Detaljbudget 2013 Beställd primärvård

Transkript

1 Bilaga 1

2 Tjänsteutlåtande Datum Handläggare Jan Aaby-Ericsson Ekonomichef Beslutsunderlag Detaljbudget 2013 Beställd primärvård Bakgrund Detaljbudget 2013 för den Beställda primärvården har upprättats i enlighet med gällande instruktioner upprättade av Regionkansliet. Enligt tidplanen skall detaljbudgeten vara registrerad och klar i regionens budgetsystem den 1 november Vid MBL den 10 september 2012 gicks tidplanen för Detaljbudget 2013 igenom och då beslöts att samtidigt som budgetdokumentet skickas ut till styrelsen distribueras det via epost till de fackliga företrädarna. Eventuella synpunkter mailas till ekonomichefen med vändande post. Ansökan om att få ta i anspråk eget kapital Vårdinformationssystem Primärvården har tillsammans med förvaltningen Habilitering och Hälsa beslutat om en uppgradering av primärvårdens vårdinformationssystem VISPH. På grund av ett överklagande har upphandlingen och införandet blivit försenat. Primärvården har tidigare haft ett beslut om att få använda eget kapital för införandet av ovanstående system men som en konsekvens av överklagandet har denna möjlighet inte kunnat utnyttjas. Under 2012 har en pilotstudie gjorts och införandet påbörjats vilket innebär att merparten av kostnaderna faller ut under 2013 och Skyltar 2012 slogs de fem primärvårdsförvaltningarna i Västra Götaland ihop till en förvaltning. Detta innebär att namnet måste ändras. Primärvården har under året fått regionstyrelsens tillstånd att under 2013 byta namn till Närhälsan. Namnbytet innebär att samtliga skyltar för primärvårdens verksamheter behöver bytas ut vilket innebär en väsentlig kostnad för förvaltningen. Konsult, kurs- och konferenskostnader. Regionfullmäktige har fattat beslut om att samtliga förvaltningar ska minska sina kostnader för konsulter, kurs- och konferenser samt informationsmaterial. Primärvården ställer sig bakom beslutet men det belopp på drygt 4,6 mnkr som beräknats vara den beställda primärvårdens andel är felaktig, då beloppet baserar sig på medel som inte kommer från beställarnämnderna Exempel är statliga projektmedel, en intraprenadverksamhet

3 (kursdoktorn) med egen resultat- och balansräkning mm. Tar man hänsyn till ovanstående felaktigheter bör primärvården minska sina kostnader med 1,2 mnkr. Puckelkostnader Vid pågående förhandlingar lyftes problemet med de puckelkostnader som uppstår i samband med de neddragningar som skall ske under Beställarna avvisade detta, vilket i praktiken innebär att man lag en beställnignar som inte är finansierad, och pga av detta hemställer förvaltningen att få använda det egna kapitalet för att täcka de puckelskostnader som uppstår vid neddragningarna under Med hänvisning till ovanstående hemställer primärvården om: - att få nyttja eget kapital med 6,9 mnkr för införandet av ett nytt vårdinformationssystem (VISPH) under att få nyttja eget kapital med 4,0 mnkr för byte av skyltar - att få nyttja eget kapital med 3,4 mnkr för att kompensera det felaktiga ekonomiska avdrag med 4,6 mnkr som gjorts av beställarnämnderna. - att få nyttja det egna kapitalet till att täcka befarade puckelkostnader under 2013 med 3,0 mnkr. Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar att att godkänna Detaljbudget 2013 för Beställd primärvård hemställa hos Regionstyrelsen om att få ta i anspråk 17,3 mnkr av eget kapital... Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

4 Sida 1(23) BUDGET 2013 Styrelsen för beställd primärvård 2012 (Budget 2013) Rapporten skapad av Monica Runnquist, Rapportstatus: Slutlig 1. Sammanfattning och slutsats Utgångspunkten för den verksamhet som bedrivs inom området beställd primärvård är Primärvårdsöverenskommelserna (ÖK) 2013 med Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) Den beställda primärvården är konkurrensneutral och arbetar mot alla enheter inom vårdvalsverksamheten och är tillgänglig för alla oavsett vilken vårdcentral man är listad på. Inför 2013 var det en stor utmaning att för första gången som en förvaltning arbeta med samtliga Hälso- och sjukvårdskanslier för att lägga grunden till överenskommelserna mellan Styrelsen för Beställd Primärvård och de tolv Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Enligt direktiven i budgetarbetet för 2013 skulle nämnder och styrelser träffa överenskommelser över två år dvs och På initiativ av Hälso- och sjukvårdsnämnderna har det dock blivit ettåriga överenskommelser med Styrelsen för Beställd Primärvård. För verksamhetsåret 2012 upprättades det totalt 31 ÖK, mellan de fem primärvårdsförvaltningarna och de 12 HSN. För 2013 har det upprättats fem ÖK med de 12 HSN. Målet är på sikt att få en ÖK med de 12 HSN. Några skillnader mellan överenskommelserna 2012 och 2013 är att de riktade besparingarna i årets överenskommelser gäller rehabilitering i HSN 1, 2, 3 och 8 samt mödrahälsovård/ungdomsmottagning i HSN 1, 2 och 3. Att den beställda primärvården har kostnadsansvaret för hjälpmedel 2013, vilket inte var fallet HSN 8 beställer inte längre flyktingverksamhet och HSN 6 och 8 beställer inte insatser kopplat till katastrof och beredskap, med hänvisning till att det är verksamheter som ingår i åtagandet inom ramen för Krav och kvalitetsboken för vårdvalsverksamheten. Nya verksamheter i överenskommelserna för 2013 är Utväg i HSN 9 och 10, vilket är en verksamhet som är riktad till våld i nära relationer. HSN 10 har utökat sin beställning genom att inkludera rehabilitering, mödrahälsovård, ungdomsmottagning och dietist i Grästorps kommun. Även HSN 4 har utökat sin beställning med arbetsterapi i Härryda kommun. HSN 6 och 8 har beslutat att lyfta ut innevarande års beställning av barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet i Borås och Ulricehamn ur överenskommelsearbetet inför 2013, och att överföra driftsansvaret för barnmottagningarna till SÄS och integreras i barnklinikens verksamhet där. Samtidigt har HSN 5 utökat det barn- och ungdomsmedicinska uppdraget i Göteborg. Inför 2012 så lyfte vi fram problematiken med att man inom regionen mellan länssjukvård och primärvård har olika gränssnitt och att uppdragen från de olika HSN:erna sett olika ut. Dessa olikheter i gränssnittet mellan primärvården och länssjukvården aktualiserades i hög

