Datum Diarienummer PVV Delårsrapport. Närhälsan vårdval Augusti Närhälsan vårdval

Transkript

1 Datum Diarienummer PVV Delårsrapport Närhälsan vårdval Augusti 2017 Närhälsan vårdval Augusti 2017

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Verksamhet Viktigaste händelserna under perioden Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Verksamhetens miljöarbete Inköp Mål och fokusområden Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Förbättra akutvårdskedjan Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Satsa på ledarskap Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Personal Chefsförutsättningar Sjukfrånvaro Närhälsan vårdval, Delårsrapport 2(46)

3 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat SR02 Sammanställning RR Utförare Hälso-/sjukvård Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter Övrig rapportering Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Bilagor Bilaga 1: Delårsbokslutsrapporter per aug. Bilaga 2: Noter per aug. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 3(46)

4 1 Sammanfattning Närhälsans vårdcentraler producerar som helhet bättre än planerat och bättre än 2016, trots att fem vårdcentraler har lagts ned under samma period. En framgångsfaktor är att andra yrkeskategorier än läkare möter fler patienter och läkarens arbete sköts i högre grad i teamarbete. Även rehabs produktion har ökat jämfört samma period förra året. Framgångsfaktorn är ett kontinuerligt pågående arbete med att förbättra arbetsprocesserna. Vi fortsätter att utöka kontaktytor för medborgarna att komma i kontakt med våra vårdcentraler för att möta olika patientgruppers behov. Förutom telefon har vi drop-in, webbtidbokning och virtuella möten. Olika förbättringsprojekt pågår för att utveckla mer hållbara arbetssätt och hållbarare patientflöden, exempelvis primärvårdstriage, lättakut, webbtriage och utökning av tider att boka via webben. Tillgänglighet i telefon har ökat från 86% vid SKLs mätning hösten 2016 till för mars månad 2017, 91%. I augusti 2017 har Närhälsan stabiliserat sig på drygt 91%. I Närhälsans egen kundenkät som genomfördes under april-maj 2017 och som besvarades av patienter som besökt våra vårdcentraler och rehabmottagningar har vi förbättrat oss i alla dimensioner jämfört med % av vårdcentralsbesökarna var nöjda med sitt besök. 98 procent av besökarna till rehab var nöjda. Närhälsan vårdval totalt visar för augusti 2017 ett resultat på +68,8 mnkr. Resultatet är bättre än periodens budget på 58,4 mnkr och 2,2 mnkr bättre än 2016 års resultat. Det budgeterade resultatet för 2017 är +3 mnkr. Prognos för helår 2017 är ett positivt resultat på 15 mnkr vilket är 12 mnkr bättre än budget. Närhälsan har 2017 en rejäl finansiell utmaning i form av ett finansiellt avkastningskrav till ägaren på 25 mnkr. Det prognostiserade resultatet före avkastningskravet uppgår till 40 mnkr. Vårdcentralerna visar i augusti 2017 ett resultat på +43,9 mnkr. Resultatet är sämre än 2017 års budget på +59,5 mnkr och 7,9 mnkr sämre än 2016 års resultat erhölls statliga medel för ordnat införande av läkemedel med drygt 11 mnkr och det året stängde också Närhälsan fem vårdcentraler vilket yttrar sig vid jämförelser av intäkter och kostnader mot föregående år. Prognosen för helår 2017 är 0 mnkr. Antalet listade har sedan årsskiftet minskat med Närhälsan behåller fler listade än tidigare år. Rehab visar i augusti 2017 ett resultat på +18,8 mnkr. Resultatet är bättre än 2017 års budget som var på -4,3 mnkr och 4,0 mnkr bättre än 2016 års resultat. Prognosen för helår 2017 är 15 mnkr. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 4(46)

5 2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Tre händelser och/eller resultat som uppnåtts under perioden 1. Produktion och tillgänglighet Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar visar sammantaget en ökad produktion jämfört med föregående år. Detta trots att fem vårdcentraler har lagts ned och trots strukturella förändringar i KOK-boken för rehab, som har varit Närhälsans mottagningar till nackdel. Telefontillgängligheten inom Närhälsan har sedan några månader tillbaka stabiliserat sig på 91 procent på helheten för vårdcentralerna. Några av framgångsfaktorerna är arbetet med uppgiftsväxling, lättakutprojekt, webbtidbok, och övriga förbättringsprojekt som rör informationsöverföring till patienterna så att inkommande samtal minskas. 2. Samordnad vårdplanering En ny funktion har rekryterats och tillsats i Närhälsan inför den nya lagstiftningen om trygg och säker utskrivning från slutenvården. Alla Närhälsans vårdcentraler står därmed beredda inför årsskiftet att kunna axla ansvaret med våra samordningssjuksköterskor i spetsen. 3. Virtuell mottagning Arbetet med att starta en virtuell mottagning pågår för fullt. Chef, projektledare samt arbetsgrupp är tillsatta. Arbetet är just nu inriktad på att hitta formerna för den virtuella mottagningen samt att rekrytera. De största utmaningarna under perioden. 1. Vända listningstrenden Antal listade har under perioden minskat med drygt Den stora utmaningen kvarstår att nå en marknadsandel på 60 % och bland annat fånga befolkningsökningen fram till Allmänläkarbrist I Västra Götaland såsom i hela Sverige råder brist på allmänläkare vilket påverkar Närhälsans möjlighet att rekrytera läkare, särskilt utanför storstäderna. Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av specialister i allmänmedicin behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST. 3. Betalar IT tjänster som är fria nyttigheter för privata vårdgivare Detta till värde av 3,3 miljoner kronor. Exempel på IT-tjänster är: KIV, Vega, Spärr och Logg, Ping pong, Västfolket med mera. Behov av kompletterande beslut 1. Fler ST-läkartjänster En fördubbling behövs jämfört med nuläge på grund av stora pensionsavgångar och ökande förväntningar och behov utifrån befolkningsökningen. 2. Antal ST som en handledare får handleda. Idag får en handledare max handleda två ST-läkare. Vi ser att det fungerar att ha fyra ST per handledare då anpassningar görs i verksamheten för att möjliggöra detta. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 5(46)

