Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd

Transkript

1 Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans bestånd På uppdrag av Stckhlms Stadshus AB April 2009 Stckhlms Stads Utrednings- ch Statistikkntr AB Marianne Jacbssn

2 Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans bestånd På uppdrag av Stckhlms Stadshus AB April 2009 Stckhlms Stads Utrednings- ch Statistikkntr AB Marianne Jacbssn

3 FÖRORD Stckhlms kmmunfullmäktige har 2006 beslutat att erbjuda alla hyresgäster i allmännyttan möjlighet att friköpa de fastigheter de br i för mbildning till bstadsrätter. Stckhlms Stads Utrednings- ch statistikkntr AB (USK) har på uppdrag av Stckhlms Stadshus AB tagit fram ett prgram för hur mbildningarna kan utvärderas ch hur mvandlingarna kan följas upp ch fördjupas. I uppföljningsprgrammet, sm löper under tidsperiden , har fem lika delprjekt frmulerats sm belyser mbildningarna ur lika perspektiv. Inm prjektet arbetar USK med att ta fram statistik ch bendeprfiler sm belyser mvandlingen ur statistiskt perspektiv. I lika enkätstudier kartläggs de bendes syn på mbildningarna ch deras tillfredsställelse med bendesituatinen före ch efter mbildning. Både i de tidigare ( ) ch nu mbildade fastigheterna tillfrågas bstadsrättsföreningarnas styrelser m vilka psitiva ch negativa erfarenheter de har av mbildningen. Frskare vid KTH, sektinen för Bygg- ch Fastighetseknmi, genmför en studie av mbildningarna med fkus på sciala prcesser i närmiljön. Delstudien handlar m hur det sciala kapitalet förändras i samband med allmännyttans mbildning från hyresrätt till bstadsrätt. Studien är huvudsakligen kvalitativt inriktad. I den här rapprten redvisas resultaten från en enkätundersökning till rdföranden i de bstadsrättsföreningar sm mbildades Ordföranden har fått besvara frågr m föreningsarbete, investeringar, fastighetsskötsel, trygghet, fastighetens lägenheter samt grannkntakter ch bendes deltagande. Ordföranden har fått kartlägga sina erfarenheter ch ge sin syn på utvecklingen efter mbildningen. Lina Sjölin är huvudansvarig prjektledare för USKs deltagande i uppföljningsprgrammet sm helhet. För resultatbearbetning ch rapprt svarar Marianne Jacbssn. Lena Daag, VD

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förrd Sammanfattning I-II Bakgrund 1 Syfte 1 Genmförande 1 Vem har besvarat enkäten? 2 Om rdföranden 2 Om styrelsen 3 Medlem kvar i styrelse eller fastighet sedan mbildning 4 Omsättning av bende 5 Lägenheter då ch idag 6 Föreningsarbetet 8 Lätt eller svårt rekrytera flk till styrelse 8 Bendes intresse ch engagemang 9 Uppgifter ch arbete i styrelsen 10 Finns det knflikter inm bstadsrättsföreningarna? 11 Relatinen mellan Brf ch kvarbende hyresgäster 12 Fastighetsförvaltning, drift & större investeringar 12 Tjänster sm föreningar sköter själv eller sm köps in 13 Nöjd eller missnöjd med fastighetsförvaltningens tjänster 15 Ombyggnader ch renveringar efter mbildningen 16 Bstadsrättsföreningarnas eknmiska situatin 18 Ordförandens bedömning av bendesituatinen i lika avseenden 19 Fastigheten 19 Lägenheten 22 Trygghet 23 Grannkntakt & trivsel, deltagande & engagemang 24 Helhetsmdöme 27 Förändringar efter mbildning 27 Jämförelse med allmännyttans hyresgäster 28 Överblick av lika bedömningsaspekter 30 Någt m bstadsrättsföreningarna 32 Byggår ch mbildningsår 32 Var ligger bstadsrättsföreningarna? 33 Bilagr: 1 Statistisk definitin av innerstad ch förrter 35 2 Frekvenstabell 37 3 Uppgifter m bstads- ch hyresrätter 59 4 Frågefrmulär 61 5 Listning av öppna svarsalternativ 71

