Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2015

Transkript

1 Sida 1(33) Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2015 Primärvårdsstyrelsen 2015 (Uppföljning 2015) Rapporten skapad av Camilla Karlsson, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning driver 112 vårdcentraler vilket är en färre än 2014 eftersom PV styrelsen valde att inte förlänga kontraktet för vårdcentralen i Floby fr om I samband med att revideringen av Krav- och kvalitetsboken (Kok-boken) 2015 blev känd uppmärksammade en förändring vad gäller krav på kompetens och bemanning. Denna förändring innebär att om en specialist i allmänmedicin är i tjänst ska det finnas en leg läkare på plats om specialisten är ute på t ex hembesök. Förvaltningen har på PV styrelsens uppdrag ansökt om dispens men fått avslag varför PV styrelsen beslutat att inte acceptera villkoren för KoK-boken 2015 för vårdcentralerna i Dalum och Fritsla. Primärvårdsdirektören har därefter fått i uppdrag att avveckla dessa vårdcentraler i enlighet med nuvarande kontrakt och parallellt även lämnat ett uppdrag att ansöka hos hälso- och sjukvårdsnämnden om att öppna en filial i Dalum med tillhörighet till s vårdcentral i Ulricehamn. Från och med september 2014 finns även Vårdval Rehab under Primärvårdsstyrelsens ansvar. har idag 49 rehabenheter och 55 utbudspunkter. Utöver de rehabmottagningar vi tidigare drev på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna har vi gjort en offensiv satsning och etablerat ytterligare fyra rehabenheter: Kungälv, Torslanda, Styrsö och Bollebygd. Vi strävar efter att ha utbudspunkter på alla s vårdcentraler för att ge en så god service till invånarna som möjligt. Under 2015 fortsätter den interna kulturresan och ett viktigt steg i det arbetet är att vidareutveckla och premiera kommunikativt ledarskap. För den externa kommunikationen är målet att ska stoppa tappet och så småningom öka antalet listade. Detta görs dels genom att ta fram en utbildning i affärsmannaskap samt paketera s erbjudande så att det uppfattas som tydligt, relevant och attraktivt. Vi startar också successivt kund/patientråd på varje vårdcentral för att ge möjlighet till en utveckling i samråd med våra patienter samtidigt som vi som vårdgivare får en snabb feedback på våra patienters åsikter om hur de upplever den vård vi erbjuder. Inom arbetar vi med att göra det enkelt för invånarna att känna igen oss som avsändare, förstå vårt budskap och skilja oss från övriga aktörer på marknaden. Det är därmed problematiskt att godkännandesymbolerna för de båda vårdvalen består av regionens logotype

2 Sida 2(33) och dekorelement. En av strategierna i vår affärsplan, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. För att kunna attrahera fler invånare till s vårdcentraler arbetar vi aktivt med tillgänglighetsfrågan och startar nu ett särskilt utvecklingsprojekt på en av våra vårdcentraler för att utveckla vår tillgänglighet. Vi kommer också att involvera kunder/patienter i arbetet och ta del av aktuell kunskap om uppgiftsväxling. Det pågår också ett arbete att standardisera den triagemodell som tidigare är framtagen av. Syftet är att säkerställa en enhetlig triagering runt om på s vårdcentraler vilket innebär att patienter som kontaktar och besöker oss triageras till för behovet lämpligaste vårdgivare, inklusive t.ex. fysioterapeut och psykolog. Vi arbetar också med att skapa möjlighet till fler hembesök genom en noggrann behovs- och kapacitetsplanering och ökar vårt utbud av webbtidbokning. Vi arbetar också intensivt med att utveckla vår telefontillgänglighet och upphandlingen av och förberedelserna inför ett nytt telefonisystem kräver stora resurser från oss. Nu avbrytsåtminstone tillfälligt - hela införandeprocessen på grund av att inte leverantören lever upp till kraven i förfrågningsunderlaget. Detta är mycket olyckligt för då dels telefontillgängligheten är ett prioriterat område för oss dels då vi lagt ner många mantimmar på att få det nya systemet att fungera. Vi prioriterar hembesök till äldre och läkemedelsgenomgångar hos listade patienter. Vi arbetar generellt för att standardisera och öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Patienter med psykisk ohälsa är en stor och växande grupp i vår verksamhet. Vi inför Vårdsamordnare (Care manager) enligt regionens koncept på våra vårdcentraler. Likaså arbetar vi för att utöka möjligheten att kunna erbjuda Internetbaserad KBT på fler av våra enheter. PRIM-Up är ett utvecklingsprojekt finansierat av HSA för att inte tappa fart inför implementering av internetbaserat stöd och behandling innebärande att HSA betalar för ett antal behandlingsprogram för depression och för implementeringsstöd till vårdcentraler som önskar delta. Sex av s vårdcentraler har hittills anslutit sig till detta utvecklingsprojekt och 20 patienter har fått behandling eller påbörjat behandling inom ramen för projektet. Vi fortsätter att införa arbetssättet Hälsofrämjande och förebyggande metod i primärvård (Hälsolyftet) vid alla vårdenheter. Inom pågår en förstudie i projektform som kallas "Fler läkare i ". Förstudien beräknas vara klar 30 april. Syftet är att belysa olika förhållanden som behöver stärkas eller förändras inom förvaltningen för att vi ska bli en attraktivare arbetsgivare för specialister i allmänmedicin. En omfattande kartläggning har gjorts och dialogmöten har

