Detaljbudget 2015 VG Primärvård. 1. Sammanfattning. Sida 1(21)

Transkript

1 Sida 1(21) Detaljbudget 2015 VG Primärvård 1. Sammanfattning 2015 kommer Närhälsan att driva 112 vårdcentraler vilket är en färre än 2014 eftersom vårdcentralen i Floby övergår till att bli en filial. Vårdcentralerna i Dalum, Viskafors och Fritsla klarar inte de nya kraven i Krav- och kvalitetsboken 2015 om legitimerad läkare på plats under hela öppethållandet. Vi ansöker därför, på begäran av primärvårdsstyrelsen, som ett alternativ till att inte acceptera villkoren i Krav- och kvalitetsboken, om en generell dispens för 2015 av Vårdvalsenheten. Från och med första september 2014 finns även Vårdval rehab under primärvårdsstyrelsens ansvar. Närhälsan har idag 49 rehabenheter och 55 utbudspunkter. Utöver de rehab mottagningar vi tidigare drev på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna har vi gjort en offensiv satsning och etablerat ytterligare fyra rehab mottagningar i Kungälv, Torslanda, Styrsö och Bollebygd. Under 2015 kommer vi att fortsätta vårt arbete med vår interna kulturresa. Alla våra möten med kunder och patienter ska genomsyras av våra kärnvärden pålitlighet, omtänksamhet och nytänkande. Inom Närhälsan arbetar vi med att göra det enkelt för invånarna att känna igen oss som avsändare, förstå vårt budskap och skilja oss från övriga aktörer på marknaden. Det är därmed problematiskt att godkännandesymbolerna för de båda vårdvalen består av regionens logotype och dekorelement. En av strategierna i vår affärsplan, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. För att öka antalet listade arbetar vi aktivt med effektivisering av våra vårdprocesser genom bl.a. produktionsplanering för att öka vår tillgänglighet och att utnyttja alla våra professioner i vårdarbetet. Under 2015 kommer vi att implementera en triageringsmodell som innebär att patienter som kontaktar och besöker oss triageras till för behovet lämpligaste vårdgivare, inklusive t.ex. fysioterapeut och psykolog kommer hembesök till äldre och läkemedelsgenomgångar, hos listade patienter, att prioriteras. Vi arbetar generellt för att öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Vi strävar även efter att nå en så hög täckningsgrad som möjligt genom att ha en hög tillgänglighet och att vara förstahandsalternativet för våra invånare men det är svårigheter i och med att vi i regionen inte har ett enhetligt gränssnitt gentemot sjukhusen. Patienter med psykisk ohälsa är en stor och växande grupp i vår verksamhet. Vi kommer att införa Vårdsamordnare (Care manager) enligt regionens koncept på våra vårdcentraler. Internetbaserad KBT ska kunna erbjudas på fler av våra enheter. Webbtidbokning finns idag på alla rehab mottagningar och vårdcentraler. Fler och fler

2 Sida 2(21) kundråd etableras på våra vårdcentraler för att utöka dialog och delaktighet med våra kunder. För att fånga upp våra åldrande kunder tidigt för att ge stöd till ett så friskt liv som möjligt så länge som möjligt arbetar vi med "Seniorhälsan" på alla vårdcentraler. Under införs även arbetssättet Hälsofrämjande och förebyggande metod i primärvård (Hälsolyftet) vid alla vårdenheter. Under 2015 fortsätter vi breddinförandet av det nya vårddokumentationssystemet Asynja Visph på alla våra vårdenheter. Även telefonsvarssystemet TeleQ kommer att bytas i början av Inom IT-området krävs hjälp från regionen och leverantörer för att nya system och migreringar kvalitetssäkras innan de läggs ut i drift. Vi strävar efter att klara samma produktion under 2015 som 2014 trots den ökade belastningen som bytet av vårddokumentationssystemet innebär. Förändringar i ersättningsmodellen för 2015 innebär ca 15 mnkr i lägre ersättning för Närhälsan enligt genomförda simuleringar. Uppräkning av ersättningsbeloppen i 2015 års ersättningsmodell (prislista) uppgår till ca 1% vilket innebär att Närhälsan tappar ca 35 mnkr vid en beräknad kostnadsutveckling av ca 2%. Sammantaget innebär alltså förändringarna i Krav- och kvalitetsboken en ekonomisk utmaning i storleksordningen 50 mnkr. För Närhälsan innebär det också stora merkostnader att vi erbjuder fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav- och Kvalitetsboken kräver. Utgångsläget vid framtagandet av detaljbudgeten för 2015 har sammantaget varit en obalans i storleksordningen 100 mnkr, varav det tidigare aviserade koncernbidraget till vår ägare uppgick till 50 mnkr. Om detta koncernbidrag tas bort så är obalansen istället i storleksordningen 50 mnkr. Verksamheten har under 2014 löpande arbetat med effektivisering av verksamheten såväl på intäkts- som på kostnadssidan. Samtliga enheter med negativa resultat kommer att ta fram handlingsplaner med åtgärder för att snarast möjligt under 2015 uppnå ekonomisk balans. Budgeten för 2015 innebär ett resultat på +5 mnkr för vårdcentralverksamhet vilket är 7 mnkr sämre budget jmf med 2014 (+13 mnkr). Budgeten för 2015 innebär en mycket stor utmaning för verksamheten med hänsyn till det beskrivna utgångsläget. Förvaltningen har åtagande i form av tidigare beslutade strategiska satsningar avseende breddinförande Asynja, utlandsrekrytering läkare och FoU (doktorander och nydisputerade). Dessa åtaganden beräknas uppgå till 40 mnkr för Vad gäller rehabverksamheten har Närhälsan i samband med införandet av vårdval rehab valt en offensiv strategi innebärande uppstart av nya enheter. Detaljbudgeten för 2015 innebär ett resultat på +5 mnkr för rehabverksamheten och det budgeterade överskottet syftar till att påbörja uppbyggnad av ett eget kapital för verksamheten.

