Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 24 oktober 2017

Transkript

1 Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 24 oktober 2017 Deltagare: Jordbruksverket: Jackis Lannek, Sara Gabrielsson, Göran Ekbladh, Lotta Franzén, Ida Elgåsen LRF: Mattias Gotting LRF/NR: Magdalena Åkerfeldt (anteckningar) KRAV: Paula Quintana Fernández, Helena Bengtsson Kiwa: Anna Hultgren, Marianne Hellbe HS Certifiering: Lina Floer Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros Ekologiska Lantbrukarna: Marianne Schönning Smak: Agneta den Braver Rådgivare olika aktörer, ekologisk produktion: Malin Lovang Hushållningssällskapet: Per Modig 1. Kommande möten Referensgruppsmöte COP / kalibreringsmöte / efter behov 22 november Inför COP november Att göra inför nästa möte Ansvarig person Reda ut hur man i butiksavfallet hanterar snittblommor, krukväxter och förpackningar/plaster. Komplettera underlaget om beräkning av andel - 5 % andel substrat från ekologisk produktion i biogasanläggningar, utifrån dagens diskussion och skicka ut nytt underlag/förslag. Formulera nytt förslag för definition av proteinfoder för referensgruppen att ta ställning till. Kollar upp vad som gäller för att tillämpa mer flexibilitet av omställningstidens längd, med Jordbruksverkets jurister. Jordbruksverket Marianne Hellbe Arbetsgrupp proteinfoder Göran Ekbladh 2. Minnesanteckningar från referensgruppsmötet 21 september 2017 Minnesanteckningarna från 21 september fastställdes och publiceras på lrf.se/nationellariktlinjer. 3. Återkoppling föregående möte. Definition av proteinfoder Gemensamhetsanläggning. Arbeta fram ett mer konkret förslag till hur en tillämpning av gemensamhetsanläggning och ev. nytt begrepp kan formuleras Info och förtydligande om definition för moderdjur och vuxna handjur, och beräkning på antal. Alla punkter tas under respektive punkt i dagordningen. 4. Dagens agenda

2 Dagens agenda fastställdes med tillägg på några övriga punkter (punkt 10). 5. Tillsatsmedel i växtskyddsmedel (fråga och underlag från Kiwa) Marianne Hellbe informerade om att certifieringsbolagen fått ett flertal förfrågningar från producenter som har problem med hjortdjur i sin raps och därför vill använda en produkt med ett verksamt ämne av fårtalg för avskräckning av hjortdjur i odlingar av raps, rybs, majs och stråsäd och skogsplantor. Produkten innehåller utöver fårtalg även vatten, emulgerings- och konserveringsmedlet 5-chloro-2-methyl-2h-isothiazolone samt ett silicat. Certifieringsbolaget vill få referensgruppens syn på huruvida man anser att denna produkt kan användas i ekologisk produktion, innan man tar beslut. Referensgruppen anser att den ska kunna användas med motiveringen att produkten är tillåtetbedömd bl.a. av FibL och EcoCert, att konserveringsmedlet är godkänt att använda i kosmetik och hudvårdsprodukter. Slutsats: Referensgruppen tillstyrker förslaget att produkten kan tillåtas att användas för det specificerade ändamålet. Kontrollorganets beslut meddelas till nationella riktlinjer så att produkten kan föras in på listan över tillåtetbedömda insatsvaror. 6. Rötrester från biogasanläggning a) Gemensamhetsanläggning Bakgrunden till frågan är att begreppet gemensamhetsanläggning enligt nationella riktlinjer för ekologisk produktion är ett något felaktigt uttryck för ändamålet att biogasanläggningar, egna eller samägda, större eller mindre eller kommunalt ägda, ska kunna ta emot substrat som sedan ska kunna spridas på ekologisk mark. Mötet har en gemensam åsikt om att begreppet gemensamhetsanläggning bör bytas ut. Slutsats: Den kursiva texten i i Nationella riktlinjer bör formuleras om till: Undantag görs för rötrester från gödsel och animaliska biprodukter som är producerade på industrijordbruk under förutsättning att: Rötresten kommer från anläggning för biogasproduktion, där också gödsel, vall eller annat