Primärvården VGR har avtal om att bedriva 114 vårdcentraler inom VG Primärvård. Den 114.e vårdcentralen Fritsla öppnade under mars månad 2013.

Transkript

1 Sida 1(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan Delårsrapport VG Primärvård mars 2013 Primärvårdsstyrelsen 2013 (Uppföljning 2013) Rapporten skapad av Camilla Karlsson, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning och slutsats Primärvården VGR har avtal om att bedriva 114 vårdcentraler inom VG Primärvård. Den 114.e vårdcentralen Fritsla öppnade under mars månad Ett gediget plattformsarbete pågår för att ge den nya förvaltningen, som bildades 2012, en tydlig profil med nytt namn reviderad affärsplan etc. Under slutet av 2012 och början 2013 kommuniceras den gemensamma plattformen, den reviderade affärsplanen och vårt nya namn ut både internt och externt. Vårt långsiktiga mål är att utvecklas till en primärvård i världsklass genom ständiga förbättringar. Under våren har vi förberett oss inför namnbytet till Närhälsan den 15 april. Anledningen till att den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen byter namn till Närhälsan är att vi den 1 januari 2012 omorganiserades och gick från att vara fem primärvårdsförvaltningar till att bli en. Fem namn behövde därmed bli ett gemensamt. Namnet Närhälsan valdes då det bygger på två av våra viktigaste värden - närhet och hälsa. Vi fortsätter arbetet med att utveckla våra processer genom ett systematiskt arbetssätt. En av strategierna i den reviderade affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Seminarier för alla chefer har genomförts i början av året och är det första steget för att förverkliga denna strategi. Grundläggande förbättringskunskap, goda exempel och utbyte av erfarenheter med syfte att utveckla Närhälsan utifrån kundernas behov är viktiga teman dessa dagar. Viktigt för verksamheten är att våra kunder/patienter blir ambassadörer för vår verksamhet och rekommenderar sin vårdcentral. En stor utmaning är att vända trenden av minskande antal listade. Under våren genomför vi för första gången vår egen kundenkät på alla enheter inom Närhälsan. Under 2013 kommer vi att ytterligare öka fokus på våra äldre kunder/patienter. Att förbättra livsvillkoren för de mest sjuka äldre har hög prioritet, men också att fånga upp våra åldrande kunder tidigt för att ge stöd till ett så friskt liv som möjligt så länge som möjligt i livet. Detta sker genom att "Seniorhälsan" där varje vårdcentral identifierar sin äldre grupp av listade patienter och erbjuder dem ett förebyggande hälsoarbete. Redan idag kan vi erbjuda en god tillgänglighet till våra verksamheter och vårt processarbete handlar mycket om att öka tillgängligheten och utnyttja alla professioner i vården för patientens bästa. Under 2013 räknar vi med att kunna producera minst lika mycket som Stora tekniska problem i samband med migrering av vårt telefonsvarsystem under våren oroar

2 Sida 2(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan emellertid då det innebär missnöjda kunder och risk för listningstapp. Asynja är en upphandlad tjänst för vårt nya vårdinformationssystem för Primärvård och Habilitering & Hälsa (Visph), den första piloten i AsynjaVisph-projektet startade i mars på rehabmottagningen och vårdcentralen i Tidaholm. Syftet är att utvärdera och kvalitetssäkra det nya vårdinformationssystemet innan breddinförande. När det gäller de ekonomiska förutsättningarna för våra vårdcentraler bedöms de flesta vara i ekonomisk balans. Några har ett kvarstående omställningsarbete under Vårt ekonomiska långsiktiga mål är att få en sådan balans i vår ekonomi att den medger utveckling. Vår vilja är att kunna erbjuda våra kunder/patienter ett helhetsomhändertagande där insatser som idag inte ryms inom den ekonomiska ramen kan bli verklighet. Närhälsan visar ett ackumulerat resultat på 1,4 mnkr till och med mars Resultatet för motsvarande period 2012 var 7,1 mnkr. Prognosen avseende helårsresultatet för 2013 är ett positivt resultat på 47,0 mnkr. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Primärvårdens uppdrag 2013 styrs utifrån den uppdaterade och reviderade Krav- och kvalitetsboken tredje upplagan. Primärvården skall vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. Primärvården skall vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov samt upplevas av invånarna som det naturliga förstahandsvalet. Den vård vi ger skall präglas av hög kvalité, vara jämlik och jämställd samt följa Socialstyrelsens riktlinjer för God Vård. Under de tre år som vårdvalsmodellen funnits i regionen har primärvården haft en tydlig kund- patientrelaterad utveckling. Ökad tillgänglighet, fokus på bemötande och har idag mer nöjda kunder/patienter. Vårt mål är att vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. Arbete har pågått med att ta fram en ny gemensam affärsplan för hela förvaltningen. Den har ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli kundens första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för den offentliga primärvården. Den vård vi erbjuder, både de medicinska insatserna och den förbyggande hälsovården, har generellt en hög och jämn kvalitet med professionell personal som är välutbildad. Arbete pågår för att utveckla våra metoder för att involvera patienterna i utvecklingen av

