Överenskommelse 2013 med Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 angående Mödrahälsovård

Transkript

1 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Styrelsen beställd primärvård Handläggare: Kerstin Torgeby, Primärvårdschef Överenskommelse 2013 med Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 angående Mödrahälsovård beslutade Styrelsen för beställd primärvård att anta förslag till vårdöverenskommelser för 2013 ( 85, PVB ). Det konstaterades då att frågan om Mödrahälsovårdsuppdraget i Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 krävde mer tid för diskussion om bland annat ersättningen för uppdraget, varför den delen lyftes ur huvudöverenskommelsen för fortsatt dialog. Efter ett antal möten mellan tjänstemän från Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg och samt avslutningsvis i medverkan av respektive ordförande föreligger nu ett förslag till överenskommelse angående Mödrahälsovården inom Hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Ärendet har varit föremål för behandling i s Centrala Samverkansgrupp. Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård föreslås besluta att godkänna förslag till överenskommelse 2013 angående Mödrahälsovård med Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 enligt föreliggande bilaga... Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bilaga: Minnesanteckningar från förhandlingsmöte avseende Mödrahälsovård i kommunerna Kungälv, Ale och Öckerö

2 Sidan 1 av 1 MINNESANTECKNINGAR Förhandlingsmöte avseende Mödrahälsovård i kommunerna Kungälv, Ale och Öckerö Närvarande Jan-Åke Simonsson Ordförande HSN 4 Jim Aleberg Ordförande Styrelsen för beställd Primärvård Ann-Christine Jenvén Primärvård Jan Aaby Ericsson Primärvård Anna Karlsson HSNK Ann-Marie Bodin HSNK Jasmina Mesihovic HSNK Följande har överenskommits mellan parterna: Parterna har enats om att styrelsen för beställd Primärvård åtar sig det fulla uppdraget för Mödrahälsovård år 2013 i nämndområdets kommuner Kungälv, Ale och Öckerö till en ersättning av 13 mnkr. Denna ersättning inbegriper utökade kostnader för hyrläkare (455 tkr) och puckelkostnader (800 tkr) som enligt primärvården uppstått i samband med att styrelsen förlorade gynekologiuppdraget i dessa kommuner vid årsskiftet 2012/2013. Skulle Primärvården under året ha möjlighet att anställa gynekologer och därmed inte längre vara i behov av bemanningsföretag och/eller ha möjlighet att reducera de s.k. puckelkostnaderna är parterna överens om att den extra ersättningen om 455 tkr respektive 800 tkr ska reduceras med mellanskillnaden. Parterna enades också om att, i enlighet med förslag från beställaren, genomföra en genomlysning av de faktiska kostnaderna för uppdraget, och en jämförelse mellan utförare med motsvarande verksamhetsuppdrag. För detta uppdrag kommer en arbetsgrupp att tillsättas under ledning av en representant från Regionstyrelsens controllerenhet. Arbetsgruppen består även av en företrädare från respektive part. Denna genomlysning skall ske inom de närmaste månaderna och skall ligga som grund inför 2014 års beställning av Mödrahälsovård inom HSN 4as nämndområde. Antecknat av Anna Karlsson & Jasmina Mesihovic Justeras: Jan-Åke Simonsson Ordförande HSN 4 Jim Aleberg Ordförande Styrelsen för beställd Primärvård

3 Primärvårdsområde SVR Primärvårdschef Christina Oscarson, Dnr PVB RAPPORT ANGÅENDE SAMORDNAD SJUKVÅRDSRÅDGIVNING I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Från är SVR 1177 organiserad inom primärvårdsförvaltningen som en gemensam verksamhet under Styrelsen för beställd vård. De fyra utbudspunkterna som finns i Alingsås, Göteborg, Skövde och Uddevalla har varsin verksamhetschef som tillsammans med primärvårdschefen utgör ledningsgrupp för SVR i regionen. Primärvårdschefen ingår i förvaltningsledningen. Övergripande mål/syfte Att erbjuda en rådgivningstjänst som upplevs som lättillgänglig Att ge medborgarna trygghet Att erbjuda medborgarna råd utifrån ett gemensamt beslutstöd, ett råd gäller Att informera medborgarna om vart man skall vända sig när man behöver söka vård Att vid behov lotsa medborgarna till rätt vårdnivå Uppdrag/Åtagande Sjukvårdsrådgivning dygnet runt, årets alla dagar, via telefonnummer 1177 Medicinsk bedömning baserat på ett nationellt, gemensamt beslutstödsystem Utifrån bedömt medicinskt behov ge råd om egenvård och/eller hänvisa till rätt vårdnivå Vid behov följa upp patienter som fått egenvårdsråd Vid bedömt behov av vårdbesök kunna erbjuda bokad tid på vårdcentral eller jourmottagning, alternativt föreslå direktbesök, alternativt kunna boka telefontid till sjuksköterska på vårdcentral. När bokning alternativt direkthänvisning sker ska efter bedömt behov och patientens medgivande, rådgivningsdokumentation göras/vara tillgänglig för mottagande vårdenhet. Upplysning om hälso- och sjukvårdens utbud Förmedla primärvårdens beredskapsjourer. I uppdraget ingår att förmedla läkare vid dödsfall utanför vårdinrättningar, utfärda dödsbevis samt akuta besök i hemmet och i kommunala boendeenheter. 1

4 Primärvårdsområde SVR Primärvårdschef Christina Oscarson, Dnr PVB Verksamhetsperspektivet Antal inkommande samtal till sjukvårdsrådgivningen ökar stadigt. Ett icke obetydligt antal samtal rings också ut från SVR. Det kan handla om konsultation med annan vårdenhet, söka beredskapsjour eller kontakter med läkemedelsverket. Uppföljningssamtal, dvs efter överenskommelse med den inringande följs samtalet upp med en ny telefonkontakt, har ett stort medicinskt patientsäkerhetsvärde och innebär även en trygghetsfaktor för patient/anhörig. Vår ambition är att öka antalet uppföljningssamtal ( idag 0,6%). Samtalsutveckling Inkommande samtal Besvarade inkl call back Summa ing.+utg samtal Callbackfunktionen innebär att den inringande behåller sin plats i kön men blir uppringd istället för att vänta kvar i telefonen. Tillgänglighet Inkomna samtal veckovis 2012 SVR VGR Inkomna samtal Vecka 2

