Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 25 februari 2015

Transkript

1 Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 25 februari 2015 Deltagare: Jordbruksverket: Sara Gabrielsson, Jackis Lannek KRAV: Paula Quintana Fernandez LRF/NR: Magdalena Presto (anteckningar) SMAK: Anna Hultgren, Christina Klingberg Kiwa: Marianne Hellbe Ekologiska lantbrukarna: Marianne Schönning Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros Svenska Ägg: Charlotte Norrman Oredsson HS: Ingela Löfqvist HS Certifiering: Anna Grundberg 1. Kommande möten: Referensgruppsmöte RCOP preliminärt/kalibreringsmöte/extra möte mars 2015 RCOP mars 4 november 2015 Efter kalibreringsmöte 14 oktober 2015 Att göra Ta fram ett utförligt underlag, med fler och tydliga exempel på olika situationer som kan uppstå och vad det innebär i praktiken samt hur andra länder tillämpar frågan om kvalificeringstid för nötkreatur vars certifikat dragits tillbaka. Ta fram mer information till underlag för fortsatta diskussioner i frågan om att använda vegetabiliskt kol för att binda kol mer långsiktigt och som jordförbättringsmedel och foderråvara inom ekologisk produktion. Ansvarig person Magdalena Presto Paula Quintana Fernandez Jordbruksverket, Sara Gabrielsson (?) 2. Fastställande av föregående minnesanteckningar, Inga ytterligare synpunkter. Minnesanteckningarna fastställdes. 3. Återkoppling Återkoppling på hur man hanterar frågan om vilken karenstid som ska gälla för nötkreatur när certifikatet dragits tillbaka i andra EU-länder: Marianne Schönning informerade om att hon kontaktat den norska representanten i IFOAMs arbetsgrupp som meddelade att situationen sällan uppstår. Man ger dispenser och arbetar i flera steg, innan ett certifikat dras tillbaka. Om så ändå sker, gäller ett års (12 mån) karenstid för nötkreatur. Jackis Lannek har kontaktat kollegor inom Norden/Baltikum för att se hur de tillämpar regeln. Tyvärr inga svar ännu från Baltikum, men Finland meddelar att det är ovanligt att det händer, men om det händer räknas djuret som konventionellt och då tillämpas att djuret ska genomgå en kvalificeringstid på minst ¾ av deras livstid. Dock kan detta räknas vid djurets ålder före underkännandet. Jackis fortsätter efterfråga svar från Balt-länderna.

2 I samband med återkopplingen fortsatte referensgruppen att diskutera själva sakfrågan, dvs. sanktionen och hur vi ska tillämpa detta i Sverige. Oavsett om det är ett enstaka djur, en grupp djur eller hel besättning som blir underkänt hur lång ska kvalificeringstiden vara för att bli godkänt igen, 12 månader eller minst ¾ av djurets liv? Frågan handlar om hur vi ska tolka förordningstexten som säger att När icke-ekologiska djur har införlivats i jordbruksföretaget så ska kvalificeringstiden vara 12 månader och i varje fall minst tre fjärdedelar av deras livstid. Ska vi tolka det som att införlivning endast gäller när ett djur sätts in i besättningen, eller som att djur som redan finns i besättningen och blir underkända även måste införlivas i besättningen igen för att bli godkänt? Slutsats: Diskussionen blev lång om huruvida det finns tolkningsutrymme, vad det innebär i praktiken och hur Sverige bör hantera frågan. Eftersom frågan känns oklar och svår att ta ställning till, kom referensgruppen fram till att ta fram ett mer utförligt underlag, med fler och tydliga exempel på olika situationer som kan uppstå och vad det innebär i praktiken samt hur andra länder tillämpar detta. Det är viktigt att det blir begripligt för de som ska tillämpa detta. Magdalena Presto, projektledare för Nationella riktlinjer för ekologisk produktion gör detta i samverkan med Paula Quintana Fernandez och med utgångspunkt från det underlag/förslag som KRAV har arbetat fram. Återkoppling på skrivelse till RCOP om frågan om tillämpningsförslag om viktangivelse vid uppfödning av slaktkycklingar samt behovet av nationella regler för ekologiska föräldradjur för slaktkyckling, samt utrymmeskrav för sugga och smågrisar, efter RCOP-mötet 