3 Sida 3(21) 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Närhälsans främsta instrument att uppfylla Västra Götalandsregionens miljöpolicy och målen i miljöprogrammet för är vårt miljöledningssystem miljödiplomering. Målet är att samtliga enheter skall vara diplomerade, vilket också förnärvarande 100% av enheterna är. Närhälsans ledning har antagit en handlingsplan för Närhälsans miljöarbete för med inriktning på mera strategiska uppgifter och utredningar för att stödja arbetet med regionens miljöprogram. Resultaten skall varje år redovisas i Närhälsans ledningsgrupp vid ledningens genomgång. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Närhälsan ingår sedan 2012 liksom övriga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen i det nationella nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård. Vi är representerade i den regionala styrgruppen och har tillsatt en processledare, som ingår i det regionala processledarnätverket och som bevakar det nationella arbetet. Det övergripande målet i vår handlingsplan för hälsofrämjande insatser är att Närhälsan ska utveckla miljöer, förhållningssätt, arbetssätt och metoder som stärker patienternas, medarbetarnas och befolkningens hälsa. Syftet är att inspirera och leda Västra Götaland att bli den friskaste regionen i världen. I handlingsplanen formuleras följande mål: Patientperspektivet hälsofrämjande vårdmiljö och bemötande samt hälsofrämjande möten. Patienter erbjuds systematiskt, jämlikt och på ett respektfullt sätt att samtala kring sina levnadsvanor. I samband med samtalet erbjuds evidensbaserade sjukdomsförebyggande enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal. Varje enhet/område har en intern rutin för evidensbaserat omhändertagande (individuellt/i grupp) av patienter med ohälsosamma levnadsvanor: rökning, matvanor, alkohol, fysisk aktivitet, sömn och stress. Samverkan och samordning sker inom och mellan områden. Med början 2013 införde varje vårdcentral funktionen Seniorhälsan, det vill säga hälsofrämjande, förebyggande, riskidentifierande och vårdplanerande verksamhet i samverkan internt och externt, för listade patienter 65+. Vi ser att genom denna metod möter vi människor som vid avslutat yrkesliv är mycket motiverade till livsstilsförändring införs arbetssättet Hälsofrämjande och förebyggande metod i primärvård (Hälsolyftet) vid alla vårdenheter. I befolkningsperspektivet lyfts Närhälsans medverkan i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete, till exempel i form av utbildningsinsatser och medverkar i folkhälsoråd.

4 Sida 4(21) Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Det senaste halvåret har trenden av minskande antal listade kunder till Närhälsans vårdcentraler börjat plana ut men är fortfarande ett stort bekymmer för oss. För rehabenheterna gäller att ha en så god tillgänglighet som möjligt för kontakt och besök så att befolkningen i VGR ser Närhälsans rehabenheter som sitt förstahandsval. Under 2015 införs en gemensam standard för vårt telefonsvarssystem som innebär en kvalitetssäkrad medicinsk rådgivning, enhetliga telefonsvarsmeddelande och alla samtal ska besvaras så snabbt som möjligt. Patienterna erbjuds även möjlighet till direktkontakt istället för som nu få uppge sitt telefonnummer och bli uppringd. Närhälsan arbetar kontinuerligt för att erbjuda kunder/patienter en god tillgänglighet. Vårt mål är att uppfylla vårdgarantin till 100 %. För vårdcentralerna innebär det: Telefontillgänglighet 0 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som den söker. Telefontillgängligheten följs månatligen inom Närhälsan och rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Ett stort antal jourmottagningar finns öppna mellan kl vardagar samt minst sex timmar lördag, söndag och heldagar dit patienten kan vända sig vid akut sjukdom efter vårdcentralens stängningstid. Besökstillgänglighet - 7 7:an innebär att kunden ska, då medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år av SKL under två veckor i mars och två veckor i oktober. På många av Närhälsans vårdenheter pågår utvecklingsarbeten vars syfte är att utveckla både telefon- och mottagningsbesöksprocessen för att kunna erbjuda ännu bättre tillgänglighet. Rehabmottagningarna ska erbjuda tid för bedömning/behandling inom sju dagar. Webbtidbokning finns idag på alla rehab mottagningar och på alla vårdcentraler. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Vi arbetar för en kvalitetsdriven vård, se även kapitel 3 Nedan redovisas de indikatorer där vi inte når regionfullmäktiges mål och därmed lagt en handlingsplan för 2015.