5 Sida 2(23) grad i samband med införandet av VGPV. Ännu tydligare blev denna problematik i samband med vår förvaltningsombildning. Trots försök att utjämna olikheterna kvarstår dessa i nästa års överenskommelse. Förutom olikheterna vad gäller barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet finns olikheter såsom tillgång till dietister, gynekologer och olika uppdrag för SVR. Under 2012 har arbetet pågått med att tydliggöra och klart skilja den konkurrensneutrala verksamheten från vårdvalsverksamheten. Den beställda primärvården har fått en egen styrelse. Ny ledning och nya chefer har tillsats under året. Detta innebär att verksamheten har stabiliserats och kan gå in i 2013 med tillförsikt. Ett gediget plattformsarbete har pågått för att ge den nya förvaltningen en tydlig profil med nytt namn, reviderad affärsplan etc. Under slutet av 2012 och början 2013 kommer den gemensamma plattformen, den reviderade affärsplanen och nytt namn att kommuniceras ut både internt och externt. Vårt långsiktiga mål är att utvecklas till en primärvård i världsklass genom ständiga förbättringar. Vi fortsätter arbetet med att utveckla våra processer genom ett systematiskt arbetssätt, följer de öppna jämförelser som finns för primärvård och har ett ständigt pågående arbete med lärande och erfarenhetsutbyte internt och externt. Viktigt för verksamheten är att våra kunder/patienter blir ambassadörer för vår verksamhet och rekommenderar den enhet man besökt. Vi följer därför noga nyckeltal som bemötande, tillgänglighet och delaktighet. Den framtagna serviceguiden är ett viktigt stöd för våra chefer i sitt förbättringsarbete med bemötande och omhändertagande i de olika faserna vid ett mottagningsbesök. Tillgängligheten är betydelsefull för våra kunder. De större verksamheterna inom beställd primärvård mäter sin telefontillgänglighet som i princip är 100%. Och de verksamheter som faller under vårdgarantiregler kan hålla tiden om 60 dagar. För att vi skall kunna uppnå våra mål behöver vi också medarbetare som är goda ambassadörer för sin verksamhet. Vår kultur skall präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Ett gott ledarskap med kommunikativa ledare som uppmuntrar sina medarbetare till engagemang och delaktighet på enheterna. Områden att utveckla för att nå detta är stöd till chefer, ta vara på och identifiera medarbetare som vill utvecklas och som är engagerade, utveckla hälsofrämjande arbetsplatser som blir attraktiva för nuvarande och kommande medarbetare. Ett nytt ledningsstödssystem håller på att tas fram för att säkerställa grundprinciperna för ledning och verksamhet i vår förvaltning. För att visualisera ledningsstödssystemet och göra det lätt för alla våra medarbetare att hitta dokument, riktlinjer etc. så är uppbyggnaden av vår hemsida som just nu pågår av stor betydelse. En chefsläkaravdelning finns där vi samlat medicinsk kompetens för att säkerställa en vård med hög kvalitet och säkerhet. Hit finns också knutet avvikelsehantering, risk- och händelseanalys samt det hälsofrämjande arbetet. En viss minskning av prestationerna under 2013 kommer att ske, då vi fått en minskad beställning inom rehabilitering, och genom att HSN 6 och 8 bestämt sig för att flytta över barnoch ungdomsmottagningarna (BUM) i sina nämndområden till SÄS, att beställningen avseende mödrahälsovård, ungdomsmottagningsverksamhet och gynekologi i nämndområde 4 inte är klar utan har lyfts ut ur Överenskommelse 2013 samt att gynekologin inom Kungälv,

6 Sida 3(23) Ale och Öckerö efter upphandling övergår till en privat vårdgivare från och med årsskiftet 2012/2013. Dessa förändringar vägs inte upp av de satsningar som beskrivs under avsnitt 7. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så övertar primärvården kostnadsansvaret från beställarnämnderna för handikappshjälpmedel. En minskning av beställd primärvård har skett där de största förändringarna är rehabilitering i HSN 2,3 och 8 med 2,4 mnkr samt överföringen av BUM till SÄS med ca 44 mnkr. det finns även vissa utökningar av beställningen, se avsnitt 7. För båda åren 2013 och 2014 har budgeterats ett nollresultat. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Styrande för den verksamhet som bedrivs inom området beställd primärvård är Primärvårdsöverenskommelserna (ÖK) 2013 med Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) Den beställda primärvården är konkurrensneutral och arbetar mot alla enheter inom vårdvalsverksamheten och är tillgänglig för alla oavsett vilken vårdcentral man är listad på. Beställd primärvård innehåller Rehabilitering, Mödrahälsovård, Gynekologi, Ungdomsmottagningar, Mödrahälsovårdsteam, Barn och ungdomsmedicin, Sjukvårdsrådgivning, Forskning och utveckling, Barnhälsovårdsteam, Mödra-barnhälsovårdspsykologer, Dietister, Vårdcentral för hemlösa, Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik, Sexualmedicinskt centrum, Kris och traumaenhet, Resursenhet för flyktingar, Hälsoäventyret Oasen, Hälsoteket, Utväg, Ätstörningsenhet, Närsjukvårdskoordinatorer, Vårdkedjearbete, Ljusbehandlingsenheter, Spädbarnsgrupp, Kompetenscentrum för våld i nära relationer. Alla dessa verksamheter finns inte representerade inom alla Hälso- och sjukvårdsnämndsområden, utan det finns stora skillnader i beställningarna. Allt ifrån att samtliga nämnder beställer viss verksamhet till att någon enstaka nämnd har en beställning för en specifik verksamhet i sitt geografiska område. De största verksamheterna inom beställd primärvård och som finns representerade inom alla nämndområden är Mödrahälsovård, Primärvårdsrehab, Sjukvårdsrådgivning, Barn och mödrahälsovårdsteam och Forskning och utveckling. Barn- och ungdomsmedicin finns i Göteborg och Södra Bohuslän från och med 1 jan 2013 övergår de barnmedicinska mottagningarna i Södra Älvsborg till SÄS enligt beslut i HSN okt Vårt långsiktiga mål med all verksamhet är att den utvecklas till en "Primärvård i världsklass" genom ständigt pågående kvalitets- och effektivitetsförbättringsarbete. Detta sker genom att vi följer och utvecklar våra processer, deltar i öppna jämförelser, har ett ständigt pågående arbete med lärande och erfarenhetsutbyte i verksamheten

