Detaljbudget. Närhälsan vårdval Närhälsan vårdval

Transkript

1 Detaljbudget Närhälsan vårdval 2018 Närhälsan vårdval Detaljbudget 2018

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Mål och fokusområden Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Uppfylla vårdgarantin Förstärka primärvården och den nära vården Förbättra akutvårdkedjan Utveckla digitala vårdformer och tjänster Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Den specialiserade vården ska koncentreras Västra Götalandsregionen ska erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Fortsätta utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Stimulera uppgiftsväxling, nya arbetssätt och arbetsrotation Utveckla arbetsgivarvarumärket Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Satsa på ledarskap Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och utveckla det hälsofrämjande arbetet Utveckla och erbjuda moderna anställningsformer samt pröva arbetstidsmodeller Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2(22)

3 3 Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat Sammanställd detaljbudget Utförare hälso- och sjukvård (SD02) Eget kapital och obeskattade reserver Investeringar Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Närhälsan vårdval, Detaljbudget 3(22)

4 1 Sammanfattning Unders 2018 kommer Närhälsan fortsätta arbeta mot målet att, för vårdcentralerna, nå en marknadsandel på 60 procent enligt vår marknads- och etableringsstrategi. Beslutat i mars 2017 av primärvårdsstyrelsen. Fokusområden för att uppnå detta är: Kompetensförsörjning. Digitalisering. Tillgänglighet och kvalitet. Marknadsföring, service och företagskultur. Nyetableringar och omstruktureringar. Närhälsan ser positivt på det arbete som nu har påbörjats vad gäller att stärka den nära vården. Några av de saker som vi kommer att arbeta med 2018 inom området är: Utveckla vår onlinemottagning. Trygg och säker utskrivning från sjukhus då 40 sjuksköterskor är anställda för uppgiften. Utveckla hemsjukvårdsläkarkoncept och mobila team. Under 2018 kommer vi att fortsätta och förstärka arbetet med uppgiftsväxling. Några exempel: Sjuksköterske-/distriktssköterskeuppgifter som kan växlas över till undersköterskor är identifierade. Fortbildningsinsats för undersköterskorna fortsätter Vi kartlägger administrativa processer som idag utförs av läkare för att hitta uppgifter som kan effektiviseras och utföras av annan profession. Öka tillgängligheten i telefonen genom att slussa inkommande samtal som inte kräver medicinsk bedömning till annan profession än sjuksköterska. Fysioterapeuter tar vissa akutpatienter istället för läkare. De kan även remittera patient till röntgen och bedöma svaret istället för läkare. Kompetensförsörjningen är en nyckelfaktor för oss. Några exempel på hur vi arbetar med arbetsgivarvarumärket: Närhälsans kärnvärden finns med i styrande dokument samt i hela rekryteringsprocessen. Vi tar nästa steg i arbetet med Närhälsans serviceguide. Avgångsintervjuer genomförs med samtliga chefer och läkare. Förvaltningsgemensam kommunikation genom ett strukturerat stöd till chefer, chefsbrev och arbetsplatsinformation. Syftet är att skapa engagemang att nå målen i affärsplanen samt att minska avståndet mellan förvaltningsledning och medarbetare. Ekonomi Närhälsans vårdvalsverksamhet har 2018 en omsättning på 4699 mnkr (prognos 2018: 4479 mnkr). Det budgeterade resultatet för 2018 uppgår till +5 mnkr, varav vårdcentralerna har ett budgeterat resultat på +2 mnkr och rehab +3 mnkr. Det budgeterade resultatet före avkastningskravet till ägaren uppgår till +30 mnkr. Vad gäller vårdvalsersättningarna till vårdcentralerna så sker stora förändringar av den sk viktlistan för ålder och kön för Denna innebär att de ekonomiska förutsättningarna förändras kraftigt för många vårdcentraler. För flera av våra vårdcentraler kommer 2018 att innebära stora anpassningar av verksamheten och i vissa fall även strukturella åtgärder. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 4(22)

5 2 Mål och fokusområden 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Närhälsan bidrar till att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa genom att: Implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Hälsolyftet som metodik för att stödja våra listade i att förbättra levnadsvanor. Systematisk uppföljning av enheternas arbete med fokusområdet Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Närhälsan har tagit fram en handlingsplan för förvaltningen som baseras på VGR:s miljöplan för åren I förvaltningens handlingsplan finns följande aktiviteter för 2018 planerade: Genomföra projekt för att minska resorna med privatbil i tjänst på några av de enheter som betalar ut mest ersättning. Målet är att minska resande med privata mil med 10 %. Följa upp användningen av elcyklar (inköpta med klimatväxlingsmedel) jämfört med körda mil i tjänst på enheten. Kartlägga hur andra organisationer arbetat med att minska resor med privat bil i tjänsten. Förutom dessa aktiviteter på en övergripande nivå bör nämnas att det även är grundkrav i miljödiplomeringen att arbeta med frågan om resor och transporter Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Närhälsan har tagit fram en handlingsplan för förvaltningen som baseras på VGR:s miljöplan för åren I förvaltningens handlingsplan finns följande aktiviteter för 2018 planerade: Delta i fortsatt utveckling av TaGe Utveckla koncept kring inköp av möbler för väntrum, personalrum etc Medverka i VGR:s miljöprioriterade upphandlingsprojekt Utveckla arbetssätt så att det i samband med renovering/nybyggnation är möjligt att återbruka minst 25 % av inredningen Närhälsan vårdval, Detaljbudget 5(22)

