Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 7 maj 2015

Transkript

1 Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 7 maj 2015 Deltagare: Jordbruksverket: Jackis Lannek, Ann-Charlotte Franzén Livsmedelsverket: Viveka Larsson LRF/NR: (anteckningar) KRAV: Kjell Sjödahl Svensson SMAK: Christina Klingberg, Anna Hultgren HS Certifiering: Anna Grundberg Ekologiska lantbrukarna: Marianne Schönning Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros HS: Ingela Löfquist Valiguard: Josefin Liew Svenska Ägg: Charlotte Norrman Oredsson Intertek: Sophie Albrektsson 1. Kommande möten: Referensgruppsmöte RCOP preliminärt/kalibreringsmöte/extra möte november 2015 Efter kalibreringsmöte 14 oktober 2015 Att göra inför nästa möte Skicka ut minnesanteckningar 10/3-15 för fastställande till referensgruppen. Om inga invändningar inkommer fastställs anteckningarna och publiceras. Skicka ut tillämpningsförslag ang. karenstid för nötkreatur som blivit av med sitt certifikat till referensgruppen, för beslut i frågan. - Skicka in tillämpningsförslag om karenstid för nötkreatur som blivit av med sitt certifikat (det förslag som referensgruppen beslutat är ok) för granskning av Jordbruksverket och Livsmedelsverket. - Föra in granskad skrivelse i uppdaterad version av Nationella riktlinjer för ekologisk produktion. Ta fram tillämpningsförslag för hur vi ska hantera frågan om att använda gödsel från s.k. Free Range kycklingproduktion. Tydliggöra formuleringen för begreppet industrijordbruk och vilka undantag som ska gälla. Återkoppling från telefonkalibrering i frågan om att avdela ladugård med uppbundna båsplatser i två delar Ansvarig person Anna Hultgren Åsa Odelros Christina Klingberg 2. Fastställande av föregående minnesanteckningar, Fel dokument (ej justerat) hade skickats ut som underlag. Magdalena informerade att avsnittet om Importregimen under punkt 4, RCOP hade förtydligats. Magdalena skickar ut de justerade minnesanteckningarna för fastställande via e-post istället. Om inga invändningar inkommer, fastställs och publiceras anteckningarna på lrf.se.

2 3. Återkoppling från föregående möte Återkoppling om frågan om vegetabiliskt kol som jordförbättringsmedel. Frågan flyttas fram till nästa möte. Återkoppling på frågan om karenstid för nötkreatur vars certifikat dragits tillbaka. Förslag till tillämpning. Se punkt 5 nedan. 4. RCOP Jackis Lannek informerade om punkterna på dagordningen för nästa RCOP möte den maj. Informationspunkt om genomförande av EU ekologiska regelverket i tredjeländer. Information om elektronisk certifiering av ekologiska produkter som importeras inom EU. Diskussion och förslag till förbättringar av systemet. I Sverige har Tullverket testat systemet. Det har ännu inte rapporterats hur det har fungerat, vilket dock kan bero på att de är i en aktiv test-fas fortfarande. En del svenska företag har också möjlighet att vara med och prova hur elektroniska certifikat fungerar. Uppföljningspunkt om oegentligheter och misstänkta bedrägerier. Ett antal återkommande punkter lyfts: o solroskaka från Ukraina o bananer från Ecuador det handlar om att man hittat otillåtna växtskyddsmedel i bananerna och där flera organ är inblandade o vete från Kazakstan det är gamla fynd som man ventilerar. Man misstänker att det kan vara flygbesprutning som är orsaken till denna kontaminering. För Sverige är dessa punkter av intresse då vi importerar foderråvara både från Ukraina och Kazakstan. Det finns en sammanställning över dessa oegentligheter och misstänkta bedrägerier, vilken Jordbruksverket skickar ut till kontrollorganen. Ibland skickar Jordbruksverket även ut notifieringar. Notifieringarna kan ge information om de inblandade aktörerna, som kan göra att det går att spåra vilka importörer som är inblandade. Jackis poängterar att de ärenden som kommer upp oftast handlar om väldigt låga halter och oavsiktliga kontamineringar. Uppdatering på tillgången av ekologisk sättfisk Information om Risk Information Form (RIF) presentation av syftet och fördelarna med utbyte av riskinformation mellan tullverk inom EU. EGTOP. Stående punkt om status och uppdatering av vilka dokument och rapporter man kan förvänta sig komma. Uppdatering av importregimen

