Delårsrapport vårdvalsverksamheten augusti 2016

Transkript

1 Sida 1(38) Delårsrapport vårdvalsverksamheten augusti 2016 vårdvalsverksamhet 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av Camilla Karlsson, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning Organisation Efter en stökig nedläggningsprocess stängdes vårdcentralen i Viskafors den 30 april och vårdcentralerna i Åby, Skara, Brastad och Åmål den 31 maj. Processen och otydligheten i beslutsgångarna har varit dyrköpta för hela regionen men framförallt för. Vi befinner oss på en konkurrensutsatt marknad och måste ha medarbetarnas och invånarnas förtroende. Skadan har inte bara varit i ekonomiska termer utan huvudsakligen skadat vårt anseende då vi inte har kunnat vara tydliga mot våra medarbetare och patienter om NÄR vårdcentralerna ska stänga. Vi är nöjda och stolta över att vi trots utmaningarna lyckades ta emot patienterna i den pressade situation som vi hade. Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden har utdömt en sanktion på 433 tkr kopplat till den förtida stängningen av vårdcentralen Brastad. Primärvårdsstyrelsen har framfört önskemål om att få kompensation av Regionstyrelsen genom motsvarande reducering av avkastningskravet. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden har utdömt en sanktion på 411 tkr på grund av sommarstängning av Öckerö jourcentral. Motivet är att samråd inte skett om ändring av tillgänglighet till jourmottagning. Sanktionen står inte i rimlig proportion till avtalsbrottet baserad på gällande regelverk. Höjdpunkter Vårt nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph är infört. har nu ett och samma journalsystem. Vi är mitt i ett införande av s triageringsmodell som har gått över förväntan. Arbetet innebär att patienterna erbjuds tid till för behovet lämpligaste yrkeskategori. Vi satsar på E-hälsostrategiska projekt som Mina vårdkontakter, webbtidbokning, webbtriage, egentriagering och virtuella möten. Detta för att förenkla för medborgarna och för medarbetarna. 40 procent av våra mottagningar har kundråd, patientråd eller fokusgrupper med våra patienter/kunder. Rehab Produktionen för rehab beräknas bli något högre än föregående år och bättre än budget

2 Sida 2(38) Rehabenheterna får mycket höga betyg i genomförda patientenkäter. Startat nya utbudspunkter inom vårdval rehab Vårdcentral s vårdcentraler är aktiva parter i flera delprojekt när det gäller Närsjukvårdsutvecklingsprojektet i VGR. Vi anser att arbetet med denna fråga är av stor strategisk vikt för. Vi fortsätter vår satsning för att få Fler läkare i. Utmaningar Vårdcentral Prognosen är fortsatt en lägre produktion för våra vårdcentraler jämfört med föregående år. De största anledningarna är: stängningen av fem vårdcentraler, ökad andel läkare med kortare erfarenhet i yrket. Stoppa minskningen av antalet listade. Vi har en för låg telefontillgänglighet Låg återväxt av specialister i allmänmedicin Samverkan med kommuner / stadsdelsnämder, sjukhus, och för en sömlös vård. Ökande kostnader för läkemedel, lab och bilddiagnostik Rehab Det är problematiskt att i Krav- och kvalitetsboken för rehab 2017 har tagits bort möjligheten till att ha utbudspunkter, samtidigt som ett tak införs för antal besök utanför rehabmottagningarna. Detta kan få till konsekvens att populära och välfungerade utbudspunkter inom rehab kan komma att läggas ned. Ekonomi (vårdval) visar för augusti 2016 ett resultat på 67 mnkr. Resultatet är något bättre än periodens budget på 64 mnkr och resultatet är 1 mnkr bättre än utfallet för augusti Budget för helår 2016 är ett resultat på 7 mnkr. Prognos för 2016 är ett resultat på -12 mnkr och skillnaden mot budget beror främst på engångseffekter av förtida stängningar av de fem vårdcentralerna. har 2016 en rejäl finansiell utmaning i form av avvecklingskostnad för de 5 vårdcentraler som stängs (19 mnkr), finansiellt avkastningskrav till ägaren (25 mnkr) samt ett indirekt avkastningskrav i form av att driva fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav -och Kvalitetsboken kräver, så kallade politiska jourer (25 mnkr). Resultatprognosen 2016 före det finansiella avkastningskravet uppgår till

3 Sida 3(38) +13 mnkr och om man tar hänsyn även till det indirekta avkastningskravet i form av extra jourutbud så är resultatprognosen +38 mnkr Det har dessutom under året aviserats att Primärvårdsstyrelsen ska betala ett extra avkastningskrav på 4,7 mnkr kopplat till införandet av den nya styrmodellen för Regionservice. Detta var inte känt när budgeten gjordes och påverkar resultatprognosen negativt Vårdcentralerna visar ett resultat för augusti 2016 på 52 mnkr, Resultatet är sämre än periodens budget på 56 mnkr och resultatet är 6 mnkr bättre än utfallet för augusti Avvikelsen mot budget är främst en konsekvens av stängningen av de fem vårdcentralerna i maj. Effekten mildras av obudgeterade erhållna statliga medel och lägre kostnader för läkemedel. Resultatförbättringen mot 2015 beror bland annat på nedläggningen av de vårdcentraler som stängt under hösten 2015 och vid årsskiftet 2016 samt att interna servicetjänster är lägre än föregående år. Prognosen för vårdcentralerna 2016 är ett resultat på -16 mnkr vilket är 21 mnkr sämre än budget och skillnaden motsvarar i stort sett den beräknade nettokostnaden för avvecklingen av de fem vårdcentralerna samt extra avkastningskrav. Sedan årsskiftet har antalet listade minskat med , främst till följd av stängningen av de fem vårdcentralerna. Detta innebär lägre intäkter. Rehab visar ett resultat för augusti 2016 på 15mnkr, Resultatet är bättre än periodens budget på 7 mnkr. Resultatet är knappt 5 mnkr sämre än utfallet för augusti 2015 främst till följd av den försämrade ersättningen för nybesök samt att det inte var någon indexuppräkning i ersättningen inför Budget och prognos för helår 2016 är ett resultat på 4 mnkr. 2. En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska ska regionuppdraget för de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder implementeras vilket kommer att kräva kompetensutveckling och även dietistmedverkan. Samverkan sker enligt Krav- och kvalitetsboken och vårdöverenskommelser med samhällets övriga aktörer. Implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har inte genomförts enligt plan på grund av att regionuppdraget inte varit fastställt, förväntas ske 2017.

