Sammanträde med Primärvårdsstyrelsen den 19 november 2015

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Primärvårdsstyrelsen den 19 november 2015 Plats: Kungshöjds konferens, Kaserntorget 11A, Göteborg. Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden Strukturella förändringar inom VG Primärvård Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert 11. Detaljbudget 2016 (Bilaga a-b) Diarienummer PVV Föredragare ekonomichef Per Nyström 12. Delegeringsärenden (Bilaga) Diarienummer PVV Anmälningsärenden (Bilaga) Diarienummer PVV Informationsärenden A. Ärendeplan Status (Bilaga) Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert Postadress: Kansli Lillhagsparken Hisings Backa Besöksadress: Lillhagsparken 6 Hisings Backa Telefon: Växel Webbplats: E-post: primarvarden@vgregion.se

2 Föredragningslista från Primärvårdsstyrelsen, (2) B. Rapport från verksamheten Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert C. Rapport från presidiet D. Övriga frågor E. Ekonomisk rapportering (Bilaga utsändes 17 november) Föredragning ekonomichef Per Nyström F. Information från s utvecklingsavdelning Föredragare utvecklingschef Kristina Bonander och logistiker Carl-Johan Dahlin Ann-Sofie Alm Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt

3 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Ekonomiavdelningen Handläggare: Per Nyström, ekonomichef Telefon: E-post: per.o.nystrom@vgregion.se Till Primärvårdsstyrelsen Detaljbudget 2016 Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner detaljbudget 2016 för vårdvalsveksamheten. Sammanfattning av ärendet Detaljbudget 2016 för vårdvalsverksamheten har upprättats i enlighet med gällande instruktioner upprättade av Regionkansliet. Enligt tidplanen ska detaljbudgeten vara registrerad och klar i regionens budgetsystem den 30 november Bilaga 1. Preliminär detaljbudget 2016 vårdvalsverksamheten. Beslutet skickas till rapport@vgregion.se Diariet Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

4 Sida 1(19) Detaljbudget 2016 vårdvalsverksamheten vårdvalsverksamhet 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av Camilla Karlsson, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning vårdcentraler bedriver idag 110 vårdcentraler i Västra Götaland. Sedan vårdvalets införande har ca 90 privata konkurrenter tillkommit. Det innebär att det sedan införandet av vårdvalet har skett en stor ökning av antal vårdcentraler i Västra Götaland. För att klara det nya marknadsläget har flera av våra vårdcentraler fått göra neddragningar både vad gäller lokaler och personal samtidigt som vi har arbetat med olika typer av effektiviseringar. De vårdcentraler som har en god ekonomi kan inte använda sina ekonomiska överskott för att vidareutveckla verksamheten då dessa pengar måste användas för att finansiera de verksamheter som går med underskott. Det är svårt för framförallt vårdcentraler på landsbygden att leva upp till de bemanningskrav som finns för läkare och specialistsjuksköterskor i Krav-och kvalitetsboken (Kok) Krav på bemanning och kompetens är besvärande eftersom tillgången på utbildad och erfarna medarbetare är en bristvara framförallt i glesbygden och på små orter. Till detta tillkommer 2016 krav på leg psykolog/leg psykoterapeut i samma lokaler, vilket ytterligare försvårar. Vi ser med oro på effekterna av detaljstyrningen och bedömer att flera mindre vårdcentraler kan vara hotade av ovan nämnda krav. Vårdvalssystemet innebär att regionen dels fått rollen som finansiär och beställare av vårdtjänster, dels som producent och utförare. Utifrån ett konkurrensperspektiv är det viktigt att dessa roller skiljs åt eftersom ersättningen från vårdvalsverksamheterna utgör den finansiella ram vi har att förhålla oss till. Styrelsen har fått i uppdrag att etablera en jourverksamhet i Tanum, med ett patientunderlag på Det är oklart hur denna jourverksamhet ska finansieras. rehabmottagningar Vi ser ett fortsatt stort tryck till arbetsterapeut och fysioterapeut och fortsätter därför att satsa och hoppas kunna starta flera rehabenheter, neuroteam och utöka antalet utbudspunkter efter det behov som vi ser att våra patienter har. Inom kort öppnar vi mottagningar i Sävedalen och Vårgårda.

5 Sida 2(19) Utveckling arbetar aktivt med ständiga förbättringar för att utveckla en primärvård i världsklass. Några av våra mest spännande utvecklingsarbeten 2016 är: Arbetet med att öka antalet specialister i allmänmedicin fortsätter. Förstudien i det arbetet är klart och vi fortsätter nu med ett stort antal aktiviteter inom områdena strategisk ledarskap, teamarbete och taskshifting, delaktighet och inkludering samt fortbildning för specialister i allmänmedicin. Revidering och implementering av triagemodell. Syftet är att säkerställa en enhetlig triagering på vårdcentraler och rehabenheter vilket innebär att patienter som kontaktar och besöker oss får träffa den lämpligaste yrkeskategori. Arbete pågår för att standardisera och kvalitetssäkra processerna för vård vid diabetes, högt blodtryck och Astma Kol. Vi utvecklar hur vi planerar och följer upp vår produktion och beräknar klara samma produktion 2016 som vi haft Vi arbetar ständigt med att utveckla dialogen med våra kunder och patienter och göra dem delaktiga i sin vård och behandling. Flera utvecklingsprojekt pågår för att på ett smidigt sätt kunna stötta patienter i deras sjukdom. T.ex. man kan själv rapportera in sitt blodtrycksvärde i Mina vårdkontakter och få råd om behandling samma väg. Möjligheten för våra kunder att boka tid via webben utökas. Vi fortsätter att arbeta med att vända vår listningstrend genom fortsatt arbete med servicefrågor samt marknadsföringsinsatser. Införandet av det nya journaldokumentationssystemet Asynja Visph blir klart under 2016 Ekonomi s vårdvalsverksamhet har 2016 en budgeterad omsättning på 4345 mnkr (prognos 2015:4284 mnkr). Det budgeterade resultatet för 2016 är +7 mnkr, varav Rehab har ett budgeterat resultat på +2 mnkr och vårdcentralerna +5 mnkr. Ersättningen inom Vårdcentralsverksamheten för de tyngsta ersättningsfaktorerna ålder och kön samt vårdtyngd räknas år 2016 upp med 1,7 %. Ersättning för täckningsgrad höjs dock med en högre procentsats, vilket sammantaget ger en indexhöjning med ca 2,0 %. Personalkostnaderna förväntas öka med 2,5 % och övriga kostnader med 2 %, vilket innebär att det totalt sett finns krav på ytterligare kostnadseffektiviseringar.

