Delårsrapport beställd primärvård mars 2013

Transkript

1 Sida 1(24) Delårsrapport beställd primärvård mars Sammanfattning och slutsats För 2013 har det upprättats fem Överenskommelser (ÖK) med de 12 Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN). Nya verksamheter i överenskommelserna för 2013 är Utväg i HSN 9 och 10, vilket är en verksamhet som är riktad till våld i nära relationer. HSN 10 har utökat sin beställning genom att inkludera rehabilitering, mödrahälsovård, ungdomsmottagning och dietist i Grästorps kommun. HSN 6 och 8 har beslutat att lyfta ut innevarande års beställning av barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet i Borås och Ulricehamn ur överenskommelsearbetet inför 2013, och att överföra driftsansvaret för barnmottagningarna till SÄS. Ett gediget plattformsarbete har pågått för att ge den nya förvaltningen en tydlig profil med nytt namn och en reviderad affärsplan etc. Under slutet av 2012 och början 2013 kommuniceras den gemensamma plattformen, den reviderade affärsplanen och vårt nya namn både internt och externt. Vårt långsiktiga mål är att utvecklas till en primärvård i världsklass genom ständiga förbättringar. Under våren har vi förberett oss inför namnbytet till Närhälsan den 15 april. Anledningen till att den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen byter namn till Närhälsan är att vi den 1 januari 2012 omorganiserades och gick från att vara fem primärvårdsförvaltningar till att bli en. Fem namn behövde därmed bli ett gemensamt. Namnet Närhälsan valdes då det bygger på två av våra viktigaste värden - närhet och hälsa. Utifrån vår reviderade affärsplan pågår arbetet med att ta fram lokala affärsplaner. För första gången genomförs under våren en kundenkät samtidigt på alla Närhälsans enheter. En av strategierna i den reviderade affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga förbättringar. Seminarier för alla chefer har genomförts i början av året och är det första steget för att förverkliga denna strategi. Teman är grundläggande förbättringskunskap, goda exempel och utbyte av erfarenheter med syfte att utveckla Närhälsan utifrån kundernas behov. Sjukvårdsrådgivningen (SVR) är en viktig ingång till sjukvården för många medborgare. Tyvärr har övergången till ett nytt telefonsystem för 1177 inneburit stora problem för patienter att kunna komma fram på telefon pga. tekniska problem. Upphörandet av annonsering i telefonkatalogens blå sidor om kontaktuppgifter till vårdcentraler och övriga vårdenheter kan innebära en ökning av samtalstrycket till SVR fr.o.m En viss minskning av prestationerna under 2013 kommer att ske, då vi fått en minskad beställning inom rehabilitering, mödrahälsovård och barn- och ungdomsmottagning. Asynja är en upphandlad tjänst för vårt nya vårdinformationssystem för Primärvård och Habilitering & Hälsa (Visph),Den första piloten i AsynjaVisph-projejktet startade i mars på rehabmottagningen och vårdcentralen i Tidaholm. Syftet är att utvärdera och kvalitetssäkra

2 Sida 2(24) det nya vårdinformationssystemet innan breddinförande. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så övertar primärvården kostnadsansvaret från beställarnämnderna för handikappshjälpmedel. En minskning av beställd primärvård har skett där de största förändringarna är rehabilitering i HSN 2,3 och 8 med 2,4 mnkr samt överföringen av BUM till SÄS med ca 44 mnkr. det finns även vissa utökningar av beställningen, se avsnitt 7. Periodens resultat uppgår till 1,8 mnkr vilket väl stämmer överens med föregående år för samma period, då det justerade resultatet uppgick till ca 0. Avvikelser mot periodens budget - 12,6 mnkr beror på att överenskommelsen avseende mödrahälsovård och gynekologi inom nämndsområde 4 inte var klar samt att större projekt inte budgeterades pga finansieringen inte var klar samt att det kan ligga en avvikelse i periodiseringen i budget jämfört utfall. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Vårt mål är att vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. Primärvården skall vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov samt upplevas av invånarna som det naturliga förstahandsvalet. Den vård vi ger skall präglas av hög kvalité, vara jämlik och jämställd samt följa Socialstyrelsens riktlinjer för God Vård. Arbete har pågått med att ta fram en ny gemensam affärsplan för hela förvaltningen. Den kommer att ha ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli kundens första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för Närhälsan. Den vård vi erbjuder, både de medicinska insatserna och den förbyggande hälsovården, har generellt en hög och jämn kvalitet med professionell personal som är välutbildad. Nya metoder för att för att involvera patienterna i utvecklingen av Närhälsan planeras. I vår genomförs den första enhetliga patientenkäten till samtliga enheter inom Närhälsan. Utifrån detta resultat kommer stöd att ges från utvecklingsavdelningen för att tillämpa lämpliga metoder för att öka patienternas känsla av delaktighet i vården. Fortsatt utbildning planeras för nyckelpersoner inom området service. Nyanställda chefer och medarbetare får utbildning i Närhälsans serviceguide som implementerades under Vid höstens seminarier för alla chefer kommer fokus att ligga på teori, goda exempel och möjlighet till erfarenhetsutbyte av metoder för att stärka patienters delaktighet i Närhälsan. Patientråd, fokusgrupp och annan metodik för kunddelaktighet kommer att presenteras. Enhetliga visitkort, kort för återbesök och provsvar mm är framtagna. Patientråd, fokusgrupp och annan metodik för kunddelaktighet kommer att presenteras och implementeras.