3 Sida 3(33) genomförts på flera olika orter med läkare. Vi har fokus på vår produktion, särskilt då vi redan förra året såg en nedåtgående trend i antalet besök. Vi har påbörjat en analys och en första delförklaring till den minskade produktionen kan förklaras av 2 färre vårdcentraler, minskat köp av bemannningsläkare motsvarande ett 30 tal årsarbetande allmänläkare, stor andel utlandsrekryterade läkare som ännu inte är i full produktion. Vi försöker nu också säkerställa att överföringen av data från vårt nya journaldokumentationssystem till VEGA sker korrekt, att diktat dokumenteras inom rätt tid. Vi följer också fr.o.m. nu upp produktionen per enhet med tätare intervall. Breddinförandet av det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph pågår. Alla s enheter i Södra Älvsborg är nu i full gång med att använda AsynjaVisph. Skaraborg påbörjades nu i april och kommer vara klart i början av juni. Därefter följer Fyrbodal, Södra Bohuslän och Stor-Göteborg. Vi följer tidplanen för närvarande avseende Asynja Visph, men vi kommer inte att kunna hålla huvudtidplanen enligt Direktivet, dvs. att bli klara med hela införandet under Planen idag visar på att vi kommer att bli klara med alla verksamheter senast 31 mars Målet med kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Det är viktigt att kartlägga och genomföra aktiviteter som är kopplade till Krav och Kvalitetsbokens krav på kompetens. Personalvolymen för vårdvalsdel har ökat med 746 anställda mellan mars 2014 och mars Förändringen beror till stor del på att när Vårdval rehab infördes i september 2014 flyttades rehabverksamheten från Styrelsen för beställd primärvård till Primärvårdsstyrelsen. Läkare har ökat med 30 anställda. Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5 % eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50 %. s sjukfrånvaro är 7,2 % jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 7,6 %. Sjukfrånvaron har ökat med 0,5% jämfört med samma period Andelen långtidssjukskrivna har minskat jämfört med samma period Sjukfrånvaron ökar i övriga regionen samt i hela riket. Det är svårt att dra några enkla slutsatser till varför sjukfrånvaron ökar. Den nya Krav- och kvalitetsboken för 2015 innebär förändringar i ersättningssystemet avseende viktning av ålder, ACG vikter samt ändrad beräkningsmodell för täckningsgrad. Förändringarna i modellen ger sammantaget en beräknad negativ effekt för på ca - 15 mnkr jämfört med utfall Indexuppräkningen avseende regionersättningen är ca 1% mot en beräknad kostnadsutveckling på drygt 2% vilket innebär en ytterligare negativ effekt

4 Sida 4(33) för på ca -35 mnkr. Sedan årsskiftet har antalet listade minskat med ca vilket innebär lägre intäkter både jämfört med föregående år och jämfört med budget/plan. Samtliga ersättningsparametrar påverkas negativt av denna utveckling. (vårdval) visar ett resultat för mars 2015 på 0,0 mnkr, vilket är bättre än periodiserad budget på -8,8 mnkr för samma period. Resultatet för motsvarande period 2014 var -20,2 mnkr. Prognosen för 2015 är ett resultat på +3 mnkr, vilket är lägre än årsbudgeten på +10 mnkr. Vårdcentralerna visar ett resultat för mars 2015 på -7,3 mnkr, vilket är i nivå med periodiserad budget på -7,9 mnkr för samma period. Resultatet för motsvarande period 2014 var -20,2 mnkr. Förbättringen gentemot 2014 är främst en konsekvens av engångsersättningar som avser föregående år. Prognosen för 2015 är ett resultat på -5 mnkr, vilket är lägre än årsbudget på +5mnkr. Rehab visar ett resultat för mars 2015 på +7,3 mnkr, vilket är bättre än periodiserad budget på -0,9 mnkr för samma period. Avvikelsen beror bl a på att vi fått statliga medel på 2,8 mnkr, som vi inte räknat med. Prognosen för Rehab är +8,0 mnkr, vilket är bättre än årsbudget som är på +5 mnkr. 4. Verksamheten Uppdrag driver 112 vårdcentraler vilket är en färre än 2014 eftersom PV styrelsen valde att inte förlänga kontraktet för vårdcentralen i Floby fr om I samband med att revideringen av Kok-boken 2015 blev känd uppmärksammade en förändring vad gäller krav på kompetens och bemanning. Denna förändring innebär att om än en specialist i allmänmedicin är i tjänst ska det finnas en leg läkare på plats om specialisten är ute på t ex hembesök. Förvaltningen har på PV styrelsens uppdrag ansökt om dispens men fått avslag varför PV styrelsen beslutat att inte acceptera villkoren för Kok-boken 2015 för vårdcentralerna i Dalum och Fritsla. Primärvårdsdirektören har därefter fått i uppdrag att avveckla dessa vårdcentraler i enlighet med nuvarande kontrakt och parallellt även lämnat ett uppdrag att ansöka hos hälso- och sjukvårdsnämnden om att öppna en filial i Dalum med tillhörighet till s vårdcentral i Ulricehamn. Vi prioriterar hembesök till äldre och läkemedelsgenomgångar hos listade patienter. Vi arbetar generellt för att standardisera och öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Vi strävar även efter att nå en så hög täckningsgrad som möjligt genom att ha en hög tillgänglighet och att vara förstahandsalternativet för våra invånare men det är svårigheter i och med att vi i regionen inte har ett enhetligt gränssnitt gentemot sjukhusen. Från och med september 2014 finns även Vårdval Rehab under Primärvårdsstyrelsens

