Några skillnader mellan överenskommelserna 2013 och 2014 är att;

Transkript

1 Sida 1(28) Detaljbudget beställd primärvård 2014 Styrelsen för beställd primärvård 2014 (Uppföljning 2014) Rapporten skapad av Monica Runnquist Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning Utgångspunkten för den verksamhet som bedrivs inom området beställd primärvård är Primärvårdsöverenskommelserna (ÖK) 2014 med Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) Den beställda primärvården är konkurrensneutral och arbetar mot alla enheter inom vårdvalsverksamheten och är tillgänglig för alla oavsett vilken vårdcentral man är listad på. Vi har i årets Överenskommelsearbete försökt ha med oss de erfarenheter vi drog av den händelseanalys som vi genomförde efter förra årets beställningsarbete. Nytt är att vi fört minnesanteckningar vid varje möte, alla ÖK har en gemensam inledningstext, bilagor med inledningstext samt i förekommande fall också bilagor som beskriver de lokala uppdragen. Vi har i år liksom förra året fem ÖK och målet är på sikt att få en ÖK med de 12 HSN. Överenskommelsen är ettårig. Några skillnader mellan överenskommelserna 2013 och 2014 är att; Neddragningar samtliga nämnder har gett primärvården en indexuppräkning på 2,4 procent (inkl. läkemedel) med avdrag för effektiviseringskravet på 0,6 procent alltså en nettouppräkning med 1,8 procent. ett avdrag med knappt 2,8 mnkr för besparingskrav för konsulter, kurs och konferens inom FOU-verksamheten nämnderna 1,2,3,6 och 8 med totalt 1,6 mnkr inom mödrahälsovården i nämnderna 6 och 8 med totalt 1,2 mnkr inom dietistverksamheten i nämnderna 6 och 8 med totalt 1 mnkr regionens nya internhyresmodell innebär ökade lokalkostnader för 2014 med 3,7 mnkr (inklusive ägarstöd) Minskad beställning Hälsoäventyret Oasen samt Hälsoteket inom nämnderna 9 och 10 med totalt 5,8 mnkr

2 Sida 2(28) Satsningar utökning inom barn- och ungdomsmedicin inom nämndområdena 4,5,7,11 och 12 med totalt 1,0 mnkr 1 mödra- och barnpsykologtjänst i nämndområde 7 med totalt 0,7 mnkr 1 gynekologtjänst inom nämndsområde 5 med totalt 1,5 mnkr 1 socionomtjänst till Hagamottagningen inom nämndsområde 5 med totalt 0,6 mnkr Eftersom vi inte fått den ersättning som motsvarar den önskade beställningen av Mödrahälsovård i nämndsområde 4 är ingen överenskommelse träffad. Det innebär att denna verksamhet inte ingår i deltaljbudget för För rehabverksamheterna gäller oförändrat uppdrag och ersättning fram till det datum då ett eventuellt vårdval träder i kraft. Samma förutsättning gäller kostnadsansvar för hjälpmedel. Det innebär att i budget för 2014 är intäkter och kostnader för rehabverksamheten och hjälpmedel budgeterade enligt samma principer som för övriga verksamheter inom s beställda primärvård. Det uppdrag inom som under 2013 bedrevs med medel från sjukskrivningsmiljarden och rehabgarantin bedöms fortsätta under 2014 och har uppräknats enligt samma principer som övriga verksamheter inom beställd primärvård. I 2014-års budget ingår 125 mnkr för dessa uppdrag. Trots försök att utjämna olikheterna mellan nämndsområdena kvarstår dessa i 2014 års överenskommelse. Förutom olikheterna vad gäller barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet finns olikheter såsom tillgång till dietister och gynekologer. Under 2014 kommer vi internt att fortsätta att kommunicera den gemensamma plattformen och affärsplanen, för att bygga upp ett starkt varumärke inifrån. Vi ska sprida goda exempel som inspirerar till ett systematiskt förbättringsarbete, och ge cheferna stöd att på ett tydligt sätt visualisera målen och stärka medarbetarnas möjlighet till och känsla av delaktighet. Extra fokus blir det på att stödja chefer och verksamheter inom s rehabmottagningar inför vårdvalet. Inom IT-området krävs hjälp från regionen och leverantörer för att nya system och migreringar kvalitetssäkras innan de tas i drift. Under 2013 har vi haft stora problem framför allt i samband med migrering av telefonsvarsystemet TeleQ och iptelefonin som alltför ofta inneburit att våra kunder inte kunnat nå oss via telefon. Mödravårdens IT system Obstetrix har krävt tidskrävande och återkommande krav om in och utloggningar under pågående arbetspass vilket inneburit ökad tidsåtgång för vår personal.

3 Sida 3(28) Konsekvenser för 2014 års överenskommelser innebär; Eftersom vi får ökade kostnader för hyror och inte den höga indexuppräkningen, får vi utöver riktade sparkrav 8,5 mnkr lägre ersättning att driva vår verksamhet. Det får konsekvenser på vår bemanning och då kan vi inte göra samma uppdrag eller ha samma produktion med färre personer. Sammantaget har därmed, utöver den generella effektiviseringen, ca 10 Mkr lägre ersättning för kärnverksamheterna. Vi ser redan nu att den ÖK vi gjort inte kommer att klaras av vad gäller till exempel produktionen eftersom vi får omvandla pengar för tjänster till att betala hyror och klara löne- och prisökningar då vi inte kan effektivisera utöver de 0.7% som alla har att förhålla sig till. Detta innebär stora konsekvenser för framför allt Mödrahälsovården och FoU-verksamheten. Inom Mödrahälsovården innebär detta att då antalet utbudspunkter inte kan minskas måste personalresurserna omfördelas vilket medför minskat öppethållande på de mindre utbudspunkterna. Neddragning av antalet barnmorsketjänster kommer att genomföras med konsekvensen att prioritering måste göras så att den medicinska säkerheten säkerställs. Det innebär t.ex. svårigheter att klara av den etablerade samverkan vid Familjecentralerna och att föräldraförberedelse i grupp minskar till förmån för den medicinska graviditetsövervakningen. Vi erhåller ersättning för ökade kostnader för den vätskebaserade cytologin men vi kan dock konstatera att denna modell med ett ordnat införande som ska bära kostnaden har sina svagheter då det innebär att vissa nämnder gör en neddragning inom andra områden. Inom FoU innebär besparingen svårigheter att upprätthålla all service på de fyra kontoren. ST- läkarnas metodikkurs kan t.ex. inte längre ges i Fyrbodal, doktorandernas möjlighet till handledning minskar generellt och möjlighet till samverkan med andra aktörer inom området såsom sjukhus, lärosäten och regional forskningssamverkan minskar. Även postdoc/handledarstöd uteblir. 2. Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag Utgångspunkten för den verksamhet som bedrivs inom området beställd primärvård är Primärvårdsöverenskommelserna (ÖK) 2014 med Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) Den beställda primärvården är konkurrensneutral och arbetar mot alla enheter inom vårdvalsverksamheten och är tillgänglig för alla oavsett vilken vårdcentral man är listad på. Vi har i årets Överenskommelsearbete försökt ha med oss de erfarenheter vi drog av den