organiskt material från ekologisk produktion ingår till minst 5 procent på torrsubstansbasis. Den maximala andelen rötrest som får tas ut från anläggningen begränsas till andelen tillåtet material, på torrsubstansbasis, som totalt levererats till anläggningen. Formuleringen tas med till granskning inför uppdatering av Nationella riktlinjer för ekologisk produktion. b) Butiksavfall som substrat i biogasanläggning Göran Ekbladh informerar om att det finns önskemål om att butiksavfall ska få användas som substrat i biogasanläggningar. Jordbruksverket har i sina beslut avgränsat definitionen matavfall så att butiksavfall faller utanför. Beslutet att definiera matavfall på det sättet grundas på en dom i miljööverdomstolen. Finns det någon anledning att ändra detta? Referensgruppen diskuterar kring riskerna med att man i butiksavfall även får med krukväxter, snittblommor och rester av t.ex. hormoner, kemikalier etc. från det, samt plaster och förpackningar etc. Göran har fått uppfattningen att butiksavfallet tas om hand som hushållsavfall av kommunerna. Då borde sannolikt samma krav på t.ex. stickprovskontroller etc. gälla. Då borde heller inte plaster/förpackningar etc. skiljas åt i hanteringen. Eftersom det är en viktig fråga just nu, anser gruppen att det är relevant att kolla upp detta. Marianne Schönning anser att butiksavfall egentligen är mycket mer spårbart än vad hushållsavfallet är, därför anser Ekologiska Lantbrukarna att förslaget om att butiksavfall ska kunna ingå som substrat i biogasanläggningar kan stödjas. Göran instämmer i att butiksavfall är ett renare avfall än hushållsavfallet.

3 Slutsats: Jordbruksverket tar med frågan och reder ut hur man i butiksavfallet hanterar snittblommor, krukväxter och förpackningar/plaster. Tas upp som en återkopplingspunkt på nästa möte den 22 november. c) Beräkning av andel - 5 % substrat från ekologisk produktion i biogasanläggningar Ursprungsfrågan handlade om huruvida villkoret att de 5 % substrat från ekologisk produktion kan uppfattas som att produktion ska omfattas av certifiering för ekologisk produktion, dvs som att reglerna i eko-lagstiftningen ska uppfyllas hos leverantören, eller som att produktionen ska ha genomgått omställningstiden. Diskussionen i referensgruppen handlade mer om vad annat organiskt material från ekologisk produktion egentligen består/ska bestå av, och utifrån det hur man ska kunna räkna fram andelen som ska ingå som substrat i biogasanläggningen. Marianne Schönning påpekade att detta med 5 % från början var ett sätt för ekologiska bönder att kunna vara engagerade och leverera vall, gödsel etc till biogasanläggningar och få tillbaka det som en rötrest för att sprida på sin mark. Med nuvarande diskussion om andelar som beräknas på försäljningsvärden för hur mycket hushållsavfall som är ekologiskt, eller andelar från industri (t.ex. mejeri) känns det som vi har kommit långt bort från den ursprungliga tanken. Marianne informerade att man i den danska vägledningen, som jämförelse, räknar väldigt ingående på andelen som faktiskt kommer från ekologisk produktion. Mötet funderade om frågan eventuellt måste lyftas igen som en principiell fråga. Slutsats: Marianne Hellbe kompletterar i underlaget utifrån dagens diskussion och skickar ut nytt underlag/förslag till ett kommande referensgruppsmöte. Marianne Schönning skickar ut den danska vägledningen till referensgruppen för kännedom. 