Belöningssystem, strategi och motivation

Transkript

1 Belöningssystem, strategi och motivation -En fallstudie gjord på Visma Spcs Författare: Alexander Roth, Felix Nilsson, Mikael Jernmo Handledare: Anders Jerreling Examinator: Petter Boye Termin: VT-15 Ämne: Företagsekonomi Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2FE20E 1

2 Sammanfattning Titel: Belöningssystem, strategi och motivation: En fallstudie gjord på Visma Spcs Författare: Felix Nilsson, Alexander Roth och Mikael Jernmo Handledare: Anders Jerreling Examinator: Petter Boye Institution: Linnéuniversitetet i Växjö, Ekonomihögskolan Nivå: Kandidatuppsats 15 hp Bakgrund: Alla företag har uppsatta strategier och mål som de strävar efter att uppnå. För att lyckas med detta krävs det att anställda är motiverade och villiga att arbeta i en riktning som företaget anser önskvärt, och därmed skapa målkongruens. Belöningssystem konstrueras av företag i hopp om att skapa detta önskvärda beteende hos de anställda. Utformningen av systemet ställer dock höga krav på företagen, då belöningssystemet bör vara anpassat till företagets strategier och mål, samt de anställdas motivationsfaktorer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara ett företags belöningssystem. Detta för att undersöka om belöningssystemets utformning överensstämmer med företagets strategier och mål, samt de anställdas motivationsfaktorer. Finns det bristande överensstämmelser kommer utvecklingsmöjligheter för belöningssystemet att presenteras. Metod: Uppsatsen grundar sig i en fallstudie som utförts på Visma Spcs i Växjö. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod, där den empiriska materialinsamlingen främst samlats genom kvalitativa intervjuer. Slutsats: Studien visar på att belöningssystemet är väl anpassat till företagets strategier, där de anställda är väl motiverade. Däremot finns det inte några indikationer på att de anställdas goda motivation beror på de belöningar som företaget erbjuder. Nyckelord belöningssystem, strategi, motivation, mål, målkongruens, belöning, motivationsfaktorer

3 Abstract Title: Reward system, strategy and motivation: A case study based on Visma Spcs Authors: Felix Nilsson, Alexander Roth and Mikael Jernmo Supervisor: Anders Jerreling Examiner: Petter Boye Institute: School of Economics, Linnaeus University, Växjö Level: Bachelor thesis 15 hp. Background: All companies have strategies and goals they would like to achieve. To be able to succeed with the goals you need motivated employees that are willing to work in line with the company s desirable behavior, and by doing so achieving goal congruence. Reward system are constructed by businesses in hopes to create this goal congruence between the employees and the company. The configuration of this system is a complex process, in which the company need to take both the goals and strategies combined with the employees motivational factors in consideration. Purpose: The purpose of the essay is describing and explaining how a company s reward system is structured. Furthermore the goal is after doing this to examine if the reward system configuration is in line with the strategies and goals, and the employees motivational factors. If there are flaws discovered with the reward system we will present suggestions for development of this system. Method: The essay is based upon a case study performed on Visma Spcs in Växjö. The study has been carried out using qualitative research, where the empirical data collection mainly has been gathered through qualitative interviews. Conclusion: The case study provides enough information to determine that the reward system is well adapted to the company s strategies, and have well motivated employees. There is however indications that the employees motivational factors don t conform with the rewards that the company provides for its employees. Key words reward system, strategy, motivation, goal, goal congruence, reward, motivation factors

4 Tack Ett stort tack riktas till fallföretaget Visma Spcs i Växjö och alla de respondenter som ställt upp på intervjuer. Framförallt ett stor tack till Anna Westin som varit kontaktpersonen på Visma Spcs och även arrangerat intervjuerna för oss. Utan er hade uppsatsen varit omöjlig att genomföra. Vi vill även tacka handledaren Anders Jerreling för ovärderlig vägledning under arbetets gång. Du har gett oss feed-back och nya infallsvinklar på de problem som uppstått. Handelningsmötena har varit väldigt betydelsefulla för oss, tack. Till sist vill vi rikta ett tack till examinatorn Petter Boyé samt opponenterna som under seminarietillfällena gett oss konstruktiv kritik, vilken har hjälpt oss under uppsatsens gång. Växjö, 28 maj 2015 Felix Nilsson Alexander Roth Mikael Jernmo

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE DISPOSITION METOD FORSKNINGSANSATS FORSKNINGSDESIGN Val av forskningsdesign VAL AV FALLFÖRETAG DATAINSAMLINGSMETOD Empirisk datainsamlingsmetod Val av respondent Genomförande av intervjuerna Teoretisk materialinsamling KVALITETSMÅTT Begreppsvaliditet Intern validitet (Tillförlitlighet) Extern validitet (Överförbarhet) Reliabilitet (Pålitlighet) METOD- OCH KÄLLKRITIK Källkritik Metodkritik ETISKA ÖVERVÄGANDE TEORI STRATEGI OCH MÅL Företagsnivå och affärsnivå Konkurrensfördelar Struktur BELÖNINGSSYSTEM Syfte Belöningssystemets grunder Former av belöningar... 22

6 3.3 AGENTTEORIN MOTIVATION Motivation Crowding Theory MÅLKONGRUENS Koncernnivå Affärsenhetsnivå Konkurrensfördelar TEORETISK SAMMANSTÄLLNING EMPIRI FÖRETAGSBESKRIVNING AV VISMA SPCS Organisation Marknadsposition Struktur BELÖNINGSSYSTEM Syfte och mål Belöningssystemets grunder Former av belöningar INTERVJUER MED DE ANSTÄLLDA Sammanfattning intervjuer anställda ANALYS STRATEGISK POSITIONERING Konkurrensfördelar Koncernnivå Affärsenhetsnivå Struktur BELÖNINGSSYSTEM Belöningssystemets syfte Belöningssystemets grunder MOTIVATION MÅLKONGRUENS Koncernnivå Enhetsnivå Konkurrensfördelar SLUTSATS TEORETISKA OCH PRAKTISKA IMPLIKATIONER

