Miljöindexsystem för naturtypen skog

Transkript

1 Förslag till Miljöindesystem för naturtypen skg Jnas Fridman Dag Kihlblm Ulf Söderberg Arbetsrapprt SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Institutinen fr skglig resurshushållning ch gematik S91 83 UMEÅ Tfn: Fa: , ISSN ISRN SLUSRGAR3SE

2 Förrd Naturvårdsverket initierade 1992 ett mfattande utredningsarbete avseende möjligheten att utveckla miljöindesystem för ett antal lika naturtyper Uppdraget att utarbeta förslag för naturtypen skg gavs gemensamt till SLU ch skgsstyrelsen En arbetsgrupp bildades med Ulf Söderberg ch Jnas Fridman (dåvarande institutinen för skgstaering, SLU i Umeå) samt Dag Kihlblm (dåvarande länsjägmästare i Krnbergs län) Gruppens arbete avrapprterades till Naturvårdsverket i två mgångar Dels 1993 sm en lägesrapprt (Förslag till miljöinde i tre livsmiljöer Tätrtsluftskg sötvatten SNV, rapprt 4219), dels 1994 i frm av en "underlagsrapprt" Miljövårdsenheten vid Naturvårdsverket sammanställde underlagsrapprtema från de lika naturtyperna till en slutrapprt sm överlämnades till miljödepartementet i ktber 1994 Naturvårdsverket har därefter avvaktat frtsatt arbete med framtagande av indikatrer ch inde i väntan på annat utredningsarbete, bla ffentlig statistik avseende miljötillståndet i skg Utifrån detta arbete skall sedan det urval av indikatrer göras sm Naturvårdsverket i förlängningen skall föreslå sm indikatrer för miljötillståndet i skg Då ett utförligt utredningsarbete genmfördes samt att en str mängd resultat genererades vid arbetet med miljöinde, har vi ansett det värdefullt att dkumentera underlagsrapprten för naturtypen skg i frm av en arbetsrapprt Innehållet i denna arbetsrapprt utgörs alltså i sin helhet av den underlagsrapprt sm levererades till Naturvårdsverket våren 1994 Såväl Dag Kihlblm sm Manuela Ntter vid Naturvårdsverkets Miljövårdsenhet har givit sina tillstånd till tryckning av underlagsrapprten i denna frm Umeå i januari 1998 /1!1 /Jicbkzr visöderberg /

3 g SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET skgsvetenskapliga fakulteten Institutinen för skgstaering FÖRSLAG TILL MILJOINDEXSYSTEM FOR NATURTYPEN SKOG, UNDERLAGSRAPPORT Jnas Fridman; institutinen för skgstaering, SLU Dag Kihlblm; skgsstyrelsen Ulf Söderberg; institutinen för skgstaering, SLU

4 Innehållsförteckning S ammanfattning l Inledning 11 Bakgrund 12 Mål ch syfte 13 Deflllitiner 2 Material ch metder 21 Riksskgstaeringen 22 Reginindelning för indeberäkning 23 Beräkningsperider samt referensnivå 24 Framtida redvisning av miljöinde 25 S arrunanställning av undersökta indikatrvariabler 26 Test av indikatrvariabler 27 Valda indikatrvariabler l l l l 3 Allmän diskussin m valda indikatrvariabler 5 31 skgsmarkens prduktinsförmåga 5 32 Rekreativa ch estetiska värden 6 33 Bilgisk mångfald 7 34 Skgen sm resurs 13 4 Delindeberäkning 41 Frmel för delindeberäkning 42 Vikttilldelning för indikatrvariabler inm delinde Resultat skgsmarkens prduktinsförmåga Rekreatin ch estetiska värden Bilgisk mångfald Skgen sm resurs Sarrunanvägning av delinde till miljöinde 2 56 Känslighetsanalys statistisk säkerhet 22 6 Diskussin Bilagr Bilaga l Indeberäkning Bilaga 2 Diagram ch grunddata Bilaga 3 Eempel på underlag för grunddata

5 Sammanfattning Följande rapprt behandlar ett förslag till miljöindesystem för naturtypen skqg Arbetet har bedrivits sm ett uppdrag åt Statens Naturvårdsverk (SNV) ch har utförts av institutinen för skgstaering, SLU i Umeå, i samarbete med Dag Kihlblm, skgsstyrelsen SNV har i direktiven specificerat fyra lika skyddsmråden att beakta vid utfrmningen av indesystemet Med de fyra skyddsbjekten sm grund har delinde beräknats för fyra lika delmråden inm naturtypen skg; l skgsmarkens prduktinsförmåga 2 Rekreatin ch estetiska värden 3 Bilgisk mångfald 4 Skgen sm resurs Variabier ur riksskgstaeringens variabeluppsättning har testats ch valts för respektive delmråde Valda variabler skall sammantaget spegla tillståndet inm respektive delmråde Dessutm har variablerna valts så att de skall vara enkla att förstå för gemene man, samt inte uppvisa för stra fluktuatiner i tiden Det senare sm indikatin på att precisinen i skatt ningen av respektive variabel är tillräckligt hög För varje delmråde har delinde beräknats sm treårsmedelvärden genm att väga samman delmrådets indikatrvariabler med subjektivt valda vikter Delinde kan sägas vara ett vägt medelvärde av förändringen jämfört med en femårig basperid ( ) För respektive delinde har följande indikatrvariabler använts: l skgsmarkens prdulainsfönnåga Andelen gallringsskg med gräs sm dminerande markvegetatin Andelen granar i å/dem 618 år med mindre än 2% barrförluster 2 Rekreatin ch estetiska värden Antalet träd/ha grövre än l O cm sm kvarlämnats efter slutavverkning Andelen plant, ung ch gallringsskg med ren granskg Virkesförrådet av lövträd Andelen hygge över 6 ha 3 Bilgisk mångfald Andel gallringsskg med mer än 2 % löv Antal tallar ch lövträd l ha grövre än 3 cm i ung ch gallringsskg Andelen gammal skg där inga åtgärder utförts under de senaste 25 åren Trra träd/ha grövre än JO cm på hyggen ch i slutavverkningsskg Årlig slutavverkningsareal Andel skgsmark med slutenhet över 4 där sump eller vitmssa är dminerande bttenskilasarter Bitpdiversitet 4 Skgen sm resurs Årlig avsatt tillvät Genm att beräkna ett vägt medelvärde av de fyra delinde för varje treårsperid har ett miljöinde för naturtypen skg knstruerats Även i detta steg har vikter subjektivt tilldelats respektive delinde Resultaten av beräkningarna visar att delinde för skgsmarkens pr duktinsförmåga sjunkit ch att delinde för rekreatin ch estetiska värden ökat jämfört med basperiden Övriga delinde samt miljöinde visar inga säkerställda förändringar Generellt kvarstår ett antal frågetecken gällande den typ av indeknstruktin sm detta arbete syftat till att framställa Den stra frågan är m valda variabler, på ett riktigt ch någrlunda fullständigt sätt, fångar in den egenskap sm vi avsett att spegla Detta gäller speciellt delinde för skgsmarkens prduktinsförmåga En str säkerhet ligger även i val av vikter vid såväl delinde sm miljöindeberäkning Resultatet måste dck ses sm ett relativt framkmligt instrument för sina översiktliga syften Ett mycket viktigt påpekande är att inga jämförelser av indenivåer mellan lika landsdelar låter sig göras