6 3. Sjukhus-ST randa sig i primärvården. Detta skulle ge fler läkare större förståelse för konceptet Nära Vård och samarbetspartners i Primärvården. 4. Primärvårds-AT. Behöver inrättas för att locka flera läkare till Nära vård och Primärvård. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Utfall Prognos VG Primärvård aug-17 aug-17 aug Besök läkare Besök sjuksköterska Besök beteendevetare Övriga besök Totalt VG vårdcentraler exkl tfn läk Digitala kontakter läkare Totalt VG vårdcentraler inkl tfn läk Rehab: Besök fysioterapeut/sjukgymnast Besök arbetsterapeut *Besök övriga vårdgivare Totalt Rehab vårdval Totalt Delår augusti: Vårdval Vårdcentral: Totalt ligger antal besök till samtliga yrkeskategorier på vårdcentralerna strax över utfallet augusti 2016 trots att Närhälsan hade 5 vårdcentraler fler föregående år, Närhälsans vårdcentraler producerar som helhet således betydligt bättre än budgeterat utfall. Produktionen av läkarbesök har inte heller minskat i den omfattning som budgeterats. Besök till beteendevetare har dock minskat kraftigt jämfört med samma period Prognos för hela 2017 visar sammantaget på en något ökad produktion i vårdval vårdcentral jämfört med helår En framgångsfaktor är en pågående trend där andra yrkeskategorier än läkare möter fler patienter och läkarens arbete sköts i högre grad i teamarbetet av med hjälp av andra yrkeskategorier eller via telefon och/eller mina vårdkontakter. Ett exempel är att övriga besök, framför allt undersköterskebesök, har ökat med 29%. Vårdval Rehab: Trots stora strukturella förändringar i KoK-boken, som varit till Närhälsans rehabmottagningars nackdel, har produktionen i alla yrkeskategorier ökat jämfört med perioden januari- augusti med 4,1 %. Prognosen för hela 2017 pekar på en fortsatt ökad produktion i vårdval rehab jämfört med helår 2016 trots stora försämringar för den nära rehabiliteringsvården för invånarna i VGR i 2017 års KoK-bok. Den stora framgångsfaktorn är ett kontinuerligt pågående arbete med att förbättra arbetsprocesserna som en del i vardagen på mottagningarna. Närhälsans totala vårdvalsdel kan därmed sägas ha lyckats möta befolkningens förväntningar och behov vad gäller en ökad produktion och därmed ökad tillgänglighet, trots vissa försämringar för invånarna i VGR i KoK-bok 2017 vad gäller den nära vården framför allt i KoK-bok Rehab. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 6(46)

7 2.3 Verksamhetens miljöarbete Miljödiplomering sker fortlöpande och alla enheter följer den plan som är fastställd sen tidigare. Planering påbörjad för den årliga genomgången av kemikaliehanteringsprogrammet KLARA för att identifiera möjliga substitutioner eller minskning av användningen av farlighetsklassade kemikalier. Intäkterna från klimatväxling har gett verksamheterna möjlighet att ansöka om (kostnadsfri) elcykel via VGR:s miljöavdelning. Fortbildning av miljöombud har planerats och kommer genomföras under oktober månad tema för årets konferens är avfall och återbruk. 2.4 Inköp Närhälsan redovisar leverantörstrohet runt 80 % - i nivå med VGR totalt. För Närhälsan är utmaningen avtalsföljsamhet vid köp av läkartjänster, där avtalade leverantörer inte kan leverera. Nya avtalets prishöjning är en åtgärd för att öka avrop och leverans från avtalade läkarkonsulter. All konferens visas som köp utanför avtal då det saknas upphandlade leverantörer. Verksamheten följer anvisad process och bokar via Regionservice. Upphandling pågår via Koncerninköp. Närhälsan visar hög grad av följsamhet till beställningsbart material via Marknadsplatsen. Implementering av ny inköpspolicy är planerad under hösten Förvaltningsledning får utbildning under oktober månad. Djupanalys av inköpsmönster kan genomföras efter det. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 7(46)

8 3 Mål och fokusområden 3.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska 3.2 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Resultatet av kartläggningen av leasade fordon inom Närhälsan kommer att diskuteras med respektive ledningsgrupp/förvaltningsledningen för framtagande av åtgärdsplan. Syftet är att få så effektivt resande som möjligt till låga kostnader med minskning av körda mil med privata bilar. Då flera verksamheter nu använder elcyklar dagligdags vid hembesök och andra tjänsteärenden förväntas minskningen av körda mil i egen bil fortsätta. Ett projekt har startats tillsammans med Västfastigheter för energieffektivisering i inhyrda fastigheter. Möte har hållits med några av de större fastighetsägarna som Närhälsan och Folktandvården hyr lokaler från för att hitta ett arbetssätt som kan tillämpas mer generellt Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Vid genomförda byggprojekt hittills under året har inredning och utrustning kunnat återanvändas med hjälp av TaGe. Flera av möblerna har återanvänts inom förvaltningen efter omklädsel. Vid årets utbildningstillfälle för Närhälsans alla miljöombud är temat avfall och cirkulära flöden, externa föreläsare medverkar från bland annat Human Bridge. Närhälsan deltar i utvecklingsprojekt kring cirkulära affärsmodeller Aktiviteterna genomförs enligt plan 3.3 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom förbättras genom att: Stödja vårdcentraler som väljer triagemodellen och stegvis vård för att öka fokus på patientens behov och snabbt kunna erbjuda kvalificerade insatser vid psykisk ohälsa. Stödja och arbeta med att strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Följa upp flöde och åtgärder vid triagering vid psykisk ohälsa och uppmärksamma existerande personella resurser samt framtida behov. På Närhälsans intranät tillhandahålls fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Formulera en basstruktur till hjälp för medarbetarna att ta rätt beslut i vardagen, synliggör vem som gör vad och hur vid frågeställningar rörande psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. Samarbeta nära med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Närhälsan deltar med tre vårdcentraler i regionens satsning på barn och unga genom ett tilläggsuppdrag. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området. Introducera internetbaserad KBT-behandling. Delta i regionens kompetensförsörjningsarbete för psykologer. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 8(46)

