdraget ingår inte längre i överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna utan finansieras av regionen centralt. Hjälpmedelsorganisation, konkurrensneutral funktion kopplad till vårdval Rehab 8,1 mnkr Minskad beställning Palliativ läkare inom HSN 7 utgick ur vårdöverenskommelsen. Ljusbehandling inom HSN 4 avser perioden 1 januari maj Skepplanda läggs ner och patienterna hänvisas till Stenungsund. Uppdrag om utbildningar vårdprogram/vårdkedjearbete inom HSN 9 och 10 utgick ur överenskommelsen.

44 Sida 40(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Ljusbehandlingar inom HSN 1,2 och 3 utgick ur överenskommelsen. Logoped inom HSN 6 uppdraget övergick till Alingsås Lasarett. Logoped inom HSN 8 uppdraget övergick till Södra Älvsborgs sjukhus. Vågen uppdraget övergick till Södra Älvsborgs sjukhus. Nämnden ersätter omställningskostnader avseende hyra om maximalt 0,1 mnkr under nio månader Dietistverksamheten reducerades med 1,1 mnkr inom HSN 9 och 10. Satsningar Centrala Barnhälsovården tillfördes 0,5 mnkr inom HSN 4,5,7,11 och 12. Sexualmedicinskt centrum tillfördes 0,2 mnkr för att driva STIV samt 1,4 mnkr till Tjej- och Killmottagningen inom HSN 5. Flyktingmedicinska mottagningen tillfördes 0,2 mnkr, (25 procent fysioterapeut för deltagande i Hälsoskolan aktiv) inom HSN 5,11 och 12. Socialmedicinsk mottagning i Kungälv ingår i vårdöverenskommelsen 2015 inom HSN 4. Tolkprojektet 1,2 mnkr för drift av tolkprojektet inom 1177 Vårdguiden på telefon. Övriga förändringar Det ekonomiska ersättningstaket för cytologisk provtagning togs bort från och med Dietister uppdraget övergick från Rehab till barnmorskeverksamheterna HSN 6 och 8. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för att teckna samverkansavtal med kommunerna gällande ungdomsmottagningar. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ersätter Närhälsan för den mellanskillnad som uppstår om kommunerna inte går med i verksamheten år 2015 i den omfattning de gjort tidigare. Gäller HSN 1,2,3 och 6. Hälso- och sjukvårdsnämnderna tog över Närhälsans tidigare ansvar att teckna samverkansavtal med kommunerna gällande ungdomsmottagningar. Gäller HSN 8. Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Långsiktigt mål: En ekonomi som medger utveckling. Nyckeltal Eget kapital uppgår till 2 procent av regionintäkterna. Andel enheter med nollresultat procent.

45 Sida 41(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Resultat Det egna kapitalet är 1,4 procent av regionintäkterna. Andel enheter med nollresultat - 75 procent. Strategier Öka förståelsen för och sprida kunskapen om varför kunder väljer respektive inte väljer oss. Öka förståelsen bland alla anställda om vilka åtgärder som skapar intäkter. Arbeta systematiskt med att ta tillvara på erfarenheter från enheter som lyckats vända negativa resultat till positiva. Vidareutveckla arbetet med att sänka kostnader som inte går ut över vårdkvaliteten. Aktiviteter under 2015 kontinuerlig genomgång och uppföljning av resultat och prognos på verksamheternas ledningsmöten. uppföljning av måltal och måluppfyllelse. information till medarbetare om uppdrag och förutsättningar i vårdöverenskommelsen. controllergenomgångar med förvaltningsledning och områdesledning för genomlysning och uppföljning av verksamheten samt fokus på framtidsfrågor. 6.1 Ekonomiskt resultat Närhälsan, beställd primärvård redovisar för 2015 ett resultat på 1,1 mnkr, vilket är 9,9 mnkr bättre jämfört med budget. Resultatet för motsvarande period 2014 var -9,2 mnkr. Den 1 september 2014 övergick Närhälsans rehabverksamhet till vårdval. Till följd av detta ingår inte Rehabverksamheten i den beställda vårdens resultatbudget för Förändringen innebär att det ekonomiska totalresultatet mellan åren inte är jämförbart och redovisas nedan enbart i de fall det är relevant. Regionstyrelsen har beviljat Styrelsen för beställd primärvård att använda 8,7 mnkr av eget kapital 2015 för införande av det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph. Det egna kapitalet har inte använts under året. Införandet är senarelagt och planeras vara klart första kvartalet Se under punkt 6.2 Eget kapital. Den positiva avvikelsen mot budget netto på 9,9 mnkr beror bland annat på: - ökade nämndintäkter, forskningsintäkter, projektintäkter, patientintäkter samt ej budgeterade intäkter för uthyrd personal