4 Sida 4(38) 3. Ett kraftfullt miljöarbete 3.1 Prioriterade mål Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska För s del är den största källan till klimatutsläpp från fossilbränslen resor i tjänsten. är den förvaltning i regionen som kör mest i tjänsten vilket har naturliga förklaringar. Det en väsentlig del av uppdraget att s personal göra hembesök för t ex hjälpmedelsutprovning och besök på äldreboenden. s utsprida verksamhet med många enheter fördelade över hela regionen medför i sig också resor i tjänsten. kommer därför att under 2016 fortsätta arbetet med att utveckla resfria möten, ökad användning av miljöfordon och arbeta för att begränsa användningen av privata fordon i tjänsten då så är möjligt. Ett instrument i den strävan är det aviserade beslutet om klimatväxling i regionen. I övrigt arbetar med begränsning av den direkta miljöpåverkan framför allt genom implementering av kraven i miljödiplomeringen och det handlingsprogram för som s ledningsgrupp beslutat. 3.2 Fokusområden Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar I samverkan med vårdhygien och chefläkarfunktionen ses rutiner över för minskad användning av förbrukningsmaterial där så är möjligt. Försök görs att också att påverka leverantör om mindre förpackningsmaterial för att minska avfallsmängder främst genom krav i upphandlingar. Genomgångar görs årligen med hjälp av kemikaliehanteringsprogrammet KLARA för att identifiera möjliga substitutioner eller minskning av användningen av förlighetsklassade kemikalier. I den fortsatta utvecklingen av Tage (system för återbruk av inventarier) kommer delta tillsammans med bland annat VGR:s miljöavdelning. har deltagit i arbetet med inredningsupphandlingen som är en av regionens miljöprioriterade upphandlingar.

5 Sida 5(38) 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Implementering av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. PÅGÅR. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. PÅGÅR. s intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. PÅGÅR. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. PÅGÅR. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. PÅGÅR. SKL projektet "Psykisk hälsa och primärvård", deltar som aktiv part. Syfte; att förbättra vård och omhändertagande av medborgare med psykisk ohälsa. PÅBÖRJAD. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Medborgarnas uppfattning om Under april-maj genomfördes s kundenkät i samtliga verksamhetsområden. Nästan 9000 patienter som besökt vårdcentral eller rehabmottagning besvarade enkäten. Enkäten är omarbetad och har nya frågor, resultatet kan därför inte jämföras med tidigare enkätundersökningar. Frågan som handlar om patientnöjdhet Jag är nöjd med mitt besök svarar upp mot ett av målen i s nya affärsplan. Måltalet är 98%. I vårens enkät kom vårdcentralerna upp i 92% och rehabmottagningarna landade på 99%. I fritextkommentarerna finns exempelvis önskemål om bättre telefontillgänglighet och ökad kontinuitet. Många uttrycker uppskattning för gott bemötande och möjligheten till webbokning. En nyhet med årets enkät var att den gick att besvara via SMS-utskick. Resultatet används i enheternas interna förbättringsarbete.

6 Sida 6(38) Aktiviteter Dialogen med våra medborgare är en förutsättning för att skall kunna utvecklas till en primärvård i världsklass utefter medborgarnas förväntningar och behov. Nedan listas i punktform några av de väsentligaste aktiviteterna med detta syfte. Nationella patientenkäter genomförs och analyseras, liksom egna patientenkäter, minst en gång per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser. Resultat och beskrivning hur vi tar omhand synpunkterna återförs via anslag i våra väntrum. PÅGÅR. Patientråd eller fokusgrupper utvecklas på enheterna, idag 40% av vårdcentralerna, med mål att alla mottagningar ska ha någon form av regelbundna träffar med medborgarna för att i dialog förbättra och utveckla sin verksamhet. PÅGÅR. Information, skriftligt i olika medier, om vård, behandling och uppföljning utvärderas och förbättras kontinuerligt och utnyttjar i allt högre grad tillgängliga medier och med mål att skrivas på olika språk. PÅGÅR. Webbtidbokning införs på alla typer av mottagningar och enheter och anpassas efter medborgarnas önskemål och verksamheternas karaktär. PÅGÅR. Marknadsföring och kommunikation med medborgarna fortsätter utvecklas tillsammans med kommunikationsavdelningen. PÅGÅR. Dialogen i varje möte bör ha som syfte att underlätta för våra medborgare att bli medaktörer i utvecklingen av sin egen hälsa och i all typ av vård och behandling. Dialogen mellan vårdgivare i olika förvaltningar har samtidigt samma syfte för att skapa sömlösa vårdkedjor och stärka patients ställning i sin resa mellan vårdgivarna. Forskning talar starkt för att detta gör hälso- och sjukvården betydligt mer effektiv och