5 Primärvårdsområde SVR Primärvårdschef Christina Oscarson, Dnr PVB Telefontillgängligheten varierar mellan olika dagar och olika perioder på året. Infektionsläget, övriga vårdens öppettider är exempel på faktorer som påverkar. Ett tydligt exempel är årets sista vecka 2012 när antalet inkommande samtal ökade till ca från att vanligtvis vara runt /vecka. I den gemensamma överenskommelsen för 2013 ingår att SVR ska fortsätta med samma lokala uppdrag som De lokala uppdragen ska hanteras dygnet om och utföras på samtliga utbudspunkter. Ett sådant exempel är Samverkande sjukvård som införts i Fyrbodal, där SVR är en viktig aktör tillsammans med kommun, övrig primärvård och den prehospitala ambulanssjukvården. Arbetet med lokala uppdrag påverkar och försämrar tillgängligheten i förhållande till det gemensamma åtagandet. Callback är en positiv servicefunktion för den inringande men kan påverka den medicinska patientsäkerheten, inte minst vid hög brådskegrad. Callbackfunktionen påverkar även tillgängligheten då tid åtgår till återuppringning. Det finns en felaktig och utbredd uppfattning hos både allmänhet och vårdpersonal att det är nödvändigt att gå vägen via SVR innan besök kan ske på akut/jourmottagning. Det är en gemensam uppgift för all hälso- och sjukvård att tillse att patienter får vård på rätt nivå och i rätt tid och att i största möjliga mån bidra till att patienter inte bollas runt i systemet. Förfarandet skapar dessutom onödiga köer hos SVR och påverkar tillgängligheten. Ett aktivt arbete har påbörjats för att informera både vårdgivare och medborgare i frågan. Bemanningen på SVR liksom olika typer av tekniska problem i telefonisystemet är också faktorer som inverkar på tillgängligheten. Medelväntetid Antal inkommande samtal resp. medelväntetid v :00 10 :48 09:36 08:24 07:12 06:00 04:48 03:36 02:24 01:12 00:00 3

6 Primärvårdsområde SVR Primärvårdschef Christina Oscarson, Dnr PVB jan febr mars april maj juni juli Servicenivå 1, dvs antal besvarade samtal inom 3 minuter aug sept okt nov dec jan febr mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec VGR nationellt VGR Nationellt jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan febr mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Servicenivå, dvs antal besvarade samtal inom 9 minuter Nationellt fastställda kvalitetsmått har funnits fram till årsskiftet 2012/2013 men från nyår är det upp till varje landsting/region att besluta om vilka uppföljningskriterier som ska gälla. Från primärvården ser vi det önskvärt med en kombination av kvantitets-och kvalitetsmått. Andel uppföljningssamtal och patientnöjdhet kan vara ett exempel på kvalitetsmått. I samverkansmöten mellan HSK och primärvården har diskuterats att skugga kvantitetsmålet 80% besvarade samtal inom 5 minuter, något som blir möjligt i och med införande av IP-telefoni. 4

7 Primärvårdsområde SVR Primärvårdschef Christina Oscarson, Dnr PVB Verksamhetsutveckling Tillsammans med förvaltningens logistiker har ledningsgruppen arbetat med produktions- och kapacitetsplanering, vilket ska resultera i en bemanningsplan som utifrån givna ekonomiska ramar ska ge en så optimal tillgänglighet som möjligt. I samband med den nya organisationen och uppdraget att införa gemensamma strategier och arbetssätt har rutiner för informationsöverföring satts under lupp. Expertgruppens synpunkter har inhämtats och ny rutin fastställts tillsammans med chefsläkare, Den är nu föremål för prövning av Datainspektionen och Socialstyrelsen. I väntan på svar överförs information (efter medgivande av patient) till jour/akutmottagningar antingen via förprogrammerad fax eller via telefon. Det finns ett starkt önskemål att SVR så fort som möjligt ska få tillgång till NPÖ för att därmed lösa frågan kring informationsöverföring av den medicinska bedömning som görs av SVR. Under 2012 har uppdraget att arbeta i gemensam kö genomförts. Från december 2012 sker detta dygnet om och innebär att ett inkommande samtal först kopplas till den geografiskt närmaste utbudspunkten. Om alla linjer där är upptagna kopplas samtalet omedelbart vidare till närmast tillgängliga telefonsjuksköterska i regionen. På regionnivå har därmed tillgängligheten förbättrats och har de senaste mätningarna legat bland de bästa i landet. En utredning angående antal utbudspunkter för SVR har genomförts på uppdrag av primärvårdsdirektören. Utredningen har analyserat konsekvenser av reducering utifrån perspektiven patient, verksamhet, medarbetare och ekonomi. Resultatet visar att det inte finns några tydliga vinster med reducering av antalet utbudspunkter. Beslut att bibehålla nuvarande antal utbudspunkter har fattats av primärvårdsdirektören. Tolkprojekt Tolkprojektet startade dec 2012 och fortsätter minst till och med maj månad Arabiskoch somalisktalande får kl varje dag via ett särskilt telefonnummer tillgång till telefontolk på sitt eget språk när man söker sig till SVR. Samarbete har skett med Kompetenscenter för jämlik vård, som tillsammans med kommunikatör har ansvarat för kommunikation till målgrupperna. Projektet riktar sig till arabisk- och somalisktalande i hela regionen. Under december månad inkom exvis 176 samtal, varav en majoritet var arabisktalande. En första utvärdering visar att tjänsten är uppskattad. Tolkprojektet är i linje med intentionerna i VGR:s budget 2013 och arbete pågår även på nationell nivå för att permanenta tjänsten. 5