5 Sida 5(33) ansvar. har idag 49 rehabenheter och 55 utbudspunkter. Utöver de rehabmottagningar vi tidigare drev på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna har vi gjort en offensiv satsning och etablerat ytterligare fyra rehabenheter: Kungälv, Torslanda, Styrsö och Bollebygd. Vi strävar efter att ha utbudspunkter på alla s vårdcentraler för att ge en så god service till invånarna som möjligt. Ledningsgruppen för Rehab har enats om ett gemensamt sätt att ställa om från anslagsfinansiering till konkurrensutsatt verksamhet. Det sammanfattas av orden: tillsammans, en organisation samt bemötande och mottagande. Detta genomsyrar alla beslut inom Rehab. Rehabmottagningarna erbjuder tid för ett första besök inom sju dagar. Ett IT-stöd för att kunna säkerställa daglig uppföljning av verksamheten är under utveckling. Kommunikation är viktigt och i tider av förändring en av förutsättningarna för att nå framgång. Fokus ligger på intern kommunikation och dialog. Ett utvecklingsarbete pågår för att standardisera och kvalitetssäkra skriftlig information som lämnas till patient. Fokusgrupp där patienter bjuds in är en metod som använts i detta arbete. För att kunna starta fler neuroteam satsar Rehab på en uppdragsutbildning om 15 hp Neurologisk rehabilitering vid Stroke där cirka 30 medarbetare deltar. har överenskommelser om Sjukskrivningsmiljarden sedan 2006 och arbetet fortsätter även Överenskommelserna är ännu inte klara men inledande förhandlingar indikerar att områdena tidig samverkan och jämställd sjukskrivning liksom hot och våld kommer att stå i fokus inom miljarduppdraget. Rehabkoordinatorer har införts och arbetsformerna utvecklas fortlöpande. Fyra försäkringsmedicinska fora är nav i samverkan och för utbildningsuppdraget i försäkringsmedicin. För rehabgarantin har ersättningsmodellen i vårdval rehab inneburit en avveckling av ett antal team. s vårdcentraler och rehabenheter integrerar ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt i alla kontakter och i all vård och behandling samt verkar för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen. s intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets-, funktions- och mångfaldsperspektivet i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. s Serviceguide är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar för alla våra invånare. Alla chefer får en introduktion i guiden vid nyanställning och nästa inspirationsdag för alla medarbetare blir i höst. Fortsatt utbildning inom service är en prioriterad insats i En riktad utbildningsinsats inom serviceområdet fortsätter under 2015 för alla medarbetare som arbetar i våra receptioner. Liknande utbildningsinsats för sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning erbjuds

6 Sida 6(33) fortlöpande. Samtliga verksamheter inom har inventerat sina verksamheter i regionens Tillgänglighetsdatabas för att säkerställa att alla våra kunder har möjlighet att nå oss utifrån sina unika förutsättningar. Nyckeltal och resultat: Kundperspektivet Vårt långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet. Strategier för detta är att vi: utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård, har en hög serviceanda, vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten och utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten. Nyckeltalen som följs utifrån vår egenkundenkät två gånger per år är: Rekommendationsgrad, måltal *kvalitetsvärde 95. Bemötande, måltal kvalitetsvärde 100. Tillgänglighet, måltal kvalitetsvärde 90. Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 98. * Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för respektive svarsalternativ. Första kundundersökningen 2015 genomförs i april på alla våra vårdenheter genom s egen kundenkät. Våra resultat utifrån de regionala tillgänglighetsmålen redovisas separat under kapitel 4.1 Tillgänglighet. Resultatet från primärvårdsmätningen av Nationell patientenkät presenterades i februari. Samtliga vårdcentraler i VGR deltog i undersökningen som genomfördes för sjätte året patienter som besökte läkare eller sjuksköterska hos under september 2014 besvarade enkäten. Resultatet av undersökningen visar på något sämre resultat jämfört med förra året. Patienterna är till stor del nöjda med bemötande medan det finns mer att önska när det gäller tillgänglighet och kontinuitet. Syftet med enkäten är att ge underlag för verksamhetsutveckling. Jämförelser av resultatet mellan enheter ska göras med vetskap om att flera faktorer påverkar resultatet, ex ålder, kön

7 Sida 7(33) och upplevd hälsa. Vårdcentralerna Styrsö, Bäckefors, Stora Höga, Fristad och Tidan låg i topp inom när det gäller frågan om att kunna rekommendera mottagningen till andra. Fritextkommentarerna handlar ofta om gott bemötande, att de upplever att personalen är professionell, bristande kontinuitet och tillgänglighet, språksvårigheter eller att besked om provsvar önskas. Boka tid via webben är populärt och efterfrågat. Resultat för de åtta indikatorerna Läkare- och sjuksköterskebesök Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Helhetsintryck Rekommendera Verksamhetsperspektivet Koncernledningens mål och strategier; en patientdriven vård, rätt kompetens och ett sammanhållet vårdsystem, synkroniseras med s affärsplan. Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass och s affärsplan för pekar på fyra perspektiv; kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. Lokala affärsplaner upprättas på alla enheter. En av strategierna i affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. En modell för att genom visualiseringstavlor, följa måluppfyllnad och omhändertagande av avvikelser, är framtagen och kommer att tillämpas på alla nivåer i linjen för att öka delaktigheten i styrning och utveckling av. Nyckeltal som följs är: Uppföljning av Krav- och kvalitetsbokens kvalitetsparametrar. Måltalet är 85 % i genomsnitt för alla indikatorer och mäts varje månad. Utfallet för målrelaterade kvalitetsindikatorer är något försämrat jämfört med föregående år. Det har tillkommit två nya parametrar 2015, Olämpliga läkemedel 75 år och äldre samt Andel hembesök av besök 75 år och äldre. Man har även höjt ersättningsgränserna för rökning. Maxpoängen har ändrats från 30 till 32. Medelvärdet avseende uppfyllelsegrad är sänkt från 59% till 58%. Antal enheter med förbättrat värde är 40, antal med oförändrat värde är 7 och antal med försämrat är enheter når 80%, 10 enheter