6 1 Inledning 11 Bakgrund Statens Naturvårdsverk (SNV) har av regeringen givits uppgiften att i samråd med Statistiska centralbyrån (SCB) utarbeta ett system för miljöinde Utgångspunkterna för ett sådant prjekt finns närmare beskrivet i utredningen "Räkna med miljön" (SOU 1991:37) Prjektet inleddes under hösten 1992 ch en lägesrapprt lämnades till regeringen i maj 1993 (SNV Rapprt 4219 ch 422) Lägesrapprten mttgs psitivt av departementet ch det beslutades att ett fullständigt förslag till miljö indesystem skulle utarbetas uppdrg SNV åt institutinen för skgstaering, SLU, att frtsätta utvecklingen av ett fullständigt förslag till miljöindesystem för naturtypen skg, att redvisa för SNV senast Institutinen för skgstaering har utarbetat liggande förslag i samarbete med Dag Kihlblm, skgsvårdsstyrelsen i lönköpings län, utsedd av skgstyrelsen Detta arbete baseras i strt på det förslag sm tidigare utarbetats (SNV Rapprt 422) 12 Mål ch syfte Uppdragets mål har varit att med utgångspunkt från genmförd tester av miljöindikatrer rekmmendera ett infrmativt miljöinde för naturtypen skg Syftet med såväl miljöindikatrer sm miljöinde är att: l Öka tillgängligheten för beslutsfattare ch allmänhet när det gäller miljöinfrmatin 2 Få jämförelsetal när det gäller miljön sm kan användas tillsammans med andra jämförelsetal, te för eknmi ch hälsa 3 Vara ett perativt redskap sm kan utgöra en grund för bedömning av åtgärder 13 Definitiner Följande definitiner gäller för uppdraget: En miljöindikatr eller indikatrvariabel definieras sm en mätbar egenskap i miljön sm är ett kvantitativt uttryck för grad av påverkan chfeller miljökvalitet Miljöinde är en matematisk aggregering av miljöindikatrer chfeller andra mätbara miljöegenskaper valda på ett sådant sätt att förändring av inde över tiden visar m tillståndet förändras utifrån ett fastställt utgångsläge Samtliga indikatrer, undantaget bitpdiversitet, gäller endast för skgsmark Med skgsmark avses här mark sm är lämplig för virkesprduktin ch sm inte i vä sentlig utsträckning används för andra ändamål Marken anses lämplig m den i genm snitt kan prducera minst l m3skfha,år Till skgsmark förs även etensivt utnyttjad betesmark, nedlagd jrdbruksmark, vilthägn, samt annan utnyttjad mark m inte skgsbruk är en klart lämplig markanvändning Detta innebär att sk fjällbarrskg ej l

7 förs till skgsmark, inte heller egentlig skgsmark belägen inm natinalparker ch naturreservat ingår då dessa ej inventerats i full mfattning av riksskgstaeringen 2 Material ch metder I direktiven till uppdraget heter det att miljöinde skall knstrueras utifrån fyra lika sk skyddsbjekt För naturtypen skg överlappar vissa skyddsbjekt varandra medan distinktiner fmns inm enskilda skyddsbjekt Detta har inneburit att det för natur typen skg beräknats fyra lika delinde vilka inte alltid sammanfaller med de ur sprungliga skyddsbjekten Nedan beskrivs vilka delinde sm beräknats samt hur de förhåller sig till respektive skyddsbjekt skyddsbjekt Benämnin på delinde Skydda människrs hälsa Skydda natur ch kulturlandskap Rekreatin ch estetiska värden Bevara den bilgiska mångfalden Bilgisk mångfald Il skgsmarkens prduktinsförmåga Hushållning med naturresurser Il Skgen sm resurs Delinde för rekreatin ch estetiska värden skall spegla såväl skyddsbjektet "Skydda människrs hälsa" sm "Skydda natur ch kulturlandskap" skyddsbjektet "Hushållning med naturresurser" beskrivs i sin tur av två delinde; skgsmarkens prduktinsförmåga respektive skgen sm resurs Samtliga indikatrvariabler har beräknats från fåltdata insamlat inm Riksskgs taeringen 21 Riksskgstaeringen Rikskgstaeringen (RT) är en årlig systematisk stickprvsinventering Det bjektiva utlägget av inventeringsenheter täcker samtliga ägslag ch ägarkategrier Invente ringsenheterna utgörs av två typer av cirkelprvytr dels tillfälliga ytr sm ej återin venteras, dels permanenta ytr sm återinventeras Dessa cirkelytr har en radie av 7 respektive 1 meter Prvytrna är samlade (klustrade) till trakter En trakt utgörs av 3 ch 1 8 meters sidlängd längs vilka cirkelytrna är ut en rektangel med mellan lagda Inventeringens utfrmning säkerställer representativa skattningar med beräk ningsbara medelfel I regel bör material från fem inventeringssäsnger användas för att erhålla gdtagbara skattningar på länsnivå med små medelfel I strt sett s amma medel felsnivåer erhålls vid användande av tre års material för skattningar på landsdelsnivå Sm eempel på medelfelens strlek för lika skattningar kan nämnas att det relativa medelfelet för såväl Sveriges ttala skgsmarksareal sm landets genmsnittliga virkesförråd/ha är 5%1 Mellan 1983 ch 1992 bestd ca 4% (35 ytr) av de inventerade ytrna av per manenta ytr Dessa lades ut mellan ch för att återinventeras första gången under åren Institutinen har dck reviderat ambitinsnivån för fältarbetet under periden Detta medför att de permanenta ytrna endast kmmer att besökas en gång under nästkmmande l O årsperid Tillfilliga ytr inventeras dck tillsvidare i full mfattning l The Precisin f the Estimated Frest Data frm the NFI Li CH, Ranneby, B lnst f skgstaering, Rapprt 54 2

