Solberga 3:1 m.fl. Solbergamarken

Transkript

1 Datum: Samhällsbyggnadsförvaltningn SAMHÄLLSBYGGNAD Dtaljplan för Solbrga 3: m.fl. Solbrgamarkn Borgholms kommun PLANBESKRIVNING

2 Upprättad: Dnr: Samråd av planförslagt pågår fr.o.m t.o.m Ett samrådsmöt kommr att hållas i Stadshust (Östra Kyrkogatan 0) dn 6: juni kl Evntulla synpunktr på förslagt ska skriftlign ha inkommit snast frdagn dn : augusti till: sbn@borgholm.s Ang dtaljplan Solbrgamarkn i ämnsfältt. Upplysningar i planärndt lämnas av Lisa Wändsjö Tlfon: E-post: Lisa.wandsjo@borgholm.s Planhandlingarna bstår av: - Plankarta md bstämmlsr - Gnomförandbskrivning - Naturvärdsinvntring - Fördjupad artskyddsutrdning - Artskyddsutrdning Långbnsgrodan - Gologisk markundrsökning - Gotknisk utrdning - Dagvattnutrdning - Kulturmiljöutrdning - Miljökonskvnsbskrivning

3 Innhållsförtckning. PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE...6. PLANDATA FÖRUTSÄTTNINGAR AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN PLANFÖRSLAGET OCH KONSEKVENSER GENOMFÖRANDEBESKRIVNING...9 3

4 Sammanfattning Solbrgamarkn är tt grönområd som idag används för rkration. I västr är markn öppn och rlativt sank. I östr bstår markn av tät skog. Planförslagt innbär att områdt förtätas md bostädr i södr. Markn närmast vattnt iordningställs md tt våtmarkssystm. Dt nya våtmarksområdt planras bli n attraktiv parkmiljö för närbond. Planområd Borgholms kommun Planområd Köpingsvik Borgholm Övrsiktskarta 4

5 Dtaljplanprocssn Dnna handling, planbskrivningn, ska undrlätta förstålsn för planförslagts innbörd och rdovisa d syftn och förutsättningar plann har. Planbskrivningn ska också rdovisa vntulla avstg som gjorts från kommunns övrsiktsplan. I bskrivningn ska skäln till planns utformning och d bstämmlsr som valts motivras. Planbskrivningn har ingn gn rättsvrkan. Dtaljplann (plankartan) är därmot juridiskt bindand för ftrföljand bslut såsom bygglov. Planprocssn bfinnr sig nu i samrådsskdt som är dt första stgt i procssn till n antagn dtaljplan. I samrådsskdt tas tt förslag fram som visar hur områdt kan utformas och planläggas. Förslagt ställs ut i stadshust och på dt bibliotk som liggr närmast planområdt. Kommunn annonsrar i lokaltidningar om samrådt. D fastightsägar, förtag och förningar som brörs mst av förslagt mddlas md post. Förslagt skickas ävn till brörda myndightr. Ett samrådsmöt hålls för att förtydliga och förklara planförslagt. Synpunktr övr planförslagt välkomnas undr samrådsskdt. Eftr samrådstidns slut sammanställs inkomna synpunktr och planförslagt rvidras innan dt går ut på granskning. Dtta skd går till på ungfär samma sätt som dt tidigar skdt. Närbond och brörda får åtrign möjlight att ta dl av planförslagt och lämna synpunktr. Dn som int inkommit md skriftliga synpunktr snast undr granskningstidn, kan förlora rättn att övrklaga plann. Eftr granskningsskdt sammanställr och kommntrar kommunn inkomna synpunktr i tt granskningsutlåtand. Planförslagt kan därftr komma att justras innan planförslagt slutlign antas av politikrna. Upprättandt av planförslagt följr plan- och bygglagns (PBL) anvisningar för utökat planförfarand. Utökat planförfarand: SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT 5