8 Sida 8(33) ligger mellan 70-79% och 17 enheter inom intervallet 65-69%. Förra året var värdena för motsvarande intervall 6, 14 och 19. Vårt högsta värde har minskat från 85% till 84%. Vårt lägsta värde har ökat från 28% till 29%. Rehabenheterna registrerar i kvalitetsregistret BOA, bättre omhändertagande av patienter med artros. Uppföljning av en lärande organisation görs i den medarbetarenkät som genomfördes för första gången i alla förvaltningar under hösten Värdet lärande i arbetet är ett av de elva förbättringsområden som finns i medarbetarenkäten. Lärande i arbetet är ett mått på om kunskapen hos medarbetaren används och tas tillvara på ett bra sätt om den yrkesmässiga utvecklingen är god och om arbetet är utvecklande och att det finns möjlighet till kompetensutveckling. Målvärdet är 70, vilket indikerar att lärande i arbetet är högt. Värde mindre än 65 indikerar att lärandet befinner sig i en kritisk zon. s genomsnittliga värde är 80,5. Ny mätning genomförs hösten Vi arbetar för att öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Vårt mål är att nå en så hög täckningsgrad som möjligt genom att vara förstahandsalternativet för våra invånare men det är svårigheter i och med att vi i regionen inte har ett enhetligt gränssnitt gentemot sjukhusen. Utveckling Under 2015 kommer vi i fortsätta vår interna kulturresa för att nå våra mål medarbetare och kunder som ambassadörer. Detta gör vi genom att vidareutveckla och premiera kommunikativt ledarskap som uppmuntrar, skapar engagemang och delaktighet. Serviceandan är en naturlig del i hela vårt arbetssätt och vi utvecklar en kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande För den externa kommunikationen är målet att ska få stopp på minskningen av antalet listade invånare och så småningom kunna öka antalet listade så att vi når vårt mål på 65 procent av marknaden. Detta gör vi bland annat genom att ta fram en utbildning för att öka verksamhetschefernas affärsmannaskap. Vi har även påbörjat ett arbete att paketera s erbjudanden så att våra tjänster uppfattas som tydliga, relevanta och attraktiva och omfattar både sjukvård och hälsovård. Den kampanj som påbörjades i och med vårdval för rehab kommer att återkomma under Vi bjuder också in till kund/patientråd på enheterna för att ge möjlighet till dialog och för våra kunder en värdeskapande utveckling. Detta ser vi som guldkorn för vår verksamhetsutveckling. Inom arbetar vi med att göra det enkelt för invånarna att känna igen oss som avsändare, förstå vårt budskap och skilja oss från övriga aktörer på marknaden. Det är därmed problematiskt att godkännandesymbolerna för de båda vårdvalen består av regionens logotype och dekorelement. Seminarier för s alla chefer, med syfte att ge en teoretisk fördjupning inom förbättringskunskap samt att få ta del av varandras goda exempel anordnas varje år. Tema i år var Framtidsvisioner i vården samt Hur engagera medarbetare i utvecklingsarbetet. På

9 Sida 9(33) seminariet presenterades flera exempel på nytänkande om hur vi bland annat kan involvera våra patienter i den egna sjukvårdsprocessen för att öka kvalitet och effektivitet i vården. En av strategierna i vår affärsplan, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. För att kunna attrahera fler invånare till s vårdcentraler arbetar vi aktivt med tillgänglighetsfrågan och startar ett särskilt utvecklingsprojekt för att utveckla vår tillgänglighet. Vi kommer att involvera kunder/patienter i arbetet och ta del av aktuell kunskap om uppgiftsväxling. Under 2015 kommer en standardiserad triageringsmodell, som är framtagen i, att implementeras vilket innebär att patienter som kontaktar och besöker oss triageras till för behovet lämpligaste vårdgivare, inklusive t.ex. fysioterapeut och psykolog. Vi skapar möjlighet till fler hembesök genom en noggrann behovs- och kapacitetsplanering och ökar utbudet i webbtidböckerna. Vi arbetar också intensivt med att utveckla vår telefontillgänglighet och upphandlingen av och förberedelserna inför ett nytt telefonisystem kräver stora resurser från oss. Nu avbryts hela införandeprocessen på grund av att inte leverantören lever upp till kraven i förfrågningsunderlaget. Detta är mycket olyckligt för då telefontillgängligheten är ett mycket prioriterat område för oss. Patienter med psykisk ohälsa är en stor och växande grupp i vår verksamhet. Vi inför Vårdsamordnare (Care manager) enligt regionens koncept på våra vårdcentraler. Likaså arbetar vi för att utöka möjligheten att kunna erbjuda Internetbaserad KBT på fler av våra enheter. PRIM-Up är ett utvecklingsprojekt finansierat av HSA för att inte tappa fart inför implementering av internetbaserat stöd och behandling innebärande att HSA betalar för ett antal behandlingsprogram för depression och för implementeringsstöd till vårdcentraler som önskar delta. Sex av s vårdcentraler har hittills anslutit sig till detta utvecklingsprojekt. I har 20 patienter fått behandling eller påbörjat behandling inom ramen för projektet. har deltagit aktivt, både nationellt och regionalt, i arbetet med en nationell teknisk plattform för internetbaserat stöd och behandling. Plattformens officiella namn blir just Stöd och behandling och den finns tillgänglig f o m april Stöd och behandling är nominerat till PPR-rådet för ordnat införande. För att fånga upp våra åldrande kunder tidigt för att ge stöd till ett så friskt liv som möjligt så länge som möjligt arbetar vi med "Seniorhälsan" på alla vårdcentraler. Vi fortsätter även att föra in arbetssättet Hälsofrämjande och förebyggande metod i primärvård (Hälsolyftet) vid alla vårdenheter. Breddinförandet av det nya vårddokumentationssystemet Asynja Visph pågår. Alla s enheter i Södra Älvsborg är nu i full gång med att använda AsynjaVisph som journalsystem. Skaraborg påbörjades nu i april och kommer vara klart i början av juni. Därefter följer Fyrbodal, Södra Bohuslän och Stor-Göteborg. Projektet skickar ut en enkät om införandet till medarbetarna på de verksamheter som gått igång med AsynjaVisph. Resultatet av det första utskickat visar att medarbetarna överlag är