3-4 februari: Sara Gabrielsson informerade om rapporten från RCOP-mötet. Kommissionen svarade på Sveriges skrivelse att tillämpningsförslaget om viktangivelser vid uppfödning av slaktkyckling från SE överensstämmer med EGTOPs rekommendation, vilket inte riktigt stämmer. Sveriges förslag är att man tar bort angivelsen 10 djur per kvm och behåller endast viktangivelsen 21 kg, vilket är det som tillämpas av alla andra länder som tillåter startstall alternativt begränsar ytan på andra sätt. Men EGTOP rapporten har istället delat in i 2 nivåer. En med 20 djur per kvm (0-21 dagar) respektive en med 10 djur per kvm (22-81 dagar). Det kanske är bättre än dagens svenska tolkning men inte tillfredsställande för möjligheten till startstall. Kommissionen ansåg att det blir aktuellt att ta ställning när reglerna för kycklingar ska skrivas. Vad gäller utrymmeskraven för sugga och smågrisar så svarade Kommissionen att om man tillämpar en annan praxis så följer man inte reglerna. Om man tänker på frågan från lantbrukarnas perspektiv. Vad det gäller modersuggor med smågrisar så krävs 7,5 kvm per sugga vilket är högre än 6 kvm som anges i direktivet 2820/xx. Förslaget på 6 kvm är då det samma som för konventionella grisar menade KOM. Då blir det ju ingen skillnad mellan ekologiskt och konventionellt. Efter förtydligande från Sverige om problematiken ansåg Kommissionen att man behöver se närmare på anledningen till att man har valt en storlek på box från födsel upp till 40 dagar. I samband med denna fråga lyftes en övrig fråga/synpunkt från Åsa Odelros: Svårigheten med att vi har så ofullständiga tolkningar missgynnar våra producenter. Som det ser ut idag är det väldigt trögarbetat för frågor som uppkommer om hur vi i Sverige ska tolka och tillämpa reglerna. Detta är väldigt frustrerande för producenter som är redo att satsa mycket

3 pengar för att lägga om till ekologiskt. Det är orimligt att de inte kan få besked om t.ex. om hur de ska bygga stallar och vilka praktiska förutsättningar de ska förhålla sig till etc. Vi behöver ha konkreta, distinkta regler att rätta oss efter! Många andra länder har egna tolkningar av förordningen som producenterna lätt kan följa. De regelfrågor för ekologisk produktion som diskuteras i referensgruppen blir så negativa och ofta så fastnar vi i dem och kommer inte vidare. Sverige behöver jobba för att det finns generella snabba möjligheter till nationell tillämpning, en genväg för att komma förbi svårigheten med trögarbetade rutiner inom Kommissionen och rutiner för hur vi i Sverige ska se på möjligheter till tolkningsutrymme. Som det är nu känner Svenska eko-producenter ingen tilltro till regelverket och en stor osäkerhet till att driva eller konvertera till ekologisk produktion. Marianne Schönning: Om tolkningsutrymme finns, så tar många andra länder tillfälle att utnyttja detta till producenternas fördel. Paula Quintana Fernandez: Sverige valde att inte se möjlighet till tolkningsutrymme vad gäller frågan om utrymmeskrav för sugga och smågrisar och startstall för slaktkyckling, utan valde att fråga Kommissionen. Om Kommissionen anser att tolkningen som vi vill framföra bryter mot förordningen då är det också rimligt att ställa krav på att vi får veta hur Kommissionen ser på det faktum att andra länder väljer att ha egna tolkningar och tillämpningar i sina Nationella vägledningar. Sverige kom tillbaka med beslutet om att både grisproducenter och slaktkycklingproducenter skulle få sanktioner/byggstopp (nya). Vad har de andra länderna för åtgärder? Faktum är att vi redan idag har dansk ekologisk kyckling i våra kyldiskar uppväxta med startstallar. Referensgruppen tycker det känns problematiskt att Sverige inte ser tolkningsutrymmet som en fördel utan att vi alltid vill ha konkreta svar. Ställer vi frågan till Kommissionen tar det ofta orimligt lång tid att få besked, och i värsta fall får vi också ett oönskat svar till följd (se exemplet med utrymmeskrav för sugga och smågrisar). Det handlar också om hur