7 Sida 4(23) Inför 2013 var den en stor utmaning att för första gången som en förvaltning arbeta med samtliga Hälso- och sjukvårdskanslier för att lägga grunden till överenskommelserna mellan Styrelsen för Beställd Primärvård och de tolv Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Arbetssättet under processen kommer att utvecklas och effektiviseras inför förhandlingsarbetet kommande år. Enligt direktiven i budgetarbetet för 2013 skulle nämnder och styrelser träffa överenskommelser över två år dvs och På initiativ av Hälso- och sjukvårdsnämnderna har det dock blivit ettåriga överenskommelser med Styrelsen för Beställd Primärvård. För verksamhetsåret 2012 upprättades det totalt 31 ÖK, mellan de fem primärvårdsförvaltningarna och de 12 HSN. För 2013 har det upprättats fem ÖK med de 12 HSN. Målet är på sikt att få en ÖK med de 12 HSN. Som en god början har vi i fyra av de fem ÖK enats om en gemensam inledande text. En större skillnad mellan överenskommelserna 2012 och 2013 är att den beställda primärvården har kostnadsansvaret för hjälpmedel 2013, vilket inte var fallet De riktade besparingarna i årets överenskommelser gäller rehabilitering i HSN 1, 2, 3 och 8 samt mödrahälsovård/ungdomsmottagning i HSN 1, 2 och 3. HSN 8 beställer inte längre flyktingverksamhet och HSN 6 och 8 beställer inte insatser kopplat till katastrof och beredskap, med hänvisning till att det är verksamheter som ingår i åtagandet inom ramen för Krav och kvalitetsboken för vårdvalsverksamheten. Nya verksamheter i överenskommelserna för 2013 är Utväg i HSN 9 och 10. Det är en samverkan mellan myndigheter som kommer i kontakt med våld i nära relationer. I samverkan ingår polisen, åklagarmyndigheten, kriminalvården, kommunerna samt hälso- och sjukvården. Beställd primärvård blir nu alltså huvudman för denna verksamhet. HSN 10 har också utökat sin beställning genom att inkludera rehabilitering, mödrahälsovård, ungdomsmottagning och dietist i Grästorps kommun. Även HSN 4 har utökat sin beställning med arbetsterapi i Härryda kommun. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Vårt mål är att vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. Primärvården skall vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov samt upplevas av invånarna som det naturliga förstahandsvalet. Den vård vi ger skall präglas av hög kvalité, vara jämlik och jämställd samt följa Socialsty-

8 Sida 5(23) relsens riktlinjer för God Vård. Inför 2013 kommer den nya förvaltningen som bildades i jan 2012 för primärvården i VGR att ha stabiliserats. Arbete har pågått med att ta fram en ny gemensam affärsplan för alla verksamheter. Den kommer att ha ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli kundens första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för den offentliga primärvården. Den vård vi erbjuder både de medicinska insatserna och den förebyggande hälsovården har generellt en hög och jämn kvalitet med professionell personal som är välutbildad. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Vårt långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för verksamheten Strategier för detta är att vi: utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård har en hög serviceanda vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten Nyckeltal 2013 är: Rekommendationsgrad Bemötande Tillgänglighet Delaktighet I skrivandets stund är inte mätmetod och måltal för ovanstående fastställt. Primärvården har en egen utarbetad patientenkät som följer den nationella patientenkätens 10 prioriterade områden. Denna kan bli aktuell för uppföljning av ovanstående nyckeltal.

9 Sida 6(23) 3.2 Insatser för kommunikation Primärvårdens kommunikation med patienter, kunder och medarbetare ska vara relevant och stärka organisationens trovärdighet som en vårdgivare med lång erfarenhet och kompetens. Under 2013 kommer fokus ligga på att kommunicera den gemensamma plattformen, den reviderade affärsplanen och det nya namnet Närhälsan, både internt och externt. Internt handlar det om att sprida goda exempel, på ett tydligt sätt visualisera målet och stärka medarbetarnas möjlighet till och känsla av delaktighet. Under våren 2013 lanseras det nya namnet externt. Det är viktigt att människor i Västra Götalandsregionen får information om förändringen och känner sig trygga med att det är den offentliga primärvården som byter namn. En saklig och tydlig information kommer därför att vara viktigt. Information kommer att finnas både på lokal nivå men även på en central nivå då en informationskampanj kommer att gå av stapeln vid lanseringen. Arbetet med att målgruppsanpassa kommunikationen med utgångspunkt i kunden och patientens önskemål och behov fortsätter. Primärvården såväl som regionen och beställare har ett gemensamt intresse och ansvar för att primärvården skall kunna ta hand om ca 80% av bassjukvården. Även behovet av att vända "onödiga" patientströmmar från sjukhusens akutintag till primärvården är stor. För att uppnå dessa mål är det viktigt att invånarna får en samordnad och adekvat information om vilket utbud som finns, tillgänglighet och den professionella kunskapsnivån i våra sjukvårdande verksamheter. 3.3 Rättighetsfrågor Primärvårdens intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhet-, funktions- och mångfallds-perspektivet i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. Vi är uppmärksamma på mångfald. Flera av de verksamheter som regleras av PVÖK är verksamheter som har uppdrag som riktar sig till invånare med behov utöver primärvårdens bastjänster exempelvis Kris- och traumaenheten, VC hemlösa, Sexualmedicinskt centrum, resursenheten för flyktingar. Alla dessa verksamheter ger oss olika kunskap som påverkar vår förmåga att se och ta hänsyn till människors olika möjligheter och behov. Dessa verksamheters kunskap och erfarenheter är till nytta för all annan verksamhet och kunskapen spiller över