4 Sida 4(28) händelseanalys som vi genomförde efter förra årets beställningsarbete. Nytt är att vi fört minnesanteckningar vid varje möte, alla ÖK har en gemensam inledningstext, bilagor med inledningstext samt i förekommande fall också bilagor som beskriver de lokala uppdragen. Vi har i år liksom förra året fem ÖK och målet är på sikt att få en ÖK med de 12 HSN. Överenskommelsen är ettårig. Gemensamt för de 12 nämnderna är att alla beställer rehab, mödrahälsovård, 1177, FoU och mödrahälsovårdsteam. I övrigt skiljer det sig åt men sammantaget finns följande verksamheter representerade inom beställd primärvård: Barn- och ungdomsmedicin, dietister, Vårdcentral för hemlösa, Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik, Sexualmedicinskt centrum, Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Kris- och traumaenhet, Resursenhet för flyktingar, Utväg, Ätstörningsenhet, Närsjukvårdskoordinatorer, Vårdkedjearbete, Ljusbehandlingsenheter, Spädbarnsgrupp, Kompetenscentrum för våld i nära relationer. Förvaltningsrätten har i en dom anmodat att rätta ett beslut som inte fattats enligt kommunallagen. Domen fäster uppmärksamhet på vad som är ett beslut i kommunalrättslig mening och vad som är verkställighetsbeslut som en konsekvens av överenskommelser mellan beställarnämnder och utförarstyrelser. Lagstiftningen syftar till att ge medborgarna insyn och möjlighet att överklaga beslut. Verkställighetsbeslut är beslut som inte ger utrymme för ett självständigt beslutsfattande och är en konsekvens av andra beslut som fattats utgående från nämnd och styrelse. Verkställighetsbeslut kan inte överklagas. Genomförandet av åtgärder enligt överenskommelser kan betraktas som verkställighet av ett tidigare beslut enligt kommunallagen. Sådana beslut bör därför lämpligen fattas i samband med beslut om överenskommelse där konsekvenser av överenskommelsen framgår på så sätt att medborgarna kan utöva sin rätt till insyn och möjlighet att överklaga. Ett beslut om en avveckling av en utbudspunkt kräver samstämmighet mellan beställarnämndens beslut om överenskommelse och utförarstyrelsens beslut att verkställa detta Medborgar-/Patient-/kundperspektiv Primärvården skall vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Förvaltningens affärsplan gäller för samtliga verksamheter. Den har ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli invånarnas första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för. Vi genomför s kundenkäter två gånger per år på alla enheter. Vår egen kundenkät innebär en omedelbar resultatredovisning som i hög grad motiverar till analys och utvecklingsarbete. Flera enheter har startat patientråd och är ett exempel på hur vi vill involvera våra kunder i utvecklingen av. s barn- och ungdomsmot-

5 Sida 5(28) tagningar deltar även i den nationella patientenkäten vartannat år. Fortsatt utbildning planeras för nyckelpersoner inom området service. Nyanställda chefer och medarbetare får utbildning i förvaltningens Serviceguide som utarbetades under En riktad utbildningsinsats inom serviceområdet kommer att genomföras under 2014 för alla medarbetare som arbetar i våra receptioner. Under 2014 införs en gemensam standard för vårt telefonsvarsystem som innebär ett enhetligt telefonsvarsmeddelande, alla samtal ska besvaras så snabbt som möjligt och möjlighet ges till direktkontakt då patienterna ringer. En växeltjänst inom Telefonservice har skapats. Genom ett telefonnummer ges service till kunder/patienter, vårdgivare, leverantörer m.fl. som saknar eller inte har tillgång till direktnummer Verksamhets-/processperspektivet De fem överenskommelserna har en gemensam inledningstext, bilagor med basuppdrag och i förekommande fall även lokala uppdrag. Några skillnader mellan överenskommelserna 2013 och 2014 är; att nämnd nio och tio tar bort beställningen för Oasen och Hälsoäventyret nämnd ett, två och tre minskar beställningen för FoU nämnd sex och åtta minskar beställningen av FoU, dietister och barnmorskemottagningar inom nämnd fyra, fem, sju, elva och tolv sker en något ökad beställning av små poster av bl.a. gynekologi vårdströmmar inom VGR inklusive läkemedel regleras ekonomiskt och ingår i abonnemanget För övrigt läggs inga förändringar inom Rehabområdet från förra årets överenskommelse utan man inväntar beslut om eventuellt Vårdval Rehab. Vi behåller kostnadsansvaret för hjälpmedel. Inom nämndsområde fyra finns ännu ingen överenskommelse för barnmorskemottagningar. Trots försök att utjämna olikheterna mellan nämndsområdena kvarstår dessa i 2014 års överenskommelse Konsekvensbeskrivning av den neddragna beställningen för 2014 Ersättningen i överenskommelserna har räknats upp med det lägre av de två index som används i VGR. Skillnaden mellan dessa båda index innebär 4,9 Mkr lägre ersättning till. Effekterna av den nya hyresmodellen i VGR innebär ökade hyreskostnader för med 3,6 Mkr. Detta kompenseras inte i ersättningen, vilket innebär att denna summa