strukturen för certifiering ser ut. Hittills har man ansett att t.ex. startstall och grisningsbox inte är reglerat i förordningen och därför har man valt att det går att tillämpa på det sätt vi gör idag. Ingela Löfqvist undrar hur vi ska hantera frågan om grisningsbox. Paula Quintana Fernandez föreslog att vi ska häva sanktionerna beslutade 4 februari [kalibreringsmöte med CO], både för slaktkycklingproducenter och smågrisproducenter. Slutsats: Detta är en frågeställning som har behov av vidare utredning. Det handlar dels om att hitta ett sätt att hantera frågan om vad som är reglerat/oreglerat och vilka tolkningsutrymmen som finns och möjligheterna till att ha nationella tillämpningar, men också om att se på den ur en konkurrenskraftssynpunkt. Vi kommer inte vidare i frågan utan drar ett streck för att fortsätta med mötets övriga punkter. Återkoppling på frågan om tillämpningsförslag om tungmetaller i rötrester efter RCOP-mötet 3-4 februari.: Sara Gabrielsson informerade om rapporten från RCOP-mötet. Sverige har skickat skriftlig fråga om att biogasanläggningar vill kunna blanda olika substrat i anläggningen. Det blir då problem med att gränsvärdena för tungmetaller endast gäller en kategori, rötrester från matavfall. Kommissionens svar var att det inte ska kunna blandas,

4 eftersom det är så olika villkor för de olika typerna av gödselmedel/substrat och att vissa medlemsstater har menat att man inte vill ha rötresterna i bilagan. Sverige frågade varför man inte skulle kunna blanda rötrester. Flera av villkoren för hushållsavfall gäller ju insamlingssystemet och inte anläggningen. Det är endast gränsvärden för tungmetaller som ställer till problem och det bör man kunna lösa, t ex med förslaget i skrivelsen. På det svarade Kommissionen att de kan ta frågan till EGTOP. Återkoppling på att formulera sammanfattning och förslag på tillämpning för frågan om utrymmeskrav för utgångshål mellan stall och veranda, för ekologiska slaktkycklingar: Paula Quintana Fernandez har formulerat och skickat till Magdalena som tog med det till minnesanteckningarna (27/1), vilka nu är fastställda. 4. Självförsörjning av foder (fråga och underlag från KRAV) Paula Quintana Fernandez redogjorde kortfattat för bakgrunden till frågan som inkommit. KRAV har fått fråga om ett alternativt sätt för att uppfylla regeln om självförsörjning av foder för fjäderfä och gris är möjlig. Frågan gäller om samarbete mellan producenter, vilket är godkänt för självförsörjning av foder, kan ersättas av procentsats svenskt foder i färdigfoder istället. Region är odefinierat i förordningen och med föreslagen tillämpning enligt frågeställningen, skulle det innebära att region blir Sverige. Charlotte Norrman Oredsson: Danmark ligger nära Skåne och förslaget skulle innebära att danskt foder inte kan köpas in. Blir man också bunden att köpa foder från en specifik foderleverantör är inte bra. Åsa Odelros: Diskussion om detta med representanter från eko-fjäderfäbranschen ska ske i slutet av mars. Det är en skev bild att ekologiska fjäderfäproducenter idag inte har mark så det räcker till. Nystartade företag har idag stora besättningar och mycket mark och balansen mellan jord och djur är bra. Förslaget skulle visst gynna producenter i skogs- och mellanbygd, kanske också Skåne, men troligen berörs inte så många fjäderfäproducenter. Marianne Schönning: Kopplingen mellan djur och areal är en av de viktigaste miljöfördelarna vi har inom ekologiska produktionen. En översyn av konsekvenserna bör ske innan man kan godkänna ett sådant här förslag. Slutsats: Referensgruppen anser att förslaget inte kan antas. 5. Övriga frågor Vegetabiliskt kol som jordförbättringsmedel och foderråvara Sara Gabrielsson redogjorde för ett underlag och förslag som inkommit från en branschförening till Jordbruksverket om att få tillåtas använda vegetabiliskt kol som jordförbättringsmedel och foderråvara inom ekologisk produktion. Enligt Sara så tror Göran Ekblad inte att det borde vara så svårt att få godkänt.

