Beslut 2011 Skeppnans naturreservat

Transkript

1 Bslut 2011 Skppnans naturrsrvat Haning kommun

2 Innhållsförtckning Bslut Bilagor Bilaga 1. Bslutskarta Bilaga 2. Övrsiktskarta Bilaga 3. Skötslplan Bilaga A. Skötslplankarta Bilaga 4. Hur man övrklagar Foto framsida: Johan Bjurr

3 Enhtn för naturvård Elin Norkvist BESLUT Enligt sändlista (7) BESLUT OM BILDANDE AV SKEPPNANS NATURRESERVAT, HANINGE KOMMUN (4 bilagor) Uppgiftr om naturrsrvatt Namn Skppnan Naturvårdsrgistr-ID Kommun Haning Sockn Västrhaning Natura 2000-områd Riddartorpsmossn () Natura 2000-habitat Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intrmdiära kärr och gungflyn (7140) Skogsbvuxn myr (91D0) Västlig taiga (9010), dock utanför Natura områdt Läg Rsrvatt liggr ca 2 km nordväst om Västrhaning cntrum och ca 20 km södr om Stockholms cntrum Naturgografisk rgion 24, Svalands sprickdalslandskap Fastightr Markägar Aral Rsrvatsförvaltar BESLUT Åby 1:224 samt dlar av Hammars småbruk 23:1, Vrta 1:14, Nödsta 8:2, Sågn 1:3 och 1:18 Enskilda, statn gnom Naturvårdsvrkt 56,5 ha, varav 43,6 ha produktiv skogsmark Länsstyrlsn Md stöd av 7 kap. 4 miljöbalkn (1998:808) bslutar Länsstyrlsn att förklara dt områd som avgränsats på bifogad karta, bilaga 1, som naturrsrvat. Naturrsrvatts namn ska vara Skppnan. Naturrsrvatts syft Syftt md rsrvatt skall vara att bvara tt våtmarksområd md omgivand skogar samt dss växt- och djurliv. D livsmiljör i områdt som ingår i habitatdirktivts (92/43/EEG) bilaga 1 ska ha gynnsamt tillstånd. Områdt ska vara tillgängligt för rkration på tt sätt som int ävntyrar naturvärdna. Postadrss Bsöksadrss Tlfon E-post/wbbplats Länsstyrlsn i Stockholms län Box STOCKHOLM Hantvrkargatan Fax stockholm@lansstyrlsn.s

4 2 (7) BESLUT Syftt uppnås gnom att skogsmarkn undantas från skogsbruk och att inga anläggningar llr byggnadr får tillkomma i rsrvatt. För att gynna skyddsvärda naturtypr och artr i områdt ska dt vårdas på sådant sätt som angs av gälland skötslplan. Rsrvatsförskriftr För att tillgodos syftt md rsrvatt bslutar Länsstyrlsn md stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 miljöbalkn samt 22 förordningn (1998:1252) om områdsskydd nligt miljöbalkn m.m. att ndan angivna förskriftr ska gälla i rsrvatt. A. Förskriftr md stöd av 7 kap. 5 miljöbalkn om inskränkningar i rättn att använda mark- och vattnområd Utövr förskriftr och förbud i lagar och andra författningar är dt förbjudt att 1. avvrka llr skada träd och buskar llr utföra annan skoglig åtgärd, 2. ta bort llr upparbta dött träd llr vindfäll, 3. gräva, spränga, schakta, dika, utfylla, dämma, tippa llr utföra annan mkanisk markbarbtning, 4. framföra motordrivt fordon. Undantag gällr på fast mark för trrängskotr vid uttransport av fällt högvilt, 5. anlägga väg, stig llr parkringsplats, 6. uppföra byggnad, mast llr annan anläggning llr anordna upplag, 7. dra fram mark- llr luftldning, 8. kalka, använda kmiska bkämpningsmdl llr gödslmdl, 9. införa för områdt främmand växtr llr djur, 10. sätta upp skylt, affisch llr liknand anordning. Utan Länsstyrlsns tillstånd är dt förbjudt att 11. anlägga ny skjutgata llr jakttorn.

5 3 (7) BESLUT B. Förskriftr md stöd av 7 kap. 6 miljöbalkn om skyldight att tåla visst intrång Markägar, arrndator och annan innhavar av särskild rätt till markn förpliktigas tåla att följand anordningar utförs och åtgärdr vidtas för att tillgodos syftt md rsrvatt 1. utmärkning av rsrvatts gränsr samt uppsättning av rsrvatsskyltar och övriga upplysningsskyltar, 2. iståndsättning av särskilda ntrépunktr och vntull stängsling för att hindra olovlig trrängkörning i naturrsrvatt samt undrhåll av stigar och spängr nligt gälland skötslplan, 3. naturvårdand avvrkning, röjning llr gallring nligt gälland skötslplan. Intäktr från avvrkat virk tillfallr förvaltarn för användning i skyddad områdn, 4. undrsökningar av växt- och djurlivt och andra naturförhållandn i rsrvatt. C. Ordningsförskriftr md stöd av 7 kap. 30 miljöbalkn Utövr förskriftr och förbud i lagar och andra författningar är dt för allmänhtn förbjudt att 1. gräva, hacka, spränga llr på annat sätt skada brg, jord llr stn, 2. bryta kvistar, fälla llr på annat sätt skada lvand llr döda träd och buskar llr gräva upp växtr, 3. tälta mr än två dygn i följd, 4. göra upp öppn ld. Förskriftrna undr A och C ska int utgöra hindr för rsrvatsförvaltarn att utföra d åtgärdr som bhövs för rsrvatts skötsl nligt gälland skötslplan, till xmpl naturvårdand gallring av tallungskog. Förskriftrna ska hllr int utgöra hindr för markägarns undrhållsröjning av bfintlig skjutgata nligt bslutskartan, bilaga 1.