6 Sida 6(28) måste hämtas från kärnverksamheten. Sammantaget har därmed, utöver den generella effektiviseringen, ca 10 Mkr lägre ersättning för kärnverksamheterna. kommer att kompenseras för ökade kostnader för s.k. vätskebaserad cytologi på grund av att vi nu efter två år med koncernbidrag enligt modellen för ordnat införande ska bära kostnaden för denna nya modell för gynekologisk cellprovskontroll men i HSN 1,2 och 3 minskas beställningen för FoU med motsvarande belopp, ca 560 tkr. HSN 6 och 8 har lagt en riktad neddragning på Mödrahälsovården med 1,2 Mkr., FoU 1 Mkr. och på dietistverksamheten 1,5 Mkr. Inom Mödrahälsovården innebär detta att då antalet utbudspunkter inte kan minskas måste personalresurserna omfördelas vilket medför minskat öppethållande på de mindre utbudspunkterna. Neddragning av antalet barnmorsketjänster kommer att genomföras med konsekvensen att prioritering måste göras så att den medicinska säkerheten säkerställs. Det innebär t.ex. svårigheter att klara av den etablerade samverkan vid Familjecentralerna och att föräldraförberedelse i grupp minskar till förmån för den medicinska graviditetsövervakningen. Inom FoU innebär besparingen svårigheter att upprätthålla all service på de fyra kontoren. ST- läkarnas metodikkurs kan t.ex. inte längre ges i Fyrbodal, doktorandernas möjlighet till handledning minskar generellt och möjlighet till samverkan med andra aktörer inom området såsom sjukhus, lärosäten och regional forskningssamverkan minskar. Postdoc/ handledarstöd uteblir, doktorandstöd begränsas till pågående, inga nya startar och predoktorandstöd uteblir. Förutsättningarna för projektet Nätverket för samordnad klinisk prövning och innovationsstöd förändras i negativ riktning. En försvagad FoUenhet påverkar också studierektorsverksamheten, Folktandvårdens FoU, FoU-rådet Fyrbodal och Vårdsamverkan Fyrbodal negativt. Neddragning av dietistverksamheten innebär en omställning och mindre möjlighet till ett helhetstänk i vården av patienter med mångfacetterade behov. Ny plattform Arbetet med att internt förankra den sedan 2012 nya gemensamma plattformen, med vision, verksamhetsidé, kärnvärden och nytt namn, fortsätter. Implementeringen av förvaltningens nya affärsplan pågår och lokala affärsplaner upprättas på alla enheter. Affärsplanen lyfter fram de fyra fokusområdena Kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. Ledningssystem Vårt ledningssystem presenteras via vårt intranät och 2014 knyts även ett Årshjul till ledningssystemet för att underlätta planering och samordning av olika aktiviteter. Primärvårdens nya hemsida är en viktig arena för att möjliggöra ordning och reda samt ge verksamheten ett redskap som gör det möjligt att få hjälp i olika frågor, hitta de dokument som

7 Sida 7(28) behövs etc. Ständiga förbättringar Vi fortsätter arbetet för att utveckla och standardisera våra processer genom ett systematiskt arbetssätt, följer de öppna jämförelser som finns för primärvård och har ett ständigt pågående arbete med lärande och erfarenhetsutbyte internt och externt. En av strategierna i affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga förbättringar. Seminarier för alla chefer anordnas två gånger per år och är det första steget för att förverkliga denna strategi. Tema för 2014 innebär stöd för den implementeringsmodell som är framtagen för att följa verksamheten på alla nivåer samt att på ett konstruktivt sätt uppmärksamma och åtgärda de problem/avvikelser som uppkommer samt att ytterligare skapa metodik för att göra våra kunder/patienter delaktiga i s utvecklingsarbete. Vårt processarbete är fokuserat på att systematiskt utveckla enheterna, öka tillgängligheten, förbättra omhändertagande, minska slöseri och göra rätt från början. I detta arbete utgör utvecklingsavdelningen en viktig resurs för stöd och hjälp till chefer och verksamhet. SVR är för många kunder förstahandsvalet när man söker kontakt med sjukvården. För att öka tillgängligheten arbetar de fyra utbudspunkterna numera i en gemensam kö och en gemensam bemanningsplanering har införts. Våra rehabenheter är en fristående verksamhet dit invånarna kan söka direkt då de upplever problem i rörelseapparaten men blir också ofta remitterade från annan vårdgivare. Tillgängligheten till tidig rehabilitering är viktig då det kan förebygga framtida problem och sjukvårdskostnader. Förberedande arbete inför ett eventuellt införande av Vårdval inom rehabområdet pågår på alla nivåer i förvaltningen. Patientsäkerhet En chefläkaravdelning finns sedan våren 2012 där vi har samlat medicinsk kompetens för att säkerställa att vår vård är kvalitativt hög och säker. Denna avdelning samordnar arbetet och stödjer verksamheterna i att utredningar och därtill kopplade åtgärdsplaner. Ledningssystemet utvecklas fortlöpande med nya/uppdaterade riktlinjer för. Förankring sker i Medicinska rådet och i Läkemedelsrådet inför fastställande i förvaltningsledningen. Stor vikt läggs vid att arbeta för en så korrekt läkemedelsförskrivning som möjligt. Förutom sedvanliga chefläkarfrågor så finns kompetens knuten hit för att utveckla arbetet med avvikelsehantering. Patientsäkerhetsarbetet fortgår utifrån dess utarbetade handlingsplan. Utgångspunkten i denna plan är de tre prioriterade områden som identifierades vid 2011 års patientsäkerhetskulturmätning, nämligen benägenhet att rapportera avvikelser, överföring av information och patienter samt högsta ledningens stöd. Aktiviteter såsom utbildning i avvikelsehantering och Medcontrol Pro riktat till chefer och medarbetare fortsätter Likaså formerandet av gemensam struktur och arbetssätt för Samordnad vårdplanering (SVPL/Klara) och utveckling av ledningssystemet genom