6 2

7 SAMMANFATTNING Denna uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades är en delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans bestånd Syftet med uppföljningen har varit att fullfölja, utvidga ch fördjupa de studier sm påbörjades vid den tidigare utvärderingen för att ge en mer långsiktig bild av mbildningarnas effekter. En pstal enkät adresserad till rdföranden i de 301 bstadsrättsföreningar sm bildades under förra mandatperiden skickades ut under senhösten Ordföranden mbads att kartlägga erfarenheter ch sin syn på utvecklingen efter mbildningen. Av de 301 föreningarna besvarade 228 enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 76 prcent. Föreningarna har nu varit verksamma i fem år eller längre ch rdförandena tycker att det har blivit bättre efter mbildningen till bstadsrätt än m de hade varit kvar i allmännyttan. De bedömer i betydligt högre grad att det har blivit till de bättre än att det inte finns någn skillnad sedan tiden före det att föreningarna bildades. Över hälften av rdföranden tycker att en förändring till det bättre har skett i lägenheterna, de bendes engagemang ch ansvarstagande samt i det yttre ch inre fastighetsunderhållet. Ytterst få av rdförandena (mellan en till två prcent) tycker att det har blivit sämre efter mbildningen. Ordförandena bedömer bendetrivseln sm mycket psitivt i föreningarna. I en attitydbalans 1 har trivseln i bendet fått ett högt värde: 90 av 100 möjliga. Lika nöjda är rdföranden med tryggheten i källare, tvättstuga ch vind i föreningarna idag. Psitivt i föreningarna bedöms ckså hur fastighetsförvaltningens eknmi ch hyresadministratin fungerar. Föreningarna köper till större delen in denna tjänst (94 prcent gör det) ch rdföranden tycker att detta fungerar mycket bra. Ordföranden bedömer ckså sm psitivt i föreningarna att det finns få störande grannar ch att det är lätt anmäla fel ch framföra klagmål. Sm mest negativt i föreningarna bedömer rdföranden det är att de bendes intresse m drift, eknmi ch fastighetsskötsel är lågt. I attitydbalansen får detta ett negativt tal på 24. Ordföranden tycker att det är svårt att rekrytera flk till bstadsrättsföreningarnas styrelser. Här är ckså rdföranden mer negativt än psitivt inställda. Av alla bedömningsaspekter får de bendes deltagande i styrelser, aktiviteter i huset, ansvarstagande att förhindra skadegörelse samt intresse för föreningsarbete i strt mest negativa mdömen. Ordföranden själva tycker att styrelsearbetet är meningsfullt ch rligt samt dessutm bedömer de att deras arbete i styrelsen är uppskattat av de bende. Negativt är att styrelsearbetet är tids- ch arbetskrävande. 1 Attitydbalans = Ett värde sm framräknas sm andelen nöjda minus (-) andelen missnöjda. (+) 100 innebär att alla svarande har tagit ställning ch är nöjda. (-) 100 innebär att alla har tagit ställning ch är missnöjda. Psitiva värden (över 0) innebär att fler är psitivt än negativt inställda. I

8 Vid mbildningen var 85 prcent bstadsrätter ch 15 prcent hyresrätter. Idag (2008) är mtsvarande andelar 91 mt 9. I rdförandenas svar kan utläsas att många har byggt nya vindslägenheter i fastigheterna, lkaler har blivit bstadsrätter samt att hyresrätter blivit bstadsrätter. Drygt hälften av rdförandena i bstadsrättsföreningarna tycker att msättningen av bende (ut- ch inflyttning) har varit mycket eller ganska hög sedan mbildningen. Av dessa har 10 prcent svarat att msättningen varit mycket hög. Det man i huvudsak sköter själv i föreningarna idag är skötsel av gårdar ch utemiljö. Övriga tjänster sm trappstädning ch snöröjning köps in. Drygt 70 prcent av rdföranden bedömer att bstadsrättsföreningarna har investerat mer i fastighetsförbättringar efter mbildningen än m de hade varit kvar i allmännyttan. Avslutningsvis är det glädjande att rdförandena bedömer att föreningarnas eknmiska situatin för närvarande är bra. 83 prcent tycker att situatinen är mycket eller ganska bra. På en fråga m föreningarnas kntrll ch möjligheter att påverka den framtida eknmin, svarar åtta prcent av rdföranden att den är ganska eller mycket dålig. Nästan 80 prcent av rdföranden ser ljust på framtiden ch tycker att föreningarna har gda möjligheter att påverka hur deras eknmiska situatin ser ut framöver. II