3 Sida 3(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan Närhälsan. I vår genomförs den första enhetliga kundenkäten till samtliga enheter inom Närhälsan. Utifrån detta resultat kommer stöd att ges från utvecklingsavdelningen för att tillämpa lämpliga metoder för att öka patienternas känsla av delaktighet i vården. Fortsatt utbildning planeras för nyckelpersoner inom området service. Nyanställda chefer och medarbetare får utbildning i förvaltningens Serviceguide som utarbetades under Vid höstens seminarier för alla chefer kommer fokus att ligga på teori, goda exempel och möjlighet till erfarenhetsutbyte av metoder för att stärka patienters delaktighet i Närhälsan. Patientråd, fokusgrupp och annan metodik för kunddelaktighet kommer att presenteras. Enhetliga visitkort, kort för återbesök och provsvar mm är framtagna. För att tillmötesgå våra kunders behov av stöd i hälsofrågor utvecklar vi metodiken Hälsolyftet. Införande av "seniorhälsa" pågår också parallellt, vilket innebär att våra vårdcentraler identifierar sin grupp av äldre och erbjuder sina listade över 65 år en kontinuerlig hälsouppföljning. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Vårt långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för verksamheten Strategier för detta är att vi: utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård har en hög serviceanda vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten Nyckeltal 2013 är: Rekommendationsgrad, följs utifrån den nationella enkäten (NPE) samt vår egen Kundenkät, måltal *kvalitetsvärde 90 som rekommenderar sin vårdenhet Bemötande, följs utifrån den nationella patientenkäten (NPE) samt vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 95 som svarar ja eller helt och hållet Tillgänglighet, följs utifrån den nationella patientenkäten (NPE) samt vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90 som svarar utmärkt eller mycket bra Delaktighet, följs utifrån den nationella patientenkäten (NPE) samt vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90 som svarar ja eller helt och hållet

4 Sida 4(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan *Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för resp svarsalternativ. I Nationella patientenkäten presenteras värdet på motsvarande sätt som PUK-värde, patientupplevd kvalitet. Resultatet av 2012 års nationella patientenkätundersökning är presenterat under våren. Resultaten ligger som föregående år eller något lägre. Patienterna upplever att de får ett mycket gott bemötande, patientnöjdhetsvärdet är 90. Värdet för upplevd delaktighet är 78 och för tillgänglighet 80. Det nationella snittet för dessa områden är 91, 79 och 81. Den offentliga primärvården ligger alltså något lägre än rikssnittet. Värdet för rekommendationsgraden är i den offentliga primärvården 81 vilket kan jämföras med det nationella värdet som är av våra vårdcentraler har ett högre värde av rekommendationsgrad än föregående år. Stora variationer ses mellan våra vårdcentraler. Vårdcentraler som ligger i mer socioekonomiskt belastade områden visar en lägre kundnöjdhet som liknande år. Svarsfrekvensen är ca 54 %. Primärvården har en egen utarbetad kundenkät som följer den nationella patientenkätens prioriterade områden. Denna enkät genomförs för första gången inom alla enheter i Närhälsan under vecka och återkommer hösten Vår förhoppning är att denna undersökning som innebär en mer omedelbar resultatredovisning i ännu högre grad motiverar till analys och utvecklingsarbete. Vi antar också att vi kommer att få en högre svarsfrekvens i vår egen enkätundersökning. 3.3 Rättighetsfrågor Primärvårdens intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets-, funktions- och mångfaldsperspektivet i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. En serviceguide har tagits fram för förvaltningen. Här belyses vikten av bemötande i de olika faserna vid ett besök på en mottagning. Serviceguiden är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar för alla våra invånare. Alla våra vårdvalsenheter finns inlagda i regionens tillgänglighetsdatabas. Vilken uppdateras vid behov. Vår FoU enhet har uppdrag att alltid ta med fokus på genusperspektiv och jämställdhet i sitt forsknings- och utvecklingsarbete. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Ett gediget plattformsarbete har pågått för att ge den nya förvaltningen, som bildades 2012, en tydlig profil med nytt namn reviderad affärsplan etc. Under slutet av 2012 och början 2013 kommuniceras den gemensamma plattformen, den reviderade affärsplanen och vårt nya namn

5 Sida 5(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan ut både internt och externt. Vårt långsiktiga mål är att utvecklas till en primärvård i världsklass genom ständiga förbättringar. Under våren har vi förberett oss inför namnbytet till Närhälsan den 15 april. Anledningen till att den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen byter namn till Närhälsan är att vi den 1 januari 2012 omorganiserades och gick från att vara fem primärvårdsförvaltningar till att bli en. Fem namn behövde därmed bli ett gemensamt. Samtidigt har vi sedan september 2009 ett vårdval inom primärvården som innebär att vi inte längre är ensamma på primärvårdsmarknaden utan det finns idag flera aktörer. Primärvård är benämningen på en vårdnivå och ett allmänt tillgängligt begrepp som vi inte längre kan använda som namn. Närhälsan valdes då det bygger på två av våra viktigaste värden - närhet och hälsa. Internt har vi haft fokus på att skapa kännedom om det nya namnet, varför vi byter namn och dialog runt namnbytet i kombination med vår gemensamma plattform. Externt har skyltar upphandlats och en förkampanj om namnbytet gått i våra lokaler. Detta för att skapa kännedom hos våra patienter om namnbytet så att man inför namnbytet det 15 april känner sig trygg med att det är samma enhet, personal och huvudman som är kvar. Den 15 april börjar lanseringskampanjen i hela Västra Götalandsregionen. Vi fortsätter arbetet med att utveckla våra processer genom ett systematiskt arbetssätt, följer de öppna jämförelser som finns för primärvård och har ett ständigt pågående arbete med lärande och erfarenhetsutbyte internt och externt. En av strategierna i den reviderade affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga förbättringar. Tre seminarier för alla chefer har genomförts i början av året och är det första steget för att förverkliga denna strategi. Temat har varit grundläggande förbättringskunskap, goda exempel och utbyte av erfarenheter med syfte att utveckla Närhälsan utifrån kundernas behov. Seminarierna kommer att återkomma två gånger per år och arbetssättet ska implementeras på alla nivåer av Närhälsan. Arbetet med att implementera den nya affärsplanen pågår. Lokala affärsplaner ska upprättas på alla enheter. Affärsplan att fastställas där förvaltningens mål, nyckeltal och strategier tydliggörs. Den fokuserar på en fortsatt utveckling av primärvården som den viktigaste delen i närhälsan för våra invånare. Affärsplanen lyfter fram de fyra fokusområdena Kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. KoK-boken är styrande för vårt arbete. I Kok-boken beskrivs 299 olika parametrar som följs från beställarna. Av dessa är 39 kvalitetsmål speciellt utpekade och ger ersättning till enheterna om man når måluppfyllelse. Vårt processarbete är fokuserat på att systematiskt utveckla enheterna, öka tillgängligheten, förbättra omhändertagande, minska slöseri och göra rätt från början. Från de fem