8 Sida 8(28) riktlinjer i olika medicinska frågor. Under 2013 genomfördes den första patientsäkerhetskulturmätningen i den nya förvaltningen med en svarsfrekvens på 81,6% vilket ger ett gott underlag för slutsatser. Våra största förbättringsområden är fortfarande benägenhet att rapportera avvikelser (43/40 för 2011/2013) och högsta ledningens stöd (42/42). På tredje plats kommer arbetsbelastning och personaltäthet (47/46) medan överlämning och överföring av patienter och information glädjande nog har förbättrats (40/47). Vårdinformationssystem Den första piloten i vårt nya vårdinformationssystem, AsynjaVisph startade i mars 2013 i Tidaholm. Under 2014 ska ett breddinförande genomföras. Totalt berörs användare av systemet. Förutom den projektgrupp som planerar och genomför införandeprocessen är chefen och den lokalt IT-ansvariga (LITA) på varje arbetsplats viktiga nyckelpersoner när det gäller kommunikations- och förankringsarbetet. Ett strukturerat förberedelsearbete pågår på alla s enheter som berörs. Inom IT-området krävs hjälp från regionen och leverantörer för att nya system och migreringar kvalitetssäkras innan de tas i drift. Under 2013 har vi haft stora problem framför allt i samband med migrering av telefonsvarsystemet TeleQ och iptelefonin som alltför ofta inneburit att våra kunder inte kunnat nå oss via telefon. Mödravårdens IT system Obstetrix har krävt tidskrävande och återkommande krav om in och utloggningar under pågående arbetspass vilket inneburit ökad tidsåtgång för vår personal. Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård ingår sedan 2012 liksom övriga förvaltningar inom Västra Götalansregionen i det nationella nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård. Vi är representerade i den regionala styrgruppen och har tillsatt en processledare, som ingår i det regionala processledarnätverket och som bevakar det nationella arbetet. Under 2013 har en handlingsplan för s hälsofrämjande insatser tagits fram och fastställts. Handlingsplanen belyser de fyra HFS- perspektiven patient, befolkning, medarbetare och ledning och har en nära koppling till affärsplanen. Det övergripande målet är att ska utveckla miljöer, förhållningssätt, arbetssätt och metoder som stärker patienternas, medarbetarnas och befolkningens hälsa. Syftet är att inspirera och leda Västra Götaland att bli den friskaste regionen i världen. I handlingsplanen formuleras följande mål: Patientperspektivet hälsofrämjande vårdmiljö och bemötande samt hälsofrämjande möten. Patienter erbjuds systematiskt, jämlikt och på ett respektfullt sätt att samtala kring sina levnadsvanor. I samband med samtalet erbjuds evidensbaserade sjukdomsförebyggande enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal. Varje enhet/område har en intern rutin för evidensbaserat omhändertagande (individuellt/i

9 Sida 9(28) grupp) av patienter med ohälsosamma levnadsvanor: rökning, matvanor, alkohol, fysisk aktivitet, sömn och stress. Samverkan och samordning sker inom och mellan områden. Läkare inom beställd primärvård informerar patienter som är rökare och som remitteras för operation, om vinsterna av rökstopp samt erbjuder rökavvänjning vid vårdcentralen. Där det är relevant samverkar den beställda primärvården med vårdcentralerna runt funktionen Seniorhälsan, det vill säga hälsofrämjande, förebyggande, riskidentifierande och vårdplanerande verksamhet i samverkan internt och externt, för listade patienter 65+ på vårdcentralerna. Vi ser att genom denna metod möter vi människor som vid avslutat yrkesliv är mycket motiverade till livsstilsförändring. Medarbetarperspektivet har målet medarbetarna som ambassadörer och alla arbetsplatser ska vara förebilder för en god arbetsmiljö. I befolkningsperspektivet lyfts s medverkan i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete, t ex i form av utbildningsinsatser och medverkar i folkhälsoråd. I det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet är även vår Mödrahälsovård (MHV) och rehabverksamhet en viktig resurs. Ur forskningssynpunkt vet man att det är den tid i livet då man föder barn och har små barn som det är lättast att påverka livsstilsförändringar till ett med hälsosamt liv. MHV utgör en viktig länk mellan BVC och kommunens insatser för familjen. Utveckling av familjecentraler som är en viktig resurs i detta sammanhang men kan däremot inte erbjudas i samma utsträckning som tidigare på grund av årets minskade beställning. Ungas inflytande VGR bedriver ett arbete för att öka ungas inflytande och delaktighet gällande de frågor som regionen beslutar i. För s del kan detta innebära att unga särskilt ges möjlighet till delaktighet vid kundundersökningar mm. För har VGR även tagit fram en handlingsplan för att implementera FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter. Det grundläggande målet är att barns och ungas mänskliga rättigheter ska beaktas. De ska bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. I VGR pågår ett projekt (Barn som anhöriga) som har till syfte att göra lagen om sjukvårdens skyldighet att informera, rådgöra och ge stöd till barn känd. Lagen gäller när föräldrar är sjuka, psykiskt eller somatiskt, vid missbruk och vid oväntade dödsfall. Detta lagtillägg från 1/ (2gHSL) har visat sig vara föga känt inom sjukvården och det har framkommit att rutiner saknas för hur den skall efterföljas. Inom har projektet stöd av en processtödjare som under 2013 informerat i