6 Sida 3(19) För innebär det stora merkostnader att vi erbjuder fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav- och Kvalitetsboken kräver. Krav- och kvalitetsboken för Rehab 2016 innehåller förändringar i ersättningssystemet som bl a innebär att tilläggsvikt för förstabesök ändras från 1,0 till 0,5 poäng. Detta innebär en negativ effekt för på ca 27 mnkr. Vad gäller Rehab sker ingen indexuppräkning avseende ersättning per poäng för år 2016 jämfört med 2015 och därmed sker ingen kompensation för pris- och löneökningar. Detta innebär en negativ effekt för på ca 10 mnkr. För 2016 har ägaren ett avkastningskrav gentemot vårdvalsverksamheten på 25 mnkr. Under 2015 fanns inte något motsvarande krav. Vi har ett antal enheter som har ett budgeterat underskott. För flera av dem kommer 2016 att innebära stora anpassningar av verksamheten och i vissa fall även strukturella åtgärder. 2. Verksamhet 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska ska regionuppdraget för de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder implementeras vilket kommer att kräva kompetensutveckling och även dietistmedverkan. Samverkan sker enligt Kok och VÖK med samhällets övriga aktörer. Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska För s del är den största källan till klimatutsläpp från fossilbränslen resor i tjänsten. är den förvaltning i regionen som kör mest i tjänsten vilket har naturliga förklaringar. Det en väsentlig del av uppdraget att s personal göra hembesök för t ex hjälpmedelsutprovning och besök på äldreboenden. s utsprida verksamhet med många enheter fördelade över hela regionen medför i sig också resor i tjänsten. kommer därför att under 2016 fortsätta arbetet med att utveckla resfria möten, ökad användning av miljöfordon och arbeta för att begränsa användningen av privata fordon i tjänsten då så är möjligt. Ett instrument i den strävan är det aviserade beslutet om klimatväxling i regionen. I övrigt arbetar med begränsning av den direkta miljöpåverkan framför allt genom implementering av kraven i miljödiplomeringen och det handlingsprogram för som s ledningsgrupp beslutat om.

7 Sida 4(19) Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Implementering av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Delta i arbetet med ordnat införande av Depressionshjälpen på nationella IT-plattformen Stöd och behandling. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser s intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Vi fortsätter att utveckla dialogen med våra kunder och patienter. Vi deltar i de nationella patientenkäter som genomförs och genomför även egna patientenkäter minst två gånger per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser. Resultat och beskrivning hur vi tar omhand synpunkterna återförs via anslag i våra väntrum. Alla mottagningar ska ha någon form av träffar med patienterna, exempelvis kundråd eller fokusgrupp. I en allt större omfattning ger vi information om vård, behandling och uppföljning skriftligt. Vi fortsätter att utveckla webbtidbokning för våra kunder så att det finns på alla typer av mottagningar och därmed enkelt att komma i kontakt med oss. Vid utvecklingsarbeten på våra enheter involverar vi möjlighet vi våra kunder och patienter. Vid olika skolor, t.ex. diabetsskola deltar patienter med egen erfarenhet i planering och

8 Sida 5(19) genomförande. I en allt större omfattning är målet att göra våra kunder/patienter delaktiga i sin vård och behandling och flera utvecklingsprojekt pågår för att på ett smidigt sätt kunna stötta patienter i deras sjukdom. T.ex. man kan själv rapportera in sitt blodtrycksvärde i Mina vårdkontakter och få råd om behandling samma väg. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Inom vårdcentralsverksamheten följer vi de kvalitetsparametrar som ingår i Krav- och kvalitetsbokens uppföljning. Dessa inkluderar bl.a. rapporteringen till Nationella diabetesregistret. Även indikatorerna i öppna jämförelser och regionfullmäktiges prioriterade mål följs upp månatligen. Vår strategi är återrapportering av resultat till alla verksamheter genom verktyget Näranalys. Vi har kvalitet uppe på våra interna controllingrundor där verksamheternas handlingsplaner och arbetssätt diskuteras. Erfarenhetsutbyte mellan enheter är en viktig aspekt på detta. Ett av våra mål är att skillnaderna mellan olika verksamheter ska minska. Barnhälsovården rapporterar till sitt nationella register och följs upp av barnhälsovårdsöverläkarna och de centrala BHV- teamen. Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras har för avsikt att införa och anpassa den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor i förvaltningen under Vi fokuserar på chefsförsörjningsprocessen bl a genom att inför ett utvecklingsprogram för biträdande chefer. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss även av regionens Assesssment Center och chefskandidatprogram för medarbetare som vill ta ett chefskap. Alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål. Alla specialistläkare i förvaltningen ska ha kompetensutveckling minst 10 dagar per år. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats, Dnr PVV , som innehåller följande områden. Ledarskap och medarbetarskap Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete Friskvård