6 Sida 6(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan "gamla" primärvårdsförvaltningarna tas allt det goda utvecklingsarbete som pågått tillvara och samlas ihop i vår databas som verktyg för våra chefer att använda i sitt förbättringsarbete. I detta arbete utgör utvecklingsavdelningen en viktig resurs för stöd och hjälp till chefer och verksamhet. Framtagande av ett gemensamt ledningssystem pågår för att fastställa grundprinciperna för ledning och verksamhet, ett system för ordning och reda och där våra styrdokument samlas. Primärvårdens nya hemsida är ett viktigt steg för att möjliggöra ordning och reda samt ge verksamheten ett redskap som gör det möjligt att få hjälp i olika frågor, hitta de dokument som man behöver etc. En chefläkaravdelning finns sedan våren 2012 där vi har samlat medicinsk kompetens för att säkerställa att vår vård är kvalitativt hög och säker. För utom sedvanliga chefläkarfrågor så finns kompetens knuten hit för att utveckla arbetet med avvikelsehantering och risk- och händelseanalys samt det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Primärvården är medlemmar i den nationella organisationen "Hälsofrämjande sjukvård" vilket har som syfte att "främja utvecklingen av en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård med fokus på bästa möjliga hälsa för patienter, medarbetare och befolkning bra vård och hälsa för pengarna!" I det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet är vår BVC verksamhet en viktig resurs. Ur forskningssynpunkt vet man att det är den tid i livet då man föder barn och har små barn som det är lättast att påverka livsstilsförändringar till ett med hälsosamt liv. BVC är idag en integrerad del av våra vårdcentraler och kan ge stöd i barnfrågor. BVC har också en viktig funktion i samverkansarbetet mellan mödrahälsovården och kommunens insatser för familjen. Utveckling av familjecentraler är en prioriterad del från våra politiker, där utgör BVC en viktig del. I regionens arbete med "framtidens hälso- och sjukvård" deltar flera medarbetare från vår förvaltning. Den del som regionen har haft som en viktig utvecklingsdel under 2012 var framtagandet av en handlingsplan för de mest sjuka äldre så att de ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet och samordning i vården. Utvecklingen av denna handlingsplan och identifiering av dessa patienter i primärvården kommer att vara ett prioriterat arbete för oss Införande av "seniorhälsa" pågår också parallellt, vilket innebär att våra vårdcentraler identifierar sin grupp av äldre och erbjuder sina listade över 65 år en kontinuerlig hälsouppföljning. Syftet är att tidigt identifiera hälsoproblem och förhoppningsvis kunna ge stöd och hjälp så att man kan ha ett hälsosamt liv högt upp i åldrandet utan stora sjukvårdsinsatser. Alla våra verksamheter deltar också i närområdesarbetet. Det innebär samverkan med vårdgrannar såsom kommunen, sjukhusen och andra samverkanspartners i närområdet där vårdcentralen verkar. Samverkansarbetet kräver relativt stora insatser idag från våra verksamheter. Syftet är att förbättra för våra invånare och underlätta gränsöverskridande insatser, identifiera svaga länkar, undvika dubbelarbete för att ge våra invånare ett så gott

7 Sida 7(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan omhändertagande som möjligt. Nytt vårdinformationssystem Asynja är en upphandlad tjänst för vårt nya vårdinformationssystem för Primärvård och Habilitering & Hälsa (Visph), med vissa komponenter tagna från TakeCare. I systemet har det också byggts in delar som är specifika för VGR för statistik, verksamhetsuppföljning och strukturerad vårddokumentation. Primärvårdens Beslutsgrupp IT fattade beslutet om upphäva beslutet om att uppgradera Journal III och Medidoc och att ett nytt vårdinformationssystem skulle upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling. Man beslutade också att nuvarande vårdinformationssystem skulle bytas ut successivt när det fanns ett avtal med en ny leverantör. Inför upphandlingen har man arbetat med förberedelser och utredningar kring allt som rör vårdinformation och dokumentation för primärvården och Handikappförvaltningen (nuv. Habilitering & Hälsa) i VISPH-projektet (VårdInformationsSystem Primärvård Handikappförvaltning). Det har handlat om att kartlägga arbetsflöden och rutiner för att kunna formulera kravspecifikationen på ett så bra sätt som möjligt. Primärvårdens och Handikappförvaltningens behov har varit styrande i upphandlingen. Arbetet med förberedelserna och så småningom införandet av ett gemensamt vårdinformationssystem för hela den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen och Handikappförvaltningen är det största regionövergripande projektet som genomförts i dessa förvaltningar och det kommer att krävas betydande ekonomiska och personella resurser under några år framöver. Totalt berörs användare av systemet. Ett förankringsarbete kommer att ske med utgångspunkt ifrån medarbetarnas förväntningar och farhågor. Chefen och den lokalt ITansvariga (LITA) på varje arbetsplats är viktiga nyckelpersoner när det gäller kommunikations- och förankringsarbetet. En projektgrupp har sedan våren 2011 arbetat i samverkan med en referensgrupp från verksamheten med att skapa förutsättningar för en strukturerad journal. Projektgruppen har inventerat de journalmallar som används idag och referensgruppen har arbetat med att ta fram enhetliga mallar och termer som följer de ramar och riktlinjer som finns i Västra Götalandsregionens termarbete. Målet är att underlätta för en bra journaldokumentation och samtidigt kvalitetssäkra rapporteringen till kvalitetsregister och VG Primärvård. Projektgruppen har också arbetat med att ta fram verksamhetsrutiner och rutiner för införandet. Det handlar bland annat om remisser, blanketter, kallelser och tidkort. Den första piloten i AsynjaVisph-projektet startade i mars på rehabmottagningen och vårdcentralen i Tidaholm. Syftet är att utvärdera och kvalitetssäkra det nya

