Detaljbudget 2017 Närhälsan vårdvalsverksamhet

Transkript

1 Sida 1(25) Detaljbudget 2017 Närhälsan vårdvalsverksamhet 1. Sammanfattning Närhälsan vårdcentraler Närhälsan bedriver idag 104 vårdcentraler i Västra Götaland. Sex färre vårdcentraler jämfört med vid ingången av Med 100 konkurrenter på marknaden krävs det att vi arbetar affärsmässigt. Vi ser därför mycket positivt till det beslut som regionfullmäktige har fattat att ge regiondirektören i uppdrag att utreda de konkurrensmässiga förutsättningarna för Närhälsan. Som egen-regi verksamhet inom vårdvalet har vi merkostnader som innebär att vi inte konkurrerar på helt lika villkor. Exempel är merkostnader för att vi är en myndighet med höga krav på ärendehantering, högre kostnader för facklig tid, krav på följsamhet att använda regioninterna serviceleverantörer mm. Vi ser med oro på effekterna av detaljstyrningen i KOK-boken och önskar en bättre dialog kring vilka konsekvenser förändringar i KOK-boken får. Ett exempel är den förändring av viktlistan som beslutades för 2017 och som skulle innebära mycket stora förändringar av ersättning för många vårdcentraler. Ett stort problem är tidsplaneringen då vi får en helt ny lista i slutet av oktober när budgetprocessen ska vara klar. Närhälsan driver idag fler jourcentraler än vad Krav- och Kvalitetsboken kräver. KoKboken 2017 innehåller ytterligare krav på rejält utökat öppethållande på flera av våra jourmottagningar. Att bemanna dessa jourcentraler påverkar starkt förutsättningarna att bedriva ordinarie verksamhet på dagtid. Den kompensation som ges i modellen täcker inte de merkostnader som uppstår. En ny korrigerad viktlista presenterades 28 oktober. Den skiljer sig rejält från tidigare lista inom de flesta åldersgrupper. Konsekvensen blir att de ekonomiska förutsättningarna för många av våra vårdcentraler ändras radikalt och i och med det även den planering som ligger för nästa år. Bland vårdcentralerna finns både vinnare och förlorare vilket gör att på totalnivå blir skillnaden inte så betydande. Ett totalt omtag i vårt planerings- och budgetarbete måste dock göras. Närhälsan rehabmottagningar I KoK 2017 för rehab har mottagningstyperna filial kraftigt beskurits och utbudspunkter tagits bort. Detta får stora konsekvenser för våra mottagningar och de patienter som idag besöker dessa verksamheter. I och med dessa förändringar förväntas inte produktionen vara lika hög 2017 som Utveckling För att utveckla en primärvård i världsklass, enligt vår verksamhetsidé, är några av våra viktigaste fokusområden att: Utveckla vår affärsmässighet

2 Sida 2(25) Ha en god chefsförsörjning Ha en god läkarförsörjning Utveckla goda möjligheter för delaktighet och påverkan för våra medarbetare Utveckling av gemensamma system för kvalitets- och verksamhetsuppföljning Utveckling av värdeskapande standardiserade vård- och arbetsprocesser Öka tillgängligheten Göra våra patienter delaktiga i sin egen vård Involvera våra kunde i verksamhetsutvecklingen Upphandla taligenkänning Anpassning till medborgarnas nivå av användning av digitala hjälpmedel inom alla områden Sträva efter en sammanhållen journal för sjukhus, primärvård och kommun. Heldigitaliserad kommunikation mellan samtliga förvaltningar i samtliga patientärenden. Ekonomi Närhälsans vårdvalsverksamhet har 2017 en budgeterad omsättning på 4399 mnkr (prognos 2016:4291 mnkr). Det budgeterade resultatet för 2016 är +3 mnkr, varav Rehab har ett budgeterat resultat på +1 mnkr och vårdcentralerna +2 mnkr. Det budgeterade resultatet före avkastningskravet uppgår till 28 mnkr. Förändringarna i ersättningsmodellen i Krav- och Kvalitetsboken för 2017 för vårdval vårdcentral innebär en ekonomisk effekt på -0,7%, motsvarande -23 mnkr vilket innebär att det totalt sett finns krav på ytterligare kostnadseffektiviseringar. Bl a förändras den så kallade viktlistan vilket får stora konsekvenser på enskilda vårdcentraler. Ersättningen för målrelaterad kvalitet förändras också på så sätt att det uppkommer en intäktsminskning. Krav- och kvalitetsboken för Rehab 2017 innehåller flera förändringar i ersättningssystemet. Ersättningen per kontaktpoäng höjs med 2%. Vi har ett antal enheter som har ett budgeterat underskott För flera av dem kommer 2017 att innebära stora anpassningar av verksamheten och i vissa fall även strukturella åtgärder. 2. Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 2.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Närhälsan ingår sedan 2012 liksom övriga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen i det nationella nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård (HFS). Vi är representerade i den regionala styrgruppen och har tillsatt en processledare. I vår handlingsplan formuleras mål på de olika områdena inom HFS. Varje enhet/område ska ha en rutin för evidensbaserat omhändertagande (individuellt/i grupp) av patienter med ohälsosamma levnadsvanor: rökning, matvanor, alkohol, fysisk aktivitet, sömn och stress. Arbetssättet Hälsofrämjande och förebyggande metod i primärvård (Hälsolyftet) är under