5 Paula Quintana Fernandez: KRAV anser att det kan finnas vissa frågetecken kring risk för innehåll av tungmetaller. Men eftersom spån, flis och träaska är godkända så borde vegetabiliskt kol också kunna vara godkänt. Som foderråvara kan det dock vara mer tveksamt. Åsa Odelros: Borde man verifiera vilken typ av föroreningar det finns risk för? T.ex. spår av Cesium? Eva Salomon: Har kikat lite på de publikationer man refererar till. Generellt kan man ifrågasätta om det lever upp till de resultat man utlovar. Det kanske fungerar bra i utarmade marker som man gjort försöken i, men våra marker med välstrukturerade och balanserade jordar är det tveksamt om det behövs. Jackis Lannek: Kriterierna för att lista saker är ju att det verkligen behövs. Slutsats: Huvudfokus för frågan bör kanske hellre vara att binda kol mer långsiktigt. Jordbruksverket tar fram mer information till underlag för fortsatta diskussioner i frågan. Information om arbetet med NR Magdalena Presto informerade om att den uppdaterade versionen av Nationella riktlinjer för ekologisk produktion snart är färdiggranskad av myndigheterna. I bästa fall bör en uppdaterad version kunna publiceras under mars-15. Riktlinjerna och information arbetet med dem, samt minnesanteckningarna från referensgruppsmötena finns nu på LRF:s nya webbsida: Arbetet med den nya förordningen Jackis Lannek redogjorde kortfattat om läget för arbetet med nya förordningen. De flesta undantagen som kommissionen föreslog att de skulle tas bort har återinförts. Hit hör till exempel möjligheten att använda icke ekologiskt vegetabiliskt förökningsmaterial och icke ekologiska avelsdjur. Mycket är som det är formulerat idag, men inte allt. När det gäller stympning av djur föreslår ordförandeskapet att det av säkerhetsskäl ska vara tillåtet att avhorna vuxna nötkreatur. Sverige hade ett långt inlägg om att avhorning bör ske som disbudding på kalvar och inte genomföras på vuxna nötkreatur. En stor mängd medlemsländer gav Sverige stöd i detta. Den artikel som handlar om fynd av otillåtna ämnen är ändrad från att handla om gränsvärden för växtskyddsmedel till fynd av otillåtna substanser och ämnen. Kommissionen föreslås ta fram tillämpningsbestämmelser om hur man ska gå till väga vid fynd. Ett problem med artikeln nu är att den inkluderar även ämnen som odlaren/djurhållaren kanske inte kan påverka. En brist i hela arbetet med kommissionens förslag är att medlemsstaterna har fokuserat på att återinföra gamla undantag och inte på att man ser över hela regelverket och försöker förbättra det som är dåligt. Sverige lyfte frågan om att ändra omställningsreglerna för nötkreatur och fick stöd av några medlemsländer.