8 Primärvårdsområde SVR Primärvårdschef Christina Oscarson, Dnr PVB Medborgarperspektivet Av de som ringer SVR är 44% i åldern år och 18% är äldre än 61 år. 47% ringer för egen del, 43% för sina barn och 10% för annan anhörig/bekant. Cirka 41 % av samtalen resulterar i ett råd och 37 % hänvisas till olika delar av primärvården. Av de ca 16% (ålder 0-120) som hänvisas till specialistsjukvård ges 8-9% rådet att söka akutmottagning direkt eller inom 12 timmar. Knappt 4% hänvisas till 112. Erfarenhetsmässigt vet vi att följsamheten till givna råd är mycket hög. Nöjd Användarindex, NAI En patientenkät i talsvaret för 1177 visar gott resultat för SVR i regionen. 91% upplever bra eller mycket bra bemötande av telefonsjuksköterskan, ungefär samma resultat föreligger beträffande att bli lyssnad på och förstådd. På frågan om sjuksköterskans kunskap i ärendet svarar 83% mycket bra eller bra. 87% är mycket nöjda eller nöjda med svaret man fått av SVR. På alla parametrar ligger VGR något högre än riksgenomsnittet. Mätningar visar att ca 85% är beredda att vänta upp till 10 minuter för att komma fram till Sjukvårdsrådgivningen. Medarbetarperspektiv Antalet årsarbetare har under ökat från 150 till 184 medarbetare. Utökningen har möjliggjorts tack vare den resursförstärkning som SVR fått 2011 och Sammanlagt finns idag cirka 220 medarbetare, varav de flesta har en deltidsanställning. Ingen medarbetare har en ofrivillig deltidsanställning. Medarbetarnas medelålder är relativt hög, något som är en naturlig konsekvens av krav på lång erfarenhet och vidareutbildning. Under 2011 nyanställdes 28 medarbetare medan 6 slutade, 3 gick i pension och 4 beviljades tjänstledighet nyanställdes 42 medarbetare. 8 gick till annan tjänst, 4 gick i pension och 3 beviljades tjänstledighet. 3 medarbetare blev långtidssjukskrivna. Rekryteringsprocessen kan vara långdragen och det krävs en längre introduktion för nyanställda bland annat när det gäller samtalsprocess och teknik. 6

9 Primärvårdsområde SVR Primärvårdschef Christina Oscarson, Dnr PVB Sjukvårdsrådgivningen är en tekniktät verksamhet, något som ställer stora krav på medarbetare. Driftsstörningar uppstår stundtals och påverkar direkt telefontillgängligheten. Litor, katalogansvariga och schemaplanerare finns på varje utbudspunkt. Dessutom finns gemensam objektförvaltare 0,75 tjänst. Ekonomi SVR fick under 2011 ett budgettillskott motsvarande 5 miljoner som under 2012 förstärktes till sammanlagt 20 miljoner. Budgeten för 2012 uppgick till ca 112,6 miljoner och för ,2 miljoner. Lönekostnaden utgörs av ca 85% av budgeten. Exempel på övriga kostnader är lokalhyra, IT, fortbildning och tolkprojekt. Kostnaden per samtal (ingående och utgående) under 2012 uppgick till ca 117 kronor. Från gäller målrelaterad ersättning motsvarande 3% av budgeten. Utgångspunkten är antalet besvarade samtal inom 3 minuter. Besvarade samtal Ersättning 50-59% 50% 60-64% 60% 65-69% 80% 70-74% 95% % Sammanfattning Sjukvårdsrådgivningen är en dygnetomverksamhet som bidrar till och underlättar möjligheterna att få vård i rätt tid och på rätt nivå. Följsamheten till givna råd är hög och tjänsten har en hög grad av nöjda användare. Vår målsättning och ambition är att en hög kvalité på rådgivningen och ett gott bemötande ska ge en upplevelse av pålitlighet och omtanke. Christina Oscarson tf primärvårdschef Sjukvårdsrådgivningen Västra Götalandsregionen 7

10 Sida 1(33) Delårsrapport beställd primärvård mars 2013 Styrelsen för beställd primärvård 2013 (Uppföljning 2013) Rapporten skapad av Camilla Karlsson, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning och slutsats För 2013 har det upprättats fem Överenskommelse (ÖK) med de 12 Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN). Nya verksamheter i överenskommelserna för 2013 är Utväg i HSN 9 och 10, vilket är en verksamhet som är riktad till våld i nära relationer. HSN 10 har utökat sin beställning genom att inkludera rehabilitering, mödrahälsovård, ungdomsmottagning och dietist i Grästorps kommun. HSN 6 och 8 har beslutat att lyfta ut innevarande års beställning av barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet i Borås och Ulricehamn ur överenskommelsearbetet inför 2013, och att överföra driftsansvaret för barnmottagningarna till SÄS. Ett gediget plattformsarbete har pågått för att ge den nya förvaltningen en tydlig profil med nytt namn, reviderad affärsplan etc. Under slutet av 2012 och början 2013 kommuniceras den gemensamma plattformen, den reviderade affärsplanen och vårt nya namn både internt och externt. Vårt långsiktiga mål är att utvecklas till en primärvård i världsklass genom ständiga förbättringar. Under våren har vi förberett oss inför namnbytet till den 15 april. Anledningen till att den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen byter namn till är att vi den 1 januari 2012 omorganiserades och gick från att vara fem primärvårdsförvaltningar till att bli en. Fem namn behövde därmed bli ett gemensamt. Namnet valdes då det bygger på två av våra viktigaste värden - närhet och hälsa. Utifrån vår reviderade affärsplan pågår arbetet med att ta fram lokala affärsplaner. För första gången genomförs under våren en kundenkät samtidigt på alla s enheter. En av strategierna i den reviderade affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga förbättringar. Seminarier för alla chefer har genomförts i början av året och är det första steget för att förverkliga denna strategi. Teman är grundläggande förbättringskunskap, goda exempel och utbyte av erfarenheter med syfte att utveckla utifrån kundernas behov. Sjukvårdsrådgivningen (SVR) är en viktig ingång till sjukvården för många medborgare. Tyvärr har övergången till ett nytt telefonsystem för 1177 inneburit stora problem för patienter att kunna komma fram på telefon pga. tekniska problem. Upphörandet av annonsering i telefonkatalogens blå sidor om kontaktuppgifter till vårdcentraler och övriga vårdenheter kan innebära en ökning av samtalstrycket till SVR fr.o.m En viss minskning av prestationerna under 2013 kommer att ske, då vi fått en minskad