7 Sida 7(38) uthållig för den enskilde medborgaren och ökar livskvaliteten totalt, samtidigt som resursutnyttjandet optimeras. Flera utvecklingsprojekt pågår med detta syfte. Här ges några exempel: Personcentrerat arbetssätt, prövas som modell över möjligt arbetssätt över de flesta förvaltningar, sjukhus och primärvård i hela VGR. Handlar inte bara om arbetet medarbetare-patient utan även om arbetet kring patienten medarbetare-medarbetare respektive ledning-medarbetare. Görs i samarbete med GPCC, Centrum för patientcentrerad vård, Göteborgs universitet. PÅBÖRJAS. FIT-projekt; Feedback-Informed-Treatment, psykologer och kuratorer inleder och avslutar varje konsultation tillsammans med patienten med kortare enkäter som ifylls i en surfplatta. Medborgarens medvetenhet om sin egen vård och behandling ökas samtidigt som terapeutens kliniska förmåga förbättras när terapin ytterligare individualiseras efter patientens behov och förutsättningar. PÅGÅR. Närsjukvårdsutvecklingsprojekten har med syfte att skapa sömlösa vårdkedjor utan ledtider med patientens focus i centrum i samverkan med alla vård- och omsorgsgivare; akutsjukvården, hemsjukvården, hemtjänsten och primärvården. Vårdcentralernas mobila team/hembesöksenheter har medarbetare i direktkontakt med patient och anhöriga med mål kontinuitet, trygghet och ökad livskvalitet. PÅGÅR, nya delprojekt PÅBÖRJAS. Mina vårdkontakter, utvecklas ytterligare för att medborgare skall kunna göra alltfler ärenden via nätet som har med primärvård att göra exempelvis information, recept, remisser etc. PÅGÅR. Prognos Arbetet med att stärka patienterna i hälso- och sjukvården är ett långsiktigt arbete och fortsätter kontinuerligt under som en naturlig del av verksamheterna. Arbetet leds såväl av verksamhetschefer i den dagliga verksamheten, som i särskilda projekt i samverkan med sjukhus och kommuner. Detta förväntas avspegla sig i patientenkäter under , men också i antalet listade på vårdcentralerna sammantaget i. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Kvalitetsindikatorer ingår i Vårdval Primärvård och Vårdval Rehabs Krav- och kvalitetsbok och registreras varje månad. En del av dessa har s.k. målrelaterad ersättning. De allra flesta har inte det, men kan följas i de, även för allmänheten, öppna uppföljningssystemen MUNIN respektive HUGIN. Enligt Krav- och kvalitetsboken inkluderar uppdraget även rapporteringen till Nationella diabetesregistret, Luftvägsregistret, STRAMA etc. Utvecklandet av mer funktionella, målstyrda och anpassade till de nationella kvalitetsindikatorerna pågår i VGR inom referensgruppen för Kvalitetsindikator i PV, bestående av representanter från, de privata vårdcentralerna, registercentrum och koncernledningen.

8 Sida 8(38) Under 2016 introducerade SKL idén om ett landstings/region-gemensamt system för kvalitetsdata i primärvården - PrimärvårdsKvalitet. Varje landsting/region är unik och har olika förutsättningar att ta hänsyn till vid ett införande av PrimärvårdsKvalitet, så även Västra Götalandsregionen. För att kunna förstå hur ett införande på bästa sätt skall kunna läggas upp inom VGR togs ett beslut att inleda med en förstudie. Denna görs tillsammans med VGR:s referensgrupp för Kvalitetsindikatorer i PV. Grundtanken är att även indikatorerna i öppna jämförelser och regionfullmäktiges prioriterade mål följs upp månatligen via detta nationella uppföljningssystem. Start av förstudie Primärvårdkvalitet 2016, utvärdering 2017 och eventuellt breddinförande PÅBÖRJAS. 5.2 Fokusområden Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Implementering av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. PÅGÅR. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. PÅGÅR. s intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. PÅGÅR. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. PÅGÅR. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. PÅGÅR. Uppfylla vårdgarantin Tillgänglighet mäts idag i nationellt utefter i huvudsak 2 parametrar: Telefontillgänglighet och Läkarbesök inom 7 dagar. På nationell nivå är den offentliga primärvården sämre än den privata primärvården utefter dessa variabler. I VGR är utvecklingen densamma, även om, jämfört med primärvården nationellt, offentligt och privat sammantaget, har bättre resultat vad gäller läkarbesök inom 7 dagar. Telefontillgänglighet 0:an innebär att kunden/patienten ska få telefonkontakt med primärvården samma dag som den ringer.

9 Sida 9(38) Telefontillgängligheten följs månatligen inom och två gånger per år mäts telefontillgängligheten nationellt och rapporteras till Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet för från den senaste nationella mätningen som avser perioden 4-15 april 2016 visar att under perioden besvarade 78 % av alla inkommande samtal samma dag. Telefontillgängligheten har successivt sjunkit Under årets första 7 månader har det till s vårdcentraler inkommit samtal. I genomsnitt per månad var telefontillgängligheten 83,1%. Orsakssambanden är flera, bl.a. har medarbetare prioriterat mötet med patienterna framför telefonarbete, exempelvis det ökande antal äldre med behov av distriktssköterska. Bemannings- och prioriteringsfrågan blir också högaktuell i glesbygdsområden där är enda aktör och där det samtidigt finns stora svårigheter att bemanna vårdcentralen. Under perioden har också processen med successiv nedläggning av 5 vårdcentraler. Besökstillgänglighet -7 7:an innebär att medborgaren ska, då medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare inom dagar. Besökstillgänglighet mäts sedan flera år av SKL under två veckor i mars och två veckor oktober. Senaste nationella mätningen är genomförd under de två sista veckorna i mars.