9 BAKGRUND Stadens kmmunfullmäktige beslöt år 2006 att erbjuda alla hyresgäster bende i de allmännyttiga bstadsblagen i Stckhlm möjlighet att friköpa de fastigheter de br i ch mbilda dem till bstadsrätter. I början av 2007 fick Stckhlms stads utrednings- ch statistikkntr AB (USK) i uppdrag av Stckhlm Stadshus AB att genmföra en studie av hur de kmmande mbildningarna kan följas upp ch fördjupas. USK arbetade fram ett prgram där idéer ch förutsättningar för att genmföra lika typer av uppföljningar presenterades. Arbetet ledde fram till att fem lika delmment frmulerades sm belyste mbildningarna ur lika perspektiv. Stckhlm Stadshus AB gav därefter USK i uppdrag att följa upp mbildningarna ch dess effekter enligt de prgram sm förstudien resulterade i. För ti år sedan (1999) fick hyresgästerna i de allmännyttiga bstadsblagen ett liknande erbjudande att mbilda till bstadsrätt ch under fyra år bildades 301 nya bstadsrättsföreningar. Ett av delmmenten (delmment 2) i detta prgram var att följa upp de bstadsrättsföreningar sm mbildades ch belysa dessa mbildningar ur ett längre perspektiv. SYFTE Genm att fullfölja, utvidga ch fördjupa de studier sm påbörjades vid den tidigare utvärderingen kan en mer långsiktig bild av mbildningarnas effekter fås. De allra flesta av de 301 föreningarna sm mbildades då har hunnit fungera i minst fem år nu ch en hel del erfarenheter har säkert föreningarna fått. Att följa upp hur bstadsrättsföreningarnas styrelserdförande ser på ch upplever utvecklingen ur sitt perspektiv är en viktig pusselbit sm kmpletterar enkäterna till lika kategrier av bende ch de bendes perspektiv på mbildningen. GENOMFÖRANDE Undersökningen har genmförts sm en pstenkät till bstadsrättsföreningarnas rdföranden i de 301 föreningar sm mbildades åren Datainsamlingen har i huvudsak pågått under ktber till början av december Efter två skriftliga påminnelser hade 220 bstadsrättsföreningar besvarat enkäten. Resterande 81 föreningar telefnuppföljdes där varje kntaktpersn eller förvaltningsblag fick två till tre kntaktförsök. Av telefnuppföljningen visade det sig att 40 bstadsrättsföreningar inte gick att nå efter två till tre försök. 5 bstadsrättsföreningar ville inte delta i undersökningen efter en direktkntakt. 9 föreningar kunde inte nås på grund av andra rsaker. 1

10 Kvar fanns 27 bstadsrättsföreningar sm kntaktats ch sm antingen ville ha en ny enkät tillskickat sig för att fylla i ch skicka in, eller skulle fylla i den enkät de redan hade. Av dessa besvarade 8 enkäten. Efter två skriftliga påminnelser ch en telefnuppföljning uppgår den ttala svarsfrekvensen till 76 prcent. Det ttala antalet svarande är 228 bstadsrättsföreningar. Tabell 1: Svarsfrekvens Ombildningsår Antal BRF ttalt Antal svar % Innerstaden Ytterstaden Ttalt VEM HAR BESVARAT ENKÄTEN? Nedanstående uppgifter är enkätuppgifter där styrelserdföranden själva ch/eller någn annan i bstadsrättsföreningen har lämnat uppgifter m bl.a. hur länge de btt i huset, när de blivit invalda i styrelsen ch hur många persner sm ingår i styrelsen idag. Sist i enkäten finns en fråga m vem sm fyllt i enkäten. Följebrevet sm skickades ut tillsammans med enkäten var adresserat till rdföranden i föreningen. Ordföranden uppmanades ta kntakt med andra i föreningen m han/hn inte kunde besvara frågrna själva. Styrelserdföranden har till 77 prcent helt fyllt i enkäten på egen hand, 13 prcent har fyllt i enkäten tillsammans med någn annan i styrelsen. I de resterande 10 prcenten av fallen är det någn annan än styrelserdföranden sm svarat. OM ORDFÖRANDEN Ordföranden fick frågan hur länge de btt i sina bstadsrättsföreningar. Knappt 40 prcent uppger att de btt i fastigheten sedan mbildningsåren. Lika många uppger att de flyttade in före mbildningen, dvs. de flyttade in då upplåtelsefrmen frtfarande var hyresrätt. 22 prcent flyttade in efter det att mbildningarna hade genmförts, alltså från 2005 ch framåt. 2