3 Sida 3(24) 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Vårt långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för verksamheten Strategier för detta är att vi: utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård har en hög serviceanda vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten Nyckeltal 2013 är: Rekommendationsgrad, följs utifrån vår egen Kundenkät, *måltal kvalitetsvärde 90 som rekommenderar sin vårdenhet Bemötande, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 95 som svarar ja eller helt och hållet Tillgänglighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90 som svarar utmärkt eller mycket bra Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90 som svarar ja eller helt och hållet Primärvården har en egen utarbetad kundenkät som följer den nationella patientenkätens prioriterade områden. Denna enkät genomförs för första gången inom alla enheter i Närhälsan under vecka och återkommer hösten *Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för resp svarsalternativ. I den Nationella patientenkäten presenteras resultaten på motsvarande sätt som PUK-värde, patientupplevd kvalitet. 3.3 Rättighetsfrågor Primärvårdens intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhet- funktions- och mångfallds-perspektivet i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. Vi är uppmärksamma på mångfald. Flera av de verksamheter som regleras av PVÖK är verksamheter som har uppdrag som riktar sig till invånare med behov utöver primärvårdens bastjänster exempelvis Kris- och traumaenheten, VC hemlösa, Sexualmedicinskt centrum, resursenheten för flyktingar, Haga missbruksenhet för gravida, Ätstörningsenheten Utväg (våld i nära relationer). Alla dessa verksamheter ger oss olika kunskap som påverkar vår förmåga att se och ta hänsyn till människors olika möjligheter och behov. Dessa verksamheters kunskap och erfarenheter är till nytta för all annan verksamhet och kunskapen spiller över till andra enheter. En serviceguide har tagits fram för förvaltningen. Här belyses vikten av bemötande i de olika

4 Sida 4(24) faserna vid ett besök på en mottagning. Serviceguiden är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar för alla våra invånare. Vår FoU enhet har uppdrag att alltid ta med fokus på genusperspektiv och jämställdhet i sitt forsknings- och utvecklingsarbete. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Överenskommelsen med de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna beskriver uppdraget för den anslagsfinansierade verksamheten. Arbetet med att implementera den nya affärsplanen pågår och förvaltningens mål, nyckeltal och strategier tydliggörs. Den fokuserar på en fortsatt utveckling av primärvården som den viktigaste delen i närhälsan för våra invånare. Affärsplanen lyfter fram de fyra fokusområdena Kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. Lokala affärsplaner ska upprättas på alla enheter. Under våren har vi förberett oss inför namnbytet till Närhälsan den 15 april. Anledningen till att den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen byter namn till Närhälsan är att vi den 1 januari 2012 omorganiserades och gick från att vara fem primärvårdsförvaltningar till att bli en. Fem namn behövde därmed bli ett gemensamt. Samtidigt har vi sedan september 2009 ett vårdval inom primärvården som innebär att vi inte längre är ensamma på primärvårdsmarknaden utan det finns idag flera aktörer. Primärvård är benämningen på en vårdnivå och ett allmänt tillgängligt begrepp som vi inte längre kan använda som namn. Närhälsan valdes då det bygger på två av våra viktigaste värden - närhet och hälsa. Internt har vi haft fokus på att skapa kännedom om det nya namnet, varför vi byter namn och dialog runt namnbytet i kombination med vår gemensamma plattform. Externt har skyltar upphandlats och en förkampanj om namnbytet har pågått i våra lokaler. Detta för att skapa kännedom hos våra patienter om namnbytet så att man inför namnbytet det 15 april känner sig trygg med att det är samma enhet, personal och huvudman som är kvar. Den 15 april börjar lanseringskampanjen i hela Västra Götalandsregionen. Med hjälp av utvecklingsavdelningen pågår ett utvecklande av det gemensamma systemet för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Chefsseminarier för drygt 300 chefer och arbetsledare genomfördes under februari och ska fortsättningsvis återkomma två gånger per år. Vid första tillfället gavs en gemensam bas om förbättringskunskap, flera chefer berättade om goda exempel på utvecklingsarbete från sina enheter och tillfälle gavs för dialog med kollegor. Vid mingelstationer gavs därefter mer information om specifika metoder för förbättrings- och effektiviseringsarbete. Vårt processarbete är fokuserat på att systematiskt utveckla enheterna, öka tillgängligheten,

5 Sida 5(24) förbättra omhändertagande, minska slöseri och göra rätt från början. Från de fem "gamla" primärvårdsförvaltningarna tas allt det goda utvecklingsarbete som pågått tillvara och samlas ihop i vår databas som verktyg för våra chefer att använda i sitt förbättringsarbete. Framtagande av ett gemensamt ledningssystem pågår för att fastställa grundprinciperna för ledning och verksamhet, ett system för ordning och reda och där våra styrdokument samlas. Primärvårdens nya hemsida är ett viktigt steg för att möjliggöra ordning och reda samt ge verksamheten ett redskap som gör det möjligt att få hjälp i olika frågor, hitta de dokument som man behöver etc. En chefläkaravdelning finns sedan våren 2012 där vi har samlat medicinsk kompetens för att säkerställa att vår vård är kvalitativt hög och säker. För utom sedvanliga chefläkarfrågor så finns kompetens knuten hit för att utveckla arbetet med avvikelsehantering och risk- och händelseanalys samt det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Primärvården är medlemmar i Den nationella organisationen "Hälsofrämjande sjukvård" vilket har som syfte att "främja utvecklingen av en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård med fokus på bästa möjliga hälsa för patienter, medarbetare och befolkning bra vård och hälsa för pengarna!" I det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet är vår Mödrahälsovård (MHV) och rehabverksamhet en viktig resurs. Ur forskningssynpunkt vet man att det är den tid i livet då man föder barn och har små barn som det är lättast att påverka livsstilsförändringar till ett mer hälsosamt liv. MHV utgör en viktig länk mellan BVC och kommunens insatser för familjen. Utveckling av familjecentraler är en prioriterad del från våra politiker där MHV är en naturlig del. Rehabområdet Våra rehabenheter är en fristående verksamhet dit invånarna kan söka direkt då de upplever problem i rörelseapparaten men blir också ofta remitterade från annan vårdgivare. Tillgängligheten till tidig rehabilitering är viktig då det kan förebygga framtida problem och sjukvårdskostnader. Inom rehabområdet är vi delaktiga i de arbetsgrupper som finns kring att utreda ett ev vårdval. Ett arbete med att utveckla och implementera evidensbaserade riktlinjer för sjukgymnastisk behandling i primärvård påbörjades hösten 2010 på initiativ av chefssjukgymnaster, med anledning av variation i behandling mellan olika enheter och avsaknad av evidensbaserade riktlinjer. Arbetet har fortlöpt och har utökats till att även omfatta riktlinjer för arbetsterapeuter i primärvård. Riktlinjerna tas fram med hjälp av systematiska sökningar i databaser, urval, kvalitetsgranskning av det vetenskapliga underlaget samt en evidensgradering enligt GRADE som görs i konsensusdiskussioner i arbetsgruppen. Extern granskning görs av disputerad sjukgymnast med spetskompetens i ämnet och slutversion tas fram i samråd med denne, samt revideras även efter "pilottestning" av kollegor i primärvården. För att öka acceptans, implementerbarhet och följsamhet till riktlinjerna har de gjorts kortfattade, anpassade till målgruppen, med sammanfattande behandlingsrekommendationer