10 Sida 10(38) når inte upp till de privata aktörernas resultat i VGR, men ligger över vad som presteras av den offentliga och privata primärvården sammantaget nationellt. Aktiviteter Tillgänglighet är ett vidare begrepp än Läkarbesök inom 7 dagar respektive Telefontillgänglighet. I begreppets vidare mening ryms hur vi säkerställer medborgarnas behov av vård generellt; Exempelvis Drop-in mottagning, triagering, lättakut, webbtidbokning av akuta och planerade tider. Triagering sker både för akuta och planerade tider till läkare, distriktssköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykoterapeut och psykolog. Hembesöksenheter kan bedriva all typ av primärvård i hemmet och inte bara för äldre utan även för barnfamiljer. Jourmottagningar innebär en stor tillgänglighet, men jourverksamheten är inte med i undersökningen Läkarbesök inom 7 dagar. bedriver ett flertal projekt för att förbättra tillgängligheten överlag, exempelvis: Triagering vid telefonkontakt och möjlighet till webbtriage har införts på ett flertal vårdcentraler och arbetet fortsätter med att införa detta på flera enheter. PÅGÅR. CallMe-projekt, med processkartläggningar fortsätter, samt projekt där andra yrkeskategorier än distriktssköterska/sjuksköterska står för arbetet med CallMe och telefontillgänglighet. PÅGÅR/PÅBÖRJAS. Variation i tillgänglighet prövas för att ha flera ingångar till vårdcentralerna exempelvis kombinera drop-in, telefonakuta, samt akuta webbtider på samma vårdcentral.

11 Sida 11(38) PÅGÅR. Virtuella vårdmöten prövas under 2016/2017 för läkare, distriktssköterskor, psykologer och kuratorer, dvs konsultationer via nätet oberoende av geografi. PÅBÖRJAS. Jourmottagningarna utvecklas ytterligare i olika former och är öppna mellan kl på vardagar och under minst 6 timmar på lör- sön- och helgdagar. Dit kan kunden/patienten vända sig vid akut sjukdom efter vårdcentralens stängningstid. PÅGÅR. Närsjukvårdsutvecklingsprojekten fortsätter, där vi redan ser på fler håll att de äldres tillgänglighet till vård, omsorg och sjukvård ökat markant genom bättre samordning och samverkan mellan sjukhus, hemsjukvård, hemtjänst och vårdcentral. PÅGÅR, nya delprojekt PÅBÖRJAS. Standardiserade vårdprogram för kroniska sjukdomar, som effektiviserar årskontroller och uppföljning, är under stark utveckling och ytterligare piloter startar PÅGÅR. Standardiserade vårdförlopp för misstänkta cancerdiagnoser, nationell respektive VGR-satsning, för närvarande, för att kraftigt förkorta ledtider i upptäckt, utredning och behandling. PÅGÅR. Fler läkare i, är ett långsiktigt projekt för att behålla och utveckla andelen tills vidare anställda specialister i allmänmedicin, att få nyblivna specialister i allmänmedicin att stanna kvar, arbeta och utveckla samt att för nyexaminerade och nylegitimerade läkare skall vara det självklara valet i utvecklingen av rollen som läkare. PÅGÅR. Chefsutbildningsprojektet Känsla och Förnuft i samverkan mellan samtliga stabsenheter fortsätter utvecklas i paritet med visionen Primärvård i världsklass. PÅGÅR. Prognos Tillgängligheten överlag påverkas av många olika variabler; resursutnyttjande, bemanning, kompetens, IT-systemens funktionalitet, geografi, konkurrensutsatthet, kommunikation med medborgarna och inte minst våra verksamhetschefers förmåga att leda sin verksamhet tillsammans med sina medarbetare. En annan avgörande och ofta underskattad variabel är implementering av nya arbetssätt. Implementering av nya arbetssätt tar i en större organisation, enligt aktuell forskning, mellan 3-7 år beroende på omfattningen av förändringen och storlek på organisationen. Implementering kräver noggrann planering vad gäller kommunikation, tidplan, kompetens samt respekt för implementerings faser och pedagogiskt förankringsarbete tillsammans med verksamhetschef och medarbetare. Ett av de bäst lyckade exempel under senare år är införandet av journalsystemet Asynja Visph/Take Care där en projektorganisation för implementering upprättades med processledare/förändringsledare, utbildning och utbildningsplaner, kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Till hösten 2017 förväntas besökstillgänglighet -7 och telefontillgänglighet förbättrats, bl.a. med aktuellt breddinförande av webbtidbokning, såväl akuta som planerade tider, vilket kraftig avlastar behovet av telefonkontakt för att träffa läkare, distriktssköterskor eller andra

12 Sida 12(38) medarbetare. Projektet Fler Läkare i är ett långsiktigt långtgående brett och omfattande projekt med många delaktiviteter i samverkan med ST-läkargruppen, distriktsläkarnätverk och de medicinska rådgivare. På sikt förväntas bemanningssituationen förbättras genom detta kontinuerliga arbete och därigenom tillgängligheten till just läkare öka. Arbetsväxling mellan olika yrkeskategorier är en nyckelfråga och planeras aktualiseras under Detta arbete kommer också öka tillgängligheten till vård och förkorta ledtider. Arbetet med utveckling av modernt ledarskap i fortsätter med utveckling av chefsutbildningar på såväl bredd- som fördjupningsnivåer. Med beaktande av ovanstående förväntas sammantaget den negativa trenden vad gäller telefontillgänglighet vända och tillgängligheten till läkare inom 7 dagar ligga kvar eller öka något under hösten Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Personcentrerat arbetssätt berör inte bara mötet medarbetare och patient som medaktör utan även mötet medarbetare-medarbetare respektive ledning-medarbetare. Idén är att inkludera förhållningssätt, förmågor och andra delar som följdriktigt kan betraktas som viktiga resurser för individen att utveckla sin livssituation, sin behandling eller arbetssätt. Forskning visar att vård och behandling blir mer effektiv och av högre kvalitet när patienten involveras som medaktör och tar ansvar för sin egen hälsa. På samma sätt kan en individ och grupp förbättra sitt arbete, sitt hantverkskunnande och gemensamma skicklighet avsevärt med ett mer fokuserat och utvecklande arbetssätt. Primärvården har en lång tradition av att arbeta med hela människan, med individer och grupper; här lyfts också fokus till medarbetarna respektive ledarskapet. Det finns uppenbara likheter och möjliga synergieffekter med andra större projekt inom som exempelvis det välkända Lean-konceptet, Chefsutbildningsprojekt och projektet Närsjukvårdsutveckling. Pilotprojekt startar på tre enheter hösten 2016 och utvärderas under Därtill pågår arbete med att: Våra patienter engageras i våra utvecklingsarbeten och tillfrågas kontinuerligt om hur de upplever den hjälp och bemötande de får hos oss via kundenkäter och kundråd. PÅGÅR Arbete pågår för att standardisera och kvalitetssäkra processerna för vård vid diabetes, högt blodtryck och Astma Kol för att skapa värde för patienterna. PÅGÅR. Alla enheter arbetar med Serviceguiden. Den beskriver s gemensamma förhållningssätt inom service före, under och efter en konsultation. PÅGÅR. ehälsostrategiska projekt planeras där patienten i högre grad är medaktör vid registrering