11 Figur 1 Hur länge har rdföranden btt i fastigheten (%) % Drygt hälften (54 prcent) av rdförandena valdes in i styrelsen under mbildningsåren prcent valdes in i styrelsen efter det att föreningarna bildats, dvs eller senare. Figur 2 När km rdföranden med i styrelsen? (%) % Om vi ser till när rdföranden km med i styrelsen efter hur lång tid de btt i föreningarna, finner vi att de sm flyttade in före mbildningen ftast blev invald i styrelsen under mbildningsåren Kring 85 prcent av dem sm bdde i fastigheten innan mbildningarna, dvs. före 1999, blev invalda i styrelserna strax innan eller under mbildningsåren. Av de rdföranden sm flyttade in i bstadsrättsföreningarna under mbildningsåren, valdes 64 prcent av dem in i styrelsen under dessa år. Av dem sm flyttade in i föreningarna efter mbildningsåren , valdes knappt 70 prcent in samma år. En kmmentar är att det betyder att många av de styrelserdföranden sm besvarat enkäten har btt ch verkat i sina föreningar under en längre tid ch har en erfarenhet av hur föreningsarbetet gestaltat sig sedan mbildningen skedde från hyresrätt till bstadsrätt. OM STYRELSEN En bstadsrättsförening ska ha minst tre rdinarie ledamöter. I föreningarna sm ingår i undersökningen har majriteten (65 prcent) minst 5 rdinarie ledamöter i sina styrelser. De små föreningarna med ett relativt litet antal lägenheter i föreningen 3

12 har ftast 3 eller 4 persner i styrelsen, medan de större föreningarna har flera rdinarie ledamöter. Figur 4 Persner i styrelsen (%) 6 eller fler persner 24% 3 persner 15% 5 persner 41% 4 persner 20% Medlem kvar i styrelse eller fastighet sedan mbildningen Finns det någn/några kvar i styrelsen av dem sm var med då mbildningen till bstadsrätt ursprungligen skedde? Denna fråga ställdes till styrelserdföranden idag för att ta reda på m kunskap finns bakåt i tiden m hur det var under mbildningen. En annan aspekt är att m det finns många kvar i bstadsrättsföreningarnas styrelser, sm var med från början, kan det tyda på en viss stabilitet i föreningarnas verksamhet. En slutsats kan då vara att styrelsearbetet har kunnat frtlöpa med en viss kntinuitet ch att en erfarenhet av föreningsarbete har byggts upp under många år. I figur 5 redvisas hur många av dem sm var med i den ursprungliga styrelsen vid mbildningstillfället ch sm finns kvar i styrelsen idag. Dessutm visar figuren de medlemmar sm var med i styrelsen vid mbildningen ch sm inte ingår i styrelserna idag, men sm br kvar i bstadsrättsföreningarna. Figur 5 Kvar i styrelse sedan mbildning ch br kvar i fastigheten idag (%) Nej, ingen Ja, någn/några Ja, alla Medlem kvar i styrelse sedan mbildningen Medlem br kvar i Brf idag % 4