6 Planområd. Planns syft Syftt md n ny dtaljplan är att möjliggöra bostadsbbyggls i områdt. Dtta kan i sin tur g konomisk bäring för att kunna anlägga tt störr våtmarkssystm i norra dln av planområdt.. Plandata Planområdt är blägt mitt mllan Borgholm och Köpingsvik. Områdt avgränsas av Kalmarsund i norr. Områdt bstår av tt grönområd som omgärdas av kringliggand bostadsbbyggls. Områdt utgörs av ca 8 hktar. Fastightn Solbrga 3: ägs av aktibolagt fastights AB Elofs Källa. Kommunn ägr fastightn Tings En :4. 3. Förutsättningar Historik Köpingsvik har n långgrund och väl skyddad hamn där platsn varit idalisk som handlsplats. Undr vikingatidn fanns här n marknadsplats md anor från 700-talt. I slutt på 00-talt byggds tt torn md n ringmur på dn plats där Borgholms slott finns idag. I modrn tid utvcklads Borgholm från tt fiskläg till stad md stadsrättightr år 86. I slutt på 800-talt blv Borgholm n kurort och turistrna kom via båt till stadn. 6

7 Flrbostadshus västr om Solbrgamarkn Utsikts från bostädr södr om Solbrgamarkn Bostadshus västr om Solbrgamarkn Bostadshus södr om Solbrgamarkn Vid sklskiftt tog turismn fart och tt pnsionat byggds i Köpingsvik undr 90-talt. Eftr invigningn av Ölandsbron i början på 970-talt tablrads campingplatsr på Öland varav tt flrtal vid Köpingsviks sandsstrand. Bbyggls Bostädrna runt Solbrgamarkn har succssivt byggts ut sdan 70-talt. En majoritt av bbygglsn närmast grönområdt är fritidshus. En stor andl av husn runt Solbrgamarkn byggds undr 80- och 90-talt som nklar fritidshus på plintgrund. Undr årn har dssa succssivt förstts md båd utrum och altanr. Dt finns ävn tt antal hus som byggts undr 000-talt i modrn stil. Längs dn södra dln av områdt finns tt flrtal hus md stora panoramafönstr md utsikt övr Kalmarsund. I södra dln av Ålfiskargatan finns tt rlativt stort områd md flrbostadshus som byggds undr 90-talt. Dssa bostädr är hyrsrättr och används som årtruntbond. Trafik Anslutning till områdt skr via väg 36 till Sjöstugvägn llr Rödstnsgatan. Båda infartrna är utformad md vänstrsvängand fält. Områdt nås gnom mindr trafikrad lokalgator. Östrifrån kan områdt ävn nås via n grusväg utmd kustn. Ålfiskargatan fungrar som n matargata md funktionn att mata andra gator md trafik. Vid Rödstnsgatan, strax södr om Badgatan finns n bom som nbart är ndfälld sommartid. Bommn används för att stoppa gnomfartstrafik nr till strandn. 7

8 Bild på Laxgatan Solbrga hamn md förningslokal Vy från förlängning av Gäddstign Skogsområd på fastightn Tings En :4 Ungfär 500 mtr från planområdt finns busshållplats md bussturr till norra Öland samt i riktning södrut mot Borgholm och Kalmar. Kommunal och kommrsill srvic Planområdt är blägt drygt två km utanför Borgholms cntrala dlar och ca,5 km utanför cntrala Köpingsvik. Gränsn mllan tätortrna går tvärs ignom områdt. I Borgholm finns kommunns största srvicutbud, båd kommunal- och kommrsill srvic. Bl.a. finns dt: livsmdlsbutikr, hälsocntral, förskolor, skola -9. Dt finns ävn n gymnasiskola md inriktningar inom hotll och rstaurang. I Borgholm finns tt stort handls- och rstaurangutbud. I Köpingsvik finns dt n livsmdlsaffär och tt bagri som har öppt årt runt. Längs hla buktn i Köpingsvik finns tt antal campinganläggningar där samtliga har kioskvrksamht. Undr sommarn finns tt flrtal rstaurangr i samhällt. En av dssa har öppt årt om. Sommartid finns tt flrtal klädsbutikr samt annan kommrsill handl. I Hla Köpingsviksområdt finns dt rum och stugor för uthyrning. Mark och vgtation Områdt bstår av högvuxn friskäng och strandskog. Friskäng är öppna ängsmarkr md fuktiga markförhållandn. Friskängn i östr är artrik och fri från buskar. Dn västra dln är mr högvuxn och till stora dlar ignvuxn md busksnår av främst slån, rosbuskar och skogskornll. Skogn i dn östra dln av planområdt är förmodlign gammal åkrmark som vuxit ign. Dt finns tt flrtal äldr kar i skogn. Dt finns ävn nar samt inslag av tall. Dn täta undrvgtationn bstår av n, slån, rosbuskar och kskott. Strandskogn upplvs 8