13 Sida 13(38) av hälsoparametrar och mätvärden som vid kroniska sjukdomar. PÅBÖRJAS/PÅGÅR. Förbättra akutvårdkedjan Samtliga vårdcentralsenheter har ett akutansvar i en sömlös vårdkedja. Klassiska akutsjukvårdssymtom som exempelvis bröstsmärtor, andningssvårigheter, chocktillstånd eller överkänslighetsreaktioner skall varje vårdcentral hantera enligt särskilda PM och enligt rutin kontakta akutsjukvården vid behov för vidare transport till respektive sjukhus. I uppdraget ingår också att ta hand om akut sjuka medborgares hela vårdkedja på vårdcentral eller i hemmet och förhindra onödiga besök på sjukhuset akutmottagningar. Som stöd vid triagering av medborgare som söker med olika besvär har utvecklat en Triagehandbok som rönt nationell uppmärksamhet. En flerårig införande plan pågår och för närvarande är använder drygt 60% av enheterna Triagehandboken. Fortsatt införande av RGS triage för att alla yrkeskategorier ska arbeta på toppen av sin kompetens, uppgiftsväxling. PÅGÅR. Breddutbildning till sjuksköterskor att använda i telefon, triagerum och reception. PÅGÅR. Flera särskilda projekt hanterar också hur tillgängligheten och medborgarens egentriagering kan förbättras vid lättakuta besvär som exempelvis förkylningar, akuta muskel och ledbesvär, allergier, hudeksem eller insektsbett etc. Bland dessa projekt kan nämnas Collabodoc, ett system för egentriagering av medborgarna själva innan kontakten med vårdgivare, pilotprojekt startar hösten PÅBÖRJAS. Webbtidbokning för akuta tider med egentriagering. PÅBÖRJAS/PÅGÅR. Ett särskilt åtagande är de olika delprojekten i och VGR inom Närsjukvårdsutveckling, där just hälso- och sjukvård i hemmet utvecklas och snabb kontakt med läkare från primärvården är en förutsättning för att snabbt hjälpa sköra äldre med och förhindra onödiga återinskrivningar på sjukhuset, och samtidigt hjälpa de äldre som behöver direktinskrivning direkt på avdelning för patienter vars tillstånd kräver mer avancerad akutsjukvård. PÅGÅR. Jourmottagningsarbetet utvecklas, inta bara vad avser tillgänglighet utan också arbetssätt. Personcentrerat arbetssätt på primärvårdsjourmottagning startar hösten PÅBÖRJAS.

14 Sida 14(38) Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Efter genomförd patientsäkerhetskulturmätning oktober 2015 har vi nu en uppdaterad handlingsplan för Fokusområden är säkrare remisshantering, dokumentation och förbättrad avvikelsehantering. PÅGÅR. Vi arbetar fortsatt med att öka avvikelserapporteringen och att återföra resultat och analys på områdesnivå. I samband härmed sker dialog med lokala ledningsgrupper. PÅGÅR. Avvikelser, klagomål och Lex Mariautredningar utgör underlag för vårt arbete med att utveckla ledningssystemet i form av riktlinjer. Vi har ett strukturerat sätt att sprida information om händelser, handlingsplaner och riktlinjer. PÅGÅR. Dialogmöten (jfr slutenvårdens patientsäkerhetsrond) studeras i ett pilotprojekt och om detta arbetssätt visar sig vara framgångsrikt planeras breddinförande. PÅGÅR. Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Vi har fokus på läkemedelsgenomgångar enligt RMR och följer upp och återrapporterar månadsvis per verksamhet. Vårt läkemedelsråd förmedlar information via intranät och ett nyhetsbrev. Vi genomför kvalitetsgranskningar av läkemedelsrutinerna i våra verksamheter. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Vi fortsätter det delregionala arbetet i samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. Vi arbetar genom medverkan i sektorsråd, läkemedelskommitté och andra regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. Användandet av data från Nationell patientöversikt (NPÖ) ökar. Tester pågår med att publicera data från s journalsystem på NPÖ. Planen är att det, liksom Journal via nätet, ska vara klart snarast möjligt efter årsskiftet. 5.3 Produktion/Konsumtion Produktion Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Utfall Prognos VG Primärvård aug-16 aug-16 aug Läkarbesök Sjuksköterskebesök Besök beteendevetare Övriga besök