8 Sida 8(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan vårdinformationssystemet. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är: Utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård Utveckla gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar Vara del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass Utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte - "Akademi närhälsa" Inför 2013 är nyckeltal för detta: Mätning och uppföljning av Krav- och kvalitesbokens kvalitetsparametrar, måltalet är 85% i genomsnitt för alla indikatorer sammanvägt. Medelvärdet för samtliga vårdcentraler * Mätning av kunden/patientens subjektiva hälsoupplevelse i NPE och Närhälsans egna kundenkät, måltal är 67% som svarar bra, utmärkt eller mycket bra. Närhälsans egna enkät genomförs för första gången samtidigt på alla vårdcentraler under april månad. Uppföljning av lärande organisation som görs i den patientsäkerhetskulturmätning som genomförs under våren Tre frågeområden - lärandefokus, gemensam vision och förändringsbenägenhet. *Merlvärde för samtliga vårdcentralers kvalitetspoäng är i januari 18.7p och i februari 18.9 poäng Detta innebär en måluppfyllnad till 80 % vilket är samma värde som vid årsskiftet Tre vårdcentraler ligger över 80 %, 25 mellan 70-79% och 16 vårdcentraler mellan 65 och 69%. 4.2 God Vård I Primärvårdsförvaltningen har vi under flera år arbetet med de sex områdena i God Vård. Säker vård Ett medicinskt råd finns som leds av våra chefsläkare. Här utvecklas PM och riktlinjer för att säkerställa våra vårdinsatser. MedControl är ett aktivt redskap i våra verksamheter. Antalet anmälningar som är vårdrelaterade följs upp av vår chefläkaravdelning. I förekommande fall görs Lex Maria anmälningar. Regelbundna träffar sker med patientnämnden som ger feedback på händelser och klagomål som kommit till deras kännedom. Genom förstärkning inom området patientsäkerhet, kommer vi att öka och förbättra risk- och händelse analyser Återkoppling, uppföljning och spridning av utredningar och kunskap som

9 Sida 9(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan chefsläkaravdelningen gjort sker i organisationen. Patientfokuserad vård Det processarbete som sker är i stor omfattning inriktat på patienten i fokus. Framtagandet av vår serviceguide har också förstärkt detta. Våra nyckeltal för bemötande, tillgänglighet och delaktighet är viktiga för att följa kunden/patientens upplevelse av omhändertagandet i primärvården. Kunskapsbaserad vård Våra medarbetare är välutbildade, har stora möjligheter till fort och fördjupningsutbildning. Genom olika utbildningsinsatser ges man möjlighet att följa och ta del av nya rön och förändrade behandlingsrutiner. För primärvården är det en stor utmaning att kunna hålla verksamheten ajour inom det breda uppdrag som vi har. Därför är samverkan och goda kontakter mellan specialistvården och primärvården av allra största vikt. I detta arbete har även sektorsråden en viktig funktion att fylla. Behovet av samordnade vårdplaner och behandlingsrutiner mellan specialistvård och primärvård är stort. Vår egen FoU är av betydelse för kunskapsutvecklingen. Antalet disputerade och doktorander har ökat i våra professioner. Vid halvårsskiftet 2012 var 265 olika pågående projekt registrerade av vår FoU enhet som rör allmänmedicin. Jämlik vård Se 3.3 Under 2012 har ett närverk etablerats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan vårdcentraler med snarlik problembild för att bättre kunna möta befolkningens behov av vårdinsatser. Framförallt i städerna innebär boendesegregationen att vårdenheter i socioekonomiskt utsatta områden har en problembild som delvis avviker från närliggande vårdenheters problematik. Vård i rimlig tid Primärvården har under ett stort antal år arbetet med sin tillgänglighet. Idag kan alla våra kunder nå oss via telefon samma dag de behöver. Tillgängligheten till läkare inom 7 dagar då man bedöms ha behov av detta är ca 95% vid de senaste mätningarna. Effektiv vård Här pågår ett ständigt arbete med processerna i verksamheterna för att ha en så effektiv verksamhet som möjligt. Att undvika dubbelarbete, inte slösa med kunden/patientens tid etc. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Vi arbetar ständigt med vår tillgänglighet. Målet är att uppfylla vårdgarantin till 100 %. För VGPV innebär det: 0:an Tillgänglighet på dag 0 då kunden söker. Mätningen i januari, februari och mars visar på en