6 4 (7) BESLUT Förskriftrnas ikraftträdand Förskriftrna trädr i kraft tr vckor ftr dn dag då författningn utkommr från tryckt i länts författningssamling. Ordningsförskriftrna undr punkt C ovan gällr ävn om d övrklagas, i nlight md 7 kap. 30 miljöbalkn. Fastställand av skötslplan Md stöd av 3 förordningn (1998:1252) om områdsskydd nligt miljöbalkn m.m. fastställr Länsstyrlsn bifogad skötslplan (bilaga 3) md mål, riktlinjr och åtgärdr för rsrvatts skötsl och förvaltning. Rsrvatsförvaltar I nlight md 2 förordningn om områdsskydd nligt miljöbalkn m.m. är Länsstyrlsn i Stockholms län förvaltar i naturvårdshänsnd för naturrsrvatt. Upplysningar Länsstyrlsn rinrar om övriga bstämmlsr till skydd för naturmiljön, av vilka kan nämnas följand: Bstämmlsrna i 16 lagn (2007:1150) om tillsyn övr hundar och kattr om att hundar undr tidn 1 mars - 20 augusti int får löpa lösa i markr där dt finns vilt. Undr dn övriga tidn av årt skall hundar hållas undr sådan tillsyn att d hindras från att driva llr förfölja vilt, när d int används vid jakt. Trrängkörningsförbudt i trrängkörningslagn (1975:1313). Fridlysningsbstämmlsrna. Alla vilda fåglar och däggdjur samt dras ägg, ungar och bon är frdad nligt jaktlagn. Vissa andra växt- och djurartr är fridlysta nligt 8 kap. miljöbalkn och artskyddsförordningn (2007:845). Förbudt mot ndskräpning nligt 15 kap. 30 miljöbalkn. Områdt är tt Natura 2000 och därför gällr tillståndsplikt för åtgärdr som på tt btydand sätt kan påvrka naturmiljön nligt 7 kap 28 a miljöbalkn. SKÄLEN FÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Övrsiktlig bskrivning av områdt Rsrvatsområdt är blägt i Södrtörns typiska sprickdalslandskap och bstår av tt våtmarkskomplx md omgivand skog södr om sjön Öran. Rsrvatt ingår i tt störr sammanhang av våtmarkr, sjöar och till stor dl opåvrkad skogar i dt områd som kallas Hanvdn. Våtmarksområdt i rsrvatt utgörs till största dln av två skvattramtallmossar åtskilda av n tämlign öppn laggzon. Mossn i områdts nordöstra dl har n för Stockholmstraktn xtrmt välvd yta. Torvlagrns mäktight är cirka 4 mtr. I

7 5 (7) BESLUT skvattramtallmossarna har skogliga åtgärdr int utförts undr snar tid, vilkt gr dlar av områdna n viss naturskogskaraktär md gamla snvuxna träd och död vd. Tallmossarna md laggar är Natura 2000-habitat (91D0 skogbvuxna myrar). Gnom våtmarkrna rinnr dn bäck som avvattnar Öran. Södr om tallmossarna vidtar tt öppt sumpkärr vid namn Skppnan, vilkt har givit rsrvatt dss namn. Från Skppnans östra sida avvattnas våtmarksområdt gnom n bäck. Öppna våtmarkr finns också längs bäckn och vid sjön Öran. På dn öppna våtmarkn vid Öran har fynd av dn sällsynta strandlummrn gjorts, dt snast dokumntrad fyndt är från D öppna våtmarkrna är Natura 2000-habitat (7140 öppna svagt välvda mossar, fattiga och intrmdiära kärr och gungflyn), undantagt kärrt Skppnan. Skogn på fastmarkrna runt våtmarksområdt bstår till stor dl av tallungskogar. Dt finns dock några partir md äldr barrblandskog md naturskogskaraktär, främst i anslutning till kärrt Skppnan. Här kan man finna artr som gammlgranslav och tallticka. Skogarna har höga rkrationsvärdn. Ungskogarna har idag låga naturvärdn och är mdtagna i rsrvatt för att få n lämplig arrondring och långsiktigt bhålla n skyddszon runt våtmarkrna. Skppnans naturrsrvat liggr i tt områd som är av riksintrss för friluftslivt (F8, Ågsta-Lida). Områdt ingår i Natura 2000 ( Riddartorpsmossn). Mindr dlar av rsrvatsområdt är upptagt i Skogsvårdsstyrlsns nycklbiotopsinvntring som nycklbiotop och naturvärdsobjkt samt i sumpskogsinvntringn. Områdt ingår också i Länsstyrlsns våtmarksinvntring, där dt avgränsats som tt klass 1-objkt då dt hysr myckt höga naturvärdn. Ärndts brdning Länsstyrlsn har i nlight md 24, 25 och 26 förordningn om områdsskydd nligt miljöbalkn m.m. skickat förslagt till naturrsrvat på rmiss till brörda sakägar och myndightr. Haning kommun och Svrigs gologiska undrsökning (SGU) har ingt att rinra mot bildandt av naturrsrvatt. SGU framhållr i sitt yttrand viss information om våtmarkrnas utvckling och uppbyggnad, vilkt bslut och skötslplan komplttrats md. Markägarna till dlar av dn intrångsrsatta markn inkom md synpunktr på att vissa skillnadr fanns mot d dokumnt som låg till grund för övrnskommlsn, vilkt har baktats. Länsstyrlsns bdömning Områdt utgör tt från naturvårdssynpunkt värdfullt, i sn tid i huvudsak orört rprsntativt våtmarksområd. Områdt hysr flra olika naturtypr; öppn våtmark och skogskärr. Omgivand skogar har i vissa fall naturvärdn och utgör i andra dlar skyddszon runt våtmarkn. Närhtn till Västrhaning gör att