15 Sida 15(38) Totalt VG vårdcentraler exkl tfn läk Digitala kontakter läkare Totalt VG vårdcentraler inkl tfn läk Rehab: Besök fysioterapeut/sjukgymnast Besök arbetsterapeut *Besök övriga vårdgivare Totalt Rehab vårdval Totalt Vårdcentraler Vårdcentralernas totala produktion har minskat med c:a besök under januari-augusti. Den successiva nedläggningen av fem vårdcentralerna beräknas påverkat besöksstatistiken med c:a färre besök totalt, troligtvis mest på läkarsidan, vilket också avspeglas i ett minskat antal telefon(digitala) kontakter läkare. Sjuksköterskebesöken har ökat cirka besök och läkarbesök minskat med besök Under perioden har enheterna haft c:a 3800 fler besök för asylsökanden jämfört med samma period föregående år. Tänkbara orsaker till förändringar i besöksstatistik: Nedläggning av fem vårdcentraler under våren. Andelen specialistläkare har minskat medan andelen underläkare och EU-läkare har ökat. Ökad andel läkare med kortare erfarenhet i yrket innebär en ökad tid per patient för både behandlande läkare och handledande läkare. Antal hembesök ökar, vilket ger färre mottagningsbesök. Arbetsväxling, där distriktsköterskor och sjuksköterskor utvecklat nya kompetensområden, exempelvis infektionsmottagning. Under första kvartalet pågick ett intensivt arbete med införandet av AsynjaVisph. Samtliga enheter är nu klara. Fler enheter arbetar med triageringsmodeller vilket ger fler sjuksköterskebesök. Brist på läkare genererar troligen fler sjuksköterskebesök. Prognos Vårdval primärvård bygger i första hand på listningspoäng (antal listade) i så gott som alla parametrar i Krav- och kvalitetsboken. Listningspoängen påverkar även den så kallade täckningsgraden, dvs kvoten antal primärvårdsbesök/ antal primärvårdsbesök+ antalet akutsjukvårdsbesök, ett index som speglar vårdcentralens produktion som andel av den totala sjukvårdsproduktionen de listade genererar.

16 Sida 16(38) Flera aktiviteter genomförs för att på sikt öka produktionen: Fler läkare i Triagehandboken Arbetsväxling Egentriagering (Collabodoc) GPS-projektet, standardiserade vårdplaner Den Röda tråden Med flera projekt knutna till enskilda enheter Under 2017 förväntas produktionen öka något. Januari t.o.m. augusti har hittills överträffat budget 2016 och förväntas göra så året ut. Rehabmottagningar Vårdval Rehab är ett i huvudsak prestationsbaserat vårdvalssystem tillskillnad från vårdval Primärvård som bygger på vilka medborgare som är listade via listningspoängen. Besöken till fysioterapeut och arbetsterapeut har fortsatt att öka, totalt med eller drygt 10%. Tänkbara orsaker till förändringar i besöksstatistik: Rationaliseringar på respektive rehabenhet. Utveckling av nya arbetssätt anpassade till vårdval Rehab. Patienter som söker direkt till rehabmottagning ökar, vilket är i linje med det triagearbete som utvecklas inom. Prognos Produktionen förväntas bibehålla en c:a 10% ökning året ut jämfört med förra året. Utifrån lagd budget 2016 har målen kraftigt överträffats. Inför 2017 ser dock prognosen betydligt sämre ut pga av stora förändringar i vårdval Rehab på relativt kort varsel, samtidigt som behovet av fysioterapeuter och arbetsterapeuter ökar. Tak för produktionen har satts av vårdval Rehab för mindre enheter inför 2017 vilket kraftigt förändrat möjligheterna till expansion till ett hållbart arbetssätt och försämrat möjligheterna för en hållbar ekonomi som medger utveckling. 6. En attraktivare arbetsgivare 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras har för avsikt att införa och anpassa den regiongemensamma

17 Sida 17(38) karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor i förvaltningen under Vi fokuserar på chefsförsörjningsprocessen bl a genom att inför ett utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss även av regionens Assesssment Center och chefskandidatprogram för medarbetare som vill ta ett chefskap. Alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål. Alla specialistläkare i förvaltningen ska ha kompetensutveckling minst 10 dagar per år. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats, Dnr PVV , som innehåller följande områden. Ledarskap och medarbetarskap. Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Friskvård. Förebyggande processer. Rehabilitering och arbetsanpassning. Aktiviteter finns beskrivna under fokusområden. 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Resultat: Medarbetarnas uppfattning om s ledarskap utvärderas i medarbetaundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal.

18 Sida 18(38) Aktiviteter: Ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till s chefer. God introduktion för nya chefer. Chefsutvecklingsprogram NyChef. Handledning individuellt och i grupp. Kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer. Fokus på chefsförsörjning genom utvecklingsprogram för teamledare. Strukturerade avgångssamtal genomförs med alla chefer inför årlig utvärdering. Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt s arbete med uppgiftsväxling bygger på regionens 6 kriterier för uppgifts- och kompetensväxling; patientnytta, kostnadseffektivitet, bidra till god kompetensförsörjning, karriärutveckling, frigöra kapacitet för svårrekryterad yrkesgrupp, ny metod/teknik skapar behovet. Uppgiftsväxling ingår bland annat som en röd tråd i projektet Fler läkare till. En av dessa är införande av primärvårdstriage på alla vårdcentraler. Ett teamarbete där alla jobbar på toppen av sin kompetens och patienten får rätt hjälp direkt. För våra vanligaste kroniska sjukdomar håller vi på att ta fram ett verktyg innehållande standardiserade vårdprocesser och administrativt stöd. Verktyget visar på effektiva processer där rätt person gör rätt uppgift, stödjer medarbetarna att ta rätt beslut i vardagen, skapar enkelhet och samsyn och bidrar till att kvalitetssäkra arbetssätten. En arbetsgrupp har identifierat arbetsuppgifter som idag utförs av sjuksköterska/distriktssköterska och som skulle kunna växlas till undersköterskor. En fortutbildning innehållande fyra moduler startar hösten Syftet är att fortbildningen ska leda till en tydlig kunskapsutveckling där undersköterskor bygger på sin ursprungliga utbildning med mer kunskap. Vi utgår från det teamarbete som finns på vårdcentralen/mottagningen kring fördelning av arbetsuppgifter. En kartläggning av administrativa processer som idag utförs av läkare pågår med syfte att hitta uppgifter som kan effektiviseras och möjligen också uppgiftsväxlas till annan profession för bästa kompetensutnyttjande. För att öka tillgängligheten i telefonen tittar vi på möjligheten att slussa vissa inkommande samtal som inte kräver medicinsk bedömning till annan profession än sjuksköterska. En kartläggning av administrativa processer som idag utförs av läkare pågår med syfte att hitta uppgifter som kan effektiviseras och möjligen också uppgiftsväxlas till annan profession för bästa kompetensutnyttjande. För att öka tillgängligheten i telefonen tittar vi på möjligheten att slussa vissa inkommande samtal som inte kräver medicinsk bedömning till annan profession än sjuksköterska.