9 Sida 6(19) Förebyggande processer Rehabilitering och arbetsanpassning Aktiviteter finns beskrivna under fokusområden 2.2 Fokusområden Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar kommer att fortsätta arbetet med att i samverkan med vårdhygien och chefläkarfunktionen se över rutiner för minskad användning av förbrukningsmaterial där så är möjligt. Försök görs att också att påverka leverantör om mindre förpackningsmatreal för att minska avfallsmängder främst genom krav i upphandlingar. Genomgångar görs årligen med hjälp av kemikaliehanteringsprogrammet KLARA för att identifiera möjliga substitutioner eller minskning av användningen av förlighetsklassade kemikalier. Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Implementering av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Delta i arbetet med ordnat införande av Depressionshjälpen på nationella IT-plattformen Stöd och behandling. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser s intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området.

10 Sida 7(19) Uppfylla vårdgarantin Telefontillgänglighet 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som den söker. Telefontillgängligheten följs månatligen inom och rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Besökstillgänglighet 7:an innebär att kunden ska, då medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år av SKL under två veckor i mars och två veckor i oktober. Under 2016 finns möjlighet att genom vårt nya vårddokumentationssystem följa 7:an kontinuerligt varje vecka. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Våra patienter engageras i våra utvecklingsarbeten och tillfrågas kontinuerligt om hur de upplever den hjälp och bemötande de får hos oss via kundenkäter och kundråd. Arbete pågår för att standardisera och kvalitetssäkra processerna för vård vid diabetes, högt blodtryck och Astma Kol för att skapa värde för patienterna. Alla enheter arbetar med Serviceguiden. Den beskriver s gemensamma förhållningssätt inom service före, under och efter en konsultation. Förbättra akutvårdkedjan Införande av RGS triage för att alla yrkeskategorier ska arbeta på toppen av sin kompetens, uppgiftsväxling Webbtidbok Breddutbildning till sjuksköterskor Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Efter genomförd patientsäkerhetskulturmätning oktober 2015 ska vår handlingsplan uppdateras utifrån de aktuella resultatet. Vi arbetar fortsatt med att öka avvikelserapporteringen och att återföra resultat och analys på områdesnivå. I samband härmed sker dialog med lokala ledningsgrupper. Avvikelser, klagomål och Lex Mariautredningar utgör underlag för vårt arbete med att utveckla ledningssystemet i form av riktlinjer. Vi har ett strukturerat sätt att sprida information om händelser, handlingsplaner och riktlinjer. Dialogmöten (jfr slutenvårdens patientsäkerhetsrond) studeras i ett pilotprojekt och om detta

11 Sida 8(19) arbetssätt visar sig vara framgångsrikt planeras breddinförande. Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Vi har fokus på läkemedelsgenomgångar enligt RMR och följer upp och återrapporterar månadsvis per verksamhet. Vårt läkemedelsråd förmedlar information via intranät och ett nyhetsbrev. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Vi fortsätter det delregionala arbetet i samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. Likaså det delregionala arbetet i samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. Vi arbetar genom medverkan i sektorsråd, läkemedelskommitté och andra regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. Arbetet med att publicera information på Nationella PatientÖversikten från AsynjaVisph är försenat, dels pga vår journalsystemsleverantör men även pga att den Nationella plattformen för NPÖ2.0 inte kommer igång förrän tidigast i december. Planen för s journalsystem är att publicera på Nationella PatientÖversikten samt Journal via nätet snarast möjligt efter årsskiftet. Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Resultat: Medarbetarnas uppfattning om s ledarskap utvärderas i medarbetaundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. Aktiviteter: Ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till s chefer God introduktion för nya chefer Chefsutvecklingsprogram NyChef Handledning individuellt och i grupp Kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer Fokus på chefsförsörjning genom utvecklingsprogram för blivande chefer Strukturerade avgångssamtal genomförs med alla chefer inför årlig utvärdering

12 Sida 9(19) Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Vi ser det som en naturlig del i allt utvecklingsarbete att vara öppen för nya arbetssätt och bl.a. uppgiftsväxling och nya yrkeskategorier i vården. Inte minst för att klara den stora efterfrågan på vård till första linjens hälso- och sjukvård. Vi har anställt receptionister till flera receptioner på vårdcentraler i Göteborgsområdet istället för som tidigare medicinska läkarsekreterare. Vi utvecklar vår triageringsmodell så att förstabesöket till vårdcentral så långt det är möjligt sker hos lämpligaste yrkeskategori, t.ex. psykolog, fysioterapeut, distriktssköterska eller läkare. Vi har ett allt större antal telefonsamtal till våra mottagningar varför vi initierat ett utvecklingsarbete för att registrera vad inringande kunder har behov av för hjälp. Nästa steg blir att telefonsamtal av administrativ karaktär leds om från sjuksköterska till annan yrkeskategori. I allt utvecklingsarbete där vi ser över våra arbetsprocesser ifrågasätts effektivaste arbetssätt och vård på rätt nivå och yrkeskategori. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Förvaltningen avser att arbeta med den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor och anpassa den till s förutsättningar under Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår hela tiden. Vi kommer successivt att inför VGRs arbetsmiljöguide. Arbeta i hälsofrämjande arbetssätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och försöka underlätta för chefer att jobba med arbetsmiljö utifrån positiva utgångspunkter. Grundläggande arbetsmiljöutbildning för att chefer. Påbyggnadsutbildningar inom områden som rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring samt tidiga signaler. Fokus på läkarnas arbetsmiljö. Goda exempel sprids på chefsseminarier och via intranätet. Vi har begränsade möjligheter att pröva olika arbetstidsmodeller eftersom den övervägande delen av våra medarbetare arbetar dagtid. Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%.