9 Vy övr Solbrgamarkn från dt sydvästra hörnt av planområdt som snårig och ognomtränglig. Områdts naturvärdn skull kunna ökas gnom röjning och åtrupptagn hävd. Områdt sluttar nr mot havt och har n höjdnivå på ca +3 mtr övr havsytan vid bfintlig bbyggls på Mörtstign, Gäddstign och Stnstign. Gnom områdt, i väst östlig riktning finns n gammal strandvall. Områdt kan tidigar varit n havsvik vilkt kan förklara varför områdt är så pass sankt. Artskydd Initialt togs n naturvärdsinvntring fram som visad att dt fanns artr i områdt kopplad till EU:s art- och habitatdirktiv, Länsstyrlsn lämnad bskdt att yttrligar utrdningar krävds för att visa påvrkan på dssa artr vid n byggnation. I n fördjupad utrdning för artr kopplad till art- och habitatdirktiv, framkom att långbnsgrodan (särskilt hotad) finns i områdt och n särskild utrdning för långbnsgrodan togs fram. I samtliga utrdningar angs att dssa artr skull komma att trivas bättr i områdt om buskskiktt röjs upp. Enligt dn lagstiftning som finns idag, gjord Länsstyrlsn bdömningn att xploatring av områdt för bostädr är möjlig. Ny bbyggls måst dock ta hänsyn till d åtgärdr som krävs för att artrna fortsättningsvis skall trivas i områdt. Några av åtgärdrna är att dt krävs sk. grönsläpp vilkt innbär gröna stråk mllan Solbrgamarkn och ut till andra gröna närområdn. En tunnl undr väg 36 skull innbära att artrna kan ta sig vidar södrut. För att säkrställa tt gnomförand av åtgärdrna kommr kommunn att upprätta tt xploatringsavtal md xploatörn. Samtliga utrdningar finns tillgängliga på kommunns hmsida samt på samhällsbyggnadsförvaltningn. 9

10 Stnmur inom planområdt Stnmurar Stnmurar tillhör d mst påtagliga lämningarna i kulturlandskapt och vittnar om gångna tidrs odlingslandskap. Murarna har höga naturvärdn md n viktig funktion i kosystmt. D utgör livsmiljör, tillflyktsortr och spridningsvägar för flra växt- och djurartr. Inom planområdt finns dt n lång stnmur som löpr längs md fastightsgränsn mllan Solbrga 3: och Tings En :4. Inom närområdt finns dt rstr av stnmurar som vittnar om tidigar ägogränsr samt tt äldr odlingslandskap. Fornlämningar I samband md planarbtt har n kulturhistorisk utrdning tagits fram. Utrdningn visar att områdt tidigar utnyttjats för fisk, bt och viss odling. Undr förhistorisk tid har huvuddln av områdt lgat undr vattn llr varit vattnsjukt. I anslutning till dt sydöstra hörnt har dt funnits tt gravrös som undrsökts och togs bort 974. Vid undrsökningn visad dt sig ävn finnas bosättningsspår. Dt är sannolikt att boplatslämningarna sträckr sig in på Solbrgamarkn. Hla utrdningn finns tillgänglig på kommunns hmsida. Södr om väg 36, vid infartn till Sikgatan, finns tt stnrös som är tt så kallat offrkast. Förr i tidn offrad vägfarar n stn för att hdra n död människas minn. Ovanför stnröst, upp på klintn (landborgn) finns dt n källa md namnt Elofs källa. Namnt Elof kommr från n visa på 600-talt om fångvaktarn Elof på Borgholms slott. Radon Inom planområdt finns ingn radonmätning rgistrrad. I närområdt har nstaka radonmätningar gnomförts punktvis som visar på bqurl pr kubikmtr. Vid Radonvärdn som övrskridr 00 bqurl pr kubikmtr, bör åtgärdr vidtas. Dt är int ovanligt att radonvärdn skiljr sig myckt åt på Öland md punktvis förhöjda värdn. Anldningn är att radon spridr sig gnom sprickor och hålightr i brggrundn via grundvattn och jordluft gnom marklagrn. 0