10 Sida 7(23) till andra enheter. En serviceguide har tagits fram för förvaltningen. Här belyses vikten av bemötande i de olika faserna vid ett besök på en mottagning. Serviceguiden är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar för alla våra invånare. Vår FoU enhet har uppdrag att alltid ta med fokus på genusperspektiv och jämställdhet i sitt forsknings- och utvecklingsarbete. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Inför 2013 kommer en ny affärsplan att fastställas där förvaltningens mål, nyckeltal och strategier tydliggörs. Den fokuserar på en fortsatt utveckling av primärvården som den viktigaste delen i närhälsan för våra invånare. Affärsplanen lyfter fram de fyra fokusområdena Kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. Överenskommelsen med de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna beskriver uppdraget för den anslagsfinansierade verksamheten. Under 2012 har ett stort arbete pågått med strukturen och organisationen av den beställda primärvården då denna skall vara tydligt skild från vårdvalsverksamheten. Den beställda primärvården är produktionsneutral och vänder sig till alla invånare i VGR. En ny styrelse tillkom vid årsskiftet enbart för beställd primärvård. Ledningsorganisationen har setts över och nya chefsbefattningar är på plats. Vårt processarbete är fokuserat på att systematiskt utveckla enheterna, öka tillgängligheten, förbättra omhändertagande, minska slöseri och göra rätt från början. Från de fem "gamla" primärvårdsförvaltningarna tas allt det goda utvecklingsarbete som pågått tillvara och samlas ihop i vår databas som verktyg för våra chefer att använda i sitt förbättringsarbete. I detta arbete utgör utvecklingsavdelningen en viktig resurs för stöd och hjälp till chefer och verksamhet. Framtagande av ett gemensamt ledningssystem pågår för att fastställa grundprinciperna för ledning och verksamhet, ett system för ordning och reda och där våra styrdokument samlas. Den pågående uppbyggnaden av primärvårdens hemsida är ett viktigt steg för att möjliggöra ordning och reda samt ge verksamheten ett redskap som gör det möjligt att få hjälp i olika frågor, hitta de dokument som man behöver etc. En chefläkaravdelning finns sedan våren 2012 där vi har samlat medicinsk kompetens för att

11 Sida 8(23) säkerställa att vår vård är kvalitativt hög och säker. För utom sedvanliga chefläkarfrågor så finns kompetens knuten hit för att utveckla arbetet med avvikelsehantering och risk- och händelseanalys samt det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Primärvården är medlemmar i Den nationella organisationen "Hälsofrämjande sjukvård" vilket har som syfte att "främja utvecklingen av en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård med fokus på bästa möjliga hälsa för patienter, medarbetare och befolkning bra vård och hälsa för pengarna!" I det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet är vår Mödrahälsovård (MHV) och rehabverksamhet en viktig resurs. Ur forskningssynpunkt vet man att det är den tid i livet då man föder barn och har små barn som det är lättast att påverka livsstilsförändringar till ett med hälsosamt liv. MHV utgör en viktig länk mellan BVC och kommunens insatser för familjen. Utveckling av familjecentraler är en prioriterad del från våra politiker där MHV är en naturlig del. Våra rehabenheter är en fristående verksamhet dit invånarna kan söka direkt då de upplever problem i rörelseapparaten men blir också ofta remitterade från annan vårdgivare. Tillgängligheten till tidig rehabilitering är viktig då det kan förebygga framtida problem och sjukvårdskostnader. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är: Utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård Utveckla gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar Vara del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass Utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte - "Akademi Närhälsa" Inför 2013 är nyckeltal för detta: Mätning och uppföljning av kvalitetsparametrar. Det pågår arbete för att ta fram relevanta mätetal för den beställda primärvården Mätning av kunden/patientens subjektiva hälsoupplevelse. Ännu inte fastställt hur denna uppföljning skall ske. Uppföljning av lärande organisation som görs via medarbetarenkät. Tre frågeområden - lärandefokus, gemensam vision och förändringsbenägenhet.

12 Sida 9(23) 4.2 God Vård I primärvårdsförvaltningen har vi under flera år arbetet med de sex områdena i God Vård. Säker vård Ett medicinskt råd finns som leds av våra chefsläkare. Här utvecklas PM och riktlinjer för att säkerställa våra vårdinsatser. MedControl är ett aktivt redskap i våra verksamheter. Antalet anmälningar som är vårdrelaterade följs upp av vår chefläkaravdelning. I förekommande fall görs Lex Maria anmälningar. Regelbundna träffar sker med patientnämnden som ger feedback på händelser och klagomål som kommit till deras kännedom. Genom förstärkning inom området patientsäkerhet, kommer vi att öka och förbättra risk- och händelse analyser Återkoppling, uppföljning och spridning av utredningar och kunskap som chefsläkaravdelningen gjort sker i organisationen. Patientfokuserad vård Det processarbete som sker är i stor omfattning inriktat på patienten i fokus. Framtagandet av vår serviceguide har också förstärkt detta. Våra nyckeltal för bemötande, tillgänglighet och delaktighet är viktiga för att följa kunden/patientens upplevelse av omhändertagandet i primärvården. Kunskapsbaserad vård Våra medarbetare är välutbildade, har stora möjligheter till fort och fördjupningsutbildning. Genom olika utbildningsinsatser ges möjlighet att följa och ta del av nya rön och förändrade behandlingsrutiner. För primärvården är det en stor utmaning att kunna hålla verksamheten ajour inom det breda uppdrag som vi har. Därför är samverkan och goda kontakter mellan specialistvården och primärvården av stor vikt. I detta arbete har även sektorsråden en viktig funktion att fylla. Behovet av samordnade vårdplaner och behandlingsrutiner mellan specialistvård och primärvård är stort. Vår egen FoU är av betydelse för kunskapsutvecklingen. Antalet disputerad och doktorander har ökat i våra professioner. Vid halvårsskiftet 2012 var 265 olika pågående projekt registrerade av vår FoU enhet som rör allmänläkeri. Jämlik vård Se 3.3 Vård i rimlig tid Primärvården har under ett stort antal år arbetet med sin tillgänglighet. Idag kan alla våra kunder nå oss via telefon samma dag de behöver. Små verksamheter som inte har möjlighet att svara i telefon hela arbetsdagen har telefonsvarare och ringer tillbaka snarast utifrån kun-