13 Sida 10(19) arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats Dnr PVV som innehåller följande områden. Ledarskap och medarbetarskap. Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Friskvård. Förebyggande processer. Rehabilitering och arbetsanpassning. För att uppnå målet fokuserar på nedanstående områden och dess aktiviteter. Resultat från medarbetarenkäten tas omhand och följs upp på ett strukturerat sätt. Säkerställa att chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete. Erbjuda chefer fördjupade kunskaper i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå. Nyttjandegraden av friskvårdbidraget följs upp. Rutin för Omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa. Utbildning för chefer i förebyggande ohälsa. Rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen. Aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna. Uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå. Stärkt samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro. Uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabplan minst tre gånger per år. 2.3 Verksamhet i balans s ekonomiska mål är att ha en ekonomi som medger utveckling både på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Detta mål ställer krav på balans mellan de olika perspektiven i affärsplanen, dvs kund, verksamhet, personal och ekonomi. Utveckling av verksamheten krävs för att ha en god ekonomi. Ekonomi är en spegling av förutsättningar inom de övriga perspektiven. Åtgärder: Handlingsplaner budget 2015 De vårdcentraler som inte hade sin ekonomi i balans i budget 2015 fick omgående under hösten upprätta konkreta handlingsplaner med aktiviteter. Handlingsplanerna inkluderade även en plan för när i tiden vårdcentralscheferna räknade med att effekterna av de olika aktiviteterna skulle slå in. Handlingsplanerna har löpande följts upp under året. Uppföljningen har skett både på totalresultat och på enskilda aktiviteter. Vid ev avvikelser eller förändrade förutsättningar skall handlingsplanerna omgående revideras.

14 Sida 11(19) Totalt omfattades dessa handlingsplaner av åtgärder motsvarande 43,0 mnkr t ex: - ökade intäkter genom förbättrad täckningsgrad 1,6 mnkr och målrelaterad kvalitet 1,7 mnkr. - minskade kostnader genom lägre personalbemanning och minskat nyttjande av bemanningsföretag 13,1 mnkr, ändrad läkemedelsförskrivning 7,4 mnkr, minskat nyttjande av lab och röntgen 2,0 mnkr Controllingrunda I februari 2015 hade förvaltningsledningen en "controllingrunda" med samtliga områden. Då avhandlades bland annat resultat 2014, prognos 2015 och framåt samt handlingsplaner enl ovan för de vårdcentraler som inte har en budget i balans för I oktober 2015 var det dags för nästa uppföljande controllingrunda med ett större fokus på alla delarna i affärsplanen (Kund, Verksamhet, Personal, Ekonomi) Ny controllingrunda planeras i februari Fördjupad controllingrunda Förvaltningsledningen hade i våras efter den traditionella controllingrundan en fördjupad controllingrunda med de tre områden som har sämst resultat och specifikt med nio vårdcentraler med störst underskott i dessa områden. Vårdcentralscheferna fick beskriva sin analys av orsaker till den ekonomiska situationen, SWOT, samt den handlingsplanen man arbetat fram. Förvaltningsledningen kommer att ha en fördjupad controllingrunda i december 2015 med de verksamheter som har sämst ekonomi baserat på aktuell prognos och budget Fokus kommer att vara upprättade handlingsplaner, konkreta planerade aktiviteter med beräknad effekt och tidplan. Handlingsplaner prognos 2015 och budget 2016 Alla enheter med prognosticerat underskott 2015 eller budgeterat underskott 2016 har krav på sig att ta fram alternativt revidera handlingsplan på samma sätt som är beskrivet ovan och denna kommer att följas upp löpande under Strukturella förändringar Vårdcentralerna i Dalum och Fritsla har stängts. Vad gäller Dalum finns den kvar som filialverksamhet till vårdcentralen i Ulricehamn. Kompetensförsörjning Under 2015 genomfördes en förstudie som förvaltningen kallade "Fler läkare i ". Syftet med studien var att på ett kraftfullt sätt göra ett avstamp mot att klara kompetensförsörjningen av specialister i allmänmedicin. Resultatet av studien nu en del av förvaltningens interna utvecklingsarbete. Beslut i har tagits kring att alla specialister ska ha minst 10 kompetensutvecklingsdagar per år. Flera aktiviteter som syftar till att tydligare inkludera ST-läkarna har påbörjats. Vi kommer varje år att ha ST-dagar för våra utbildningsläkare, vi kommer även att starta en förvaltningsövergripande introduktion för samma yrkesgrupp.