6 Sida 6(24) enligt evidensstyrka med tydlig koppling till stödjande referenser, samt lämpliga KVÅ-koder (åtgärdskoder) så att behandling kan följas upp. Även rekommendationer kring lämpliga utfallsmått och mätinstrument har givits. Till riktlinjen har kopplats patientinformation och i vissa fall standardiserade enkla träningsprogram, som anpassas individuellt av behandlande sjukgymnast. Färdiga riktlinjer publiceras efterhand på för ändamålet skapad webbplats på intranätet - Webbplatsen är under revidering tillsammans med webbinformatör för att anpassas till det nya intranätet, dokumenten är under revidering pga. namnbytet, och en parallell webbplats är under uppbyggnad för arbetsterapeuter. Hittills har sju riktlinjer tagits fram, för de vanligaste diagnoser som patienter söker till sjukgymnast i primärvård för. Nytt vårdinformationssystem Asynja är en upphandlad tjänst för vårt nya vårdinformationssystem för Primärvård och Habilitering & Hälsa (Visph), med vissa komponenter tagna från TakeCare. I systemet har det också byggts in delar som är specifika för VGR för statistik, verksamhetsuppföljning och strukturerad vårddokumentation. Primärvårdens Beslutsgrupp IT fattade beslutet om upphäva beslutet om att uppgradera Journal III och Medidoc och att ett nytt vårdinformationssystem skulle upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling. Man beslutade också att nuvarande vårdinformationssystem skulle bytas ut successivt när det fanns ett avtal med en ny leverantör. Inför upphandlingen har man arbetat med förberedelser och utredningar kring allt som rör vårdinformation och dokumentation för primärvården och Handikappförvaltningen (nuv. Habilitering & Hälsa) i VISPH-projektet (VårdInformationsSystem Primärvård Handikappförvaltning). Det har handlat om att kartlägga arbetsflöden och rutiner för att kunna formulera kravspecifikationen på ett så bra sätt som möjligt. Primärvårdens och Handikappförvaltningens behov har varit styrande i upphandlingen. Arbetet med förberedelserna och så småningom införandet av ett gemensamt vårdinformationssystem för hela den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen och Handikappförvaltningen är det största regionövergripande projektet som genomförts i dessa förvaltningar och det kommer att krävas betydande ekonomiska och personella resurser under några år framöver. Totalt berörs användare av systemet. Ett förankringsarbete kommer att ske med utgångspunkt ifrån medarbetarnas förväntningar och farhågor. Chefen och den lokalt ITansvariga (LITA) på varje arbetsplats är viktiga nyckelpersoner när det gäller kommunikations- och förankringsarbetet. En projektgrupp har sedan våren 2011 arbetat i samverkan med en referensgrupp från verksamheten med att skapa förutsättningar för en strukturerad journal. Projektgruppen har inventerat de journalmallar som används idag och referensgruppen har arbetat med att ta fram

7 Sida 7(24) enhetliga mallar och termer som följer de ramar och riktlinjer som finns i Västra Götalandsregionens termarbete. Målet är att underlätta för en bra journaldokumentation och samtidigt kvalitetssäkra rapporteringen till kvalitetsregister och VG Primärvård. Den första piloten i Asynja Visph-projektet startade i mars på rehabmottagningen och vårdcentralen i Tidaholm. Syftet är att utvärdera och kvalitetssäkra det nya vårdinformationssystemet. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är: Utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård Utveckla gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar Vara del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass Utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte - "Akademi Närhälsa" Inför 2013 är nyckeltal för detta: Mätning och uppföljning av kvalitetsparametrar. Det pågår arbete för att ta fram relevanta mätetal för den beställda primärvården Mätning av kunden/patientens subjektiva hälsoupplevelse. Kundens subjektiva hälsoupplevelse ges svar på i primärvårdens egna kundenkät som genomförs två gånger per år med start v Mätning av nyckeltalet en lärande organisation görs första gången via den patient säkerhetskulturmätning som genomförs under våren Tre frågeområden - lärandefokus, gemensam vision och förändringsbenägenhet. Dessa mäts genom den patientsäkerhetskulturmätning som genomförs under våren God Vård I primärvårdsförvaltningen har vi under flera år arbetet med de sex områdena i God Vård. Säker vård Ett medicinskt råd finns som leds av våra chefsläkare. Här utvecklas PM och riktlinjer för att säkerställa våra vårdinsatser. MedControl är ett aktivt redskap i våra verksamheter. Antalet anmälningar som är vårdrelaterade följs upp av vår chefläkaravdelning. I förekommande fall görs Lex Maria anmälningar. Regelbundna träffar sker med patientnämnden som ger feedback på händelser och klagomål som kommit till deras kännedom. Genom förstärkning inom området patientsäkerhet, kommer vi att öka och förbättra risk- och händelse analyser Återkoppling, uppföljning och spridning av utredningar och kunskap som