10 Sida 10(28) förvaltningsledning, allmänmedicinska sektorsrådet och nu påbörjat information i alla lokala -ledningsgrupper. Utöver information om lagen, och vad den innebär för oss i vården, dras där riktlinjer upp för vidare implementering ut i verksamheterna. Under 2014 fortsätter arbetet med att, som en bas för implementering ut i verksamheterna, producera en webbutbildning som skall genomföras av all personal. Utöver att sprida kunskap om innehållet i lagen arbetar projektet med att utarbeta riktlinjer, vägledning, och informationsmaterial. Sjukskrivningsmiljard och Rehabiliteringsgaranti Sedan 2006 har s verksamheter varit delaktiga i de nationella satsningarna runt Sjukskrivningsmiljard och Rehabiliteringsgaranti. Väsentliga delar i de olika överenskommelserna har varit likartade men det har också funnits lokala variationer. För 2013 träffades fyra huvudöverenskommelser samt en del lokala tilläggsuppdrag. Fokusområden för miljarden 2013 har varit utbildningsuppdraget inom försäkringsmedicin kopplat till, Försäkringsmedicinskt forum (FMF) och införande av rehabiliteringskoordinatorer på vårdcentralerna. Inom rehabiliteringsgarantin har huvudspåren varit att fortsatt utveckla rehabteam (MMR1 och MMR 2) samt att förstärka kognitiv beteendeterapå (KBT) och interpersontell psykoterapi (IPT) riktat till målgruppen. För 2014 har vi inga signaler på inriktning men utgår från att uppdragen kommer att innebära en fortsättning på det som pågår. Kort sammanfattat räknar vi med att i form av fyra överenskommelser få fortsatta uppdrag inom miljarden med Försäkringsmedicinskt forum, Rehabkoordinator på vårdcentral, teambaserad multidiciplinär utredning (TMU), särskilt läkarutlåtande (SLU), arbetsförmågeutredning (AFU). Förväntade uppdrag inom rehabgarantin är Multimodal rehabilitering (MMR1 och 2) samt KBT/IPT till målgruppen. Vi räknar med att inför 2014 ha en tydligare struktur för det interna arbetet med de statliga satsningarna så att kvalitetsmässiga samordningsvinster kan göras samtidigt som lokala modeller kan tillvaratas och spridas som goda exempel. Utmaningar kan förutses i samband med det planerade vårdvalet för rehabilitering, i vilken grad detta kan komma att påverka de team och konstellationer som byggts upp är för närvarande oklart. 2.2 Verksamhetens mål Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Vårt långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet. Strategier för detta är att vi: utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård har en hög serviceanda vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/

11 Sida 11(28) patientenutvecklar vår kommunikation med kunden/patienten utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten Nyckeltal 2014 är: Rekommendationsgrad, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal *kvalitetsvärde 95. Bemötande, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 100. Tillgänglighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90. Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 98. * Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för respektive svarsalternativ Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är att: Utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård. Utveckla gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Vara del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass. Utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte Nyckeltal och resultat: Mätning och uppföljning av kvalitetsparametrar. Det pågår arbete för att ta fram relevanta mätetal för den beställda primärvården. Mätning av kundens/patientens subjektiva hälsoupplevelse i s egen kundenkät, måltal är 75% som svarar bra, utmärkt eller mycket bra. s egen enkät genomfördes för första gången samtidigt på alla s vårdenheter under april månad och visade värdet 75%. Uppföljning av lärande organisation görs i den patientsäkerhetskulturmätning som genomförds vartannat år och senast under våren Tre frågeområden mäts: lärandefokus, gemensam vision och förändringsbenägenhet. Resultatet visade 51 % positiva svar. Vårt måltal är 70. Jämfört med övriga förvaltningar inom regionen hade bland de tre bästa resultaten för många frågeområden i patientsäkerhetskulturmätningen

12 Sida 12(28) 2.3 Insatser för kommunikation s vill vara en vårdgivare som västragötalänningarna med förtroende vänder sig till och som medarbetarna är stolta över och vill arbeta hos. Kommunikationen som ska bidra till det ska vara relevant och trovärdig. Under 2014 kommer vi internt att fortsätta att kommunicera den gemensamma plattformen och affärsplanen, för att bygga upp ett starkt varumärke inifrån. Vi ska sprida goda exempel som inspirerar till ett systematiskt förbättringsarbete, och ge cheferna stöd att på ett tydligt sätt visualisera målen och stärka medarbetarnas möjlighet till och känsla av delaktighet. Extra fokus blir det på att stödja chefer och verksamheter inom s rehabmottagningar inför vårdvalet. Externt ska vi fortsätta arbeta för en ökad kännedom om och förtroende för det nya varumärket. Arbetet med att målgruppsanpassa kommunikationen med utgångspunkt i kundens och patientens önskemål och behov fortsätter. 2.5 Jämlik Vård Primärvårdens intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets-, funktions- och mångfaldsperspektivet i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. I s kunskapscentrum för sexuell hälsa finns ett processorienterat utvecklingsprogram för hälso- och sjukvården om hbt-personers rättigheter. Utgångspunkten är att hbtkunskap samt medvetenhet kring heteronormativitet är en förutsättning för ett professionellt och gott bemötande. fortsätter sitt arbete med att utbilda medarbetare i dessa frågor och för närvarande har vi ca 80 hbt diplomerade mottagningar, främst ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar. s Serviceguide är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar för alla våra invånare. Samtliga verksamheter inom har inventerat sina verksamheter i regionens Tillgänglighetsdatabas för att säkerställa att alla våra kunder har möjlighet att nå oss utifrån sina unika förutsättningar. 2.6 Vårdgaranti - tillgänglighet Vi arbetar ständigt med vår tillgänglighet. Målet är att uppfylla vårdgarantin till 100% eller den nivå som har beställts i ÖK.