6 2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom förbättras genom att: Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området. Introducera internetbaserad KBT-behandling, Införande av nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med 5 program för behandling av psykisk ohälsa. Fortsätta projektet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa, som metodologiskt stöd vid ångest och depression. Delta i FORTE-studierna rörande metodutveckling vid behandling och rehabilitering av psykisk ohälsa och snabbare återgång till arbete. Stödja vårdcentraler som väljer triagemodellen och stegvis vård för att öka fokus på patientens behov och snabbt kunna erbjuda kvalificerade insatser vid psykisk ohälsa. Utveckla "Psykisk hälsa" på Närhälsans intranät; stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Närhälsan deltar med flera vårdcentraler i regionens satsning på barn och ungas psykiska hälsa. Psykiatrisjuksköterska anställs för att bättre handlägga listade med tyngre psykiatriska besvär, samt stötta läkargruppen vid uppföljning av psykisk ohälsa. Utvecklar triagemodellen för högre tillgänglighet till bedömning och behandling. Fortsatt arbetet med att strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Implementerar de regionala medicinska riktlinjerna, bland annat om somatisk hälsa vid psykisk ohälsa. Utvecklar arbetssätt bland annat inom hälsoområdet på ungdomsmottagningar och vårdcentraler. se p Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Närhälsan har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Distriktsläkarens, distriktssköterskan och psykologens/kuratorns arbete, skall involvera och stärka invånarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utifrån invånarens behov. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 6(22)

7 Invånarna skall erbjudas vara med och utforma vården på sin egen mottagning; att medarbetare, tillsammans med invånarna, utvecklar värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån "what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider, kvalitet med mera., men också utrednings- och behandlingsformer. Digitaliseringens snabba utveckling med landstingsoberoende aktörer som bedriver invånarstyrd hälso- och sjukvård via självtriagering, kunskapsstöd, asynkrona möten, chatt och onlinemöten i mobilen, surfplattor eller laptops, uppfyller ett behov hos delar av befolkningen som vill ta ansvar för sin egen hälsa och få tillgång till vård snabbt. Närhälsan har ambitionen att vara en offentlig aktör som erbjuder denna typ av tjänster som en naturlig del av vårt utbud till invånarna. Enligt Närhälsans affärsplan inför 2018 arbetar vi med följande prioriterade aktiviteter för att göra våra invånare delaktiga i sin egen vård och involvera våra invånare i pågående verksamhetsutveckling. PCA-projektet, personcentrerat arbete, 3 piloter/mottagningar inom Närhälsan, samt utbildningsinsats via Vinnova avseende tjänstedesign, samt handledning via GPCC i personcentrerad vård utvärderas och steg 2 vidtar. Patientråd, kundråd eller fokusgrupper fortsätter att utvecklas sedan ett par år på flera vårdcentraler för att stärka dialogen med invånarna. Målet är att hälften av alla enheter skall ha detta i slutet av Den mobila hemsjukvården fortsätter utvecklas. Öka tillgängligheten genom att erbjuda olika kontaktvägar in till mottagningen utifrån befolkningsstruktur, fysiska som digitala. Vid verksamhetsutveckling på våra enheter strävar vi efter att involvera våra invånare och patienter i högre grad. Delaktighet och egenansvar för invånarna i sin vård och behandling finns med i flera verksamhetsutvecklingsprojekt; exempelvis egentriage inför besök, förväntningar/ utvärderingar på Ipads i samband med konsultation hos psykolog, medaktörer vid behandling av kroniska sjukdomar etc. Vid olika skolor på vårdcentralerna, till exempel diabetesskola deltar patienter med egen erfarenhet i planering och genomförande. Utveckling av onlinemottagningar och andra digitala kontaktytor. Utveckling av nya arbetsätt och verktyg för att följa invånare med kronisk sjukdom och sköra äldre. Närhälsans egen patientenkät genomförs varje vår, samt enkäter riktade till invånarna lokalt i samband med verksamhetsutveckling. Närhälsans enheter deltar i den Nationella Patientenkäten varje höst. Underlaget används i verksamhetsutveckling Uppfylla vårdgarantin Tillgänglighet utifrån vårdgarantin avser i första hand besökstillgänglighet till läkare, läkartid inom 7 dagar samt telefontillgänglighet, att bli uppringd samma dag. Dessa två parametrar bygger på ett traditionellt föråldrat synsätt när dels hälso- och sjukvård utförs i lika hög grad av andra yrkeskategorier än läkare, samt att kommunikationen i högre grad än tidigare är digital. Införande av internetbaserad kommunikation, asynkrona möten (online, webbtriagering, asynkrona möten samt AI-baserade beslutsstöd för invånare och medarbetare) förändrar vår bild av vad tillgänglighet Närhälsan vårdval, Detaljbudget 7(22)

8 innebär. Vårdgarantin skall ytterligare förbättras bland annat följande prioriterade aktiviteter: Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier. Utveckla webbtidbokning. Triageringsprojekt, fysiskt och digitalt. Utveckla Drop-in verksamheter. Utveckla bättre strukturer och rutiner för alla kontakter och informationsöverföring mottagning-invånare. Införandet av e-tjänster ökar administrationen kring dessa, men minskar inkommande samtal och höjer därmed telefontillgängligheten. Uppgiftsväxlingsprojekt Förstärka primärvården och den nära vården Den nära vården är ett begrepp för alla invånare oavsett ålder, kön eller etnicitet. Graden av nära vård definieras av geografi, relationer invånare-vårdgivare, tillgänglighet samt tidsaspekten. Invånarnas upplevelse av nära vård är central. Detta innebär att varje invånare i sin vardag, oavsett var den befinner sig, ska kunna få kontakt med vården på det sätt den önskar och när den önskar. Det innebär också tillit till att de flesta invånare själv kan lära sig, förstå och bedöma sitt hälsotillstånd. Slutligen att invånare med störst behov av vård skall prioriteras. För att förstärka primärvården och den nära vården, Omställningen av hälso- och sjukvården, kommer Närhälsan att arbeta för att förändringsledning och förbättringskunskap finns hos alla medarbetare, verksamhetschefer, klinik/områdeschefer, och förvaltningsledning. höja beredskapen hos samtliga medarbetare för nya arbetssätt och digitala verktyg genom att söka medel från EU för ett så kallat E-Hälsolyft, invånarna representeras i alla verksamheter och på alla nivåer för att utveckla samtliga verksamheter utifrån ett invånarperspektiv. antalet ST-läkare mer än fördubblas i VGR för att klara en kraftig utbyggnad av primärvården och på motsvarande sätt stärka ST-utbildning och handledning av god kvalitet. ST läkare från relevanta sjukhusspecialiteter genomför obligatorisk tjänstgöring i primärvården 3-6 månader. AT-läkarutbildningens bas utgår från primärvården och den nära vården. tillsammans med akutsjukvården utveckla snabbare kommunikationsvägar för konsultation, remisshantering och information utifrån ett invånarperspektiv. onlinemottagning, hem/distansmonitorering av hälsa, internetbaserad triagering och webbtidbokning utvecklas samt i pilotprojekt testa AI-beslutsstöd för invånare och medarbetare. erbjudande för nyutskrivna från akutsjukvården, SIP, med hög kontinuitet och kvalitet med utgångspunkt och stöd i den nya lagen om Trygg och säker utskrivning" utvecklas samarbetet mellan akutsjukvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård fördjupas utveckla hemsjukvårdsläkarkonceptet inklusive mobila team, ytterligare. hinder för samarbete i ersättningssystemen mellan olika förvaltningar, och kommun undanröjs. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 8(22)