8 6 (7) BESLUT områdt är intrssant för friluftsliv och rkration. Områdt ingår i EU:s kologiska nätvrk Natura D naturtypr som i nlight md EG:s art- och habitatdirktiv (92/43/EEG) utgjort grund för att områdt tagits md i nätvrkt angs undr rubrikn Uppgiftr om naturrsrvatt ovan. Skogsavvrkning och annan xploatring skull innbära att områdts naturvärdn skull ävntyras. Md anldning av dtta har frågan om bildand av tt naturrsrvat tagits upp. Stockholms läns skogsstratgi Skppnan ingår i Tyrsta värdtrakt nligt Stratgi för formllt skydd av skog i Stockholms län. Värdtraktn dominras av barrskogstypr. Traktn karaktärisras av sprickdalslandskapt som rsultrat i n mosaik md stora förkomstr av hällmarkr, sumpskogar och myrområdn md myckt stora naturvärdn. Förnlight md övrsiktsplann I kommunns övrsiktsplan antagn i fbruari 2005 rdovisas mrpartn av områdt som Natura 2000-områd. Länsstyrlsn bdömr sålds att tt naturrsrvat i dt aktulla områdt är förnligt md kommunns övrsiktsplan. Hushållning md mark- och vattnområdn Länsstyrlsn bdömr att tt naturrsrvat i dt aktulla områdt är väl förnligt md hushållningsbstämmlsrna i 3 och 4 kap. miljöbalkn. Miljökvalittsmål Rsrvatsbildningn bidrar till att uppfylla miljökvalittsmålt Lvand skogar gnom att skyddsvärd skogsmark får tt långsiktigt skydd nligt miljöbalkn. Rsrvatsbildningn bidrar också till att uppfylla miljökvalittsmåln Myllrand våtmarkr samt Ett rikt växt- och djurliv gnom att g våtmarksområdt och floran och faunan i rsrvatt tt långsiktigt skydd. Intrssprövning Länsstyrlsn finnr vid n vägning mllan nskilda och allmänna intrssn i nlight md 7 kap. 25 miljöbalkn att dt för att skydda och bvara ovanstånd naturvärdn finns skäl att bsluta om att bilda tt naturrsrvat i områdt samt att förordna om förskriftr för att skydda områdt samt att fastställa n skötslplan. För att uppnå dt starka skydd som bhövs för områdts naturvärdn bör förskriftrna bland annat omfatta förbud mot såväl xploatringsförtag som skogsbruk. HUR MAN ÖVERKLAGAR Dtta bslut kan övrklagas hos rgringn (Miljödpartmntt), s bilaga 4. KUNGÖRELSE Bslutt kungörs i ortstidning och Stockholms läns författningssamling.

9 7 (7) BESLUT Bslut i ärndt har fattats av tf länsövrdirktör Lars Nybrg. I dn slutliga handläggningn har ävn dltagit naturvårdschf Andrs Nylén, länsassssor Bol Prsson, plandirktör Ingr Holmqvist samt miljöhandläggar Elin Norkvist, dn sistnämnda fördragand. Lars Nybrg Elin Norkvist Bilagor 1. Bslutskarta 2. Övrsiktskarta 3. Skötslplan 4. Hur man övrklagar Sändlista Rsrvatsbslut + skötslplan Frank Thlin, Stnsättra 106, Stnsättra Gård, HUDDINGE. Pr Thlin, Eskadrvägn 20, HALMSTAD Göt Thlin, Stnsättra 104, Stnsättra gård, HUDDINGE Lars Pttrsson, Lugntvägn 32, VÄSTERHANINGE Haning kommun, HANINGE Skogsstyrlsn Stockholms distrikt, Galgbacksvägn 5, VALLENTUNA Svrigs gologiska undrsökning, Box 670, UPPSALA Naturvårdsvrkt, STOCKHOLM Riksantikvariämbtt, Box 5405, Stockholm Lantmätrimyndightn i Stockholms län, Box 47700, STOCKHOLM (Eftr laga kraft) Avdlningn för rättsfrågor Avdlningn för planärndn Aktn Endast rsrvatsbslut Södrtörns polismästardistrikt, Björnkullavägn 9, HUDDINGE

10 Bilaga 1 Bslutskarta Tillhör Länsstyrlsns bslut dnr dossir Skppnans naturrsrvat ± Rsrvatsgräns Fastightr Ungfärlig placring av jakttorn Ungfärlig placring av skjutgata 0 Bakgrundskarta Lantmätrit, Ur Gografiska Svrigdata, /188-AB Originalkartans skala 1: m

11 Övrsiktskarta Skppnans naturrsrvat Bilaga 2 Tillhör Länsstyrlsns bslut dnr dossir ± Länsövrsikt Bakgrundskarta Lantmätrit, Ur Gografiska Svrigdata, /188-AB Skppnans naturrsrvat Kommungränsr Ekonomiska kartan km Originalkartans skala 1:

12 SKÖTSELPLAN Bilaga (11) Skötslplan för Skppnans naturrsrvat, Haning kommun Dnna skötslplan har utarbtats av Länsstyrlsn i Stockholms län inför bildandt av naturrsrvatt Skppnan. Skötslplann, som är n bilaga till rsrvatsbslutt, fastställs samtidigt som rsrvatt bildas. Naturrsrvatts syft, rsrvatsförskriftr samt grundn för rsrvatt åtrfinns i rsrvatsbslutt. 1. Bskrivning av rsrvatt Övrsikt Skppnans naturrsrvat omfattar knappt 57 hktar. Områdt kallas ibland för Riddartorpsmossn. Rsrvatt bstår av tt långsträckt våtmarksområd md angränsand skogar södr om sjön Öran. Våtmarkrna bstår av såväl öppna som trädklädda våtmarkr samt skogskärr. Läg Rsrvatt liggr i nordvästra dln av Haning kommun, 2 kilomtr nordväst om Västrhaning cntrum. Till Stockholms cntrum är avståndt cirka 20 kilomtr. Naturtypr Naturrsrvatts aral har indlats ungfärligt i följand naturtypr nligt KNAS (kontinurlig naturtypskartring av skyddad natur), s tabll 1. Tabll 1. Naturtypr nligt KNAS. Naturtyp Barrsumpskog 11,7 Ungskog/hygg 11 Våtmark 10,4 Barrblandskog 5,9 Tallskog 5,3 Lövblandad barrskog 4,5 Lövsumpskog 2,9 Impdimnt 1,3 Triviallövskog 1,6 Sumpskogsimpdimnt 0,9 Aral (ha)

13 SKÖTSELPLAN (11) Granskog 0,8 Övrig öppn mark 0,2 Sjöar och vattndrag 0,1 Totalt 56,6 Natura 2000 Majorittn av våtmarkrna inom rsrvatt ingår i tt Natura 2000-områd ( Riddartorpsmossn). I tabll 2 listas d naturtypr som har pkats ut i Natura 2000-områdt nligt EG:s habitatdirktiv (92/43/EEG). En bvarandplan för Natura 2000-områdt har tagits fram och sänts ut på rmiss i samband md förslagt till naturrsrvatt. Av bvarandplann framgår vilka mål som ska uppnås i bvarandt av Natura 2000-områdt och vilka åtgärdr som krävs för att uppnå måln. Dt övrgripand syftt md Natura 2000-områdt är att upprätthålla tt gynnsamt tillstånd för d i områdt utpkad naturtyprna. Förutsättningarna som krävs för att så ska sk ska framgå av bvarandplann. Skötslplann och bvarandplann ska ha n övrnsstämmand inriktning. Tabll 2. Förkommand naturtypr i Natura 2000-områdt nligt EG:s habitatdirktiv. Natura 2000-naturtypr 91D0* Skogsbvuxn myr 7140 Öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intrmdiära kärr och gungflyn * naturtyp som bdöms vara av hög prioritt för bvarand inom EU Områdts avgränsning Naturrsrvatt bstår av dt våtmarkskomplx som klassats som Natura habitat samt n anslutand tallmoss i nordost och omgivand skog på fastmark runtom våtmarksområdt. Skogn innhållr partir md äldr barrblandskog, mn bstår huvudsaklign av tallungskog som tagits md för att långsiktigt bhålla n skyddszon kring våtmarkrna. För uppgiftr om rsrvatsgränsns koordinatr hänvisas till Lantmätrits tkniska karta från inmätningn av naturrsrvatt, ärndnummr AB Dnna finns tillgänglig hos Länsstyrlsn. Naturförhållandn Gologi och topografi Rsrvatt är blägt i Södrtörns typiska sprickdalslandskap. Sjöarna och våtmarkrna i områdt utgör klassiska studiobjkt för strandförskjutningn och vgtationsutvcklingn i Stockholmstraktn. D högst blägna partirna i områdt höjd sig ur havt rdan undr Ancylussjöns tid för cirka 9000 år sdan och gnom att studra torvmarkrnas lagrföljdr går dt att följa vgtationns utvckling undr huvuddln av dn postglaciala tidn. 2

14 SKÖTSELPLAN (11) Våtmarkn som rsrvatt brör har tidigar varit n havsvik som avsnörts till n sjö, som gnom tt naturligt förlopp ftr hand vuxit ign och bildat kärr och mossar. Rsrvatts nordöstra moss har n för Stockholmsområdt myckt kraftig välvning som uppgår till närmar 2 mtr, jämfört md normalvärdt på omkring 0,5 mtr. Här utförds n spcialundrsökning i samband md kartläggningn av dt gologiska kartbladt för områdt (Möllr, H. 1969) där mossns uppbyggnad åskådliggjorts gnom n profil (s figur ndan). Undrsökningar av isolringskontaktn i torvmarkn visar att torvmarkssänkan isolrads ur Ancylussjön omkring 5800 f.kr. Isolringsnivån kan angs till mllan 52 och 53 mtr övr havt. Profil gnom dn för Stockholmstraktn xtrmt välvda mossn i rsrvatts nordöstra dl. Rsrvatsområdt liggr i Vitsåns avrinningsområd ndströms sjön Öran, vars utlopp går i n bäck gnom våtmarkn. Brgrundn i områdt bstår av gnjsr av sannolikt sdimntärt ursprung. Jordarna i våtmarkrna bstår av moss- och kärrtorv. Morän förkommr i områdts fastmarkspartir, bland annat i sluttningarna upp från våtmarkn. Kalt brg finns i höjdlägn. Invntringar Områdt ingår i Natura 2000-nätvrkt ( Riddartorpsmossn) samt i Länsstyrlsns våtmarksinvntring, där dt avgränsats som tt klass 1-objkt på grund av sina myckt höga naturvärdn. Dlar av rsrvatsområdt har gnom Skogsvårdsstyrlsns nycklbiotopsinvntring klassats som nycklbiotop rspktiv naturvärdsobjkt, samt tagits upp i sumpskogsinvntringn. Skog och våtmarkr Rsrvatt dominras av våtmarksområdn som till största dln utgörs av två skvattramtallmossar åtskilda av n tämlign öppn laggzon. I skvattramtallmossarna har skogliga åtgärdr int utförts undr snar tid, vilkt gr dlar av 3