8 Sida 8(24) chefsläkaravdelningen gjort sker i organisationen. Patientfokuserad vård Det processarbete som sker är i stor omfattning inriktat på patienten i fokus. Framtagandet av vår serviceguide har också förstärkt detta. Våra nyckeltal för bemötande, tillgänglighet och delaktighet är viktiga för att följa kunden/patientens upplevelse av omhändertagandet i primärvården. Kunskapsbaserad vård Våra medarbetare är välutbildade, har stora möjligheter till fort och fördjupningsutbildning. Genom olika utbildningsinsatser ges möjlighet att följa och ta del av nya rön och förändrade behandlingsrutiner. För primärvården är det en stor utmaning att kunna hålla verksamheten ajour inom det breda uppdrag som vi har. Därför är samverkan och goda kontakter mellan specialistvården och primärvården av stor vikt. I detta arbete har även sektorsråden en viktig funktion att fylla. Behovet av samordnade vårdplaner och behandlingsrutiner mellan specialistvård och primärvård är stort. Vår egen FoU är av betydelse för kunskapsutvecklingen. Antalet disputerad och doktorander har ökat i våra professioner. Vid halvårsskiftet 2012 var 265 olika pågående projekt registrerade av vår FoU enhet som rör allmänläkeri. Jämlik vård Se 3.3 Vård i rimlig tid Primärvården har under ett stort antal år arbetet med sin tillgänglighet. Idag kan alla våra kunder nå oss via telefon samma dag de behöver. Små verksamheter som inte har möjlighet att svara i telefon hela arbetsdagen har telefonsvarare och ringer tillbaka snarast utifrån kundens behov. Våra verksamheter som omfattas av vårdgaranti såsom beställd gynekologi, barn- och ungdomsmottagningarna (BUM) håller kravet om 60 dagar. Effektiv vård Här pågår ett ständigt arbete med processerna i verksamheterna för att ha en så effektiv verksamhet som möjligt. Att undvika dubbelarbete, inte slösa med kunden/patientens tid eller vår egen etc. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Vi arbetar ständigt med vår tillgänglighet. Målet är att uppfylla vårdgarantin till 100% eller den nivå som har beställts i ÖK. Merparten av våra verksamheter i beställd primärvård omfattas inte av den lagstadgade vårdgarantin. Men vi strävar efter att arbeta utan köer och att våra kunder/patienter skall få kontakt och besökstid till enheten utefter sina medicinska behov och önskemål. Telefontillgängligheten är mycket god. Vissa enheter har TeleQ och där följs tillgängligheten kontinuerligt. För BUM var

9 Sida 9(24) tillgängligheten 96 % under första kvartalet. För de 24 barnmorskemottagningarna som mäter telefontillgängligheten var den 96% under första kvartalet, och 88 % för gynmottagningarna. Flera av enheterna i den beställda primärvården är små, vilket innebär att telefontillgänglighet under hela öppettiden kan vara svår att erbjuda, men då finns telefonsvarare och möjlighet att meddela sig via hemsidan. Sjukvårdsrådgivningen (SVR) är en viktig ingång till sjukvården för många medborgare. Telefontillgängligheten till SVR mäts varje månad och sköts centralt på nationell nivå. Det finns numera inga nationellt fastställda tillgänglighetsmål utan varje landsting/region bestämmer sina mål. Inget nytt mål är bestämt för VGR ännu. Under januari, februari och mars gick landsting som är fullt anslutna till 1177-tjänsten (de som använder 1177 Rådgivningsstödet med integrerad telefonilösning) över till ett nytt telefonisystem. Övergången till det nya telefonsystemet har inneburit stora problem. Många samtal har inte kommit fram pga. av överbelastning, samtal är tappade i statistiken och vissa redovisas inte över huvud taget inte. Servicenivårena är konsekvent lägre än tidigare. Det är oklart vad som orsakat telefonproblemen och leverantören arbetar med frågan. Mätningarna för februari och mars är därför inte kvalitetssäkrade men i februari hade VGR en svarsfrekvens på 45 % inom 3 min och 74 % inom 9 min. Det var som vanligt en hög belastning pga. influensatider denna period. I januari hade vi 66 % inom 3 min och 90 % inom 9 min. Det nationella resultatet var i snitt 56 % respektive 82% under samma period. Fyra av hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg samt de två i Skaraborg kommer i juni skicka ut ett hushållsutskick. Utskicket kommer innehålla information om 1177, hänvisning till 1177.se samt kontaktuppgifter till vårdcentralerna i respektive område (enbart telefonnummer). Utskicket är en del i kommunikationen i och med att annonseringen i telefonkatalogens blå sidor upphörde Vi befarar att detta ytterligare kan öka söktrycket till SVR. Specialistmottagningarna inom BUM, Gynekologi samt Ätstörningsenheten i rapporterar månatligen besökstillgängligheten till SKL. För januari och februari visar mätningen en tillgänglighet på 99 % för båda månaderna. Barnmorskemottagningar och Vårdcentralen Hemlösa har omedelbar besökstillgänglighet utifrån kundens behov. För primärvårdsrehab i regionen ser det lite olika ut vad gäller tillgänglighet och hur man erbjuder tider. Allt ifrån drop-in varje dag till att man har tidsbeställd mottagning där patienten själv får beställa tid. För den specialicerade vården, gynekologi, barn- och ungdomsmottaging och ätstörningsmottagning, i Närhälsan är kravet 60 dagar till läkare. Vi når ett resultat på %. De patienter som inte kan få tid för besök inom rimlig tid utifrån behov, hänvisas till annan utförare enligt överenskommelse med HSN. För att regionen ska få del av kömiljardpengar så är målet för samtliga specialistmottagningar i regionen att % av patienterna ska få tid inom 60 dagar. Det är inga pengar som

10 Sida 10(24) primärvården får del av men för att VGR överhuvudtaget ska få del av några pengar så måste alla specialistmottagningar rapportera och nå upp till att minst 70 %, och helst 80 % av patienterna får tid till 1:a besök inom 60 dagar. Den lilla andel beställd gynekologi som finns hos oss tar emot det antal som beställts. Behovet av att kunna erbjuda mer gynekologisk mottagning är stort i Göteborg. Även Primärvårdsrehab har för liten kapacitet att ta emot alla som söker dit så hänvisning sker till annan utförare. Ett arbete pågår för att ta fram en gemensam struktur för vårt telefonsvarsystem. Kategorival och meddelanden mm kommer att bli enhetliga. Tanken är att man ska känna igen sig när man kontaktar någon av Närhälsans verksamheter och att vi ska ha en struktur som ger god service och är enkel och lätt att förstå. 4.4 Prestationer Periodutfall 2013 Nyckeltal Periodutfall 2012 Förändring i procent Kvinnor Män Totalt KvinnorMän Totalt Kvinnor Män Totalt prestationer Primärvård Besök hos VG PV Övrig PV Närhälsan S:a besök PV % - 8.7% - 7.3% Nyckeltal prestationer Primärvård Besök hos VG PV Övrig PV Närhälsan S:a besök PV Prognos Budget Utfall 2012 Avvikelse prognos/utfall antal % Avvikelse prognos/utfall procent Prestationerna beräknas bli något lägre 2013 jämfört mot 2012 pga den den totalt miskade beställningen. Prestationerna ligger relativt väl i jämförelse med budget (ett litet överskott). Riktade besparingar i årets överenskommelser gäller bl.a. rehabilitering i HSN 1, 2, 3 och 8 samt mödrahälsovård/ungdomsmottagning i HSN 1, 2 och 3. HSN 8 beställer inte längre flyktingverksamhet. HSN 6 och 8 har beslutat att lyfta ut innevarande års beställning av barnoch ungdomsmedicinsk verksamhet i Borås och Ulricehamn ur överenskommelsearbetet inför 2013, och att överföra driftsansvaret för barnmottagningarna till SÄS.