9 3.3.1 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna I Affärsplanen inryms bland annat följande fokusområden: En hög tillgänglighet. Värdeskapande processer. Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård. Vi genomför de regionala psykiatriplanerna genom att bland annat: Triageprojektet inrymmer även triagering av medborgare med psykisk ohälsa och projektet fortsätter 2016 för att implementeras på samtliga vårdcentraler. PÅGÅR. Tre av Närhälsans vårdcentraler har fått tilläggsuppdrag Barn och unga med psykisk ohälsa inför PÅGÅR. Införande av nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med 5 program för behandling av psykisk ohälsa. PÅGÅR. Psykosocialt team utvecklas i områden med hög andel psykisk ohälsa. PÅGÅR. Psykiatrisjuksköterska anställs för att bättre handlägga listade med tyngre psykiatriska besvär, samt stötta läkargruppen vid uppföljning av psykisk ohälsa. PÅGÅR. Utveckling av funktionen "samordnare av psykisk ohälsa" på vårdcentralerna med ambitionen effektivare behandling och uppföljning inom framför allt området depression. PÅGÅR. Närhälsan fortsätter med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress, samt: Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat framför allt till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa I affärsplanen inryms bland annat följande fokusområden: En hög tillgänglighet. Värdeskapande processer. Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård. Vi stärker första linjens förmåga genom att (ingår även punkterna som inryms under 3.3.1): Införande av nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med 5 program för behandling av psykisk ohälsa. PÅGÅR. FIT-projektet; Feedback-Informed-Treatment, där psykolog/kurator arbetar med Ipads tillsammans med klienten för att skapa större delaktighet i behandling/terapin men också utveckla psykologens/kuratorns kliniska förmåga. PÅGÅR. Psykiatrisjuksköterska anställs för att bättre handlägga listade med tyngre psykiatriska besvär, samt stötta läkargruppen vid uppföljning av psykisk ohälsa. PÅGÅR. Utveckling av funktionen "samordnare av psykisk ohälsa" på vårdcentralerna med ambitionen effektivare behandling och uppföljning inom framför allt området depression. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 9(46)

10 3.4 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patientens ställning inom Närhälsan har flera dimensioner. Närhälsan har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Allmänläkarens, distriktssköterskan eller psykologen/kuratorns arbete involverar och skall stärka medborgarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utefter vad medborgaren har för behov i ett helhetsperspektiv. Detta kan särskilt utläsas i målbeskrivningen för ST-läkare i allmänmedicin, där allmänläkaren bland annat ses som invånarens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Nytt de senaste åren är tankarna om att invånarna skall erbjudas vara med och utforma vården på sin egen mottagning; att medarbetare, tillsammans med invånarna, utvecklar värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån "what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider, kvalitet m.m., men också utrednings- och behandlingsformer. Digitaliseringens snabba utveckling med landstingsoberoende aktörer som bedriver invånarstyrd hälso- och sjukvård via självtriagering, kunskapsstöd, asynkrona möten, chatt och onlinemöten i mobilen, surfplattor eller laptops, uppfyller ett behov hos delar av befolkningen som vill ta ansvar för sin egen hälsa och få tillgång till vård snabbt. Närhälsan har ambitionen att vara en offentlig aktör som erbjuder denna typ av tjänster som en naturlig del av vårt utbud till invånarna. Enligt Närhälsans affärsplan för arbetar vi med följande fokusområden för att: Göra våra invånare delaktiga i sin egen vård. Involvera våra invånare i pågående verksamhetsutveckling genom följande prioriterade aktiviteter: PCA-projektet, personcentrerat arbete, tre piloter/mottagningar inom Närhälsan, samt utbildningsinsats via Vinnova avseende tjänstedesign, samt handledning via GPCC i personcentrerad vård. Patientråd, kundråd eller fokusgrupper fortsätter att utvecklas sedan ett par år på flera vårdcentraler för att stärka dialogen med invånarna. Målet är att hälften av alla enheter skall ha detta i slutet av Nationella patientenkäter genomförs och vi genomför även egna patientenkäter minst en gång per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser. Se resultat Närhälsans patientenkät nedan. Kontaktytor för invånarna på vårdcentralen görs flera utifrån befolkningsstruktur för att möta olika patientgruppers behov; Det kan, utöver telefon och drop-in, röra sig om webbtidbokning, virtuella möten även via tjänster där invånare startar dialog i text vid en tidpunkt och ett eventuellt fysiskt/virtuellt möte sker vid annan tidpunkt. Vid verksamhetsutveckling på våra enheter strävar vi efter att involvera våra invånare och patienter i allt högre grad. Delaktighet och egenansvar för invånarna i sin vård och behandling finns med i flera verksamhetsutvecklingsprojekt; exempelvis egentriage inför besök, förväntningar/ utvärderingar på Ipads i samband med konsultation hos psykolog, medaktörer vid behandling av kroniska sjukdomar etc. Vid olika skolor på vårdcentralerna, till exempel diabetsskola deltar patienter med egen erfarenhet i planering och genomförande. Utveckling av onlinemottagningar och andra digitala kontaktytor. Närhälsans kundenkät genomfördes under april-maj Den besvarades av 8000 patienter som besökt våra vårdcentraler eller rehabmottagningar. Resultaten är förbättrade i alla dimensioner jämfört med Framgångsfaktorer är sannolikt satsningar på fler kontaktvägar som e-tjänster, möjlighet till webbokning samt ändringar i telefonbokningssystemet så att fler ärenden har kunnat Närhälsan vårdval, Delårsrapport 10(46)