8 Under periden kpplades den sk ståndrtskarteringen (SK) till de per manenta ytrn SK administreras av RT, dck svarar institutinen för marklära vid SLU i Ultuna för det vetenskapliga innehållet SK ger ett unikt analysmaterial, då ng granna studier av vegetatin samt analyser av markkemi kan kpplas direkt till infr matin m trädbeståndet samt dess histrik Ingen SK utfördes under åren Däremt utförs SK under åren på mtsvarande sätt sm inventeringen av de permanenta ytrna Vad gäller resultat från SK finns det således ännu inga analyser från återinventerade ytr klara De data sm genereras från RT kan generellt sätt sägas uppfylla samtliga de krav sm ställs på datakvalitet för utarbetandet av ett miljöinde2 Data från RT är representativa för såväl län, landsdelar sm hela landet kan generaliseras över stra mråden är årligen återkmmande har tillräcklig precisin för att visa på förändringar är i hög utsträckning tillräckligt enkla för att förstås av "ickespecialister" utgör i hög utsträckning den fficiella skgsstatistiken är väl dkumenterad 3,4 22 Reginindelning rör indeberäkning Indikatrvariabler har beräknats för hela landet, samt för de fyra landsdelarna nrra Nrrland, södra Nrrland, Svealand ch 23 Beräkningsperider samt referensnivå För att erhålla en tillräckligt lång tidsserie har indikatrvariabler beräknats med mate rial från tre års inventeringar med början åren Därefter har glidande medel värden beräknats för åren t m åren Med två undantag har samtliga indikatrvariabler även beräknats sm ett genmsnitt för periden Här har syftet varit att använda fem års material för att på så vis skapa en stabil basperid (referensnivå=loo) Detta gäller dck inte för indikatr variablerna barrförluster på gran samt bitpdiversitet Sm basperid används här respektive Anledning är att barrförluster inte registrerades 1983, medan beräkningsmetdiken för bitpdiversitet medför att treårsmedelvärden genmgående måste användas för erhålla en jämförbar basperid För samtliga indikatrvariabler har en enhetslös variabel beräknats genm att vari ablemas peridvisa treårsmedelvärden relaterats till basperidens värde 24 Framtida redvisning av miljöinde Med bibehållen ambitinsnivå av RT kmmer miljöinde för naturtypen skg att i framtiden kunna redvisas årligen i frm av glidande 3årsmedelvärden Precisinen i de skattningar indeberäkningen bygger kmmer dck att minska någt Detta med anledning avatt permanenta ytr endast kmmer att inventeras vartannat år, väelvis i södra respektive nrra Sverige 2 Samarbete i miljöstatistiken SCB ch SNV, Designinga New Natinal Frest Furvey fr Sweden Ranneby, B et al Studia Frestalia Suecica, N 177, Instruktin för fålt:lrbete vid Riksskgstaeringens Ann, Inst f skgstaering, SLU, Umeå,

9 25 Sammanställning av undersökta indikatrvariabler Arbetet med framtagandet av ett förslag till miljöinde för naturtypen skg inleddes med att representanter :får institutinen för skgstaering ch skgsstyrelsen tg fram förslag på variabler lämpliga att utnyttja sm miljöindikatrer Efter hand har fler indi katrer tillkmmit Undersökta indikatrer redvisas schematiskt i tabell l Indikatrer valdes forst för tre lika delmråden; skgsmarkens prduktinsförmåga, bilgisk mångfald samt rekreatin ch estetiska värden Det senare avser mänsklig upplevelse av landskapsbild, skgstillstånd mm skgsmarkens prduktinsförmåga kpplas främst till effekter av luftförreningar I slutskedet har har även ett delmråde kallat skgen sm resurs tillkmmit Detta mråde skall spegla möjligt nutida ch framtida nyttjande av skgen sm resurs i frm av bimassaprducent Tabell l Matris över lämpliga indikatrvariabler för naturtypen skg X = ingår i liggande förslag = förkastat efter test/data ej tillgängligtlingår under annat delmråde F = kan ingå inm en snar framtid (ung årtal) DELOMRÅDEN Indikatrvariabler skgsmarkens Bilgisk Rekreatin Skgen prduktinsförmåga mångfald ch estetiska smresurs värden Barrförluster CaJAlkvt i mark Baskatjnförråd i mark Basmättnadsgrad i mark Förekmst av trädlavar Grästyp i gallringsskg Lövträdsvlym Lövinblandning Grva träd Gammal skg Trra träd Ttal mängd död ved Sumpskg Täckningsgrad av buskskikt Förekmst av bärris Trädslagsren granskg Zn skgsmark andra ägslag Kvarlämnade träd på hyggen Hyggesstrlek Hyggesareal Bitpdiversitet Skyddad skgsmarksareal Htade arter Tillvät av bimassa Netttillvät Virkesförråd F (1998) F (1998) F (1998) F(22) F(22) F (22) Delinde Antal indikatrer i liggande förslag Delinde Delinde Delinde 4 l

10 26 Test av indikatrvariabler Möjligheten att använda indikatrvariablerna i tabell l har testats för respektive delrnråde Indikatrer markerade med X ingår i någn fnn i det slutliga f6rslaget I vissa fall har variabler ej medtagits eftersm data ej funnits tillgängligt, i andra fall har variabeln varit tillgänglig men med ett för dåligt statistiskt underlag Vad gäller htade arter så kan det nämnas att förändringar i Artdatabankens listr i många fall är utslag av frskningsframsteg ch inte resultat av heltäckande inventeringar Det bör här ckså påpekas att RT i nuvarande utfrmning inte lämpar sig för studier av sällsynta förete elser Indikatrer markerade med F är önskvärda indikatrer sm inm en snar framtid kan ingå i miljöinde 27 Valda indikatrvariabler Nedanstående indikatrvariabler har bedömts sm lämpliga att spegla fyra lika delm råden avseende naturtypen skg Data för dessa variabler finns tillgängliga i dagsläget I många fall kan variabler sm valts att ingå i ett delmråde teretiskt vara användbara även inm andra delrnråden Vi har valt att inte dubbelanvända någn variabel, då de fyra delinde slutligen skall vägas s amman till ett miljöinde för naturtypen skg Med detta förfarande vre det direkt fel att låta samma indikatrvariabel ingå i flera delinde l skgsmarkens prduktinsförmåga Andelen gallringsskg med gräs sm dminerande markvegetatin Andelen granar i åldern 618 år med mindre än 2% barrf6rluster 2 Rekreatin ch estetiska värden Antalet träd/ha grövre än 1 cm sm kvarlämnats efter slutavverkning Andelen plant, ung ch gallringsskg med ren granskg Virkesförrådet av lövträd Andelen hygge över 6 ha 3 Bilgisk mångfald % Andel gallringsskg med mer än 2 löv Antal tallar ch lövträd/ha grövre än 3 cm i ung ch gallringsskg Andelen gamma l skg där inga åtgärder utförts under de senaste 25 åren Trra träd/ha grövre än 1 cm på hyggen ch i slutavverkningsskg Årlig slutavverkningsareal Andel skgsmark med slutenhet över 4 där sump eller vitmssa är dminerande bttenskiktsarter Bitpdiversitet 4 Skgen sm resurs Årlig avsatt tillvät 3a Allmän diskussin m valda indikatrvariabler 31 skgsmarkens prduktinsförmåga Indikatrerna skall i detta fall visa på m förutsättningarna för en uthållig skgsprduk tin påverkas av förändrade miljöförhållanden Av str betydelse för skgsmarkens prduktinsförmåga är det markkemiska tillståndet sm i str utsträckning påverkas av luftförreningar De indikatrer sm kan användas för att beskriva skgsmarkens pr 5