13 Sida 13(28) Vårt mål är att ha en hög tillgänglighet på dag 0, då kunden söker oss. Vi har i princip en 100% telefontillgänglighet genom TeleQ där detta är relevant, telefontillgängligheten mäts kontinuerligt på våra Barn och Ungdomsmottagningar, delar av Mödrahälsovården och Primärvårdsrehab. SVR är för många kunder förstahandsvalet när man söker kontakt med sjukvården. Minst 90% av de som ringer upp ska ha fått svar hos Sjukvårdsrådgivningen (SVR) inom 3 minuter. Den övergång till nytt telefonisystem som pågick hos hela SVR under 2013 påverkade tillgängligheten negativt och säkra tillgänglighetssiffror gick inte att få. För delar av den anslagsfinansierade vården är kravet 60 dagar till specialiserad vård. Inom PVÖK är det endast BUM som har detta krav. Vi har ställt frågan till HSA om vilka möjligheter denna verksamhet har att få del av kömiljarden förutsatt att verksamheten bidrar till ökad måluppfyllelse genom att själva sätta upp målet (och uppnår det) max 30 dagar väntetid från remissdatum, fastän vårdgarantin är 90 dagar, men fått avslag. BUM arbetar med en handlingsplan för verksamheten där de försöker vässa sig inför en eventuell konkurrens inom den specialiserade vården. De patienter som inte kan få tid inom rimlig tid utifrån behov, hänvisas till annan utförare enligt överenskommelse med HSN. Även Primärvårdsrehab har för liten kapacitet att ta emot alla som söker dit så hänvisning sker till annan utförare. Den lilla andel beställd gynekologi som finns hos oss tar emot det antal som beställts. Behovet av att kunna erbjuda mer gynekologisk mottagning är stort i Göteborg. Specialistmottagningar inom primärvård och slutenvård ska, förutom nuvarande rapportering om hur väntetidsläget ser ut gällande tid till 1:a besök, från och med november 2013 också rapportera väntetidsläget när det gäller efterbesök/återbesök. Kravet på den utvidgade rapporteringen kommer från regeringen/socialdepartementet via Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Syftet med den utvidgade rapporteringen är att ta reda på om tillgänglighetskravet på tid till 1:a besök inom 90 dagar har trängt undan patienter som behöver tid för efterbesök/ återbesök. Det måste framgå i journalen, med exakt senaste datum, när efterbesöket/återbesöket är tänkt ska ske. Det datumet kallas medicinskt måldatum. 2.7 Prestationer beställd primärvård VGR Budget Prognos Budget Produktion Allmänläkarvård

14 Sida 14(28) Läkarbesök MVC Läkarbesök i spec vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl MVC Sjukgymnastik Övriga besök i primärvården Övriga besök i spec vård Summa Den minskade beställningen inom Mödrahälsovård innebär till att börja med minskade möjligheter att bedriva föräldraförberedelse i grupp och svårigheter att klara av den etablerade samverkan vid Familjecentralerna. Den minskade produktionen inom Mödrahälsovård förklaras av att ingen Ök är träffad i HSN4. Det uppdrag inom som under 2013 bedrevs med medel från sjukskrivningsmiljarden och rehabgarantin bedöms fortsätta under 2014 och har uppräknats enligt samma principer som övriga verksamheter inom beställd primärvård. I 2014-års budget ingår 125 mnkr för dessa uppdrag. 2.8 Miljömål Miljöledning Under hösten 2013 kommer Regionfullmäktige fatta beslut om ett miljöhandlingsprogram för perioden På grundval av detta kommer Miljönämnden att revidera diplomeringskraven som skall gälla under samma tidsperiod. har som mål att samtliga enheter som ska vara diplomerade ska ha genomfört en omdiplomering enligt de nya kraven under perioden med början under Energi I miljöhandlingsprogrammet föreslås att fastighetsnämnden ska ta fram en strategi för hur energianvändningen i hyrda lokaler ska kunna minskas. Då de allra flesta lokaler som disponerar är externt hyrda lokaler kommer den kommande strategin få betydelse i arbetet med att minska energianvändningen. Sedan länge ställer, vid omoch nybyggnation av lokaler, krav på energieffektiviseringsåtgärder, t.ex. krav på energieffektiv belysning och energieffektiva vitvaror. Vid användning av metoden Design med omtanke är också miljötänkande en av hörnpelarna. Avfall Vid den genomgång av externa konsulter som miljönämnden låtet genomföra av regionens

15 Sida 15(28) avfallsströmmar har det visat sig att, tack vare miljödiplomeringen, har en relativt bra kontroll på avfallshanteringen. Ett problem är emellertid att det sällan går att mäta avfallsmängderna då verksamheten nästan alltid finns i hyrda lokaler som dessutom delar avfallshanteringen med andra verksamheter i fastigheten. Arbetet inriktas bl.a. mot att minska inflödet genom att minska materialförbrukningen av engångsmaterial. Ett annat exempel på detta är återanvändning av möbler där gamla möbler i större utsträckning repareras och kläs om istället för att man köper nya. 3. Personal Medarbetarna är s främsta resurs. Vår framgång på en konkurrensutsatt marknad är helt och hållet beroende av hur våra medarbetare förhåller sig till sitt uppdrag. Sambandet mellan konkurrenskraft och medarbetarnas arbetsresultat kan inte nog förtydligas. Att göra varje medarbetare medveten om att man som enskild kan påverka verksamhetens framgång är en utmaning för närmaste chef men kan också skapa ett stort engagemang. Strategier för att uppnå detta kan vara att verka för en hög ekonomiskt medvetenhet hos både chefer och medarbetare och att ha ett gott samverkansklimat på arbetsplatsen där alla medarbetare ser sig som viktiga medspelare för att uppnå målen i affärsplanen. s långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas. Ett förestående vårdval för Rehabiliteringen kommer att prägla detta primärvårdsområde under Verksamheten kan komma att behöva ställa om både arbetssätt och inriktning på kort tid Organisationskultur ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill ska prägla det bemötande våra patienter får där de kommer till våra verksamheter. Värderingarna ska bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation. Arbetet på varje arbetsplats kring den gemensamma plattformen är en naturlig fortsättning på den utveckling som påbörjats genom Serviceguiden. Vi behöver under året utveckla Serviceguiden för att ytterligare förstärka fokus på gott bemötande av våra kunder. Flera utbildningsinsatser på detta tema har initierats.