5 Sida 5(21) Nedanstående siffror beskriver utfallen t.o.m. augusti Indikator: 15.3, Genomförda läkemedelsgenomgångar i primärvården 75 år och äldre (listad på enheten, fördjupad läkemedelsgenomgång) Målnivå: => 60 % Utfall: 47.7%. Källa: Spear Kok id 201 (VGR totalt har 47.5 %) Måluppfyllelse; 79,5% Åtgärdsplan Vi kommer att kvalitetssäkra våra registreringar av åtgärdskoder och läkarbesök på vårdcentral och särskilda boenden. Vi upparbetar rutiner för att alla listade patienter hos oss 75 år och äldre kallas för en läkemedelsgenomgång hos läkare. Prognos för 2015: 55 %. Indikator: 17.1 Andel listade patienter som fått hembesök/hemsjukvårdsbesök Målnivå => 20 % Utfall: 14.8 % Källa: Spear Kok id 54 (VGR totalt har 13.1 %) Måluppfyllelse; 74% Åtgärdsplan Vi fortsätter att produktionsplanera arbetet på vårdcentralerna för att optimera möjligheten till kontakt och besök för de olika behov som föreligger. Vi arbetar för att få mera tid för hembesök för läkare. Vi utser distriktssköterskor med ansvar för de äldre på vårdcentralerna för att ge större möjlighet till hembesök, t.ex. en mobil distriktssköterska. Vi kommer att ändra våra rutiner så att hembesök erbjuds patienter på de särskilda boendena i avsevärt större utsträckning. Vi fortsätter att utveckla koncept för mer sjukvård i hemmet i samverkan med närsjukvårdsområdena i enlighet med den utvecklingssatsning som HSA stödjer. Prognos för 2015; 20 %. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Närhälsan skall vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn

6 Sida 6(21) på den enskildes behov. Inom Närhälsan arbetar vi med att göra det enkelt för invånarna att känna igen oss som avsändare, förstå vårt budskap och skilja oss från övriga aktörer på marknaden. För att forma en tydlig och enhetlig grafisk profil arbetar vi främst med två saker, regionens logotype och dekorelement. Det är därmed problematiskt att godkännandesymbolerna för enheter som ingår i Vårdval vårdcentral och Vårdval rehab består av just dekorelementet och logotypen. Det innebär att det blir svårt för invånare att skilja leverantörerna från varandra då alla vårdgivare uppfattas som verksamheter som tillhör Västra Götalandsregionen. Det är ingen i längden som vinner på detta, varken kund/patient, offentlig eller privat vårdgivare. Vårt långsiktiga mål i affärsplanens kundperspektiv är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet. Strategier för detta är att vi utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård, har en hög serviceanda, vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten, och utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten. Nyckeltal 2015 är: Rekommendationsgrad, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal *kvalitetsvärde 95. Bemötande, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 100. Tillgänglighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90. Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 98. * Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för respektive svarsalternativ. Förvaltningens affärsplan gäller för samtliga verksamheter. Den har ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli invånarnas första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för Närhälsan. Vi genomför kundenkäter två gånger per år. På vårdcentralerna genomförs Närhälsans egen kund/patientenkät på våren och den nationella patientenkäten, (NPE) på hösten. Resultaten presenteras bl.a. i väntrum för att skapa en dialog med våra kunder. Den nationella patientenkäten ger möjlighet att jämföra oss med privata vårdgivare samt med vårdcentraler över hela landet. Närhälsans egen kundenkät innebär en mer omedelbar resultatredovisning som i ännu högre grad motiverar till analys och utvecklingsarbete. Flera enheter har startat kund/patientråd vilket innebär att en grupp kunder bjuds in för att föra dialog, med chef och medarbetare, om hur bemötande, tillgänglighet mm upplevs på vårdenheten och är ett

7 Sida 7(21) exempel på hur vi vill involvera våra kunder i utvecklingen av Närhälsan. Fortsatt utbildning inom service är en prioriterad insats i Närhälsan Nyanställda chefer och medarbetare får utbildning i förvaltningens Serviceguide som implementerades 2011 och reviderades En riktad utbildningsinsats inom serviceområdet fortsätter under 2015 för alla medarbetare som arbetar i våra receptioner. Liknande utbildningsinsats för sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning erbjuds fortlöpande. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Närhälsan deltar i samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus och arbetar för en sömlös vård och tillämpar "ett samtal in". Det vill säga att Närhälsan vill ta ansvar för att de kunder/patienter som är i kontakt med oss endast behöver ta en kontakt för att sedan, av oss, lotsas till rätt mottagning eller vårdgivare. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Närhälsan vill vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. Närhälsan vill uppfattas som välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov samt upplevas av invånarna som det naturliga förstahandsvalet. Närhälsans intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets- och mångfaldsperspektivet samt barnrättighetsfrågor i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. Principen är att bemöta och behandla alla utifrån individuella behov oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. I den av Närhälsan framtagna serviceguiden tas även mångfald upp. Här belyses vikten av bemötande i de olika faserna; före, under och efter ett besök på en mottagning. Serviceguiden är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och för att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar alla invånare. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Analysen av Närhälsans långsiktiga kompetensförsörjning utgår från den kompetensförsörjningsplan som varje år utarbetas inom förvaltningen. Vi har stora regionala skillnader när det gäller vår kompetensförsörjning och det ser också olika ut inom olika professioner. Det råder en generell brist på specialister i allmänmedicin i riket. Närhälsan har i planen angett ett bruttounderskott på 80 specialister. Medelåldern i gruppen är hög och inom en femårsperiod går 20% i pension. Behovet av ST-A är ca 30 st. Det finns regionala skillnader i svårigheten att rekrytera specialister i allmänmedicin men även inom ett primärvårdsområde