10 Sida 10(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan 97 % tillgänglighet via TeleQ. Denna tillgänglighet följs kontinuerligt. Många vårdcentraler har någon form av dropp-in mottagning kombinerat med tidsbeställda akutmottagningar dagtid med triageringsfunktion, då inte alla patienter behöver träffa läkare som första instans. Ett stort antal jourmottagningar finns också idag öppna mellan som kan ta emot akuta besök som av olika anledningar inte kunnat komma till på sin vårdcentral. 7:an Tillgänglighet till läkare för planerade besök, då behov föreligger, inom sju dagar visade i senaste mätningen, oktober 2012, 95 %. För hela riket var resultatet 93 %. Stora utvecklingsinsatser pågår på många vårdcentraler för att belysa och utveckla telefontillgänglighetsprocessen för att kunna ta hand om alla telefonsamtal. I detta arbete ses även arbetssätten över för att minska patienternas behov av att ringa, får de tydliga besked, helst skriftliga, om hur provsvar mm kommer att meddelas skapar detta en ökad kundnöjdhet och ett effektivare sätt att utnyttja hela vårdcentralens resurser. Liknande processarbete pågår på många vårdcentraler, med stöd av utvecklingsavdelningen, för att göra kapacitets- och produktionsplanering. Genom att få en tydlig bild av enhetens totala resurser och förväntade produktion kan bl.a. schemaläggning genomföras på ett effektivare sätt och därmed en högre produktion men även en bättre arbetsmiljö. På grund av en uppgradering av telefonsvarsystemet TeleQ under våren har många enheter haft stora problem med att samtal ramlar bort mm och därmed en sämre telefontillgänglighet och missnöjda patienter. Att kunna erbjuda en mycket god tillgänglighet i telefon är ett prioriterat område för oss. I värsta fall innebär dessa problem att patienter väljer att lista av sig vilket självklart påverkar vår ekonomi. 4.4 Prestationer Periodutfall 2013 Nyckeltal Periodutfall 2012 Förändring i procent prestationer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjukhus Antal sammanvägda prestationer Primärvård Besök hos VG PV - Närhälsan % -6.9% -7.2% Övrig PV S:a besök PV

11 Sida 11(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan Nyckeltal prestationer Prognos 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Avvikelse prognos/utfall antal Avvikelse prognos/utfall procent Sjukhus Antal sammanvägda prestationer Primärvård Besök hos VG PV Närhälsan % Övrig PV S:a besök PV Produktionen ser ut att minska både mot prognos och mot utfall mars 2012 Inom Vårdvalsverksamheten har marknadsandelarna i listningen minskat generellt. Årets tre första månader har inneburit en minskning av 2622 patienter. Påskhelgen låg i första kvartalet i år vilket delvis kan förklara en del av minskningen av antal besök jämfört med mars 2012 då påsk kom senare. En ny vårdcentral öppnade den 1 april, vilket troligen kommer att innebära en ökning av besöken under resten av året. Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Budget Prognos Närhälsan (vårdval) mar mar Allmänläkarvård Läkarbesök BVC Läkarbesök i spec vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl BVC Sjukgymnastik Övriga besök i primärvården Övriga besök i spec vård Summa Analyslänkar (Länkar saknas)

12 Sida 12(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet har under första kvartalet 2013 fortgått i enlighet med den handlingsplan som upprättats för Utgångspunkten är de tre prioriterade områden, som nominerades utifrån resultatet i den första mätningen av patientsäkerhetskulturen De tre områdena är. Benägenheten att rapportera avvikelser, överföring av information och patienter samt högsta ledningens stöd. Bland aktiviteterna kan nämnas förnyad utbildning till chefer och medarbetare i avvikelsehantering och i systemet MedControl Pro, formerandet av gemensam struktur/arbetssätt för SVPL-Klara och återkoppling till ledningen av patientsäkerhetsberättelsen för Ärendehandläggningen kopplat till Lex Maria och klagomål från Socialstyrelsen har utgjort underlag för förbättringsarbete med inriktning på gemensamma riktlinjer. Utvecklingen av hemsidan är en viktig och pågående process för att sprida kunskap och dela erfarenheter. Förvaltningen har deltagit i det regiongemensamma patientsäkerhetsarbetet enligt plan med bl.a. Strama, NITHA (nationellt IT-stöd för händelseanalyser) och förberedelser för en ny patientsäkerhetskulturmätning i maj Medarbetarperspektivet Medarbetarna är Närhälsans främsta resurs. Vår framgång på en konkurrensutsatt marknad är helt och hållet beroende av hur våra medarbetare förhåller sig till sitt uppdrag. Sambandet mellan konkurrenskraft och medarbetarnas arbetsresultat kan inte nog förtydligas. Att vara medveten om att man som enskild medarbetare kan påverka verksamhetens framgång är en utmaning men kan också skapa ett stort engagemang. Strategier för att uppnå detta kan vara att verka för en hög ekonomiskt medvetenhet hos både chefer och medarbetare och att ha ett gott samverkansklimat på arbetsplatsen där alla medarbetare ser sig som viktiga medspelare för att uppnå målen i affärsplanen. Närhälsans långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Organisationskultur Närhälsan ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill att våra patienter ska anse kännetecknar det bemötande de får när de besöker oss. Dessa gemensamma värderingar måste bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation. Under årets första månader har ett stödmaterial utarbetats som chefen kan använda i dialogen på arbetsplatsen kring kärnvärdena.