3 Sida 3(25) införande vid alla vårdenheter. Vi fortsätter även med hälsofrämjande, förebyggande, riskidentifierande och vårdplanerande verksamhet i samverkan internt och externt, för listade patienter 65+. En intention är att utveckla delar av Hälsoprofilen på den nationella plattformen Stöd o Behandling och arbetet har initierats. även 2017 pågår implementeringen av regionuppdraget för de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder vilket kommer att kräva kompetensutveckling och även dietistmedverkan. Samverkan sker enligt Kok och VÖK med samhällets övriga aktörer. 2.4 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Närhälsan leasar samtliga bilar via Regionens Fordon, dessa är en av regionens miljöprioriterade upphandlingar. Under nästar år kommer vi att följa upp verksamhetens användande av leasingbilar i syfte att samutnyttja och på sikt minska antalet fordon att implementera VGR:s uppdaterade resepolicy hos samtliga verksamheter genom åtgärder som fastställs i förvaltningens handlingsplan. att verka för att klimatväxlingskompensation kan bidra till minskat behov av fossilbränsle Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar I samband med ny- och ombyggnadsprojekt arbeta för att återanvända inventarier och utrustning i så hög grad som möjligt. Verka för att leverantörer minskar emballage och sampackar/samdistribuerar i större utsträckning Deltagande i utvecklingsprojekt kring cirkulära affärsmodeller 3. En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras I Affärsplanen inryms bla följande fokusområden: En hög tillgänglighet Värdeskapande processer

4 Sida 4(25) Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom förbättras genom att: Stöd till vårdcentraler som väljer triagemodellen och stegvis vård för att öka fokus på patientens behov och snabbt kunna erbjuda kvalificerade insatser vid psykisk ohälsa. Fortsatt stöd och arbete med att strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Följa upp flöde och åtgärder vid triagering vid psykisk ohälsa och uppmärksamma existerande personella resurser samt framtida behov. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Formulera en basstruktur till hjälp för medarbetarna att ta rätt beslut i vardagen, synliggör vem som gör vad och hur vid frågeställningar rörande psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna I Affärsplanen inryms bla följande fokusområden: En hög tillgänglighet Värdeskapande processer Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård Vi genomför de regionala psykiatriplanerna genom att bl.a: Triageprojektet inrymmer även triagering av medborgare med psykisk ohälsa och projektet fortsätter 2016 för att implementeras på samtliga vårdcentraler. Tre av Närhälsans vårdcentraler har fått tilläggsuppdrag Barn och unga med psykisk ohälsa inför Införande av nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med 5 program för behandling av psykisk ohälsa Psykosocialt team utvecklas i områden med hög andel psykisk ohälsa. Psykiatrisjuksköterska anställs för att bättre handlägga listade med tyngre psykiatriska besvär, samt stötta läkargruppen vid uppföljning av psykisk ohälsa. Utveckling av funktionen "samordnare av psykisk ohälsa" på vårdcentralerna med ambitionen effektivare behandling och uppföljning inom framför allt området depression. Närhälsan fortsätter med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och

5 Sida 5(25) internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress, samt: Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat framför allt till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. På ungdomsmottagningarna fortsätter arbetet för att möta den psykiska ohälsan utifrån det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa I Affärsplanen inryms bland annat följande fokusområden: En hög tillgänglighet Värdeskapande processer Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård Vi stärker första linjens förmåga genom att: Triageprojektet inrymmer även triagering av medborgare med psykisk ohälsa och projektet fortsätter 2016 för att implementeras på samtliga vårdcentraler. Tre av Närhälsans vårdcentraler har fått tilläggsuppdrag Barn och unga med psykisk ohälsa inför Införande av nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med 5 program för behandling av psykisk ohälsa FIT-projektet; Feedback-Informed-Treatment, där psykolog/kurator arbetar med Ipads tillsammans med klienten för att skapa större delaktighet i behandling/terapin men också utveckla psykologens/kuratorns kliniska förmåga. Psykosocialt team utvecklas i områden med hög andel psykisk ohälsa. Psykiatrisjuksköterska anställs för att bättre handlägga listade med tyngre psykiatriska besvär, samt stötta läkargruppen vid uppföljning av psykisk ohälsa. Utveckling av funktionen "samordnare av psykisk ohälsa" på vårdcentralerna med ambitionen effektivare behandling och uppföljning inom framför allt området depression. 3.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patientens ställning inom Närhälsan har flera dimensioner. Närhälsan har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Allmänläkarens och distriktsköterskan arbete involverar och skall stärka medborgarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utefter vad medborgaren har för behov idag. Detta kan särskilt utläsas i målbeskrivningen för ST-läkare i

6 Sida 6(25) allmänmedicin, där allmänläkaren bland annat ses som medborgarens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Nytt de senaste åren är tankar om att medborgarna skall vara med och utforma vården på sin vårdcentral, dvs att skapa för medborgarna värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån " what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider m.m. Enligt Närhälsans affärsplan för arbetar vi med följande fokusområden för att: Göra våra kunder/patienter/medborgare delaktiga i sin egen vård Involvera kunder/patienter i pågående verksamhetsutveckling genom följande prioriterade aktiviteter: Patientråd, kundråd eller fokusgrupper fortsätter att utvecklas sedan ett par år på flera vårdcentraler för att stärka dialogen med medborgarna. Målet är att hälften av alla enheter skall ha detta i slutet av Nationella patientenkäter genomförs och vi genomför även egna patientenkäter minst två gånger per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser. Kontaktytor för medborgarna på vårdcentralen för blir flera för att möta olika patientgrupper behov, utöver telefon och drop-in, webbtidbokning, virtuella möten och så kallade asynkrona möten där medborgarna startar mötet vid en tidpunkt och det fysiska mötet/virtuella mötet sker vid annan tidpunkt. Vid verksamhetsutveckling på våra enheter involverar vi våra kunder och patienter i allt högre grad. Delaktighet och egenansvar för medborgarna i sin vård och behandling finns med i flera verksamhetsutvecklingsprojekt; exempelvis egentriage inför besök, förväntningar/utvärderingar på Ipads i samband med konsultation hos psykolog, medaktörer vid behandling av kroniska sjukdomar etc. Vid olika skolor på vårdcentralerna, t.ex. diabetsskola deltar patienter med egen erfarenhet i planering och genomförande Uppfylla vårdgarantin Tillgänglighet utifrån vårdgarantin avser i första hand besökstillgänglighet till läkare, samt telefontillgänglighet. Dessa två parametrar bygger på ett traditionellt föråldrat synsätt när dels hälso- och sjukvård utförs i lika hög grad av andra yrkeskategorier än läkare, samt att kommunikationen i högre grad än tidigare är digital. Införande av virtuella möten, asynkrona möten (webbtriagering, anamnesupptag vid en tidpunkt och det fysiska eller virtuella mötet vid annan tidpunkt) och internetbaserad kommunikation förändrar vår bild av vad tillgänglighet innebär. Enligt Närhälsans affärsplan för arbetar vi med följande fokusområden: Utveckla vår affärsmässighet En hög tillgänglighet Värdeskapande processer