11 Planområd Borgholm Köpingsvik Gologiska formationr vid Borgholm och Köpingsvik Alunskiffr har höga radonhaltr. Andra skiffrartr har låga till normala radonhaltr. I tt bält längs md landborgskantn undrlagras lrskiffrn och kalkstn av alunskiffr. Alunskiffrn kan gå i dagn där d övrlagrand brgartrna knäckts. Inom planområdt finns därmd risk för problm md höga radonhaltr. Gologi Gologiska undrsökningar har gnomförts som visar på att markns övrsta jordlagr i dn västra dln av Solbrgamarkn (Solbrga 3:) bstår av organiskt matrial. Dtta är dt matrial i markn som främst bstår av växtr som ännu int brutits nr. Undr dt organiska matrialt finns dt tt lagr md lrjord. Lra är uppbyggt av myckt små korn och mllan dssa finns dt hålrum som hlt llr dlvis är fyllda md vattn. Vattnt som rinnr ignom Solbrgamarkn kommr södrifrån och rinnr ut mot havt. Vattnt kan int tas upp av lrjordn och därför finns dt synligt vattn i marknivå. Lrjordn och dn stora vattnmängdn har gtt områdt dss våtmarkskaraktär. För att kunna bbygga markn bhövr lagrt md lrjord tas bort och fyllas upp md lämpligt fyllnadsmatrial såsom sprängstnsmassor. Lagrt som bhövr tas bort är ca mtr djupt. För att kunna bygga på n marknivå som klarar av framtida havsnivåhöjningar, bhövr marknivån sdan höjas till n marknivå som är minst,5 mtr övr havsytan. Stora dlar av områdt liggr på n lägr höjd och därför kommr dt att krävas n myckt stor mängd fyllnadsmatrial för att kunna bbygga områdt. På dn östra dln av Solbrgamarkn (Tings En :4) är markförhållandn annorlunda och jordlagrt bstår av sand. Undr markn finns dt tt myckt stort vattnflöd md grundvattn. Dn stora vattnmängdn innbär ingt hindr för byggnation och vattnt kan ldas bort via ldningar.

12 Höjdkarta övr Solbrgamarkn Övrsvämning Enligt uppgiftr från SMHI skr n succssiv ökning av jordns mdltmpratur och ndrbörd. Tmpraturökningn innbär ävn n ökad tmpratur i våra hav vilkt för md sig att havsnivån höjs. Vattnts volym ökar ftrsom varmt vattn tar mr plats än kallt vattn. Smältand is vid polrna är orsakn till att mängdn vattn i havn ökar. Md n stigand havsnivå följr konskvnsr för samhällt och miljön. Bbyggls vid kustn kommr att drabbas av n förändrad kustlinj. Grundvattnt kommr att stiga vilkt innbär att dt tkniska systmt md ldningar och vägar kommr att ta skada. I dn södra dln av planområdt liggr marknivån på 3 mtrs höjd övr havt. Områdt sluttar nr mot vattnt och i mittn av områdt (vid pumphust) går marknivån upp något och liggr på ca mtrs höjd övr havt. Länsstyrlsns riktlinjr om rkommndrad marknivå för ny bbyggls har tidigar lgat på +,5 mtr. För tillfällt ss dssa riktlinjr övr och dt finns indikatorr på att nivån kan komma att höjas till + 3 mtr. Vattn och avlopp Områdt liggr inom vrksamhtsområd för allmänt vattn och avlopp. Borgholm Enrgi AB (BEAB) är huvudman för dt allmänna nätt. Ldningar för dagvattn samt vattn- och avlopp (VA) följr Gäddstign södrifrån och når fram till pumphust mitt i områdt. Ldningar för vattn och avlopp följr dn gång- och cyklväg som gnomkorsar Solbrgamarkn i väst- östlig riktning. Dt finns ävn n vattnldning från Badgatan som löpr parallllt md kustlinjn. En utbyggnad av VA-nätt är fullt möjlig och nligt BEAB finns dt goda förutsättningar