7. Definition av proteinfoder Idag finns det en överenskommelse om vad som är proteingrödor, men vi har inte kommit överens om vad proteinfoder innebär. Det är inte definierat i någon lagstiftning. Då begreppet används i artikel 43 bör vi ha en beskrivning av vad begreppet omfattar, till ledning för djurhållare och fodertillverkare. Ett kontrollorgan har väckt frågan till andra kontrollorgan om en viss råvara av animaliskt ursprung var att anse som proteinfoder. Vi anser att det är bättre att ha en gemensam överenskommelse om vad proteinfoder är än att hantera gränsfall från när de dyker upp. Idag bedömer kontrollorganen detta var för sig. Även fodertillverkare, rådgivare och djurhållare måste förhålla sig till begreppet utifrån vad de själva anser vara rimligt. Referensgruppen har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram en gemensam definition. Förslaget till tillämpning hade delgetts referensgruppen innan mötet och lyder: Proteinfoder av vegetabiliskt ursprung är proteingrödor och förädlade produkter av vegetabilier där förädlingen givit upphov till en för utfodring intressant proteinråvara. De ska vara processade enligt reglerna för ekologisk produktion. Animaliska produkter eller biprodukter som är processade enligt reglerna för ekologisk produktion och som används för proteininnehållets skull får räknas som proteinfoder av animaliskt ursprung. De begränsningar som finns för olika djurarter ska respekteras. Referensgruppen hade lite synpunkter på huruvida meningen om processade enligt reglerna för ekologisk produktion kan förhindra möjligheterna att använda majsglutenmjöl och potatisprotein, som är viktiga proteinkällor idag och om meningen skulle kunna strykas från texten. Anna Hultgren undrade hur kontrollorganen ska gå vidare i sin bedömning, t.ex. i frågan om att få använda mjölkpulver som proteinfoder. Eftersom förslaget inte innehåller någon lista på godkända proteinfoder kommer det att åligga lantbrukaren eller foderföretaget att komma in med argument som styrker att det ska klassas som ett proteinfoder och används för proteininnehållets skull samt att det är processade enligt reglerna för ekologisk produktion.

4 Slutsats: Arbetsgruppen utökas med representant från ett kontrollorgan (Anna Hultgren) och arbetsgruppen formulerar om ett nytt förslag för referensgruppen att ta ställning till. 8. Definition av vuxna handjur Vi behöver en definition av vuxna handjur eftersom föreskriften om ekologisk produktion och förordningen 889/2008 medger att man kan få undantag för att köpa in icke ekologiskt uppfödda djur baserat på antalet moderdjur och vuxna handjur. Moderdjur är definierat i föreskrifterna som kvigor och gyltor, hondjur som har gett avkomma eller är dräktigt, samt hondjur av får eller get som är över tolv månader gamla, men ingen definition för vuxna handjur finns. I två olika vägledningar för djurskyddskontrollen ligger två olika definitioner på vuxna djur. Dels nötkreatur anses normalt vara vuxna från och med 16 månader. Grisar betraktas normalt som vuxna från och med de är 9 månader. Slaktgrisar ska normalt inte betraktas som vuxna grisar eller nötkreatur anses normalt vara vuxna vid 24 månaders ålder. I Kommissionens genomförandeförordning (EG) nr 808/2014 anges att tjurar, kor och andra nötkreatur räknas vuxna när de är över två år. Med bakgrund av det föreslås från jordbruksverket att definitionen för vuxna handjur ska vara: Nötkreatur av hanligt kön anses vara vuxna från och med 24 månader. Grisar av hanligt kön anses som vuxna från och med de är 9 månader, slaktgrisar ska inte betraktas som vuxna grisar. Får och get av hanligt kön anses vara vuxna från 12 månader. Referensgruppen tycker förslaget är bra, men diskuterar om hur djur för slakt ska behöva stå med i texten. Man kommer fram till att meningen om slaktgrisar ska inte betraktas som vuxna grisar kan strykas. Slutsats: Med ovanstående justering accepteras förslaget till tillämpning och formuleringen tas med till granskning inför uppdatering av Nationella riktlinjer för ekologisk produktion. 9. Nästa möte 22 november kl Underlag ska skickas in till Jordbruksverket senast 10 dagar innan mötet Dagordning inklusive underlag skickas ut av Jordbruksverket senast 7 dagar innan mötet. 