8 Sida 8(21) se vi stora skillnader mellan olika vårdcentraler. De kortsiktiga rekryteringsstrategier som vi har valt att använda är utlandsrekrytering i egen regi samt via rekryteringsföretag samt att vi har sett den stora grupp svenska ungdomar som studerar till läkare i andra EU-länder som en god rekryteringsbas. Här väljer vi att använda regionens specialistövergripande introduktionsprogram PLUS både för utlandsutbildade leg läkare och färdiga specialister. Närhälsan har även utvecklat ett koncept med så kallad utbildningsvårdcentral. Långsiktigare strategier för att skapa intresse för specialitet allmänmedicin är t ex att ha ett stort antal läkarassistenter i tjänst på vårdcentral under sommaren. De hinder som vi ser för vår kompetensförsörjning är framför allt den begränsning av STersättning som infördes under Vi har ett större behov av ST-läkare än vad nivån tillåter och kombinerat med det stora antalet specialister som går i pension under de närmaste åren befarar vi stora problem med bemanning. Istället för att begränsa inflödet behöver vi öka. Närhälsan ser möjligheten att använda alternativa handledarmodeller för ST-A som en strategi för att underlätta kompetensförsörjningen. Det är angeläget att det påbörjade arbetet inom detta område fortsätter. Vi har även stora regionala skillnader vad gäller att rekrytera t ex psykologer och medicinska sekreterare. Vad gäller psykologer så rustar Närhälsan sig för kravet i Kok-boken 2016 på tillgång till psykolog på vårdcentraler genom en noggrann kartläggning och tidiga insatser. Medicinska sekreterare är mycket svårrekryterade i storgöteborg. För att undvika att verksamheterna ska påverkas negativt har ett samarbete inletts mellan primärvårdsområdena kring Göteborg och området i Södra Älvsborg (V7). I detta område finns en pool av medicinska sekreterare som nu byggs ut ytterligare för att minska sårbarheten i Göteborg. Närhälsan genomför en kartläggning som sträcker sig över flera år av utbildningsbehovet för de kompetenser som krävs enligt Krav- och Kvalitetsboken. Detta gäller ex kompetens inom Astma/KOL, diabetes och tobaksavvänjning. Där det reguljära utbildningsystemet inte kan tillgodose våra behov genomför vi uppdragsutbildningar. 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Närhälsans långsiktiga ekonomiska mål är att ha en ekonomi som medger utveckling. I detta ligger att ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i KoK-boken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels att möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar. Det sker några förändringar i KoK-boken för vårdcentraler inför 2015 som får stor betydelse för vår verksamhet ur ett finansiellt perspektiv. Dessa förändringar har en sammanlagd effekt

9 Sida 9(21) på ca -50 mnkr, varav modellen står för -15 mnkr och utebliven indexuppräkning för -35 mnkr. Förvaltningen har åtagande i form av tidigare beslutade strategiska satsningar avseende: - breddinförande Asynja - utlandsrekrytering läkare - FoU (doktorander och nydisputerade) Dessa åtaganden beräknas uppgå till 40 mnkr för Förvaltningen har jobbat hårt med kostnadskontroll och med intäktsförbättring. Bruttokostnaderna 2014 har till och med augusti minskat med 0,4%. Kostnadsposterna bemanningsföretag och läkemedel minskar. Personalkostnaderna har stigit med 3,5%. Samtliga enheter med negativa resultat kommer att ta fram handlingsplaner med åtgärder för att snarast möjligt under 2015 uppnå ekonomisk balans. Dessa förutsättningar gör att det budgeterade resultatet för 2015 uppgår till +10 mnkr. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Närhälsans ledningssystem presenteras via vårt intranät och vi fortsätter att ta fram nya riktlinjer. Sedan 2014 finns även ett årshjul som stöd för chefer för att underlätta planering och samordning av olika aktiviteter. Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är att: utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård, utveckla ett gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar, vara en del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass samt att utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte. Nyckeltal och resultat: Mätning och uppföljning av Krav- och kvalitetsbokens kvalitetsparametrar för vårdcentral. Måltalet är 85% i genomsnitt för alla indikatorer och mäts varje månad. Mätning och uppföljning av kvalitetsparametrar för rehabverksamhet. Till exempel registrering i kvalitetsregistret BOA (bättre omhändertagande av patient med artros) Uppföljning av lärande organisation görs i den patientsäkerhetskulturmätning som genomförds vartannat år och senast under våren Tre frågeområden mäts: lärandefokus, gemensam vision och förändringsbenägenhet. Resultatet visade 51 % positiva svar. Vårt måltal är 70. Jämfört med övriga förvaltningar inom regionen hade Närhälsan bland de tre

10 Sida 10(21) bästa resultaten för många frågeområden i patientsäkerhetskulturmätningen. För att ge stöd till alla chefer i arbetet med att nå Närhälsans mål ges bl.a. chefsseminarier varje år. I vår kommer temat på dessa seminarier att handla om metodstöd för att hur vi kan motivera och engagera alla medarbetare i förbättringsarbetet. Vi förbättrar telefontillgängligheten till Närhälsans alla mottagningar genom att skapa en samsyn över telefonsamtalens flöden till vårdcentral, jourcentral och 1177 Vårdguiden på telefon. Vårt processarbete handlar mycket om att öka vår tillgänglighet och att utnyttja alla våra professioner i vårdarbetet. Under 2015 kommer vi att implementera den triageringsmodell som är framtagen inom Närhälsan som innebär att patienter som kontaktar och besöker oss triageras till för behovet lämpligaste vårdgivare, inklusive t.ex. fysioterapeut och psykolog. En stor utmaning för oss under 2015 är att vi inför ett nytt vårdinformationssystem, AsynjaVisph. För att den införandeplan, som säger att vi ska vara klara vid årsskiftet 2015/2016 ska hålla, krävs mycket stora insatser. Ett strukturerat förberedelsearbete pågår på alla Närhälsans enheter som berörs. Vi strävar efter att klara samma produktion 2015 som vi hade 2014 trots dessa stora påfrestningar. Upphandlingsprocessen av telefonsvarsystem innebär att ett nytt system sätts i bruk under I samband med denna process prioriterar de berörda stabsfunktionerna ett nödvändigt stöd till enheterna. Möjligheten för våra kunder att komma i kontakt med oss på ett snabbt och smidigt sätt är mycket avgörande för graden av kundnöjdhet inom Närhälsan. Inom IT-området krävs hjälp från regionen och leverantörer för att nya system och migreringar kvalitetssäkras innan de läggs ut i drift. Närhälsan fortsätter att utveckla patientsäkerhetsarbetet enligt den handlingsplan som fastställdes utifrån resultatet av mätningen av patientsäkerhetskultur Fokusområdena kommer även 2015 att vara är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, arbetsbelastning och personalbemanning samt överföring av information och patienter. När det gäller ärenden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) iakttar vi ett fortsatt högt inflöde. Antalet interna utredningar utifrån avvikelser är också stort, sannolikt en effekt av ökad rapportering vilket är en önskad effekt av vårt patientsäkerhetsarbete. Under 2015 kommer vi att utveckla vårt samarbete med patientnämnderna i syfte att förbättra oss i bemötande. Vi arbetar generellt för att öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Vi strävar även efter att nå en så hög täckningsgrad som möjligt genom att ha en så hög tillgänglighet som möjligt och att vara förstahandsalternativet för våra invånare men det är svårigheter i och med att vi i regionen inte har ett enhetligt gränssnitt gentemot sjukhusen.