13 Bfintligt dagvattndik i västra dln av planområdt för dtta i områdt. BEAB har n pumpstation som är dimnsionrad för n utbyggnad i områdt. Solbrgamarkn har n bra lutning av markn i förhålland till pumpstationn. Markförhållandn innbär dock att n utbyggnad kan komma att bli mr komplicrad än om markn varit torr. Bfintliga brunnar och btckningar som finns måst höjas om utfyllnad av områdt skr. Dt planrad våtmarksområdt skapar förutsättningar för tt bra omhändrtagand av dagvattn från gata och fastightr. Dt finns n dl privata dagvattnldningar som måst dränras vidar gnom områdt. Dagvattn är rgn- och smältvattn som rinnr från tak och hårdgjorda ytor. Inom planområdt finns dt inga dagvattnldningar och därmd skr infiltraton av dagvattn på varj fastight. I samband md planarbtt har n dagvattnutrdning tagits fram. Avfall Borgholms Enrgi AB (BEAB) hantrar rnhållningn i kommunn. Vid planring av nya bostädr är dt viktigt att vägar är dimnsionrad för rnhållningsfordon (s.k. sopbilar). Hushållsavfall hämtas vid fastightn varannan vcka i Borgholms kommun. Förpackningsavfall och tidningar lämnas på åtrvinningsstation mdan skrymmand avfall lämnas på åtrvinningscntraln i Borgholm. El- och tl E.ON har nätkoncssion i områdt. 3

14 4. Avvägningar nligt Miljöbalkn Förnligt md 3, 4 och 5 kap. MB Miljöbalkns trdj kapitl handlar om grundläggand bstämmlsr för hushållning md mark- och vattnområdn. Mark- och vattnområdn skall användas för dt ändamål som d är mst lämpad till. Dt fjärd kapitlt handlar om bstämmlsr för hushållning md mark och vattn för vissa områdn (Öland angs). Dt fmt kapitlt handlar om miljökvalittsnormr och miljökvalittsförvaltning. Rgringn får ang förskriftr angånd mark, vattn, luft llr miljön, om dt bhövs för att bland annat skydda människors hälsa llr miljön. Planns gnomförand bdöms ndast innbära n marginll påvrkan på riksintrssn för friluftsliv, rörligt friluftsliv och kustzonn. Störr dln av områdt mllan Borgholm och Köpingsvik är rdan bbyggt md bostädr. Grönområdt används som tt strövområd mn är rlativt svårtillgängligt då markn int har röjts rglbundt. Planförslagt inkräktar dock till viss dl på dt rörliga friluftslivt ftrsom områdt idag bstår av tt sammanhängand grönområd. Dn nya plann förslår att norra dln av planområd anläggs som tt våtmarksområd md infiltrationsdammar. Dtta innbär att områdt närmast vattnt int privatisras utan hålls öppt för friluftslivt. Planförslagt bdöms som förnligt md Miljöbalkns (MB) 3, 4 och 5 kapitl. Nycklbiotopr En nycklbiotop är tt skogsområd md höga naturvärdn. Skogsstyrlsn har sdan 990 tt rgringsuppdrag att invntra och pka ut nycklbiotopr på privat mark. Inom planområdt finns inga nycklbiotopr rgistrrad. Östr om planområdt finns dt två nycklbiotopsområdn i naturrsrvatt. Strandskydd Fastightn Solbrga 3: brörs av strandskydd mdan strandskyddt är upphävt för fastightn Tings En :4. Vid framtagand av ny dtaljplan åtrinträdr strandskyddt på 00 mtr från strandlinjn. Miljökonskvnsbskrivning I dtaljplanarbtt för Solbrga 3: m.fl. har n miljökonskvnsbskrivning tagits fram. Hla miljökonskvnsbskrivningn bifogas planhandlingarna. Riksintrssn Riksintrss är tt bgrpp som avsr tt gografiskt områd llr nstaka objkt som är skyddat och anss viktigt ur n nationll synvinkl. Riksintrssn ska långsiktigt skyddas mot åtgärdr som påtagligt kan skada dss värd. Hla Öland utpkas som riksintrss. Dt är turismns och friluftslivts, främst dt rörliga friluftslivts, intrssn som särskilt ska baktas vid xploatring llr andra ingrpp i miljön. 4