7 Sida 7(25) Genom bl.a. följande prioriterade aktiviteter: Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier Webbtidbokning Telefontillgänglighet 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som den söker. Telefontillgängligheten följs månatligen inom Närhälsan och rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Målet är att i dessa mätningar ligga över 90% Uppgiftsväxlingsprojekt kommer genomföras för att ha olegitimerad personal att hjälpa till med frågor av rent administrativ karaktär. Lättakutprojekt visar att ett minskat tryck i telefon blir följden vid ökad tillgänglighet. Dessa projekt kommer utvecklas ytterligare. Webbtidbokning avlastar också telefonkön 1177 vårdguidens etjänster förväntas också avlasta telefonkön Besökstillgänglighet - 7:an innebär att kunden ska, då medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år av SKL under två veckor i mars och två veckor i oktober. Målet är att i dessa mätningar ligga över 90%. Lättakutprojekten där medborgarna egentriagerar har visat framgång hösten Det finns ett uppenbart samband mellan tillgänglighet till vårdcentral och telefontillgänglighet. Webbtidbokning av lättakuta tider har ökat tillgängligheten på de vårdcentraler som infört det. Detta planeras införas på samtliga vårdcentraler på sikt Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Närhälsan har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Allmänläkarens och distriktsköterskan arbete involverar och skall stärka medborgarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utefter vad medborgaren har för behov idag. Detta kan särskilt utläsas i målbeskrivningen för ST-läkare i allmänmedicin, där allmänläkaren bl.a. ses som medborgarens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Liknande målbilder finns i distriktsköterskan, fysioterapeutens och arbetsterapeutens utbildning och arbetssätt. Vi har arbetat och arbetar med detta under rubrikerna Patienten i centrum, Patientens fokus i fokus, Hela människan, Feedback projekt etc. Nytt de senaste åren är tankar om att medborgarna skall vara med och utforma vården på sin vårdcentral, dvs att skapa för medborgarna värdeskapande vårdprocesser, så kalladvärdebaserad vård utifrån " what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider m.m. För bland annat dessa nämnda aspekter fortsätter Närhälsan utveckla följande:

8 Sida 8(25) Enligt Närhälsans Affärsplan arbetar vi med följande fokusområden: Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård Involvera kunder/patienter i pågående verksamhetsutveckling Detta fortsätter genomföras genom bl.a. följande prioriterade aktiveter: Systematisk kommunikation med våra medborgare Medborgardialog, som är en del av det personcentrerade arbetssättet, bedrivs i olika former. 40% av enheterna inom vårdval har patientråd, kundråd eller fokusgrupper. Målet är att samtliga enheter skall ha detta utvecklat Kundenkäter genomförs inom Närhälsan varje år, utöver SKL s nationella patientenkät Serviceguiden finns implementerad på alla enheter. Den beskriver Närhälsans gemensamma förhållningssätt inom service före, under och efter en konsultation. Nyanställda erbjuds alltid denna kurs, som är under kontinuerlig utveckling. Virtuell vårdcentral görs försök med på 6 vårdcentraler i VGR där olika yrkeskategorier under hösten 2016 och våren 2017 kommer göra uppföljande besök via virtuella möten. Delaktighet och egenansvar för medborgarna i sin vård och behandling finns med i flera utvecklingsprojekt; exempelvis egentriage inför besök, förväntningar/utvärderingar på Ipads i samband med konsultation hos psykolog, medaktörer vid behandling av kroniska sjukdomar etc. 3 enheter startade under hösten pilotprojekt i Personcentrerat arbetssätt i samverkan med GPCC, vilket kommer utvärderas hösten 2017 Närsjukvårdsutvecklingsprojekt bedrivs idag över hela VGR inom Närhälsan, och ytterligare projekt vad gäller Mobila team och samarbete med kommun och sjukhus startar under hösten 2016 och fortsätter under I fokus är det personcentrerat arbetssätt med den äldre medborgaren, med har också fokus medarbetaremedarbetare, ledning- medarbetare samt samverkan mellan vårdcentral, HSV/HT, äldreboende, korttidsboende och sjukhusvården Förbättra akutvårdkedjan Primärvårdens akutvårdkedja på våra vårdcentraler och jourcentraler på såväl dag-, kvälls, som helgtid. De flesta medborgare kommer till oss med s.k. lättakuta besvär, men varje dag kommer också medborgare med allvarligare akuta besvär som exempelvis bröstsmärtor, andnöd eller allvarligare allergiska reaktioner. Vid konstaterad allvarligt akut tillstånd förbereder vi patienterna och initierar kontakt med akutsjukvården på våra sjukhus för transport till sjukhusens akutmottagningar och/eller intensivvård. Enligt Närhälsans affärsplan för arbetar vi med följande fokusområden: En hög tillgänglighet Värdeskapande processer