16 Sida 16(28) Ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens Riktlinjer för beslutsfattande. Nya chefer i ska få en god introduktion, både kring förvaltningsgemensamma frågor och i verksamhetsspecifika delar. Introduktionen ska alltid följas upp av närmaste chef. Med en väl genomförd introduktion ökar chefens möjligheter att bedriva en bra verksamhet. Förvaltningen har ett introduktionsprogram för nya chefer som omfattar fem heldagar. För att vara chef i krävs att man har goda kunskaper i hur ersättningssystemet fungerar samt att man har ingående kunskaper kring Krav och Kvalitetsboken. Utbildningsinsatser och stöd till chefer ska genomföras löpande i dessa frågor. Under 2014 kommer chefsutveckling att genomföras kopplat till förvaltningens hälsofrämjande arbete. För att förstärka stödet till chefer samt att erbjuda utvecklingsmöjligheter för chefer med längre erfarenhet kommer förvaltningen under året att starta upp ett mentorprogram. Programmet genomför i samarbete med Tandvården och Habilitering och Hälsa. Våra chefer ska vara goda kommunikativa ledare som uppmuntrar sina medarbetare till engagemang och delaktighet. Vi ska ha ett bra chefstöd för att föra förvaltningsledningens beslut och budskap ut i verksamheterna genom ett kaskaderingssystem som fungerar. Under 2013 genomfördes första omgången av s nya chefsutvecklingsprogram Ny Chef. Programmet genomförs tillsammans med Tandvården och fokuserar specifikt på de särskilda förutsättningar som våra chefer inom konkurrensutsatta offentliga verksamheter verkar under. Under 2014 planerar vi att utveckla ett mindre omfattande program för biträdande chefer. Att arbeta som biträdande chef kan vara första steget på en karriärväg och det är angeläget att fånga upp och identifiera medarbetare som vill utvecklas och i längden ta på sig ett fullt chefskap. är en stor förvaltning med möjlighet till en god intern chefsförsörjning. En ökad rörlighet bland chefer inom förvaltningen är positivt. Då finns möjligheter till nya utmaningar för chefer och förvaltningen kan ta vara på chefer som vill utvecklas. Vi ska förstärka och tydliggöra våra interna processer kring att identifiera och ta om hand medarbetare med intresse för chefskap och kring chefer som vill utvecklas vidare Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna

17 Sida 17(28) arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare. Vi ska utveckla ett relevant och attraktivt erbjudande för som arbetsgivare. När vi rekryterar nya medarbetare ska vi försäkra oss om att omtanke, pålitlighet och nytänkande finns med i kravspecifikationen för rekryteringen. Vi ska utveckla belöning och motivationssystem som stödjer affärsplanen. Riktlinjer för lönekriterier finns på förvaltningsnivå och arbete pågår på många arbetsplatser med att utveckla verksamhetsspecifika lönekriterier med en tydlig koppling till affärsplanen och de för verksamheten fastlagda målen. Samtliga medarbetare inom vår verksamhet ska ha en individuell utvecklingsplan. Utvecklingsplanen ska fokusera på hur varje medarbetare individuellt ska bidra till att uppnå målen i affärsplanen. Under hösten 2013 genomförs en omfattande regional medarbetarenkät. Resultatet av denna ska hanteras på arbetsplatsnivå och varje chef ska tillsammans med sina medarbetare ta fram en handlingsplan. Detta arbete kommer förhoppningsvis att stärka medarbetarnas möjlighet till delaktighet och inflytande. Ett mål i affärsplanen är att medarbetarna ska vara goda ambassadörer och kunna rekommendera sin egen arbetsplats. Vi mäter varje arbetsplats rekommendationsgrad och denna kommer att bli ett tydligt mål när det gäller att öka andelen stolta och nöjda medarbetare Bra arbetsmiljö och god hälsa antog under hösten 2013 en strategi för Hälsofrämjande arbetsplatser. Att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor i. En hälsofrämjande arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten genom att Lägga en god grund för hälsa, välbefinnande och arbetsglädje och att både medarbetare och chefer stödjer affärsplanen, serviceguiden och den gemensamma plattformen. Genom att utveckla till en hälsofrämjande arbetsplats läggs en grund för det hälsofrämjande arbete som ligger i s uppdrag. Kännetecken på hälsofrämjande arbetsplatser är att chef och medarbetare tillsammans aktivt arbetar med att stärka friskfaktorer och att reducera riskfaktorer på arbetsplatsen, kombinerat med att arbeta förebygga ohälsa och skador. Fokus i arbetsmiljöfrågorna ska ligga på det förebyggande arbetet. För att arbeta förebyggande krävs goda kunskaper hos chefer och medarbetare kring vilka faktorer som påverkar vår arbetsmiljö positivt. Dessa så kallade friskfaktorer enligt ska uppmärksammas och stärkas. Det krävs också ett systematiskt arbetssätt där risker för ohälsa identifieras på ett tidigt stadium, helst innan

18 Sida 18(28) ohälsa uppstår. En god arbetsmiljö är dessutom en rekryteringsfrämjande åtgärd både för chefer och medarbetare. Under 2013 har vi haft särskilt fokus på chefernas arbetsmiljö och detta fokus ska fortsätta även under Önskvärt är att finna lösningar för att underlätta chefers vardag. Förvaltningens arbete kring hälsa och arbetsmiljö kommer att fokuseras kring de resultat som framkommer ur medarbetarenkäten. Vi kommer att förstärka våra insatser för att höja kompetensen hos våra chefer i frågan genom att kontinuerligt erbjuda grundläggande utbildning i arbetsmiljöfrågor. Under året kommer vi också att erbjuda en påbyggnadsutbildning för chefer där vi kommer att fokusera på fördjupat systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering, beställningskompetens för företagshälsovård, riskbruk samt ledarskap i förändring Strategisk kompetensförsörjning Målet med s kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. När kompetensförsörjningsbehovet är identifierat kan aktiviteter och insatser genomföras med fokus på t.ex.: identifiera nya medarbetare attrahera nya medarbetare till genomföra kvalitetssäkrade rekryteringar utveckla våra redan anställda medarbetare, det vill säga behålla medarbetare med unik kompetens avveckla Förvaltningens ambition är att utveckla och förstärka samarbetet med yrkeshögskolor och övriga lärosäten. För övrigt har vi stora möjligheter att identifiera nya medarbetare genom det stora antal studenter som vi varje år tar emot inom våra verksamheter. Det gäller i stort sett alla våra yrkeskategorier som har verksamhetsförlagd utbildning. Det är angeläget om att stimulera våra verksamheter att utbilda handledare och verka för att vi tar emot studenter.