15 n g ng rad f r ras Utdrag ur samrådsförslag för fördjupning av övrsiktsplan för Borgholm - Köpingsvik 5. Tidigar ställningstagandn nligt Plan- och bygglagn Övrsiktsplan En övrsiktsplan avsr n kommuntäckand plan som angr hur kommunns markanvändning ska utvcklas på sikt. Övrsiktsplann för Borgholms kommun (00) angr att ny bbyggls bör så långt möjligt anpassas till dn bfintliga miljön på platsn vad gällr placring, utformning och färgsättning. En fördjupning av övrsiktsplan för Borgholm Köpingsvik är undr arbt och har varit ut på samråd. För Solbrgamarkns norra dl angs områdt som Utrdningsområd för dagvattnhantring i kombination md park. Områdt ska utformas som parkmiljö md gångvägar md god koppling till strandn och kringliggand områdn. I fördjupningn angs Solbrgamarkns södra dl som utrdningsområd för flr och utökad byggrättr, bostädr prioritras. Dt är viktigt att mark säkrställs för att g plats åt åtgärdr för att skydda bbyggls vid stigand havsnivå samt dagvattnhantring. Dt är särskilt viktigt att spara mark vid lågpunktr, längs kustn samt längs vägar. Strandn mllan strandpromnadn och vattnt skall hållas öppn för allmänhtns rkration och dt är viktigt att nskilda intrssn int inkräktar på allmänhtns fysiska llr visulla tillgångar till områdt. 5

16 Dtaljplan För områdt finns två dtaljplanr som dlas i fastightsgränsn mllan Solbrga 3: och Tings En :4. Grönområdt för d båda dtaljplanrna angs som park llr plantring md gång och cyklväg. Hamnområdt angs som fritidshamn. Dtaljplann för fastightn Tings En :4 fastställds 966. Dtaljplann för Solbrga 3: fastställds

17 5 U 3 Mörtstign Plankarta U U c W U W U UU U U W q Abborrtign V damm damm U U U damm våtmark GATA W våtmark N UU q q U P d 000 @@@@@@ ) p B 5 3,5 b ) p d @@@ 60 d d ) ) p b ,5 ) b GÅNG UU U Gäddstign 3 GÅNG 4 4 B 60 p d 000 d 400) 5 3,5 ) b+3 GATA B d 000 d 000 d 400 d ) ) 3,5 3,5 b @@ 60 ) @@ 4 3 U U q q UU Rösstign Brgstign Rödstnsgatan U U q q Uq q q

18 6. Planbstämmlsr Planbstämmlsr på plankartan är juridiskt bindand. På hla kartan finns dt linjr som är indlad i n hirarki. Dssa linjr btcknas som: Plangräns Användningsgräns Egnskapsgräns Plangränsn angr gränsn för planområdt. En användningsgräns markrar gränsn för markanvändningn såsom bostädr och natur. En gnskapsgräns visar gränsn för gnskapsbstämmlsr såsom ldningsområdn, byggrätt llr höjd på byggnadr. Egnskapsgränsn är undrordnad användningsgränsn. När xmplvis n ldning (u) korsar olika markanvändningsområdn, bhövr bstämmlsn för ldningn skrivas ut på båda sidor om markanvändningn. S bild ndan. Plangräns Egnskapsgräns Användningsgräns B u u Ndan följr n bskrivning av förslagna bstämmlsr på plankartan. Gator Nya gator planläggs md bstämmlsn GATA. Natur En rad utrdningar visar på höga naturvärdn i områdt. Utrdningarna pkar ävn ut livsmiljör för artr som bl.a. är rödlistad. Sådana områdn skyddas gnom bstämmlsn. I dn norra dln av områdt finns planr på att anlägga tt våtmarksområd. Hla dtta områdt planläggs md bstämmlsn. Idag finns n naturlig våtmark i områdt och dt vattn som kommr från klintn (södr om planområdt) måst fortsättningsvis tas omhand. Dammarna utformas på tt sådant sätt att känsliga djurartr fortsättningsvis kan få n bra livsmiljö i områdt. Avtal kommr att upprättas för att säkrställa att kravn uppfylls. Gång- och cyklstråk Gnom områdt finns n gång- och cyklväg idag som är grusblagd. Stråkt går i öst-västlig riktning och planläggs md bstämmlsn GÅNG. 8