10. Övriga punkter a) Flexibilitet i omställningstidens längd (Underlag och fråga av KRAV) När fler lantbrukare ställer om till ekologisk produktion blir det ett ökat fokus på reglerna för omställning och hur de ska tillämpas. KRAV har varit i kontakt med alla certifieringsorgan som gör lantbrukskontroll och har förstått att tillämpningen av omställningstidens längd inte alltid följer det som står i Nationella riktlinjer. Nationella riktlinjer anger i tabell 1 att omställningen för t ex ettåriga grödor ska påbörjas 24 månader före sådd av grödan. Det sägs ingenting om att det finns någon flexibilitet i omställningstiden. I förordningen står det i art 36.1 omställningsperiod om minst två år före sådd. KRAV har en regel Karenstid och säsong, som säger att karenstiden är säsongsbaserad, vilket för ettåriga och fleråriga grödor innebär att det inte måste ha gått exakt på dagen två respektive tre år från att du påbörjade karenstiden tills du sår respektive skördar den första gröda som får KRAVcertifieras. Denna regel kom till efter att vi fått information från certifieringsorganen att omställningstiden tillämpas med viss flexibilitet. En vanlig orsak till att omställningstiden inte blir t ex minst två år för ettåriga grödor, är att lantbrukaren ofta startar sin omställning i samband med datum för SAM-ansökan, vilket kan vara sent på säsongen. Tidpunkt för sådd år tre kan då infalla tidigare än 24 månader efter

5 omställningsstart. Är det ett tidigt år två år efter omställningsstart vill förstås även ekologiska lantbrukare utnyttja detta. Ett annat exempel som kommit upp är spannmålsproducenter som lägger om sin gård till ekologisk produktion på senvåren och tar en konventionell skörd första året eftersom de använt konventionella odlingsmetoder under den odlingssäsongen. Och frågan blir då hur sent kan lantbrukaren påbörja sin omställning och ändå kunna ta en godkänd gröda år tre. Det här är ett exempel som man kan tycka tänjer på gränserna för vad som är ok enligt den ekologiska odlingens grundprinciper. Diskussionsfrågor/Förslag till tillämpning: 1) KRAV vill stämma av med Jordbruksverket om det finns utrymme för en viss flexibilitet i EUförordningens regler för omställningstid, både gällande ettåriga grödor och fleråriga grödor. 2) Om det finns utrymme för en flexibilitet, så behöver vi diskutera hur tillämpningen ska vara. Ett förslag till tillämpning är att säga att det är tillåtet att omställningstiden kan vara två veckor kortare än exakt på dagen två år. Göran Ekbladh tror att eftersom det redan är reglerat ger det oss inga möjligheter (eller rätt) att reglera detta med tilläggsreglering. KRAV ser att det är reglerat. Men betyder minst 2 år = 365x2 eller är angivelsen 2 år så grovt att en marginal på två veckor kan tolkas in i det. Slutsats: Göran Ekbladh kollar upp vad som gäller med Jordbruksverkets jurister försäkerhets skull och återkopplar på nästa möte. b) Uppföljning tillämpning 1600 kvm slaktkyckling Status och slutsats: Jackis har skickat ut ett uppdaterat förslag till tillämpning till referensgruppen. Förslaget ska fastställas per mail så fort det går så att det kan tas med till granskning inför uppdatering av Nationella riktlinjer för ekologisk produktion. c) Nedklassat utsäde, tillämpning och information Flyttas till nästa möte. e) Ätlig del av gröda status Status: Frågan har lyfts på ett kalibreringsmöte och arbetsgruppen som tillsatts av referensgruppen att arbeta med formulering och förslag till tillämpning håller på med ett nytt förslag. De ska ha ett möte och återkommer när de kommit fram till ett förslag för referensgruppen att ta ställning till. d) Avgränsade bäddar vad gäller? Status: Frågan om avgränsade bäddar har varit uppe på ett kalibreringsmöte. Som läget är nu så är frågan upp i ett ministerrådsmöte som ska hållas den 6/11 och frågan är beroende av vad man kommer fram till där. Till vidare kan Jordbruksverket inte ge mer information.