13 Sida 13(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan Arbetet på varje arbetsplats kring den gemensamma plattformen är en naturlig fortsättning på den utveckling som påbörjats genom Serviceguiden Ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Nya riktlinjer för beslutsfattande har fastställts av primärvårdsdirektören. I dessa klargörs tydligt olika chefnivåers ansvar och befogenheter. Det finns tydliga funktionsbeskrivningar för de olika uppdragen. Vid årsskiftet genomfördes en omfattande kartläggning av chefernas psykosociala arbetsmiljö. Kartläggningen initierades med anledning av den tillsyn som Arbetsmiljöverket genomförde tidig höst Kartläggningen genomfördes av företagshälsovården, Hälsan och Arbetslivet i samarbete med HR-avdelningen. Resultatet av kartläggningen har presenterats per primärvårdsområde för respektive primärvårdschef. Sammanfattnings vis kan vi konstatera att våra chefer upplever ett mycket högt engagemang för sitt arbete och de flesta upplever ett stort stöd från kollegor och överordnad chef. Utvecklingsområden är framför allt att man uppfattar att man inte kan påverka mängden arbete och att det ofta förkommer störande avbrott. Resultaten av kartläggningen diskuteras först och främst i respektive lokal ledningsgrupp. Det är t ex av vikt att primärvårdschef tillsammans med underställd chef i de fall denne både har chefsskap för verksamhet och arbetar kliniskt, säkerställer att tillräckligt med tid avsätts för att kunna uppfylla chefsskapets alla delar. Nya chefer i Närhälsan ska få en god introduktion, både kring förvaltningsgemensamma frågor och i verksamhetsspecifika delar. Introduktionen ska alltid följas upp av närmaste chef. Med en väl genomförd introduktion ökar chefens möjligheter att bedriva en bra verksamhet. Under hösten 2012 introducerades ett omfattande introduktionsprogram för nya chefer i vår förvaltning. Även chefer som arbetat många år men som vill aktualisera sina kunskper har kunnat delta. Introduktionen omfattar fem heldagar och områden som berörs är utveckling, ekonomi, grundläggande arbetsrätt, rekrytering, säkerhet, miljö och administrativ utveckling. Varje kurstillfälle har efterföljts av enkät där deltagare har fått uttrycka synpunkter. Generellt sett har utbildningarna varit mycket välbesökta och deltagarna har varit mycket nöjda. Ett resultat är också att nya chefer träffar stabschefer och direktör personligen på ett tidigt stadium i anställningen, vilket underlättar framtida kommunikation. För att vara chef i Närhälsan krävs att man har goda kunskaper i hur ersättningssystemet fungerar samt att man har ingående kunskaper kring Krav- och Kvalitetsboken. Utbildningsinsatser och stöd till chefer genomförs under våren av ekonomiavdelningen. Våra chefer ska vara goda kommunikativa ledare som uppmuntrar sina medarbetare till engagemang och delaktighet. Vi ska utveckla stöd för cheferna att föra förvaltningsledningens

14 Sida 14(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan beslut och budskap ut i verksamheterna genom ett kaskaderingssystem som fungerar. Under de sista månaderna av 2012 sjösattes Närhälsans nya chefsutvecklingsprogram. Programmet genomförs tillsammans med Tandvården och fokuserar specifikt på de särskilda förutsättningar som våra chefer inom konkurrensutsatta offentliga verksamheter verkar under. Utvärdering av det första programmet och planering av en ny omgång med start höst 2013 pågår. En viktig uppgift för alla chefer är att identifiera medarbetare som vill utvecklas och i längden ta på sig ett chefskap. Primärvården är en stor förvaltning med möjlighet till en god intern ledarförsörjning dvs goda utvecklingsmöjligheter för våra medarbetare. En ökad rörlighet bland chefer inom förvaltningen är positivt. Då finns möjligheter till nya utmaningar för chefer och förvaltningen kan ta vara på chefer som vill utvecklas. Vi ska förstärka och tydliggöra våra interna processer kring att identifiera och ta om hand medarbetare med intresse för chefskap och kring chefer som vill utvecklas vidare. Vi kan redan nu se en ökning av antalet medarbetare som anmäls till regionens Assessment Center med syfte att identifiera våra kommande ledartalanger Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare. Förvaltningen arbetar tillsammans med fackliga företrädare för ett nytt samverkansavtal där de grundläggande förutsättningarna för detta tydliggörs. Under våren pågår utbildning för chefer och fackliga förtroendevalda i det nya samverkansvtalet. Vi ska utveckla ett relevant och attraktivt erbjudande för Närhälsan som arbetsgivare. När vi rekryterar nya medarbetare ska vi försäkra oss om att omtanke, pålitlighet och nytänkande finns med i kravspecifikationen för rekryteringen. Vi ska utveckla belöning och motivationssystem som stödjer affärsplanen. Lönekriterier ska ha en tydlig koppling till affärsplanen och de för verksamheten fastlagda målen. Samtliga medarbetare inom vår verksamhet ska ha en individuell utvecklingsplan. Utvecklingssplanen kan omfatta utbildningsinsatser men fokus ska alltid läggas på hur varje medarbetare individuellt ska bidra till att uppnå målen i affärsplanen Bra arbetsmiljö och god hälsa Att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor för Närhälsan. En hälsofrämjande arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten genom att Lägga en god grund för hälsa, välbefinnande och arbetsglädje och att både

15 Sida 15(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan medarbetare och chefer stödjer affärsplanen, serviceguiden och den gemensamma plattformen. Genom att utveckla Närhälsan till en hälsofrämjande arbetsplats läggs en grund för det hälsofrämjande arbete som ligger i Närhälsans uppdrag. På våra arbetsplatser ansvarar chefer för arbetet med arbetsmiljö och hälsa genom att sätta tydliga mål för verksamheten och skapa förutsättningar för ett delaktigt och ansvarstagande medarbetarskap. Chefer är goda förebilder och uppmuntrar hälsofrämjande arbetssätt och goda levnadsvanor. Våra medarbetare tar ansvar för sin hälsa och den gemensamma arbetsmiljön genom att vara delaktiga i sin egen och verksamhetens utveckling och att medverka i ett arbete med ständiga förbättringar. Förvaltningen bedriver ett systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete baserat på Västra Götalandsregionens personalvision och Policy för hälsa och arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att skapa en god och effektiv verksamhet. För att nå detta målet måste alla chefer i Närhälsan ha goda kunskaper om arbetsmiljöfrågor. En grundläggande utbildning genomförs under våren för de chefer och skyddsombud som saknar grundkompetens i frågan. Utbildningen kommer att finnas återkommande varje termin för att fånga upp nya chefer och skyddsombuds utbildningsbehov, samt för att verka för att en gemensam syn på t ex det systematiska arbetsmiljöarbetet implementeras i förvaltningen. Under 2012 utarbetades förvaltningsgemensamma rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. En spridning av dessa pågår i förvaltningens ledningsgrupper samt genom att ett omfattande stöd för både chefer och medarbetare finns på Närhälsans intranät. Kännetecken på hälsofrämjande arbetsplatser är att chef och medarbetare tillsammans aktivt arbetar med att stärka friskfaktorer och att reducera riskfaktorer på arbetsplatsen, kombinerat med att arbeta med att förebygga ohälsa och skador. Fokus i arbetsmiljöfrågorna ska ligga på det förebyggande arbetet. För att arbeta förebyggande krävs goda kunskaper hos chefer och medarbetare kring vilka faktorer som påverkar vår arbetsmiljö positivt. Dessa så kallade friskfaktorer enligt ska uppmärksammas och stärkas. Det krävs också ett systematiskt arbetssätt där risker för ohälsa identifieras på ett tidigt stadium, helst innan ohälsa uppstår. Närhälsan strävar efter att öka andelen medarbetare som är långtidsfriska, alltså har en hög frisknärvaro. Det är glädjande att se att sjukfrånvaron minskar 0,2% för förvaltningen jämfört med samma period Motsvarande uppföljning för regionen som helhet visar en ökning med 0,4%. Uppföljning av arbetsmiljö och hälsa har i de tidigare primärvårdsförvaltningarna gjorts genom olika former av medarbetarenkäter. Med enkäten som utgångspunkt genomförs halvårsvis uppföljningar i form av arbetsmiljöronder. Under 2013 kommer en gemensam medarbetarenkät att genomföras inom hela VGR, vilken kommer att ligga till grund för primärvårdens fortsatta arbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver ständigt utvecklas inom förvaltningen.