13 Över hälften av bstadsrättsföreningarna (55 prcent) har någn eller några kvar i styrelserna sm var med vid mbildningen från hyresrätt till bstadsrätt. Resterande 45 prcent anger att det inte finns någn medlem kvar sm var med i den ursprungliga styrelsen. I figur 5 van ser vi att 90 prcent av bstadsrättsföreningarna har någn eller några medlemmar sm br kvar i föreningarna av dem sm var med i den ursprungliga styrelsen. Relativt få, sex prcent, anger att det inte finns några kvar, medan fyra prcent svarar att alla medlemmar br kvar i föreningarna sm var med från början. Figuren visar på att många föreningar har kvar medlemmar sm var med då mbildningen skedde från hyresrätt till bstadsrätt i sina styrelser, ch har de inte det så br i alla fall de flesta kvar i föreningen. Kunskapen ch erfarenheterna finns därigenm kvar i bstadsrättsföreningarna m hur mbildningsprceduren gick till. Omsättning av bende Hur bedömer föreningarna genm dess rdföranden att msättningen av bende (utch inflyttning) varit sedan fastigheten mbildades till bstadsrätt? De flesta av rdföranden har haft en uppfattning m msättningen i föreningarna, endast två prcent svarar att de inte vet. I figur 6 redvisas svaren på dem sm har haft en uppfattning. Ttalt sett tycker drygt hälften av bstadsrättsföreningarna (54 prcent) att msättningen varit mycket eller ganska hög sedan fastigheten mbildades till bstadsrätt. De har ftare svarat ganska hög än mycket hög, 10 prcent av rdförandena tycker att msättningen av bende har varit mycket hög sedan mbildningen. Att msättningen av bende varit låg sedan mbildningen tycker 17 prcent, varav 14 prcent svarar ganska låg Figur 6 Omsättning av bende (%) Mycket hög 10 Ganska hög 44 Varken eller 28 Ganska låg 14 Mycket låg %

14 Lägenheter då ch idag I enkäten bad vi rdföranden att ange hur många bstads- respektive hyresrätter sm fanns i föreningen vid mbildningstillfället ch hur många sm finns idag (2008). Sm vi ser av tabell 2 har en viss förändring skett över tid. Ttalt finns lägenheter i bstadsrättsföreningarna idag, mt vid mbildningen. Det är en ökning i antalet lägenheter med 131. Några rdföranden har i enkäten kmmenterat rsakerna till varför fler bstadsrätter tillkmmit efter mbildningen ch varför hyresrätter försvunnit. Orsaken till att bstadsrätter tillkmmit ch idag är fler än vid mbildningen består i huvudsak av att många föreningar har byggt m sina vindar till bstadsrättslägenheter. Även nyprducerade bstadsrätter har tillkmmit genm mbyggnad av lkaler. Andelen bstadsrätter har ökat sedan mbildningen, från 85 till 91 prcent i föreningarna. Andelen hyresrätter har minskat från 15 prcent till 9 prcent. Tabell 2 Ttalt antal lägenheter i bstadsrättsföreningarna Lägenheter vid mbildning Lägenheter idag Differens (+/-) Bstadsrätter Hyresrätter Ttalt antal lägenheter Knappt 80 prcent (178 stycken) av bstadsrättsföreningarna har färre än 50 lägenheter, av dessa har 64 föreningar färre än 20 lägenheter. Detta säger att bstadsrättsföreningarna är relativt små i strleken. Enbart 17 av de 228 bstadsrättsföreningarna sm ingår i undersökningen, har 100 eller fler lägenheter. I bilaga 3 finns uppgifter m bstads- ch hyresrätter med tabeller utifrån frågrna i enkäten där vi redvisar antalen ch andelarna lägenheter då vid mbildningen ch hur det ser ut idag. Bstadsrätter I tabell 3 presenteras andelen bstadsrätter i strleksrdning. Först har vi klassat in bstadsrätterna i lika strlekar ch sedan räknat ut andelen bstadsrätter vid mbildningen ch andelen nu (2008) i de lika strleksklasserna. De mindre bstadsrättsföreningarna sm har mellan 6 15 bstadsrätter har en minskad andel idag, medan framför allt föreningar sm har bstadsrätter ökat sin andel över tid. Det innebär krt sagt att de mindre föreningarna har antingen byggt nya lägenheter (t.ex. vindslägenheter) eller så har de mvandlat tidigare hyresrätter till bstadsrätter. Basen är de 228 bstadsrättsföreningarna sm ingår i undersökningen. 10 av dessa föreningar har idag 6 9 bstadsrätter. Vid mbildningstillfället hade 13 föreningar 6