3 Arbetsdokument angående bilagorna i 889/2008. Jordbruksverket hade inte fått något dokument att ta del av ännu. Synd eftersom det är av stort intresse vilka förändringar Kommissionen avser göra i listorna i bilagorna. Det är inga beslut som ska tas men troligen information över föreslagna ändringar m.m. Troligen kommer man även att diskutera tillämpningsfrågor för fjäderfän. Åsa Odelros: I vilken ordning kommer hanteringen av tillämpningsfrågor för fjäderfä att ske? Kommer EGTOP först att komma med en rapport att ta ställning till eller kommer frågorna bara att stoppas in i ett nytt omarbetat förordningsförslag? Jackis Lannek meddelar att hon kommer att skicka ut dokument om listor i bilagorna i 889/2008 och fjäderfäfrågor till referensgruppen så fort de kommer. 5. Information och beslut om tillämpning av karenstid för nötkreatur som blivit av med sitt certifikat. Magdalena informerade om att ett utförligt underlag har arbetats fram sedan förra mötet, vilket skickats ut till hela referensgruppen för synpunkter. De synpunkter och förslag som inkommit har bollats ett antal varv, och ett slutligt förslag till tillämpning har tagits fram och delgetts referensgruppen för att man skulle kunna ta beslut på dagens möte. Ytterligare synpunkter uppkom dock om att det fortfarande är något otydligt i texten och att det bör klargöras att tillämpningen rör när certifikatet återkallas av andra skäl än när djur fått fler läkemedelsbehandlingar än de tillåtna. Slutsats: Magdalena skickar ut ett nytt tillämpningsförslag där detta tydliggörs till hela referensgruppen. Om man anser att förslaget inte är ok, svarar man med vändande mail till Magdalena. Om inga synpunkter inkommer anses förslaget vara ok och beslutas. Notera att förslaget sedan måste skickas till Jordbruksverket (och Livsmedelsverket) för granskning innan det kan föras in i Nationella riktlinjer för ekologisk produktion (NR). Magdalena tror inte att det ska vara några problem att kunna få en separat granskning som kan komma med i den uppdaterade version av NR som avses att publiceras inom kort. Magdalena återkopplar till referensgruppen i frågan. 6. Möjlighet att tillåta embryotransfer (ET) för raser med få individer (fråga och underlag från Ingela Löfquist, HS) Ingela redogjorde kortfattat för bakgrund och frågeställning. Hon poängterade att referensgruppen med fördel borde diskutera frågan mer generellt och inte utgå från det specifika fallet som lyfts. Förordningen tillåter inte embryoöverföring men det är i Sverige tillåtet att använda sperma (vid insemination) från handjur som är framtagna via ET. I arbetet med hotade raser eftersträvar man att naturliga metoder ska användas, men anser att det är ok att använda sperma från ET-djur. Referensgruppen diskuterar om att det kanske bör vara motiverat att få använda ET när det gäller hotade raser och bevarande av raser med mycket få individer. Det finns raser som lämpar sig oerhört bra för ekologisk produktion,