9 Sida 9(25) Genom bl.a. följande prioriterade aktiviteter: RGS triage är under införande i vårdval vårdcentral och används i olika vårdprocesser. 60% använder RGS Triagehandboken och målet är 80% användare under Webbtidbok är under införande. I KoK-boken 2017 är Webbtidbok ett krav, och samtliga enheter förväntas ha detta sommaren Egentriagering planeras provas i Webbtidboksform under hösten 2017 Fler än en akutkontaktyta prövas på flera vårdcentraler; Drop-in, akuta webbtider i kombination med akuta telefonbokbara tider prövas för att svara mot olika patientgrupper behov. Riskanalys Lättakuten, ett systematiskt personcentrerat arbetssätt i form av egentriagering, med snabbare och hållbarare vårdprocesser prövas med stor framgång på 3 vårdcentraler sedan september och skall utvärderas under våren 2017, med troligt införande på flera vårdcentraler under hösten För KoK-bok 2017 för VG Primärvård förväntas en omorganisation av antalet jourer vilket ger en mkt stor arbetsbelastning på såväl offentlig som privat primärvård. Det finns således en mycket stor risk för att varken den offentliga eller den privata primärvården klarar dessa förändringar i KoK-bok 2017, se punkter nedan. o o o o Genomsnittligt åtgår 7 tim per pass för läkare, 7-7½ tim per pass för sjuksköterska/distriktssköterska, vilket ger en sammanlagd ökning av den årliga arbetsinsatsen med läkartimmar och skötersketimmar. Antalet läkartimmar motsvarar t.ex. primärvårdens samlade läkarmedverkan inom mobil hemsjukvård i västra Skaraborg och antalet skötersketimmar hela den sköterskebaserade astma/kol-vården i samma område. Utgångsläget när det gäller personalförsörjningen i primärvården, såväl offentlig som privat är mycket ansträngt, vilket är ett välkänt problem även på nationell nivå och det gäller även VGR. I första hand gäller det tillgången på läkare, men på senare år har även rekryteringen av sjuksköterskor/distriktssköterskor blivit allt svårare. Inom VG primärvård finns ett 30%-vakansläge på läkarsidan och bemanningsläkarsidan förmår ej täcka och är varken eftersträvansvärt eller hållbart som alternativa ersättare 3.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Närhälsan affärsplan beskriver hur vi arbetar med medicinsk kvalitet och organisatorisk effektivitet. Inom vårdcentralsverksamheten följer vi de kvalitetsparametrar som ingår i Kravoch kvalitetsbokens uppföljning. Vår strategi är att genom återrapportering av resultat till alla verksamheter medverkar till uppföljning och ständiga förbättringar.

10 Sida 10(25) Enligt Närhälsans affärsplan är den gemensamma strategin: Utvecklar ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser, där våra chefer driver utvecklingen Våra fokusområden är att utveckla arbetssätt för: En hög tillgänglighet Värdeskapande vårdprocesser Rätt registrering i rätt tid Våra prioriterade aktiviteter är: Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier Implementering av RGS/Triage Utveckla Webbtidbokning Hembesök, och hembesöksteam Utveckla e-hälsoaktiviteter, videomöten Vi ökar den medicinska kvaliteten och den organisatoriska effektiviteten genom bland annat genom att: Uppföljningsverktyget MedRave används på enheterna för uppföljning handläggandet/uppföljningen av kroniska sjukdomar, av äldre, av sjukskrivningsprocesser, av diagnossättande, förskrivning m.m. Dessa analyser på enheterna görs på såväl grupp- som individuell medarbetarnivå, för snabb återkoppling och förändring av arbetssätt eller arbetsmönster. Samtliga medarbetare har tillgång till detta verktyg. Simuleringsverktyg utvecklas för att bättre pedagogisk förklara de affärsmässiga grunderna och förväntade resultaten vid planerade förbättringar av olika vårdprocesser Behovs- och kapacitetsanalyser genomförs på enheterna för att bättre möta medborgarnas behov och KoK-böckerna Vårdval vårdcentral och Vårdval Rehabs uppdrag och krav. Olika förbättringsprojekt har startat 2016 och kommer startas under 2017 för att utveckla mer hållbara arbetssätt och hållbarare patientflöden, exempelvis Primärvårdstriage, Lättakuten, Webbtriage och planer på försök till majoritet av webbtidbokning med mera. Uppgiftsväxling mellan flera olika yrkeskategorier är ett försök att använda våra resurser bättre och effektivare. Medborgarna som medaktörer vid egentriage m.m. förväntas ge ytterligare effektivitetsvinster. Regelbundna interna controllingrundor där verksamheternas handlingsplaner och arbetssätt diskuteras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Närhälsan arbetar strukturerat med att förebygga vårdskador. Avvikelser i form av rapporter