11 tas emot samt arbetet med service och bemötande i organisationen. Kundnöjdhet är ett av fokusområdena i affärsplanen. I vårens enkät uppgav 92% av vårdcentralsbesökarna att de var nöjda med sitt besök. Motsvarande resultat för rehabmottagningarna var 98 %. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 11(46)

12 3.4.1 Uppfylla vårdgarantin Tillgänglighet utifrån vårdgarantin avser i första hand besökstillgänglighet till läkare, samt telefontillgänglighet. Dessa två parametrar bygger på ett traditionellt föråldrat synsätt när dels hälso- och sjukvård utförs i lika hög grad av andra yrkeskategorier än läkare, samt att kommunikationen i högre grad än tidigare är digital. Införande av virtuella möten, asynkrona möten (webbtriagering, anamnesupptagning vid en tidpunkt och det fysiska eller virtuella mötet vid annan tidpunkt) och internetbaserad kommunikation förändrar vår bild av vad tillgänglighet innebär. Enligt Närhälsans affärsplan för arbetar vi med följande fokusområden: Utveckla vår affärsmässighet. En hög tillgänglighet. Värdeskapande processer. Genom bland annat följande prioriterade aktiviteter: Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier. PÅGÅR. Webbtidbokning. PÅGÅR. Triagehandboken. PÅGÅR. Drop-in projekt/lättakutkoncept. PÅGÅR. Telefontillgänglighet 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som den söker. Telefontillgängligheten följs månatligen inom Närhälsan och rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Målet är att i dessa mätningar ska ligga över 90%. Uppgiftsväxlingsprojekt kommer genomföras för att ha olegitimerad personal att hjälpa till med frågor av rent administrativ karaktär. Lättakutprojekt visar att ett minskat tryck i telefon blir följden vid ökad tillgänglighet. Dessa projekt kommer utvecklas ytterligare. Webbtidbokning avlastar också telefonkön 1177 vårdguidens etjänster förväntas också avlasta telefonkön, men i gengäld kräva nytt administrativt arbetssätt för enheterna. Förbättringsprojekt rörande strukturer och rutiner för informationsöverföring enhet-patient minskar även detta inkommande samtal. Införandet av e-tjänster ökar administrationen kring dessa, men minskar inkommande samtal och höjer därmed telefontillgängligheten. Besökstillgänglighet - 7:an innebär att kunden ska, då nytt medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare för nybesök inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år av SKL under två veckor i mars och två veckor i oktober. Målet är att i dessa mätningar ligga över 90%. Drop-in projekt som det så kallade Lättakutprojekten där medborgarna egentriagerar har visat framgång. Det finns således även ett uppenbart samband mellan tillgänglighet till vårdcentral och telefontillgänglighet. Webbtidbokning av lättakuta och planerade tider har ökat tillgängligheten på de vårdcentraler som infört det. Detta planeras införas på samtliga vårdcentraler på sikt. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 12(46)

13 3.4.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Närhälsan har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Allmänläkarens och distriktssköterskan arbete involverar och skall stärka medborgarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utefter vad medborgaren har för behov idag. Detta kan särskilt utläsas i målbeskrivningen för ST-läkare i allmänmedicin, där allmänläkaren bland annat ses som medborgarens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Liknande målbilder finns i distriktssköterskan, fysioterapeutens och arbetsterapeutens utbildning och arbetssätt. Vi har arbetat och arbetar med detta under rubrikerna Patienten i centrum, Patientens fokus i fokus, Hela människan, Feedback projekt etc. Nytt de senaste åren är tankar om att medborgarna skall vara med och utforma vården på sin vårdcentral, det vill säga att skapa för medborgarna värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån " what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider med mera. Digitaliseringens snabba utveckling med landstingsoberoende aktörer som bedriver invånarstyrd hälso- och sjukvård via självtriagering, kunskapsstöd, asynkrona möten, chatt och onlinemöten i mobilen, surfplattor eller laptops, uppfyller ett behov hos delar av befolkningen som vill ta ansvar för sin egen hälsa och få tillgång till vård snabbt. Närhälsan har ambitionen att vara en offentlig aktör som i framtiden ska kunna erbjuda denna typ av tjänster som en naturlig del av vårt utbud till invånarna. För bland annat dessa nämnda aspekter fortsätter Närhälsan utveckla följande: Enligt Närhälsans Affärsplan arbetar vi med följande fokusområden: Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård. Involvera kunder/patienter i pågående verksamhetsutveckling. Detta fortsätter genomföras genom bland annat följande prioriterade aktiviteter: Systematisk kommunikation med våra medborgare. Medborgardialog, som är en del av det personcentrerade arbetssättet, bedrivs i olika former. 40% av enheterna inom vårdval har patientråd, kundråd eller fokusgrupper. Målet är att samtliga enheter skall ha detta utvecklat Kundenkäter genomförs inom Närhälsan varje år, utöver SKL s nationella patientenkät. Serviceguiden finns implementerad på alla enheter. Den beskriver Närhälsans gemensamma förhållningssätt inom service före, under och efter en konsultation. Nyanställda erbjuds alltid denna kurs, som är under kontinuerlig utveckling. Virtuell vårdcentral görs försök med på 6 vårdcentraler i VGR där olika yrkeskategorier under 2017 gjort uppföljande besök via virtuella möten. Delaktighet och egenansvar för medborgarna i sin vård och behandling finns med i flera utvecklingsprojekt; exempelvis egentriage inför besök, förväntningar/utvärderingar på Ipads i samband med konsultation hos psykolog, medaktörer vid behandling av kroniska sjukdomar etc. 3 enheter startade under hösten pilotprojekt i Personcentrerat arbetssätt i samverkan med GPCC, vilket kommer utvärderas hösten Närsjukvårdsutvecklingsprojekt bedrivs idag över hela VGR inom Närhälsan, och ytterligare projekt vad gäller Mobila team och samarbete med kommun och sjukhus startar under hösten 2016 och fortsätter under I fokus är det personcentrerat arbetssätt med den äldre medborgaren, med har också fokus medarbetare-medarbetare, ledning- medarbetare samt samverkan mellan vårdcentral, HSV/HT, äldreboende, korttidsboende och sjukhusvården. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 13(46)