11 Sida 2(33) beställning inom rehabilitering, mödrahälsovård och barn- och ungdomsmottagning. Asynja är en upphandlad tjänst för vårt nya vårdinformationssystem för Primärvård och Habilitering & Hälsa (Visph), den första piloten i AsynjaVisph-projektet startade i mars på rehabmottagningen och vårdcentralen i Tidaholm. Syftet är att utvärdera och kvalitetssäkra det nya vårdinformationssystemet innan breddinförande. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så övertar primärvården kostnadsansvaret från beställarnämnderna för handikappshjälpmedel. En minskning av beställd primärvård har skett där de största förändringarna är rehabilitering i HSN 2,3 och 8 med 2,4 mnkr samt överföringen av BUM till SÄS med ca 44 mnkr. det finns även vissa utökningar av beställningen, se avsnitt 7. Periodens resultat uppgår till 1,8 mnkr vilket väl stämmer överens med föregående år för samma period, då det justerade resultatet uppgick till ca 0. Avvikelser mot periodens budget - 12,6 mnkr beror på att överenskommelsen avseende mödrahälsovård och gynekologi inom nämndsområde 4 inte var klar samt att större projekt inte budgeterades pga finansieringen inte var klar samt att det kan ligga en avvikelse i periodiseringen i budget jämfört utfall. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Vårt mål är att vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. Primärvården skall vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov samt upplevas av invånarna som det naturliga förstahandsvalet. Den vård vi ger skall präglas av hög kvalité, vara jämlik och jämställd samt följa Socialstyrelsens riktlinjer för God Vård. Arbete har pågått med att ta fram en ny gemensam affärsplan för hela förvaltningen. Den kommer att ha ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli kundens första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för den offentliga primärvården. Den vård vi erbjuder, både de medicinska insatserna och den förebyggande hälsovården, har generellt en hög och jämn kvalitet med professionell personal som är välutbildad. Nya metoder för att för att involvera patienterna i utvecklingen av planeras. I vår genomförs den första enhetliga patientenkäten till samtliga enheter inom. Utifrån detta resultat kommer stöd att ges från utvecklingsavdelningen för att tillämpa lämpliga metoder för att öka patienternas känsla av delaktighet i vården. Fortsatt utbildning planeras för nyckelpersoner inom området service. Nyanställda chefer och medarbetare får utbildning i s serviceguide som implementerades under 2011.

12 Sida 3(33) Vid höstens seminarier för alla chefer kommer fokus att ligga på teori, goda exempel och möjlighet till erfarenhetsutbyte av metoder för att stärka patienters delaktighet i. Patientråd, fokusgrupp och annan metodik för kunddelaktighet kommer att presenteras. Enhetliga visitkort, kort för återbesök och provsvar mm är framtagna. Patientråd, fokusgrupp och annan metodik för kunddelaktighet kommer att presenteras och implementeras. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Vårt långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för verksamheten Strategier för detta är att vi: utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård har en hög serviceanda vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten Nyckeltal 2013 är: Rekommendationsgrad, följs utifrån vår egen Kundenkät, *måltal kvalitetsvärde 90 som rekommenderar sin vårdenhet Bemötande, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 95 som svarar ja eller helt och hållet Tillgänglighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90 som svarar utmärkt eller mycket bra Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90 som svarar ja eller helt och hållet Primärvården har en egen utarbetad kundenkät som följer den nationella patientenkätens prioriterade områden. Denna enkät genomförs för första gången inom alla enheter i under vecka och återkommer hösten *Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för respektive svarsalternativ. I den Nationella patientenkäten presenteras resultaten på motsvarande sätt som PUK-värde, patientupplevd kvalitet. 3.3 Rättighetsfrågor Primärvårdens intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhet- funktions- och mångfalds-perspektivet i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet.

13 Sida 4(33) Vi är uppmärksamma på mångfald. Flera av de verksamheter som regleras av PVÖK är verksamheter som har uppdrag som riktar sig till invånare med behov utöver primärvårdens bastjänster exempelvis Kris- och traumaenheten, VC hemlösa, Sexualmedicinskt centrum, resursenheten för flyktingar, Haga missbruksenhet för gravida, Ätstörningsenheten Utväg (våld i nära relationer). Alla dessa verksamheter ger oss olika kunskap som påverkar vår förmåga att se och ta hänsyn till människors olika möjligheter och behov. Dessa verksamheters kunskap och erfarenheter är till nytta för all annan verksamhet och kunskapen spiller över till andra enheter. En serviceguide har tagits fram för förvaltningen. Här belyses vikten av bemötande i de olika faserna vid ett besök på en mottagning. Serviceguiden är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar för alla våra invånare. Vår FoU enhet har uppdrag att alltid ta med fokus på genusperspektiv och jämställdhet i sitt forsknings- och utvecklingsarbete. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Överenskommelsen med de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna beskriver uppdraget för den anslagsfinansierade verksamheten. Arbetet med att implementera den nya affärsplanen pågår. Lokala affärsplaner ska upprättas på alla enheter. Affärsplan att fastställas där förvaltningens mål, nyckeltal och strategier tydliggörs. Den fokuserar på en fortsatt utveckling av primärvården som den viktigaste delen i närhälsan för våra invånare. Affärsplanen lyfter fram de fyra fokusområdena Kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. Under våren har vi förberett oss inför namnbytet till den 15 april. Anledningen till att den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen byter namn till är att vi den 1 januari 2012 omorganiserades och gick från att vara fem primärvårdsförvaltningar till att bli en. Fem namn behövde därmed bli ett gemensamt. Samtidigt har vi sedan september 2009 ett vårdval inom primärvården som innebär att vi inte längre är ensamma på primärvårdsmarknaden utan det finns idag flera aktörer. Primärvård är benämningen på en vårdnivå och ett allmänt tillgängligt begrepp som vi inte längre kan använda som namn. valdes då det bygger på två av våra viktigaste värden - närhet och hälsa. Internt har vi haft fokus på att skapa kännedom om det nya namnet, varför vi byter namn och dialog runt namnbytet i kombination med vår gemensamma plattform.