13 Sida 10(23) dens behov. Våra verksamheter som omfattas av vårdgaranti såsom beställd gynekologi, barn- och ungdomsmottagningarna (BUM) håller kravet om 60 dagar. Effektiv vård Här pågår ett ständigt arbete med processerna i verksamheterna för att ha en så effektiv verksamhet som möjligt. Att undvika dubbelarbete, inte slösa med kunden/patientens tid eller vår egen etc. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Vi arbetar ständigt med vår tillgänglighet. Målet är att uppfylla vårdgarantin till 100% eller den nivå som har beställts i ÖK. Vårt mål är att ha en hög tillgänglighet på dag 0, då kunden söker oss. Vi har i princip en 100% telefontillgänglighet genom TeleQ där detta är relevant, telefontillgängligheten mäts kontinuerligt på våra Barn och Ungdomsmottagningar, delar av Mödrahälsovården och Primärvårdsrehab. Sjukvårdsrådgivningen (SVR) är en viktig ingång till sjukvården för många medborgare. I VGR finns det fyra SVR enheter som under 2012 har slagits samman till en enhet under en chef. Målet att nå en tillgänglighet om 90% svarsfrekvens inom 3 min är svårnått. Vid senaste mätningen nu i september 2012 så hade VGR en svarsfrekvens på 73% inom tre minuter och 93% inom nio minuter i det nationella styrkortet där alla Sveriges SVR jämförs med varandra. Det innebar att SVR i VGR låg på andra plats nationellt. SVR:s svarsfrekvens mäts varje månad via det nationella styrkortet. För delar av den anslagsfinansierade vården är kravet 60 dagar till specialiserad vård. Inom PVÖK är det endast BUM som har detta krav. De patienter som inte kan få tid inom rimlig tid utifrån behov, hänvisas till annan utförare enligt överenskommelse med HSN. Även Primärvårdsrehab har för liten kapacitet att ta emot alla som söker dit så hänvisning sker till annan utförare. Den lilla andel beställd gynekologi som finns hos oss tar emot det antal som beställts. Behovet av att kunna erbjuda mer gynekologisk mottagning är stort i Göteborg.

14 Sida 11(23) 4.4 Prestationer För 2013 beräknas antalet prestationer uppgå till , en minskning med besök jämfört med prognos Minskningen förklaras av en mindre beställning avseende rehab, att verksamheten barn- och ungdomsmedicin i nämndområde 6 och 8 flyttas till SÄS, att beställningen avseende mödrahälsovård, ungdomsmottagningsverksamheten och gynekologi i nämndområde 4 inte är klar och har lyfts ut ur Överenskommelse 2013 samt att gynekologin inom Kungälv, Ale o Öckerö efter upphandling övergår till en privat vårdgivare från och med årsskiftet 2012/2013. Dessa förändringar uppvägs inte av de satsningar som beskrivs under avsnitt 7. Budget Prognos Budget Allmänläkarvård Läkarbesök MVC Läkarbesök i spec vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl MVC Sjukgymnastik Övriga besök i primärvården Övriga besök i spec vård Summa Miljömål Under 2013 kommer primärvården att arbeta med att minska antalet resor med privata bilar. Samarbete kommer att ske med regionservice när de vi årsskiftet tar över ansvaret för alla regionens egna leasingbilar. Målet är att max 50% av bilresor i tjänsten skall ske med eget fordon. Samtliga enheter skall när året är slut vara miljödiplomerade och andelen medarbetare som genomgått grundläggande miljöutbildning skall vara 90 %. I övrigt kommer primärvården att arbeta utifrån intentionerna i det miljöpolitiska programmet.

15 Sida 12(23) 5. Medarbetarperspektivet Medarbetarna är verksamhetens främsta resurs. Vår framgång på en konkurrensutsatt marknad är helt och hållet beroende av hur våra medarbetare förhåller sig till sitt uppdrag. Sambandet mellan konkurrenskraft och medarbetarnas arbetsresultat kan inte nog förtydligas. Att nå ett högt engagemang och en hög medvetenhet kring hur man som enskild medarbetare kan påverka verksamhetens framgång är utmaningar som vi som arbetsgivare ska lyckas med. Strategier för att uppnå detta kan vara att verka för en hög ekonomiskt medvetenhet hos både chefer och medarbetare och att ha ett gott samverkansklimat på arbetsplatsen där alla medarbetare ser sig som viktiga deltagare i förverkligandet av affärsplanen. Primärvårdens långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Organisationskultur Primärvården ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill att våra patienter ska anse kännetecknar det bemötande de får när de besöker oss. Dessa gemensamma värderingar måste bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation. Arbetet som varje arbetsplats genomför med syfte att implementera den gemensamma plattformen är en naturlig fortsättning på den utveckling som påbörjats genom Serviceguiden Ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i primärvården. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras.