14 3.4.3 Förbättra akutvårdskedjan Primärvårdens akutvårdkedja på våra vårdcentraler och jourcentraler på såväl dag-, kvälls, som helgtid. De flesta medborgare kommer till oss med så kallad lättakuta besvär, men varje dag kommer också medborgare med allvarligare akuta besvär som exempelvis bröstsmärtor, andnöd eller allvarligare allergiska reaktioner. Vid konstaterad allvarligt akut tillstånd förbereder vi patienterna och initierar kontakt med akutsjukvården på våra sjukhus för transport till sjukhusens akutmottagningar och/eller intensivvård. Enligt Närhälsans affärsplan för arbetar vi med följande fokusområden: En hög tillgänglighet. Värdeskapande processer. Genom bland annat följande prioriterade aktiviteter: RGS triage är under införande i vårdval vårdcentral och används i olika vårdprocesser. 60% använder RGS triagehandboken och målet är 80% användare under PÅGÅR. Webbtidbok är under införande. I KoK-boken 2017 är webbtidbok ett krav, och samtliga enheter förväntas ha detta sommaren PÅGÅR. Egentriagering planeras provas i webbtidboksform under senhösten 2017 PÅGÅR. Fler än en akutkontaktyta prövas på flera vårdcentraler; drop-in, akuta webbtider i kombination med akuta telefonbokbara tider prövas för att svara mot olika patientgrupper behov. PÅGÅR. Drop-in projektet Lättakuten, ett systematiskt personcentrerat arbetssätt i form av egentriagering, med snabbare och hållbarare vårdprocesser prövas med stor framgång på tre vårdcentraler sedan september och skall utvärderas under våren 2017, med troligt införande på flera vårdcentraler under hösten PÅGÅR. Riskanalys KoK-bok 2017 för vårdval vårdcentral ställde krav på en omorganisation av antalet jourer vilket gett en stor arbetsbelastning på såväl offentlig som privat primärvård. Risken är stor att varken den offentliga eller den privata primärvården har klarat dessa förändringar i KoK-bok 2017 vid årets slut, utan anställning av bemanningspersonal i ett ansträngt ekonomiskt läge. Genomsnittligt åtgår 7 timmar per pass för läkare, 7-7½ timmar per pass för sjuksköterska/distriktssköterska, vilket ger en sammanlagd ökning av den årliga arbetsinsatsen med läkartimmar och skötersketimmar. Antalet läkartimmar motsvarar till exempel primärvårdens samlade läkarmedverkan inom mobil hemsjukvård i västra Skaraborg och antalet skötersketimmar hela den sköterskebaserade astma/kol-vården i samma område. Utgångsläget när det gäller personalförsörjningen i primärvården, såväl offentlig som privat är mycket ansträngt, vilket är ett välkänt problem även på nationell nivå och det gäller även VGR. I första hand gäller det tillgången på läkare, men på senare år har även rekryteringen av sjuksköterskor/distriktssköterskor blivit allt svårare. Inom VG primärvård finns ett 30% vakansläge på läkarsidan och bemanningsläkarsidan förmår ej täcka och är varken eftersträvansvärt eller hållbart som alternativa ersättare. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 14(46)

15 3.5 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Närhälsan affärsplan beskriver hur vi arbetar med medicinsk kvalitet och organisatorisk effektivitet. Vårdcentralsverksamheten följer de kvalitetsparametrar som ingår i Krav- och kvalitetsboken. Vår strategi är att synliggöra resultatvariationen i återrapporteringen till alla verksamheter och på alla nivåer, initiera uppföljning och ständiga förbättringar. Resultatvariationen för kvalitetsindikatorer visar, månad för månad, en långsamt förbättrande trend. Under 2017 och 2018 kommer två standardiserade vårdförlopp, "Best Practise", för diabetes respektive hypertoni sjösättas för att förbättra kvaliteten i uppföljning av dessa patientgrupper. Ytterligare standardiserade vårdförlopp kommer sannolikt introduceras under Omställningsprojektet av hälso- och sjukvården i VGR har en stor inverkan på primärvården i sin helhet. Anna Nergårds kommitté God och nära vård utifrån Stiernstedts utredning, liksom tillitsutredningen på nationellt plan följs noga. Samverkan är etablerad med samtliga delprojekt i Omställningen; Nära vård, Koncentration, Digitaliserade vårdtjänster, samt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Under 2018 fördjupas och konkretiseras flera delaspekter av dessa områden. Enligt Närhälsans affärsplan är vår gemensamma strategi: Utveckla ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser, där våra chefer och medarbetare driver utvecklingen. Våra fokusområden är att utveckla arbetssätt för: En hög tillgänglighet. Värdeskapande vårdprocesser. Rätt registrering i rätt tid. Våra prioriterade aktiviteter är: Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier. PÅGÅR. Implementering av RGS/triage. PÅGÅR. Utveckla webbtidbokning. PÅGÅR. Hembesök, och hembesöksteam. PÅGÅR. Utveckla e-hälsotjänster för invånarna. PÅGÅR. Samtliga diktat klara inom 3 dagar, vilket nu uppfylls av 95% av våra vårdcentraler. PÅGÅR. Vi ökar den medicinska kvaliteten och den organisatoriska effektiviteten genom att: Uppföljning på förvaltningsledningen, ledningsgrupper och enheter via Dash-boards (förbättringstavlor) där måltal och variationer medicinsk kvalitet och tillgänglighet i verksamheterna uppmärksammas, diskuteras och beslut tas om åtgärder, som i sin tur följs upp via så kallad lärande-loopar. Uppföljningsverktyget MedRave i realtid används på enheterna för uppföljning handläggandet/uppföljningen av kroniska sjukdomar, av äldre, av sjukskrivningsprocesser, av diagnossättande, förskrivning med mera. Dessa analyser på enheterna görs på såväl yrkesgrupp- som individuell medarbetarnivå. Det ger snabb återkoppling och förändring av arbetssätt eller arbetsmönster. Samtliga medarbetare har tillgång till detta verktyg. Uppföljningsverktyget Näranalys för månatlig uppföljning av medicinskt, medarbetare, Närhälsan vårdval, Delårsrapport 15(46)