16 Sida 16(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan Tryggad kompetensförsörjning Målet med Närhälsans kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. När kompetensförsörjningsbehovet är identifierat kan aktiviteter och insatser genomföras med fokus på t ex identifiera nya medarbetare attrahera nya medarbetare till Närhälsan genomföra kvalitetssäkrade rekryteringar utveckla våra redan anställda medarbetarebehålla medarbetare med unik kompetens avveckla Ett exempel på att identifiera nya medarbetare är att det samarbete som förvaltningen har med universiteten i Prag och Budapest. Dessa lärosäten besöker vi och försöker knyta kontakter med studenter som utbildar sig till läkare. Syftet är att på ett tidigt stadium skapa ett intresse för allmänmedicin som specialiteter och på sikt kunna öka på inflödet av ST-läkare i våra verksamheter. Under våren planeras ett besök vid lärosäte i Rumänien för att knyta långsiktiga kontakter. För övrigt har vi stora möjligheter att identifiera nya medarbetare genom det stora antal studenter som vi varje år tar emot inom våra verksamheter. Det gäller i stort sett alla våra yrkeskategorier som har verksamhetsförlagd utbildning. Förvaltningen har svårigheter att rekrytera specialister inom allmänmedicin. Rekryteringsbehovet är drygt 200 specialister inom den närmaste femårsperioden. Trots omfattande konkurrens har förvaltningens totala antal distriktsläkare varit stabilt de senaste tre åren. Även antalet ST-läkare har inte varierat i någon större utsträckning. Närhälsan har gjort en satsning på att rekrytera specialister inom allmänmedicin från Spanien. I april anlände 23 specialister till Sverige, de flesta tillsammans med sina familjer för att bo och arbeta i Västra Götalandsregionen. Omhändertagandet är oerhört viktigt och förvaltningen har lagt stor omsorg vid att ordna lägenheter, förskoleplatser samt att bistå vid de kontakter som behövs med olika myndigheter. Anställningen påbörjas med en språkutbildning i svenska. Under hösten förväntas läkaren kunna börja träffa patienter på vårdcentral. Då återstår en rad olika kortare utbildningsinsatser, t ex inom försäkringsmedicin, kulturkoden, författningsrätt och läkemedelkunskap. Under året kommer ytterligare rekryteringar att göras från Spanien då vi utarbetat ett mycket bra samarbete med EURES, den europeiska

17 Sida 17(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan arbetsförmedlingen. Detta kommer dock att ske in mindre omfattning än det första satsningen. Vi har även ett behov av att öka inflödet av ST-läkare. I mars 2013 har vi 208 läkare anställda under utbildning till specialist i allmänmedicin. Under våren 2013 startar regionens pilotprojekt, det sk PLUS-programmet. Detta är ett specialistövergripande ettårigt program som vänder sig till läkare med examen från annat EU-land men som följaktligen saknar den genomförs AT-tjänstgöring eftersom utbildningarna skiljer sig åt mellan länderna. I detta program har förvaltningen erhållit hälften av platserna (12 av 24). Förvaltningen är mycket positiv till PLUS-programmets upplägg och genomförande men anser att en dimensionering motsvarande de reella kompetensförsörjningsbehoven är nödvändig. Vi har problem med att ta ansvar för vår försörjning av allmänläkare med nuvarande snäva tolkning av socialstyrelsens regelverk. Vi har ett akut behov av att utveckla nya handledarmodeller som skiljer på handledare- och instruktörsrollerna vilket skulle kunna innebära att vi kan anställa fler läkare under utbildning till specialister. Under året påbörjas en regional satsning på specialistsjukskötserskor. Förvaltningarna har fått nominera identifierade behov som inte i första hand kan tillgodoses genom ersättningsrekrytering. För Närhälsan så ser behoven olika ut i olika geografiska delar. Kring de större orterna är det lättare att rekrytera distriktssköterskor men i vissa ytterområden är det betydligt svårare. I regionens satsning har Närhälsan erhållit finansiering för åtta sk utbildningstjänster. Dessa innebär att en sjuksköterska arbetar 50% och studerar på halvtid till specialistsjuksköterska. Utbildning på halvtid ges vid Högskolan i Borås och på Högskolan i Väst. Ytterligare en yrkeskategori som där kompetensförsörjningsbehoven är stora är läkarsekreterare. Läkarsekreterare har varit en prioriterad yrkesgrupp i regionens kompetensförsörjningarbete eftersom det redan för flera år sedan observerades att stora behov fanns. I och med att regionen har uppmärksammat och agerat i frågan har nu Borås Yrkeshögskola fått beviljat att starta upp en utbildning och i Göteborg fördubblas kapaciteten i och med att intagning kommer att ske två gånger per år. 5.2 Personal- och lönestruktur De regiongemensamma prioriterade yrkesgrupper är enligt definition kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning. I Närhälsan VGPV det distriktssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och första linjens chefer Hälso- och Sjukvård. Övriga grupper i Närhälsan VGPV är läkare, läkarsekreterare, undersköterskor, psykologer mm 1. Den sammantagna löneutvecklingen för de prioriterade grupperna i löneöversynen 2012 var 2,9 % och 849 kr. För övriga grupper 2,6 % och 1021 kr. På helårsbasis var löneutvecklingen för de prioriterade grupperna 3,3 % och 981 kr. För

18 Sida 18(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan övriga grupper 3,4 % och kr. De prioriterade yrkesgrupperna har sammantaget haft en högre procentuell löneutveckling än de övriga yrkesgrupperna men inte högre i kronor. Orsaken till detta är nivån på distrikts- och ST-läkarlönerna. De har en betydligt högre medellönenivå vilket gör att löneutveckling i kronor blir högre. ST-läkarna och läkarsekreterare har utöver de regiongemensamt prioriterade grupperna prioriterats i löneöversyn ST-läkarna är prioriterade av marknadsskäl, dvs är en svårrekryterad grupp. Läkarsekreterarna är prioriterade på grund av att de har en nyckelposition på enheterna där deras roll inte bara består i att skriva utan även hantera behörigheter, inrapporteringar i systemet m.m. 2. Bland de prioriterade yrkesgrupperna fanns distriktssjuksköterska, primärvårds sjuksköterska samt även första linjens chefer. Dessa yrkesgrupper tillhör en nyckelgrupp för Vårdvalsverksamheten. 5.4 Personalvolym Anställda per personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor , ,1 Undersköterskor m.fl , ,1 Läkare , ,1 Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl Läkarsekreterare , ,7 Rehabilitering och förebyggande 192 5, ,3 Sjukhustekniker/labpersonal 80 2,2 90 2,5 Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare 4 0,1 2 0,05 Kök, städ, tvätt 2 0,05 1 0,03 Administration 117 3, ,1 Summa Personalvolymen för Närhälsan VGPV har ökat något mellan mars 2012 och mars Antalet anställningar i mars 2013 är jämfört med mars 2012 då det var Det är antalet visstidsanställa och timanställda som har ökat från 569 till 642. De yrkeskategorier som ökat är läkare, psykologer och läkarsekreterare. Antalet tillsvidareanställningar har minskat från till 3012.

19 Sida 19(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 5,7 3,9 5,7 Undersköterskor m.fl. 7,4 5,3 7,4 Läkare 5,7 3,3 4,6 Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl Läkarsekreterare 7,4 3,0 7,4 Rehabilitering och förebyggande 9,8 2,3 8,5 Sjukhustekniker/labpersonal 4,9 2,3 4,8 Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare 0 9,0 9,0 Kök, städ, tvätt 9,4 9,4 Administration 4,1 0,6 3,8 Summa 6,3 3,3 5,9 Förvaltningen arbetar aktivt med detta prioriterade mål. Västra Götalandsregionens måltal är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5 %. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50 %. Närhälsans sjukfrånvaro är 5,9 %, vilket innebär en minskning med 0,2 % jämfört med samma period Det är långtidssjukfrånvaron har minskat något. Inom regionen har sjukfrånvaron totalt ökat med 0,4% under samma period. Ytterligare insatser behöver genomföras för att bromsa utvecklingen av sjukfrånvaron. På individnivå kan t ex korttidsfrånvaro utredas med hjälp av företagshälsovård. Samarbetet med företagshälsovården kan också stödja arbetet med rehabiliteringsbehov. Rehabiliteringsplaner upprättas i samråd mellan medarbetaren och ansvarig chef. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 6,3 6,3 Män 3,3 4,4 Totalt 5,9 6,1

20 Sida 20(31) Datum Diarienummer PVV Närhälsan Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Kvinnor 45,2 47,9 Män 46,9 59,2 Totalt 45,4 49,1 5.6 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2013 Periodutfall 2012 Prognos 2013 Dec 2012 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Periodutfallet i mars 2013 är högre jämfört med mars Prognosen för 2013 är något högre 2013 jämfört med För Närhälsan är det ett prioriterat mål att minska beroendet av bemanningsföretag. Förvaltningen har en hög användning av bemanningsföretag och detta påverkar våra verksamheter inte bara ekonomiskt utan framför allt kvalitetsmässigt. Under de första månaderna noterar förvaltningen en ökning av användandet av bemanningsföretag vad gäller läkarsekreterartjänster. Detta kan knytas till det beskrivna kompetensförsörjningsbehovet (se 5.1.5). En handlingsplan för att minska beroendet av skrivtjänster ska utarbetas. Beroendet av hyrläkare beror i första hand på att tillgången på specialister i allmänmedicin är dålig. Konkurrens uppstår mellan primärvården och privata vårdgivare. Beslut om anlitande av bemanningsföretag tas av primärvårdsdirektör. Beslutsunderlag lämnas av respektive vårdcentralschef vad gäller aktuell bemanning samt vilka åtgärder som vidtagits i verksamheten innan ansökan lämnas till direktören. Förvaltningen utreder för närvarande förutsättningarna för att införa en gemensam avropsorganisation av bemanningsföretag, framför allt med syfte att kvalitetssäkra processen samt att ha möjlighet att göra prioriteringar när företagen inte kan leverera. Förvaltningen försöker på olika sätt stimulera inflödet av ST-läkare. Inflödet ökar dock inte i