19 Bbyggls Fastightrna Solbrga 3: samt Tings En :4 planläggs som bostadsändamål, B i dn södra dln av planområdt. Tknisk anläggning Cntralt i områdt finns idag n pumpstation som planläggs md bstämmlsn E. Idrott Inom områdt finns idag n tnnisbana samt n boulbana. Dssa planläggs md bstämmlsn N. Hamn Markområdt inom hamnn planläggs md bstämmlsn V. Vattn Vattnområdt planläggs md bstämmlsn W och vattnt inom hamnområdt md bstämmlsn W. Parkring I dn västra dln av planområdt finns n parkring som får btckningn P. Exploatringsgrad Byggrättn angs md tt på plankartan. För ny bbyggls förslås n byggrätt på totalt 0 kvm. Nya fastightr får bbyggas md tt bostadshus på maximalt 60 kvm. Därutövr får n komplmntbyggnad (såsom garag) uppgå till 50 kvm. För samtliga bostadsfastightr finns utövr ovanstånd, byggrättr som är bygglovsbfriad nligt plan- och bygglagn: Friggbod fristånd 5 kvm Skärmtak övr ntré/utplats 5 kvm Attfallstillbyggnad 5 kvm Attfallshus fristånd 5 kvm Bgränsning av byggrätt Områdn som j får bbyggas markras md prickmark på kartan: Höjd på byggnadr För samtliga nya bostädr angs n maximal nockhöjd på 5 mtr vilkt möjliggör våning. Ny bbyggls kommr att påvrka utsiktn övr Kalmarsund för bond i områdt. Höjdn hålls därför nr för att göra påvrkan mindr. Nockhöjdn markras md n symbol på plankartan: 9

20 Fastightsstorlk Minsta tomtstorlk är 000 kvm. En största fastightstorlk rglras till 400 kvm. Planförslagts övriga konskvnsr Vattn Planområdt liggr inom vrksamhtsområd för vattn och avlopp. Nya byggnadr kan kopplas på dt kommunala va-nätt. Borgholms Enrgi är huvudman. Miljökvalittsnormr Vattn som kan påvrkas är kustvattnförkomst (M n Kalmarsunds utsjövattn) där dt bdöms förligga risk att int uppnå god kmisk llr kologisk status till år 0. Grundvattnförkomst inom områdt tillhör Mörbylånga-Borgholms kalkbrg där dn kmiska statusn är bdömd som god mn där dt förliggr n risk att int uppnå god kvantitativ status till år 0. Planområdt påvrkas ävn av vattn från vattnförkomstn Västra Ölands kalkbrg. Bdömningn är dnsamma som för tidigar grundvattnförkomst. Undrlagt till bdömningarna för grundvattnförkomstrna är hämtad från VISS (Vattninformationssystm) och kan ha bristr. MKN för bullr, Naturvårdsvrkt har tagit fram riktvärdn för bullr som int får övrstigas. Bullr dfiniras utifrån kvivalntnivå ftrsom bullr som mäts och analysras varirar övr tidn. Riktvärdn är: 30 dba inomhus 45 dba inomhus (natttid) 55 dba utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid utplats i anslutning till bostad Riksintrss Planns gnomförand bdöms påvrka riksintrssn för friluftsliv, rörligt friluftsliv och kustzonn. Eftrsom dn norra dln av planområdt görs mr tillgänglig för allmänhtn, bdöms planförslagt som förnligt md Miljöbalkns 3, 4 och 5 kapitl. Mdvrkand tjänstmän Samhällsbyggnadsförvaltningn Lisa Wändsjö Hlén Wrtwin Magnus Juhlin Planarkitkt Miljöhandläggar Plan- och byggchf 0