16 medborgare- och verksamhetsperspektiv för förvaltnings-, områdes- och enhetsnivå. Utnyttja de offentliga uppföljningswebbsidorna, som PV-kvalitet, munin.vgregion.se, respektive hugin.vgregion.se, som beskriver vårdcentraler och rehabenheter, såväl offentliga som privata enheter utifrån drygt 130 olika indikatorer. Simuleringsverktyg utvecklas för att pedagogisk, och på affärsmässiga grunder, analysera förväntade resultat vid planerade förbättringar och förändringar av olika vårdprocesser. Behovs- och kapacitetsanalyser genomförs på enheterna för att bättre möta medborgarnas behov och Krav- och kvalitetsböckerna vårdval vårdcentral och vårdval rehabs uppdrag och krav. Olika förbättringsprojekt pågår under 2017 för att utveckla mer hållbara arbetssätt och patientflöden, exempelvis primärvårdstriage, lättakuten, webbtriage och kraftig ökning av webbtidbokning med mera. Uppgiftsväxling mellan olika yrkeskategorier för att använda våra resurser bättre och effektivare. Medborgarna som medaktörer vid egentriage förväntas ge en omfördelning av resurser till dem med störst behov. Regelbundna interna controllingrundor där verksamheternas handlingsplaner och arbetssätt diskuteras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Närhälsan arbetar strukturerat med att förebygga vårdskador. Avvikelser i form av rapporter från verksamheterna, klagomål och ärenden från patientnämnderna utreds. Handlingsplaner upprättas och följs upp och riktlinjer tas fram för hela förvaltningen när det är befogat. Vi har ett systematiskt sätt att sprida kunskap om handlingsplaner och riktlinjer. Vår patientsäkerhetsplan för har uppföljning av avvikelsesystemet som grund och fokuserar framför allt på remisshanteringsrutiner, uppföljning av handlingsplaner i Lex Maria- utredningar, förbättrad dokumentation och vaccinationer. Närhälsan deltar sedan 2013 i den årliga nationella punktprevalensmätningen av följsamhet till basala hygienrutiner i all verksamhet. Vi har även ett självskattningsinstrument inom vårdhygien att använda vid enheternas egen kontroll Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Hälso- och sjukvårdens prestationer beror, som alla verksamheter i samhället, på medarbetarnas inställning, motivation och upplevelse av meningsfullhet på sina respektive arbetsplatser. Vår vision är att skapa det goda livet för våra medborgare genom att utveckla en primärvård i världsklass. Enligt Närhälsans affärsplan är den gemensamma strategin: Vi har rätt kompetens på rätt plats. Vi erbjuder goda utvecklingsmöjligheter. Vi skapar en god arbetsmiljö. Utvecklar ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser, där våra chefer driver utvecklingen. Våra fokusområden är: En hög tillgänglighet. Värdeskapande vårdprocesser. Rätt registrering i rätt tid. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 16(46)