15 Sida 12(19) har stora regionala skillnader vad gäller möjligheten att tillgodose kompetensförsörjningsbehov genom rekrytering. I ytterområdena är det brist på t ex psykologer och specialistsköterskor. I hela förvaltningen finns en generell brist på specialister i allmänmedicin. Det är viktigt att kartlägga och genomföra aktiviteter som är kopplade till Krav- och kvalitetsbokens krav på kompetens. En svårighet är att de påbyggnadsutbildningar som krävs i KoK 2015, t ex astma/kol och diabetes inte ges på alla lärosäten. De krav som finns i KoKboken vad gäller handledare riskerar tyvärr att cementera bristen på specialister i allmänmedicin eftersom har svårigheter att ta emot utbildningsläkare på de vårdcentralerna som har svårt att rekrytera. 2.4 Prestationer driver 110 vårdcentraler. Hösten 2015 tog primärvårdsstyrelsen beslutet att lägga ner vårdcentralerna i Fritsla och i Dalum p.g.a. av långvariga rekryteringsproblem av allmänläkare vilket påverkar patientsäkerheten. Dalum är nu en filial till vårdcentralen i Ulricehamn. Det nya kravet i Kokboken om legitimerad läkare på plats under hela öppethållandet som infördes 2015 blev den utlösande faktorn som gjorde att vi inte klarade bemanningen. Floby vårdcentral stängdes vid årsskiftet 2014/2015. Vi fortsätter att utveckla stöd för behovs- och kapacitetsplanering för att effektivisera våra mottagningar. Prestationsbudgeten för 2016 beräknas lägre än Detta på grund av ovanstående förändringar av utbudspunkter samt ett lägre antal listade kunder. Vår medvetna strategi om att minska köp av hyrläkare och istället anställa underläkare, rekrytera läkare från andra länder samt ett ökat antal ST-läkare innebär en lägre produktionstakt. Vi kommer att på olika sätt följa produktionen och sätta produktionsmått på enhetsnivå. Besök på mottagningen minskar enligt ovan men antal telefonsamtal, notat om patient och hembesök ökar. Vårt arbete med att standardisera vårdprocesser innebär att sträva efter att hitta effektiva arbetssätt för att erbjuda vård till alla i enlighet med vårdgarantin. Detta kan innebära fler telefonsamtal och andra digitala kontakter och färre direkta besök.

16 Sida 13(19) Budget Budget Prognos Vårdvalsverksamhet Vårdcentral Digital kontakt läkare (fr 2015) Läkarbesök Sjuksköterskebesök Övriga besök i primärvården Besök beteendevetare (from 2015) Vårdval rehab Besök fysioterapeut/sjukgymnast Besök arbetsterapeut Besök övriga vårdgivare s Rehabverksamhet beräknas göra samma produktion 2016 som innevarande år. Om fler Rehabenheter etableras en ökad produktion. 4. Ekonomi 4.1 Ekonomiskt resultat vårdvalsverksamhet 2016 Vårdcentraler Krav- och kvalitetsboken Krav-och kvalitetsboken för 2016 innehåller endast mindre förändringar i ersättningssystemet jämfört med Följande förändringar har gjorts: Ny ersättning har tillkommit för behandlingsansvar korttidsboende på 6 tkr per plats och år. Förändring målrelaterad kvalitet: Sex kvalitetsindikatorer stryks som målrelaterade, tre tidigare uppföljningsindikatorer blir målrelaterade och några indikatorer har omformulerats eller fått annan viktning. Tillsammans kan indikatorerna generera 27 kvalitetspoäng. Effekt knappt 0,5 mnkr. Särskild ersättning till vårdcentraler som uppfyller Regionala Stramas krav för att minska antibiotikaförskrivning. Engångsbelopp om 12 tkr samt 2,5 kr per poäng och kön vid

17 Sida 14(19) genomfört uppdrag. Indexuppräkning Ersättningen för de tyngsta ersättningsfaktorerna ålder och kön samt vårdtyngd räknas år 2016 upp med 1,7 %. Ersättning för täckningsgrad höjs dock med en högre procentsats, vilket sammantaget ger en indexhöjning med ca 2,0 %. Personalkostnaderna förväntas öka med 2,5 % och övriga kostnader med 2 %, vilket innebär att det totalt sett finns krav på ytterligare kostnadseffektiviseringar. Jourer För innebär det också stora merkostnader att vi erbjuder fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav- och Kvalitetsboken kräver. Regionen har dessutom krav på att etablerar en ny jourcentral i Tanum. Rehab Krav- och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsboken för 2016 ínnehåller följande förändringar i ersättningssystemet: Justering av ersättning för CNI, tröskelvärde (3,0) och ersättning per CNI-poäng (65 kr). Teambesök (en patient möter flera yrkeskategorier samtidigt) får vikt 3,0. Gruppbesök (flera patienter möter samtidigt flera yrkeskategorier) får vikt 0,8 per deltagande patient. Ändrad tilläggsvikt för förstabesök inom 365 dagar från 1,0 till 0,5. Beräknad negativ effekt för - 27 Mkr. Ändrad ålder för tilläggsvikt vid yngre patienter från 10 år till 12 år. Justerad indikator för målrelaterad ersättning för BOA-registrering. Indexuppräkning Ersättning kronor per poäng för år 2016 är oförändrad jämfört med 2015 och därmed sker ingen kompensation för pris- och löneökningar. vårdvalsverksamhet Intäkter De totala intäkterna har en budget 2016 som är ca 60 mnkr högre än prognos Skillnaden är främst en konsekvens av den höjda ersättningen i KoK för 2016 för vårdcentraler och för planerad produktionsökning på Rehab. Hänsyn har tagits till att har färre vårdcentraler till följd av gjorda stängningar. Personalkostnader Från och med 2016 har regionen beslutat att förvaltningarna får budgetera specificerat på kontot för bemanningsföretag och inte på personalkostnader, vilket har varit fallet tidigare år. Det medför trots löneökning en lägre budget 2016 än för 2015 för personal, (exklusive