10 Sida 10(33) positiva till den utbildning och införandestöd på plats som de fått. De tycker att införandet av AsynjaVisph har fungerat väl. Projektet startades just vid införandet av Objektförvaltningsorganisationen inom Regionen och projektet är ett av de första större projekten som beslutats inom den nya Objektförvaltningen. Detta har skapat en del förvirring och otydlighet i fördelningen av ansvar mellan projekt, objekt och linjeverksamhet. Det är inte så konstigt eftersom Objektförvaltningen är en ny organisationsform där alla funktioner inte varit på plats från start och inte heller fullt resurssatta. För projektet har det skapat merarbete och otydlighet vem som ansvarar för att stötta projektet vid olika akuta svårigheter som dyker upp t.ex. resursbrist inom områden där Objektförvaltningen förser projektet med personella resurser. Här måste det arbetas en del för att få till bättre och säkrare rutiner. Vi följer tidplanen för närvarande utgående från målbilden i Projektdirektivet, men vi kommer inte kunna hålla huvudtidplanen enligt Direktivet, dvs. att bli klara med hela införandet under Planen idag visar på att vi kommer att bli klara med alla verksamheter senast 31 mars Vi har en del omsättning av utbildare och införare. Rekrytering pågår med flertal kanaler. Efter sommaren och framåt kommer vi att lägga in en högre växel och fördubbla införandetakten. Resursbehovet kommer att bli helt tydligt när den detaljerade planen är klar men vi ser idag att vi behöver öka personalstyrkan inför sommaren med ca 18 personer för att klara höstens utmaningar. 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet arbetar kontinuerligt för att erbjuda kunder/patienter en god tillgänglighet. Vårt mål är att uppfylla vårdgarantin till 100 %. För vårdcentralerna innebär det: Telefontillgänglighet 0 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som denne kontaktar oss. Telefontillgängligheten följs månatligen inom och resultatet rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet från den senaste publicerade, nationella mätning är från mars 2015 och visar att besvarade 87 % av alla inkommande samtal samma dag. Telefontillgänglighet 2015 Jan % s vårdcentraler 86 (varierar mellan %) Feb % 87 (varierar mellan %) Mars % 87 (varierar mellan %)

11 Sida 11(33) Under årets första tre månader har det till s vårdcentraler inkommit samtal, 87 % av dem har besvarats samma dag. Under samma period förra året hade vi samtal. Svarsfrekvensen de olika månaderna varierar mellan vårdcentralerna. Besökstillgänglighet 7 7:an innebär att kunden, då medicinskt behov föreligger, ska erbjudas tid till läkare i primärvård inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år tillbaka under två veckor i mars och två veckor i oktober. Senaste nationella mätningen är genomförd under de två sista veckorna i mars men resultatet är ännu inte sammanställt av SKL. Besökstillgänglighet läkare Mars 2015 Okt 2014 % % s vårdcentraler Ej klart 93 Riket Ej klart 92 På många av s vårdcentraler pågår utvecklingsarbeten vars syfte och mål är att utveckla både telefon- och mottagningsbesöksprocessen för att kunna erbjuda ännu bättre tillgänglighet. En handlingsplan är framtagen för att ska nå målet minst 95 %. Arbetssätt och metoder ses över för att säkerställa att kundernas behov så långt möjligt kan tillgodoses. Förutom tillgänglighet per telefon och inom sju dagar arbetar en hel del vårdcentraler dagligen med någon form av drop in mottagning med triagefunktion, där patienten erbjuds tid till läkare eller sjuksköterska/distriktssköterska samma dag. Ett stort antal jourmottagningar är öppna mellan kl på vardagar och under minst 6 timmar på lördag, söndag och helgdagar. Dit kan patienten vända sig vid akut sjukdom efter vårdcentralens stängningstid. Sjukhusens akutmottagningar har två bokningsbara tider till varje vårdcentral varje dag. Möjligheten för invånarna att kunna boka tid via webben kommer att utvecklas än mer och till olika typer av mottagningar. Hösten 2015 ska vårdcentraler kunna erbjuda denna service. Besökstillgänglighet -7 Rehabmottagning Rehabmottagningarna erbjuder tid för bedömning/behandling inom sju dagar. Webbtidbokning finns idag på alla rehab mottagningar.

12 Sida 12(33) 4.2 Prestationer Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Utfall Prognos VG Primärvård mar mar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Besök beteendevetare *Övr besök (inkl sj, at o spec exkl betvet 2014) Totalt VG vårdcentraler exkl tfn läk Telefonkontakt läkare Totalt VG vårdcentraler inkl tfn läk Rehab: Besök fysioterapeut/sjukgymnast Besök arbetsterapeut *Besök övriga vårdgivare Totalt Rehab vårdval Vårdcentral Vi arbetar med fokus på tillgänglighet och hur vi ska kunna förbättra den. Vi måste kunna möta våra kunders behov i större utsträckning än idag genom t ex ett ökat antal gruppbesök, internetbaserad KBT, fler hembesök, utveckla den webbaserade tidbokningen till att omfatta fler erbjudanden. Vi har också fokus på vår produktion, särskilt då vi redan förra året såg en nedåtgående trend i antalet besök. Vi har påbörjat en analys och en första delförklaring till den minskade produktionen kan förklaras av 2 färre vårdcentraler, minskat köp av bemannningsläkare motsvarande ett 30 tal årsarbetande allmänläkare, stor andel utlandsrekryterade läkare som ännu inte är i full produktion. Vi försöker nu också säkerställa att överföringen av data från vårt nya journaldokumentationssystem till VEGA sker korrekt, att diktat dokumenteras inom rätt tid. Vi följer också fr.o.m. nu upp produktionen per enhet med tätare intervall. Nytt för i år är att telefonkontakter för läkare är inräknat i totalsumman. Rehab På rehabmottagningarna följer produktionen budgeten med marginal. Analyslänkar (Länkar saknas)

13 Sida 13(33) 4.6 Patientsäkerhetsarbetet har fortsatt att utveckla patientsäkerhetsarbetet enligt den handlingsplan som fastställdes utifrån resultatet av mätningen av patientsäkerhetskultur Fokusområdena är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, arbetsbelastning och personalbemanning samt överföring av information och patienter. Vi har byggt en struktur för samordnad vårdplanering utifrån våra förvaltare av KLARASVPL och samlar gemensamma frågor i en styrgrupp för vårdplanering. Vi har fortsatt att utveckla vårt ledningssystem med en rad nya riktlinjer. Intranätet har omstrukturerats för att förbättra sökbarheten. Positiva effekter av STRAMA- konceptet i form av minskat antal förskrivna antibiotika recept i VGR har konstaterats. När det gäller ärenden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) iakttar vi ett fortsatt högt inflöde. Antalet interna utredningar utifrån avvikelser är också stort, sannolikt en effekt av ökad rapportering. Vi har under 2015 inlett ett pilotprojekt med patientsäkerhetsdialog på vårdcentral. Vi planerar för ny punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädkod. I anslutning till denna introducerar vi utbildningsfilmer från vårdhygien. 5. Personal s långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas. Vår framgång på en konkurrensutsatt marknad är helt och hållet beroende av hur våra medarbetare förhåller sig till sitt uppdrag. Sambandet mellan konkurrenskraft och medarbetarnas arbetsresultat kan inte nog förtydligas. Strategier för att uppnå detta kan vara att verka för en hög ekonomiskt medvetenhet hos både chefer och medarbetare och att ha ett gott samverkansklimat på arbetsplatsen där alla medarbetare ser sig som viktiga medspelare för att uppnå målen i affärsplanen Strategier En organisationskultur som stödjer affärsplanen ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill ska prägla det bemötande våra patienter får där de kommer till våra verksamheter. Värderingarna ska bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras

14 Sida 14(33) arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation. Resultat: medarbetarnas uppfattning om organisationskulturen mäts i medarbetarundersökningen. Kundernas nöjdhet mäts i den Nationella patientenkäten. Aktiviteter: varje arbetsplats arbetar med vad s kärnvärden betyder för dem. Nya medarbetare deltar i Serviceguiden Ett gott ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens Riktlinjer för beslutsfattande. Resultat: medarbetarnas uppfattning om s ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. Aktiviteter: Ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till s chefer God introduktion för nya chefer Chefsutvecklingsprogram NyChef Mentor-program Handledning individuellt och i grupp Större fokus på affärsmannaskap hos vårdcentralscheferna, en utbildning planeras inom detta område. Förvaltningen kommer att lägga ytterligare vikt på rekrytering och på urvalsprocessen av nya chefer. Under året kommer en ny rutin för urvalet att genomföras genom att införa ett moment i rekryteringen där kandidaten testas och intervjuas enligt en särskild modell. Tre medarbetare på HR-avdelningen har utbildats och certifierats enligt STP (Stiftelsen för tillämpad psykologi) riktlinjer. Syftet är att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen ytterligare. Under året kommer även ett kortare utvecklingsprogram för biträdande chefer att startas upp. Den biträdande chefen har en viktig roll som stöd för vårdcentralschefen. Förvaltningens ambition är att stärka det stödet genom utvecklingsinsatser för de biträdande cheferna. Förvaltningen kommer att genomföra strukturerade avgångssamtal med samtliga chefer som lämnar organisationen med start vid halvårsskiftet. Syftet är att skapa en djupare kunskap kring hur chefer uppfattar sina förutsättningar inom och resultatet ska ligga till grund för förbättringsåtgärder.

15 Sida 15(33) Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare. Resultat: Medarbetarnas nöjdhet med sin arbetsplats mäts i medarbetarundersökningen i flera olika parametrar, t ex rekommendationsgrad. Aktiviteter: Utveckla arbetsplatsträffen till ett forum för reell delaktighet och inflytande Goda kunskaper hos varje medarbetare kring hur ersättningssystemet fungerar Fortsatt utvecklingsarbete med medarbetarundersökningens resultat som grund Lönekriterier som har tydlig koppling till affärsplanen Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan Tydliga karriärvägar inom, både till chefsuppdrag och specialistuppdrag Fortbildning och professionell utveckling Under våren ska samtliga arbetsplatser inom förvaltningen följa upp den handlingsplan som utarbetats på arbetsplatsnivå efter den senaste medarbetarundersökningen. Särskilt fokus ska läggas på frågorna som berör delaktighet med anledning av regionfullmäktiges mål. Samtidigt behöver medarbetarundersökningen som metod för att undersöka förhållandena på arbetsplatsen aktualiseras då en ny undersökning ska genomföras i september Bra arbetsmiljö och god hälsa antog 2013 en strategi för Hälsofrämjande arbetsplats. En hälsofrämjande arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten. Resultat: sjukfrånvaron mäts i kort och lång sjukfrånvaro och rapporteras i varje delårsrapport. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%. Antal medarbetare med korttidsfrånvaro ska minska. Aktiviteter: Grundläggande arbetsmiljöutbildning till alla chefer i. Påbyggnadsutbildning för chefer inom områden rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring, riskbruk och tidiga signaler. Aktivt stöd till medarbetare med korttidsfrånvaro Gott samarbete med företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet Uppföljning och analys av avvikelsehantering Goda rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete i Ökad uppföljning och analys av sjukfrånvaro på enhetsnivå Med anledning av den ökande sjukfrånvaron hos medarbetare inom Västra Götalandsregionen

16 Sida 16(33) så har varje förvaltning ålats att utarbeta en handlingsplan för hur nivån ska kunna sänkas. Målet är att komma under 5%. kommer att förstärka uppföljningen på individnivå på arbetsplatserna och säkra upp att de rutiner som finns för t ex korttidsfrånvaro och rehabilitering följs. Ökat stöd från HR-avdelningen och företagshälsovården ska erbjudas Strategisk kompetensförsörjning Målet med s kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. Det är viktigt att kartlägga och genomföra aktiviteter som är kopplade till Krav och Kvalitetsbokens krav på kompetens. Resultat: antal sjuksköterskor med specialistkompetens ska öka, kontinuiteten på i våra verksamheter ska öka genom att större del av produktionen utförs av läkare som är anställda i. Kostnader för bemanningspersonal ska minska. 80% av våra ST-läkare ska stanna kvar i efter genomförd utbildning. Aktiviteter: Ökad kvalitet i analys av s kompetensförsörjningsplan Nära samarbete med lärosäten i t ex Tjeckien, Ungern och Polen avseende läkare Fortsatt utveckling av alternativa handledarmodeller t ex utbildningsvårdcentraler Satsning på specialistsjuksköterskor Utbildningsuppdraget är ett sätt att arbeta med strategisk kompetensförsörjning. Intresset för primärvård startar redan under tidig yrkeskontakt för läkare och under verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor, medicinska sekreterare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, administrativ personal och undersköterskor förtydliga s arbetsgivarerbjudande Inom pågår en förstudie i projektform som kallas "Fler läkare i ". Förstudien beräknas vara klar 30 april. Syftet är att belysa olika förhållanden som behöver stärkas eller förändras inom förvaltningen för att vi ska bli en attraktivare arbetsgivare för specialister i allmänmedicin. En omfattande kartläggning har gjorts och dialogmöten har genomförts på flera olika orter med läkare. Det finns mycket kreativitet och idéer kring t ex ledarskapsfrågor, organisatoriska frågor och arbetsorganisering på vårdcentralerna. Beslut ska tas i förvaltningsledningen i maj kring vilka områden som ska arbetas vidare med.