9 samarbetet med kommuner och myndigheter stärks utifrån invånarnas perspektiv exempelvis med skola, socialtjänst, migrationsverket, försäkringskassan, omsorg, polis och beredskapsfunktioner. invandrade invånare ges samma förutsättningar och kontaktytor som svensktalande och om möjligt på sitt hemspråk direkt eller indirekt via tolk Förbättra akutvårdkedjan Primärvårdens del i hela akutvårdkedja sker på våra vårdcentraler och jourcentraler på såväl dag-, kvälls, som helgtid. De flesta invånare kommer till oss med så kallade lättakuta besvär, men varje dag kommer också invånare med allvarligare akuta besvär som exempelvis bröstsmärtor, andnöd eller allvarligare allergiska reaktioner. Vid konstaterad allvarligt akut tillstånd förbereder vi patienterna och initierar kontakt med akutsjukvården på våra sjukhus för transport till sjukhusens akutmottagningar och/eller direktinläggning. RGS triage är under införande i vårdval vårdcentral och används i olika vårdprocesser. 60% använder RGS triagehandboken och målet är 80% användare under 2018 Utveckla webbtidbok ytterligare. Egentriagering planeras provas i webbtidboksform. Fler än en akutkontaktyta prövas på flera vårdcentraler; drop-in, akuta webbtider i kombination med akuta telefonbokbara tider prövas för att svara mot olika patientgrupper behov. Drop-in projekt med systematiskt personcentrerade arbetssätt i form av egentriagering, med snabbare och hållbarare vårdprocesser utvecklas ytterligare. Utveckla Närhälsan Online för lättakuta besvär Utveckla digitala vårdformer och tjänster Närhälsan deltar i Omställningen av Hälso- och sjukvården i delområdet Digitala vårdtjänster. Dessa är att betrakta som verkyg för den Nära vården. Närhälsan kommer under 2018 starta, utveckla och implementera följande olika delar i olika omfattning.: Mina vårdkontakter ehälsotjänster; arbetssätt och rutiner utvecklas kontinuerligt hur verksmheter arbetar med de digitala förfrågningar om remisser, recept etc. Närhälsan Online; Onlinemottagning, inledningsvis till läkare oplanerade besök. Därtill pågår projekt med uppföljande onlinebesök till läkare, sjuksköterska eller psykolog. Webbtidbokning; invånare kan boka möte fysiskt eller digitalt, eller av- och omboka, såväl oplanerade som planerade tider, till olika yrkeskategorier. Självincheckning; VGR gemensamma projektet att via webb- eller terminal på plats checka och betala för besök i olika ärenden på vårdcentral eller rehabmottagning. Webbtriage; Triagering av invånaren själv inför beslut om exempelvis egen vård, sjuksköterskebesök eller läkarbesök. Planeras möjlig start av projekt där invånarens triagering kan gå direkt in i journal. Distansmonitorering av invånare med kronisk sjukdom. AI; Beslutsstöd för medarbetare och invånare. Utveckla våra medarbetares kompetens inom området. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 9(22)

10 2.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Närhälsan affärsplan beskriver hur vi arbetar med medicinsk kvalitet och organisatorisk effektivitet. Verksamheterna följer de kvalitetsparametrar som ingår i Krav- och kvalitetsboken samt de mätetal som är beskriva i NMR, de nationella medicinska riktlinjerna. Omställningsprojektet av hälso- och sjukvården i VGR har en stor inverkan på primärvården i sin helhet. Samverkan är etablerad med samtliga delprojekt i Omställningen; Nära vård, Koncentration, Digitaliserade vårdtjänster, samt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Under 2018 fördjupas och konkretiseras flera delaspekter i Omställningen. Den medicinska kvaliteten skall öka genom att: Fortsätta utveckla ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser, där våra medarbetare och ledare driver utvecklingen. Utveckla nya arbetssätt och digitala verktyg och samtidig kassera gamla föråldrade arbetssätt och verktyg. Variationer i patientsäkerhets- och kvalitetsmått mellan olika mottagningar skall minskas, genom redovisningar på alla nivåer, som initiera uppföljning och ständiga förbättringar. Uppföljning sker på förvaltningslednings-, områdes och enhetsnivå genom så kallad dashboards ( förbättringstavlor). Huvudprocess Diabetes med standardiserade vårdförlopp testas och utvärderas. Projekt huvudprocess KOL kommer starta gemensamt med akutsjukvården. SIP-projekt med säker och trygg utskrivning startar den 1 januari Uppföljningsverktyget MedRave används av ledare och medarbetare för uppföljning av kroniska sjukdomar, vården av äldre, sjukskrivning, diagnossättande, förskrivning etc. Introduktion av PV-Kvalitet, ett nationellt verktyg för öppna jämförelser av medicinska processer på enhetsnivå. Den organisatoriska effektiviteten skall öka genom att: Näranalys; ett verktyg för organisatorisk verksamhetsuppföljning för ledare används och utvecklas. NärSim; ett organisatoriskt simuleringsverktyg på verksamhetsnivå används och utvecklas för att pedagogisk, och på affärsmässiga grunder, analysera förväntade resultat vid planerade förbättringar och förändringar av olika vård- och arbetsprocesser. Behovs- och kapacitetsanalyser för att bättre möta medborgarnas behov. Olika förbättringsprojekt fortsätter under 2018 för att utveckla mer hållbara arbetssätt för medarbetare och invånare, som exempelvis primärvårdstriage, lättakuten, webbtriage och kraftig ökning av webbtidbokning med mera. Uppgiftsväxlingsprojekt mellan olika yrkeskategorier. Invånare som medaktörer vid egentriage, och i högre grad delaktiga i sin egen vård förväntas ge en omfördelning av resurser till invånare med störst behov av vård. Fortsätta med regelbundna interna controllingrundor för att stötta verksamheter med tillfälligt sämre resultat i kvalitet, produktion och ekonomi. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 10(22)