11 Sida 11(24) Nya verksamheter i överenskommelserna för 2013 är Utväg i HSN 9 och 10. HSN 10 har utökat sin beställning genom att inkludera rehabilitering, mödrahälsovård, ungdomsmottagning och dietist i Grästorps kommun. Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Budget Prognos Beställd primärvård mar mar Allmänläkarvård Läkarbesök MVC Läkarbesök i spec vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl MVC Sjukgymnastik Övriga besök i primärvården Övriga besök i spec vård Summa Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet har under första kvartalet 2013 fortgått i enlighet med den handlingsplan som upprättats för Utgångspunkten är de tre prioriterade områden, som nominerades utifrån resultatet i den första mätningen av patientsäkerhetskulturen De tre områdena är. Benägenheten att rapportera avvikelser, överföring av information och patienter samt högsta ledningens stöd. Bland aktiviteterna kan nämnas förnyad utbildning till chefer och medarbetare i avvikelsehantering och i systemet Medcontrol Pro, formerandet av gemensam struktur/arbetssätt för SVPL-Klara och återkoppling till ledningen av patientsäkerhetsberättelsen för Ärendehandläggningen kopplat till Lex Maria och klagomål från Socialstyrelsen har utgjort underlag för förbättringsarbete med inriktning på gemensamma riktlinjer. Utvecklingen av hemsidan är en viktig och pågående process för att sprida kunskap och dela erfarenheter. Förvaltningen har deltagit i det regiongemensamma patientsäkerhetsarbetet enligt plan med bl.a. Strama, NITHA (nationellt IT-stöd för händelseanalyser) och förberedelser för en ny patientsäkerhetskulturmätning i maj Medarbetarperspektivet Medarbetarna är Närhälsans främsta resurs. Vår framgång på en konkurrensutsatt marknad är helt och hållet beroende av hur våra medarbetare förhåller sig till sitt uppdrag. Sambandet mellan konkurrenskraft och medarbetarnas arbetsresultat kan inte nog förtydligas. Att vara medveten om att man som enskild medarbetare kan påverka verksamhetens framgång är en utmaning men kan också skapa ett stort engagemang. Strategier för att uppnå detta kan vara att verka för en hög ekonomiskt medvetenhet hos både chefer och medarbetare och att ha ett gott samverkansklimat på arbetsplatsen där alla medarbetare ser sig som viktiga medspelare i för att uppnå målet i affärsplanen. Närhälsans långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår

12 Sida 12(24) verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Organisationskultur Närhälsan ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill att våra patienter ska anse kännetecknar det bemötande de får när de besöker oss. Dessa gemensamma värderingar måste bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation. Under årets första månader har ett stödmaterial utarbetats som chefen kan använda i dialogen på arbetsplatsen kring kärnvärdena. Arbetet som varje arbetsplats genomför med syfte att implementera den gemensamma plattformen är en naturlig fortsättning på den utveckling som påbörjats genom Serviceguiden Ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Nya riktlinjer för beslutsfattande har fastställts av primärvårdsdirektören. I dessa klargörs tydligt olika chefsnivåers ansvar och befogenheter och det finns funktionsbeskrivningar för de olika uppdragen. Riktlinjerna ingår i förvaltningens ledningssystem. Vid årsskiftet genomfördes en omfattande kartläggning av cheferna och teamsamordnarnas psykosociala arbetamiljö. Kartläggningen initierades med anledning av den tillsyn som Arbetsmiljöverket genomförde i vårdvalsdelens av förvaltningen tidig höst Efter beslut i förvaltningsledningen omfattar kartläggningen även chefer och teamsamordnare. Kartläggningen genomfördes av företagshälsovården, Hälsa och Arbetslivet i samverkan med HR-avdelningen. Resultatet av kartläggningen har presenterats per primärvårdsområde för respektive primärvårdschef. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att våra chefer upplever ett mycket högt engagemang för sitt arbete och att de flesta upplever ett stort stöd från kollegor och överordnad chef. Utvecklingsområden är framför allt att man inte kan påverka mängden arbete och att det ofta förekommer störande avbrott. Resultatet av kartläggningen diskuteras nu först och främst i respektive lokal ledningsgrupp. Det är t ex av vikt att primärvårdschef tillsammans med underställd chef i de fall denne både har chefsskap för verksamhet och arbetar kliniskt, säkerställer att tillräckligt med tid avsätts för att kunna uppfylla chefsskapets alla delar. Nya chefer i Närhälsan ska få en god introduktion, både kring förvaltningsgemensamma frågor och i verksamhetsspecifika delar. Introduktionen ska alltid följas upp av närmaste chef. Med en väl genomförd introduktion ökar chefens möjligheter att bedriva en bra verksamhet. Under hösten 2012 sjösattes ett omfattande introduktionsprogram för nya chefer i vår