17 Sida 17(33) 5.1 Lönestruktur I VG Primärvård var distriktssköterskor och 1:a linjens chefer särskilt prioriterade av de regiongemensamt prioriterade yrkesgrupperna. Den sammantagna löneutvecklingen för de prioriterade yrkesgrupperna i löneöversynen i 2014 var 3,0 % och 805 kr. Den sammantagna löneutvecklingen för övriga yrkesgrupper i löneöversynen 2014 var 2,3 % och 877 kr. Medicinska sekreterare har prioriterats i 2014 löneöversynen utöver de regiongemensamt prioriterade yrkesgrupperna på grund av att de är svårrekryterade och identifierat som bristgrupp i kompetensförsörjningsplanen. Utfall 3,00 % och 602 kr. Orsaken till att de prioriterade yrkesgrupperna inte haft en större löneutveckling beror på att vi i redan 2013 klarade vi att nå måltalet: 100 %, vilket vi är mycket nöjda med. VG Primärvård får heller inte del av de 50 miljonerna som avsattes i budgeten till att förstärka förvaltningen egna satsningar för att komma till rätta med oskäliga skillnader i lönestrukturen inom hälso- och sjukvården. Inför löneöversynen varje år gör vi en lönekartläggning som beskriver löneläget för samtliga befattningsgrupper. Efter en analys av löneläget gör vi en handlingsplan där vi beskriver hur vi ska arbeta med vår lönestruktur, hur vi når våra måltal och hur vi kommer tillrätta med eventuella osakliga löneskillnader i löneöversynen samt i all övrig lönesättning. Handlingsplanen tar s förvaltningsledning beslut om i början av året. Den tas sedan upp i alla lokala ledningsgrupper så att samtliga chefer får till sig hur vi ska arbeta med lön. Handlingsplanen används av chefer på alla nivåer och HR-konsulter som stöd vid lönesättning under hela året. s måluppfyllelse för lönespännvidden 2014 jämfört med 2013: Sjuksköterska 20 % 25 % Undersköterska 15 % 20 % Specialistläkare 35 % 40 % Administrativ vård 25 % 30 % Rehabilitering och förebygg 40 % 50 % Vi har inte helt nått måluppfyllelsen inom när det gäller lönespännvidden utifrån förvaltningens måltal. Men vi fortsätter arbetet med att öka lönespännvidden genom att rikta en del av verksamhetsutrymmet i lönerevisionen till medarbetare som har mycket erfarenhet kombinerat med bra prestation.

18 Sida 18(33) 5.3 Personalvolym Anställda per personalgrupp Mars 2015 Mars 2014 Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor , ,0 Undersköterskor m.fl , ,2 Läkare , ,5 Administratör, vård , ,6 Rehabilitering och förebyggande , ,5 Sjukhustekniker/labpersonal 63 1,4 75 2,0 Utbildning, kultur och fritid 2 0,04 1 0,03 Teknik, hantverkare 4 0,1 5 0,1 Kök, städ, tvätt 1 0, Administration 151 3, ,1 Summa Personalvolymen för vårdvalsdel har ökat med 746 anställda mellan mars 2014 och mars Förändringen beror till stor del på att när Vårdval rehab infördes i september 2014 flyttades rehabverksamheten från Styrelsen för beställd primärvård till Primärvårdsstyrelsen. Därför har gruppen Rehabilitering och förebyggande ökat med 628 anställda. I övriga grupper har volymen ökat, förutom i gruppen Sjukhustekniker/labpersonal som minskat med 12 anställda, det är biomedicinska analytiker som minskat. Inom gruppen undersköterskor och administration vård förklaras ökningen av att rehabverksamheten flyttades. Läkare har ökat med 30 anställda. Administration har ökat med 33 anställda, rehabverksamheten står för 25 av dessa och övriga 8 är fördelade på ledning 4 och receptionist/telefonist 4 anställda. 5.4 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. s sjukfrånvaro är 7,2 % jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 7,6 %. Sjukfrånvaron har ökat med 0,5% jämfört med samma period Andelen långtidssjukskrivna har minskat jämfört med samma period Sjukfrånvaron ökar i övriga regionen samt i hela riket. Det är svårt att dra några enkla slutsatser till varför sjukfrånvaron ökar. De åtgärder som vi kommer att fokusera på för att bryta de trenden kortsiktigt: ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att försöka arbeta så strukturerat

19 Sida 19(33) som möjligt enligt s rutiner för rehabilitering utbildningsinsatser för chefer i rehabprocessen, förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete, tidiga signaler på ohälsa hos medarbetare samt mänskliga reaktioner vid förändring Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: ett utvecklingsarbete pågår inom HR-avdelningen för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 8,1 5,4 8,0 Undersköterskor m.fl. 9,3 7,9 9,3 Läkare 6,9 3,1 5,3 Administratör vård 8,7 5,5 8,6 Rehabilitering och förebyggande 7,1 3,9 6,5 Sjukhustekniker/labpersonal 5,4 15,1 6,1 Teknik, hantverkare 1,6 1,6 Kök, städ, tvätt Administration 5,7 3,4 5,4 Summa 7,8 3,6 7,2 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Mars 2015 Mars 2014 Kvinnor 7,8 7,3 Män 3,6 3,3 Totalt 7,2 6,7 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Mars 2015 Mars 2014 Kvinnor 53,2 56,1 Män 39,1 46,9 Totalt 52,2 55,5