14 Sida 5(33) Externt har skyltar upphandlats och en förkampanj om namnbytet har pågått i våra lokaler. Detta för att skapa kännedom hos våra patienter om namnbytet så att man inför namnbytet det 15 april känner sig trygg med att det är samma enhet, personal och huvudman som är kvar. Den 15 april börjar lanseringskampanjen i hela Västra Götalandsregionen. Med hjälp av utvecklingsavdelningen pågår ett utvecklande av det gemensamma systemet för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Chefsseminarier för drygt 300 chefer och arbetsledare genomfördes under februari och ska fortsättningsvis återkomma två gånger per år. Vid första tillfället gavs en gemensam bas om förbättringskunskap, flera chefer berättade om goda exempel på utvecklingsarbete från sina enheter och tillfälle gavs för dialog med kollegor. Vid mingelstationer gavs därefter mer information om specifika metoder för förbättrings- och effektiviseringsarbete. Vårt processarbete är fokuserat på att systematiskt utveckla enheterna, öka tillgängligheten, förbättra omhändertagande, minska slöseri och göra rätt från början. Från de fem "gamla" primärvårdsförvaltningarna tas allt det goda utvecklingsarbete som pågått tillvara och samlas ihop i vår databas som verktyg för våra chefer att använda i sitt förbättringsarbete. Framtagande av ett gemensamt ledningssystem pågår för att fastställa grundprinciperna för ledning och verksamhet, ett system för ordning och reda och där våra styrdokument samlas. Primärvårdens nya hemsida är ett viktigt steg för att möjliggöra ordning och reda samt ge verksamheten ett redskap som gör det möjligt att få hjälp i olika frågor, hitta de dokument som man behöver etc. En chefläkaravdelning finns sedan våren 2012 där vi har samlat medicinsk kompetens för att säkerställa att vår vård är kvalitativt hög och säker. För utom sedvanliga chefläkarfrågor så finns kompetens knuten hit för att utveckla arbetet med avvikelsehantering och risk- och händelseanalys samt det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Primärvården är medlemmar i Den nationella organisationen "Hälsofrämjande sjukvård" vilket har som syfte att "främja utvecklingen av en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård med fokus på bästa möjliga hälsa för patienter, medarbetare och befolkning bra vård och hälsa för pengarna!" I det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet är vår Mödrahälsovård (MHV) och rehabverksamhet en viktig resurs. Ur forskningssynpunkt vet man att det är den tid i livet då man föder barn och har små barn som det är lättast att påverka livsstilsförändringar till ett med hälsosamt liv. MHV utgör en viktig länk mellan BVC och kommunens insatser för familjen. Utveckling av familjecentraler är en prioriterad del från våra politiker där MHV är en naturlig del. Rehabområdet Våra rehabenheter är en fristående verksamhet dit invånarna kan söka direkt då de upplever problem i rörelseapparaten men blir också ofta remitterade från annan vårdgivare. Tillgängligheten till tidig rehabilitering är viktig då det kan förebygga framtida problem och

15 Sida 6(33) sjukvårdskostnader. Inom rehabområdet är vi delaktiga i de arbetsgrupper som finns kring att utreda ett ev vårdval. Ett arbete med att utveckla och implementera evidensbaserade riktlinjer för sjukgymnastisk behandling i primärvård påbörjades hösten 2010 på initiativ av chefssjukgymnaster, med anledning av variation i behandling mellan olika enheter och avsaknad av evidensbaserade riktlinjer. Arbetet har fortlöpt och har utökats till att även omfatta riktlinjer för arbetsterapeuter i primärvård. Riktlinjerna tas fram med hjälp av systematiska sökningar i databaser, urval, kvalitetsgranskning av det vetenskapliga underlaget samt en evidensgradering enligt GRADE som görs i konsensusdiskussioner i arbetsgruppen. Extern granskning görs av disputerad sjukgymnast med spetskompetens i ämnet och slutversion tas fram i samråd med denne, samt revideras även efter "pilottestning" av kollegor i primärvården. För att öka acceptans, implementerbarhet och följsamhet till riktlinjerna har de gjorts kortfattade, anpassade till målgruppen, med sammanfattande behandlingsrekommendationer enligt evidensstyrka med tydlig koppling till stödjande referenser, samt lämpliga KVÅ-koder (åtgärdskoder) så att behandling kan följas upp. Även rekommendationer kring lämpliga utfallsmått och mätinstrument har givits. Till riktlinjen har kopplats patientinformation och i vissa fall standardiserade enkla träningsprogram, som anpassas individuellt av behandlande sjukgymnast. Färdiga riktlinjer publiceras efterhand på för ändamålet skapad webbplats på intranätet - Webbplatsen är under revidering tillsammans med webbinformatör för att anpassas till det nya intranätet, dokumenten är under revidering pga. namnbytet, och en parallell webbplats är under uppbyggnad för arbetsterapeuter. Hittills har sju riktlinjer tagits fram, för de vanligaste diagnoser som patienter söker till sjukgymnast i primärvård för. De inkluderar ospecifik ländryggssmärta, nacksmärta, subakromiell smärta, lateral epikondylalgi, PFSS, hälsenebesvär och spänningshuvudvärk. Webbplatsen innehåller även andra dokument och många länkar till andra riktlinjer och evidenskällor relevanta för sjukgymnaster. Nytt vårdinformationssystem Asynja är en upphandlad tjänst för vårt nya vårdinformationssystem för Primärvård och Habilitering & Hälsa (Visph), med vissa komponenter tagna från TakeCare. I systemet har det också byggts in delar som är specifika för VGR för statistik, verksamhetsuppföljning och strukturerad vårddokumentation. Primärvårdens Beslutsgrupp IT fattade beslutet om upphäva beslutet om att uppgradera Journal III och Medidoc och att ett nytt vårdinformationssystem skulle upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling. Man beslutade också att nuvarande vårdinformationssystem