15 SKÖTSELPLAN (11) områdna n viss naturskogskaraktär md gamla snvuxna träd och död vd. I mossarna kan man dock skönja spår av äldr dikningar. Södr om tallmossarna vidtar tt öppt sumpkärr vid namn Skppnan. Våtmarksområdt avvattnas gnom n bäck från Skppnans östra sida. På satllitbildr övr områdt kan man s spår av torvbrytning i form av paralllla gravar i norra dln av kärrt. D dikn som man sr spår av i mossarna grävds trolign i samband md dnna småskaliga torvbrytning. Öppna våtmarkr finns också i rsrvatts norra änd vid sjön Öran och längs bäckn som rinnr gnom områdt. På dn öppna våtmarkn vid Öran växr dn sällsynta strandlummrn, dn snast dokumntrad obsrvationn gjords Öran är n näringsfattig klarvattnsjö som tidigar kalkats rglbundt för att motvrka försurning. Djurlivt i vattnt är rikt md tt flrtal rödlistad artr. I och runt sjön finns också tt intrssant fåglliv md bland annat storlom, fiskgjus, gråtrut och drillsnäppa. Öran avvattnas, som tidigar nämnts, gnom dn bäck som rinnr gnom rsrvatts våtmarkr. Skogn på fastmarkrna runt våtmarksområdt bstår dls av välslutna tallungskogar mn ävn av partir md äldr barrblandskog md höga naturvärdn, främst i anslutning till Skppnan. I d gamla skogarna kan man finna artr som gammlgranslav och tallticka. Flora och fauna Ett antal signalartr och rödlistad artr har notras i d äldr skogsområdna gnom nycklbiotopsinvntringn. Fyndn rdovisas i tabll 3. Sjön Öran har tt värdfullt växt- och djurliv md bland annat flra sällsynta bottnlvand djur såsom olika sländor och snäckor, dssa artfynd tas dock int upp här. Tabll 3. Vid invntringar och fältbsök i områdt har följand signal- och/ llr rödlistad artr notrats. Svampar Mossor Lavar Kärlväxtr Evrtbratr Barkticka Långfliksmossa Gammlgranslav Grönpyrola Granbarkgnagar Vdticka Rostfläck Knärot (NT) Granticka (NT) Plattlummr Strandlummr (NT) Katgori ur Svnska rödlistan 2010: NT = Nära hotad (Nar Thrathnd) Historisk markanvändning Rsrvatsområdt har tidigar varit utmark undr d södrut liggand byarna Välsta och Nödsta i Västrhaning sockn. Markanvändningn var trolign utmarksbt och xtnsiv virkstäkt. 4

16 SKÖTSELPLAN (11) Skppnan har tidigar varit uppdämd. Av äldr kartor framgår att dt på talt fanns n såg vid bäckn intill gårdn Sågn, och syftt md dämningn var förmodlign att skapa tt vattnmagasin för dnna. Fördämningn kan snar möjlign ha haft till syft att förs ndströms liggand tvättrir md vattn. Rstr av tidigar dammbyggnad i form av stnar och dlar av dammfästt finns fortfarand kvar vid utloppt i Skppnans östra dl. På satllitbildr övr områdt kan man skönja spår av torvbrytning i form av paralllla gravar i norra dln av Skppnan. D dikn som man sr spår av i mossarna grävds trolign i samband md dnna småskaliga torvbrytning. Ett störr dik är blägt i dirkt anslutning till torvgravarna mn liggr idag undr vattnnivån. Dtta antydr att vattnnivån idag är högr än vid tidpunktn för torvbrytningn, och möjlign dämmr dn rasrad stnfördämningn vid utloppt mr nu än då dn var intakt och stod md öppna dammluckor. Ävn jämförlsr mllan n äldr och dn aktulla trrängkartan antydr att Skppnan blivit blötar, då områdt tidigar strckats md bruna linjr mdan dt idag är strckat md blåa linjr. Dt finns inga rgistrrad fornlämningar inom rsrvatsområdt. Strax södr om rsrvatt finns fyndplatsr för kvartsavslag, trolign från stnåldrn. I Hanvdnområdt har dt gjorts flra fynd från dn tidn. Rsrvatt ingår i tt områd som i Haning kommuns kulturhistoriska program angivits som värdfullt för kunskapn om Södrtörns äldsta tablringsfas och historia. Friluftsliv D äldr dlarna av skogn är välfrkvntrad rkrationsområdn. Rsrvatt är tillgängligt för bsökar som kommr till fots och vintrtid utgör våtmarkrna trvliga områdn för längdskidåkning. Parkringsmöjlightr finns vid Riddartorp vid Öran, därifrån kan man följa Sörmlandsldns tapp Riddartorp-Paradist cirka 400 mtr fram till rsrvatsgränsn. Sörmlandsldn gör n lov gnom dn norra dln av rsrvatt och löpr vidar mot Paradist. Md allmänna kommunikationr kan man ta sig md buss 827 till Dåntorpsvägn i Jordbro varifrån dt är cirka 1,7 kilomtr till Riddartorp. Södrifrån nås rsrvatt via buss 835 till Tunglstavägn. Från Tunglstavägn är dt drygt 1 kilomtr till rsrvatts södra dl. Byggnadr och anläggningar I rsrvatsområdt finns tt jakttorn (s kartbilaga 1 till bslutt). Jakttornt samt tillhörand jaktgata får undrhållas. Nya jaktgator md tillhörand jakttorn får ndast anläggas ftr tillstånd från Länsstyrlsn. 5