15 lika många bstadsrätter i sina fastigheter. Det innebär att tre föreningar fått fler än 9 lägenheter sm upplåts sm bstadsrätt i sina föreningar. Tabell 3 Bstadsrätter efter strlek då ch nu (%) Antal BR BR då % BR då, antal BR nu % BR nu, antal 6 9 br br br br br br Ttalt Hyresrätter I tabell 4 presenteras andelen hyresrätter i strleksrdning. Först har vi klassat in hyresrätterna i lika strlekar ch sedan räknat ut andelen vid mbildningen ch andelen nu (2008) i de lika strleksklasserna. Tabell 4 Hyresrätter efter strlek då ch nu (%) Antal HR HR då % HR då, antal HR nu % HR nu, antal 0 hr hr hr hr hr hr Andelen bstadsrättsföreningar sm vid mbildningstillfället inte hade någn lägenhet kvar sm uppläts sm hyresrätt var 11 prcent. Denna andel har fördubblats ch är idag 23 prcent. Det är framför allt föreningar sm hade vid mbildningen fem eller fler hyresrätter sm har minskat sin andel över tid. Det innebär att de föreningar sm vid mbildningen hade fem eller fler hyresrätter, har idag minskat ner antalet 7

16 hyresrätter till 2 4. I bstadsrättsföreningar sm vid mbildningen hade en hyresrätt kvar, har hälften av dem inga hyresrätter kvar idag. Dessa har i stället blivit bstadsrätter i föreningarna. FÖRENINGSARBETET Under denna rubrik samlas svaren från rdföranden m de tycker att det är lätt eller svårt att rekrytera flk till styrelsen, de bendes engagemang för de frågr styrelsen har att hantera, m de upplever uppgifterna i styrelsen sm meningsfulla ch rliga eller arbetskrävande. Vidare får rdföranden svara på m de tycker att det är vanligt eller vanligt med knflikter/stridigheter inm bstadsrättsföreningen m hur huset ska skötas. Dessutm tillfrågas de m hur de tycker relatinen är mellan föreningen sm värd ch de kvarbende hyresgästerna. I de figurer sm presenteras här redvisas i huvudsak svar av dem sm har haft en uppfattning. Svarsalternativet Vet inte är därför brttaget i prcentfördelningen. Samtliga svarsalternativ finns i tabellbilaga 2. Lätt eller svårt rekrytera flk till styrelse Ordföranden fick frågan m de tyckte det var lätt eller svårt att rekrytera medlemmar till bstadsrättsföreningarnas styrelser. En av fyra (24 prcent) tycker att det är mycket eller ganska lätt att få medlemmar så intresserade av föreningsarbete att de vill engagera sig i styrelserna. Det är fler sm har svarat ganska lätt än mycket lätt. Figur 7 Lätt eller svårt att rekrytera flk till styrelse (%) Mycket lätt 4 Ganska lätt 20 Varken eller 30 Ganska svårt 32 Mycket svårt % Nästan hälften (46 prcent) av rdföranden tycker dck att det är svårt att rekrytera flk till styrelserna. Det är fler sm har svarat ganska svårt än mycket svårt, men andelen av rdföranden sm anser att det är mycket svårt är 14 prcent. Av figur 8 ser vi att föreningar sm har 25 lägenheter eller färre har lättare att rekrytera medlemmar än föreningar sm har fler lägenheter. 32 prcent anger att det är 8