11 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Närhälsan arbetar systematiskt och strukturerat med att förebygga vårdskador. Avvikelser i form av rapporter från verksamheterna, klagomål och ärenden från patientnämnderna utreds. Handlingsplaner upprättas och följs upp och riktlinjer tas fram för hela förvaltningen när det är befogat. Kunskap om handlingsplaner och riktlinjer sprids systematiskt. Patientsäkerhetsplan för 2018 har uppföljning av avvikelsesystemet som grund och fokuserar framför allt på remisshanteringsrutiner, uppföljning av handlingsplaner i Lex Maria- utredningar, förbättrad dokumentation vaccinationer. Patientsäkerhetskulturmätningen hösten 2017, (gjordes samtidigt som medarbetarenkäten)ligger även den till grund för revidering av patientsäkerhetsplanen under Följsamhet till basala hygienrutiner i all verksamhet mäts årligen i den nationella punktprevalensmätningen. Hygienkörkortet skall alla medarbetare med patientkontakt tagit under Remisshantering är ett fokusområde även Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Närhälsans uppfattning är att medelvärdesberäkningar är en medioker målsättning. Målet för varje process bör rimligen vara att sträva efter att nå vad som är teoretiskt möjligt. De flesta måltal för medicinska eller administrativa processer utgår från nationella riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen och / eller SKL och ligger betydligt högre än medelvärdesberäkningarna i öppna jämförelser. Dessa måltal bör också vara måltal för VGR och Närhälsan. Hälso- och sjukvårdens prestationer beror på ledarnas och medarbetarnas inställning, motivation och upplevelse av meningsfullhet på sina respektive arbetsplatser. Vår vision, att skapa det goda livet för våra invånare, görs genom att utveckla verksamhetsidén en primärvård i världsklass. För att nå våra mål utvecklar vi ett system för kunskaps- och kvalitetsstyrning genom kontinuerlig förbättring av våra huvudprocesser och följa upp dessa genom att: Kvalitetsindikatorerna som ingår i Krav- och kvalitetsbokens följs upp på varje enhet, område och i förvaltningsledningen systematiskt. Dessa utgår från NMR/RMR. Standardiserade arbets- och vårdprocesser är under utarbetande utifrån resultatet från den systematiska uppföljningen av variationen i förvaltningsledningen. Primärvårdskvalitet, ett nationellt system från SKL för jämförelse av kvalitetsindikatorer är under introduktion nationellt. Där deltar såväl Närhälsan som privata aktörer i ett pilotprojekt som går över i ett breddinförande under Kvalitets- och uppföljningsregister finns det ett drygt 20-tal som Närhälsan Vårdval rapporterar till. Dessa används kontinuerligt vid uppföljning inom verksamheterna. SKL s tillgänglighetsundersökning som genomförs i mars och oktober varje år följs noga. 7:an, läkarbesök inom 7 dagar, samt 0:an, samtliga telefonsamtal besvarade är två viktiga målvärden. Närhälsan har målsättningen 2018 att ligga över 90% inom samtliga enheter. MedRave för chefer och medarbetare att arbeta med medicinsk kvalitet och patientsäkerhet, Närhälsan vårdval, Detaljbudget 11(22)

12 som kvalitetsmått, förskrivning, vård av äldre etc. Munin.vgregion.se, ett transparant benchmarkingsystem på nätet där alla medborgare, inklusive chefer och medarbetare, kan jämföra 100-talet parametrar mellan såväl privata och offentliga vårdcentraler. Controllingrundor genomförs 2-3 gånger årligen för enheter med tillfälligt sämre kvalitet, produktion och ekonomi. Professionella utvecklingsteam stöttar tillfälligt underpresterande enheter. Implementeringsprocesser behöver förbättras och under 2018 kommer samtliga mål och därtill hörande implementeringsprocesser ses över Den specialiserade vården ska koncentreras 2.3 Västra Götalandsregionen ska erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter till karriär och kompetensutveckling inom Närhälsan. Med karriär avses inte bara viljan att ta ett chefskap utan även att utvecklas i det pedagogiska ledarskapet. Exempel är handledaruppdrag och inom professionen till olika specialistfunktioner. Chefsförsörjningsprocessen är ett fokus område i affärsplanen. Målet är att öka andelen chefer som rekryteras internt. Vi har bland annat infört ett utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna grupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss av regionens Assessment center för att identifiera medarbetare med utvecklingsmöjligheter. Resultat: alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehovet knyts till affärsplanens mål alla medarbetare ska ha utvecklingssamtal med sin närmaste chef en gång per år alla specialistläkare ska ha minst 10 kompetensutvecklingsdagar per år Närhälsan har infört en strategi för kollegialt utbyte. Syftet är att säkra att professionella möten och kunskapsöverföring i läkargruppen överförs på ett kvalitetssäkrat sätt. Implementering pågår. Närhälsan har utarbetat en strategi för det strategiska ledarskapet. Syftet är att säkra att den medicinska och administrativa ledningsorganisationen krokat arm och samarbetar kring kvalitetsutvecklingen inom vården. Implementering pågår Fortsätta utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling De regiongemensamma karriärutvecklingsmodellerna för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, medicinska sekreterare, undersköterskor samt psykologer behöver anpassas innan de kan implementeras i vår förvaltning Stimulera uppgiftsväxling, nya arbetssätt och arbetsrotation Närhälsans arbete med uppgiftsväxling bygger på regionens sex kriterier för uppgifts- och Närhälsan vårdval, Detaljbudget 12(22)