11 Sida 11(25) från verksamheterna, klagomål och ärenden från patientnämnderna utreds. Handlingsplaner upprättas och följs upp och riktlinjer tas fram för hela förvaltningen när det är befogat. Vi har ett systematiskt sätt att sprida kunskap om handlingsplaner och riktlinjer. Vår patientsäkerhetsplan för har uppföljning av avvikelsesystemet som grund och fokuserar fr.a. på remisshanteringsrutiner, uppföljning av handlingsplaner i Lex Mariautredningar, förbättrad dokumentation och vaccinationer. Närhälsan deltar sedan 2013 i den årliga nationella punktprevalensmätningen av följsamhet till basala hygienrutiner i all verksamhet. Vi har även ett självskattningsinstrument inom vårdhygien att använda vid enheternas egen kontroll Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Hälso- och sjukvårdens prestationer beror, som alla verksamheter i samhället, på medarbetarnas inställning, motivation och upplevelse av meningsfullhet på sina respektive arbetsplatser. Vår vision är att skapa det goda livet för våra medborgare genom att utveckla en primärvård i världsklass. Enligt Närhälsans affärsplan är den gemensamma strategin: Vi har rätt kompetens på rätt plats Vi erbjuder goda utvecklingsmöjligheter Vi skapar en god arbetsmiljö Utvecklar ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser, där våra chefer driver utvecklingen Våra fokusområden är: En hög tillgänglighet Värdeskapande vårdprocesser Rätt registrering i rätt tid Våra prioriterade aktiviteter är. Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier Implementering av RGS/Triage Utveckla Webbtidbokning Hembesök, och hembesöksteam Utveckla e-hälsoaktiviteter, videomöten För att nå vårt mål utvärderar vi och följer upp våra verksamheter genom att delta i registeroch benchmarkingaktiviteter enligt följande: Kvalitets- och uppföljningsregister finns det ett drygt 20-tal som Närhälsan Vårdval rapporterar till. Dessa används kontinuerligt vid uppföljning. Kvalitetsparametrar som ingår i Krav- och kvalitetsbokens följs upp på varje enhet, område och i förvaltningsledningen. Inför 2017 har antalet målrelaterade indikatorer

12 Sida 12(25) minskat, men i gengäld är kravet att samtliga indikatorer för varje aktuell patient ska var med för att indikatorpoäng skall räknas med i ersättningsunderlaget. Detta ställer högre krav på verksamheterna och kommer särskilt följas under Primärvårdskvalitet, ett nationellt system från SKL för jämförelse av kvalitetsindikatorer är under introduktion nationellt. Där deltar såväl Närhälsan som privata aktörer ett pilotprojekt som kommer fortsätta under SKL s tillgänglighetsundersökning som genomförs i mars och oktober varje år följs noga. 7:an, läkarbesök inom 7 dgr, samt 0:an, samtliga telefonsamtal besvarade är 2 viktiga målvärden. Närhälsan har målsättningen att ligga över 90% inom samtliga enheter.målet nås genom införande av olika former av akutmottagningar, webbtidbok, lättakut och utvecklande av triage. Målet förutsätter också en välbemannad vårdcentral och projektet Fler Läkare i Närhälsan fortsätter under 2017, liksom olika former av uppgiftsväxling prövas. MedRave används av varje enhet och ger möjlighet för enhetens ledning att följa yrkeskategori eller individ vad gäller antal besök, förskrivning, sjukskrivning, diagnossättande och uppföljning av kvalitetsparametrar med mera. Munin är ett helt transparant benchmarkingsystem på nätet där alla medborgare, inklusive chefer och anställda, kan jämföra 100-talet parametrar mellan såväl privata och offentliga vårdcentraler. Detta görs kontinuerligt i viss grad, men planeras utnyttjas ytterligare inför strategiska beslut på enheterna, v g se munin.vgregion.se Controllingrundor genomförs 2-3 ggr årligen för de cirka 20 ekonomiskt sämsta enheterna för att stötta och hjälpa första linjens chef att genomföra handlingsplaner för att vända en negativ utveckling. Implementeringsprocesser behöver förbättras och under 2017 kommer, enligt den kontinuerliga utvecklingen av Affärsplanen, samtliga mål och därtill hörande implementeringsprocesser ses över Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Koncernledningen har presenterat tre övergripande mål som är tänkt att ligga till grund för hela hälso- och sjukvårdsområdet i VGR de närmsta 5-10 åren; Nära vård, Koncentration och Digitalisering. Dessa tre övergripande mål ställer krav på hög förändringsbenägenhet i samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Nära vård; Här har fyller Närhälsan en viktig uppgift med en sammanhållen primärvård nära medborgarna och decenniers erfarenhet av ett personcentrerat arbetssätt: Närhälsans koncept är att vara nära medborgarna med 6000 anställda som arbetar på 104 vårdcentraler 112 barnavårdscentraler 21 jourcentraler 65 rehabenheter 71 barnmorskemottagningar 10 barnmedicinska mottagningar 46 ungdomsmottagningar 5 gynekologiska mottagningar 1 Mottagning unga vuxna 1177 VGR Närhälsan utvecklar i flera Närsjukvårdsutvecklingsprojekt över regionen Hembesöksenheter och Mobila enheter, som är ett, av flera sätt, att flytta hälso- och