16 Sida 13(23) Nya chefer i Primärvården ska få en god introduktion, både kring förvaltningsgemensamma frågor och i verksamhetsspecifika delar. Introduktionen ska alltid följas upp av närmaste chef. Med en väl genomförd introduktion ökar chefens möjligheter att bedriva en bra verksamhet. Våra chefer ska vara goda kommunikativa ledare som uppmuntrar sina medarbetare till engagemang och delaktighet. Vi ska utveckla stöd för cheferna att föra förvaltningsledningens beslut och budskap ut i verksamheterna genom att ett kaskaderingssystem som fungerar. Under sista månaderna av 2012 sjösattes Primärvårdens nya chefsutvecklingsprogram. Programmet genomförs tillsammans med Tandvården och fokuserar specifikt på de särskilda förutsättningar som våra chefer inom konkurrensutsatta offentliga verksamheter verkar under. En viktig uppgift för alla chefer är att identifiera medarbetare som vill utvecklas och i längden ta på sig ett chefskap. Primärvården är en stor förvaltning med möjlighet till en god intern ledarförsörjning dvs. goda utvecklingsmöjligheter för våra medarbetare. En ökad rörlighet bland chefer inom förvaltningen är positivt. Då finns möjligheter till nya utmaningar för chefer och förvaltningen kan ta vara på chefer som vill utvecklas. Vi ska förstärka och tydliggöra våra interna processer kring att identifiera och ta om hand medarbetare med intresse för chefskap och kring chefer som vill utvecklas vidare Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare. Förvaltningen arbetar tillsammans med fackliga företrädare för ett nytt samverkansavtal där de grundläggande förutsättningarna för detta tydliggörs. Vi ska utveckla ett relevant och attraktivt erbjudande för primärvården som arbetsgivare. När vi rekryterar nya medarbetare ska vi försäkra oss om att omtanke, pålitlighet och nytänkande finns med i kravspecifikationen för rekryteringen. Vi ska utveckla belöning och motivationssystem som stödjer affärsplanen. Lönekriterier ska ha en tydlig koppling till affärsplanen och de för verksamheten fastlagda målen. Samtliga medarbetare inom vår verksamhet ska ha en individuell utvecklingsplan. Utvecklingsplanen kan omfatta utbildningsinsatser men fokus ska alltid läggas på hur varje medarbetare individuellt ska bidra till att uppnå målen i affärsplanen Bra arbetsmiljö och god hälsa Att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor för Primärvården. En hälsofrämjande arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten genom att

17 Sida 14(23) Lägga en god grund för hälsa, välbefinnande och arbetsglädje och både medarbetare och chefer Stödja affärsplanen, serviceguiden och den gemensamma plattformen. Genom att utveckla Primärvården till en hälsofrämjande arbetsplats läggs en grund för det hälsofrämjande arbete som ligger i Primärvårdens uppdrag. På våra arbetsplatser ansvarar chefer för arbetet med arbetsmiljö och hälsa genom att sätta tydliga mål för verksamheten och skapa förutsättningar för ett delaktigt och ansvarstagande medarbetarskap. Chefer är goda förebilder och uppmuntrar hälsofrämjande arbetssätt och goda levnadsvanor. Våra medarbetare tar ansvar för sin hälsa och den gemensamma arbetsmiljön genom att vara delaktiga i sin egen och verksamhetens utveckling och att medverka i ett arbete med ständiga förbättringar. Kännetecken på hälsofrämjande arbetsplatser är att chef och medarbetare tillsammans aktivt arbetar med att stärka friskfaktorer och att reducera riskfaktorer på arbetsplatsen, kombinerat med att arbeta förebygga ohälsa och skador. Fokus i arbetsmiljöfrågorna ska ligga på det förebyggande arbetet. För att arbeta förebyggande krävs goda kunskaper hos chefer och medarbetare kring vilka faktorer som påverkar vår arbetsmiljö positivt. Dessa så kallade friskfaktorer enligt ska uppmärksammas och stärkas. Det krävs också ett systematiskt arbetssätt där risker för ohälsa identifieras på ett tidigt stadium, helst innan ohälsa uppstår. Primärvården strävar efter att öka andelen medarbetare som är långtidsfriska, alltså har en hög frisknärvaro. Förvaltningen bedriver ett systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete baserat på Västra Götalandsregionens personalvision och Policy för hälsa och arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att skapa en god och effektiv verksamhet. Uppföljning av arbetsmiljö och hälsa har i de tidigare primärvårdsförvaltningarna gjorts genom olika former av medarbetarenkäter. Med enkäten som utgångspunkt genomförs halvårsvis uppföljningar i form av arbetsmiljöronder. Under 2013 kommer en gemensam medarbetarenkät att genomföras inom hela VGR, vilken kommer att ligga till grund för primärvårdens fortsatta arbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver ständigt utvecklas inom förvaltningen Tryggad kompetensförsörjning Målet med Primärvårdens kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser.

18 Sida 15(23) Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. När kompetensförsörjningsbehovet är identifierat kan aktiviteter och insatser genomföras med fokus på t ex identifiera nya medarbetare attrahera nya medarbetare till Primärvården genomföra kvalitetssäkrade rekryteringar utveckla våra redan anställda medarbetare behålla medarbetare med unik kompetens avveckla Vi har stora möjligheter att identifiera nya medarbetare genom det omfattande antal studenter som vi varje år tar emot inom våra verksamheter. Det gäller i stort sett alla våra yrkeskategorier som har verksamhetsförlagd utbildning. 6. Övrigt 7. Ekonomiperspektivet Primärvårdens ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2013 baseras på de överenskommelser som är tecknade med de 12 beställarnämnderna. Den största förändringen gentemot 2012 är att primärvården övertar kostnadsansvaret från beställarnämnderna för handikapphjälpmedel. Denna kostnad har tidigare varit kostnadsneutral för primärvården. I övrigt har följande förändringar gentemot beställningarna för 2012 gjorts: Neddragningar inom rehabverksamheten nämnderna 2,3 och 8 totalt 2,4 mnkr inom mödrahälsovården och ungdomsmottagningsverksamheten nämnderna 2 och 3 totalt 0,6 mnkr samtliga nämnder har gett primärvården en indexuppräkning på 1,8 procent (inkl läkemedel) med avdrag för effektiviseringskravet på 0,7 procent alltså en nettouppräkning med 1,1 procent. I indexuppräkningen på 1,8 procent ingår läkeme-