17 mycket eller ganska lätt att rekrytera, jämfört med 17 prcent i föreningar med lägenheter ch 16 prcent i föreningar med 50 lägenheter eller fler. Föreningar sm har 26 lägenheter eller fler svarar till mer än 50 prcent att det är ganska eller mycket svårt att rekrytera. Tre av fyra föreningar sm har 50 lägenheter eller fler tycker att det är mycket svårt att rekrytera, medan knappt 40 prcent anser det ganska svårt. Figur 8 Lätt eller svårt att rekrytera flk till styrelse, efter hur många lägenheter sm finns i Brf idag (%) Mycket lätt Ganska lätt Varken eller Ganska svårt Mycket svårt - 25 lgh lgh lgh eller fler % Bendes intresse ch engagemang Ordföranden fick frågan m hur han/hn upplever att de bendes intresse ch engagemang är för de frågr m drift, eknmi ch fastighetsskötsel sm styrelsen har att hantera. I figur 9 ser vi att 27 prcent av rdföranden svarat att de tycker att intresset ch engagemanget är mycket eller ganska strt. Ordföranden svarar att intresset är ganska strt hellre än mycket strt. Figur 9 Bendes intresse ch engagemang (%) Mycket strt 4 Ganska strt 23 Varken eller 21 Ganska litet 38 Mycket litet %

18 Drygt hälften tycker att intresset ch engagemanget från de bende är ganska eller mycket litet. 38 prcent svarar ganska litet ch de sm tycker att intresset ch engagemanget är mycket litet är 14 prcent. I figur 10 ser vi att i små föreningar med 25 lägenheter eller färre är intresset ch engagemanget högre bland de bende än i föreningar sm har fler lägenheter. 44 prcent av rdföranden tycker att intresset är mycket eller ganska strt bland de bende i dessa frågr, jämfört med 11 prcent i föreningar med lägenheter ch 20 prcent i föreningar med 50 eller fler lägenheter. Figur 10 Bendes intresse ch engagemang, efter hur många lägenheter sm finns i Brf idag (%) Mycket strt Ganska strt Varken eller Ganska litet Mycket litet - 25 lgh lgh lgh eller fler % Ordförande i de föreningar sm har större antal lägenheter tycker däremt att intresset ch engagemanget är ganska eller mycket litet. Majriteten av dessa tycker att de bende engagerar sig ganska eller mycket lite i föreningsarbetet. En slutsats man kan dra av dessa svar m hur lätt eller svårt det är att rekrytera medlemmar ch engagera/intressera medlemmar i frågr m eknmi, drift etc., är att det är mycket lättare i små föreningar att engagera bende i frågr sm rör binflytande ch engagemang. Det skulle kunna ber på att föreningsarbetet är mer överblickbart för medlemmarna när bstadsrättsföreningarna inte är så stra, eller så att det känns mer naturligt att ställa upp i en liten förening. Det är inte lika lätt att smita undan. Uppgifter ch arbete i styrelsen Ordföranden fick några frågr i enkäten m hur de upplever lika aspekter av styrelsearbetet. Uppgifterna sm styrelserdföranden i en bstadsrättsförening har kan vara rliga, meningsfulla ch vara uppskattat av de bende. De kan ckså vara tidsch arbetskrävande. Svarsalternativen är aldrig, sällan, fta ch alltid. Svarsalternativet Vet inte är inte redvisat i figur 11, andelarna nedan redvisar svaren från de sm har haft en uppfattning. Samtliga svarsalternativ finns i tabellbilaga 2. 10

19 Nästan samtliga tycker att arbetet fta eller alltid är meningsfullt, endast 4 prcent tycker att det sällan är det. Ordföranden tycker ckså att arbetet ch uppgifterna i styrelsen är rligt att göra, även m 32 prcent svarar sällan eller aldrig. Över hälften av styrelserdföranden i föreningarna anser att deras styrelsearbete är uppskattat av de bende i föreningarna. Det är dck så många sm 37 prcent sm upplever att deras arbete sällan eller aldrig uppskattas. Hela 85 prcent av rdföranden tycker att uppgifterna ch arbetet i styrelsen fta eller alltid är tids- ch arbetskrävande. Figur 11 Fyra aspekter på styrelsearbetet i föreningarna (%) Aldrig Sällan Ofta Alltid Styrelsearbetet är meningsfullt Styrelsearbetet är rligt Styrelsearbetet tids-/arbetskrävande Styrelsearbetet uppskattat av de bende % Finns det knflikter inm bstadsrättsföreningarna? En fråga till rdförandena i föreningarna ställdes m hur vanligt eller vanligt det är med knflikter/stridigheter inm bstadsrättsföreningarna m hur huset ska skötas ch hur lika bendefrågr ska lösas. Majriteten av rdföranden (76 prcent) svarar att det är ganska eller mycket vanligt med stridigheter/knflikter inm föreningarna. Det är dck 10 prcent sm uppger att knflikter ch stridigheter förekmmer. Figur 12 Vanligt eller vanligt med knflikter i Brf (%) Mycket vanligt 2 Ganska vanligt 8 Varken eller 14 Ganska vanligt 30 Mycket vanligt %