16 Sida 7(33) skulle bytas ut successivt när det fanns ett avtal med en ny leverantör. Inför upphandlingen har man arbetat med förberedelser och utredningar kring allt som rör vårdinformation och dokumentation för primärvården och Handikappförvaltningen (nuv. Habilitering & Hälsa) i VISPH-projektet (VårdInformationsSystem Primärvård Handikappförvaltning). Det har handlat om att kartlägga arbetsflöden och rutiner för att kunna formulera kravspecifikationen på ett så bra sätt som möjligt. Primärvårdens och Handikappförvaltningens behov har varit styrande i upphandlingen. Arbetet med förberedelserna och så småningom införandet av ett gemensamt vårdinformationssystem för hela den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen och Handikappförvaltningen är det största regionövergripande projektet som genomförts i dessa förvaltningar och det kommer att krävas betydande ekonomiska och personella resurser under några år framöver. Totalt berörs användare av systemet. Ett förankringsarbete kommer att ske med utgångspunkt ifrån medarbetarnas förväntningar och farhågor. Chefen och den lokalt ITansvariga (LITA) på varje arbetsplats är viktiga nyckelpersoner när det gäller kommunikations- och förankringsarbetet. En projektgrupp har sedan våren 2011 arbetat i samverkan med en referensgrupp från verksamheten med att skapa förutsättningar för en strukturerad journal. Projektgruppen har inventerat de journalmallar som används idag och referensgruppen har arbetat med att ta fram enhetliga mallar och termer som följer de ramar och riktlinjer som finns i Västra Götalandsregionens termarbete. Målet är att underlätta för en bra journaldokumentation och samtidigt kvalitetssäkra rapporteringen till kvalitetsregister och VG Primärvård. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är: Utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård Utveckla gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar Vara del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass Utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte - "Akademi Närhälsa" Inför 2013 är nyckeltal för detta: Mätning och uppföljning av kvalitetsparametrar. Det pågår arbete för att ta fram relevanta mätetal för den beställda primärvården

17 Sida 8(33) Mätning av kunden/patientens subjektiva hälsoupplevelse. Kundens subjektiva hälsoupplevelse ges svar på i primärvårdens egna kundenkät som genomförs två gånger per år med start v Mätning av nyckeltalet en lärande organisation görs första gången via den patient säkerhetskulturmätning som genomförs under våren Tre frågeområden - lärandefokus, gemensam vision och förändringsbenägenhet. Dessa mäts genom den patientsäkerhetskulturmätning som genomförs under våren God Vård I Primärvårdsförvaltningen har vi under flera år arbetet med de sex områdena i God Vård. Säker vård Ett medicinskt råd finns som leds av våra chefsläkare. Här utvecklas PM och riktlinjer för att säkerställa våra vårdinsatser. MedControl är ett aktivt redskap i våra verksamheter. Antalet anmälningar som är vårdrelaterade följs upp av vår chefläkaravdelning. I förekommande fall görs Lex Maria anmälningar. Regelbundna träffar sker med patientnämnden som ger feedback på händelser och klagomål som kommit till deras kännedom. Genom förstärkning inom området patientsäkerhet, kommer vi att öka och förbättra risk- och händelse analyser Återkoppling, uppföljning och spridning av utredningar och kunskap som chefsläkaravdelningen gjort sker i organisationen. Patientfokuserad vård Det processarbete som sker är i stor omfattning inriktat på patienten i fokus. Framtagandet av vår serviceguide har också förstärkt detta. Våra nyckeltal för bemötande, tillgänglighet och delaktighet är viktiga för att följa kunden/patientens upplevelse av omhändertagandet i primärvården. Kunskapsbaserad vård Våra medarbetare är välutbildade, har stora möjligheter till fort och fördjupningsutbildning. Genom olika utbildningsinsatser ges möjlighet att följa och ta del av nya rön och förändrade behandlingsrutiner. För primärvården är det en stor utmaning att kunna hålla verksamheten ajour inom det breda uppdrag som vi har. Därför är samverkan och goda kontakter mellan specialistvården och primärvården av stor vikt. I detta arbete har även sektorsråden en viktig funktion att fylla. Behovet av samordnade vårdplaner och behandlingsrutiner mellan specialistvård och primärvård är stort. Vår egen FoU är av betydelse för kunskapsutvecklingen. Antalet disputerad och doktorander har ökat i våra professioner. Vid halvårsskiftet 2012 var 265 olika pågående projekt registrerade av vår FoU enhet som rör allmänläkeri.

18 Sida 9(33) Jämlik vård Se 3.3 Vård i rimlig tid Primärvården har under ett stort antal år arbetet med sin tillgänglighet. Idag kan alla våra kunder nå oss via telefon samma dag de behöver. Små verksamheter som inte har möjlighet att svara i telefon hela arbetsdagen har telefonsvarare och ringer tillbaka snarast utifrån kundens behov. Våra verksamheter som omfattas av vårdgaranti såsom beställd gynekologi, barn- och ungdomsmottagningarna (BUM) håller kravet om 60 dagar. Effektiv vård Här pågår ett ständigt arbete med processerna i verksamheterna för att ha en så effektiv verksamhet som möjligt. Att undvika dubbelarbete, inte slösa med kunden/patientens tid eller vår egen etc. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Vi arbetar ständigt med vår tillgänglighet. Målet är att uppfylla vårdgarantin till 100% eller den nivå som har beställts i ÖK. Merparten av våra verksamheter i beställd primärvård omfattas inte av den lagstadgade vårdgarantin. Men vi strävar efter att arbeta utan köer och att våra kunder/patienter skall få kontakt och besökstid till enheten utefter sina medicinska behov och önskemål. Telefontillgängligheten är mycket god. Vissa enheter har TeleQ och där följs tillgängligheten kontinuerligt. För BUM var tillgängligheten 96 % under första kvartalet. För de 24 barnmorskemottagningarna som mäter telefontillgängligheten var den 96% under första kvartalet, och 88 % för gynmottagningarna. Flera av enheterna i den beställda primärvården är små, vilket innebär att telefontillgänglighet under hela öppettiden kan vara svår att erbjuda, men då finns telefonsvarare och möjlighet att meddela sig via hemsidan. Sjukvårdsrådgivningen (SVR) är en viktig ingång till sjukvården för många medborgare. Telefontillgängligheten till SVR mäts varje månad och sköts centralt på nationell nivå. Det finns numera inga nationellt fastställda tillgänglighetsmål utan varje landsting/region bestämmer sina mål. Inget nytt mål är bestämt för VGR ännu. Under januari, februari och mars gick landsting som är fullt anslutna till 1177-tjänsten (de som använder 1177 Rådgivningsstödet med integrerad telefonilösning) över till ett nytt telefonisystem. Övergången till det nya telefonsystemet har inneburit stora problem. Många samtal har inte kommit fram pga. av överbelastning, samtal är tappade i statistiken och vissa redovisas inte över huvud taget inte. Servicenivårena är konsekvent lägre än tidigare. Det är oklart vad som orsakat telefonproblemen och leverantören arbetar med frågan. Mätningarna för februari och