19 Sida 16(23) del, exkluderas läkemedel blir indexet 2,4 procent. Skillnaden mellan 2,4 och 1,8 procent är en neddragning med 6,5 mnkr Minskad beställning flyktingmottagning nämnd 8 totalt 1,2 mnkr tjänst som katastrof- och beredskapssamordnare nämnderna 6 och 8 totalt 0,5 mnkr barn- och Ungdomsmedicin inom nämnd 6 och 8 överförs i sin helhet till SÄS från och med Totalt 44,8 mnkr gynekologin inom Kungälv, Ale o Öckerö övergår efter upphandling till en privat vårdgivare från och med årsskiftet 2012 Utökade beställningar/satsningar övertagande av rehab, mödravård och ungdomsmottagningsverksamheten i Grästorps kommun inom nämndområde 9 totalt 4,2 mnkr övertagande av arbetsterapiverksamhet i Härryda kommun inom nämndområde 7 totalt 4,7 mnkr utökning inom barn- och ungdomsmedicin inom nämndområdena 5, 11 och 12 med totalt 3,8 mnkr 3 mödra- och barnspsykologtjänster i nämndområden 5,11 och 12 med totalt 2,0 mnkr Beställningen avseende mödrahälsovård och gynekologi i nämndområde 4 är inte klar. Det innebär att dessa verksamheter inte ingår i detaljbudget Det beslutade avdraget för konsulter, kurs- och konferenskostnader innebär en neddragning av ersättningen med 4,6 mnkr. Följer man politikens intentioner skulle uppdraget uppgå till 1,2 mnkr. Mellanskillnaden på 3,4 mnkr innebär en felaktig neddragning Se vidare under punkten 7.4 eget kapital. HSA kommer för avtalsperioden att av Primärvårdsförvaltningen beställa genomförandet av utbildningsuppdraget i en samlad studierektorsenhet med en årlig finansiering på 24,5 miljoner kronor. Som uppdragstagare får Primärvårdsförvaltningen i uppdrag att organisera, utveckla, administrera och bemanna studierektorsfunktionen för alla godkända vårdenheter inom VG Primärvård oavsett driftsform och geografisk lokalisering. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Långsiktigt mål:

20 Sida 17(23) En ekonomi som medger utveckling Nyckeltal Marknadsandel Eget kapital uppgå till 2 procent av regionintäkterna Andel enheter med nollresultat procent Strategier Öka förståelsen för och sprida kunskapen om varför kunder väljer oss Öka förståelsen bland alla anställda om vilka åtgärder som skapar intäkter Arbeta systematiskt med att ta tillvara på erfarenheter från enheter som lyckats vända negativa resultat till positiva Vidareutveckla arbetet med att sänka kostnader som inte går ut över vårdkvaliteten Arbetet med den nya affärsplanen och de övergripande målen är nu satta. Nu fortsätter arbetet med att bryta ner nyckeltalen till mätbara måltal. Den beställda primärvården kommer aktivt att arbeta med dessa under Ekonomiskt resultat Primärvården redovisar ett budgeterat nollresultat för Ett resultat som innebär en stor utmaning. Förändringar inom verksamheterna med både utökat uppdrag men framförallt neddragningar och införandet av ett nytt vårdinformationssystem gör att primärvården ansöker om att få nyttja eget kapital. I det budgeterade nollresultat har lagts in en extra intäkt på 17,3 mnkr för att matcha ansökan om att få ta det egna kapitalet i anspråk på 17,3 mnkr. Se nedan under punkt 7.4 Eget kapital. Det långsiktiga målet för den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen är: En ekonomi som medger utveckling. Måltalen är att uppnå 100 procent av den målrelaterade ersättningen i de fall där målrelaterad ersättning ingår i överenskommelserna samt att 100 procent av våra enheter ska uppvisa ett nollresultat. Vi ska också ha en hög produktivitet med en god intäkts- och kostnadskontroll. Beställd Primärvård Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Budget 2014 Regionintäkter 1 308, ,9 1310, ,9 Övriga intäkter 283,2 296,1 304,2 310,9

21 Sida 18(23) Summa Intäkter 1 591, ,0 1614, ,8 Personal , ,3-1041, ,8 Bemanningspersonal -4,5-3,3 0 0 Läkemedel -30,6-25,7-28,2-28,8 Medicinsk Service -38,3-34,5-34,2-35,0 Besöksströmmar (netto) 2,0 0,0 0 0 Hjälpmedel -118,1-176,8-197,0-201,4 Övriga kostnader -325,6-375,3-312,9-319,8 Summa Kostnader , , , ,8 Resultat 0 16,0 0 0 Budget 2014 Primärvården har ettåriga överenskommelser med de 12 beställarnämnderna. Inga förändringar av verksamheterna inför 2014 har aviserats varför 2013-års budget till 2014 räknats upp med ett index på 2,2 procent. 7.4 Eget kapital Primärvården har ett ingående eget kapital 1/ på 60,1 mnkr. Pga. av att förvaltningarna i regionen får behålla 2% av det erhållna regionbidraget som eget kapital har regionen under 2012 via resultatdispositioner tagit hem 28,4 mnkr till centrala ekonomi. Efter denna transaktion återstår det 31,7 mnkr som eget kapital för Beställd primärvård. Det prognostiserade resultatet för verksamheten 2012 är 16 mnkr. Det innebär att det prognostiserade egna kapitalet per 31/ är 47,7 mnkr. Ansökan om att få ta i anspråk eget kapital Vårdinformationssystem Primärvården har tillsammans med förvaltningen Habilitering och Hälsa beslutat om en uppgradering av primärvårdens vårdinformationssystem VISPH. På grund av ett överklagande har upphandlingen och införandet blivit försenat. Primärvården har tidigare haft ett beslut om att få använda eget kapital för införandet av ovanstående system men som en konsekvens av överklagandet har denna möjlighet inte kunnat utnyttjas. Under 2012 har en pilotstudie gjorts och införandet påbörjats vilket innebär att merparten av kostnaderna faller ut under 2013 och