11 dutinsförmåga består av markkemiska analysvärden, klassificering av markvegetatin samt bedömningar av barrförluster på levande träd De två senare variablerna kan ses sm ett uttryck för förändrade luft ch markkemiska förhållanden Sm tidigare nämnts fmns det i dagsläget endast resultat från SK för åren Detta medför att de tyngsta variablerna för beskrivning skgsmarkens prduktinsförmåga, mark kemiska data, idag inte kan ingå i detta förslag till indesystem En jämförelse mellan återinventerade ytr i samtliga landsdelar kan tidigast utföras under våren 1995 I RT skattas skgsmarkens prduktinsförmåga, eller bniteten, sm den ideala medel prduktinen i m3sk/ha,år Att bniteten inte används i detta sammanhang berr på svårigheter att rendla skgsmarkens naturgivna prduktinsförmåga från andra pr duktinspåverkande effekter sm te skgsskötsel, genetik ch kvävedepsitin Den faktiska tillväten lämpar sig inte heller att använda i detta sammanhang då den avsatta tillväten inte rendlat återspeglar prduktinsförmågan utan mer hur prduk tinsförmågan utnyttjas Eempel på faktrer sm påverkar tillväten, förutm mar kens prduktinsförmåga, är bla virkesförrådets strlek, genetiskt material samt skgarnas ålders ch trädslagssarnrnansättning Andelen gallringsskg med gräs sm dminerande markvegetatin Luftförreningar av framförallt kväve anses gynna utvecklingen av gräs i markvegeta tinen På krt sikt medför ett ökat kvävenedfall ckså en högre tillvät av skg, men kan på längre sikt leda till sämre prduktinsbetingelser genm ökande näringsbalans ch att marken utlakas på vissa viktiga näringsmineral Utvecklingen av gräs gynnas ckså av vissa skgsskötselåtgärder, framför allt under hyggesfasen Därför har indika trn begränsats till att avse gallringsskg för att i största mån belysa de antrpgena effekterna En ökning av andelen gräs har i förslaget tlkats sm en på lång sikt negativ förändring Indikatrn har den största årsvariatinen i de nrdliga delarna av landet ch uppvisar en svag ökning i samtliga landsdelar Andelen granar i åldern 618 år med m indre än 2% barrförlu ster Traditinellt har träd med mindre än 2% barrförluster betraktats sm träd med en naturlig utglesning, dvs mer eller mindre påverkad av yttre faktrer För att inte trädens naturliga åldrande, sm starkt påverkar graden av barrförluster, skall få för strt inflytande på resultaten, har vi valt att enbart använda träd i åldersklassen 6 18 år Gran är naturligt känsligare än tall för luftförreningar ch barrförluster på gran har därför valts sm indikatr Indikatrn påvisar minskande andel granar med barrförluster mindre än 2% i samtliga landsdelar, vilket innebär att andelen träd med mer än 2% barrförluster ökar 32 Rekreativa ch estetiska värden För detta mråde är det mycket svårt att hitta helt bjektiva indikatrvariabler Åsikterna hs gemene man är fta vitt skilda En persn plckar lingn ch tycker att kalhyggen är bra, en annan persn föredrar tjäderspel ch vill hellre se garnrnelskg Vi har därför i görligaste mån undvikit variabler sm kan ha mångfacetterade innebörder berende på individuella värderingar 6

12 Antalet träd/ha grövre än l O cm sm kvarlämnats efter slutavverkning Huvuddelen av beflkningen anser sannlikt att ett hygge sm efter slutavverkning helt saknar grövre träd ger ett betydligt mer negativt intryck än m det lämnats kvar träd på hygget Samtidigt trde det psitiva intrycket öka ju fler träd sm lämnas kvar Denna variabel innefattar såväl skärm ch fröträdställningar, sm hyggen där träd kvarlämnats av andra rsaker Detta är en relativt säker skattning, då slutavverkningar i sig är en företeelse sm årligen utförs endast på ca l% av skgsmarksarealen Därför ingår hyggen sm slutavverkats inm de senaste fem åren i beräkningarna En tendens till ökning märks i samtliga landsdelar Andelen plant, ung ch gallringsskg med ren granskg I allmänhet trde de flesta ha en negativ uppfattning m täta ch ensartade granskgar De upplevs sm genmträngliga, ch många anser trligtvis att de "förfular" landskapet Så är sannlikt inte fallet i p1antskgsstadiet, men allt eftersm dessa planteringar väer ökar genmträngligheten ch upplevelsen av en "granvägg" med sparsam eller ingen markvegetatin ökar När bestånden uppnått en högre ålder kan de däremt upplevas psitiva En grvstammig granskg med mssrikt bttenskikt upplevs förmdligen psitivt av de allra flesta Indikatrn har därför begränsats till yngre ch medelålders granskg Inga större förändringar syns inm någn landsdel Virkesförråd av lövträd Förekmst av lövträd kan antas vara en psitiv faktr för de allra flesta friluftsmänniskr Detta brde gälla såväl i rena lövskgar sm i barrskgar med en inblandning av lövträd Variabeln utrycker den genmsnittliga mängden lövved i m3sk/ha på all skgsmark Framtagna tidsserier visar på en ökning i södra Sverige, medan förrådet i nrra Sverige legat på en knstant nivå sedan mitten av 198talet Andelen hygge över 6 ha Indikatrn ger indirekt ett mått på m "medelhygget" ökar eller minskar i strlek Strleken på ett hygge trde vara av väsentlig betydelse för den estetiska upplevelsen av ett skgslandskap där mråden slutavverkats Ett mått på förändringen av genmsnittlig hyggesareal hade därför varit att föredra A v inventeringstekniska skäl anges hyggesstrleken emellertid klassvis, där den högsta klassen saknar "tak" Direkta beräkningar av genmsnittlig hyggesareal är därför inte möjliga att utföra med dagens material från RT Andelen hygge över 6 ha definieras på ett striktare sätt sm slutavverkad areal bestående av hyggen större än 6 ha relativt ttal slutavverkad areal Andelen hygge över 6 ha har minskat i nrra Nrrland ch, inga tydliga trender kan dck ses varken i södra Nrrland eller i Svealand 33 Bilgisk mångfald Indikatrerna för bilgisk mångfald skall spegla m förutsättningen för skgsmarkens flra ch fauna förändras Sm nämnts van finns idag inga data tillgängliga för studier av vegetatinsförändringar på RT's permanenta prvytr Sådana studier, för landet i helhet, kan först påbörjas under år 23, under förutsättning att nu gällande ambitinsnivå för SK bibehålls Istället har vi valt att studera förändring i förekmsten av vissa 7