13 Sida 13(24) förvaltning. Även chefer som arbetat många år men som vill aktualisera sina kunskaper har kunnat delta. Introduktionen omfattar fem heldagar och områden som berörs är utveckling, ekonomi, grundläggande arbetsrätt, rekrytering, lönebildning, säkerthet, miljö och administrativ utveckling. Varje kurstillfälle har efterföljts av enkät där deltagare har fått uttrycka synpunkter. Generellt sett har utbildningarna varit mycket välbesökta och deltagarna har varit mycket nöjda. Ett resultat är också att nya chefer träffar stabschefer och direktör personligen på ett tidigt stadium i anställningen, vilket underlättar framtida kommunikation. Våra chefer ska vara goda kommunikativa ledare som uppmuntrar sina medarbetare till engagemang och delaktighet. Vi ska utveckla stöd för cheferna att föra förvaltningsledningens beslut och budskap ut i verksamheterna genom att ett kaskaderingssystem som fungerar. Under sista månaderna av 2012 startades Närhälsans nya chefsutvecklingsprogram. Programmet genomförs tillsammans med Tandvården och fokuserar specifikt på de särskilda förutsättningar som våra chefer inom konkurrensutsatta offentliga verksamheter verkar under. Utvärdering av det första programmet och planering av en ny omgång med start höst 2013 pågår. En viktig uppgift för alla chefer är att identifiera medarbetare som vill utvecklas och i längden ta på sig ett chefskap. Närhälsan är en stor förvaltning med möjlighet till en god intern ledarförsörjning dvs goda utvecklingsmöjligheter för våra medarbetare. En ökad rörlighet bland chefer inom förvaltningen är positivt. Då finns möjligheter till nya utmaningar för chefer och förvaltningen kan ta vara på chefer som vill utvecklas. Vi ska förstärka och tyddliggöra våra interna processer kring att identifiera och ta om hand medarbetare med intresse för chefskap och kring chefer som vill utvecklas vidare. Vi kan redan nu se en ökning av antalet medarbetare som anmäls till regionens Assessment Center med syfte att identifiera våra kommande ledartalanger Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare. Förvaltningen arbetar tillsammans med fackliga företrädare för ett nytt samverkansavtal där de grundläggande förutsättningarna för detta tydliggörs. Under våren pågår utbildning för chefer och fackliga företrädare i det nya samverkansavtalet. Vi ska utveckla ett relevant och attraktivt erbjudande för Närhälsan som arbetsgivare. När vi rekryterar nya medarbetare ska vi försäkra oss om att omtanke, pålitlighet och nytänkande finns med i kravspecifikationen för rekryteringen. Vi ska utveckla belöning och motivationssystem som stödjer affärsplanen. Lönekriterier ska ha en tydlig koppling till affärsplanen och de för verksamheten fastlagda målen. Samtliga medarbetare inom vår verksamhet ska ha en individuell utvecklingsplan. Utvecklingsplanen kan omfatta utbildningsinsatser men fokus ska alltid läggas på hur varje medarbetare individuellt ska bidra till att uppnå målen i affärsplanen.

14 Sida 14(24) Bra arbetsmiljö och god hälsa Att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor för Närhälsan. En hälsofrämjande arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten genom att Lägga en god grund för hälsa, välbefinnande och arbetsglädje och både medarbetare och chefer Stödja affärsplanen, serviceguiden och den gemensamma plattformen. Genom att utveckla Närhälsan till en hälsofrämjande arbetsplats läggs en grund för det hälsofrämjande arbete som ligger i Närhälsans uppdrag. På våra arbetsplatser ansvarar chefer för arbetet med arbetsmiljö och hälsa genom att sätta tydliga mål för verksamheten och skapa förutsättningar för ett delaktigt och ansvarstagande medarbetarskap. Chefer är goda förebilder och uppmuntrar hälsofrämjande arbetssätt och goda levnadsvanor. Våra medarbetare tar ansvar för sin hälsa och den gemensamma arbetsmiljön genom att vara delaktiga i sin egen och verksamhetens utveckling och att medverka i ett arbete med ständiga förbättringar. Förvaltningen bedriver ett systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete baserat på Västra Götalandsregionens personalvision och Policy för hälsa och arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att skapa en god och effektiv verksamhet. För att nå detta målet måste alla chefer i Närhälsan ha goda kunskaper om arbetsmiljöfrågor. En grundläggande utbildning genomförs under våren för de chefer och skyddsombud som saknar grundkompetens i frågan. Utbildningen kommer att finnas återkommande varje termin för att fånga upp nya chefer och skyddsombuds utbildningsbehov, samt för att verka för att en gemensam syn på t ex det systematiska arbetsmiljöarbetet implementeras i förvaltningen. Under 2012 utarbetades förvaltningsgemensamma rutiner för det systematiska arebetsmiljöarbetet. En spridning av dessa rutiner pågår i förvaltningens ledningsgrupper samt genom att ett omfattande stöd för både chefer och medarebetare finns på Närhälsans intranät. Kännetecken på hälsofrämjande arbetsplatser är att chef och medarbetare tillsammans aktivt arbetar med att stärka friskfaktorer och att reducera riskfaktorer på arbetsplatsen, kombinerat med att arbeta för att förebygga ohälsa och skador. Fokus i arbetsmiljöfrågorna ska ligga på det förebyggande arbetet. För att arbeta förebyggande krävs goda kunskaper hos chefer och medarbetare kring vilka faktorer som påverkar vår arbetsmiljö positivt. Dessa så kallade friskfaktorer enligt ska uppmärksammas och stärkas. Det krävs också ett systematiskt arbetssätt där risker för ohälsa identifieras på ett tidigt stadium, helst innan ohälsa uppstår. Närhälsan strävar efter att öka andelen medarbetare som är långtidsfriska, alltså har en hög frisknärvaro. Det är glädjande att se att sjukfrånvaron minskat 0,1% för den beställda primärvården jämfört med samma period Motsvarande uppföljning för regionen som helhet visar en ökning med 0,4%. Uppföljning av arbetsmiljö och hälsa har i de tidigare primärvårdsförvaltningarna gjorts genom olika former av medarbetarenkäter. Med enkäten som utgångspunkt genomförs