7 6.1.1 Teoretiska implikationer Praktiska Implikationer FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER KÄLLFÖRTECKNING SKRIFTLIGA KÄLLOR MUNTLIGA KÄLLOR BILAGA 1, INTERVJUMALL ANNA WESTIN BILAGA 2, INTERVJUMALL ANSTÄLLDA BILAGA 3, SAMMANFATTNING INTERVJUER ANSTÄLLDA... 64

8 1 Inledning Inledningen beskriver uppsatsens valda ämne i en problembakgrund, -diskussion som sedan mynnar ut i en problemformulering och syfte. Därefter presenteras dispositionen för uppsatsen. 1.1 Bakgrund I det ständigt föränderliga samhälle vi befinner oss i fokuserar företag alltmer på utveckling och innovation. Vilket innebär att anställdas idéer och kunskap blir allt viktigare. Enligt Fulmer & Ployhart (2014) ses anställda därför ofta som företagets viktigaste resurs. De menar att nyckeln till framgång helt beror på det humankapital som organisationen disponerar. Att få de anställdas- och företagets mål att överensstämma, och därmed skapa målkongruens är en viktig faktor för organisationer (Arvidsson, 2005). Anthony et al. (2014) nämner belöningssystem som en åtgärd för att motivera och behålla anställda inom ett företag, men även för att få de anställda att samarbeta och arbeta i linje med företagets strategier och mål. Vidare förklaras att belöningssystem ofta varierar mellan olika företag beroende på uppsatta strategier och mål. Genom att belöna anställda efter uppnådda mål är det större sannolikhet enligt Arvidsson (2005) att de anställda motiveras och blir målkongruenta med företagets målsättningar. När belöningar och belöningssystem kommer på tal tänker förmodligen de flesta på monetära belöningar i form av lön. Belöningar kan vara mycket mer än enbart en bonus som ges vid bra genomfört arbete eller vid uppnådda mål (Arvidsson, 2005). Det kan vara resor, personlig utveckling, förmåner av olika slag eller något så enkelt som uppskattning. Dessa belöningar benämns som icke-monetära belöningar (Olve & Samuelson, 2008). Vad som motiverar individer bäst är forskare oense om. Hammerman & Mohnen (2014) förespråkar användningen av monetära belöningar framför icke-monetära belöningar, vilket var resultatet av deras undersökning. Anthony et al. (2014) förespråkar istället en kombination av monetära och icke-monetära 1

9 belöningar. Hur ett belöningssystem ska vara utformat är ingen självklarhet, utan bör variera utifrån varje specifikt företag för att motivera och skapa målkongruens mellan företaget och dess anställda. 1.2 Problemdiskussion Belöningssystem är ett omdiskuterat ämne som behandlas av många forskare och författare i litteratur såväl som akademiska tidskrifter. Det finns forskare som förespråkar användandet av välutvecklade belöningssystem som innefattar belöningar utöver den fasta lönen, men även dem som är mindre positiva till detta. Anthony et al. (2014) anser att belöningssystem är det mest omtalade ämnet inom företagsstyrning, där det får uppmärksamhet från såväl forskare som media. Genom att använda belöningssystem mer aktivt avser företag att motivera anställda att arbeta effektivt, behålla kunskapen hos de anställda inom företaget samt skapa målkongruens där ledningen och de anställda arbetar mot samma mål (Olve & Samuelson, 2008). Utöver fördelarna ett belöningssystem kan generera finns det även vissa problem. Anthony et al. (2014) menar att mål som belöningssystemet grundar sig på inte ska vara för svåra och samtidigt inte för lätta att uppnå. För svåra mål kan skapa omotiverade medarbetare där de ger upp, och för lätta mål kan göra att de anställda inte arbetar mer än nödvändigt. Ett annat problemområde är om de anställda inte har möjlighet att påverka företagets uppsatta mål, vilket istället skulle minska motivationen för de anställda (Olve & Samuelson, 2008). Att konstruera belöningssystem är som tidigare nämnt en komplex process, där belöningssystemets utformning måste ta hänsyn till de anställdas motivationsfaktorer såväl som företagets strategier och målsättningar (Anthony et al. 2014). Eftersom dessa två faktorer är viktiga delar att anpassa belöningssystemet utefter, för att få önskvärd effekt (Arvidsson, 2005). Intressant är därför att undersöka hur ett företags utformade belöningssystem förhåller sig till både dess strategier och mål, men även de anställdas motivationsfaktorer. Detta leder fram till uppsatsens problemformulering och syfte, som lyder: 2

10 1.3 Problemformulering Hur är företagets belöningssystem utformat? Och hur väl anpassat är det till företagets strategier och mål, samt de anställdas motivationsfaktorer? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara ett företags belöningssystem. Detta för att undersöka om belöningssystemets utformning överensstämmer med företagets strategier och mål, samt de anställdas motivationsfaktorer. Finns det bristande överensstämmelse kommer utvecklingsmöjligheter för belöningssystemet att presenteras. 1.5 Disposition Metod: Presentation av tillvägagångssättet för uppsatsen. Där val av forskningsmetoder och fallföretag presenteras och även hur teoretiskt- och empiriskt material samlats in. Detta för att redogöra hur problemformuleringen och syftet för uppsatsen kommer att besvaras. Teori: I avsnittet presenteras de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen. Vilka utgör den teoretiska grund som använts för att besvara problemformuleringen och därmed uppsatsens syfte. Empiri: Presentation av det insamlade empiriska data, där en beskrivning av företaget och dess belöningssystem genomfördes. Även en sammanställning av de genomförda intervjuerna presenteras. Analys: En sammankoppling mellan det teoretiska och empiriska materialet. Där företagets strategier och belöningssystem analyseras, för att sedan jämföras. Även en jämförelse mellan belöningssystemet och anställda motivationsfaktorer genomfördes. Slutsats: Här besvaras uppsatsens problemformulering och syfte utifrån genomförd analys, där eventuella utvecklingsmöjligheter för belöningssystemet presenteras. Även en diskussion kring fortsatt forskning inom ämnet genomfördes. 3

11 2 Metod Metodavsnittet presenterar tillvägagångssättet för studien samt redogör för vilka forskningsmetoder som valt att användas. Utöver detta kommer valen som gjorts gällande bestämmande av fallföretag, materialinsamling och respondenter att presenteras. Slutligen presenteras etiska överväganden och kritik till de valda metoderna och källorna. 2.1 Val av metod En metod är enligt Holme & Solvang (1997) ett verktyg, ett sätt att lösa problem och komma fram till ny kunskap. För att en metod ska användas i en forskningsstudie krävs de enligt författarna att vissa kriterier uppfylls. De nämner bland annat att resultatet ska vara presenterat på ett sådant vis att andra ska ha möjligheten att kontrollera det, och att det ska möjliggöra framtida forskning inom ämnet. De nämner även att den gjorda forskningen ska överensstämma med verkligheten som undersöks. Enligt Bryman & Bell (2011) finns det inom företagsekonomisk forskning två primära forskningsmetoder att tillämpa sig utav - kvalitativ och kvantitativ. Det kvalitativa tillvägagångssättet innebär att tonvikten läggs på ord, där tolkning och förståelse är i fokus. Denna forskningsmetod utgår ofta ifrån ett induktivt angreppsätt. Vid en kvantitativ forskningsmetod studeras istället kvantifiering av siffror vid materialinsamling och analys av empiriskt material. Den kvantitativa metoden utgår ofta ifrån ett deduktivt angreppssätt. Uppsatsen grundade sig i en kvalitativ forskningsmetod där empiriskt material främst samlats in via ett flertal intervjuer. Detta eftersom tolkning och förståelse av intervjurespondenternas tankar, åsikter och personliga uttryck låg i fokus. Den kvalitativa forskningsmetoden anses enligt Jacobsen (2002) som mest flexibel, då den enklast kan utforma insamlad data utefter den verklighet som forskningsobjektet förhåller sig till. Syftet med uppsatsen var också att få djupare kunskap och bredd kring det valda ämnet. Jacobson (2002) förespråkar i en sådan situation flexibilitet vid datainsamlingen, vilket uppnås vid kvalitativa interjuver. 4

12 2.2 Forskningsansats Ett vetenskapligt angreppssätt är hur teori och empiri förhåller sig till varandra vid en forskningsstudie (Holme & Solvang, 1997). Bryman & Bell (2011) nämner två angreppssätt - deduktion och induktion, som är de två huvudsakliga sätten vid studier av förhållandet. Vid ett deduktivt angreppsätt utgår forskningen från teoretiska överväganden och en eller flera hypoteser härleds. Där efter testas dessa med hjälp av empiriska studier för att förkastas eller bekräftas. Genom de empiriska undersökningarna stärks eller försvagas också tilltron till de valda teoretiska utgångspunkterna. Det induktiva angreppsättet kan ses som motsatsen till det deduktiva, där teorin härleds utifrån resultatet av en forskningsstudie. Det innebär att slutsatser dras utifrån observationer, vilket grovt uttryckt innebär att det induktiva angreppsättet utgår från empiriska studier vid skapandet av teori. Enligt Patel & Davidson (2011) finns det en kombination av dessa två angreppsätt som benämns abduktion. Forskaren formulerar inledningsvis hypoteser utifrån ett enskilt fall, det vill säga ett förslag till teoretiskt djupstruktur, vilket är ett induktivt angreppsätt. Andra steget är ett deduktivt angreppsätt där forskaren testar hypoteserna på nya fall. Fördelen med abduktion är att forskningen inte strikt blir låst i ett induktivteller deduktivt angreppssätt. Alvesson & Sköldberg (2007) förklarar att en fallstudie ofta bygger på angreppsättet abduktion, eftersom tidigare kunskap påverkar studien inom det valda ämnet. I forskningsstudien tillämpades ett abduktivt synsätt, där insamlad teorier och empiriskt material behandlas och bearbetats parallellt. Valet av angreppssätt hänförs till att studien grundade sig i materialinsamling genom kvalitativa intervjuer. Hög grad av varierande svar gav upphov till olika följdfrågor, som förändrade synen på syftet med studien. Detta innebar att teori parallellt med empiri skapade nya perspektiv och angreppssätt gällande studien, och omformuleringar av problemformuleringen. Följden av detta var att de teoretiska utgångspunkterna förändrades i takt med att intervjuerna genomfördes. 5

13 2.3 Forskningsdesign En forskningsdesign utgör ramverket för hur forskaren samlar in och analyserar data. Designen kan ses som en struktur som styr och vägleder forskaren hur metoden ska användas, och även hur informationen som framkommer ska tolkas (Patel & Davidson, 2011). En forskningsdesign innehåller flera möjliga forskningsmetoder, som är olika tekniker för insamling av data (Bryman & Bell, 2011; Patel & Davidson, 2011). Bryman & Bell (2011) och Yin (2007) nämner olika former av forskningsdesigner som kan användas vid vetenskaplig forskning: experimentell design, tvärsnittsdesign (surveydesign), fallstudiedesign, longitudinell design(historisk studie) och komparativ design. I forskningsstudien tillämpades en fallstudie som forskningsdesign, som presenteras nedan tillsammans med argumentation för valet Val av forskningsdesign En fallstudie är enligt Patel & Davidson (2011) en undersökning som genomförs på en mindre avgränsad grupp. Fallstudien kan innefatta en person, grupp, organisation eller situation. Den kan även studera mer än ett fall, exempelvis en jämförelse mellan två olika organisationer, som då kallas flerfallstudie. Fallstudier används ofta som forskningsdesign vid forskning kring processer och förändringar. Vid genomförandet av en fallstudie kan intervjuer, enkätundersökningar och observationer användas och kombineras som forskningsmetoder för insamling av empirisk data. Vid valet av forskningsdesign nämner Yin (2007) tre olika betingelser som beskriver vilken designform som är användbar vid en viss situation. Betingelserna är; Hur ser forskningsfrågan ut? Krävs det en kontroll av beteendet? Är det fokus på aktuella händelser? Nedan visas en sammanställning av hur de olika forskningsdesignerna förhåller sig till dessa betingelser(yin 2007, 22): 6

14 Fokus på Krävs aktuella Forskningsdesign Typ av forskningsfråga beteendekontroll? händelser Experiment Hur, Varför? Ja Ja Survey Analys av källor Vilka, Vad, Var, Hur många, Hur mycket? Nej Ja Vilka, Vad, Var, Hur många, Hur mycket? Nej Ja/Nej Historisk studie Hur, Varför? Nej Nej Fallstudie Hur, Varför? Nej Ja Utifrån Yin (2007) sammanställning av forskningsdesignerna gjordes valet att använda fallstudie som forskningsdesign. Detta eftersom uppsatsen studerar en aktuell händelse med en problemformulering av förklarande art (Hur? / Varför?), där beteendet inte kan manipuleras. Med detta givet är det enligt Yin (2007) att föredra en fallstudie som forskningsdesign. En ytterligare faktor till valet av fallstudie var att enbart en organisation och därmed ett fall studerades. Forskningen fokuserades till fallföretagets processer, vilket enligt Patel & Davidson (2011) var ett område där fallstudie ofta var användbart. Författarna nämner också att vid genomförandet av en fallstudie ska forskningen gå på djupet inom ramen för det valda ämnet, vilket gjorts genom att grundligt kartlägga fallföretagets strategier och mål samt belöningssystem. 2.4 Val av fallföretag Företaget som forskningsstudien grundade sig på är Visma Spcs i Växjö, som är inriktat på redovisningsprogrammet Spcs. De arbetar främst med support och försäljning av programmet (Vismaspcs, 2015). Att företaget har sitt säte i Växjö innebar att vi enkelt kunde ta personlig kontakt med företaget och även genomföra flertalet möten där vi samlade och kompletterade det empiriska materialet. Vi fick även vetskapen om att företaget applicerade ett intressant belöningssystem, vilket tillsammans med deras geografiska positionering var huvudanledningen till att Visma Spcs valdes som fallföretag. 7

15 2.5 Datainsamlingsmetod Vid insamling av data nämner Kylén (2004) två olika typer av källor - Primär- och sekundärkälla. En primärkälla beskrivs som en förstahandskälla och är forskarens egen insamling av data genom kvantitativ- eller kvalitativ metod. En sekundärkälla är istället en andrahandskälla som återger vad andra forskare sagt eller skrivit. Primärkällan anses enligt Kylén (2004) som mest tillförlitlig eftersom sekundärkällorna bygger på andras uppgifter. Bryman & Bell (2005) påpekar däremot de många fördelar som finns med användningen av sekundärkällor. Fördelarna de lyfter fram är besparing av tid och pengar samt möjligheten till högkvalitativ information, om ämnet är väl beforskat av skickliga forskare och stora institutioner. I forskningsstudien har endast primärkällor tillämpats vid datainsamling. Anledningen till detta var att vi ansåg det mest tillförlitligt, samt att informationen som samlades var tillräcklig Empirisk datainsamlingsmetod Vid kvalitativ forskning nämner Bryman & Bell (2011) att den viktigaste och vanligaste formen av datainsamling vid kvalitativa studier är intervjuer. Han bortser då ifrån de strukturerade intervjuerna och hänför istället till semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Dessa intervjuformer brukar även uttryckas som kvalitativa intervjuer. Bryman & Bell (2011) nämner enkäter och strukturerade intervjuer som de vanligaste metoderna för datainsamling av empiriskt material vid kvantitativ forskning. Skillnader mellan den standardiserade- och strukturerade intervjuformen och den kvalitativa intervjuformen kan enligt Bryman & Bell (2005) beskrivas som en större frihet vid den sistnämnda. I de kvalitativa intervjuerna är forskaren intresserad av respondenternas egna uppfattningar och synpunkter, där de strukturerade intervjuerna istället främjar besvarandet av frågeställningar och speglar i större utsträckning forskarens intresse. Holme & Solvang (1997, 82) anser att syftet med en kvalitativ metod är att fånga egenarten hos den enskilda enheten och dennes speciella livssituation. Detta hänförs sedan till att datainsamlingen bör formas på ett sätt som liknar ett så nära vardagligt 8

16 samtal som möjligt. Detta efterliknar den kvalitativa intervju som Bryman & Bell (2005) beskriver som en intervjuform med öppna frågor med möjlighet till följdfrågor. Då vi avsåg att utföra en fallstudie med en kvalitativ metod där individers tankar och synpunkter låg i fokus, ansågs en kvalitativ intervju som bäst lämpad för datainsamling av empiriskt material. Vid utformning av en kvalitativ intervju behöver det till skillnad från en strukturerad intervju inte finnas en lista med några specifika frågor som ska besvaras, utan kan enligt Bryman & Bell (2005) endast vara en kort minneslista över områden som intervjun ska täcka. Det viktiga med kvalitativa intervjuer är därför att forskaren får den information som behövs, och att intervjuerna rymmer flexibilitet. Formuleringen av frågeställningarna ska inte vara så specifik att den förhindra alternativa idéer och synsätt som uppstår under intervjun Val av respondent I fallstudien genomfördes åtta stycken intervjuer med anställda på Visma Spcs, varav en med kontaktperson Anna Westin som är personalansvarig och är med i ledningsstaben. Målet var att genomföra minst tio stycken intervjuer, men efter den inledande intervjun med kontaktpersonen beslutades att endast genomföra sju stycken. Detta för att inte störa det dagliga arbetet på företaget i för stor grad. Respondenterna som intervjuades var uppdelade i fyra olika avdelningar, tre från sälj-, två från kundservice-, en från ekonomi- och en från personalavdelningen. Anledningen till detta var att dessa personer var tillgängliga vid intervjutillfället, samt att en spridning mellan olika avdelningar var önskvärt. Valet gjordes även att ha både män och kvinnor, respondenter med olika åldrar och som arbetat olika lång tid på företaget. Anledningen till detta var att få en högre och mer tillförlitlig spridning av respondenter, och således mer tillförlitliga svar Genomförande av intervjuerna Intervjuerna genomfördes på Visma Spcs i Växjö, där ett konferensrum bokades för vår räkning. Detta för att ge oss och respondenterna en lugn tillvaro där intervjuerna kunde genomföras utan störningsmoment. Intervjuerna inleddes med att berätta vilka vi var 9

17 samt vad syfte och användningsområde med intervjuerna var. Respondenterna fick även möjligheten att vara helt anonyma, detta för att öka chansen till mer sanningsenliga svar. Respondenterna ville i det flesta fall inte ha med sitt namn i uppsatsen, vilket gjorde att alla respondenter förutom kontaktpersonen, hölls anonyma. Valet gjordes även att spela in alla intervjuer för att inte missa eller glömma eventuell information som gavs, vilket godkändes av alla respondenter. Inspelningarna användes dock endast för att förenkla arbetet och användes inte i uppsatsen. Intervjuerna genomfördes med frågemallar som innehöll frågeställningar av öppen karaktär, och finns presenterade i bilaga 1 och bilaga 2. Frågemallarna användes som en utgångspunkt, för att kontrollera att alla relevanta områden täcktes. Frågorna möjliggjorde följdfrågor som var av intresse utifrån respondenternas svar. Bilaga 1 innehåller den frågemall som användes vid intervjun med kontaktpersonen Anna Westin. Frågor rörande företagets strategier och mål samt belöningssystemet och dess utformning ställdes. Detta för att få en uppfattning hur företaget arbetade samt hur, och varför belöningssystemet var uppbyggt på just detta vis. Frågorna skickades till henne innan intervjun för att hon skulle kunna förbereda svaren. Bilaga 2 innehåller den frågemall som användes vid intervjuerna med de anställda på Visma Spcs. Frågor som berörde individernas uppfattning av företaget, hur de ansåg att belöningssystemet fungerade samt vad deras främsta motivationsfaktorer var ställdes Teoretisk materialinsamling Den teoretiska materialinsamlingen har främst utgått från litteratur inom områdena strategi, belöningssystem och motivation. Även vetenskapliga artiklar och andra elektroniska källor har använts för att ytterligare stärka den teoretiska grund uppsatsen bygger på. Kontinuerligt genom arbetet har även flera olika forskares synvinkel inom samma område granskats, för att få en bredare och mer sannolik grund för den fortsatta studien och dess resultat. 10

18 2.6 Kvalitetsmått Enligt Yin (2007) är de viktigaste kvalitetskriterierna för en fallstudie begrepps-, intern-, externvaliditet samt reliabilitet. Tillsammans beskriver Yin (2007) att dessa kriterier säkerställer att undersökningen för studien är tillförlitlig, vilket även styrks av Bryman & Bell (2005). Det empiriska materialet tolkas så att slutsatserna korrekt avbildar den verklighet som studeras. Vad kriterierna hade för betydelser för uppsatsen beskrivs nedan Begreppsvaliditet Bryman & Bell (2005) förklarar begreppsvaliditet som hur väl ett mått på ett begrepp speglar den verklighet den avser spegla. Yin (2007) har en liknande definition av begreppet och nämner även att forskaren ska välja inriktning för vilka förändringar som ska studeras och visa på att förändringarna mäts på ett sådant sätt att verkligheten speglas. Vilket är två kriterier som han anser måste uppfyllas för att forskningen ska anses trovärdig. För att styrka att begreppsvaliditet uppfylls i uppsatsen tas hänseende till Yin (2007) krav vid tillämpning av olika källor. Vilket innebär att teorierna som är kopplade till forskningsämnet noggrant valts ut. Dessutom har primär information tillförts i samverkan med kontaktpersonen Anna Westin och även en djupgående granskning av uppsatsens utkast genomfördes Intern validitet (Tillförlitlighet) Bryman & Bell (2005) och Yin (2007) beskriver intern validitet som hur tillförlitlig och hållbar en slutsats (som innehåller ett orsakssamband/kausalitet) i en studie är. Författarna förklarar också att intern validitet uppnås då studiens slutsatser samt samband är korrekta. För att säkerställa att intern validitet uppnåddes för forskningsstudien togs diskussioner angående dataanalysens möjliga samband. Utöver detta gjordes även jämförelser mellan de utförda intervjuerna. 11

19 2.6.3 Extern validitet (Överförbarhet) Extern validitet beskrivs både av Bryman & Bell (2005) och Yin (2007) i hur stor utsträckning en undersöknings resultat kan tillämpas vid andra studier utöver den specifika undersökningskontexten. Författarna förklarar vidare att en fallstudie gör det svårt att generalisera den undersökta studiens resultat till andra forskningsstudier, men att det enligt Yin (2007) går att uppnå, genom tillämpning av teorier som styrker argument och resultat för undersökningen. Forskare är oense om det går att dra generaliserbara slutsatser utifrån en fallstudie. Vi anser inte att slutsatserna i denna uppsats kommer vara generaliserbara. Detta eftersom forskningen avser att undersöka endast ett företag, i enlighet med Bryman & Bell (2005) Reliabilitet (Pålitlighet) Reliabilitet syftar enligt Bryman & Bell (2005) och Yin (2007) till att beskriva pålitligheten av en undersökning. Det vill säga om resultaten från en studie kan jämföras med en liknande studies resultat vid ett senare tillfälle, eller om resultatet påverkats av slumpmässiga eller tillfälliga förutsättningar. För att säkerställa att reliabilitet uppnås presenteras tillvägagångsättet tydligt, och även argumentation för de gjorda valen. Detta för att ge andra forskare möjligheten att genomföra en liknande studie igen, vid ett senare tillfälle. 2.7 Metod- och källkritik Källkritik De teoretiska källor som använts i uppsatsen grundade sig främst i vetenskapliga artiklar och relevant litteratur inom forskningsområdet. Användandet av äldre och inte uppdaterade källor har undvikts till stor del, för att öka tillförlitligheten av informationen. Ett fåtal äldre källor har dock använts vid genomförandet av uppsatsen, men eftersom dessa källor är väl använda i nutid ansågs de därför som tillförlitliga. Utöver detta har ett fåtal övriga elektroniska källor använts, exempelvis fallföretagets årsredovisningar och hemsida. Vi ansåg att dessa källor var tillförlitliga, och utgjorde ett bra komplement till det insamlade materialet. Vid valet av artiklar och litteratur har vi varit kritiska i bedömningen av källornas trovärdighet och aktualitet. Detta för att försäkra att källorna utgjorde en bra grund till forskningsstudien. 12