17 Våra prioriterade aktiviteter är. Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier. PÅGÅR. Implementering av RGS/triage. PÅGÅR. Utveckla Webbtidbokning. PÅGÅR. Hembesök, och hembesöksteam. PÅGÅR. Utveckla e-hälsoaktiviteter, videomöten med mera. PÅGÅR. För att nå vårt mål utvärderar vi och följer upp våra verksamheter genom att delta i register- och benchmarkingaktiviteter enligt följande: Kvalitetsindikatorerna som ingår i Krav- och kvalitetsbokens följs upp på varje enhet, område och i förvaltningsledningen systematiskt. Dessa utgår från NMR/RMR. Standardiserade arbets- och vårdprocesser är under utarbetande utifrån resultatet från den systematiska uppföljningen av variationen i förvaltningsledningen. Primärvårdskvalitet, ett nationellt system från SKL för jämförelse av kvalitetsindikatorer är under introduktion nationellt. Där deltar såväl Närhälsan som privata aktörer ett pilotprojekt som kommer fortsätta under Kvalitets- och uppföljningsregister finns det ett drygt 20-tal som Närhälsan Vårdval rapporterar till. Dessa används kontinuerligt vid uppföljning inom verksamheterna. SKL s tillgänglighetsundersökning som genomförs i mars och oktober varje år följs noga. 7:an, läkarbesök inom 7 dagar, samt 0:an, samtliga telefonsamtal besvarade är 2 viktiga målvärden. Närhälsan har målsättningen 2017 att ligga över 90% inom samtliga enheter. MedRave används av varje enhet och ger möjlighet för enhetens ledning att följa yrkeskategori, medarbetare eller patient vad gäller antal besök, förskrivning, sjukskrivning, diagnossättande och uppföljning av kroniska sjukdomar med mera. Munin är ett helt transparant benchmarkingsystem på nätet där alla medborgare, inklusive chefer och anställda, kan jämföra 100-talet parametrar mellan såväl privata och offentliga vårdcentraler. Detta görs kontinuerligt i viss grad, men planeras utnyttjas ytterligare inför strategiska beslut på enheterna, var god se munin.vgregion.se. Controllingrundor genomförs 2-3 gånger årligen för de knappt 20 ekonomiskt sämsta enheterna för att stötta och hjälpa första linjens chef att genomföra handlingsplaner för att vända en negativ utveckling. Implementeringsprocesser behöver förbättras och under 2017 kommer, enligt den kontinuerliga utvecklingen av Affärsplanen, samtliga mål och därtill hörande implementeringsprocesser ses över Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården I projektet Omställningen av hälso- och sjukvården i VGR har koncernledningen, på uppdrag av regionfullmäktige, presenterat fyra övergripande delprojekt Nära vård, Koncentration, Digitaliserade vårdtjänster samt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Därutöver pågår arbetet med ett sammanhållet vårdinformationsystem FVM, framtidens vårdinformationsmiljö. Dessa fyra övergripande projekten, inklusive FVM, framtidens vårdinformationsmiljö, ställer höga krav på förändringsledning och förbättringskunskap hos ledare och medarbetare i samtliga hälsooch sjukvårdsförvaltningar. Nära vård; Närhälsan fyller en viktig uppgift med en sammanhållen primärvård nära invånarna och decenniers erfarenhet av personcentrerad vård: Närhälsans koncept; att vara nära medborgarna med 6000 anställda som arbetar på 104 vårdcentraler 112 barnavårdscentraler 21 jourcentraler 65 rehabenheter 71 barnmorskemottagningar 10 barnmedicinska mottagningar 46 ungdomsmottagningar Närhälsan vårdval, Delårsrapport 17(46)

18 5 gynekologiska mottagningar 1 Mottagning unga vuxna 1177 VGR. Närhälsan utvecklar i flera närsjukvårdsutvecklingsprojekt över regionen, hembesöksenheter och Mobila enheter, som är ett, av flera sätt, att flytta hälso- och sjukvården närmare medborgarna. Den digitala utvecklingen flyttar ut vårdtjänster från mottagningarna närmre invånarna. Koncentration: VGR kan betraktas som ett enda sjukhus. Insatser inom kirurgi behöver koncentreras till vissa enheter för att skapa bästa möjliga effektivitet i vårdprocesserna: Detta ställer högre krav på primärvårdens medarbetare att vara patientens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Det gäller hela Närhälsans uppdrag, både vårdval och beställd vård. Digitaliserade vårdtjänster: Hälso- och sjukvården ligger långt efter de flesta branscher i samhället. Initiativet på detta område har fram tills nu letts av entreprenörer utanför den landstingsdrivna hälso- och sjukvården. En stor del av vårdcentralernas arbetssätt med icke-kroniskt sjuka invånare kommer i nära framtid helt skötas via så kallad artificiell intelligens, AI, och invånarinitierad triagering, där invånare får råd, stöd om egenvård, utredningen, diagnos och behandling utan inblandning från personal på våra mottagningar. Online-kommunikation i form av exempelvis chatt, mail eller videomöten kommer tillhöra vardagen i ett framtida hälso- och sjukvårdssystem närmare invånarna. Närhälsan vill vara drivande i denna utveckling. Närhälsan har under många år arbetat för att samla de IT-stöd som vår verksamhet behöver i ett vårdinformationssystem för att minimera både antalet applikationer och platser att söka och dokumentera vårdhändelser. AsynjaVisph är nu infört i hela Närhälsan sedan mars 2016 och vårddokumentationen är nu tillgänglig enligt Patientdatalagens regelverk för all vårdpersonal som är delaktig i patientens vård. Nästa stora förändring vad gäller dokumentation är Framtidens vårdinformationsmiljö; en sammanhållen journal för sjukhus, primärvård och kommun. Vi strävar efter heldigitaliserad kommunikation mellan samtliga förvaltningar i samtliga patientärenden. Vi strävar efter ett helhetskoncept för all invånarinitierad digital hälso- och sjukvård. Taligenkänning, som ersätter tangentbordet helt, som en naturlig del av konceptet verktyget dator, laptop, surfplatta eller smartphone. Dessa och flera andra möjligheter är självklara för en allt större del av vår befolkning. Fax, telefon och brev tillhör inte en modern hälso- och sjukvård i tiden. Här pågår arbete men vi vill öka takten. Vi vill satsa på Nationellt framtagna tjänster för att förenkla kommunikationen med invånare så att informationen förs digitalt mellan patient och vårt vårdinformationssystem för att säkra att inget förvanskas på vägen en sådan tjänst är formulärtjänsten och en annan är Plattformen för stöd och behandling. Det pågår arbete men vi vill öka takten då vi ser att vinsterna är betydande både i säkerhet och tid. Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling: VGR har valt att utgå från hälso- och sjukvårdssystemet Intermountain Healthcare, Utah, USA, som modell och referens för bildande av en kunskaps- och kvalitetsstyrd organisation. Utöver automatiserad uppföljning och utvärdering med hjälp av måltal och processer, innefattar detta delprojekt utveckling av en organisation för arbete med gemensamma standardiserade vårdförlopp över hela hälso- och sjukvårdssystemet med kontinuerligt förbättringsarbete, inkluderade kommunerna. För att förverkliga detta krävs utbildning i förändringsledning och förbättringskunskap bland samtliga ledare och medarbetare och ett Närhälsan vårdval, Delårsrapport 18(46)