17 SKÖTSELPLAN (11) 2. Plan för områdts skötsl Övrgripand mål och skötsl Syftt md rsrvatt är att bvara tt våtmarksområd md omgivand skogar samt dss växt- och djurliv. D livsmiljör i områdt som ingår i habitatdirktivts (92/43/EEG) bilaga 1 (7140 öppna svagt välvda mossar, fattiga och intrmdiära kärr och gungflyn och 91D0 skogbvuxna myrar) ska ha gynnsamt tillstånd. Områdt ska vara tillgängligt för rkration på tt sätt som int påvrkar naturvärdna ngativt. Enligt rsrvatsförskriftrna är dt förbjudt att avvrka lvand llr döda träd llr utföra andra skogliga åtgärdr. Naturvårdand insatsr får dock utföras av förvaltarn i syft att gynna områdts naturvärdn. Träd som fallit övr stigar llr som utgör n säkrhtsrisk kan tas nd/kapas och dras undan. Bfintlig skjutgata och jakttorn i områdt, s bilaga 1 till bslutt, får bibhållas. Om bhov uppkommr kan tillstånd sökas för rsättning av bfintlig skjutgata md n ny skjutgata md tillhörand jakttorn. Skötslområdn För skötslområdsindlning, s skötslplankarta bilaga A. Skogbvuxna områdn Bskrivning Skötslområdt utgörs av tallmoss, sumpskog samt barrskogar på fast mark. I skötslområdt ingår Natura 2000-habitatt 91D0 skogbvuxna myrar. Tallmossns nordöstra dl utgörs av n tydligt välvd skvattramtallmoss. Andln riktigt gamla träd och död vd är rlativt litn. Längr södrut i rsrvatt fortsättr störr aralr md skvattramtallmoss och därmllan finns tt parti md sumpskogskaraktär, där gran bitvis dominrar övr talln. Dn södra tallmossn har tt äldr trädskikt md snvuxna vidkroniga tallar. Mllan d gamla tallarna står på vissa håll tätt md kln ungtall, vilkt kan vara tt rsultat av d äldr dikningar som man kan skönja spår av. Dn sänkning av vattnståndt som dikningn n gång mdförd kan ha orsakat n oxidation av torvn, vilkt i sin tur kan ha skapat förutsättningar för talln att växa frodigar, till nackdl för dt äldr trädskiktt. Dssa dikn är numra igntorvad och har troligtvis litn ffkt på hydrologin i områdt. I d cntrala dlarna av tallmossn finns ävn gott om gran. Laggn runt mossarna utgörs av skogskärr md björk, klibbal och kln, snvuxn tall samt gran. Skogn på fastmarkrna runt våtmarksområdt är till stor dl avvrkad undr priodn Dssa skogsbstånd bstår i dag till stor dl av välslutna tallungskogar, mn ävn bitvis av äldr skog md viss naturskogskaraktär. Dt parti 6

18 SKÖTSELPLAN (11) md tydligast naturskogskaraktär liggr i anslutning till Skppnans östra sida, norr om utloppsbäckn. Partit bstår av kuprat brg md gläntig barrdominrad skog md tt rikligt inslag av död vd i olika formr. Södr om utloppsbäckn finns tt skogsområd om ca 1,5 ha som avvrkads undr vintrn Ungskogarna har idag låga naturvärdn och är mdtagna i rsrvatt för att få n lämplig arrondring och för att långsiktigt bhålla n skyddszon runt våtmarkrna. Bvarandmål Araln av skogstyprna tallmoss och skogskärr bibhålls. Araln barrnaturskog på fastmark ska öka. Dn skogliga kontinuittn upprätthålls och strukturr som förkomst av gamla träd och död vd bvaras llr ökar. Skötsl Områdt lämnas huvudsaklign för fri utvckling. På tallmossn kan dt bli aktullt att utföra naturvårdand åtgärdr för att gynna dt äldr vidkroniga trädskiktt, samt öka förutsättningarna för vissa av d unga tallarna att utvckla vida kronor och uppnå hög åldr. Likaså kan dt i d välslutna tallungskogarna bli aktullt md gallring för att utvckla naturvärdna och undrlätta framkomlightn för dt rörliga friluftslivt, framför allt på Skppnans västra sida. På fastightn Sågn 1:3 finns tt gammalt gömsl/koja invid bäckn som ska montras nr. Öppna våtmarkr Bskrivning Skötslområdt utgörs av öppna myrar md visst inslag av småträd, samt dt öppna kärrt Skppnan. I skötslområdt ingår Natura 2000-habitatt 7140 öppna svagt välvda mossar, fattiga och intrmdiära kärr och gungflyn. Gungflyn och kärr löpr längs Örans strand och vidar längs bäckn på östra sidan av tallmossn och fortsättr sdan södrut. Växtlightn bstår bland annat av vitmossor, halvgräs, tranbär och pors i varirand grad. På d öppna våtmarkrna vid Öran har strandlummr påträffats. I Skppnan dominras fältskiktt av starr, sjöfräkn och pors. Dt finns också stånd vattnspglar md inslag av kråkklövr och vit näckros. Våtmarksområdt avvattnas från Skppnans östra sida gnom n bäck. Rstrna av n stnfördämning finns vid utloppt vilkt troligtvis ännu gr n ganska kraftig dämmand ffkt. Bäckn som rinnr från Öran och ut i Skppnan har vid någon tidpunkt rätats, och dn ursprungliga mandrand fåran kan ss på satllitbildr övr områdt. I vilkn mån dtta påvrkat hydrologin i områdt är svårt att bdöma. På satllitbildr kan man också s spår av torvbrytning i form av paralllla gravar i norra dln av kärrt. D dikn som man anar i mossarna grävds trolign i samband md dnna småskaliga torvbrytning. Södr om Skppnan finns n blöt, priodvis övrsvämmad våtmark. I sydvästra dln av dtta områd mynnar tt dik. Där finns tt yngr alkärr, troligtvis tillkommt på grund av d sdimnt som transportras dit gnom dikt. Aldungn 7