13 substrat sm har str betydelse för många flra ch faunaarter Enligt uppgifter från SLU's skgsfakultet (prjekt prduktinsmiljö i Uppsala) är den avgörande faktrn för ca 75% av de htade arterna m det finns tillräcklig mängd av g ammal skg, grva träd, död ved ch lövträd Tillräcklig mängd lövträd har kvantifierats till > 2% av stående virkesvlym i en rapprt från skgsstyrelsens Sm ett led i utvecklingsarbetet av miljöinde för naturtypen skg har kntakter tagits med Artdatabanken vid SLU, Ultuna (Tmas Hallingbäck, Mra Arnss n) Tanken var att kunn a knyta infrmatin m htade arter till indesystemet Detta har dck inte lyckats Främsta anledningen är att den förändring sm sker av listade arter i artdata banken i många fall är en följd av frskningsframsteg ch inte av bjektiva ch heltäck ande inventeringar Ett försök gjrdes även av persnal från artdatabanken att peka ut lämpliga indikatrarter sm registreras av SK Dessa arter skulle då kunna följas för att studera hur dess utbredning ch förekmst förändras Förslagen utgj rdes dck av så pass sällsynta arter att SK ej lämpar sig för analyser av dessa För att SK skall kunna användas bör arterna vara tämligen allmänna ch samtidigt indikera ett visst rniljötill stånd av vanstående har vi valt följa nde indikatrer för att spegla för ut s ätt ningarna för bilgisk mångfald Sm en följd Andel gallringsskg med mer än 2% löv Det är inte enbart mängden lövved sm är betydelsefull för flra ch fauna, utan fram för allt den areal sm täcks av lövskgar ch skgar med inblandning av lövträd Vi har valt att uttrycka denna indikatr sm andelen gallringsskg med mer än 2 % inb land ning av lövträd Eftersm vårt vanligaste l övträd björk, idag i str utsträckning gallras brt innan bestånden slutavverkas (mycket berende på att dess bilgiska livslängd är krtare än b arrträdens) har vi valt att begränsa ind ikatrn till att avse förhållandet i gall ringsskg I stra drag är åldern på dessa bestånd 256 år i södra Sverige, ch 358 år i nrra Sverige Förändringar i gallrings ch röjningsåtgärder vad avser framför allt björk, bör väl framträda med detta förfarande Ökar lövandelen i gallring sskg en bör den dessutm på sikt även öka i den äldre skgen Framtagna tidsserier visar på en tendens till minskning i nrra Nrrland, i övrigt förändrat Antal tallar ch löv träd l ha grövre än 3cm i ung ch gallringsskg ger indikatiner på i hur str mfattning "överståndare" av tallar ch lövträd från en tidigare trädgeneratin i framtiden kan förekmma i gammal skg Dessa äldre ch ftast grövre träd är av str betydelse för både flra ch fauna Grva stående lövträd är bl a en förutsättning för lika h ål byggande arter Med ungskg menas i detta fall bestånd där medelhöjden är över 3 meter Vid denna medelhö jd brde avverkning av eventuella fröträd vara utförd, varför kv arst ående grövre tall ar ch lövträd i ung skgar med str sannlikhet kmmer att stå kvar i beståndet under en längre tid Gran är i detta s ammanhang inte lika intressant sm tall ch lövträd, eftersm gran i södra Sverige tidigt kan uppnå grva dimensiner ch då stör jämförelsen skattningen av denna indikatr är relativt säker Tidsserierna uppvisar en tendens till ökning i Göta land ch minskning i södra Nrrland Detta mått 5 Naturvflrdshänsyn vid gallring Gustafssn, L skgsstyrelsen Rapprt

14 Andelen gammal skg där inga å tgärder utförts under de senaste 25 åren För många arter, sm är knutna till slutfasen av trädens bilgiska vättid, får störning ar i frm av skgsbruk drastiska följder Den andel av den ttala skgsmarksarealen sm utgörs av rörd gammal skg är därför mycket värdefull Sm gammal skg räknas här skg över nrmal slutavverkningsålder, i nrra Sverige över 1213 år ch i södra Sverige över 65 år Med rörd sk avses skg där inga åtgärder bedömts ha utförts under de senaste 25 åren Det bör bserveras att denna indikatr endast inne fattar skgsmark sm ej är avsatt sm naturreservat eller natinalpark Dessutm har indikatrn begränsats till att gälla nedanför den fd skgsdlingsgränsen (SO), då hu vuddelen av de naturreservat sm avsatts i fjällnära skg ligger van SO Om indika trn skulle ha inkluderat skgsmark van SO hade detta medfört en kraftigt negativt påverkan på inde, eftersm stra naturreservat avsattes under slutet på 198talet g Från ch med fältsäsngen 1993 inventeras även permanenta prvytr belägna inm naturreservat ch natinalparker Resultat från dessa ytr blir i framtiden mycket värde fulla sm jämförelse med övrig skgsmark Dessutm kan den ttala arealen g ammal rörd skgsmark, inklusive areal belägen inm naturreservat, skattas Bearbetningar av inventeringsdata från dessa ytr kan dck tidigast påbörjas vid årsskiftet 1994/95 Framtagna tidsserier visar att andelen rörd g amm al skg minskat i nrra Sverige ch legat relativt stabil i södra Sverige Trra träd/ha grövre än JO cm på hyggen ch i slutavverkningsskg Mängden död ved i skgen anses allmänt vara ett av de bästa måtten på bilgisk mångfald Sm eempel kan nämnas att en str andel av de väter sm anses vara h tade i skgslandskapet är mssr sm i hög utsträckning är berende av död ved6 E empel på andra artgrupper sm nyttjar död ved sm levnadssubstrat är svampar, lavar ch insekter RT registrerar endast trra döda träd, dvs döda träd vars ved skulle duga sm bränn ved7 Ett mått på antalet trra träd är betydelsefullt i den meningen att dessa träd är eller kmmer att bli bträd samt att de frtlöpande bryts ned ch utgör ett mycket viktigt substrat för lika örter, mssr, lavar, svampar, insekter ch mikrrganismer Diametergränsen l O cm har satts för att undvika alltför klena träd, vars betydelse sm substrat är betydligt mindre än grövre träd Skattningen av antalet trra träd är relativt säker då detta är en sällsynt företeelse i dagens skgslandskap Dessutm brde även träd sm är mer nedbrutna än vad sm duger sm brännved, sk lågr, ingå Frm 1994 års fältsäsng inventeras därför all död ved av RT, vilket medför att skattningar av den ttala mängden död ved kmmer att vara möjliga att utföra I samtliga mråden är nivån i strt sett förändrad under periden, undantaget nrra Nrrland där antalet minskat 6 Bryphytes and Decaying Wd a Cmparisn between Managed and Natural Frests Anderssn, L & Hyttebm H Hlarctic Eclgy 14: Cpenhagen Gammal definitin sm härstammar från krigsåren då en speciell brännvedsinventering utfördes av RT 9

15 Årlig slutavverkningsareal Den största påverkan skgsbruket utövar i skgslandskapet sker i frm av slutavverk ningar Efter denna åtgärd är förutsättningarna för överlevnad inm den den påverkade arealen starkt förändrad för många flra ch faunaarter Å tgärden medför även nä ringsläckage till mgivande vattensystem Indikatrn ger ett mått på i vilken mfattning slutavverkning sm metd för generatinsväling av skgsbestånd ökar eller minskar i mfattning Även detta är en relativt säker skattning då slutavverkning endast sker på ca l% av skgsmarksarealen årligen Indikatrn påvisar en minskande årlig slutavverkningsareal i nrra Nrrland ch Svealand ch en ökning i, medan nivån i södra Nrrland legat knstant under 198talet Andel skgsmark med slutenhet över 4 där sump eller vitmssa är dminerande bttenskiktsarter Variabeln indikerar andelen fuktig skgsmark med ett halvt till fullslutet trädskikt Avsikten har varit att skatta arealen sumpskg med en någt förenklad definitin Fuktig skgsmark är av str betydelse för artsammansättningen i skgslandskapet Generellt är antalet arter större i fuktiga mi lj öer än i friska ch trra Vi har valt att an vända ss av bttenskiktsarter sm indikatr på markfuktigheten Anledningen är att det visar sig betydligt säkrare att direkt bedöma markens fuktighetsnivå Den trlig aste förklaringen är att rådande väderlek i hög utsträckning påverkar bedömningen av markens fuktighet, ch att bedömningarna då blir säkrare Förändringar av btten skiktet sker däremt betydligt långsammare än krtvariga förändringar i markfuktighet, sm kan ske eempelvis pga en längre nederbördsrik perid Faktrer sm snabbt kan påverka bttenskiktets s ammansättning är radikala ingrepp sm skgsmarksdikning ch slutavverkning Andelen skgsmark av denna typ har ökat i samtliga landsdelar Den relativa ökningen i är betydligt större än i övriga landsdelar Huruvida denna ökning berr på förändrad humiditet skall vara sagt (En viss misstanke finns dck här m en under skattning av referensnivån) lo