13 Sida 13(25) sjukvården närmare medborgarna. Koncentration; VGR kan betraktas som ett enda sjukhus. Insatser inom kirurgi behöver koncentreras till vissa enheter för att skapa bästa möjliga effektivitet i vårdprocesserna: Detta ställer också högre krav på primärvårdens medarbetare att vara patientens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Detta gäller över hela Närhälsans uppdrag och inte bara vårdvalsdelen. Digitalisering; En självklar och nödvändig förändring av hela hälso- och sjukvårdens arbetssätt där vi f.n. ligger långt efter de flesta branscher i samhället. Närhälsan har under många år arbetat för att samla de IT-stöd som vår verksamhet behöver i ett vårdinformationssystem för att minimera både antalet applikationer och platser att söka o dokumentera vårdhändelser. AsynjaVisph är nu infört sedan mars 2016 och vårddokumentationen är nu tillgänglig enligt Patientdatalagens regelverk för all vårdpersonal som är delaktig i patientens vård. Exempelvis sammanhållen journal för sjukhus, primärvård och kommun. Heldigitaliserad kommunikation mellan samtliga förvaltningar i samtliga patientärenden. Automatiserade bedömningar av mätvärdesregistreringar i hemmet m.m. Taligenkänning, som ersätter tangentbordet helt, som en naturlig del av konceptet verktyget dator, laptop, surfplatta eller smartphone. Dessa och flera andra möjligheter är självklara för en allt större del av vår befolkning. Fax, telefon och brev tillhör inte en modern hälso- och sjukvård i tiden. Här pågår arbete men vi vill öka takten. Närhälsan har under många år arbetat för att samla de IT-stöd som vår verksamhet behöver i ett vårdinformationssystem för att minimera både antalet applikationer och platser att söka o dokumentera vårdhändelser. Vi vill satsa på Nationellt framtagna tjänster för att förenkla kommunikationen med invånare så att informationen förs digitalt mellan patient och vårt vårdinformationssystem för att säkra att inget förvanskas på vägen en sådan tjänst är formulärtjänsten och en annan är Plattformen för stöd och behandling. Det pågår arbete men vi vill öka takten då vi ser att vinsterna är betydande både i säkerhet och tid. Ovanstående övergripande mål kommer föreslås bli en naturlig del i utvecklingen av Närhälsans affärsplan som en naturlig samarbetspartner i utvecklingen av VGR:s hela hälsooch sjukvårdssystem. Vi fortsätter därför i följande arbeten och grupperingar; Olika samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. Samverkansgrupper kring 3R-journal. Regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. Med flera olika referensgrupper och grupperingar.

14 Sida 14(25) Utveckling av komplexa vårdkedjor mellan akutsjukvården och primärvården. 4. Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 4.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter att göra karriär inom Närhälsan. Med karriär avses inte bara viljan att ta ett chefskap, utan även att utvecklas i det pedagogiska ledarskapet genom t ex handledaruppdrag och inom professionen till olika specialistfunktioner. Chefsförsörjningsprocessen är i fokus och vi har identifierat den interna chefsförsörjningen som mycket viktig för att inte få kompetenstapp vid chefsbyten i verksamheten. Vi har bland annat infört ett internt utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss av regionens Assessment center för att identifiera medarbetare med utvecklingsmöjligheter och regionens chefskandidatprogram. Resultat: alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål alla medarbetare ska ha utvecklingssamtal med sin närmaste chef en gång per år alla specialistläkare ska ha minst 10 kompetensutvecklingsdagar per år Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av specialister i allmänmedicin behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST. ST-utbildningen är till en stor del ett lärande i vardagen där man lär sig genom att träffa patienter. Självklart är både handledning och stöd i vardagen en förutsättning för att man skall få en god lärmiljö. Nuvarande tolkning av handledningskraven som studierektorerna gör försvårar Närhälsans kompetensförsörjning. Utöver KoK-boken krav hävdar studierektorsenheten att det finns en maxgräns på två STläkare per handledare. Närhälsans uppfattning är att det bör finnas möjligheter till individuell bedömning utifrån vad handledare har för uppdrag i övrigt eller i vilket stadium av sin utbildning ST-läkaren är. Handledaren kan exempelvis ha uppdraget att handleda på halvtid och då finns gott om utrymme för fler ST-läkare. Studierektorsenheten har vidare beslutat att ekonomisk ersättning utgår för högst fem STläkare per vårdcentral oaktat kompetensförsörjningsbehovet. Närhälsans uppfattning är att antal handledare och handledarnas övriga uppdrag bör styra. En välbemannad vårdcentral med god utbildningsmiljö kan fungera som växthus för övriga vårdcentraler i närområdet, s k utbildningsvårdcentral.

15 Sida 15(25) Enligt KoK-boken ska vårdcentralen vara bemannad med två specialister i allmänmedicin. Studierektorerna gör en snävare tolkning vilket innebär att dessa specialister måste vara fast anställda hos vårdgivaren och att de tillsammans måste tjänstgöra minst 150 % eller 100 % - olika bedömningar i olika delar av regionen. Närhälsans uppfattning är att i dag finns möjligheter att uppnå kontinuitet genom längre upphandlingar av bemanningsläkare som är specialister i allmänmedicin vilket innebär att ST-läkaren kan få både handledning och instruktion i vardagen tillgodosedd. Ingen kan ändå garantera att samma handledare består under minst 60 månader oavsett anställningsform eftersom det finns en ömsesidig rörlighet. Studierektorerna kräver att handledaren ska ha sin huvudsakliga anställning på samma vårdcentral som ST-läkaren. Detta krav har inte heller stöd i KoK-boken. Enligt Socialstyrelsen måste handledning ske öga mot öga minst 1 timma/vecka. Inget står om att detta måste ske på ST-läkarens vårdcentral, skulle kunna ske på handledarens vårdcentral och de behöver inte ha sin huvudsakliga tjänstgöring på samma vårdcentral. Viktigt här är att skilja på handledning och instruktion i vardagen. Närhälsans bedömning är att möjligheten bör finnas att den handledde ST läkaren gör sin huvudsakliga tjänstgöring på närliggande vårdenhet som sin huvudhandledare och att detta kan ske med bibehållen hög kvalitet på ST utbildningen under förutsättning att tillgång finns till instruktion i vardagen av andra kollegor på den vårdcentral som ST läkaren har sin huvudsakliga tjänstgöring. Konsekvenser av handledarmodellen och studierektorernas tolkning och praxis blir att vårdcentraler som inte uppfyller kraven för handledning går underbemannade under långa perioder utan några möjligheter att skapa en återväxt inom specialiteten allmänmedicin. Detta gör att vårdcentralen hamnar i en negativ spiral där man tappar kompetens vad gäller handledning, får inte det naturliga inflödet och inspirationen som en yngre medarbetare under utbildning bidrar med. Dessutom gör underbemanningen att möjligheter till fortbildning begränsas. Detta kan skapa en miljö där även andra professioners utveckling påverkas. Läkarbristen påverkar övriga professioner i verksamheten. Att arbeta som chef för en verksamhet som har ständiga rekryteringsproblem avseende denna nyckelgrupp är oerhört påfrestande. Även rekrytering av övriga för verksamheten nödvändiga professioner påverkas negativt Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi tydliggör ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Inom vårdvalsverksamheten så har vi inte nått riktigt ända fram vad gäller normtalet 10 till 35 medarbetare per chef. Inom område rehab når vi normtalet men vi har ett antal vårdcentraler där vi inte är i mål. För att nå normtalet ha t ex tjänster som enhetschefer inrättats på vissa vårdcentraler för att ge cheferna bättre förutsättningar till ett nära ledarskap.