13 kompetensväxling: patientnytta, bidra till god kompetensförsörjning, kostnadseffektivitet, karriärutveckling, frigöra kapacitet för svårrekryterade yrkesgrupper samt ny metod/teknik skapar behovet. Nedan beskrivs ett antal olika exempel på uppgiftsväxling, som är under start, pågående projekt eller under spridning i Närhälsan. Det är uppgifter som framför allt traditionellt åvilat läkare och distriktssköterskor. Uppgiftsväxlingen sker mellan yrkeskategorier som genererar helt olika personalkostnader, vilket förtätar personalgruppen utan att kostnaderna ökat. Sjuksköterske-/distriktssköterskeuppgifter är identifierade och som kan växlas över till undersköterskor. Fortbildningsinsats för undersköterskorna fortsätter Utgångspunkt från det teamarbete som finna på vårdcentralen/mottagningen kring fördelningen av arbetsuppgifter. Administrativa processer kartläggs som idag utförs av läkare pågår med syfte att hitta uppgifter som kan effektiviseras och uppgiftsväxlas till annan profession. Öka tillgängligheten i telefonen genom att slussa inkommande samtal som inte kräver medicinsk bedömning till annan profession än sjuksköterska. Undersköterska på drop-in mottagning i Lättakuten som triage istället för sköterska. Sköterska gör inte smittspårning utan har växlat över uppgiften till undersköterska eller biomedicinsk analytiker. Sjukskrivning: vid sjukskrivning mer än en månad bevakar sekreterare och lägger in telefontid, bokar upp till läkare istället för att läkaren själv och sekreterare skickar ut "bipacksedeln". Sjukskrivning dag 1-14 av sjuksköterska istället för läkare prövas i projekt tillsammans med en kommun som stor arbetsgivare. Distriktssköterska tar uppföljning mellan besök och uppföljning på kroniker istället för läkare. Psykolog/kurator tar första bedömningssamtal - direkttriagering till dem istället för läkare först. Hypertonisköterska tar okomplicerade besök istället för läkarna. Undersköterska tar hand om kvalitetsindikatorer. Remisshantering tar undersköterska när läkare bedömt remisserna först. Undersköterska är diplomerad rökavvänjare istället för sjuksköterska. Undersköterska tar blodtrycksmottagning. Använder personal som tolk. Låter patienter boka på webbtidboken istället för att vi bokar åt dem. Dietister sköter numera förskrivning av nutritionsprodukter. Undersköterska går "som parhäst" med läkare på akutpatienter och gör allt "som inte läkaren måste göra" för administrativ avlastning (förbereder patienten, gör omläggningar, tar prover och förbereder vissa underlag för läkare i stället för sjuksköterska). Fysioterapeuter tar vissa akutpatienter direkt istället för läkare. Vi arbetar med våra intygsflöden för att ge bästa möjliga service till beställaren som ofta är en läkare på vårdcentral. Ett exempel är körförmågebedömning. Fysioterapeut remittera patient till röntgen och bedömer svaret istället för läkare. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 13(22)

14 Utveckla arbetsgivarvarumärket Åtgärder som pågår för att stärka arbetsgivarvarumärket: Varumärkesplattformen Närhälsans kärnvärden finns med i styrande dokument som affärsplanen samt i hela rekryteringsprocessen. Närhälsans serviceguide, strategin för att för alla medarbetare konkretisera hur vi i alla möten agerar för att upplevas som pålitliga, omtänksamma och nytänkande. Rekrytering och kommunikation samordnad annonsering av läkartjänster, för att synas på rätt ställen och minska kostnaderna för annonsering så har vi en förvaltningsgemensam plan för annonsering i olika media. texter i rekryteringsannonser arbetas successivt om. broschyr med arbetsgivarlöfte och förmåner finns. avgångsintervjuer genomförs med samtliga chefer och läkare. VGRs avgångenkät skickas till alla månadsanställda som slutar med start januari goda exempel på lyckat utvecklingsarbete publiceras löpande på intranätet och ibland i andra kanaler t ex LinkedIn. Intervjuer med medarbetare publiceras för att sprida inspiration. förvaltningsgemensam kommunikation genom ett strukturerat stöd till chefer, chefsbrev och arbetsplatsinformation. Syftet är att skapa engagemang att nå målen i affärsplanen samt att minska avståndet mellan förvaltningsledning och medarbetare. Primärvårdsdirektören och förvaltningsledningen bloggar. medarbetarsida på internnätet har skapats för att öka samhörighetskänslan dit våra medarbetare kan skicka in olika typer av lättsammare information. Arbetsmiljö och kvalitet minst 10 dagars fortbildning per år för specialistläkare. ST-strategi, en förvaltningsgemensamt förhållningssätt och aktiviteter för våra blivande och nuvarande ST-läkare. kollegialt utbyte, en strategi för att säkra att professionella möten och kunskapsöverföring genomförs på ett kvalitetssäkrat sätt. strategiskt ledarskap, en strategi för att säkra att den medicinska och den administrativa ledningsorganisationen krokat arm och samarbetar kring kvalitetsutvecklingen av vården Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 6,2% under Aktiviteter: Resultatet från medarbetarundersökningen ska tas omhand och följas upp på ett strukturerat sätt. Säkerställa att alla chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete. Erbjuda chefer fördjupade kunskaper inom arbetsmiljöområdet. Rutin för omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa. Rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen. Aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna. Uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 14(22)

15 Start samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro. Uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabiliteringsplan minst tre gånger per år Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi tydliggör ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Chefers organisatoriska förutsättningar är en viktig del och arbete har genomförts för att nå normtalet medarbetare per chef. Vi bygger kring cheferna med teamledare, lokal ledningsgrupp och i vissa angelägna fall har vi infört ett fjärde chefsled i form av enhetschef knutet till en vårdcentral. Inom primärvårdsområde rehab är normtalet i stort sett uppnått. Normtalet behöver följas upp kontinuerligt. Medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen samt i avgångsenkäten. Aktiviteter: God introduktion till nya chefer. Chefsutvecklingsprogram NyChef samt NyChef Extra. Handledning för chefer individuellt eller i grupp. Kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer genom testning och djupintervjuer. Utvecklingsprogram för teamledare. Möjlighet till utbildning i affärsmannaskap genom "Förnuft och känsla" Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och utveckla det hälsofrämjande arbetet Vi utvecklar ständigt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Närhälsan har infört regionens guide för hälsa och arbetsmiljö och anpassat vissa delar till Närhälsans förutsättningar. Utbildning genomförs för att chefer och skyddsombud ska få ökade kunskaper kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå. Nyttjandegraden på friskvårdsbidraget följs upp. Stöd för chefer att på arbetsplatsträff tydliggöra att kränkande särbehandling inte tolereras inom Närhälsan. Påbyggnadsutbildningar anordnas inom arbetsmiljöområdet vid behov inom områden som mänskliga reaktioner vid förändring samt tidiga signaler. Alla chefer kommer att få utbildning inom området rehabilitering under Utveckla och erbjuda moderna anställningsformer samt pröva arbetstidsmodeller Närhälsan är angelägen om att uppfattas som en modern arbetsgivare och använder de anställningsformer som anges i Lagen om anställningsskydd. Flertalet av våra arbetsplatser arbetar dagtid vilket medför att möjligheten till alternativa arbetstidsmodeller begränsas. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 15(22)

16 3 Ekonomiska förutsättningar Ekonomistyrning Närhälsans ekonomiska mål är att ha en ekonomi som medger utveckling både på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Detta mål ställer krav på balans mellan de olika perspektiven i affärsplanen, det vill säga kund, verksamhet, personal och ekonomi. Utveckling av verksamheten krävs för att ha en god ekonomi. Ekonomi är en spegling av förutsättningar inom de övriga perspektiven. Åtgärder: Handlingsplaner prognos 2017 och budget 2018 Alla enheter med prognostiserat underskott 2017 eller budgeterat underskott 2018 har krav på sig att ta fram, alternativt revidera, en handlingsplan. Den kommer att följas upp löpande under Controllingrunda Förvaltningsledningen kommer att ha en "controllingrunda" med samtliga områden. Då avhandlas bland annat resultat 2017, prognos 2018 och framåt samt handlingsplaner enligt ovan för aktuella vårdcentraler Fördjupad controllingrunda Förvaltningsledningen kommer att ha en fördjupad controllingrunda med de verksamheter som har sämst ekonomi baserat på aktuell prognos och budget Fokus kommer att vara upprättade handlingsplaner, konkreta planerade aktiviteter med beräknad effekt och tidplan. Strukturella förändringar Kontinuerligt genomförs en värdering utifrån konkurrenssituation, rekryteringsmöjligheter och befolkningsutveckling för att avgöra var våra enheter ska vara etablerade. Under de senaste åren har flera vårdcentraler stängts eller på annat sätt avyttrats. Om förutsättningar skulle bli sådana för enskild verksamhet, att förvaltningen inte ser någon annan utväg, kan det bli aktuellt med ytterligare stängningar. I dagsläget finns inga sådana planer. Konkurrensmässiga förutsättningar Som egen-regi verksamhet inom vårdvalet har vi merkostnader som innebär inskränkningar vad gäller konkurrensneutraliteten. Exempel på detta är merkostnader för att vi är en myndighet med höga krav på ärendehantering, högre kostnader för facklig tid, krav på följsamhet att använda regioninterna serviceleverantörer med mera har vi betalat 3,3 mnkr kronor till vår ägare avseende IT-tjänster som Regionen tillhandahåller de privata vårdgivarna som en fri nyttighet. 3.1 Ekonomiskt resultat Krav- och kvalitetsbok 2018 Vårdcentral Krav-och kvalitetsboken för 2018 innehåller betydande förändringar i ersättningssystemet jämfört med Förändringarna i (Krav- och kvalitetsboken (KoK-boken) 2018 för Närhälsan vårdval vårdcentraler innebär oförändrade ekonomiska förutsättningar om man tar hänsyn till bedömd utveckling av både intäkter och kostnader. Viktigare förändringar inför 2018, vad gäller ersättning och kostnadsansvar: Viktlistan ålder och kön. En ny viktlista för ålder och kön har presenterats inför Den Närhälsan vårdval, Detaljbudget 16(22)

17 innebär att antalet poäng för ålder och kön minskar. Ersättning i samtliga delar i ersättningsmodellen som multipliceras med dessa poäng har därför justerats. Ersättningen för geografi och socioekonomi innebär en nolluppräkning för Närhälsan som helhet. Ökad ersättning på 2,8 % vilket motsvarar indexuppräkning på kostnader. Det finns stora variationer mellan olika områden och vårdcentraler. Den nya viktlistan innebär att de ekonomiska förutsättningarna förändras kraftigt för många vårdcentraler. För flera av våra vårdcentraler kommer 2018 att innebära stora anpassningar av verksamheten och i vissa fall även strukturella åtgärder. Särskilt ersättning för utökat öppethållande: Förändring, extra ersättning utgår till vårdcentral för öppethållande över 50 timmar/vecka. Vårdcentralen kan vara öppen för besök eller ha digitalt öppet. Särskild ersättning för mobil hemsjukvårdsläkare: Till vårdcentraler som har mobil hemsjukvårdsläkare enligt uppdrag. Familjecentrerat arbetssätt: Förändring, anpassat till vårdvalet med två olika sätt att organisera familjecentrerat arbetssätt, familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. Särskild ersättning för extern mellanliggande provtagning: Ersättning utgår när vårdcentralen utfört mellanliggande provtagning enligt ordination från sjukhus och registrerat detta enligt anvisning på vårdgivarwebben. Ersättning utgår med 250 kronor per extern mellanliggande provtagning. Särskild ersättning för PTP-psykolog: Förändring, stärka förutsättningarna för PTP, praktisk tjänstgöring för psykologer, för att på sikt öka tillgången till psykologer inom primärvården. Ersättning på 35 tkr per månad och heltidsanställd PTP-psykolog, samt ytterligare 10 tkr vid placering inom de områden som omfattas av extra stöd. Särskild ersättning för uträttande av samordnad individuell plan (SIP): Ersättning utgår med 1500 kr per upprättad SIP. Löneuppräkning beräknas till 2,5 %. Social avgift ändras från 44,50 % till 45,80 %, effekt 20 mnkr. Det sker även en höjning av OB-ersättning avseende natt- och helgtillägg. Övriga kostnader förväntas öka med 2,5 %. (lab och röntgen 2%, läkemedel 5%) De flesta av de nya ersättningarna som finns beskrivna ovan är även förknippade med merkostnader. Jourer: Vi har en finansiell utmaning avseende våra jourer på grund av utebliven ersättning i vårdvalet för flertalet av våra mindre jourcentraler på grund av regionens tolkning av befolkningsunderlag. Rehab Krav- och kvalitetsboken för 2018 innehåller följande förändringar i ersättningssystemet: Förändringar KoK-boken Rehab 2018 I KoK-boken Rehab 2018 är ersättningen höjd till 438 kronor per poäng (2017, 429 kronor per poäng). Ingen förändring av kontaktpoängen mellan KoK Rehab 2017 och Närhälsan vårdval, Detaljbudget 17(22)

18 Statliga ersättningar kan medföra att målrelaterad ersättning för kvalitet utformas enligt andra principer än de nu gällande. Eftersom avtal på statlig nivå sällan tecknas långt före ikraftträdande förmedlas dessa villkor i nyhetsbrev eller på Västra Götalandsregionens webbplats. Uppräkningen med 2,1 % täcker inte ökade personalkostnader Det saknas 3,1 mnkr mot den uppräkning Rehab har i budget Under 2018 startar fyra nya rehabenheter i Svenljunga, Sollebrunn, Ljungskile och Borås Södra Torget. Flera enheter kommer att utöka verksamheten med mottagningar utanför enheten (MUR). Avkastningskrav Närhälsan har 2018 en finansiell utmaning i form av ett finansiellt avkastningskrav till ägaren på 25 mnkr. Ekonomiskt resultat Närhälsan vårdvalsverksamhet Intäkter De totala intäkterna har en budget 2018 som är drygt 200 mnkr högre än prognos Skillnaden är främst en konsekvens av indexuppräkning samt nya ersättningar/åtaganden i KoK-boken för 2018 för vårdcentraler och rehab. Personalkostnader Budget för personalkostnad (egen + bemanningsföretag) är 5,7 % (161 mnkr) högre än prognos för Ökningen är en effekt av en förväntad löneökning på 2,5 %, höjning av sociala avgifter och OB, utökat uppdrag, nya utbudspunkter samt en förväntan av att kunna bemanna vakanser. Läkemedel Budgeten 2018 är ca 25 mnkr högre än budget Detta främst till följd av införande av nya dyrare läkemedel. Lokalkostnader Budgeten för 2018 är 3,1 % högre, (knappt 9 mnkr), jämfört med budget Avkastningskrav För 2018 har ägaren ett avkastningskrav gentemot vårdvalsverksamheten på 25 mnkr. Resultat 2018 Det budgeterade resultatet för 2018 är +5 mnkr, varav Rehab har ett budgeterat resultat på +3 mnkr och vårdcentralerna +2 mnkr. Det budgeterade resultatet före avkastningskravet uppgår till 30 mnkr. Närhälsan har ett antal enheter som har ett budgeterat underskott. För vissa av dem kommer 2018 att innebära stora anpassningar av verksamheten. Närhälsan Primärvårdsstyrelsen Budget 2017 Prognos Budget 2018 mnkr Regionintäkter 4 028, , ,9 Övr intäkter 391,1 437,8 367,9 Summa intäkter 4 419, , ,8 Personal , , ,3 Bemanningsföretag -160,7-240,0-162,5 Läkemedel -616,8-624,0-641,3 Medicinsk service -260,4-257,2-260,9 Lokalkostnader -282,5-275,7-291,3 Närhälsan vårdval, Detaljbudget 18(22)