19 Sida 19(38) Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Införandet och anpassning av den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor pågår. Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan där kompetensutvecklingsbehov kopplas till affärsplanens mål. Specialistläkare i ska ha kompetensutveckling minst 10 dagar per år. Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår hela tiden. Vi har infört VGRs arbetsmiljöguide och anpassat vissa delar till s lokala förutsättningar utbildning pågår för alla chefer Organisatorisk och social arbetsmiljö stöd för chef för att på APT tydliggöra att kränkande särbehandling inte tolereras inom arbeta med hälsofrämjande arbetssätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och försöka underlätta för chefer att jobba med arbetsmiljö utifrån positiva utgångspunkter grundläggande arbetsmiljöutbildning för att chefer påbyggnadsutbildningar inom områden som rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring samt tidiga signaler goda exempel sprids på chefsseminarier och via intranätet Vi har begränsade möjligheter att pröva olika arbetstidsmodeller eftersom den övervägande delen av våra medarbetare arbetar dagtid. Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%. arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats Dnr PVV som innehåller följande områden. Ledarskap och medarbetarskap. Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Friskvård. Förebyggande processer. Rehabilitering och arbetsanpassning.

20 Sida 20(38) För att uppnå målet fokuserar på nedanstående områden och dess aktiviteter. Resultat från medarbetarenkäten tas omhand och följs upp på ett strukturerat sätt. Säkerställa att chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete. Erbjuda chefer fördjupade kunskaper i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå. Nyttjandegraden av friskvårdbidraget följs upp. Rutin för Omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa. Rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen. Aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna. Uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå. Stärkt samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro. Uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabplan minst tre gånger per år. 6.5 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. s sjukfrånvaro är 6,5% jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 6,8%. Sjukfrånvaron oförändrad jämfört med samma period Andelen långtidssjukskrivna har ökat med 1,6% jämfört med samma period Vi ser en positiv trend inom vårdval Vårdcentral när vi följer sjukfrånvaron månadsvis och juni-augusti ligger under 2015 års nivå. De åtgärder som vi fokusera på för att bryta trenden: Fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare. Säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro. Ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning. Påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbeta enligt s rutiner för rehabilitering. Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: Ett utvecklingsarbete pågår för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete. Stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen.

21 Sida 21(38) Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 6,9 7,4 7,0 Undersköterskor m.fl. 8,4 8,7 8,4 Läkare 6,2 3,5 5,1 Administratör vård 8,2 9,5 8,3 Rehabilitering och förebyggande 6,8 4,6 6,4 Sjukhustekniker/labpersonal 2,9 6,7 3,2 Utbildning, kultur och fritid 0,8 0,8 Teknik, hantverkare 2,6 2,6 Kök, städ, tvätt 28,8 28,8 Administration 3,9 1,0 3,7 Summa 7,0 4,2 6,5 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Augusti 2016 Augusti 2015 Kvinnor 7,0 7,0 Män 4,2 3,6 Totalt 6,5 6,5 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Augusti 2016 Augusti 2015 Kvinnor 66,5 64,8 Män 56,6 54,4 Totalt 56,6 54,4 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Nettoårsarbetare per personalgrupp Augusti 2016 Augusti 2015 Förändring Netto årsarbetare Netto årsarbetare Sjuksköterskor, barnmorskor 1 053,1 1125,3-72,2 Undersköterskor m.fl. 311,2 315,8-4,6 Läkare 734,7 716,7 + 18,0 Administratör, vård 574,4 591,5-17,1 Rehabilitering och förebyggande 704,4 686,3 + 18,1 Sjukhustekniker/labpersonal 48 53,3-5,3 Utbildning, kultur och fritid 1,0-1,0 Teknik, hantverkare 2,3 2,9-0,6 Kök, städ, tvätt 0,2 0,2