20 Det empiriska materialet samlades främst in genom intervjuer och information från företagets hemsida. Det innebär att vi i uppsatsen var medvetna om att informationen som insamlats kan varit vinklad, vilket medförde att sanningen i resultatet kan anses sämre. Respondenterna fick därför möjligheten att vara anonyma, vilket vi ansåg minska risken till vinklad information Metodkritik Forskningsmetoden för uppsatsen grundade sig i en kvalitativ forskning med en fallstudie som forskningsdesign. En kvalitativ forskningsansats kritiseras av en del kvantitativa forskare, där den anses vara för subjektiv i det anseende att resultatet som framkommer bygger på forskarens osystematiska uppfattningar om vad som är viktigt och betydelsefullt (Bryman & Bell, 2011). Dessutom kritiseras den ospecifika frågeställningen vid inledningen av forskningen, där frågeställningen under arbetets gång preciseras. Detta resulterar i att läsare av forskningen får ringa information om varför forskaren valt ett tema eller område (Bryman & Bell, 2011). Då uppsatsen utformades med ett abduktivt angreppssätt och den empiriska materialinsamlingen främst sker via kvalitativa intervjuer, är denna kritik befogad. Frågeställningen i uppsatsen specificeras utefter arbetets gång, samt utgår ifrån de uppfattningar som vi anser är betydelsefull information. Utöver subjektiviteten vid kvalitativ forskning skriver Bryman & Bell (2011) även om svårigheterna att replikera undersökningar. Detta eftersom kvalitativa undersökningar ofta är ostrukturerade och baseras på forskarens egen uppfinningsrikedom. Vid genomförandet av kvalitativa intervjuer sker undersökningen ofta på ett litet antal individer i en specifik organisation. Möjligheten att generalisera forskningsresultatet till andra miljöer är därför kritiserat för den kvalitativa forskningen. Bryman & Bell (2011) anser att en fallstudie inte utgör ett stickprov från en känd population, och respondenterna kan därför inte representera en viss population. De hänför istället till att den kvalitativa forskningen bör generaliseras till teori och inte populationer. Yin (2007) påstår däremot att generaliserbara slutsatser kan dras, dock gentemot teorin och inte som en generell slutsats mot en hel population. 13

21 Den ovannämnda kritiken speglar vad kvantitativa forskare ofta kritiserar den kvalitativa forskningen för. Utöver detta anser Bryman & Bell (2011) att den kvalitativa forskningen även har en bristande transparens. Vilket innebär att information ofta saknas eller är bristande gällande hur undersökningen planerades och genomfördes. 2.8 Etiska övervägande Holme & Solvang (1997, 331) definierar etik på följande sätt; Etik uppfattas som ett mer eller mindre systematiskt medvetandegörande och bearbetande av de principer, värden och normer som ingår i moralen. Etik är moralens teori, värden och normer som aktualiseras i en konkret situation och som påverkar konkreta handlingar. Med detta hänför de till begränsningar som finns vid forskningen, och att den inte alltid kan utföras med full frihet. Begränsningar vid forskning anses vara ett föremål som ständigt diskuteras, speciellt vid forskning med människor i fokus. Patel & Davidsson (2011) beskriver målet med forskningen som att samla så mycket trovärdig kunskap som möjligt för främjandet av samhällets utveckling. Däremot påpekar författarna de forskningsetiska aspekterna som måste tas hänsyn till vid genomförandet. De beskriver det som en balans mellan den allmänna nyttan av forskningen, och skyddet mot otillbörlig insyn. Betoning på de etiska aspekterna gäller speciellt då individer riskerar exempelvis psykisk- eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Davidson & Patel (2011, 63) nämner fyra övergripande etikregler som formats av vetenskapsrådet gällande humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning: Informationskravet - Forskaren ska informera berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan 14

22 Konfidentialitetskravet - Uppgifter om personer i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet, och personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet - Uppgifter som insamlats om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Den empiriska materialinsamlingen har som tidigare nämnts bestått främst av kvalitativa intervjuer. Syftet med uppsatsen har framförts till respektive respondent och därmed går arbetet i linje med informationskravet. Utöver detta har deltagande respondenter själva bestämt över deras medverkan, och även fått möjligheten att vara helt anonyma. Informationen som insamlats vid intervjuerna används endast vid genomförandet av detta forskningsändamål. 15

23 3 Teori I avsnittet presenteras de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen, vilka är uppdelade i tre delar som behandlar strategi och struktur, belöningssystem samt motivation. Dessa delar utgör den teoretiska grund som använts för att besvara problemformuleringen och därmed uppsatsens syfte. 3.1 Strategi och mål Strategi är ett centralt begrepp inom organisationer, men det råder ofta olika definitioner och innebörd av begreppet. Chandler (1998) definierade strategi som en orientering mot planering och framtida händelser. Olve & Samuelson (2008) menar att strategi istället syftar till utnyttjandet av företagets resurser för att uppnå företagsmålen. Mintzberg (1987) går emot dessa definitioner av strategi och motsäger sig ifrån att strategi endast kan definieras på ett sätt. Beroende på vilken kontext och situation anser han att strategi kan ha olika syften, och därmed definieras på olika sätt. Även om strategi begreppet definieras olika anser Anthony et al. (2014) och Heracleous (2003) att den generella överenskommelsen är att strategi beskriver ett företags allmänna plan för att uppnå målsättningar. Vilket även är den närmaste definitionen som uppsatsen baseras på Företagsnivå och affärsnivå Vid den strategiska positioneringen delar Anthony et al. (2014) och Hutt & Speh (2010) in strategier i två olika strategiska nivåer koncernnivå och affärsenhetsnivå. Vid strategisk positionering gällande företagsnivå ligger fokus på vart företaget ska konkurrera, och vid affärsenhetsnivå hur företaget ska konkurrera. Strategi koncernnivå För strategier på koncernnivå finns det två olika frågor att ta hänsyn till. Inom vilka branscher företaget ska vara delaktig, och hur resurserna ska fördelas mellan branscherna. Anthony et al. (2014) nämner tre olika kategorier företag klassificeras 16