16 Bitpdiversitet Ett försök har gjrts för att använda förekmst ch utbredning av lika typer av skg liga bitper för att erhålla ett mått på ett mrådes mångfald ch diversitet med av seende p å levnadsbetingelser för såväl flra sm fauna inm vad sm allmänt betraktas sm skgsmark I denna indikatr ingår även ägslag sm ej är skgsmark i e gentlig mening men sm är värdefulla bitper inm skgslandskapet ch där även bildar kant zner mt skgsmarken, vilket allmänt betraktas sm psitivt i mångfaldshänseende Inledningsvis klassificerades RTs prvytr med avseende på 3 lika defmierade bi tptyper Det bör bserveras att ingen värdering har gjrts av de lika bitperna Alla bitptyper är således "lika mycket värda" 4 typer utgörs av ägslag sm ej är s kgs mark (enligt definitinen på sidan l) ch 26 typer utgörs av skgsmark De defmierade bi tptyperna redvisas nedan Ej skgsmark l Myr 2 B erg 3 Fjällbarrskg 4 Ann an mark Annan mark utgörs t e av plana fuktiga marker framför allt i Nrrland, där bniteten understiger l m3sk/ha pga kärvt klimat Vidare förs grustag, virkesavlägg, trvtag, slalmbackar, vissa inägabackar samt smala mråden mellan vägar ch järnvägar till annan mark Egentlig skgsmark hyggen ch ungskg 5 Kalmark 6 skgsmark med medelhöjd < 7 meter Egentlig skgsmark bestånd Övriga typer (73) är samtliga belägna inm skgsmark där medelhöjden är högre än 7 meter Här defin ieras bitptypen utifrån beståndstyp, markvegetatinstyp ch bttenskiktstyp Markvegetatinstyper C = Gräs ch örttyper samt mark utan fåltskikt D = Ristyper ch sämre Bttenskiktstyper E = Lavtyp, Lavrik vitmstyp ch Lavrik typ F = Friskrnsstyp, Sumpmsstyp, Vitmasstyp Beståndstyp 7 1 Tallskg Granskg Barrblandskg 1922 Barrlövblandskg 2326 Lö vsk g (ekl ädellövskg) 273 Ädellövskg Definitin 7% tall 7% gran 7% tall + gran 3% < tall+gran < 7% 7 % lö v 7 % ädellöv Varje beståndstyp definierad utifrån trädslagsblandning kmbineras med de 4 möjliga alternativen av mark ch bttenvegetatinstyp; CE, CF, DE, DF Detta medför alltså 4 lika bitptyper per beståndstyp 11

17 Det förstaberäkningssteget gjrdes på kvadratiska mråden med sidlängden 25 km (625 kvadratmil) För varje ruta beräknades antalet förekmmande bitptyper (A), samt andelen ytr av varje typ (pi) Med hjälp av A ch pi beräknades B sm ett mått på diversiteten av bitptyper inmrutan enligt följande frmel: där A SW= I/pi*ln(pi))S9 ch a= l i=l Beräkningssättet fångar upp såväl antalet förekmmande bitptyper inm rutan sm dess fördelning SW (ShannnWiener inde) sm A multipliceras med fungerar så att ju större antal bitper samt ju jämnare de lika bitperna är fördelade dest högre blir värdet på SW Sm tidigare nämnts så har de lika bitptyperna inte viktats vid beräkningen Ett sådant förfarande är i ch för sig möjligt men innebär att subjektiva bedömningar måste göras Mavärdet på SW vid givet antal bitptyper erhålls vid e akt jämn fördelning, dvs alla bitper inm en ruta har relativ frekvens 1/A För att yt terligare förstärka betydelsen av antalet bitper multipliceras SW med A a har i funk tinen tilldelats värdet l Genm att tilldela a ett värde mellan O ch l kan funktinen göras mer känslig för marginaleffekter vid tillsktt av ytterligare en bitp Tidsram arna för detta uppdrag har emellertid inte medgett ytterligare utveckling av funktinen RUTA BIOTOPTYP pi ,3,3,2, ,2,3 8 A=6 SW= 1,42 A *SW=B = 8,5 Tabell 2 Eempel på beräkning inm ruta X (25*25 km) Vid beräkning av B fr de lika landsdelarna beräknas ett aritmetiskt medelvärde av B för de rutr sm ligger inm respektive landsdel Det maimala värdet på SW med 3 lika bitptyper ch frekvensen 1/3 för varje bitptyp är 3,4 Mavärde på B blir då 3 * 3,4= 1 2 Det genmsnittliga värdet på SW ch B för periden är för 2, respektive 23,2 Framtagna tidsserier visar att inde för bitpdiversitet hela landet ökat i samtliga landsdelar jämfört med basperiden "A mathematical thery fcmmunicatin"shannn, CE Bell Syst Tech J v127, SW= ShannnWiener functin Krebs, CJ Eclgical methdlgy Univ f Br Clmbia

18 34 Sk gen sm r esurs spegla hus hållningen av s kgsresursen med av ch framtida utnyttj ande Detta brde inbegrip a s åväl skgsin dustriellt utnyttj an de sm andra nyttigheter (j akt, rekreatin, bär ch svampplckning etc) I dagsläget finns emellertid inga data avseende andra nyttigheter I liggande för slag avgränsas därför det möjliga nyttj andet till att enbart gälla tillvät av bimassa i frm av stamved Sm indikatr används den årligen avsatta tillväten i milj ner m3sk Denna indikatr kan ses sm den avkastning sm kapitale t, d v s virkes fö rrådet, gene rerar varje år Avkastningen kan då ses sm en möjlig resurs att utny ttja såväl idag sm Indikatrn för skgen sm resurs skall seende på möj l i gt nutida i framtiden I s ammanställningen nedan ges en översiktlig beskrivning av de tillvätbestämmande faktrerna samt de faktrer sm i sin tur påverkar dessa TILLVÄXTBESTÄMMAND E FAKTORER Markens prduc erande förmåga Luftförreningar Virkesförrådets s amm ansättning s t rle k PÅ VERKAS GENOM: Dikning, gödsling Utsläpp Avverkning, skgsvård Trädslagsfördelning Ålder Genetiskt material Inde för skgen sm resurs har beräknats på s amma vis sm för övriga delinde, vilket innebär att tillväte n för basperiden utgör referensnivå Framtagn a tidsserier visar att tillväten varit relativt stabil under 1 98talet En tendens till svag ökning kan dck utläs as i s amtliga landsdelar un dantaget södra Nrrland Då beräkning av tillväten för ett visst tillvätår görs med hjälp av mate rial insamlat tre år efter aktuellt tillv ätår medför detta att delinde endast kan beräknas t m Detta medför i sin tur att ttalinde endast kan beräknas tm samma perid 13