11 Sida 11(21) Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Förvaltningens regionersättning hanteras via ett regelverk, en ersättningsmodell, i Krav- och kvalitetsboken. De ekonomiska förutsättningarna för respektive vårdcentral påverkas av den egna vårdcentralens uppnådda värden samt på prisnivån på de olika parametrarna i ersättningsmodellen. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... Vi ser jämtegrering som en naturlig del i vardagsarbetet. Effekter av arbetet ska tillkomma både de som erhåller service och tjänster och för de medarbetare som utför tjänsten. Ett exempel vi har med detta synsätt är då vi ser över våra arbetssätt på BVC för att engagera fler pappor till besök och gruppaktiviteter. 4. Verksamheten 2015 kommer Närhälsan att driva 112 vårdcentraler vilket är en färre än 2014 eftersom vårdcentralen i Floby övergår till att bli en filial. Vårdcentralerna i Dalum, Viskafors och Fritsla klarar inte de nya kraven i Krav- och kvalitetsboken 2015 om leg. läkare på plats under hela öppethållandet. Vi ansöker därför, på begäran av primärvårdsstyrelsen, som ett alternativ till att inte acceptera villkoren i Krav- och kvalitetsboken, om en generell dispens för 2015 av Vårdvalsenheten. Vårdcentralen Dalaberg ligger också i farozonen när det gäller att klara det utökade kravet. Utöver vad Krav- och kvalitetsboken stipulerar bedriver vi ytterligare tio jourcentraler och flera jourcentraler med utökad öppethållande tid. Från och med första september 2014 finns även Vårdval rehab under primärvårdsstyrelsens ansvar. Närhälsan har idag 49 rehabenheter och 55 utbudspunkter. Utöver de rehab mottagningar vi tidigare drev på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna har vi gjort en offensiv satsning och etablerat ytterligare fyra rehab mottagningar i Kungälv, Torslanda, Styrsö och Bollebygd. Uppdraget för Vårdval rehab innefattar arbetsterapi och fysioterapi på primärvårdsnivå för personer med förvärvad eller medfödd funktionsnedsättning. Primärvård är hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård på mottagning och i hemmet. Hjälpmedel är en del i vård och behandling. Rehabenheten ska, som ett led i

12 Sida 12(21) rehabiliteringsprocessen eller behovsbedömning, förskriva hjälpmedel för rörelsehinder, ge kognitivt stöd och kommunikation, medicinsk behandling och ortoser. Införandet av Vårdval Rehab medför ett antal förändringar av verksamheten eftersom multimodal rehabilitering inte längre är möjligt enligt tidigare principer. Under 2015 kommer vi inom Närhälsan att fortsätta vårt arbete med vår interna kulturresa. Detta gör vi genom att vidareutveckla och premiera kommunikativt ledarskap som uppmuntrar till engagemang och delaktighet. Alla våra möten med kunder och patienter ska genomsyras av våra kärnvärden pålitlighet, omtänksamhet och nytänkande. Vår kommunikation mot kund kommer att ha fokus på att tydligt visa vad Närhälsan står för och erbjuder både vad gäller service, hälsofrämjande arbete och information om vart man vänder sig när vårdenheten är stängd. Den kampanj som påbörjades i och med vårdval för rehab kommer att återkomma under Ledningsgruppen för Närhälsan Rehab har enats om ett gemensamt sätt att anta uppgiften att ställa om från anslagsfinansiering till konkurrensutsatt verksamhet. Det sammanfattas av orden; tillsammans, en organisation samt bemötande och mottagande av kund-/ patient. Detta arbetssätt genomsyrar alla förberedelser och beslut inför Vårdval Rehab. Kommunikation är alltid viktigt och i tider av förändring en förutsättning för nå framgång och målet med en ekonomi i balans. Fokus ligger på intern kommunikation och dialog. Närhälsan har överenskommelser rörande Sjukskrivningsmiljarden sedan 2006 och det blir en satsning även 2015 men härefter är det oklart vad som kommer att ske. Inom miljarduppdraget ligger att införa funktionen Rehabkoordinator på vårdcentral för samordning av enhetens insatser runt sjukskrivna personer. Ett stort antal medarbetare har engagerats, vilka kommer att behöva omställas då finansieringen upphör. Övriga prioriterade områden inom miljarden blir enligt förhandsinformation jämställd sjukskrivning, hot och våld samt samverkan med arbetsgivaren. Inom miljardarbetet har genusperspektivet en framträdande roll. Närhälsans intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets-, funktions- och mångfaldsperspektivet i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. Alla vårdenheter har möjlighet till att öka sina medarbetares kompetens inom HBT-området via Närhälsans kunskapscentrum för sexuell hälsa. HBT-kunskap samt medvetenhet kring heteronormativitet är en förutsättning för ett professionellt och gott bemötande. Flera mottagningar är HBT diplomerade. Närhälsans Serviceguide är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar för alla våra invånare. Samtliga verksamheter inom Närhälsan har inventerat sina verksamheter i regionens Tillgänglighetsdatabas för att säkerställa att alla våra kunder har möjlighet att nå oss utifrån