19 gemensamt ledningssystem som genomsyrar samtliga förvaltningar och enheter i VGR. Omställningen är naturlig del i utvecklingen av Närhälsans affärsplan och vi ser oss som en drivande samarbetspartner i utvecklingen av VGR:s hela hälso- och sjukvårdssystem. Vi fortsätter därför i följande arbeten och grupperingar: Olika samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. Samverkansgrupper kring framtidens vårdinformationsmiljö, FVM. Regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. Övriga referensgrupper och grupperingar på olika nivåer. 3.6 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter att göra karriär inom Närhälsan. Med karriär avses inte bara viljan att ta ett chefskap, utan även att utvecklas i det pedagogiska ledarskapet genom till exempel handledaruppdrag och inom professionen till olika specialistfunktioner. Chefsförsörjningsprocessen är i fokus och vi har identifierat den interna chefsförsörjningen som mycket viktig för att inte få kompetenstapp vid chefsbyten i verksamheten. Vi har bland annat infört ett internt utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss av regionens Assessment center för att identifiera medarbetare med utvecklingsmöjligheter och regionens chefskandidatprogram. Ett fokusområde i affärsplanen är chefsförsörjning. Målet är att öka andelen chefer som rekryteras internt. Resultat: Alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål. Alla medarbetare ska ha utvecklingssamtal med sin närmaste chef en gång per år. Alla specialistläkare ska ha minst 10 kompetensutvecklingsdagar per år. Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av specialister i allmänmedicin behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST. ST-utbildningen är till en stor del ett lärande i vardagen där man lär sig genom att träffa patienter. Självklart är både handledning och stöd i vardagen en förutsättning för att man skall få en god lärmiljö. Nuvarande tolkning av handledningskraven som studierektorerna gör försvårar Närhälsans kompetensförsörjning. Utöver Krav- och kvalitetsbokens krav hävdar studierektorsenheten att det finns en maxgräns på två ST-läkare per handledare. Närhälsans uppfattning är att det bör finnas möjligheter till individuell bedömning utifrån vad handledare har för uppdrag i övrigt eller i vilket stadium av sin utbildning ST-läkaren är. Handledaren kan exempelvis ha uppdraget att handleda på halvtid och då finns gott om utrymme för fler ST-läkare. Studierektorsenheten har vidare beslutat att ekonomisk ersättning utgår för högst fem ST-läkare per vårdcentral oaktat kompetensförsörjningsbehovet. Närhälsans uppfattning är att antal handledare och handledarnas övriga uppdrag bör styra. En välbemannad vårdcentral med god utbildningsmiljö kan fungera som växthus för övriga vårdcentraler i närområdet, så kallad utbildningsvårdcentral. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentralen vara bemannad med två specialister i allmänmedicin. Studierektorerna gör en snävare tolkning vilket innebär att dessa specialister måste Närhälsan vårdval, Delårsrapport 19(46)

20 vara fast anställda hos vårdgivaren och att de tillsammans måste tjänstgöra minst 150 % eller 100 % - olika bedömningar i olika delar av regionen. Närhälsans uppfattning är att i dag finns möjligheter att uppnå kontinuitet genom längre upphandlingar av bemanningsläkare som är specialister i allmänmedicin vilket innebär att ST-läkaren kan få både handledning och instruktion i vardagen tillgodosedd. Ingen kan ändå garantera att samma handledare består under minst 60 månader oavsett anställningsform eftersom det finns en ömsesidig rörlighet. Studierektorerna kräver att handledaren ska ha sin huvudsakliga anställning på samma vårdcentral som ST-läkaren. Detta krav har inte heller stöd i Krav- och kvalitetsboken. Enligt Socialstyrelsen måste handledning ske öga mot öga minst 1 timma/vecka. Inget står om att detta måste ske på STläkarens vårdcentral, skulle kunna ske på handledarens vårdcentral och de behöver inte ha sin huvudsakliga tjänstgöring på samma vårdcentral. Viktigt här är att skilja på handledning och instruktion i vardagen. Närhälsans bedömning är att möjligheten bör finnas att den handledde ST läkaren gör sin huvudsakliga tjänstgöring på närliggande vårdenhet som sin huvudhandledare och att detta kan ske med bibehållen hög kvalitet på ST utbildningen under förutsättning att tillgång finns till instruktion i vardagen av andra kollegor på den vårdcentral som ST läkaren har sin huvudsakliga tjänstgöring. Konsekvenser av handledarmodellen och studierektorernas tolkning och praxis blir att vårdcentraler som inte uppfyller kraven för handledning går underbemannade under långa perioder utan några möjligheter att skapa en återväxt inom specialiteten allmänmedicin. Detta gör att vårdcentralen hamnar i en negativ spiral där man tappar kompetens vad gäller handledning, får inte det naturliga inflödet och inspirationen som en yngre medarbetare under utbildning bidrar med. Dessutom gör underbemanningen att möjligheter till fortbildning begränsas. Detta kan skapa en miljö där även andra professioners utveckling påverkas. Läkarbristen påverkar övriga professioner i verksamheten. Att arbeta som chef för en verksamhet som har ständiga rekryteringsproblem avseende denna nyckelgrupp är oerhört påfrestande. Även rekrytering av övriga för verksamheten nödvändiga professioner påverkas negativt Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi tydliggör ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Inom vårdvalsverksamheten så har vi inte nått riktigt ända fram vad gäller normtalet 10 till 35 medarbetare per chef. Inom område rehab når vi normtalet men vi har ett antal vårdcentraler där vi inte är i mål. För att nå normtalet ha till exempel tjänster som enhetschefer inrättats på vissa vårdcentraler för att ge cheferna bättre förutsättningar till ett nära ledarskap. Resultat: Medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställt chefsledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. Aktiviteter: Ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till Närhälsans chefer. God introduktion till nya chefer. Chefsutvecklingsprogram NyChef samt NyChef Extra. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 20(46)