15 Sida 15(24) halvårsvis uppföljningar i form av arbetsmiljöronder. Under 2013 kommer en gemensam medarbetarenkät att genomföras inom hela VGR, vilken kommer att ligga till grund för Närhälsans fortsatta arbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver ständigt utvecklas inom förvaltningen Tryggad kompetensförsörjning Målet med Närhälsans kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. När kompetensförsörjningsbehovet är identifierat kan aktiviteter och insatser genomföras med fokus på t ex identifiera nya medarbetare attrahera nya medarbetare till Primärvården genomföra kvalitetssäkrade rekryteringar utveckla våra redan anställda medarbetare behålla medarbetare med unik kompetens avveckla Vi har stora möjligheter att identifiera nya medarbetare genom det omfattande antal studenter som vi varje år tar emot inom våra verksamheter. Det gäller i stort sett alla våra yrkeskategorier som har verksamhetsförlagd utbildning. I förvaltningens kompetensförsörjningsplan gör vi bedömningen att under perioden kommer personalbehovet minskar något. I beställd primärvård påverkas denna bedömning av hur framtida beställning utformas. Inom rehabverksamheten kan det inom 1-2 år genomföras ett vårdval som kan göra det svårt att analysera framtida behov. Kompetensförsörjningsbehoven varier mellan olika geografiska områden i vår förvaltning. Gynekologer är mycket svåra att rekrytera. I vissa delar av förvaltningen är läkarsekreterare och psykologer svåra att rekrytera. Läkarsekreterare har varit en prioriterad yrkesgrupp i regionens komptensförsörjningsarbete eftersom det redan för flera år sedan observerades att stora behov fanns. I och med att regionen har uppmärksammat och agerat i frågan har nu Borås Yrkeshögskola fått beviljat att starta upp en utbildning och i Göteborg fördubblas kapaciteten i och med att intagning kommer att ske två gånger per år Studierektorsenheten Från och med har Primärvårdsförvaltningen i Västra Götalandsregionen fått i

16 Sida 16(24) uppdrag att organisera, utveckla, administrera och bemanna en samlad studierektorsenhet för alla godkända vårdenheter inom VG Primärvård oavsett driftsform och geografisk lokalisering. Utbildningsuppdraget definieras i krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård och omfattar grund- och specialistutbildning för de professioner, som är verksamma vid vårdenheterna även för vårdenheter inom beställd primärvård. Beställningen av uppdraget lämnas av HSA, Vårdvalsenheten, för avtalsperioden Studierektorsenheten tillhör definitionsmässigt beställd primärvård och uppdraget ska genomföras konkurrensneutralt. Primärvårdsdirektören har organiserat studierektorsenheten inom HR-avdelningen, till vilken uppenbara kopplingar finns i frågor som förvaltningens arbete med kompetensförsörjning, utbildning och fortbildning. I dagsläget finns 26 personer och en samordnande studierektorschef direkt knutna till utbildningsuppdraget med studierektorer för AT-läkare, ST-läkare och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt administrativa assistenter. Därutöver finansieras ca 30 huvudhandledare på deltid inom uppdraget. Studierektorer har i några fall sin grundanställning vid privat vårdcentral. 5.2 Personal- och lönestruktur De regiongemensamma prioriterade yrkesgrupper är enligt definition kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning. I Närhälsan beställd vård är det barnmorskor, barnsjuksköterskor, SVR-sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymaster. Övriga grupper i Närhälsan beställd vård som inte är prioriterade enligt regionens definition är läkare, läkarsekreterare, undersköterskor, psykologer mm 1. Den sammantagna löneutvecklingen för de prioriterade grupperna i löneöversynen 2012 var 2,8 % och 817 kr. För övriga grupper 2,4 % och 830 kr. På helårsbasis är löneutvecklingen för de prioriterade grupperna 3,3 % och 959 kr. För övriga grupper 3,3 % och 1104 kr. De prioriterade yrkesgrupperna har sammantaget haft en högre procentuell löneutveckling än de övriga yrkesgrupperna men inte högre i kronor. Orsaken till detta är att det finns befattningsgrupper inom övriga t ex läkarna och psykologer som har en högre medellönenivå än befattningarna i priogrupperna. Specialistläkare och läkarsekreterare har utöver de regiongemensamt prioriterade grupperna prioriterats i löneöversyn Specialistläkarna är prioriterade av marknads skäl, dvs är en svårrekryterad grupp. Läkarsekreterarna är prioriterade på grund av att de har en nyckelposition på enheterna där deras roll inte bara består i att skriva utan även hantera behörigheter, inrapporteringar i systemet m.m. 2. Bland de prioriterade yrkesgrupperna finns barnmorska, barnsjuksköterska, SVRsjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Dessa yrkesgrupper utgör nyckelgrupper för den beställda primärvårdens verksamhet.

17 Sida 17(24) 5.4 Personalvolym Anställda per personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor , ,3 Undersköterskor m.fl. 84 3,9 96 4,4 Läkare 85 3, ,9 Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl Läkarsekreterare 116 5,4 97 4,5 Rehabilitering och förebyggande , ,6 Sjukhustekniker/labpersonal 1 0,05 1 0,05 Utbildning, kultur och fritid 3 0,09 2 0,09 Teknik, hantverkare ,139 Kök, städ, tvätt 2 0,09 3 0,09 Administration , ,8 Summa Personalvolymen för Närhälsan beställda del har totalt minskat något mellan mars 2012 och mars Antalet anställningar i mars 2013 är jämfört med mars 2012 då det var Antalet tillsvidareanställda och timanställda läkare har minskat. I samband med bildandet av den nya förvaltningen har antalet chefer ökat inom beställd vård på grund av den nya chefsstrukturen. Detta kan dock ses som en renodling av chefsuppdraget där personer som i de gamla förvaltningarna haft chefsuppdrag med inte fullt VPE, nu har fått en tydlig chefsroll med fullt ansvar. Det har skett två verksamhetsövergångar, Utväg i fd Skaraborg som omfattar sex personer samt Rehab /MVC i Grästorp omfattar ett tillskott på fem personer. BUM har minskat antalet anställda med 50 personer som gått över till Södra Älvsborgs Sjukhus då en organisationsförändring har skett på grund av förändrad beställning. Inom Rehab har vi ökat antalet tillsvidareanställda med 20 personer fördelat på alla områden och med olika befattningar. 20 personer med olika bakgrund, läkarsekreterare, sjuksköterska och chef har anställts på grund av Asynja Visph-projektet. Dessa personer kommer internt från VGPV. 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 7,1 14,2 7,2 Undersköterskor m.fl. 7,8 0 7,8 Läkare 2,6 1,3 2,2