22 Sida 19(23) Skyltar 2012 slogs de fem primärvårdsförvaltningarna i Västra Götaland ihop till en förvaltning. Detta innebär att namnet måste ändras. Primärvården har under året fått regionstyrelsens tillstånd att under 2013 byta namn till Närhälsan. Namnbytet innebär att samtliga skyltar för primärvårdens verksamheter behöver bytas ut vilket innebär en väsentlig kostnad för förvaltningen. Konsult, kurs- och konferenskostnader. Regionfullmäktige har fattat beslut om att samtliga förvaltningar ska minska sina kostnader för konsulter, kurs- och konferenser samt informationsmaterial. Primärvården ställer sig bakom beslutet men det belopp på drygt 4,6 mnkr som beräknats vara den beställda primärvårdens andel är felaktig, då beloppet baserar sig på medel som inte kommer från beställarnämnderna Exempel är statliga projektmedel, en intraprenadverksamhet (kursdoktorn) med egen resultat- och balansräkning mm. Tar man hänsyn till ovanstående felaktigheter bör primärvården minska sina kostnader med 1,2 mnkr. Puckelkostnader Vid pågående förhandlingar lyftes problemet med de puckelkostnader som uppstår i samband med de neddragningar som skall ske under Beställarna avvisade detta, vilket i praktiken innebär att man lag en beställningar som inte är finansierad, och pga. av detta hemställer förvaltningen att få använda det egna kapitalet för att täcka de puckelskostnader som uppstår vid neddragningarna under Med hänvisning till ovanstående hemställer primärvården om: - att få nyttja eget kapital med 6,9 mnkr för införandet av ett nytt vårdinformationssystem (VISPH) under att få nyttja eget kapital med 4,0 mnkr för byte av skyltar - att få nyttja eget kapital med 3,4 mnkr för att kompensera det felaktiga ekonomiska avdrag med 4,6 mnkr som gjorts av beställarnämnderna. - att få nyttja det egna kapitalet till att täcka befarade puckelkostnader under 2013 med 3,0 mnkr.

23 Sida 20(23) 7.5 Investeringar Enligt beslut i regionfullmäktige är den beställda primärvårdens investeringsutrymme (låneramar) för mnkr samt tidigare års odisponerade utrymme på 81 mnkr. Totalt 98 mnkr. Investeringsutrymmet avser både fastighets- och utrustningsinvesteringar. Arbetsinriktningen för förvaltningen är att verksamheten skall ha möjlighet att investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftbudgeten (avskrivning, räntor och hyror). Investeringsbehovet för beställd primärvård bedöms till 10 mnkr och avser medicinsk utrustning och inventarier. Investeringarna avser reinvesteringar samt nyinvesteringar främst i inventarier i samband med ombyggnationer av. Verksamheten planerar inte 2013 några fastighetsinvesteringar. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Primärvårdens uppdrag är att arbeta med psykisk ohälsa på primärvårdsnivå. Efterfrågan på psykosociala insatser är stor. Behovet har successivt ökat under flera år. Vilket innebär att psykosociala insatser inte alltid kan erbjudas så snabbt som önskvärt är. För verksamheterna inom beställd primärvård är det väl främst primärvårdsrehab som kommer i kontakt med patienter med psykisk ohälsa. Många patienter som söker för olika typer av kroppssmärta har ett grundproblem i att man inte mår så väl psykiskt. Flera rehabenheter har tillgång till psykologmedverkan. Viss gruppverksamhet såsom Grön rehab är en bra tillgång för personer som har svårt att finna sig tillrätta i annan verksamhet. Även de beställda verksamheter såsom VC hemlösa, Kris- och traumaenheten, resursenheten för vuxna flyktingar etc. gör stora insatser för det psykiska välbefinnandet mycket av verksamheten på dessa enheter är psykosocialt inriktad. Den specialiserade psykiatriska vården i VGR har inte möjlighet att ta emot de remitteringar som görs från primärvården i den utsträckning som är önskvärt, vilket innebär att många patienter som behandlas hos oss inte kan få tillgång till de specialiserade insatser som vi bedömer att de skulle behöva. Andelen barn med övervikt och fetma ska minska Våra Barn- och ungdomsmottagningar har arbete inriktat på barn med övervikt. Här sker ett samarbete med VGR:s övriga enheter som arbetar med barn och övervikt tex. "Runda barn teamet" på Drotting Silvias barn- och ungdomssjukhus

24 Sida 21(23) Antalet standardiserade och genomförda vårdprocesser ska öka Under 2012 har ett medicinskt råd för hela primärvården i VGR inrättats. Ett av deras viktigaste uppdrag är att se över och ta fram rutiner för framförallt de stora patientgrupperna inom primärvården. Vad gäller vårdprocesser, så är det viktigt då man tar fram nya standardiserade vårdplaner att hela vårdkedjan tas med och belyses och att samverkan mellan sluten och öppen vård sker. Patientens delaktighet i vården skall öka Se 3.1 ang. mål för delaktighet. Detta är en viktig fråga för primärvården, att patienten/barnen/föräldrarna känner delaktighet i behandling och beslut som tas om denna. Vi arbetar aktivt för att öka andelen som känner delaktighet. Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv Uppdraget till vår FoU enhet har ett klart budskap om att alltid ta med genusperspektivet i alla utvecklingsarbeten som görs. Även i all uppföljning där det är möjligt skall genusperspektivet redovisas och i det dagliga utvecklingsarbetet på enheten är det av vikt att ta hänsyn till jämlikhet och jämställdhet. Alla patienter skall erbjudas vård inom fastställda garantitider Se 3.1 och 4.3 Primärvården lever upp till fastställda garantitider idag. Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egenregi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Ännu är inte alla enheter inom beställd primärvård inlagda i regionens tillgänglighetsdatabas. Vårt mål är att alla enheter skall finnas med. Inför årsskiftet skall en mätning göras hur många av enheterna i beställd primärvård som finns med. Varje chef har uppdrag att hålla databasen uppdaterad då förändringar i verksamheten sker. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Inom förvaltningen hade kvinnor efter 2011 års löneöversyn var avslutad en medellön som var 66% av den genomsnittlige manliga medarbetaren. Den redovisade skillnaden i medellön mellan könen beror på att det finns en mycket ojämn könsfördelning inom förvaltningen. Stor del av de anställa männen finns i gruppen läkare. Läkare har jämfört med övriga yrkesgrupper en betydligt högre medellön varför skillnaden blir så stor. Gruppen läkare är den enda yrkeskategorin där förvaltningen har en jämställd könsfördelning, dvs. skillnaderna är mindre än 40/60 procent. Inom gruppen finns inga osakliga löneskillnader, dvs. de skillnader som finns kan förklaras på andra sätt med kön. Förvaltningen för varje år inför löneöversyn en lönekartläggning där förhållandena mellan olika yrkeskategorier analyseras jämfört med regionens önskvärda lönestruktur. Analys görs