18 Sida 15(19) bemanningsföretag). Samtidigt ökar budget för bemanningsföretag från 0 till 166 mkr. Läkemedel Förvaltningen räknar, ställt mot prognostiserat resultat 2015, med en kostnadsökning för läkemedel 2016 på ca 46 mnkr. Detta främst till följd av införande av nya dyrare läkemedel. Budgeten 2016 är i stort sett oförändrad mot Lokalkostnader Budgeten för 2016 är ca 8 mnkr lägre än budget 2015 och ca 3,5 mnkr lägre än prognos Kostnadssänkningen är en effekt av den nya styrmodellen för servicesamspelet, (lägre priser för interna servicetjänster), samt kostnadsbortfall för vårdcentraler som stängt ned. Avkastningskrav För 2016 har ägaren ett avkastningskrav gentemot vårdvalsverksamheten på 25 mnkr. Under 2015 fanns inte något motsvarande krav. Budget 2016 Det budgeterade resultatet för 2016 är +7 mnkr, varav Rehab har ett budgeterat resultat på +2 mnkr och vårdcentralerna +5 mnkr. Vi har ett antal enheter som har ett budgeterat underskott. För flera av dem kommer 2016 att innebära stora anpassningar av verksamheten och i vissa fall sannolikt även strukturella åtgärder. Budget Prognos Budget Vårdvalsverksamhet mkr mkr mkr Regionintäkter 3 972, , ,5 Övr. intäkter 275,6 321,0 267,8 Summa intäkter 4 248, ,0 4345,3 Personal , , ,0 Bemanningsföretag 0,0-203,0-166,2 Läkemedel -659,1-614,0-660,1 Medicinsk service -260,7-266,0-264,0 Lokalkostnader -285,7-281,0-277,6 Övriga kostnader -600,5-575,0-552,9 Avskrivningar -10,7-10,0-11,0 Summa kostnader , , ,8 Finansiella poster -0,1-1,0-0,5 Resultat 10,0 22,0 7,0

19 Sida 16(19) 4.3 Eget kapital Det ingående egna kapitalet för 2015 är 276,7 mnkr. Det motsvarar en ekonomisk reserv för tre veckors kostnader/utbetalningar. Det prognosticerade resultatet för 2015 är 22,0 mnkr och budgeten för 2016 är 7 mnkr, vilket tillsammans ger ett beräknat utgående eget kapital på 305,7 mnkr. Prognos 2015 Eget kapital (mnkr) IB 1/ Budget 2016 UB 31/ (augusti) Vårdvalsverksamhet 276,7 22,0 7,0 305,7 Förvaltningen måste ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i KoK-boken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar. Under 2016 sker t ex fortsatt satsning på läkarrekrytering, forskning- och utveckling samt byte av journalsystem. 4.4 Investeringar Investeringsbehovet för vårdvalsverksamheten inom planeras för 2016 uppgå till 39 mnkr för medicinsk utrustning och inventarier. Det kommer under 2016 vara en fortsatt hög takt på antalet ny- och ombyggnadsprojekt. Detta innebära att planerade investeringar i de flesta fall avser investering i ny inredning, samt lås och larm i samband med dessa projekt. Dessutom pågår det en kontinuerlig reinvestering av medicinsk utrustning på vårdcentralerna. Under perioden planeras för nya utbudspunkter nom Rehab, vilket innebär nyinvestering i utrustning. Investeringsramen för fastighetsinvesteringar är 3 mnkr, där det för 2016 finns planer för lokalinvesteringar i av regionen ägda lokaler men inga detaljbeslut. Övriga lokaprojekt som genomförs inom sker i externt förhyrda lokaler där ny- och ombyggnationer finansieras via hyran. Principen för förvaltningen är att verksamheten kan investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten för avskrivning, kapitalkostnad och hyra. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Införandet av vårdvalet innebär ett nytt sätt att styra hälso- och sjukvård det som ska känneteckna vårdvalsmodellen är bland annat: Medborgarna ges möjlighet att välja vårdgivare. Medborgarnas val styr tilldelningen av resurser till vårdgivaren. Uppdraget och ersättningsvillkoren är lika för alla vårdgivare oavsett driftsform och bestäms av landstinget/regionen.

20 Sida 17(19) Konkurrens på lika villkor oavsett driftsform (inom ramen för gällande lagstiftning, AB och KL). Lokaliseringen avgörs av utföraren. Vårdvalssystemet innebär att Regionen dels fått rollen som finansiär och beställare av vårdtjänster, dels som producent och utförare. Utifrån ett konkurrensperspektiv är det viktigt att dessa roller skiljs åt eftersom ersättningen från vårdvalsverksamheterna utgör den finansiella ram vi har att förhålla oss till. Styrelsen har fått i uppdrag att etablera en jourverksamhet i Tanum, med ett patientunderlag på Det är oklart hur denna jourverksamhet ska finansieras. Vårdcentral bygger sin verksamhet utifrån de långsiktiga målen en patientdriven vård, lätt att rekrytera rätt kompetens samt ett sammanhållet vårdsystem. Vi vill att våra kunder och medarbetare ska vara s ambassadörer, vi ska bedriva en primärvård i världsklass med en ekonomi som medger utveckling. driver 110 vårdcentraler. Hösten 2015 tog primärvårdsstyrelsen beslutet att lägga ner vårdcentralerna i Fritsla och i Dalum p.g.a. av långvariga rekryteringsproblem av allmänläkare vilket påverkar patientsäkerheten. Dalum är nu en filial till vårdcentralen i Ulricehamn. Det nya kravet i Kokboken om legitimerad läkare på plats under hela öppethållandet som infördes 2015 blev den utlösande faktorn som gjorde att vi inte klarade bemanningen. I Kok-boken 2016 är kravet på leg psykolog/leg psykoterapeut i samma lokaler ytterligare försvårande. ser med oro på effekterna av detaljstyrningen och bedömer att flera mindre vårdcentraler kan vara hotade av ovan nämnda krav. s bild är att Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård är alltför detaljerad och att detaljeringsgraden ökar från år till år. Effekten blir att det är svårt för utförarna att bedriva verksamhet i glesbygd och i av andra skäl svårbemannade områden. Att kraven är lika för en vårdcentral oavsett storlek medför också problem för små och utsatta vårdcentraler att svara upp och kan därmed driva fram en geografisk centralisering. Viktigt att det ges tillfälle till dialog med oss utförare då regelverket sätts. arbetar aktivt med ständiga förbättringar för att utveckla en primärvård i världsklass. Några av våra mest spännande utvecklingsarbeten just nu är: Fler läkare i. Förstudie klar och nu fortsätter arbetet med ett stort antal aktiviteter som främjar tillgänglighet och arbetsmiljö såsom: - Standardisering av triagemodell. Syftet är att säkerställa en enhetlig triagering på vårdcentraler och rehabenheter vilket innebär att patienter som kontaktar och besöker oss får träffa den lämpligaste yrkeskategori.