19 Sida 10(33) mars är därför inte kvalitetssäkrade men i februari hade VGR en svarsfrekvens på 45 % inom 3 min och 74 % inom 9 min. Det var som vanligt en hög belastning pga. influensatider denna period. I januari hade vi 66 % inom 3 min och 90 % inom 9 min. Det nationella resultatet var i snitt 56 % respektive 82% under samma period. Fyra av hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg samt de två i Skaraborg kommer i juni skicka ut ett hushållsutskick. Utskicket kommer innehålla information om 1177, hänvisning till 1177.se samt kontaktuppgifter till vårdcentralerna i respektive område (enbart telefonnummer). Utskicket är en del i kommunikationen i och med att annonseringen i telefonkatalogens blå sidor upphörde Vi befarar att detta ytterligare kan öka söktrycket till SVR. Specialistmottagningarna inom BUM, Gynekologi samt Ätstörningsenheten i rapporterar månatligen besökstillgängligheten till SKL. För januari och februari visar mätningen en tillgänglighet på 99 % för båda månaderna. Barnmorskemottagningar och Vårdcentralen Hemlösa har omedelbar besökstillgänglighet utifrån kundens behov. För Primärvårdsrehab i regionen ser det lite olika ut vad gäller tillgänglighet och hur man erbjuder tider. Allt ifrån drop-in varje dag till att man har tidsbeställd mottagning där patienten själv får beställa tid. För den specialiserade vården, gynekologi, barn- och ungdomsmottaging och ätstörningsmottagning, i är kravet 60 dagar till läkare. Vi når ett resultat på %. De patienter som inte kan få tid inom rimlig tid utifrån behov, hänvisas till annan utförare enligt överenskommelse med HSN. För att regionen ska få del av kömiljardpengar så är målet för samtliga specialistmottagningar i regionen att % av patienterna ska få tid inom 60 dagar. Det är inga pengar som primärvården får del av men för att VGR överhuvudtaget ska få del av några pengar så måste alla specialistmottagningar rapportera och nå upp till att minst 70 %, och helst 80 % av patienterna får tid till 1:a besök inom 60 dagar. Den lilla andel beställd gynekologi som finns hos oss tar emot det antal som beställts. Behovet av att kunna erbjuda mer gynekologisk mottagning är stort i Göteborg. Även Primärvårdsrehab har för liten kapacitet att ta emot alla som söker dit så hänvisning sker till annan utförare. Ett arbete pågår för att ta fram en gemensam struktur för vårt telefonsvarsystem. Kategorival och meddelanden mm kommer att bli enhetliga. Tanken är att man ska känna igen sig när man kontaktar någon av s verksamheter och att vi ska ha en struktur som ger god service och är enkel och lätt att förstå.

20 Sida 11(33) 4.4 Prestationer Periodutfall 2013 Nyckeltal Periodutfall 2012 Förändring i procent prestationer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjukhus Antal sammanvägda prestationer Primärvård Besök hos VG PV Övrig PV % -8.7% -7.3% S:a besök PV Nyckeltal Prognos Budget Utfall Avvikelse prognos/utfall Avvikelse prognos/utfall prestationer antal procent Sjukhus Antal sammanvägda prestationer Primärvård Besök hos VG PV Övrig PV % S:a besök PV Prestationerna beräknas bli något längre 2013 jämfört mot 2012 pga den totalt minskade beställningen. Prestationerna ligger relativt väl i jämförelse med budget (ett litet överskott). Riktade besparingarna i årets överenskommelser gäller bl.a. rehabilitering i HSN 1, 2, 3 och 8 samt mödrahälsovård/ungdomsmottagning i HSN 1, 2 och 3. HSN 8 beställer inte längre flyktingverksamhet. HSN 6 och 8 har beslutat att lyfta ut innevarande års beställning av barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet i Borås och Ulricehamn ur överenskommelsearbetet inför 2013, och att överföra driftsansvaret för barnmottagningarna till SÄS. Nya verksamheter i överenskommelserna för 2013 är Utväg i HSN 9 och 10. HSN 10