19 4 Delindeberäkn i ng 4 1 Frmel iör delindeberäkning Beräkning av delinde har utförts för respektive delmråde, perid ch landsdel Delin de har beräknats sm ett vägt medelvärde av indikatrvariabler enligt följ ande frmel: [jk = l + f, v (lt * Wi * ( V k l) * Vv t i=i där I = Delinde (t e rekreatin) V = V ariabelvärde för resp ijk i = Indikatrvariabel (t e kvarlämnade träd) j = Område ( 1 5 = N Nrrl, S Nrd,, ) k = Perid ( 1 6 = ,, ) t = l m en ökning av i skall ha en negativ påverkan p å!jk t = 2 m en ökning av n i skall ha en psitiv påverkan på ljk = antal indikatrer för delinde Ijk W = subjektivt vald vikt för resp i Eempel i= l N Nrrl i=2 N Nrrl me d (I, W; = l ) två indikatrvariabler il ch i2 WI = tz = t2 = Viik ( 1 )Ii * W; * ( 1) * ]jk = + i=t Vv t = C ( ly * 3 * C 7 l) * ) + C( ly * 7 * C 7 l) * 1 ) = (( l * 3 *3 * )+( 1 *7* 5 * ) = = 1 44 Metden för standardisering, dvs jämförelsen med tillståndet under basperiden, med för att j ämförelser i indenivåer inte kan göras mellan landsdelar 14

20 42 Vikttilldelning iör indikatrvariabler inm delinde En subjektiv bedömning av respektive variabels infrmatinsvärde, tills ammans med en grv bedömning av precisinen i skattningen, har varit avgörande vid vikttilldelningen Fas tställ a det av vikter ser vi sm det största prblemet i detta arbete Att bjektivt fastställa vikterna trde för samtliga delmråden vara möjligt Ett sätt sm nämns i litteraturen är att genm enkätundersökningar låta eperter ch lekmän rangrdna vari abler för respektive mråde Utifrån denna rangrdning sätts sedan vikter I tabellen nedan redvisas de vikter sm tilldelats de lika variablerna samt det i alg ritmen för delindeberäkning ing ående tvärdet, vilket anger hur en ökning av indika trvariabeln p åv erkar delinde t = l innebär att en ökning av indikatrn p åverkar inde negativt (), t = 2 innebär att en ökning av indikatrn p åverkar inde psitivt ( +) I s amman ställningen är de rangrdnade efte r vikt inm respektive delmråde w t Delindeför skgsmarkens prduktinsförmåga Andelen gallringsskg med gräs sm dminerande markvegetatin Andelen granar i åldern år med mindre än 2% barrförluster Delindeför rekreatin ch estetiska värden Andelen p lant, ung ch gallrings s kg med ren granskg 3 Virkesförrådet av lövträd 3 Andelen hyggen över 6 ha 25 Antalet träd/hektar grövre än lo c m sm kvarlämnats efter slutavverkning 1 5 Delindeför b i lg isk mångfald Andelen gammal skg där inga åtgärder utförts under de senaste 25 åren Andel gallringsskg med mer än 2 % löv Antal tallar ch lövträd l ha grövre än 3 cm i ung ch gallringsskg 1 25 Trra träd/ha grövre än 1 cm på hyggen ch i slutavverkningss kg 1 25 Årlig slutavverkningsareal Andel skgsmark med s lutenhet över 4 där sump eller vitmssa är dminerande bttenskiktsarter 1 25 B itpdiversitet 1 25 Delindeför skgen sm resurs Årlig avsatt tillvät Tabell l Indikatrernas vikter ch tvärden

21 5 Res ultat För samtliga delinde gäller att en nivå över 1 innebär ett förbättrat tillstånd j ämfört med basperiden, för nivåer under gäller mtsatsen Sl Skgsmarkens prduktinsförmåga «r===== == ::== :: _ ;:=== = :_ 9 _ _ = : := : : : _ == := = = :_ : : : l N N r rla n d c s N r r l a n d S v e a la n d G ö ta la n d l Figur l Delinde för skgsmarkens prduktinsförmåga Övre diagrammet avser hela landet, undre diagrammet landsdelar För hela l andet har delinde sjunkit vid jämförelse mellan ch basperiden Anledningen till detta är att andelen grästyp ökat, samtidigt sm andelen 2% utglesade granar minskat Delinde har sjunkit i alla de fyra landsdelarna I nuvarande utfrmning ter sig delinde för skgsmarkens prduktinsförmåga sm ett väl trubbigt instrument För att öka användbarheten bör detta delinde kmpletteras med markkemiska parametrar 16

22 52 Rekreatin ch estetiska värden r O C k====== a" _, N N r r l a n d c S N rrla n d S v e a la nd 6 G ö ta la n d Figur 2 Delinde för rekreatin ch estetiska värden Övre diagrammet avser hela landet, undre landsdelar Delinde för hela landet uppvisar en knstant ökning från basperiden fram till periden De främsta anledningarna till detta är att virkesförrådet av löv ökat framför allt i södra S verige, samtidigt sm andelen hygge över 6 ha minskat i framför allt nrra Nrrland ch i Inga större förrändringar har skett vad gäller andelen ren granskg Däremt har på hyggen kvarlämnade träd ökat med 25% Ett strt frågetecken får dck gälla beträffande strleken på denna ökning, framför allt berende på den ökning med 6% sm skett i södra Nrrland mellan basperiden ch Denna ökning påverkar värdet för hela landet Generellt är skattningen av kvarlämnade träd relativt säker varför vikten satts till, 15 Detta är den lägsta vikten av samtliga indikatrvariabler inm detta delinde Delinde uppvisar en ökning i samtliga landsdelar En viss säkerhet råder dck be träffande ökningen i södra Nrrland, medan övriga landsdelars ökning kan anses sm säkerställd 17

23 Bilgisk mångfald «=====::::== l : =: : : N N r rl n d : :: : : _ :: : : :: : : :: s N r r l n d S v e l n d G ö t l n d Figur 3 Delinde för bilgisk mångfald Övre diagramme t avser hela landet, undre landsdelar Delinde för hela landet uppvisar endast marginella förändringar Nivån för periden är förändrad jämfört med basperiden Den minskning sm arealen 2% lövandel, andelen gammal rörd skg ch antalet gallringsskg med mer än trra träd/ha uppvisar, uppvägs av en minskande årlig hyggesareal samt ökande andel "sumpskg " ch en ökande bitpdiversitet På landsdelsnivå minskar delinde till en bölj an i nrra Nrrland, för att vid beräknings peridens slut vara i strt sett förändrad I södra Nrrland inträffar mtsvarande för ändring, frånsett att återhämtningen inte är lika stark En b_idragande rsak till detta är främst att antalet grva tallar ch lövträd minskat kraftigt i denna landsdel En i strt sett förändrad nivå av delinde märks i såväl S vealand sm 18

24 54 Skgen sm resurs 1 2 l"' l l l «=======::::::::::::::::::::::::====== ====:::::::::::::: "' N Nrrla nd c s Nrrland Svealand G öta land Figur 4 Delinde för skgen sm resurs Övre diagrammet avser hela landet, undre landsdelar Den årliga tillväten i de sydliga landsdelarna uppvisar en svagt ökande trend, medan tidsserierna för de nrra landsdelarna inte uppvisar några egentliga trender alls Den avgörande faktrn sm påverkar tillvätens strlek är virkesförrådets strlek ch sammansättning En kraftigt ökande avverkning sm sänker virkesfrrådet medför en minskande tillvät ch därmed ckså ett minskande delinde för skgen sm resurs Delinde för skgen sm resurs har under 198talet ökat någt för hela landet jämfört med