22 Sida 22(38) Administration 193,5 140,2 + 53,3 Summa 3 621, ,2-11,4 Sjuksköterskor, barnmorskor har minskat jämfört med samma period förra året. Men inte i så stor omfattning, en ändring i befattningsbenämning från biträdande chef till teamledare har gjort att dessa nu återfinns i kategorin administration/ledning. Minskningen på ca 15 nettoårsarbetare är framförallt i gruppen distriktssköterskor. har stängt 5 vårdcentraler under våren vilket påverkar volymen. Distriktssköterskor är en bristgrupp och identifierad i kompetensförsörjningsplanen. har sedan 2014 utbildningstjänster till distriktssköterska och i höst börjar 14 medarbetare utbildningen. I gruppen undersköterskor är det timanställda som minskat. Specialistläkare minskar jämfört med förra året samtidigt som ST läkare och leg läkare ökar, störst ökning är det i gruppen ej leg läkare i denna grupp ingår läkarassistenter. Läkarförsörjningen är en av stora utmaningar. Det råder nationell brist på specialister i allmän medicin och rekryteringsfrämjande åtgärder görs. I rehabilitering och förebyggande inom vårdval vårdcentraler ingår kategorin psykologer, psykologer och PTP psykologer har ökat. Detta är en följd av ändrade förutsättningar i Krav- och kvalitetsboken 2016 som gjort kravet på tillgång till psykolog tydligare. En satsning för att trygga kompetensförsörjningen görs med fler PTP psykologer. Inom vårdval rehab har skett en ökning av framförallt arbetsterapeut. I vårdval rehab behöver personalvolymen anpassas så att man når sina uppsatta mål. Ersättningen baseras till stor del på patientbesök. Inom Administration är det Ledning som ökat. Det är dock ingen reell ökning. Ökningen beror på att teamledare som tidigare kodats i sin profession nu kodas i den administrativa gruppen. Motsvarande minskning har alltså skett i sjuksköterskegruppen. anpassar sig till VGRs mål att minska antalet underställd personal per chef. Nivån teamledare är ett sätt att förbättra chefers villkor. ser över de processer som finns på våra enheter med målet att alla professioner ska arbeta på toppen av sin kompetens. implementerar en triageringsmodell på framförallt alla vårdcentraler men den berör även andra mottagningar såsom till exempel rehabmottagningar. Modellen innebär att patienten sorteras direkt till för behovet lämpligaste profession, läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog eller undersköterska och inte som tidigare ofta först till läkare. Vid årsskiftet 2016/17 beräknar vi att alla vårdcentraler har infört metoden. Vi strävar efter att varje profession ska arbeta på toppen av sin kompetens. Vi vill även ta till vara våra patienters kompetens och vilja att aktivt ta del i sin vård genom att skapa alternativa sätt för dem vid till exempel en blodtryckskontroll. De ska

23 Sida 23(38) själva kunna ta blodtrycket hemma eller på vårdcentralens hälsorum och detta ska kunna registreras i journalen. Vi ser en ständig ökning av inkommande samtal till våra sjuksköterskor på vårdcentralerna vilket innebär att vi har svårt att kunna ta emot alla samtal. Vi har därför startat ett tillgänglighetsprojekt på några vårdcentraler där vi kartlägger ärendetyp på alla samtal. Det visar sig att ca 40% av samtalen är inte av medicinsk karaktär och kan besvaras av en undersköterska eller medicinsk sekreterare. Flera av patienternas ärenden kan också lotsas till e-tjänsten Mina Vårdkontakter som innebär en förenkling för både patienten och mottagningen. Personalomsättningen, i samband med att vårdval Rehab infördes ökade de externa avgångarna. Detta gäller framförallt för grupperna Arbetsterapeuter och Sjukgymnaster/fysioterapeuter. Inom vårdval Vårdcentral har externa avgångar och pensionsavgångar ökat inom gruppen sjuksköterskor. Inom gruppen Läkare, specialist i allmän medicin är de externa avgångarna högre än samma period förra året, för gruppen ST-läkare är nivån samma som för motsvarande period förra året. Fler chefer har avgått jämfört med samma period förra året. Mertid, enkel övertid har ökat något jämfört med samma period förra året och det har skett en minskning av fyllnadstid och kval övertid. s uttag av mertid är litet i förhållande till antalet anställda. Ersättning för OB tillägg har minskat jämfört med samma period föregående år 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Resultat (vårdval) visar för augusti 2016 ett resultat på +66,6 mnkr. Resultatet är något bättre än periodens budget på +63,6 mnkr och resultatet är 1,0 mnkr bättre än utfallet för augusti Budget för helår 2016 är ett resultat på 7 mnkr. Prognos för 2016 är ett resultat på -12 mnkr och skillnaden mot budget beror på effekter av förtida stängningar av vårdcentraler. har 2016 en rejäl finansiell utmaning: 19 mnkr: Avvecklingskostnad för de 5 vårdcentraler som stängs 25 mnkr: Finansiellt avkastningskrav till ägaren 25 mnkr: Indirekt avkastningskrav för att driva fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav -och Kvalitetsboken kräver, så kallade politiska jourer.

24 Sida 24(38) Prognos exklusive avveckling är +7 mnkr. Prognosen inklusive avvecklingskostnaden är -12 mnkr. Prognosticerat resultat före avkastningskrav till ägaren är +13 mnkr. Exkluderar vi dessutom det indirekta avkastningskravet får vi en prognos på 38 mnkr. Prognos resultat utan hänsyn till avveckling Prognos resultat inkl hänsyn till avveckling Prognos resultat före avkastningskrav Prognos resultat före avkastningskrav och jourer Vårdcentraler Rehab Totalt mnkr 25 mnkr 25 mnkr Intäkter Intäkterna beräknades inför 2016 att öka till följd av den höjda ersättningen i Krav- och kvalitetsboken för 2016 för vårdcentraler och för planerad produktionsökning på Rehab. Hänsyn togs till att har färre vårdcentraler till följd av gjorda stängningar. Intäkterna augusti har ökat jämfört med motsvarande period år De huvudsakliga förändringarna är: Erhållna intäkter i form av statsbidrag t.ex. flykting, fria läkemedel barn, psykisk ohälsa barn. Negativ listningsutveckling för vårdcentralerna. Produktionsbortfall för rehab. Personalkostnader Personalkostnaderna har per augusti ökat med 1,8 % jämfört med 2015 och nyttjandet av bemanningsföretag har ökat med 7,4 % jämfört med 2015 års nivå. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel är per augusti 1,3 % lägre d.v.s. drygt 5 mnkr lägre än för samma period föregående år. Minskningen beror till delar på att vi blev dubbeldebiterade avseende läkemedelsnära produkter i november 2015 och att detta justerades i januari. Det finns en tydlig ökning av läkemedelskostnader för NOAK och för fria läkemedel för barn. Färre listade i och med stängning av vårdcentraler minskar läkemedelskostnaderna. Lokalkostnader Lokalkostnaderna är 17 mnkr högre per augusti 2016 än för samma period föregående år. Kostnadsutvecklingen avseende lokal har påverkats av: