Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 27 januari 2015

Transkript

1 Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 27 januari 2015 Deltagare: Jordbruksverket: Sara Gabrielsson, Jackis Lannek, Göran Ekbladh KRAV: Paula Quintana Fernandez LRF/NR: Magdalena Presto (anteckningar) SMAK: Anna Hultgren Kiwa: Marianne Hellbe Ekologiska lantbrukarna: Marianne Schönning Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros Svenska Ägg: Charlotte Norrman Oredsson 1. Kommande möten: Referensgruppsmöte RCOP preliminärt/kalibreringsmöte/extra möte februari 2015 Efter kalibreringsmöte 4 februari mars 2015 RCOP mars 4 november 2015 Efter kalibreringsmöte 14 oktober 2015 Att göra Fråga internationella kontakter hur man hanterar frågan om vilken karenstid som ska gälla för nötkreatur när certifikatet dragits tillbaka. Återkomma med underlag inför kalibreringsmötet 4/2 och referensgruppmötet den 25/2 för diskussion. Återkoppling på frågan om tillämpningsförslag om viktangivelse vid uppfödning av slaktkycklingar samt behovet av nationella regler för ekologiska föräldradjur för slaktkyckling efter RCOP-mötet 3-4 februari. Formulera sammanfattning och förslag på tillämpning för frågan om utrymmeskrav för utgångshål mellan stall och veranda, för ekologiska slaktkycklingar, och skicka till Magdalena Ansvarig person Jackis Lannek Marianne Schönning Göran Ekbladh Paula Quintana Fernandez 2. Fastställande av föregående minnesanteckningar, Marianne Schönnings synpunkter som inkommit via mail efter mötet lades till minnesanteckningarna som sedan fastställdes. 3. Återkoppling Formulera skrivelse till RCOP: Jackis Lannek har skickat ut för kännedom till referensgruppen med möjlighet att ge synpunkter på den skrivelse som hon ska skicka in till RCOP. Skrivelsen avser svårigheter med vad som i olika länder anses som reglerat/oreglerat i förordningen, tillämpningsförslag om utrymmeskrav för sugga och smågrisar, tillämpningsförslag om viktangivelse vid uppfödning av slaktkycklingar samt behovet av nationella regler för ekologiska föräldradjur för slaktkyckling. Förhoppningsvis lyfts frågan på RCOP-mötet 3-4 februari.

2 Formulera förslag till tillämpning angående utrymmeskrav för utgångshål mellan stall och veranda, för ekologiska slaktkycklingar: Paula Quintana Fernandez redogjorde för det förslag man tagit fram som underlag för diskussion på dagens möte. Enligt förordningen gäller att byggnader för fjäderfä ska vara försedda med utgångshål om en sammanlagd längd av minst 4 m per 100 m 2 av den tillgängliga byggnadsytan. I Sverige har vi tillämpat att detta mått är det som gäller för hålen i den vägg som går direkt till betet. Men för utgångshål mellan stall och veranda saknas angivelsemått i förordningen. När det gäller värphöns tillämpas det mått som anges i svensk lag SJVFS 2010: kap. D.v.s. 2,0 meter totalt per 1000 höns. I Kommissionens förslag till ny eko-förordning anges istället 2,0 m per 100 m 2 av byggnadens yta. Förslag till tillämpning: Längdmått på utgångshål från stall till veranda är oreglerat i förordningarna för ekologisk produktion och i svensk djurskyddslag. Vid rådgivning och särskilt vid nybyggnation bör man ta hänsyn till förslaget om 2,0 m per 100 m 2 (enligt förslag till ny eko-förordning). För att beräkningen av byggnadens yta ska vara likvärdig hos alla producenter, även när de väljer att ha större utrymme för sina djur, ska denna räknas på minimiytan som krävs för det antal djur som finns i flocken. Detta gäller vare sig det handlar om utgångshålen mellan stall och veranda eller mellan veranda/sluss och bete. Slutsats: Referensgruppen antog förslaget. 4. RCOP 3-4 februari. Göran Ekbladh redogjorde kortfattat för de frågor som ska tas upp på RCOP-mötet. - Gammal fråga om förändring av importsystemet från ekvivalens-överensstämmelse. Sverige har redan en ståndpunkt om att man bör utveckla systemet för ekvivalens (likvärdighet) istället för att gå över till överensstämmelse. - IRM Organic: Informationspunkt för kontrollorgan om verktyg för riskbedömning och elektroniska certifikat för importerade produkter. - EGTOP: information/uppdatering om arbete och EGTOP:s mandat. Synpunkt från Marianne Schönning: Efterfrågar tillgång till dagordningen för RCOP-möten och information om EGTOP:s mandat. Jackis Lannek meddelade att dokument över dagordning ska skickas ut till referensgruppen. Information om mandat och vilka som ingår finns på Kommissionens hemsida. Göran kompletterade med att det absolut är möjligt för Jordbruksverket att skicka ut informationsmaterial från RCOP, när sådant finns. 5. Skrivelse till RCOP. Frågan behandlade under återkoppling, punkt 3. En fråga uppkom angående när vi kan förvänta oss svar angående frågorna som rör slaktkyckling? Jackis meddelade att om frågan diskuteras på RCOP-mötet så kommer informationen med Kommissionen minnesanteckningar. Annars skickas skriftliga svar senare. Jackis skickar också ut avidentifierade rapporter från RCOP-mötet.

3 6. Utgångshål mellan stall och veranda för ekologisk slaktkyckling. Frågan behandlade under återkoppling, punkt 3 7. Vilken karenstid ska gälla för nötkreatur när certifikatet dragits tillbaka? (fråga och underlag från KRAV) Paula Quintana Fernandez redogjorde kortfattat för bakgrunden till frågan och det förslag som inkommit. För en mjölk- eller nötköttsproducent som vars certifikat dras tillbaka och som sedan rättar till den avvikelse hen gjort är det oklart när kött och mjölk åter kan säljas som ekologiska. Varken förordning 834/2007 eller förordning 889/2008 tar upp vad som ska hända om certifikatet återkallas för ett eller flera djur. Det är tydligt i artikel 38.1/2008 att den gäller när djur införlivas i företaget. Vad som ska hända med djur vars certifikat återkallats (underkänts) regleras inte i förordningen. Det ger en möjlighet att för Sverige att inte tillämpa regeln om att nötkreatur ska genomgå en kvalificeringstid på ¾ av livet, utan låta den vara 6 månader för mjölkproduktion och 1 år för köttproduktion. Att i övrigt låta de omställningstider som artikel 38.1 nämner också gälla som kvalificeringstider bedömer jag som rimligt, men att tillämpa 3/4 av livet regeln för nötkreatur leder till en oproportionerligt hård sanktion för den som har nötkreatur. Förslag till tillämpning: Om en djurproducent får sitt certifikat återkallat för ett eller flera djur så ska de genomgå en ny kvalificeringstid innan kött eller mjölk kan säljas som ekologiska igen. Den kvalificeringstiden ska motsvara artikel 38.1 i förordning 889/2008 med undantag för kött från nötkreatur och hästdjur där kvalificeringstiden alltid ska vara 1 år och aldrig ¾ av livet. Många frågor uppkom t.ex. om när (vid vilka situationer) det blir aktuellt, om certifieringsorganen istället för att dra tillbaka certifikatet kan avmärka djuret och hur man göra i andra länder. Slutsats: Referensgruppen bestämde att avvakta i frågan tills vi undersökt hur detta hanteras i andra länder. Marianne Schönning och Jackis Lannek fick i uppgift att fråga sina internationella kontakter hur man hanterar det och återkommer med information/diskussionsunderlag kring det till referensgruppens nästa möte och också inför nästa kalibreringsmöte. 8. Informationspunkt EPOK Magdalena (med information från Eva Salomon) berättade om att EPOK blivit erkända som nationell plattform till TP Organics. TP Organics är en plattform för ekologisk livsmedel- och jordbruksforskning där man med ett brett perspektiv integrerar näring, forskning och utveckling med potential för ekologiska produktionssystem. EPOK kan numer alltså delta som representant vi mötet för strategisk forskning och innovation på BIOFACH i februari EPOK kan också hålla kontakt och komma med inspel kring arbetet med Horizon 2020 arbetsprogram. 9. Eko och konventionella slaktsvin gödsel i samma brunn (fråga och underlag från SMAK)

4 Anna Hultgren redogjorde för frågeställning och underlag. Slaktsvinsproducent som har gård med två stall varav det ena byggs om till EU-grisar (slaktsvin). Det andra stallet går ej att konvertera och där kommer att förbli konventionella grisar(slaktsvin). Man har separata bolag för eko-grisar och konventionella grisar. Gödseln går till samma brunn. Två regler kommer i kollision: Dels att all ekologisk gödsel ska läggas på ekologisk mark (enligt art 3, 889/2008) och dels att gödsel från konventionell slaktsvinsproduktion inte får läggas på ekologisk mark enligt den svenska definitionen av industrijordbruk, d.v.s. > 50 slaktsvin på spalt (bilaga I 889/2008, factory farming). Frågeställning: Kan man tänka som med biogasen? Att man får lägga den del av gödseln som kommer från eko på eko-mark? Är definitionen av industrijordbruk >50 slaktsvin på spalt verkligen rätt? Synpunkt från Åsa Odelros: Det har funnits och finns parallellfall inom ekologisk äggproduktion, dock rör det sig då om fastgödsel. Där krävs åtskillnad av gödselhögarna för att få godkänt, blandas gödseln från eko-höns och burhöns får man avvikelse. Samma princip borde gälla även för andra djurslag. Synpunkt från Paula Quintana Fernandez: Anser att om man blandar gödsel är en trovärdighetsfråga, risk för att trovärdigheten minskar. Synpunkt från Anna Hultgren: Vad gäller definitionen på industrijordbruk, var/när har det fastställts vilken definition som ska gälla? Göran Ekbladh informerade om att det diskuterades och definierades redan tidigare än Synpunkt från Marianne Schönning: Vad gäller biogas är ju det välkomnande att kunna blanda substrat från både konventionellt och eko och att man får lägga den del av gödseln som kommer från eko på eko-mark, eftersom det ju handlar om gemensamhetsanläggningar. Frågan uppkom om detta i så fall även ska vara relevant vad gäller GMO? Slutsats: Referensgruppen ansåg att vi inte bör hantera frågan om gödsel från eko och konventionell slaktsvinsproduktion i samma gödselbrunn, som biogasfrågan. Snarare bör det hanteras som en avvikelse mot artikel 3. Gödseln ska särskiljas. Alltså samma förutsättningar som råder för fjäderfä. 10. Användbar yta i slaktkycklingstall (fråga och underlag från Krav) Paula Quintana Fernandez redogjorde för frågeställning och förslag till tillämpning. Enligt tidigare förtydligande räknas den användbara ytan i slaktkycklingstall som att 1600 kvm gäller den tillgängliga ytan för djuren. D.v.s. personalrum, korridorer och dylikt räknas inte in i denna. Men en följdfråga gällande denna yta har nu uppstått. Hur ska man tolka användbara ytan? Är det ytan där djur finns på vid varje enskilt tillfälle eller den totala ytan där djur skulle kunna finnas på samtidigt. D.v.s. om man har ett stall med 4 rum och ett flöde som innebär att ett av rummen alltid är tomt. Kan den användbara ytan räknas på de 3 rummen i användning vid varje enstaka tillfälle. Eller måste även det tomma rummet räknas in?

5 Det ursprungliga syftet med regeln är att inte för många djur ska hållas i en och samma byggnad. Förordningen innehåller dock redan begränsning på gruppstorlek. Den tillämpning som föreslås skulle underlätta till ett bättre flöde i produktionen och en bättre särhållning/indelning av grupper ifall startstall blir tillåtet, även i den svenska tolkningen. Då hindrar inte just måttet 1600 kvm att de byggs ändamålsenliga stallar. Förslag till tillämpning: Den maximala ytan som är under användning vid varje enstaka tillfällen är den som ska beräknas. D.v.s. om ett av rummen ständigt är tomt, ska den inte räknas in. Några synpunkter som uppkom: Definitionen av den användbara ytan känns otydlig. Kan översättningen av svenska förordningstexten ge utrymme för tolkning? Förslaget till tillämpning bygger också in en svårighet för producenten att man måste hålla ett rum tomt hela tiden. Man har i nya förordningen föreslagit att ta bort 1600 kvm och därför kan det finnas anledning att ta med detta i beaktning. Slutsats: Referensgruppen kom fram till att den användbara ytan är den ytan man har förprövat för och är den ytan där det finns möjlighet att hålla kycklingar på. 11. Gödsel från djur som fått GM-foder Fundering om denna fråga var avklarad från ett tidigare möte. Konstaterar att gödselfrågan är en bomb för hela eko-produktionen. Många olika syner på detta mellan medlemsländerna. Det finns både fördelar och nackdelar och Sverige ligger långt fram i frågan och tillåter t.ex. konventionell gödsel i eko-produktionen. Frågan om gödsel från djur som ätit GM-foder är svår. Magdalena informerade om att referensgruppen vid mötet den 5/11-14 kom fram till att vi tillsvidare får låta hållas i frågan och att Sverige får ligga på och agera pro-aktivt med frågan i arbetet med nya förordningen. Slutsats: Sverige får förvalta frågeställningen när det är dags att diskutera detaljfrågor i nya förordningen för ekologisk produktion. 12. Informationspunkt: Analys av tungmetaller från matavfall Göran Ekbladh informerade om att det i bilaga I (889/2008) ställs krav på analys av tungmetaller från matavfall (som används t.ex. i biogasanläggningar). Eftersom materialet är ofta blandningar av matavfall, gödsel och andra substrat blir det svårt om man ska ställa krav endast på enstaka delar. Jordbruksverket har fått in ett förslag från en anläggning om att man skulle kunna uppskatta hur mycket av substratet som kommer från matavfall, för att kunna uppfylla kraven på analys av tungmetaller. Det fungerar inte bra med gränsvärden bara för enstaka substrat och bilaga I i 889/2008 är i mångt och mycket väldigt inkonsekvent. Göran menade att det är viktig att Jordbruksverket får med detta i sin skrivelse, och även få in fler synpunkter på saker som inte är konsekvent i bilagan.