16 Sida 16(25) Resultat: Medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställt chefsledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. Aktiviteter: ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till Närhälsans chefer god introduktion till nya chefer chefsutvecklingsprogram NyChef handledning för chefer individuellt eller i grupp kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer genom testning och djupintervjuer utvecklingsprogram för teamledare strukturerade avgångssamtal genomförs med alla avgående chefer inför årlig utvärdering Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Närhälsans arbete med uppgiftsväxling bygger på regionens sex kriterier för uppgifts- och kompetensväxling: patientnytta, bidra till god kompetensförsörjning, kostnadseffektivitet, karriärutveckling, frigöra kapacitet för svårrekryterade yrkesgrupper samt ny metod/teknik skapar behovet. Uppgiftsväxling ingår som en röd tråd i Fler läkare till Närhälsan. Ett exempel är att införa primärvårdstriage på alla vårdcentraler. Ett teamarbete där alla arbetar på toppen av sin kompetens och patienten får hjälp direkt. För våra vanligaste kroniska sjukdomar utarbetas ett verktyg innehållande standardiserade vårdprocesser och administrativt stöd. Verktyget visar på effektiva processer där rätt person gör rätt uppgift, stödjer medarbetarna att ta rätt beslut i vardagen, skapar enkelhet och samsyn och bidrar till att kvalitetssäkra arbetssätten. Vi har identifierat arbetsuppgifter som idag utförs av sjuksköterska/distriktssköterska och som kan växlas över till undersköterskor. En fortbildningsinsats för undersköterskorna har påbörjats. Syftet är att fortbildningen ska leda till e tydlig kunskapsutveckling där undersköterskorna bygger på sin grundutbildning med ytterligare kunskap. Vi utgår från det teamarbete som finna på vårdcentralen/mottagningen kring fördelningen av arbetsuppgifter. En kartläggning av administrativa processer som idag utförs av läkare pågår med syfte att hitta uppgifter som kan effektiviseras och möjligen också uppgiftsväxlas till annan profession för bästa kompetensutnyttjande. För att öka tillgängligheten i telefonen tittar vi på möjligheten att slussa vissa inkommande samtal som inte kräver medicinsk bedömning till annan profession än sjuksköterska Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor införs under 2017.

17 Sida 17(25) 4.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%. Handlingsplanen omfattar både insatser som är hälsofrämjande och reparerande. Närhälsan arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats Dnr PVV som innehåller följande områden Ledarskap och medarbetarskap Systematiskt hälso och arbetsmiljöarbete Friskvård Förebyggande processer Rehabilitering och arbetsanpassning Aktiviteter: resultat från medarbetarenkäten tas omhand och följs upp på ett strukturerat sätt säkerställa att chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete erbjuda chefer fördjupade kunskaper i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå nyttjandegraden på friskvårdsbidraget följs upp rutin för omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå stärkt samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabplan minst tre gånger per år Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Vi utvecklar ständigt det systematiska arbetsmiljöarbetet. vi har infört regionens guide för hälsa och arbetsmiljö och anpassat vissa delar till Närhälsans lokala förutsättningar utbildning genomförs för att chefer och skyddsombud ska få ökade kunskaper kring organisatorisk och social arbetsmiljö stöd för chef att på APT tydliggöra at kränkande särbehandling inte tolereras inom Närhälsan vi arbetar med hälsofrämjande arbetssätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och försöker underlätta för chefer att jobba med arbetsmiljö utifrån positiva utgångspunkter påbyggnadsutbildningar inom arbetsmiljöområdet för chefer inom områden som rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring samt tidiga signaler.

18 Sida 18(25) goda exempel sprids på chefsseminarier och via intranätet Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. De åtgärder vi fokuserar på är fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro ett ökat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbete enligt Närhälsans rutiner för rehabilitering 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Allmänna grundläggande förutsättningar Närhälsan har under september-oktober arbetat fram förvaltningens budget för Den 25 oktober kom besked om ändrade ekonomiska förutsättningar eftersom viktlistan, som ligger till grund för vårdcentralernas intäkter, är felaktig och avses att justeras. Redan i juni 2016 ifrågasatte Närhälsan 2017 års viktlista och påtalade att vi inte kände igen oss i konsekvenserna av den nya viktningen. Koncernkontoret svarade med att viktlistan var giltig och att dess innehåll var riktigt. Vi har vårdcentraler som enligt den viktlista som nu inte längre är aktuell fått sparbeting på i storleksordningen 1-3 mnkr. Andra lever i tron att de jmf med 2016 fått en starkare ekonomi För att uppnå effekt 2017 har givna förutsättningar kommunicerats till både politisk styrelse, hela chefslinjen samt den egna personalen på enheterna. Ett omställningsarbete har påbörjats för att anpassa verksamheten till nya ekonomiska förutsättningar, ett omställningsarbete som påverkar såväl enskilda medarbetare som den listade befolkningen. Trovärdigheten för modellen, möjligheten till styrning och ledning påverkas kraftigt i hela chefslinjen. En ny korrigerad viktlista presenterades 28 oktober. Den skiljer sig rejält från tidigare lista inom de flesta åldersgrupper. Konsekvensen blir att de ekonomiska förutsättningarna för många av våra vårdcentraler ändras radikalt och i och med det även den planering som ligger