21 Sida 18(19) - Standardisering av vårdprocesser vid kroniska sjukdomar. Backa vårdcentral är med i utvecklingsprojektet Flippen som SKL startat hösten Projektet har som syfte att tänka nytt när det gäller tillgänglighet och patientdelaktighet. Rehab Patienter som söker s Rehabmottagningar erbjuds tid inom sju dagar enligt tillgänglighetskrav i Kok. Att uppnå detta har varit en stor utmaning eftersom många rehabenheter tidigare haft väntetid och efterfrågan alltid varit större än tillgången till rehabilitering. Vi ser en fortsatt stor efterfrågan till arbetsterapeut och fysioterapeut vilket gör att vi fortsätter att satsa och hoppas kunna start fler rehabenheter, neuroteam och utöka antalet utbudspunkter. Vi har nu 49 Rehabenheter och ytterligare 55 utbudspunkter. Vi planerar att starta fler rehabenheter under Inom kort öppnar vi i Sävedalen och Vårgårda. Vi har gemensamt valt att renodla vårt hälso- och sjukvårdsuppdrag och att säkerställa full kostnadstäckning för alla våra uppdrag. Frågor som vi gemensamt tagit ställning till är: träningskort, försäljning, multimodala team, intyg, deltagande i regionala och nationella arbetsgrupper, prissättning vid konsultuppdrag och arbete i annan förvaltning samt förhållningssätt till konkurrenter. Det viktigaste och mest prioriterade frågan är att säkerställa att alla rehabenheter har en ekonomi som medger utveckling och en budget i balans 2016 trots minskad vårdvalsersättning till följd av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vi fortsätter arbetet med gemensamma prioriteringar. Det som vi hittills gemensamt tagit ställning till och genomfört är att vi fokuserar på vårt hälso- och sjukvårdsuppdrag, att patientens första besök prioriteras, att vi arbetar i team på alla rehabmottagningar, att vi avslutat försäljning av träningskort och att även all övrig försäljning är avslutad. Vi satsar på att ligga i framkant när det gäller användandet av ny teknik. Ett exempel på det är att använda betalstationer och att patienter själva kan lägga in uppgifter i kvalitetsregister. En uppföljningsrapport är nu klar att använda inom hela Rehab. Den kommer att fylla en viktig funktion för att följa all statistik på respektive rehabmottagning. Del ett i arbetet med standardisering av trycksaker som lämnas skriftligt till patient är klar och uppföljning har gjorts med alla chefer. Arbetet finns samlat i en Q-rapport. Vi har påbörjat del två som bland annat kommer att fokusera på standardisering av det som vi lämnar skriftligt till patient i samband med behandling i grupp.

22 Sida 19(19) Vi fortsätter satsa på gemensam verksamhetsutveckling för hela Rehab och prioriterade områden är: 1. Mätning och kartläggning. 2. Uppbyggnad av en modell för professionell utveckling. 3. Kulturarbete med utgångspunkt i Lean-filosofi och Respekten för människan. I kommande verksamhetsutveckling satsar vi på effektiva sätt att nå våra mål i affärsplanen och för att bibehålla en god arbetsmiljö och vara en attraktiv organisation. Vi har påbörjat arbetet med en gemensam målbild för Rehab 2018 och 2025, vilket innebär en patientfokuserad rehabilitering. I samband med övergången till AsynjaVisph inom Göteborgsområdet har ett utvecklingsarbete pågått parallellt med flödet av remisser och svar elektroniskt till Sahlgrenska Universitetssjukhusets laboratoriemedicin. Arbetet har dragit ut på tiden och riskerar ge ett utökat resursbehov för under delar av Flyktingströmmar Många flyktingar söker sig just nu till Europa, Sverige och Västra Götalandsregionen på grund av situationen i Syrien, Irak och andra länder. Detta innebär att vi har fått ett ökat tryck på våra vårdcentraler då vi genomför hälsoundersökningar på nyanlända flyktingar. Trycket är dock ojämnt fördelat över regionen.

23 Sida 1 av 3 Anmälan av delegeringsbeslut Datum /CK Diarienummer PVV Anmälan av delegeringsbeslut till Primärvårdssammanträde den 19 november 2015 Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner redovisningen av delegeringsbeslut. Ärendet Följande beslut som fattats med stöd av delegering anmäls. Hyresavtal, diarienummer Ärende Från/till Handläggare Tilläggsavtal för brandlarmsanläggning som övertas av fastighetsägaren gällande 4 avtal: VC, BMM/BVC, Rehab och MBHVpsykologer, Eriksbergs vårdcentral, Sjöporten Holger Blomstrand Byggnads AB Per Nyström Internt upplåtelseavtal , Kansliet Vänersborg, Kontor Klövern 7, Östergatan 1, Vänersborg Internt upplåtelseavtal Dataprojekt, Vänersborg, Kontor Skogome 7:1, Lilhagsparken 5, Hisings Backa Västfastigheter Västfastigheter Per Nyström Per Nyström Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växeln

24 Datum Sida 2 av 3 Bilplatsavtal för 17 parkeringstillstånd vid Krokslätts vårdcentral Hyreskontrakt Vårdcentral Krykbyn, Lindholmen 36:1 Vintergatan 1A, Göteborg Tillägg till hyresavtal , villkorsändring Tändstickan 1 från och med Hemsö Vårdfastigheter AB Hemsö Centrumhuset i Göteborg AB Hemsö Vårdfastigheter Per Nyström Per Nyström Per Nyström Avstängning från tjänst, diarienummer Ärende Från/till Handläggare Beslut om avstängning A G F Ulrika Dahl Eriksson Anställning av personal tillsvidare Tillsättning personal oktober 2015 Titel Ref nr Enhet Anställda Sjuksköterska 2015/4274 Anställningens omfattning Antal ansökningar Antal lediga befattningar Jourcentralen Gamlestadstorget 3 Deltid 9 1 Biträdande vårdcentralschef 2015/4297 Skene vårdcentral 1 Heltid 1 1 Barnsjuksköterska 2015/4304 Majorna vårdcentral 1 Heltid 7 1 Biomedicinsk analytiker 2015/4389 Lerum vårdcentral 1 Deltid 11 1 Medicinsk sekreterare med LITA kompetens 2015/4409 Åmål vårdcentral 1 Heltid 3 1 Vårdcentralschef 2015/4448 Dagson vårdcentral 1 Heltid 13 1 Medicinsk sekreterare 2015/4616 Eriksberg vårdcentral 2 Heltid 13 1 Arbetsterapeut 2015/4641 Öckerö rehabmottagning 1 Heltid 11 1 Sjuksköterska 2015/4650 Tuve vårdcentral 1 Heltid 1 1 Distriktssköterska/Sjuksköterska 2015/4757 Kärra vårdcentral 1 Heltid 25 1 BVC-sjuksköterska 2015/4791 Munkebäck barnavårdscentral 4 Heltid 21 3 Fysioterapeut/Sjukgymnast 2015/4809 Vara vårdcentral 1 Heltid 2 1 Sjuksköterska med diabeteskompetens 2015/4821 Kinna vårdcentral 1 Heltid 1 1

25 Datum Sida 3 av 3 BVC-sjuksköterska 2015/4912 Hjällbo vårdcentral 1 Deltid 7 1 Distriktssköterska 2015/4981 Göta Älvdalen Jourcentral 1 Heltid 1 1 Distriktssköterska/Sjuksköterska med diabeteskompetens 2015/5014 Skene vårdcentral 1 Heltid 1 1 Handlingar erhålls på begäran från någon av styrelsens sekreterare.

26 Kansliavdelningen Hans Lilja, Till styrelsen inkomna skrivelser ANMÄLNINGSÄRENDEN Primärvårdsstyrelsen Anmälda vid styrelsemöte Diarienummer PVV Inkomna skrivelser Handläggare Dnr Protokoll från regionfullmäktige, 134 Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen, daterad 22 september 2015, dnr RS Protokoll från regionstyrelsen, 239 Val av indikatorer för att följa upp regionfullmäktiges mål i budget 2016, daterad 6 oktober 2015, dnr RS Protokoll från regionstyrelsen, 240 Tidpunkt för delårsrapporter , daterad 6 oktober 2015, dnr RS Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 160 Breddinförande av allmänläkarkonsultorganisation AKO, daterad 15 oktober 2015, dnr HS Protokoll från regionfullmäktige, 168 Västra Götalandsregionens program för klimatväxling, daterad oktober 2015, dnr RS Protokoll från regionfullmäktige, 169 Regional kulturplan , daterad oktober 2015, dnr RS Protokoll från regionfullmäktige, 171 Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen , daterad oktober 2015, dnr RS Skrivelse från Regionarkivet, Förtydligande av beslutsgången för dokument som ska tas fram enligt Riktlinjer till arkivreglemente avseende redovisning och gallring av allmänna handlingar (Arkivnämndens beslut 27 maj 2015), daterad 20 oktober 2015, dnr 185/15 72 och 186/ Bengt Hansson PVV Per Nyström PVV Per Nyström PVV PVV Marie-Louise Gefvert PVV Marie-Louise Gefvert PVV Marie-Louise Gefvert PVV Hans Lilja PVV Samtliga handlingar och skrivelser kan erhållas via diariet, tfn eller styrelsens sekreterare. *Handlingar erhålls på begäran från någon av styrelsens sekreterare.

27 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Ärendeplan 2015 Datum (pågående!!) Primärvårdsstyrelsen/ Styrelsen beställd primärvård Camilla Karlsson/Hans Lilja Möte/Ärende Planerat möte Styrelse PVV/PVB Handläggare NOT Säkerhetsredovisning PVV/PVB Karin Rignér Inför redovisning RS s arbete med fortbildning PVV Ulrika D Eriksson Från presidie 2/4 Redovisning av medarbetarenkät Mars 2016 PVB/PVV Ulrika D Eriksson Kompetensförsörjningsplan April-Maj 2016 Krishanteringsplan Inte fastställt PVB/PVV Karin Rignér Hälsofrämjandepaket Inte fastställt PVV/PVB Karin Rignér Näranalys - rapportverktyg för chefer Inte fastställt PVV Per Nyström/ Lena A Kartläggning av samverkan med vården utifrån perspektivet samordnad rehabilitering (inkl primärvård och delar av psykiatrin i centrala Göteborg Inte fastställt PVV PVB-PVV Ulrika Dahl Eriksson Önskemål från PVV 24/9 Karin Rignér/ Magdalena Edström/ Ulf Svensson Från presidiemötet 6/3 Information om arbete med arkivvården Inte fastställt PVB Hans Lilja Från möte 21/5 Riskanalys inför Plan för intern kontroll 2017 Våren 2016 PVV/PVB Hans Lilja Kansliavdelningen