13 Sida 13(21) sina unika förutsättningar. Patienter med psykisk ohälsa är en stor och växande grupp i vår verksamhet. Den ansvarsfördelning som fastställts i regionala överenskommelser (RMR) innebär ett tydligare och i vissa avseenden ökat ansvar för primärvårdsnivån. Det råder dock svårigheter att etablera den för patienterna så viktiga samverkan mellan vårdnivåerna p.g.a. svårigheter inom psykiatrin. Konsultationsmodellen som är en förutsättning för detta fungerar knappast på något ställe i regionen. Psykisk ohälsa kommer även 2015 att vara ett fokusområde. Vi kommer att införa Vårdsamordnare (Care manager) enligt regionens koncept på våra vårdcentraler. Internetbaserad KBT ska kunna erbjudas på fler av våra enheter, PRIM-Up är ett utvecklingsprojekt finansierat av HSA för att inte tappa fart inför implementering av internetbaserad stöd o behandling innebärande att HSA betalar för ett antal behandlingsprogram för depression och för implementeringsstöd till vårdcentraler som önskar delta Rekrytering av psykologer kommer att ske inför 2016 då tillgång på denna kompetens blir ett krav i Kok-boken. Ett utbildningsprogram för all personal i suicidprevention samverkan med SPIV (Suicidprevention i Väst kommer att erbjudas våra enheter). Vi kommer att fortsätta ansträngningarna att etablera ett konstruktivt samarbete den specialiserade vården. I VGR pågår ett projekt, Barn som anhöriga, som har till syfte att göra lagen om sjukvårdens skyldighet att informera, rådgöra och ge stöd till barn känd. Information har getts i alla ledningsgrupper inom Närhälsan samt till personer inom olika nätverk, speciellt kuratorer/psykologer. Ett informationsmaterial har utarbetats och ett antal medarbetare deltagit vid olika utbildningstillfällen. 4.2 Prestationer Prestationer Rehab Närhälsan Vårdval Rehab Budget 2014 Prognos Budget Fysioterapeut/Sjukgymnast Arbetsterapeut Besök övriga vårdgivare Summa beräkning 2015 års modell Sjukgymnastik i fd beställd vård Vi följer tillgängligheten till alla rehabmottagningar mycket noga och förväntar oss en viss ökning av prestationerna pga av nyetableringar och tillgänglighetskravet att erbjuda besök inom 1 vecka. Prestationer vårdcentraler

14 Sida 14(21) Närhälsan VGR Primärvård Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Produktion vårdcentral Allmänläkarvård Läkarbesök BVC Läkarbesök i spec vård Summa Besök läkare Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl BVC Summa Besök sjuksköterska Sjukgymnastik Övriga besök i primärvården Besök beteendevetare Besök övriga vårdgivare Besök övr vårdgivare specialistvård Summa beräkning 2014 års modell Summa beräkning 2015 års modell Vår målsättning är att ha samma produktion 2015 som 2014 trots den ökade belastningen som byte av vårddokumentationssystem innebär. I vårt processarbete inom tillgänglighetsperspektivet strävar vi efter att kunna möta våra kunders behov i så stor utsträckning som möjligt. Detta kan innebära att ett större antal frågor kan handhas via telefonkontakt, gruppbesök eller t.ex. internetbaserad KBT vilket inte får samma utfall i denna statistik som ett direkt besök. Nästa år satsar vi på att öka antalet hembesök vilket kan påverka den totala siffran negativt för antal prestationer. 5. Personal Närhälsans långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas. Vår framgång på en konkurrensutsatt marknad är helt och hållet beroende av hur våra medarbetare förhåller sig till sitt uppdrag. Sambandet mellan konkurrenskraft och medarbetarnas arbetsresultat kan inte nog förtydligas. Strategier för att uppnå detta kan vara att verka för en hög ekonomiskt medvetenhet hos både chefer och medarbetare och att ha ett gott samverkansklimat på arbetsplatsen där alla medarbetare ser sig som viktiga medspelare för att uppnå målen i affärsplanen Strategier

15 Sida 15(21) En organisationskultur som stödjer affärsplanen Närhälsan ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill ska prägla det bemötande våra patienter får där de kommer till våra verksamheter. Värderingarna ska bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation Resultat: medarbetarnas uppfattning om organisationskulturen mäts i medarbetarundersökningen. Kundernas nöjdhet mäts i den Nationella patientenkäten. Aktiviteter: varje arbetsplats arbetar med vad Närhälsans kärnvärden betyder för dem. Nya medarbetare deltar i Serviceguiden Ett gott ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens Riktlinjer för beslutsfattande. Resultat: medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal Aktiviteter: Ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till Närhälsans chefer God introduktion för nya chefer Chefsutvecklingsprogram NyChef Mentor-program Handledning individuellt och i grupp Större fokus på affärsmannaskap hos vårdcentralscheferna Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare. Resultat: Medarbetarnas nöjdhet med sin arbetsplats mäts i medarbetarundersökningen i flera olika parametrar, t ex rekommendationsgrad. Aktiviteter:

16 Sida 16(21) Utveckla arbetsplatsträffen till ett forum för reell delaktighet och inflytande Goda kunskaper hos varje medarbetare kring hur ersättningssystemet fungerar Fortsatt utvecklingsarbete med medarbetarundersökningens resultat som grund Lönekriterier som har tydlig koppling till affärsplanen Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan Tydliga karriärvägar inom Närhälsan, både till chefsuppdrag och specialistuppdrag Fortbildning och professionell utveckling Bra arbetsmiljö och god hälsa Närhälsan antog 2013 en strategi för Hälsofrämjande arbetsplats. En hälsofrämjande arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten. Resultat: sjukfrånvaron mäts i kort och lång sjukfrånvaro och rapporteras i varje delårsrapport. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%. Antal medarbetare med korttidsfrånvaro ska minska. Aktiviteter: Grundläggande arbetsmiljöutbildning till alla chefer i Närhälsan. Påbyggnadsutbildning för chefer inom områden rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring, riskbruk och tidiga signaler. Aktivt stöd till medarbetare med korttidsfrånvaro Gott samarbete med företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet Uppföljning och analys av avvikelsehantering Goda rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete i Närhälsan Ökad uppföljning och analys av sjukfrånvaro på enhetsnivå Strategisk kompetensförsörjning Målet med Närhälsans kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. Det är viktigt att kartlägga och genomföra aktiviteter som är kopplade till Krav och Kvalitetsbokens krav på kompetens. Resultat: antal sjuksköterskor med specialistkompetens ska öka, kontinuiteten på i våra verksamheter ska öka genom att större del av produktionen utförs av läkare som är anställda i Närhälsan. Kostnader för bemanningspersonal ska minska. 80% av våra ST-läkare ska stanna kvar i Närhälsan efter genomförd utbildning.

17 Sida 17(21) Aktiviteter: Ökad kvalitet i analys av Närhälsans kompetensförsörjningsplan Nära samarbete med lärosäten i t ex Tjeckien, Ungern och Polen avseende läkare Fortsatt utveckling av alternativa handledarmodeller t ex utbildningsvårdcentraler Satsning på specialistsjuksköterskor Utbildningsuppdraget är ett sätt att arbeta med strategisk kompetensförsörjning. Intresset för primärvård startar redan under tidig yrkeskontakt för läkare och under verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor, medicinska sekreterare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, administrativ personal och undersköterskor förtydliga Närhälsans arbetsgivarerbjudande 6. Ekonomi 1 september 2014 startade "Vårdval rehab". Samtidigt gick Närhälsans rehabverksamhet över från Styrelsen för beställd vård till Primärvårdsstyrelsen. Därmed omfattas denna beskrivning av de ekonomiska förutsättningarna för både vårdcentraler och rehabverksamhet. Vårdcentraler Krav- och kvalitetsboken Inför 2015 har det beslutats om en ny Krav-och kvalitetsbok. Grunderna i ersättningssystemet kvarstår men några aspekter behöver lyftas: Ålder och kön: Viktningen har uppdaterats enligt befolkningens konsumtion av primärvård. Effekt för Närhälsan före indexuppräkning ca -10 mnkr. ACG - vårdtyngd: Modellen är omräknad med nya KPP-vikter grundat på data från vår region. Beräknad effekt för Närhälsan före indexuppräkning ca -14 mnkr. Täckningsgrad: Flera förändringar är gjorda. Definitionen på vad som ska tas med i nämnaren (belasta TG) är ändrad för att mer stämma överens med uppdraget enligt Kok-boken. Viktningen av hembesök har ändrats. Beräknad effekt för Närhälsan ca 0 mnkr. Ersättning för psykologer: Detta är en ny ersättningsfaktor Beräknad effekt för Närhälsan +9 mnkr. Förändringarna i modellen ger sammantaget en beräknad effekt för Närhälsan på ca -15 mnkr jämfört med utfall Indexuppräkning Indexuppräkningen avseende regionersättningen är ca 1%. Effekt för Närhälsan ca -35 mnkr vid en beräknad kostnadsutveckling av ca 2%. Jourer För Närhälsan innebär det också stora merkostnader att vi erbjuder fler utbudspunkter

18 Sida 18(21) beträffande jourer jämfört med vad Krav- och Kvalitetsboken kräver. Rehab Krav- och kvalitetsboken Ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsboken bygger i hög utsträckning på produktion (96% av ersättningen). Basen i ersättningsmodellen är ersättning per kontaktpoäng, vilka beräknas utifrån de vårdkontakter som sker i form av mottagningsbesök, hembesök, besök utanför mottagning, gruppbesök och telefonkontakter. Varje kontakttyp viktas och ges ett fastställt poäng. Högre vikt förekommer vid patienters första besök, äldre än 75 år, yngre än 10 år, behov av tolk samt vid rehabilitering till följd av neurologisk sjukdom. Särskild ersättning för socioekonomi utgår till rehabenheter med hög socioekonomisk belastning. Modellen har också en särskild ersättning för geografi samt en målrelaterad ersättning med fem kvalitetsindikatorer. Den samlade ersättningen är avsedd att täcka samtliga kostnader som uppkommer genom uppdraget. Konkurrerande nyetableringar Det finns ca 30 enheter som ansökt om få etablera sig med start från skrivande stund och under Verksamhetens mål i ekonomiperspektivet Långsiktigt mål En ekonomi som medger utveckling Nyckeltal Marknadsandel 65% Disponibelt eget kapital 80 mnkr Andel enheter med positivt eget kapital 100% Strategier Öka förståelsen för och sprida kunskapen om varför kunder väljer respektive inte väljer oss. Öka förståelsen bland anställda om vilka åtgärder som skapar intäkter. Arbeta systematiskt med att ta tillvara på erfarenheter som lyckats vända negativa resultat till positiva. Vidareutveckla arbetet med att sänka kostnader som inte går ut över vårdkvalitet. Exempel på Aktiviteter Information och utbildning till medarbetare avseende KoK-boken och på vilket sätt