19 Sida 19(28) Studierektorsenheten Från och med har Primärvårdsförvaltningen i Västra Götalandsregionen i uppdrag att organisera, utveckla, administrera och bemanna en samlad studierektorsenhet för alla godkända vårdenheter inom VG Primärvård oavsett driftsform och geografisk lokalisering. Utbildningsuppdraget definieras i krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård och omfattar grund- och specialistutbildning för de professioner, som är verksamma vid vårdenheterna även för vårdenheter inom beställd primärvård. Beställningen av uppdraget lämnas av HSA, Vårdvalsenheten, för avtalsperioden Studierektorsenheten tillhör definitionsmässigt beställd primärvård och uppdraget ska genomföras konkurrensneutralt. Primärvårdsdirektören har organiserat studierektorsenheten inom HR-avdelningen, till vilken uppenbara kopplingar finns i frågor som förvaltningens arbete med kompetensförsörjning, utbildning och fortbildning. I dagsläget finns 26 personer och en samordnande studierektorschef direkt knutna till utbildningsuppdraget med studierektorer för AT-läkare, ST-läkare och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt administrativa assistenter. Därutöver finansieras ca 30 huvudhandledare på deltid inom uppdraget. Studierektorer har i något fall sin grundanställning vid privat vårdcentral. 4. Övrigt har inget övrigt perspektiv. 5. Ekonomi s ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2014 baseras på de överenskommelser som är tecknade med de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringarna mellan åren redovisas nedan Neddragningar samtliga nämnder har gett primärvården en indexuppräkning på 2,4 procent (inkl. läkemedel) med avdrag för effektiviseringskravet på 0,6 procent alltså en nettouppräkning med 1,8 procent. I indexuppräkningen på 2,4 procent ingår läkemedel, exkluderas dessa blir indexet 2,8 procent. Skillnaden mellan 2,2 (2,8-0,6) och 1,8 procent innebär en neddragning i verksamheterna med 4,9 mnkr. Utöver det har ett avdrag gjorts ett med knappt 2,8 mnkr som avser förvaltningens besparingskrav när det gäller konsulter, kurs- och konferenser samt information. inom FOU-verksamheten nämnderna 1,2,3,6 och 8 med totalt 1,6 mnkr inom mödrahälsovården i nämnderna 6 och 8 med totalt 1,2 mnkr inom dietistverksamheten i nämnderna 6 och 8 med totalt 1 mnkr

20 Sida 20(28) regionens nya internhyresmodell innebär ökade lokalkostnader för 2014 med 3,7 mnkr (inklusive ägarstöd) Minskad beställning Hälsoäventyret Oasen samt Hälsoteket inom nämnderna 9 och 10 med totalt 5,8 mnkr Satsningar utökning inom barn- och ungdomsmedicin inom nämndområdena 4,5,7,11 och 12 med totalt 1,0 mnkr 1 mödra- och barnpsykologtjänst i nämndområde 7 med totalt 0,7 mnkr 1 gynekologtjänst inom nämndsområde 5 med totalt 1,5 mnkr 1 socionomtjänst till Hagamottagningen inom nämndsområde 5 med totalt 0,6 mnkr Kompensation för merkostnader ersättning för kostnadsökningar inom mödrahälsovården för vätskebaserad cytologi samtliga nämnder, samt kostnadsökningar för medicinsk service inom nämnderna 5,7,11,12 totalt 16,7 mnkr ersättning för tolkkostnader inom nämnderna 1,2,3,5,11,12 med 7,8 mnkr (för övriga nämnder ingår dessa sedan tidigare i ersättningen) ersättning för patientströmmar mellan nämnderna med 5,1 mnkr gäller samtliga nämnder. Beställningen avseende mödrahälsovård i nämndsområde 4 är inte klar. Det innebär att denna verksamhet inne ingår i deltaljbudget för För rehabverksamheterna gäller oförändrat uppdrag och ersättning fram till det datum då ett eventuellt vårdval träder i kraft. Samma förutsättning gäller kostnadsansvar för hjälpmedel. Det innebär att i budget för 2014 är intäkter och kostnader för rehabverksamheten och hjälpmedel budgeterade enligt samma principer som för övriga verksamheter inom s beställda primärvård. Det uppdrag inom som under 2013 bedrevs med medel från sjukskrivningsmiljarden och rehabgarantin bedöms fortsätta under 2014 och har uppräknats enligt samma principer som övriga verksamheter inom beställd primärvård. I 2014-års budget ingår 125 mnkr för dessa uppdrag.

21 Sida 21(28) Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Långsiktigt mål: En ekonomi som medger utveckling Nyckeltal Marknadsandel Eget kapital uppgå till 2 procent av regionintäkterna Andel enheter med nollresultat procent Strategier Öka förståelsen för och sprida kunskapen om varför kunder väljer respektive inte väljer oss Öka förståelsen bland alla anställda om vilka åtgärder som skapar intäkter Arbeta systematiskt med att ta tillvara på erfarenheter från enheter som lyckats vända negativa resultat till positiva Vidareutveckla arbetet med att sänka kostnader som inte går ut över vårdkvaliteten Aktiviteter under 2014 kontinuerlig genomgång och uppföljning av resultat och prognos på verksamheternas ledningsmöten uppföljning av måltal och måluppfyllelse utbildning till medarbetare om uppdrag och ersättning i vårdöverenskommelsen controllergenomgångar med förvaltningsledning och områdesledning för genomlysning och uppföljning av verksamheten utbildning för medarbetare inom rehabverksamheterna inför ett eventuellt vårdval Uppföljning och fortsatt arbete med att nå målet nollresultat eller bättre fortsätter under I den överenskommelse som är tecknad med våra 12 hälso- och sjukvårdsnämnder är gemensamma mål och uppföljningstal specificerade. har för avsikt att på verksamhetsnivå, där så krävs, kontinuerligt följa upp, rapportera och uppnå de gemensamma måltalen. I några fall finns även lokala verksamhetsspecifika uppföljningsparametrar. 5.1 Ekonomiskt resultat redovisar ett budgeterat nollresultat för Ett resultat som innebär en stor utmaning. Förändringar inom verksamheterna med både utökade uppdrag men framförallt neddragningar och införandet av ett nytt vårdinformationssystem gör att primärvården ansöker om att få nyttja eget kapital. I det budgeterade nollresultatet har lagts in en extra