19 SKÖTSELPLAN (11) fungrar förmodlign som filtr och hjdar n dl av slammt och näringsämnna innan d når d öppna, näringsfattigar kärrn. Ett mindr tilloppsdik finns ävn i dn sydöstra dln av våtmarkn. Bvarandmål Araln öppna våtmarkr bibhålls, d.v.s. täckningsgradn av busk- och trädskiktt får j bli nämnvärt högr. Skötsl I första hand fri utvckling. Om araln öppna våtmarkr skull minska på grund av ignväxning får röjningsåtgärdr vidtas. Evntullt kan åtgärdr som bidrar till n åtrtablring av dn rödlistad strandlummrn gnomföras, till xmpl gnom att skapa markblottor md några års mllanrum. Tillgänglight, anordningar för bsökar Rsrvatt ska vara tillgängligt för allmänhtn nligt allmansrättn md d bgränsningar som följr av rsrvatsförskriftrna. Rsrvatt nås till fots. I anslutning till d stigar som ldr in i rsrvatt bör särskilda ntrépunktr anläggas som åtgärd för att försvåra olovlig trrängkörning i naturrsrvatt. Åtgärdrna kan xmplvis göras gnom att stnblock, stolpar llr dylikt placras vid välfrkvntrad stigar som ldr in i rsrvatt. Spängr inom rsrvatt ska undrhållas, vilkt innbär att initialt åtrställa rasrad spängr. Störr stigar ska hållas framkomliga. Rsrvatsförvaltarn har dock int undrhållsansvar för Sörmlandsldn som passrar rsrvatts norra dl, för dtta svarar Förningn Sörmlandsldn. Informationsskyltar samt utmärkning av rsrvatts gräns Rsrvatts gränsr ska märkas ut av rsrvatsförvaltarn nligt Naturvårdsvrkts anvisningar. Information om rsrvatt och dss förskriftr ska finnas på informationsskyltar som framställs nligt Naturvårdsvrkts riktlinjr. Skyltar ska sättas upp på lämpliga platsr vid rsrvatts gräns llr i anslutning till rsrvatt samt vid Riddartorp, för förslag s skötslkartan, bilaga A. Rsrvatsförvaltning och tillsyn Länsstyrlsn är rsrvatsförvaltar. Dt innbär tt övrgripand ansvar för att syftt md rsrvatt uppnås och omfattar ansvar för bland annat naturvårdsåtgärdr, informationstavlor och annan skyltning samt kontakt md markägar och vntulla andra brörda. Länsstyrlsn är tillsynsmyndight nligt miljöbalkn. Områdt kan övrvakas av Länsstyrlsn llr n särskilt anlitad naturbvakar. Antckningar om tillsyn och övrig naturvårdsförvaltning ska kontinurligt föras av Länsstyrlsn llr uppdragstagarn. 8

20 SKÖTSELPLAN (11) Jakt Jaktn är förbhålln jakträttsinnhavarna och får sk nligt gälland jaktlagstiftning och md d bgränsningar som följr av rsrvatsförskriftrna. Bfintlig skjutgata md tillhörand jakttorn, s bilaga 1 till bslutt, får undrhållas. Nya skjutgator md tillhörand jakttorn får ndast anläggas ftr tillstånd. Vid uttransport av fällt högvilt får ndast trrängskotr (lag om vägtrafikdfinitionr 2001:559) användas. Dt är anglägt att uttransportn görs så att minsta möjliga skada uppstår på mark och vgtation. Ekonomisk plan för naturvårdsförvaltningn Förvaltningskostnadrna för rsrvatt utgörs av gränsmarkring, informationsskyltning, anläggand och undrhåll av anordningar för friluftslivt, rnhållning, dokumntation samt övrvakning. Finansiring av naturvårdsförvaltningn skr gnom Naturvårdsvrkts anslag för skötsl av naturvårdsobjkt m.m. Dokumntation och uppföljning Bfintlig dokumntation Övrsiktliga bskrivningar av våtmarkrna finns i flra olika invntringar. Skogn är dokumntrad från bståndssynpunkt vid dn värdring som gjords inför avtal om intrångsrsättning och markbytn. Dlar av rsrvatt är klassad som nycklbiotop vid Skogsvårdsstyrlsns invntringar då bland annat artfynd dokumntrats. Kommand dokumntation Rsrvatt bör dokumntras yttrligar gnom invntringar, för att möjliggöra uppföljning av områdts naturvärdn (biotopr, sällsynta artr) samt utvärdring av skötsln. Ävn våtmarkns kologi och hydrologiska historia bör studras och dokumntras yttrligar. Undrsökningar som Länsstyrlsn låtr gnomföra i syft att dokumntra rsrvatsområdt llr skapa undrlag för skötslåtgärdr får sk utan hindr av rsrvatsförskriftrna. Exmplvis kan växtr och djur bhöva samlas in för artbstämning. Uppföljning av gnomförda skötslåtgärdr Länsstyrlsn ansvarar för dokumntation och uppföljning av gnomförda skötslåtgärdr. Uppföljning av bvarandmål och gynnsamt tillstånd Länsstyrlsn ansvarar för att uppföljning av bvarandmål gnomförs. Länsstyrlsn kan ftr skötslplanns fastställand komplttra md paramtrar och mätmtodr för att följa upp och utvärdra uppsatta bvarandmål. 9