20 Ordföranden kunde i en öppen följdfråga ge exempel på vad de eventuella knflikterna/stridigheterna gäller. 27 prcent har kmmenterat ch nämner bl.a. att knflikterna ftast gällt tvättstugan, balkngbyggen, vindars användning, gårdsskötsel, grvspr ch avgifter till föreningen. En listning av samtliga kmmentarer finns i bilaga 5. Relatinen mellan Brf ch kvarbende hyresgäster Tycker rdföranden att relatinen mellan bstadsrättsföreningen sm värd ch de kvarbende hyresgästerna fungerar bra eller dåligt? 77 prcent av föreningarna upplåter en eller fler lägenheter sm hyresrätter. I figur 13 redvisas svaren från de rdföranden sm har en uppfattning. Av de föreningar sm har hyresgäster kvar (177 stycken), svarar merparten av rdföranden att relatinen fungerar mycket eller ganska bra (83 prcent). Att relatinen fungerar ganska eller mycket dåligt tycker 4 prcent av styrelserdföranden. Figur 13 Relatin mellan Brf ch hyresgäster (%) Mycket bra 43 Ganska bra 40 Varken eller 13 Ganska dåligt 3 Mycket dåligt % Ordföranden kunde i en öppen följdfråga precisera relatinen mellan Brf sm värd ch de kvarbende hyresgästerna. Vad har fungerat bra eller dåligt? 8 prcent av föreningarna har kmmenterat relatinen. En fullständig listning finns i bilaga 5. Några föreningar menar att det är lite knepigt för lekmannastyrelser att veta vilka regler sm gäller, att klara av hyresförhandlingar ch veta vilken service sm ska erbjudas. FASTIGHETSFÖRVALTNING, DRIFT & STÖRRE INVESTERINGAR Har bstadsrättsföreningarna efter mbildningen gjrt någt för att förbättra eknmin? Frågan ställdes till rdförandena i föreningarna ch de kunde fylla i flera svarsalternativ. De åtgärder sm nämndes i enkäten var m föreningarna engagerat de bende i skötsel av gård ch fastighet, minskat ner på gemensamma utrymmen såsm vinds- ch källarförråd eller förändrat sphanteringen på någt sätt. 12

21 Figur 14 Åtgärder för att förbättra Brfs eknmi (%) Engagerat de bende i skötsel av gård ch fastighet 68 Minskat ner på gemensamma utrymmen (vinds-/källarförråd, festlkal etc) 27 Förändrat sphanteringen (mindre srtering, stängt grvsprum etc.) 42 Inget av vanstående % Sm vi ser i figur 14 van har knappt 70 prcent av föreningarna engagerat bende i skötsel av gård ch fastighet för att förbättra eknmin. Vidare har många föreningar förändrat sphanteringen (42 prcent) genm mindre srtering eller så har de stängt grvsprummen. En av fyra har minskat ner på de gemensamma utrymmena i fastigheten. Tjänster sm föreningar sköter själv eller sm köps in Sex lika tjänster inm fastighetsförvaltning ch fastighetsskötsel redvisas här efter m föreningarna sköter dem själva eller m de köper in av utmstående. I figur 15 nedan presenteras tjänsterna i fallande skala efter andelen vars tjänster sm föreningarna sköter själva. Figur 15 Tjänster sm föreningar sköter själv eller köps in (%) Skötsel av gård, utemiljö Sköter själv 75 Köps in 23 Snöröjning Inre fastighetsskötsel, service till de bende Handläggning juridiska frågr Trappstädning 9 90 Eknmi, hyresadministratin % 13