24 inom gällande strategier på koncernnivå single industry, related diversified och unrelated diversified. Single industry företag är verksamma inom en bransch, och har som mål att vara ledande aktör på marknaden. Det råder hög grad av samhörighet mellan företagets kompetenser och låg grad av diversifiering. Related diversified företag är verksamma på flera branscher som är sammanhängande, och kan utnyttja synergieffekter inom företaget såsom resursdelning och kärnkompetens. Unrelated diversified företag är likt related diversified verksam inom flera branscher, men som inte är sammanhängande. Dessa kan därför inte ta del av synergieffekter. (Anthony et al, 2014) Strategi på affärsenhetsnivå Som affärsenhetsstrategi nämner Anthony & Govindarajan (2007) och Eriksson- Zetterqvist, Kalling & Styhre (2010) en modell benämns BCG-Matrisen. Denna modell utgår ifrån att varje affärsenhet kategoriseras i en av fyra olika kategorier - question mark, star, cash cow och dog. Dessa representerar hur affärsenheterna förhåller sig till industritillväxt och marknadsandelar. En sorts kategorisering av hur attraktiv industrin är, och hur stark affärsenhetens konkurrensposition är. Utifrån detta kategoriseras varje enhet i en av fyra strategier - build, harvest, hold och divest. En affärsenhet inom kategorin question mark är enligt Morrison & Wensley (1991) verksamma på en marknad med hög tillväxt, men de har få marknadsandelar. Dessa enheter tilldelas enligt Anthony & Govindarajan (2007) en build-strategi, vilket innebär målet att utöka marknadsandelarna. Detta får ske på bekostnad av kortsiktiga vinster, då strategin utgår ifrån att affärsenheten ska positionera sig bättre på marknaden. Affärsenheter som kategoriseras star tilldelas en hold-strategi (Anthony & Govindarajan, 2007). Dessa affärsenheter har en hög marknadsandel i en växande industri, och strategin är således att investera pengar för att behålla denna position. Dessa enheter genererar stora intäkter, men har även stora kostnader som följd av eftersträvan att behålla en ledande position på marknaden. (Morrison & Wensley, 1991) 17

25 Kategorin cash cow innefattar affärsenheter som är verksamma på en marknad med låg tillväxt, men de har stora marknadsandelar (Morrison & Wensley, 1991). Enheterna inom denna kategori genererar företagets huvudsakliga intäkter, och tilldelas en harvest-strategi. Det innebär att enheten ska skörda kortsiktiga vinster, även till följd av förlorade marknadsandelar. (Anthony & Govindarajan, 2007) Den sistnämnda kategorin dog, innefattar affärsenheter som varken har stark position på marknaden eller är verksamma i en växande industri (Morrison & Wensley, 1991). Dessa enheter tilldelas en divest-strategi, vilket innebär att enheten bör dra sig tillbaka från marknaden antingen genom likvidering eller försäljning. (Anthony & Govindarajan, 2007) Anthony & Govindarajan (2007) och Morrison & Wensley (1991) förklarar vidare att ingen affärsenhet kan fullständigt kategoriseras, utan befinner sig ofta mellan dessa kategorier och uppdrag. BCG-matrisen används som ett verktyg för att avgöra om enheter bör bygga marknadsandelar eller maximera kortsiktiga vinster Konkurrensfördelar För att företag ska visa sig attraktiva för nya kunder gäller det att de visar sig unika för att skapa konkurrenskraft (Alvesson & Sveningsson, 2012). Anthony et al. (2014) och Alvesson & Sveningsson (2012) presenterar två olika förhållningssätt företag tillämpar för att skapa konkurrensfördelar - low-cost och differentiation. Low-cost syftar till att skapa konkurrensfördelar genom låga priser. Strategin bygger på att företag har en standardiserad produkt som säljs till det lägsta priset på marknaden. Kostnadsreducering och skalfördelar är därför viktigt för att kunna erbjuda det lägsta priset, och således skapa konkurrensfördelar och maximera avkastningen. Differentiation är en strategi där företag istället konkurrerar genom att erbjuda en unik produkt, som exempelvis har en unik design, unika funktioner, unik kundservice eller ny teknologi. Dessa företag kan ta ett högre pris för produkten på marknaden, då inga produkter efterliknar den. Kostnadsreducering prioriteras inte vid tillämpning av denna 18

26 strategi, utan fokus ligger på innovationer och utveckling. (Anthony et al., 2014; Alvesson & Sveningsson, 2012) Anthony et al. (2014) nämner även cost-cum-differentiation som en strategi. Vilken utgår ifrån en kombination av både low-cost och differentiation, och skapar således den mest attraktiva positionen företag kan ha på marknaden. Denna position är svår att nå, och kan istället leda till att företaget når stadiet stuck-in-the-middle. Som innebär att företaget inte har några konkurrensfördelar, vilket är den position som alla undviker Struktur Anthony et al. (2014) benämner att företagsstrukturen är av stor relevans vid utformningen av styrsystem, och att strukturen i sig ofta anpassas för att matcha den strategi företaget tillämpar. Alvesson & Svenningson (2012) beskriver organisationsstrukturen som ett sätt att strukturera och kontrollera verksamheten. Strukturen är ett ramverk för styrning och kontroll, och blir således ett sätt att strukturellt fördela och samordna människors ansträngningar, arbetsuppgifter och ansvarsförhållanden. Vidare förklarar författarna att forskningen inte alltid främjar en övertydlig struktur, och hänför det till variationen av olika strategier och mål för den specifika organisationen. Anthony et al. (2014) anser att organisationsstrukturer kan delas upp i tre generella grupper - funktionell-, affärsenhets- och matrisstruktur. I den funktionella strukturen ansvarar varje chef för en specifik funktion, exempelvis försäljning, support eller marknadsföring. Affärsenhetsstrukturen bygger på olika enheter som är semi-oberoende av företaget, och har olika chefer som ansvarar för aktiviteterna i respektive enhet. Matrisstrukturen ses som en kombination av de båda, där funktionen ansvarar horisontellt såväl som vertikalt. Matrisstruktur tillämpas ofta i företag med olika projekt som kräver samarbete mellan enheterna, vilket innebär att de anställda har en projektchef och en avdelningschef. Strukturera skiljer sig åt i hög grad, och kännetecknas ofta av en hög eller låg grad av centralisering respektive decentralisering. (Anthony et al. 2014) 19