21 SKÖTSELPLAN (11) Sammanfattning och prioritring av planrad skötslåtgärdr Skötslåtgärd m.m. Tidpunkt Plats Prioritring Gränsmarkring Informationsskyltar Inom 1 år ftr bslut om naturrsrvat Inom 2 år ftr bslut om naturrsrvat Enligt bilaga 1 1 S bilaga A 1 Särskilda ntrépunktr* 2012 S bilaga A 1 Undrhåll av stigar och spängr, dock j Sörmlandsldn Vid bhov S bilaga A 2 Röjning/gallring av ungtall för att gynna äldr vidkroniga tallar Vid bhov Skogbvuxna områdn tallmossar 2 Röjning/gallring i tallungskog Vid bhov Skogbvuxna områdn skog på fastmark, framför allt på Skppnans västra sida 2 Röjning/gallring av inväxand buskar och träd Vid bhov Öppna våtmarkr 2 Komplttrand dokumntation av områdts naturvärdn och hydrologi 2013 Hla rsrvatt 1 * Särskilda ntrépunktr innfattar åtgärdr för att försvåra olovlig trrängkörning i naturrsrvatt. 10

22 SKÖTSELPLAN (11) 3. Källförtckning Artportaln.s, Svalan rapportsystm för fåglar. Collindr, P. m.fl Naturn i Stockholms län. En utflyktsguid. Ekologigruppn, Stockholm. Haning kommun Övrsiktsplan för Haning kommun Haning kommun Kulturhistoriska miljör. Utdrag ur kulturmiljöprogram publicrat på kommunns wbbplats, områd nr 24 Hanvdn. Länsstyrlsn i Stockholms län Naturvårdsprogram för Stockholms län, dl 1. Skyddsvärda områdn för naturvård och friluftsliv. Naturvårdsnhtn. Länsstyrlsn i Stockholms län Naturkatalog för Stockholms län (rmissupplaga). Länsstyrlsn i Stockholms län Våtmarksinvntring i Stockholms län. Länsstyrlsn i Stockholms län Områdn av riksintrss för naturvård och friluftsliv i Stockholms län. Rapport 2001:15. Länsstyrlsn i Stockholms län. Bvarandplan för Natura 2000-områdt Riddartorpsmossn (), rmissvrsion Länsstyrlsn i Stockholms län. Sjödatabas. Manitt, H Rapport övr bsiktning vid Skppnan Haning kommun. Möllr, H. och Stålhös, G Bskrivning till gologiska kartbladt Stockholm SO. SGU sri A nr 3. Tillhörand kartblad SGU A nr 3 år Naturvårdsvrkt. Att skylta skyddad natur, Rgionplan- och trafikkontort, Stockholms läns landsting Hanvdnkiln. Upplvlsvärdn i Stockholmsrgionns gröna kilar. 7:2004. Rydbrg, H. och Wanntorp, H-E Sörmlands flora. Botaniska sällskapt i Stockholm. Skogsstyrlsn Nycklbiotopsinvntring. Utdrag ur databas för kartbladt 10I 1f, nycklbiotop nr 30, naturvärd nr 14 och 15. Sondll, U. Tlfonkontakt Törnquist, B Förslag till rsrvatsgräns och bskrivning av naturförhållandn och naturvärdn vid Riddartorpsmossn i Haning kommun. Stncil. Bilaga A. Skötslplankarta 11

23 Bilaga A till skötslplan Skötslplankarta dnr dossir Skppnans naturrsrvat ±!! # 0!! # 0 # 0!!!! # 0! # 0! # 0! Rsrvatsgräns! Skötslområd öppna våtmarkr! Skötslområd skogbvuxna områdn Ungfärlig placring av jakttorn Ungfärlig placring av skjutgata! # 0 0 Bakgrundskarta Lantmätrit, Ur Gografiska Svrigdata, /188-AB Förslagn placring av informationstavla Förslagn placring av särskild ntrépunkt Originalkartans skala 1: m

24 Att bilda dtta naturrsrvat bidrar till att uppfylla tr miljökvalittsmål Bgränsad klimatpåvrkan Grundvattn av god kvalitt Frisk luft Hav i balans samt lvand kust och skärgård Bara naturlig försurning Myllrand våtmarkr Giftfri miljö Lvand skogar Skyddand ozonskikt Ett rikt odlingslandskap Säkr strålmiljö Storslagn fjällmiljö Ingn övrgödning God bbyggd miljö Lvand sjöar och vattndrag Ett rikt växt- och djurliv Kontakt Adrss Mr information kan du få av Länsstyrlsns nht för naturvård. Tfn: Box Bslutt finns också att läsa på vår hmsida. Länsstyrlsn i Stockholms län Hantvrkargatan Stockholm