21 7. Gnomförandbskrivning Inldning Gnomförandbskrivningn bskrivr hur plann ska gnomföras och vilka konskvnsr dt får. Dn rdovisar d organisatoriska, tkniska, konomiska och fastightsrättsliga åtgärdr som krävs för att gnomföra dtaljplann. Gnomförandbskrivningn har dock ingn självständig rättsvrkan. Avsiktn är att dn ska godkännas av kommunfullmäktig i samband md antagandt av dtaljplann. Bskrivningn blir därignom vägldand vid gnomförandt. Sammanfattning av dtaljplann Syftt md n ny dtaljplan är att möjliggöra bostadsbbyggls i områdt. Dtta kan i sin tur g konomisk bäring för att kunna anlägga tt störr våtmarkssystm i norra dln av planområdt. Organisatoriska frågor Planförfarand Eftr samrådt kommr kommunn att rdovisa d synpunktr som har inkommit samt kommntra och g förslag till vntull rvidring av planförslagt. Upprättandt av planförslagt följr plan- och bygglagns (PBL) anvisningar för tt utökat planförfarand. Tillfäll att ta dl av planförslagt och lämna synpunktr förliggr i samrådsskdt samt i granskningsskdt. Tidplan Tid Planprocss Juni 07 Samråd Novmbr 07 Granskning Maj 08 Antag. av KF Tidsplann kan komma att justras undr planprocssns gång. Dtta bror på olika omständightr, såsom tillkommand uppgiftr som j kan förutss vid planarbtts påbörjan. Kommunn kan int påvrka om plann blir övrklagad. En rättslig procss kan försna procssn md ungfär år. Gnomförand Planns gnomförandtid är 5 år från dn dagn dn vinnr laga kraft. Tid Procss 08 Lantm.-förrättning Ombyggnad Undr gnomförandtidn har fastightsägar n garantrad rätt att, ftr ansökan om bygglov, få bygga i nlight md plann. Eftr gnomförandtidns slut är fastightsägarn j längr garantrad byggrätt.

22 Kommunn kan ftr gnomförandtidns slut ändra llr upphäva plann. Dtaljplann är dock gälland tills dss att ny dtaljplan tas fram. Ansvarsfördlning Anläggning Allmänt va-nät El och brdband Tl Drift BEAB E.ON Skanova Huvudmannaskap Kommunn är huvudman för dn allmänna platsmarkn. Tillfartsvägar till planområdt har idag nskilt huvudmannaskap. Tillkommand fastightr inom planområdt kommr därför att bhöva gå md i vägförningarna. Fastightsrättsliga frågor Samrådsförslagt innbär att n fastightsrglring bhövr gnomföras i dn sydöstra dln av planområdt. En ny lokalgata förslås där dt nya vägområdt idag liggr på tomtmark. Förslagna nya bostadstomtr bildas gnom avstyckning. Antalt fastightr som får avstyckas rglras gnom största och minsta fastightsstorlk i dtaljplann. Ekonomiska frågor Elofs Källa AB är xploatör för Solbrga 3: och kommunn är xploatör för Tings En :4. Rspktiv fastightsägar bkostar vntull utbyggnad av va-nätt inom planområdt. Anslutningsavgiftr tc. tas ut nligt för varj nätopratör gälland taxa. Bygglov och bygganmälan kommr att krävas för ny bbyggls nligt bstämmlsrna i Plan- och bygglagn. Avgiftrna för bygglov dbitras nligt gälland taxa. Vid handläggningn av bygglov kommr ävn n planavgift att tas ut för dom fastightr som j innfattas av xploatringsavtalt. Exploatringsavtal Ett xploatringsavtal upprättas mllan Borgholms kommun och xploatörn. Avtalt som rglrar kostnadn för planläggning samt förrättningskostnadr ska vara godkänt av KF i samband md antagandt. Mdvrkand tjänstmän Kommunldningskontort Kristian Sjövall Mark- och xploatringshandläggar