19 Närhälsan Primärvårdsstyrelsen Budget 2017 Prognos Budget 2018 Övriga kostnader -433,9-450,1-473,4 Avskrivningar -11,4-12,1-12,2 Summa kostnader , , ,8 Finansiella poster -2,1-2,4-1,9 Resultat före 28,0 40,0 30,0 avkastningskrav Avkastningskrav -25,0-25,0-25,0 Resultat 3,0 15,0 5, Sammanställd detaljbudget Utförare hälso- och sjukvård (SD02) Resultatbudget (mnkr) Budget 1712 Prognos 1708 Budget 1812 Såld vård internt 4 015, , ,7 Såld vård externt 12,5 6,5 3,2 Patientavgifter 185,4 195,0 187,8 Driftbidrag från nämnd inom 0,0 0,0 0,0 regionen Övriga erhållna bidrag 63,6 93,1 50,7 Försäljning av tjänster 98,1 92,7 72,1 Hyresintäkter 4,7 9,5 4,2 Försäljning av material och 0,1 4,5 4,8 varor Övriga intäkter 39,2 58,2 48,2 Verksamheten intäkter 4 419, , ,8 Personalkostnader, inkl. inhyrd , , ,7 personal Köpt vård -58,1-58,1-58,4 Läkemedel -612,4-624,0-640,4 Verksamhetsanknutna tjänster -303,9-308,5-318,5 Övriga tjänster, inkl -156,2-114,0-165,4 konsultkostnader Material och varor, inkl -89,8-119,6-95,5 förbrukningsmtrl Lokal- och energikostnader -282,5-280,2-291,0 Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -12,1-12,1-12,2 Övriga kostnader -90,1-102,7-97,7 Verksamhetens kostnader , , ,8 Finansiella intäkter/kostnader -2,1-2,4-1,9 Bidrag, speciella beslut över -25,0-25,0-25,0 budget Resultat 3,0 15,0 5,0 3.2 Eget kapital och obeskattade reserver Det ingående egna kapitalet för 2018 beräknas vara 355 mnkr. Det motsvarar en ekonomisk reserv för tre veckors kostnader/utbetalningar. Det budgeterade resultat för 2018 är 5 mnkr, vilket ger ett beräknat utgående eget kapital på 360 mnkr. Eget kapital (mnkr) IB 1/ Närhälsan vårdval (Primärvårdsstyrelsen) Prognos 2017(augusti) Budget 2018 UB 31/ ,0 15,0 5,0 360,0 Förvaltningen måste ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form Närhälsan vårdval, Detaljbudget 19(22)

20 av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i Krav- och kvalitetsboken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar. Under 2018 sker t ex fortsatt satsning på läkarrekrytering, ehälsa och Forskning och utveckling. 3.3 Investeringar Investeringsbehovet för vårdvalsverksamheten bedöms 2018 uppgå till 32 mnkr för medicinteknisk utrustning och inventarier. Det kommer under 2018 vara fortsatt hög takt på ny- och ombyggnadsprojekten. Detta innebär att planerade investeringar i de flesta fall avser investering i ny inredning och utrustning samt lås och larm i samband med projekten. Vidare pågår en kontinuerlig reinvestering av medicinteknisk utrustning på vårdcentralerna. Under perioden planeras för nya utbudspunkter inom Rehab, vilket innebär nyinvestering i utrustning. En ombyggnad av Skene sjukhus planeras och denna kommer att innebära ett större investeringsbehov som huvudsakligen avser Principen för förvaltningen är att verksamheten kan investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten för avskrivning- och driftskostnader samt via hyra. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 20(22)

21 4 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Enligt Närhälsans affärsplan är visionen tillsammans med hela VGR, "Det goda livet", vår verksamhetsidé "Utveckla en primärvård i världsklass", samt att kärnvärden "omtänksamhet, pålitlighet och nytänkande" skall genomsyra det vardagliga arbetet. Närhälsans som helhet inför ett antal utmaningar där den största är att vända avlistningstrenden; antal listade på Närhälsans vårdcentraler har minskat varje år sedan 2012 då Närhälsan bildades. Omställningen av hälso- och sjukvården i VGR, med delområdena Nära vård, Digitaliserade vårdtjänster, Koncentration och Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling förväntas i grunden förändra ledningssystem, arbetsätt och företagskultur, inte bara i Närhälsan, utan i samtliga verksamheter i VGR. Detta är en process som startade i år och som kommer fördjupas Primärvården förväntas få ett kraftigt utökat uppdrag, utökade resurser, och konkreta uppdrag för att skapa den nära vården, vilket är det nya begreppet för basen för hela hälso- och sjukvården.. Marknads- och etableringsplanen för , med ett mål om 60 % av marknaden år 2022, ställer höga krav på våra erbjudanden till befolkningen, men också att vi tillsammans med invånarna, utvecklar en vård på invånarnas villkor med hög medicinsk kvalitet. Detta ställer fortsatt särskilt höga krav på Närhälsans affärsmässighet, vår organisation, vårt ledarskap, vårt invånarfokus och att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för våra medarbetare att göra ett gott arbete. Utmaningar Hälso- och sjukvård Leva upp till verksamhetsidén utveckla en primärvård i världsklass. Befolkningsutvecklingen i Sverige och VGR där antalet 65+ förväntas kraftigt öka och antalet 80+ öka med hela 50% fram till Omställningen av Hälso- och sjukvården i VGR och nationellt, med fokus Nära vård, Koncentration, Digitaliserade vårdtjänster och Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, samtidigt som introduktionen av en sammanhållen vårdinformationsmiljö fram till Marknads-& Etableringsstrategin ; Stoppa listningstappet, förbättra Närhälsans varumärke, och nå en marknadsandel om minst 60 % år Snabbt utveckla digitaliserade vårdtjänster utifrån ett invånarperspektiv och samtidigt förbättra den medicinska kvaliteten för våra invånare med kroniska sjukdomar. Samverkan med kommuner/stadsdelsnämnder, sjukhus och Närhälsan för en sömlös vård, så kallad SIP, från 1 januari Ökande kostnader för läkemedel, lab och bilddiagnostik Öka antalet av specialister i allmänmedicin. Fördubbla antalet ST-läkare i allmänmedicin 2008 påtalades i SOU 2008:7 att en stark klinisk forskning är förutsättningen för en evidensbaserad och kunskapsstyrd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och att de kliniska forskarnas arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer vården till del och att viktiga problem därifrån förs in i forskningen. Sträva efter FoU-satsningar från VGR på primärvård motsvarande den andel som primärvården utgör av VGR totala hälso- och sjukvårdsbudget, dvs motsvarande 150 Mkr. Utmaningar digitalisering Digitalisering av vården är en självklar och nödvändig förändring av hela hälso- och sjukvårdens arbetssätt där vi för närvarande ligger långt efter de flesta branscher i samhället. I Sverige sker Närhälsan vårdval, Detaljbudget 21(22)