19 Sida 19(25) för nästa år. Bland vårdcentralerna finns både vinnare och förlorare vilket gör att på totalnivå blir skillnaden inte så betydande. Ett totalt omtag i vårt planerings- och budgetarbete måste göras. Vi har bett om extra tid för att klara av att få med detta i vår formella budget, men det har regionkansliet inte medgivit. Förvaltningen kommer därmed att ha två parallella budgetar. En formellt beslutad budget gentemot vår ägare samt en förvaltningsintern budget som Närhälsan använder för sin interna ledning och styrning. Konkurrensmässiga förutsättningar Som egen-regi verksamhet inom vårdvalet har vi merkostnader som innebär inskränkningar vad gäller konkurrensneutraliteten. Exempel på detta är merkostnader för att vi är en myndighet med höga krav på ärendehantering, högre kostnader för facklig tid, krav på följsamhet att använda regioninterna serviceleverantörer mm. Ekonomistyrning Närhälsans ekonomiska mål är att ha en ekonomi som medger utveckling både på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Detta mål ställer krav på balans mellan de olika perspektiven i affärsplanen, dvs kund, verksamhet, personal och ekonomi. Utveckling av verksamheten krävs för att ha en god ekonomi. Ekonomi är en spegling av förutsättningar inom de övriga perspektiven. Åtgärder: Handlingsplaner prognos 2016 och budget 2017 Alla enheter med prognosticerat underskott 2016 eller budgeterat underskott 2017 har krav på sig att ta fram, alternativt revidera, en handlingsplan. Den kommer att följas upp löpande under Controllingrunda Förvaltningsledningen kommer att ha en "controllingrunda" med samtliga områden. Då avhandlas bland annat resultat 2016, prognos 2017 och framåt samt handlingsplaner enl ovan för aktuella vårdcentraler. Fördjupad controllingrunda Förvaltningsledningen kommer att ha en fördjupad controllingrunda med de verksamheter som har sämst ekonomi baserat på aktuell prognos och budget Fokus kommer att vara upprättade handlingsplaner, konkreta planerade aktiviteter med beräknad effekt och tidplan. Strukturella förändringar Under de senaste åren har flera vårdcentraler stängts eller på annat sätt avyttrats. Om förutsättningar skulle bli sådana för enskild verksamhet, att förvaltningen inte ser någon annan utväg, kan det bli aktuellt med ytterligare stängningar. I dagsläget finns inga sådana planer.

20 Sida 20(25) Med många konkurrenter på marknaden, svårigheter att rekrytera läkare och det faktum att flera vårdcentraler inte har en ekonomi i balans kommer Primärvårdsstyrelsen noga följa utvecklingen för samtliga vårdcentraler. Krav- och kvalitetsbok 2017 Vårdcentral Krav-och kvalitetsboken för 2017 innehåller betydande förändringar i ersättningssystemet jämfört med Förändringarna i KoK 2017 kan för Närhälsan vårdval vårdcentraler innebära en ekonomisk effekt på -0,7 % motsvarande -22,9 mnkr, vilket innebär att det totalt sett finns krav på ytterligare kostnadseffektiviseringar. Viktlistan "ålder och kön": En ny viktlista för ålder och kön har presenterats inför Den innebär att antalet poäng för ålder och kön ökar. Ersättning i samtliga delar i ersättningsmodellen som multipliceras med dessa poäng har därför justerats. Effekt Ålder och kön, vårdtyngd, täckningsgrad, och socioekonomi: Ökad ersättning på 4,8 % vilket inkluderar indexuppräkning och kompensation för fria läkemedel för barn. Dock finns stora variationer mellan olika områden och vårdcentraler. Förändring målrelaterad kvalitet: Antalet målrelaterade indikatorer minskas från 34 till 11 stycken. De tidigare fem separata indikatorerna för diabetes slås nu ihop och blir en indikator kallad fullständig registrering NDR. Motsvarande gäller områdena hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom samt KOL. Ersättningen per kvalitetspoäng höjs samtidigt som antalet indikatorer och antalet poäng minskar. Effekten blir en kraftig minskning av ersättning för kvalitet till vårdcentralerna Effekten är inte säkerställd och antas vara en intäktsminskning på 50 %, vilket (enligt en framräkning av nivån juni 2016) skulle motsvara en minskad ersättning på 47,5 mnkr. WEB-tjänster: Särskild ersättning till vårdcentraler som uppfyller Kok-bokens krav för att erbjuda e-tjänster till befolkningen. Engångsbelopp om kronor samt 2,50 kronor per poäng för ålder och kön vid genomfört uppdrag. Kvälls- och helgöppen mottagning: Förändring, särskild ersättning utgår för kvällsoch helgöppen mottagning med ett mer begränsat befolkningsunderlag. Ersättning utgår med ett fast belopp per månad. Befolkningsunderlag > , < invånare ger ersättning med kr per månad, befolkningsunderlag invånare ger ersättning med kr per månad och ett befolkningsunderlag på invånare ger ersättning med kr per månad. Särskild ersättning för åtagandet inom närområdesansvaret: Ersättning för behandlingsansvaret justeras för patienter på korttidsboende och höjs med kr till kr per plats och år. Personalkostnaderna förväntas öka med 2,5 %, (soc avg ändras från 44,13 % till 44,50 %) och övriga kostnader med 2 %, (62,9 mnkr), (Ersättningen ska nu räcka till fria läkemedel barn 11,6 mnkr)