21 Sida 12(33) har utökat sin beställning genom att inkludera rehabilitering, mödrahälsovård, ungdomsmottagning och dietist i Grästorps kommun. Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Budget Prognos Beställd primärvård mar mar Allmänläkarvård Läkarbesök MVC Läkarbesök i spec vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl MVC Sjukgymnastik Övriga besök i primärvården Övriga besök i spec vård Summa Analyslänkar (Länkar saknas) 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet har under första kvartalet 2013 fortgått i enlighet med den handlingsplan som upprättats för Utgångspunkten är de tre prioriterade områden, som nominerades utifrån resultatet i den första mätningen av patientsäkerhetskulturen De tre områdena är. Benägenheten att rapportera avvikelser, överföring av information och patienter samt högsta ledningens stöd. Bland aktiviteterna kan nämnas förnyad utbildning till chefer och medarbetare i avvikelsehantering och i systemet MedControl Pro, formerandet av gemensam struktur/arbetssätt för SVPL-Klara och återkoppling till ledningen av patientsäkerhetsberättelsen för Ärendehandläggningen kopplat till Lex Maria och klagomål från Socialstyrelsen har utgjort underlag för förbättringsarbete med inriktning på gemensamma riktlinjer. Utvecklingen av hemsidan är en viktig och pågående process för att sprida kunskap och dela erfarenheter. Förvaltningen har deltagit i det regiongemensamma patientsäkerhetsarbetet enligt plan med bl.a. Strama, NITHA (nationellt IT-stöd för händelseanalyser) och förberedelser för en ny patientsäkerhetskulturmätning i maj Medarbetarperspektivet Medarbetarna är s främsta resurs. Vår framgång på en konkurrensutsatt marknad är helt och hållet beroende av hur våra medarbetare förhåller sig till sitt uppdrag. Sambandet mellan konkurrenskraft och medarbetarnas arbetsresultat kan inte nog förtydligas. Att vara medveten om att man som enskild medarbetare kan påverka verksamhetens framgång är en utmaning men kan också skapa ett stort engagemang. Strategier för att uppnå detta kan vara

22 Sida 13(33) att verka för en hög ekonomiskt medvetenhet hos både chefer och medarbetare och att ha ett gott samverkansklimat på arbetsplatsen där alla medarbetare ser sig som viktiga medspelare i för att uppnå målet i affärsplanen. s långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Organisationskultur ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill att våra patienter ska anse kännetecknar det bemötande de får när de besöker oss. Dessa gemensamma värderingar måste bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation. Under årets första månader har ett stödmaterial utarbetats som chefen kan använda i dialogen på arbetsplatsen kring kärnvärdena. Arbetet som varje arbetsplats genomför med syfte att implementera den gemensamma plattformen är en naturlig fortsättning på den utveckling som påbörjats genom Serviceguiden Ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Nya riktlinjer för beslutsfattande har fastställts av primärvårdsdirektören. I dessa klargörs tydligt olika chefsnivåers ansvar och befogenheter och det finns funktionsbeskrivningar för de olika uppdragen. Riktlinjerna ingår i förvaltningens ledningssystem. Vid årsskiftet genomfördes en omfattande kartläggning av cheferna och teamsamordnarnas psykosociala arbetamiljö. Kartläggningen initierades med anledning av den tillsyn som Arbetsmiljöverket genomförde i vårdvalsdelen av förvaltningen tidig höst Efter beslut i förvaltningsledningen omfattar kartläggningen även chefer och teamsamordnare. Kartläggningen genomfördes av företagshälsovården, Hälsa och Arbetslivet i samverkan med HR-avdelningen. Resultatet av kartläggningen har presenterats per primärvårdsområde för respektive primärvårdschef. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att våra chefer upplever ett mycket högt engagemang för sitt arbete och att de flesta upplever ett stort stöd från kollegor och överordnad chef. Utvecklingsområden är framför allt att man inte kan påverka mängden arbete och att det ofta förekommer störande avbrott. Resultatet av kartläggningen diskuteras nu först och främst i respektive lokal ledningsgrupp. Det är t ex av vikt att primärvårdschef

23 Sida 14(33) tillsammans med underställd chef i de fall denne både har chefsskap för verksamhet och arbetar kliniskt, säkerställer att tillräckligt med tid avsätts för att kunna uppfylla chefsskapets alla delar. Nya chefer i ska få en god introduktion, både kring förvaltningsgemensamma frågor och i verksamhetsspecifika delar. Introduktionen ska alltid följas upp av närmaste chef. Med en väl genomförd introduktion ökar chefens möjligheter att bedriva en bra verksamhet. Under hösten 2012 sjösattes ett omfattande introduktionsprogram för nya chefer i vår förvaltning. Även chefer som arbetat många år men som vill aktualisera sina kunskaper har kunnat delta. Introduktionen omfattar fem heldagar och områden som berörs är utveckling, ekonomi, grundläggande arbetsrätt, rekrytering, lönebildning, säkerhet, miljö och administrativ utveckling. Varje kurstillfälle har efterföljts av enkät där deltagare har fått uttrycka synpunkter. Generellt sett har utbildningarna varit mycket välbesökta och deltagarna har varit mycket nöjda. Ett resultat är också att nya chefer träffar stabschefer och direktör personligen på ett tidigt stadium i anställningen, vilket underlättar framtida kommunikation. Våra chefer ska vara goda kommunikativa ledare som uppmuntrar sina medarbetare till engagemang och delaktighet. Vi ska utveckla stöd för cheferna att föra förvaltningsledningens beslut och budskap ut i verksamheterna genom att ett kaskaderingssystem som fungerar. Under sista månaderna av 2012 startades s nya chefsutvecklingsprogram. Programmet genomförs tillsammans med Tandvården och fokuserar specifikt på de särskilda förutsättningar som våra chefer inom konkurrensutsatta offentliga verksamheter verkar under. Utvärdering av det första programmet och planering av en ny omgång med start höst 2013 pågår. En viktig uppgift för alla chefer är att identifiera medarbetare som vill utvecklas och i längden ta på sig ett chefskap. är en stor förvaltning med möjlighet till en god intern ledarförsörjning dvs goda utvecklingsmöjligheter för våra medarbetare. En ökad rörlighet bland chefer inom förvaltningen är positivt. Då finns möjligheter till nya utmaningar för chefer och förvaltningen kan ta vara på chefer som vill utvecklas. Vi ska förstärka och tydliggöra våra interna processer kring att identifiera och ta om hand medarbetare med intresse för chefskap och kring chefer som vill utvecklas vidare. Vi kan redan nu se en ökning av antalet medarbetare som anmäls till regionens Assessment Center med syfte att identifiera våra kommande ledartalanger Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare. Förvaltningen arbetar tillsammans med fackliga företrädare för ett nytt samverkansavtal där de grundläggande förutsättningarna för detta tydliggörs. Under våren