25 55 Sammanvägning av delinde till miljöinde 1 2, «===== === c l S v e a la n d N N r rla n d s N rrla n d G ö ta la n d l Figur 6 S ammanvägt miljöinde för naturtypen skg Övre diagrammet avser hela landet, undre landsdelar Ett milj öinde för naturtypen skg har beräknats sm ett vägt medelvärde av de lika delinde enligt frmeln 4 Milj öinde = 2 (Ii * Wi) i=l där Ii är de lika delinde ch Wi de vikter sm subjektivt tilldelats delinde enligt nedan W för skgsmarkens prduktinsförmåga W för rekreatin ch e stetiska värden W för bilgisk mångfald W för skgen sm resurs = 2 = 3 = 35 = 1 5 Den subj ektiva vikttilldelningen är, liksm vid delindeberäkningen, den kmpnent i knstruktinen sm direkt avgör inde uppförande, samtidigt sm det är den mest sä kert bestämda Det bör även nämnas att ett antal indikatrer ingående i delinde för bilgisk mångfald ch rekreatinsvärde ligger väldigt nära varandra i infrmatins värde I den nya skgsvårdslagen heter det att prduktinsmålet skall likställas med 2

26 målet att bevara den bilgiska mångfalden Hur detta skall påverka vikttilldelningen vid beräkning av miljöinde är mera säkert Miljöinde för hela landet ligger stabilt, förutm en svag ökning j ämfört med basperiden På landsdelsnivå har miljöinde legat relativt stabilt i nrra Nrrland ch Svealand I södra Nrrland kan en minskande trend utläsas, detta framför allt berende på en kraftig ökning av andelen grästyp mellan basperiden ch I har däremt miljöinde ökat Den största anledningen till denna ökning är en kraftigt minskande andel hygge över 6 ha mell an basperiden ch Det bör dck nämnas att denna ande l ökar i början på 1 99talet En s ammanfattning av milj öinde är att inga radikala förändringar inträffat under 1 98talet 56 Känslighetsanalys För att eemplifiera hur förändringar av två lika indikatrer påverkar delinde för bilgisk mångfald samt milj öinde, har e n enkel känslighetsanalys utförts Indikat rerna sm har använts är dels andelen gallringsskg med mer än 2% löv, dels årlig slutavverkningsareal I analysen har de två indikatrerna var för sig ökats med 1 % årligen j ämfört med basårets värde Resultatet framgår av figur 7 En 1 %ig årlig ökning av den ttala slutavverkningsarealen medför att delinde sj unker till drygt 9 Förändringen p åverkar även miljöinde ch medför en sänkning av detta Mtsvarande ökning av andelen gallringsskg med mer än 2% löv medför att delinde ökar till drygt l medan milj öinde ökar någt Förändringar av denna strlek ger således uts l ag i delinde prprtinellt m t indikatrns vikt En förändring av delinde påverkar tillika det s ammanv äg da indeet prprtinellt mt vikten på delinde fö r b i l g is k D e l in d e _, L ö v + l O 'A /i r S l u ta v v c::: m å n g fa l d /A r + 1 V e r k l i g t in d e l l 1 5 l = = = ::_ S a m L ö v + l O % Il r m 1 5 :: fö r n a tu r t y p e n + l O 'ij S lu ta v v l i lj ö i n d e m a n v ä g t s k g v e r k l i g t /l r in d e _, Figur 7 Delinde för bilgisk mångfald samt sammanvägt milj öinde för hela l andet vid förändring med 1% årlige n av två enskilda indikatrer 21

27 57 statistisk säkerhet För att studera den statistiska säkerheten i skattningarna av de lika inde, har ett test utförts där ett 95%igt knfidensintervall skattats för de fyra delinde samt för miljöinde Samtliga inde gäller här för hela landet Hyptesen sm testats är m ett genmsnitt av de fem respektive tre treårsmedelvärdena (86/88 9/92 respektive 86/88 88/9) ej avviker från basperidens värde Detta test visar att delinde för sk g s markens prduktinsförmåga är lägre för de fem treårsmedelvärdena jämfört med basperiden, medan delinde för rekreatin ch estetiska värden är högre Delinde för bilgisk mångfald, skgen sm resurs samt miljöinde uppvisar däremt inga sigrlfi kanta avvikelser Det bör bserveras att endast tre treårsmedelvärden ingår i testet av delinde för skgen sm resurs samt miljö inde Vad gäller delinde för såväl skgsmarkens prduktinsförmåga sm för rekreatin ch estetiska värden kan alltså att hyptesen att den genmsnittliga nivån ej förändrats jämfört med basperiden förkastas Avvikelsen mellan genmsnittet av treårsmedelvärdena ch basperiden kan alltså sägas vara statistiskt säkerställd Detta gäller dck inte delinde för bilgisk mångfald samt för miljöinde där ingen förändring kan påvisas Vad gäller dataunderlag för skattningarna av grunddata hänvisas till tabellbilagan (sid 443) där eempel redvisas på antalet ytr eller träd med vars hj älp skattningarna utförts 6 Diskussin Generellt kvarstår ett antal frågetecken gällande den typ av indeknstruktin sm detta arbete syftat till att framställa Trts att Riksskgstaeringen idag förfgar över en databas med en mycket str mängd uppgifter, kmmer man inte ifrån att vissa önskvärda data saknas Vi har av praktiska ch eknmiska skäl varit hänvisade till att använda idag tillgängliga data Den stra frågan är naturligtvis m valda indikatrer då på ett riktigt sätt fångar in den egenskap sm vi avsett att spegla Än mer kmpliceras detta av att ingen prais finns gällande hur de strheter vi här arbetat med skall mätas, hur skall te den bilgiska mångfalden mätas? Det finns ng ingen sm idag kan ge ett klart svar på detta Istället har vi i detta förslag fått gå andra vägar för att mäta markens prduktinsförmåga, rekreatin ch bilgisk mångfald Indikatrer sm vi trr tämligen väl avspeglar delar av strheterna skattas ch vägs ihp Vi uppskattar alltså avsedd strhet indirekt Med det datamaterial sm finns, trr vi dck att det är svårt att kmma mycket längre En str säkerhet ligger även i val av vikter vid såväl delinde sm miljöindeberäkning Resultatet måste dck ses sm ett relativt framkmligt instrument för sina översiktliga syften, men såväl delinde sm miljöinde bör definitivt inte användas sm enskilda beslutsunderlag Ett mycket viktigt påpekande sm tål att upprepas, är att inga jämförelser av inde mellan de lika landsdelarna låter sig göras Knstruktinen med en basperid sm referens medför att utgångsläget varierar mellan landsdelarna slutsatser av typen "Inde för bilgisk mångfald är högre i än i nrra Nrrland, alltså måste den bilgiska mångfalden vara större i ", är ett ttalt felaktigt sätt att tlka inde Det rätta sättet att använda inde är att skaffa sig en grv uppfattning m "vartåt det pekar" för landet i helhet eller i en viss landsdel genm att te studera förändringshastigheten av inde Förutm bitpdiversitet, går dck de grunddata sm finns i frm av en tabellbilaga mycket bra att använda för jämförelser mellan landsdelar 22