27 3.2 Belöningssystem Syfte Belöningssystem är ett styrverktyg som används i många organisationer, och innefattar all kompensation som ges till anställda för att uppnå ett visst beteende. Syftet med belöningssystem är uttryckt på liknande sätt bland olika forskare. Arvidsson (2005, 5) definierar användandet av belöningssystem som att motivera till beteende som är önskvärda för företaget och därmed säkerställa effektiviteten i verksamheten, d.v.s. syftet är styrning mot verksamhetens mål. Anthony & Govindarajan (2007, 513) anser att belöningssystemet är ett verktyg för att motivera anställda att arbeta mot organisationens målsättningar. Olve & Samuelson (2008) anser istället att belöningssystem har tre olika syften. Det första syftet som Olve & Samuelson (2008) presenterar är verksamhetsstyrning, med måluppfyllelse i fokus. Belöningssystem syftar då till att motivera anställda i riktning att bli målkongruenta med företagsmålen, och därmed motiveras att uppnå dessa. En viktig aspekt för att lyckas med detta är att företagets mål överensstämmer med vad individen vill uppnå med sitt arbete. Belöningarna måste även anses som motiverande för att påverka anställda. Anthony & Govindarajan (2007) skriver även att bestraffning kan användas för att motivera individer att prestera, dock förespråkar de möjligheten att bli belönad framför rädslan att bestraffas. Det andra syftet med belöningssystem som Olve & Samuelson (2008) presenterar är att motivera anställda till önskvärda prestationer. Motivation är ett viktigt men svårdefinierat begrepp, och kommer därför presenteras mer ingående senare i kapitlet. Det sista syftet som Olve & Samuelson (2008) nämner är att belöningssystem ska användas för att behålla anställda, samt locka nya individer till företaget. Anthony et al. (2014) betonar hur viktigt detta är, eftersom anställda anses vara grunden till ett företags framgång. Utöver detta är det även kostsamt med nyrekrytering. De nämner också att behålla anställda är svårare än att rekrytera, eftersom lojal personal till företaget handlar om mer än bara kompensation för utförda arbetsuppgifter. Det kan exempelvis handla om god arbetsmiljö, eller intressanta arbetsuppgifter. 20

28 3.2.2 Belöningssystemets grunder Det finns en uppsjö av olika finansiella och icke-finansiella mål och mått som kan utgöra grunden för belöningssystem. Gemensamt är att utformandet ska stimulera ett visst beteende som gynnar företaget. Om ett företags mål är att stimulera innovationer och tillväxt bör belöningar grunda sig på exempelvis mängden sålda enheter eller antalet nya utvecklade produkter. Vill företaget istället öka lönsamheten bör belöningarna baseras på exempelvis räntabilitet på eget kapital. (Olve & Samuelson, 2008) Finansiella och icke-finansiella prestationsmått Vid utformandet av mått och mål som belöningar baseras på är påverkbarheten en utgångspunkt enligt Olve & Samuelson (2008). Med påverkbarhet avser de möjligheten för en eller flera individer att bidra till att ett utfall inträffar eller inte. Det innebär dels att anställda ska ha möjligheten att påverka resultatet inom sitt ansvarsområde, men även att de ska ha befogenhet och resurser för att möjliggöra påverkan på resultatet. Anthony et al. (2014) nämner att de uppsatta målen inte ska vara för svåra eller för lätta att uppnå. För svåra mål kan skapa omotiverade medarbetare där de ger upp, och för lätta mål kan göra att de anställda inte arbetar mer än nödvändigt. Olve & Samuelson (2008, 257) skriver slutligen att Avgörande för att dessa belöningssystem ska få önskad effekt är att det finns mål som anställda kan relatera till och framförallt påverka. Enligt Kaplan & Atkinson (1998) är de vanligaste finansiella mått som används som grund till belöningar räntabilitet på eget-, och sysselsatt kapital. Även börskursen används i vissa fall som grund till Vd:s belöningar. Enligt Olve & Samuelson (2008) har studier gjorts som visar att väl utvecklade belöningssystem i ledningsgrupper leder till beslut som går i linje med aktieägarnas intressen. De nämner däremot att kritik uppkommit mot användning av endast finansiella mått, då de anses tendera i kortsiktigt tänk och motvilja att investera, med anledning att öka kortsiktig bonus. Olve & Samuelson (2008) förespråkar därför användandet av både finansiella och ickefinansiella prestationsmått. Exempel på icke-finansiella mått kan vara produktkvalitet och innovationsförmåga. Även belöningar som utbetalas över flera år kan användas för att framhäva ett mer långsiktigt tänk. 21

29 Individuella och kollektiva prestationsmått Belöningar kan enligt Olve & Samuelson (2008) och Arvidsson (2005) grunda sig på både individuella- och grupporienterade prestationer. Vid valet av dessa får avvägningar göras mellan om grupporienterade belöningar gör att individerna blir omotiverade då de inte anser sig viktiga, eller om individuella belöningar gör att individerna bara tänker på sig själva. Vid grupporienterade belöningar förekommer även uttrycket free-rider-problemet, vilket innebär att individer kan arbeta i ett lägre tempo och ändå få belöning eftersom det inte märks i gruppen som helhet (Olve & Samuelson, 2008). Olve & Samuelson (2008) och Arvidsson (2005) nämner även fördelarna med grupporienterade belöningar, där positiva effekter kan vara ökat ansvarskännande och starkare sammanhållning i gruppen. Shields (2007) förespråkar dock användandet av individuella belöningar i de fall då individuella resultat kan urskiljas och mätas på ett tillförlitligt sätt, samt då målen är meningsfulla för individen. Om dessa kriterier inte uppnås anser han att grupporienterade belöningar är det bättre alternativet Former av belöningar Det finns många olika varianter av belöningar som kan erbjudas för att uppnå belöningssystemens syfte. Ofta delas belöningar upp i monetära och icke-monetära belöningar (Olve & Samuelson, 2008). Monetära belöningar kan vara lön, bonus och provision, medan icke-monetära belöningar kan vara utbildningsresor, friskvård och andra förmåner. Kaplan & Atkinson (1998) förespråkar kategoriseringen av belöningar som inre- och yttre belöningar. De yttre belöningarna avser belöningar som mottas av annan part, medan inre belöningar är något som skapas inom individen. Tidigare forskning har enligt Olve & Samuelson (2008) visat att standardiserade belöningar som inte tar hänsyn till individens motivationsfaktorer, istället kan få negativ effekt på motivationen. Även ekonomiska belöningar tillsammans med hård övervakning kan enligt författarna göra att de inre belöningarna inte skapas. Nedan presenteras några former av belöningar: 22