20 Sida 20(33) 5.5 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2015 Periodutfall 2014 Prognos 2015 Dec 2014 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt har ett högt utnyttjande av bemanningsläkare, orsaken är en generell brist på specialister i allmän medicin. Kostnaderna för bemanningsföretag har minskat jämfört med samma period förra året. Ett målmedvetet arbete görs i verksamheterna för att tillgodose behovet med annat än hyrläkare, t.e.x rekrytering av EU läkare och yngre läkare. Nyttjandet av sjuksköterskor är något högre än samma period förra året. Även nyttjandet av övrig personal är något högre, t ex köper Åmåls vårdcentral in chefsresurs under tiden som rekrytering pågår. 5.9 Personalkostnadsanalys Antalet anställda för vårdvalsdel har ökat med 746 anställda mellan mars 2014 och mars Förändringen beror till stor del på att när Vårdval rehab infördes i september 2014 flyttades rehabverksamheten från Styrelsen för beställd primärvård till Primärvårdsstyrelsen. Följden av denna organisationsförändring är att flera yrkesgrupper har ökat antalet anställda jämfört med samma period förra året. Yrkesgruppen Rehabilitering och förebyggande där fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter ingår har ökat med 628 anställda. Administratör, vård där medicinska sekreterare och kanslister ingår har ökat med 33 anställda, 25 av dessa i rehabverksamheten. Sjuksköterskor, barnmorskor har ökat med 1 anställd. Läkare har ökat med 30 anställda detta är en grupp som identifierat som bristgrupp och stora ansträngningar görs för att rekrytera läkare. Gruppen Sjukhustekniker/labpersonal som minskat med 12 anställda, det är biomedicinska analytiker som minskat. Förklaringen till minskningen är att antalet timanställda har minskat och att det sker en kontinuerlig anpassning av verksamheten. Samtidigt har gruppen undersköterskor ökat med 13 anställda jämfört med samma period förra året. En förskjutning mellan dessa grupper har skett på mindre vårdcentraler. Mertid och övertid, används vid hög arbetsbelastning, oplanerad frånvaro och för att täcka tillfälligt för vakanser. Mertids- och övertidstimmar har ökat jämfört med samma period förra året. Enkel övertid har minskat, kval övertid och mertid har ökat.

21 Sida 21(33) OB-tillägg, inom är det bara viss verksamhet som regelbundet arbetar obekväm arbetstid. 6. Ekonomi 1 september 2014 startade "Vårdval rehab". Samtidigt gick s rehabverksamhet över från Styrelsen för beställd vård till Primärvårdsstyrelsen. Därmed omfattas denna beskrivning av de ekonomiska förutsättningarna för både vårdcentraler och rehabverksamhet. Vårdcentraler Krav- och kvalitetsboken Inför 2015 har det beslutats om en ny Krav-och kvalitetsbok. Grunderna i ersättningssystemet kvarstår men några aspekter behöver lyftas: Ålder och kön: Viktningen har uppdaterats enligt befolkningens konsumtion av primärvård. Effekt för före indexuppräkning ca -10 mnkr. ACG - vårdtyngd: Modellen är omräknad med nya KPP-vikter grundat på data från vår region. Beräknad effekt för före indexuppräkning ca -14 mnkr. Täckningsgrad: Flera förändringar är gjorda. Definitionen på vad som ska tas med i nämnaren (belasta TG) är ändrad för att mer stämma överens med uppdraget enligt Kok-boken. Viktningen av hembesök har ändrats. Beräknad effekt för ca 0 mnkr. Ersättning för psykologer: Detta är en ny ersättningsfaktor Beräknad effekt för +9 mnkr. Förändringarna i modellen ger sammantaget en beräknad effekt för på ca -15 mnkr jämfört med utfall Indexuppräkning Indexuppräkningen avseende regionersättningen är ca 1%. Effekt för ca -35 mnkr vid en beräknad kostnadsutveckling av ca 2%. Rehab Krav- och kvalitetsboken Ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsboken bygger i hög utsträckning på produktion (96% av ersättningen). Basen i ersättningsmodellen är ersättning per kontaktpoäng, vilka beräknas utifrån de vårdkontakter som sker i form av mottagningsbesök, hembesök, besök utanför mottagning, gruppbesök och telefonkontakter. Varje kontakttyp viktas och ges ett fastställt poäng. Högre vikt förekommer vid patienters första besök, äldre än 75 år, yngre än 10 år, behov av tolk samt vid rehabilitering till följd av neurologisk sjukdom. Särskild ersättning för socioekonomi utgår till rehabenheter med hög socioekonomisk

22 Sida 22(33) belastning. Modellen har också en särskild ersättning för geografi samt en målrelaterad ersättning med fem kvalitetsindikatorer. Den samlade ersättningen är avsedd att täcka samtliga kostnader som uppkommer genom uppdraget. Konkurrerande nyetableringar Det finns ett flertal som ansökt om få etablera sig med start från skrivande stund och under Verksamhetens mål i ekonomiperspektivet Långsiktigt mål En ekonomi som medger utveckling Nyckeltal Marknadsandel 65% Disponibelt eget kapital 80 mnkr Andel enheter med positivt eget kapital 100% Strategier Öka förståelsen för och sprida kunskapen om varför kunder väljer respektive inte väljer oss. Öka förståelsen bland anställda om vilka åtgärder som skapar intäkter. Arbeta systematiskt med att ta tillvara på erfarenheter som lyckats vända negativa resultat till positiva. Vidareutveckla arbetet med att sänka kostnader som inte går ut över vårdkvalitet. Exempel på Aktiviteter Information och utbildning till medarbetare avseende KoK-boken och på vilket sätt varje medarbetare gör skillnad. Systematiskt analysera verksamheternas ekonomiska förutsättningar med tonvikt på: - de enheter som har obalans mellan verksamhet och ekonomi - de variabler som ger ekonomiska förutsättningar i vårdvalssystemet - kostnadsslagen personal, bemanningsföretag, läkemedel, lokaler och lab/röntgen Detta har skett genom både traditionell controllingrunda med samtliga områden samt fördjupad controllingrunda med de enheter som har haft störst behov av det. Tillsammans med verksamheterna arbeta med att identifiera och effektuera förändringar som krävs för att anpassa verksamheten efter de förutsättningar som gäller i "Vårdval rehab" respektive "Vårdval vårdcentraler".