46 Sida 42(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan - flera verksamheter har haft vakanser Regionintäkter och övriga intäkter, stor del av vår verksamhet är anslagsfinansierad och ersättningen faller ut i tolftedelar. Indexuppräkningen netto för den anslagsfinansierade verksamheten var 2,0%. För den del av vår verksamhet (Mödravården) som är prestationsersatt har vi erhållit högre ersättning jämfört med budget. Orsaken är att prestationerna har ökat och därmed även intäkterna. Även patientintäkterna har ökat något. Vi har också fått ersättning för tilläggsuppdrag som inte är budgeterade. Personalkostnader och bemanningsföretag, utfallet för de totala personalkostnaderna är högre jämfört med budget och avvikelsen jämfört med budget avser tilläggsuppdrag som inte är budgeterade. Kostnaderna för bemanningsföretag uppgår till 7,4 mnkr men är 3 mnkr lägre jämfört med föregående år. Minskningen avser övrig personal inom Sjukskrivningsmiljarden medan köp av läkare inom Mödravården och köp av psykologer inom Central barnhälsovård har ökat. Läkemedel, kostnaden för läkemedel är något lägre jämfört med budget men i nivå för utfallet föregående år. Kostnaderna för barnläkemedel har minskat jämfört med föregående år medan kostnaderna för p-piller har ökat. Övriga kostnader: Köp av lab har ökat jämfört med budget och jämfört med föregående år, framförallt på grund av fler prestationer inom Mödravården i Göteborgsområdet. Fastighetskostnader är betydligt högre jämfört med budget. Orsaken är tilläggsuppdrag som inte är budgeterade. Samtidigt har kostnaderna från Regionservice avseende städ minskat med 1 mnkr. IT-kostnader är betydligt högre jämfört med budget och avser delvis IT-utrustning för införandet av AsynjaVisph. Resekostnader har tidigare hört till personalkostnader och är budgeterade där men utfallet för 2015 återfinns under övriga kostnader. Närhälsan, Styrelsen Utfall Budget Avvikelse Utfall 2014 Förändring i för beställd vård % utfall/utfall Regionintäkter 1 184, ,7 150, ,4-22,4 Övr intäkter 68,8 157,6-88,8 87,6-21,5 Summa intäkter 1 253, ,3 61, ,0-22,3 Personal -860,7-857,2-3, ,7-17,0 Bemanningsföretag -7,4 0,0-7,4-10,4-28,8 Läkemedel -18,3-18,9 0,6-18,2 0,5 Övriga kostnader -362,6-322,6-40,0-533,9-32,1

47 Sida 43(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Avskrivningar -3,1-3,8 0,7-4,4-29,5 Summa kostnader , ,5-49, ,6-21,9 Finansiella poster -0,4 1,4-1,8-19,6-98,0 Resultat 1,1-8,7 9,9-9,2-112,0 Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100, utfall 10 mnkr för helåret 2015, vilket är en minskning med 2 mnkr jämfört med Därmed är målet med att minska med 1,2 mnkr uppfyllt. 6.2 Eget kapital Närhälsan beställd primärvård hade för 2015 ett ingående eget kapital på 15,6 mnkr. Regionstyrelsen har beviljat Styrelsen för beställd primärvård att använda 8,7 mnkr av eget kapital 2015 för införandet av det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph. Det egna kapitalet har inte använts. Breddinförandet är försenat och planeras vara klart första kvartalet Resultatet för verksamheten 2015 är 1,1 mnkr. Resultatet läggs till det egna kapitalet som i utgående balans per 31/ summeras till 16,7 mnkr. Resultat Eget kapital (mnkr) IB 1/ UB 31/ Beställd vård 15,6 1,1 16,7 6.3 Investeringar Investeringsbehovet under 2015 avseende medicinsk utrustning och övriga inventarier var planerad till 12 mnkr. Investeringarna avser främst reinvesteringar samt nyinvesteringar i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Principen för förvaltningen är att verksamheten ska investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten (avskrivning, räntor och hyror). Årets investering uppgår till 4,0 mnkr (2,7 mnkr 2014). Investeringen fördelar sig mellan investering i övrig utrustning med 3,5 mnkr och medicinsk utrustning med 0,5 mnkr. Avvikelsen mot investeringsplanen beror på att investeringsplaneringsprocessen är under utveckling samt att några stora investeringsprojekt flyttats fram till 2016/ Åtgärder vid ekonomisk obalans Närhälsan, beställd primärvård har en ekonomi i balans och har därför inte uppdraget att inrapportera åtgärdsplan.

48 Sida 44(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan 7. Bokslutsdokument och noter Se bifogat Bokslutsdokumentation och noter. Analyslänkar Bokslutsdokument /../userfiles/1/documents/2056_2253_64E3E.pdf Noter../../userfiles/1/documents/2056_2253_3CE84.pdf Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Bokslutsdokument Närhälsan beställd primärvård Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar 4, Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Lämnade bidrag spec. beslut Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Avskrivningar 4, Utrangeringar/nedskrivningar Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital

49 Sida 45(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av eget kapital Investeringsverksamhet Investeringar 6, Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0

50 Sida 46(46) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

51 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Chefläkaravdelningen Handläggare: Bengt Hansson Telefon: E-post: bengt.hansson@vgregion.se Till Styrelsen för beställd primärvård Redovisning av säkerhetsarbetet 2015 Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård godkänner redovisningen av säkerhetsarbetet Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har anmodat samtliga förvaltningar att redogöra för säkerhetsläget i organisationen och det genomförda säkerhetsarbetet under Ärendet omfattar en uppföljning och utvärdering av säkerhetsarbetet i förvaltningen utgående från de frågeställningar som Regionstyrelsen formulerat. Fördjupad beskrivning av ärendet Närhälsans säkerhetsfunktion lämnar, med anledning av detta, följande redovisning. Redovisningen utgår från de frågeställningar som Regionstyrelsen formulerat och följande skala för svar. 1 = Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. 2 = Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår. 3 = Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg. 4 = Vi bedömer att vi nå våra mål. Våra resultat är bra. 5 = Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta. Närhälsan Kansliet Göteborg, växel

52 Datum (4) Diarienummer PVB Mål 1 Förebyggande arbete Detta mål omfattar systematisk hantering av avvikelser, klassificering av lokaler, genomförande av risk- och sårbarhets- och händelseanalyser samt utbildning. Den systematiska hanteringen av avvikelser fungerar bra inom Närhälsan men vi kan se en nedgång av antalet rapporterade avvikelser. Klassificering av lokaler är påbörjad, men en hel del arbete återstår. Ett stort problem är att många av våra verksamheter saknar en funktionell zonindelning. Det innebär att obehöriga kan ta sig hela väg in till expeditioner, behandlingsrum och personalrum. Detta är en säkerhetsfråga för både patienter och vår personal. Risk- och sårbarhets- och händelseanalyser genomförs regelbundet men det finns ett behov av fler utbildade handledare. Cirka ca 15 % av Närhälsans personal har fått någon form av säkerhetsutbildning Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 3 Mål 2 Säkerhetsarbete är en ledningsfråga Detta mål innebär att säkerhetsarbetet är en ledningsfråga och kopplas till en tydlig beslutsordning i styrelser och nämnder. Säkerhetsarbetet i Närhälsan redovisas regelbundet i styrelsen och Centrala Samverkansgruppen. Inom förvaltningen finns en säkerhetsfunktion, med staben som styrgrupp och förvaltningsledningen som beslutsorgan. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 4 Mål 3 Västfastigheter ansvarar för fastighetsbunden säkerhet Mål 3 ger Västfastigheter ett ansvar för fastighetsbunden säkerhet. Något övertagande av detta ansvar från Västfastigheter har ännu inte genomförts för Närhälsans del. Avtal för teknisk kompetens finns. Inventering av befintliga anläggningar är snart slutförd, vilket är en förutsättning för en överlämning. Inom förvaltningen pågår i dagsläget ca 120 byggprojekt. Behovet av att utveckla säkerhetsfrågor i lokalprocessen är stort. När det gäller fastighetsfrågor finns en väl utvecklad samverkan mellan Närhälsan, Folktandvården och Habilitering & Hälsa. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 3 Mål 4 Regionservice tillhandahåller administrativa säkerhetstjänster Mål 4 ger Regionservice uppdrag att tillhandhålla administrativa säkerhetstjänster omfattande fotografering, beställning och utlämnande av SITHS-kort, metodstöd vid risk- och sårbarhetsanalyser, genomförande av utbildningar, avtalsbevakning och larmhantering. Av dessa fungerar hanteringen av SITHS-kort och avtalsbevakningen relativt väl, medan övriga delar är i behov av såväl resurser som engagemang.

53 Datum (4) Diarienummer PVB Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 3 Mål 5 En ändamålsenlig risk- och krishanteringsorganisation Detta mål innebär att en beslutad handlingsplan för säkerhet ska finnas, att det finns upprättade kontinuitetsplaner och/eller kris- och beredskapsplaner och att övergripande risk- och sårbarhetsanalyser genomförs minst vart annat år och resulterar i handlingsplaner. En handlingsplan för säkerhet och Krishanteringsplan finns inom Närhälsan. Arbetet med uppdatering av kontinuitetsplaner pågår. Den del som omfattar reservkraft kommer att genomföras tillsammans med Västfastigheter, PKMC med flera under Behov av övning utifrån den nya Krishanteringsplanen finns. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 3. Mål 6 Utveckla säkerhetskultur och utbildning i patientoch personsäkerhet Mål 6 omfattar att utveckla förvaltningens säkerhetskultur. Ett sätt att stärka säkerhetskulturen är att genomföras säkerhetsutbildningar. Uppföljningen av detta görs genom att utvärdera säkerhetskulturen till exempel i samband med enkäter. Följande förbättringsområden har identifierats: Benägenhet att rapportera händelser Lärande organisation Återföring och kommunikation kring avvikelser Arbetsbelastning och personaltäthet. Högsta ledningens stöd i patientsäkerhetsarbete, Samarbete mellan vårdenheter, överlämningar och överföringar av patienter och information samt information och stöd till personal vid negativ händelse Utbildningar har genomförts gällande personsäkerhet och patientsäkerhet. Den minskade benägenheten att rapportera händelser är ett observandum. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 3. Mål 7 Att rätt och riktig information når rätt mottagare i rätt tid Detta informationssäkerhetsmål omfattar att identifiera och klassificera skyddsvärd information och att de viktigaste processerna är identifierade. Det ska finnas kända rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott. Närhälsan har, inte minst i samband med förberedelserna för det nya vårdinformationssystemet, gjort ett omfattande arbete med identifikation och klassificering av information och identifikation av processer. Kända reservrutiner vid IT-avbrott finns. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 4.

54 Datum (4) Diarienummer PVB Regionövergripande risker som behöver hanteras över förvaltningsgränser Förutom de områden som Närhälsan behöver förbättra och utveckla vad gäller säkerhet så finns ett antal risker som måste hanteras regionövergripande. Hit hör att höja driftsäkerheten telefoni och datakommunikation. Regionen behöver ett gemensamt förhållningssätt till zonindelning av verksamheter och behörighetsstyrning. Det ställer krav på att vi har funktionella passagesystem. Vi behöver fortsätta utveckla gemensamma riktlinjer för hantering av ITfunktioner, till exempel patientmedverkan vid Lync-möte, dubbla SITHS-kort m.m. Benägenheten att rapportera avvikelser tenderar att minska och här finns behov av gemensamma insatser för att vända trenden. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bengt Hansson Säkerhetschef Bilaga 1. Säkerhetsredovisning Närhälsan 2015 Svarsjournal. Beslutet skickas till Regionstyrelsen, dnr RS bengt.hansson@vgregion.se Diariet.

55 Svarsjournal Diarienummer PVB Publikationsnamn Säk red 2015 Namn Anonym Datum :20:30 1. Ange förvaltning, bolag eller verksamhet Närhälsan inkl Primärvårdsstyrelsen & styrelse för beställd PV 2. Ansvarig tjänsteman för svar i denna enkät är: Bengt Hansson 3. Antal personer som har medverkat och 5-10 personer påverkat svar i denna enkät är: 4. Svar i denna enkät har tagits fram: Ja, i samråd med andra förvaltningar 5. Svar i denna enkät har redovisats till nämnd, Kommer att redovisas senare styrelse eller bolagsstyrelse: 6. Mål 1 - Regionövergripande och Följande behöver hanteras: regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser inom VGR 6. Mål 1 - Regionövergripande och Okontrollerad tillgänglighet till våra verksamheter - regiongemensamma risker som behöver hanteras Behörighetsstyrning till och zonindelning av regionens över förvaltnings- och bolagsgränser inom VGR - fastigheter.driftsäkerheteten för kommunikations/itsystem behöver höjas.fortsätta utveckla Följande behöver hanteras: gemensamma riktlinjer för hantering av IT-funktioner, t.ex patientmedverkan vid Lync-möte, dubbla SITHS-kort mmbenägenheten att rapportera avvikelser tenderar att minska - gemensamma insatser bör göras för att vända trenden.hantering av reservnummer 7. Mål 1 - Avvikelser hanteras på ett systematiskt 4 sätt. 8. Mål 1 - Verksamhetens lokaler är 3 säkerhetsklassificerade 9. Mål 2 - Ledningen har regelbunden genomgång 4 av säkerhetsfrågor 10. Mål 3 - Västfastigheter har tagit över ansvar 3 för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar 11. Mål 5 - Handlingsplan för säkerhetsarbetet 5 finns och är fastställd av nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse. Om detta ingår i den interna kontrollplanen är det att jämställa. 12. Mål 5 - Krishanterings- och beredskapsplan Ja och kommentaren är: finns och är fastställd av nämnd eller styrelse och uppfyller krav i Västra Götalandsregionens krishanteringsplan se i bilaga 2 i denna plan. 13. Mål 5 - Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2015 i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? 13. Mål 5 - Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2015 i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? - Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är: 14. Mål 5 - Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2015 som påverkat krishanteringsförmågan? 14. Mål 5 - Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2015 som påverkat krishanteringsförmågan? - Ja och exempel på åtgärder är: 15. Mål 5 - Verksamheten genomför övningar inklusive utvärderingar inom området kris- och katastrofledning Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är: 6 st. Bl. a en verksamhetsorienterad RSA i samband med framtagande av internkontrollplan. Ja och exempel på åtgärder är: Införande av Tjänsteman i beredskap dagtid. Mindre övningar har genomförts i samband med införandet.erfarenheter från större händelser, t.ex bussolyckan i Tranemo har tagit med i ny Krishanteringsplan. 2

56 16. Mål 6 - Anställda i förvaltningen får 3 utbildning i personsäkerhet 17. Mål 7 - Förvaltningens information är 3 klassificerad 18. Mål 7 - Det finns rutiner som kan tillämpas 5 vid IT-avbrott 19. Förvaltningar inom hälso- och sjukvård Ja, min verksamhet är inom hälso och sjukvård 20. Granskningar, skyddsåtgärder av större A. Granskningar/riskanalyser är: betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits under besvaras endast av förvaltningar inom hälso- och sjukvård. 20. Granskningar, skyddsåtgärder av större B. Skydds- och förbättringsåtgärder är: betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits under besvaras endast av förvaltningar inom hälso- och sjukvård. 20. Granskningar, skyddsåtgärder av större Systematisk och fördjupad analys samt återkoppling av betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder medicinska avvikelser till förvaltningens ledningsgrupper. som har vidtagits under besvaras endast av förvaltningar inom hälso- och sjukvård. - A. Granskningar/riskanalyser är: 20. Granskningar, skyddsåtgärder av större Se ovan betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits under besvaras endast av förvaltningar inom hälso- och sjukvård. - B. Skydds- och förbättringsåtgärder är:

57 Sida 1 av 4 Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer PVB Ert diarienummer RS Styrelsen för beställd primärvård Handläggare: Anita Kruse, VKV Telefon: E-post: anita.kruse@vgregion.se regionstyrelsen@vgregion.se Yttrande över motion av Matz Dovstrand (SD) om inrättande av resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till beslut 1. Styrelsen för beställd primärvård föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att avslå motionen från Matz Dovstrand (SD) om att inrätta ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. 2. Styrelsen för beställd primärvård föreslår att en kartläggning genomförs av vilka verksamheter inom Västra Götaland som arbetar direkt/indirekt mot/med hedersrelaterat våld, hot, förtryck och kontroll samt mot/ med sexualiserat våld/övergrepp, hot, förtryck, kontroll och sexualiserade trakasserier. Kartläggningen föreslås rapporteras till Regionstyrelsen och Hälsooch sjukvårdsstyrelsen och ska belysa hur hälso- och sjukvården kan få konkret hjälp och stöd av redan befintliga verksamheter och system inom och utom den egna organisationen samt ge förslag på möjliga utvecklingsspår. Styrelsen föreslår att Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer och Koncernkontorets avdelning rättighet ges ovanstående uppdrag.

58 Datum Diarienummer PVB Sida 2 av 4 Motionen Motionären föreslår att det inrättas ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck med uppgift att arbeta med stöd och hjälp till ungdomar och unga vuxna mellan år i Västra Götaland som är drabbade av hederskultur. Resurscentrat ska även jobba med stöd till yrkesverksamma inom polis, socialtjänst, skola och fritid, hälso- och sjukvård samt ideellt verksamma som möter och arbetar med unga som lever med heders norm. Yttrande Beredning Regionstyrelsen har valt att remittera motionen till kommittén för mänskliga rättigheter, styrelsen för beställd primärvård samt till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för yttrande. Beredning har skett av Anita Kruse, VKV- Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Sammanfattning Styrelsen för beställd primärvård anser att de insatser som föreslås i motionen till vissa delar redan utförs även om det inte sker inom ramen för ett separat kunskaps- eller kompetenscentrum organiserat inom regionen. Västra Götalandsregionens egna centrumbildningar samverkar idag bland annat med Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Gryning vård AB och Utväg för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. VKV innehar redan uppdrag att arbeta mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och sexuella övergrepp. Där ingår även uppdraget att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. Koncernkontorets avdelning rättighet har också uppdraget att motverka hedersrelaterat våld och förtryck då det ingår i arbetet för mänskliga rättigheter. Fördjupad beskrivning VKV:s uppdrag är bl.a. att stödja anställda inom hälso- och sjukvård som kommer i kontakt med våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Detta sker genom utbildningar, metodutveckling, samverkan och forskning. Göteborgs stads motsvarighet, DIALOGA, har ett liknande uppdrag som bland annat innebär att erbjuda ett skydd för de som lever med våld samt att öka kompetensen så att de som drabbas erbjuds ett bättre stöd. Länsstyrelsen samordnar arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt erbjuder ett regionalt kompetens- och metodstöd. På nationell nivå har Länsstyrelsen i Östergötland ett uppdrag att utveckla ett nationellt kompetensteam som också innebär en nationell telefonrådgivning dit både drabbade och yrkesverksamma kan vända sig.

59 Datum Diarienummer PVB Sida 3 av 4 Regionen antog i oktober 2015 två regionala medicinska riktlinjer framtagna av VKV om Våld i nära relationer och Barn under 18 år som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som bevittnat/upplevt våld. Riktlinjerna gäller för alla anställda inom hälso- och sjukvårdens samtliga verksamheter som är finansierade av regionen. Hedersrelaterat våld och förtryck ingår i dessa regionala medicinska riktlinjer. VKV har tillsammans med Närhälsan startat en implementering av både kunskaper om våld i nära relationer och om de regionala medicinska riktlinjerna till samtliga chefer och övriga anställda inom hela Närhälsan. Parallellt genomför VKV tillsammans med Centrala Barnhälsovården en implementering av kunskaper om våld i nära relationer och om de regionala medicinska riktlinjerna samt metoden att rutinmässigt ställa frågor om våld till alla mammor vid BVC. Implementeringen riktas till alla chefer och all övrig personal vid regionens samtliga 200 BVC-verksamheter. VKV har nyligen inlett samtal för samarbete och samverkan med Gryning Vård AB som har en enhet med insatser för personer som utsätts eller riskerar utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck(ehrv). Inom enheten finns också ett kompetenscentrum som erbjuder utbildningar, konsultation, handledning samt råd och stöd. Centrumet påminner om det som nämns i motionen(origo Stockholms län). I arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att dra nytta av de erfarenheter och kompetenser som finns bland olika aktörer som exempelvis Koncernkontorets avdelning rättighet, Gryning Vård, Origo Stockholms län, länsstyrelsen, Dialoga, Hälsokällan m.fl. för att höja kompetensen, undvika dubbelarbete samt för att skapa positiva synergieffekter. Det arbetet både kan och bör utvecklas inom regionen. Nytt förslag En kartläggning av vilka verksamheter inom Västra Götaland som arbetar direkt/indirekt mot/med hedersrelaterat våld, hot, förtryck och kontroll samt mot/ med sexualiserat våld/övergrepp, hot, förtryck, kontroll och sexualiserade trakasserier bör genomföras. Kartläggningen ska svara på frågor som exempelvis; - Vilken verksamhet bedrivs och för vilken/vilka målgrupper? - Huvudmannaskap? - Hur ser samarbete och samverkan ut med övriga verksamheter med liknande och olika uppdrag? - Vilka hinder och möjligheter ser aktuella verksamheter för olika former av utvecklingsarbete? - Vilka hinder och möjligheter ser verksamheterna för ett utökat samarbete och en utökad samverkan med andra verksamheter? - Hur kan kontaktade verksamheter utgöra ett konkret stöd och hjälp för hälso-och sjukvården som möter barn, ungdomar och vuxna som bevittnar,

60 Datum Diarienummer PVB Sida 4 av 4 upplever och utsätts för ovanstående former av våld/övergrepp som kartläggningen omfattar? Linn Brandström Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Skickas till: Regionstyrelsen Diariet Kommittén för mänskliga rättigheter Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

61

62

63

64 Sida 1 av 3 Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer PVB Ert diarienummer RS Styrelsen för beställd primärvård Handläggare: Monika Bondesson Telefon: E-post: monika.bondesson@vgregion.se regionstyrelsen@vgregion.se Yttrande över motion av Karin Engdahl med flera (S) om en regional strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Förslag till beslut 1. Styrelsen för beställd primärvård ställer sig bakom motionärernas förslag att föreslå Regionfullmäktige att ge styrelsen i uppdrag att ge Närhälsans Kunskapscentrum för sexuell hälsa i uppdrag att leda och samordna framtagandet av ett förslag till en regional strategi för SRHR samt att anvisa finansiering för framtagandet av strategin i samband med budget Yttrande Motionärerna föreslår att Regionfullmäktige uppdrar åt styrelsen att ge Närhälsan Kunskapscenttum för sexuell hälsa i uppdrag att leda och samordna fmmtagandet av ett förslag till en regional strategi för SRHR samt att regionfullmäktige uppdrar åt Regionstyrelsen att anvisa finansieringen för framtagandet av strategin i sambaud med budget Uppdraget skulle effektivisera och strukturera arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter då ett tydligt uppdrag skulle synliggöra och implementera ämnesområdet inom hälso- och sjukvården i regionen. Motionärerna påtalar att det finns en kunskapsbrist inom hälso- och sjukvården avseende: betydelsen av sexuell hälsa för det allmänna hälsotillståndet, vad begreppet sexualitet innefattar och sexuella praktiker och identiteter. Vidare påtalas att det i hög grad saknas kunskap om sexuellt riskbeteende, sexuell utsatthet och normbrytande sexuella erfarenheter. Inom många verksamheter saknas rutiner för sexualanamnes, provtagning,

65 Datum Diarienummer PVB Sida 2 av 3 utredning och behandling avseende sexuell ohälsa. Det är idag svårt att föra ut och implementera nya strategier eftersom uppdraget avseende SRHR är otydligt och ansvaret uppdelat. Samtidigt är ämnesområdet huvudsakligen förknippat med gynekologi, mödrahälsovård och ungdomsmottagningsverksamhet av såväl patienter som vårdgivare. Motionärerna menar att bristen på ett gemensamt ämnesområde och den splittrade organisationen leder till ineffektivitet och att många målgrupper (män, hbtq-personer, migranter och särskilt risktagande) faller mellan stolarna vilket medför risk för bristande tillgänglighet och ojämlik hälsa. Motionärerna föreslår därför att en regiongemensam strategi för SRHR tas fram för att skapa ett gemensamt ämnesområde där olika verksamheter arbetar mot ett gemensamt mål. Detta för att skapa ett effektivt arbete där alla invånare har bästa möjliga tillgång till en god sexuell och reproduktiv hälsa inklusive rättigheter. SRHR är ett vedertaget begrepp och ämnesområde som grundar sig i de mänskliga rättigheterna. Begreppet används redan av flera verksamheter och nätverk i regionen. Jämlik vård och ett effektivare arbete Styrelsen för beställd primärvård ser positivt på motionärernas förslag och bilden delas av de verksamheter inom beställd primärvård som berörs av motionen. Tillskapandet av ett gemensamt ämnesområde SRHR i Västra Götalandsregionen och en brett framtagen gemensam strategi ger goda förutsättningar för ett samordnat preventivt arbete avseende såväl oönskad graviditet, hiv/sti och hepatiter samt sexuellt/sexualiserat våld. Dessa tre preventiva spår som i högre grad än vad som görs idag bör föras samman utifrån aktuell forskning. Det skulle också synliggöra sexualitetens betydelse för den allmänna hälsan ur ett livscykelperspektiv. Sexualiteten och sexuell hälsa behöver bli tydligare inte minst i primärvården. Om sexualiteten blir talbar på våra vårdcentraler och barnmorskemottagningar och det finns möjlighet att hantera enklare sexologiska problem kommer trycket på de specialiserade mottagningarna så som Sexualmedicinskt centrum och gynekologiska mottagningar att minska och ett preventivt arbete blir möjligt i högre utsträckning. Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH) har en bred och tvärprofessionell kompetens avseende SRHR. KSH ansvarar idag bland annat för Västra Götalandsregionens utbildningsprogram för ett hbtq-kompetent bemötande och har lång erfarenhet av och uppdaterade kunskaper om hbtq-personers hälsosituation och livsvillkor, ett perspektiv som är av stor betydelse att föra fram i en SRHR-strategi. KSH ger också utbildningar ibland annat andrologi, en kunskap som behöver stärkas för att säkra mäns tillgång till SRHR. Det finns redan idag en struktur som arbetet med en gemensam strategi skulle kunna utgå ifrån. Detta i form av de fyra regionala sexuell hälsa grupperna som samordnas av KSH och där flera områden och verksamheter som berörs ingår exempelvis: infektion, mödrahälsovård, gynekologi, ungdomsmottagningar, elevhälsa, hud/kön/hiv-mottagningar, urologi, smittskydd, mikrobiologen, abortkliniken och Sexualmedicinskt centrum.

66 Datum Diarienummer PVB Sida 3 av 3 Mycket av den kunskap som efterlyses i motionen finns redan hos personal i flera av våra verksamheter. Däremot finns det inte i uppdraget att bedriva ett systematiskt och strukturerat SRHR-arbete i regionen. Vi tror att ett politiskt uppdrag i form av en gemensam SRHR-strategi kan vara lösningen. Genomförande, tidplan och kostnader Styrelsen för beställd primärvård bedömer att uppdraget kan genomföras på två år. En samordnare bör anställas på KSH. Framtagandet av förslag till SRHR-plan bör ske brett i samverkan med bland andra Mödrahälsovården, Smittskydd Västra Götaland, berörda medicinska sektorsråd, Kunskapscentrum för jämlik vård, Kunskapscentrum för psykisk hälsa och Kompetenscentrum om våld i nära relationer. Samråd bör ske med verksamheter som på något sätt kan komma att beröras av strategin. Utgångspunkten bör vara regeringskansliets definition av SRHR från Kostnader kr för hela perioden: - En samordnare på heltid under två år - Ersättning för deltagande i samråd och nätverk Linn Brandström Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör 1 Sexuell hälsa handlar om livskvalitet och personliga relationer, om rådgivning och hälsovård. Sexuella rättigheter innefattar rätten för alla människor, att bestämma över sin egen kropp och sexualitet. Reproduktiv hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande kring det reproduktiva systemet och alla dess funktioner och inte bara frånvaro av sjukdom. Reproduktiva rättigheter omfattar den enskilda individens rätt att bestämma antalet barn och hur tätt dessa ska komma. Dessa rättigheter ska varje människa kunna hävda utan risk för diskriminering, våld eller tvång.

67

68

69

70

71 Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer PVB Ert diarienummer RS Styrelsen för beställd primärvård Handläggare: Primärvårdschef Monika Bondesson Telefon: E-post: Motion av Eva Olofsson med flera (V) om fria besök på ungdomsmottagningar Förslag till beslut 1. Styrelsen för beställd primärvård beslutar att överlämna remissyttrande daterat dnr PVB som svar på motionen om fria besök på ungdomsmottagningar. Styrelsen för beställd primärvård vill poängtera att Ungdomsmottagningar ska vara en lågtröskelverksamhet och att det därför är viktigt att det aldrig är dyrare att besöka Ungdomsmottagningen än annan vårdgivare. Yttrande Det skall vara lätt att komma i kontakt med och besöka sin ungdomsmottagning. Alla besök för de under 20 år är idag avgiftsfria. Alla besök gällande smittskyddslag, preventivmedelsrådgivning och abortrådgivning oavsett ålder är avgiftsfria i Sverige. För besök på UM som inte innefattas av smittskyddslag, preventivmedelsrådgivning och abortrådgivning gäller dubbel avgift för de över 20 år, än vad det blir om den unge söker på den vårdcentral där den är listad. Detta gäller besök hos följande yrkeskategorier: sjuksköterska, barnmorska, läkare och psykolog. Efter att man fyllt 20 år kostar det till exempel 200 kr för läkarbesök och 100 kr för psykologbesök via UM. Verksamheten ser positivt på att det är kostnadsfritt för ungdomar upp till 25 år att besöka ungdomsmottagning oavsett vilken profession ungdomarna träffar.

72 Datum Diarienummer PVB Sida 2 av 2 Beräknad intäkt 2015 för läkare och psykolog via UM är ca 300 tkr. Linn Brandström Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

73 Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer PVB Ert diarienummer RS Styrelsen för beställd primärvård Handläggare: Primärvårdschef Monika Bondesson Telefon: E-post: Motion av Eva Olofsson med flera (V) om fria besök på ungdomsmottagningar Förslag till beslut 1. Styrelsen för beställd primärvård beslutar att överlämna remissyttrande daterat dnr PVB som svar på motionen om fria besök på ungdomsmottagningar. Styrelsen för beställd primärvård vill poängtera att Ungdomsmottagningar ska vara en lågtröskelverksamhet och att det därför är viktigt att det aldrig är dyrare att besöka Ungdomsmottagningen än annan vårdgivare. Yttrande Det skall vara lätt att komma i kontakt med och besöka sin ungdomsmottagning. Alla besök för de under 20 år är idag avgiftsfria. Alla besök gällande smittskyddslag, preventivmedelsrådgivning och abortrådgivning oavsett ålder är avgiftsfria i Sverige. För besök på UM som inte innefattas av smittskyddslag, preventivmedelsrådgivning och abortrådgivning gäller dubbel avgift för de över 20 år, än vad det blir om den unge söker på den vårdcentral där den är listad. Detta gäller besök hos följande yrkeskategorier: sjuksköterska, barnmorska, läkare och psykolog. Efter att man fyllt 20 år kostar det till exempel 200 kr för läkarbesök och 100 kr för psykologbesök via UM. Verksamheten ser positivt på att det är kostnadsfritt för ungdomar upp till 25 år att besöka ungdomsmottagning oavsett vilken profession ungdomarna träffar.

74 Datum Diarienummer PVB Sida 2 av 2 Beräknad intäkt 2015 för läkare och psykolog via UM är ca 300 tkr. Linn Brandström Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

75

76

77 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Kansliavdelningen Handläggare: Hans Lilja Telefon: E-post: hans.lilja@vgregion.se Till Styrelsen för beställd primärvård Instruktion för primärvårdsdirektör Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård beslutar att godkänna instruktion för primärvårdsdirektör att gälla från Instruktion för primärvårdsdirektör ska fastställas vid varje ny mandatperiod Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har antagit ny instruktion för regiondirektör att gälla från den 1 januari 2016 med anledning av den nybildade förvaltningen Koncernkontoret. I samband med detta togs också fram förslag till ny instruktion för förvaltningschefer inom koncernen Västra Götalandsregionen. Instruktionen beskriver förvaltningschefens grundläggande arbetsuppgifter som ledande tjänsteman för förvaltningen. Instruktionen ska fastställas av respektive nämnd/styrelse. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Förvaltningschef Hans Lilja Kanslichef Bilagor - Förslag till instruktion för förvaltningschef Västra Götalandsregionen daterad Beslutet skickas till Diariet Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

78 1 (2) Datum Diarienummer RS Förslag till instruktion för förvaltningschef Västra Götalandsregionen Regiondirektören är Västra Götalandsregionens ledande tjänsteman, tillika chef för förvaltningschefer eller motsvarande. Organisationens ledande tjänsteman har ett övergripande ansvar för samordning, ledningssystemet, strategiska frågor, säkerhetsarbete med mera. Regiondirektören är också förvaltningschef för Koncernkontoret. I egenskap av den rollen ingår ett samordningsansvar för tjänstemannastödet till de centrala nämnderna och styrelserna 1. Regiondirektören utser förvaltningschefer efter samråd med berörda nämnder och styrelser. Detta ansvar är delegerat från regionstyrelsen. Förvaltningschefen har ansvar för de arbetsuppgifter som beskrivs nedan. Dessa kan kompletteras med det nämnden eller styrelsen beslutar. Regiondirektören utser också ansvariga tjänstemän som ska stå till förfogande för de nämnder som får sitt tjänstemannastöd från Koncernkontoret. Koppling till andra styrande dokument Reglementet beskriver politisk styrning och ansvar och har därmed också en viktig funktion i att spegla styrning och ansvar på förvaltningssidan. En del av ansvaret som förvaltningschef är delegerat från styrelsen eller nämnden och innebär att den politiska nivån har lämnat över frågor till förvaltningsnivån genom beslutad delegeringsordning. Båda dessa dokument är därför viktiga att beakta i relation till instruktionen. 1 Regionfullmäktige, regionstyrelsen med sina två utskott personalutskottet och ägarutskottet, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, kollektivtrafiknämnden, regionutvecklingsnämnden, kommittén för rättighetsfrågor, folkhälsokommittén, kulturnämnden och miljönämnden samt de fem geografiska hälso- och sjukvårdsnämnderna (Norra, Södra, Östra, Västra och Göteborg). Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se