19 Sida 19(21) varje medarbetare gör skillnad. Systematiskt analysera verksamheternas ekonomiska förutsättningar med tonvikt på: - de enheter som har obalans mellan verksamhet och ekonomi - de variabler som ger ekonomiska förutsättningar i vårdvalssystemet - kostnadsslagen personal, bemanningsföretag, läkemedel, lokaler och lab/röntgen Tillsammans med verksamheterna arbeta med att identifiera och effektuera förändringar som krävs för att anpassa verksamheten efter de förutsättningar som gäller i "Vårdval rehab" respektive "Vårdval vårdcentraler". Kontinuerligt under året följa utvecklingen för att se om handlingsplaner behöver revideras eller nya upprättas. 6.1 Ekonomiskt resultat Den organisatoriska förändringen avseende vår rehabverksamhet gör att jämförelse med budget 2014 och prognos augusti 2014 är vansklig. Rehabverksamheten omsätter ca 410 mnkr. Kostnadsmässigt är de tunga posterna för rehab personal och lokaler. Intäkter De totala intäkterna har en budget som är ca 380 mnkr högre än både budget 2014 och prognos Rehab har en budget 2015 på ca 410 mnkr. Mellanskillnaden är främst en konsekvens av förändringar i Kok-boken 2015 för vårdcentraler. Personalkostnader Regionen har beslutat att förvaltningarna inte får budgetera specificerat på kontot för bemanningsföretag. Kostnaderna för bemanningsföretag är istället budgeterade på personalkostnader. Personalkostnaderna inkl bemanningsföretag har en budget 2015 som är 310 mnkr högre än budget 2014 och 252 mnkr högre än prognos 2014, varav rehab står för 300 mnkr. Läkemedel Förvaltningen räknar med en kostnadsökning på ca 25 mnkr till följd av införande av nya dyrare läkemedel. Lokalkostnader Budgeten för 2015 är ca 50 mnkr högre än både budget 2014 och prognos Skillnaden motsvarar helt den budgeterade kostnaden för rehab. Det budgeterade resultatet för 2015 är +10 mnkr, varav Rehab har ett budgeterat resultat på +5 mnkr och vårdcentralerna +5 mnkr. Närhälsan Budget Prognos Budget Primärvårdsstyrelsen mkr mkr mkr Regionintäkter 3 602, , ,9 Övr intäkter 262,8 291,0 275,6

20 Sida 20(21) Summa intäkter 3 865, , ,5 Personal , , ,7 Bemanningsföretag 0,0-209,0 0,0 Läkemedel -633,9-630,0-659,1 Medicinsk service -260,6-272,0-260,7 Lokalkostnader -231,9-237,0-285,7 Övriga kostnader -607,3-540,0-600,5 Avskrivningar -9,3-9,5-10,7 Summa kostnader , , ,4 Finansiella poster 2,0 0,5-0,1 Resultat 13,0 13,0 10,0 6.2 Eget kapital Det ingående egna kapitalet för 2014 är 246,0 mnkr. Det motsvarar en ekonomisk reserv för tre veckors kostnader/utbetalningar. Det prognosticerade resultatet för 2014 är 13,0 mnkr, vilket ger ett beräknat utgående eget kapital på 259,0 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2015 är +10,0 mnkr. Det beräknade egna kapitalet för 2015 blir därmed 269,0 mnkr. Eget kapital (mnkr) IB 1/ Närhälsan vårdval (Primärvårdsstyrelsen) Prognos 2014 (augusti) Budget 2015 UB 31/ ,0 13,0 +10,0 269,0 Förvaltningen måste ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i KoK-boken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels att möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar. Det sker några förändringar i KoK-boken för vårdcentraler inför 2015 som får stor betydelse för vår verksamhet ur ett finansiellt perspektiv. Dessa förändringar har en sammanlagd effekt på ca -50 mnkr, varav modellen står för -15 mnkr och utebliven indexuppräkning för -35 mnkr. Förvaltningen har åtagande i form av tidigare beslutade strategiska satsningar avseende - breddinförande Asynja - utlandsrekrytering läkare - FoU (doktorander och nydisputerade) Dessa åtaganden beräknas uppgå till 40 mnkr för Dessa förutsättningar gör att det budgeterade resultatet för 2015 uppgår till +10 mnkr, varav vårdcentraler +5 mnkr och rehab +5 mnkr.

21 Sida 21(21) 6.3 Investeringar Investeringsbehovet under 2015 avseende medicinsk utrustning och övriga inventarier är planerade till 34 mnkr. Investeringarna avser reinvesteringar samt nyinvesteringar i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Principen för förvaltningen är att verksamheten ska kunna investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten (avskrivning, räntor och hyror).