18 Sida 18(24) Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl Läkarsekreterare 4,8 2,8 4,7 Rehabilitering och förebyggande 4,9 2,9 4,6 Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt 4,7 0 3,6 Administration 2,8 1,9 2,6 Summa 5,4 3,1 5,1 Förvaltningen arbetar aktivt med detta prioriterade mål. Västra Götalandsregionens måltal är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5 %. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50 %. Förvaltningens sjukfrånvaro är 5,1 %, vilket innebär en minskning med knappt 0,1 %. Det är långtidssjukfrånvaron som har minskat något. Regionens samlade sjukfrånvaro har under samma period ökat med 0,4%. Ytterligare insatser behöver genomföras för att bromsa utvecklingen av sjukfrånvaron. På individnivå kan t ex korttidsfrånvaro utredas med hjälp av företagshälsovård. Samarbetet med företagshälsovården kan också stödja arbetet med rehabiliteringsbehov. Rehabiliteringsplaner upprättas i samråd mellan medarbetaren och ansvarig chef. Förvaltningen ser över gemensamma rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete i samband med fövaltningsombildningen. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 5,4 5,5 Män 3,1 3,3 Totalt 5,1 5,2 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Kvinnor 39,2 40,1 Män 20,5 28,4 Totalt 37,8 39,2

19 Sida 19(24) 5.6 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2013 Periodutfall 2012 Prognos 2013 Dec 2012 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Periodutfallet i mars 2013 är något lägre jämfört med mars Även prognosen för 2013 är lägre jämfört med För Närhälsan är det ett prioriterat mål att minska beroendet av bemanningsföretag. Förvaltningen har hög användning av bemanningsföretag och detta påverkar våra verksamhetern inte bara ekonomiskt utan framför allt kvalitetsmässigt. Under årets första månader noterar förvaltningen en ökninga av användandet av bemanningsföretag vad gäller läkarsekreterartjänster. Detta kan knytas till det beskrivna kompetensförsörjningsbehovet (se 5.1.5). en handlingsplan för att minska beroendet av skrivtjänster ska utarbetas. Beslut om anlitande av bemanningsföretag tas av primärvårdsdirektör. Beslutsunderlag lämnas av resp chef vad gäller aktuell bemanning samt vilka åtgärder som vidtagits i verksamheten innan ansökan lämnas till direktören. Förvaltningen utreder för närvarande förutsättningarna för att införa en gemensam avropsorganisation av bemanningsföretag, framför allt med syfte att kvalitetssäkra processen samt att ha möjligheter att göra prioriteringar när företagen inte kan leverera. 6. Övrigt Närhälsan, beställd primärvård, arbetar inte med fler perspektiv är de som regionen har. 7. Ekonomiperspektivet Närhälsans ekonomiska förutsättningar och uppdrag för 2013 baseras på de överenskommelser som är tecknade med de 12 beställarnämnderna. Generellt har Närhälsan erhållit en uppräkning av ersättningsnivån med 1,8 procent med ett effektiviseringskrav på 0,7 procent vilket innebär nettopåslag med 1,1 procent. Förändrade uppdrag, ekonomiska neddragningar men också utökade beställningar inom några verksamheter gör att jämförelser mellan åren är vansklig. Vid ingången av 2013 saknades fortfarande en överenskommelse avseende mödrahälsovård och gynekologi inom nämndområde 4. I avvaktan på att en överenskommelse tecknas drivs verksamheten i samma omfattning som under 2012, vilket innebär att både uppdragets omfattning och de ekonomiska förutsättningarna är oklara. En större förändring gentemot 2012 är att närhälsan övertar kostnadsansvaret från beställarnämnderna för handikapphjälpmedel. Denna kostnad har tidigare varit kostnadsneutral för oss. Den nya internhyresmodellen har inneburit att Närhälsan får en ökad hyreskostnad med ca 4,3 mnkr. Av detta erhålls ett ägarbidrag motsvarande 2,7mnkr. Den faktiska hyresökningen blir då 1,6 mnkr per år. Internräntesänkningen innebar dessutom att

20 Sida 20(24) ersättningen från hälso- och sjukvårdsnämnderna reducerades med ca 1,1 mnkr. Nettoeffekten av dessa båda beslut ger ekonomiska konsekvenser motsvarande 2,7 mnkr. I praktiken innebär det personalneddragningar som i sin tur kan innebära problem med att uppfylla kraven i uppdragen. HSA har för avtalsperioden gett förvaltningen i uppdrag att organisera utbildningsuppdraget i en samlad studierektorsenhet med en årlig finansiering på 24,5 miljoner kronor. I uppdraget ingår att utveckla, administrera och bemanna studierektorsfunktionen för alla godkända vårdenheter inom VG Primärvård oavsett driftsform och geografisk lokalisering. Närhälsan har för verksamhetsåret 2013 rätt att använda eget kapital för införandet av vårdinformationssystemet Asynja/Visph, nya skyltar i samband med namnbyte, felaktigt avdrag avseende kostnader för konsulter, kurs- och konferenser samt merkostnader i samband med förändring av verksamhet motsvarande totalt 17,3 mnkr. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Långsiktigt mål: En ekonomi som medger utveckling Nyckeltal Marknadsandel Eget kapital uppgå till 2 procent av regionintäkterna Andel enheter med nollresultat procent Strategier Öka förståelsen för och sprida kunskapen om varför kunder väljer oss Öka förståelsen bland alla anställda om vilka åtgärder som skapar intäkter Arbeta systematiskt med att ta tillvara på erfarenheter från enheter som lyckats vända negativa resultat till positiva Vidareutveckla arbetet med att sänka kostnader som inte går ut över vårdkvaliteten Arbetet med den nya affärsplanen och de övergripande målen är nu satta. Nu fortsätter arbetet med att bryta ner nyckeltalen till mätbara måltal. Den beställda primärvården kommer aktivt att arbeta med dessa under Nyckeltal : Andel enheter med nollresultat procent Verksamheterna arbetar med ständiga förbättringar och med att förändra och få uppdrag, verksamhet och ekonomi i balans. Inom ledningsgrupperna för de olika verksamheterna arbetas med att hitta relevanta nyckeltal för respektive verksamhet. I och med sammanslagningen av de tidigare förvaltningarna harerfarenhetsutbyte och många goda exempel börjat ge resultat. Inom t ex rehabverksamheten arbetas intensivt med att förbereda sig inför ett eventuellt vårdval. De enheter som befarar ett underskott vid årets slut upprättar