4 men som det finns få individer av. Det är också viktigt att bevara nationella raser och gamla lantraser som är ett viktigt kulturarv. Slutsats: Referensgruppen enas om att det idag inte kan anses tillåtet (som svar till de producenter som undrat), men att vi bör överväga att driva frågan vidare inför framtiden. 7. Gödsel från Free Range kycklingar på ekologisk mark (fråga och underlag från SMAK) Anna Hultgren redogjorde kortfattat för bakgrunden till underlag och frågeställning. Med utgångspunkt från den svenska definitionen av industrijordbruk får gödsel från slaktkycklingproduktion inte spridas eftersom vi hittills i Sverige generellt ansett att slaktkycklinguppfödning räknas som industrijordbruk. I Free Range uppfödning är beläggningen/djurtätheten låg och kycklingarna har dessutom tillgång till utevistelse. Produktionen blir ur den aspekten väldigt nära/lik den ekologiska slaktkycklingproduktionen. Kycklingarnas foder innehåller dock ofta koccidostatika, men vissa besättningar kan välja att inte ge det i fodret. Är det koccidostatikan eller själva djurhållningssystemet, eller både och, som gör att slaktkycklinggödsel inte får användas på ekologisk mark? Åsa Odelros: De Free Range uppfödare som finns idag är småskaliga besättningar och om man kan följa upp att koccidiostatika inte tillsatts fodret borde det vara helt ok att använda gödseln från dessa system, eftersom produktionen är långt ifrån produktion i industrijordbruk. Men då borde kanske även gödsel från frigående värphöns med utevistelse och konventionellt foder kunna vara aktuellt på samma sätt som Free Range. Marianne Schönning: Hur kan man kontrollera att fodret varit fritt från koccidiostatika? Vad kan man ställa för krav på provtagning vid varje omgång? Ingela Löfquist: Det är viktigt att vara konsekvent. Idag begärs t.ex. dokumentation in om att gödsel från nötproduktion inte kommer från djur som gått på spalt. På samma sätt borde man kunna göra även i frågan om koccidiostatika. Kjell Sjödahl Svensson: En variant kan vara att ställa krav på att koccidiostatika ej får ingå i fodret och att gödseln får användas i den egna växtodlingen, eftersom det är lättare att följa upp på gårdsnivå. Principfrågan kvarstår dock hur hanterar vi det om det inte rör den egna produktionen? Och hur hanterar vi de fall där samarbeten med växtodling/gödsel sker? Ska ett samarbete räknas som egna växtodlingen? Slutsats: För att komma vidare beslutades att vi får gå vidare med frågan och formulera ett konkret förslag avseende hur vi ska hantera gödsel från s.k. Free Range kycklingproduktion, begreppet industrijordbruk och vilka undantag som ska gälla., Anna Hultgren och Åsa Odelros arbetar tillsammans fram detta och återkopplar till referensgruppen. 8. Avdela ladugård i två delar (frågeställning lyft av SMAK)

5 Christina Klingberg redogjorde kortfattat för bakgrund och frågeställning. Det gäller en besättning som har ca 65 kor uppbundet och som sätter upp en vägg i ladugården och på så sätt delar besättningen i två besättningar som har < 45 uppbundna platser. De menar att de har två besättningar som efter delning följer reglerna. Besättningarna år också bokförda på skilda företag. Hur hanterar vi frågan? Är detta ett godkänt förfarande? Synpunkter som uppkom från referensgruppen: - Företag som har två lager på olika platser förekommer och får två revisioner. - Vi har liknande scenario med två hönshus under samma tak parallellt. Dock är det lättare att hålla isär ägg än mjölk. - Viktigt att komma ihåg att vi är i en period av stora svårigheter för våra mjölkproducenter det handlar om att hitta ett sätt att överleva till dess investeringsstöd finns att få. Vi bör komma ihåg att uppbundna besättningar kommer att avvecklas naturligt ändå. Borde anse att det är ok att göra på det här sättet som en nödlösning. - Gränsen för små besättningar borde ses över och anpassas efter dagens medelkobesättning. - Det är problematiskt att diskutera frågan utifrån en gård. - Sakfrågan är egentligen vad är ok för att dela upp en gård? - Företagsuppdelning måste vara större. - Vi ska inte glömma syftet med regeln, att det inte är OK med uppbundna djur. - Vi bör inte ändra nu när definitionen för liten besättning redan är bestämd. Det kan ge osäkerhet bland producenter. Vad händer t.ex. med de företag som lagt ner mycket pengar på att anpassa sig efter regelverket. Skadeståndsanspråk? - Det aktuella fallet verkar vara ett uppenbart sätt att komma runt reglerna. Kan möjligheten att lämna tillfällig dispens vara ett sätt? - I det specifika fallet är besättningarna bokförda på skilda företag (alltså med <45 djur och (båsplatser) per besättning). Enligt i NR anges att som små jordbruk i detta sammanhang räknas jordbruk som har 45 eller färre uppbundna nötkreatur (räknat som antal båsplatser). - Certifieringsorganen ska inte ta hänsyn till huruvida mjölkproduktionen är en krisbransch eller inte. Dess uppgift är att kontrollera regelverket, och om regelverket säger att en liten besättning består av <45 kor, så är det vad som bör gälla. - Inte OK att försöka trassla sig ur regelverket genom att dela upp besättningen med en skiljevägg korna får det knappast bättre för att det finns en vägg i ladugården! Det är väl av djurskyddsskäl man har bestämt att djuren ska hållas i lösdrift. Bättre då att ha möjlighet att utfärda dispenser som är tidsbegränsade. - Detta är mer en principfråga vad är tillräcklig uppdelning i två olika företag? - Vad händer vid ett eventuellt överklagande om vi säger att uppdelning inte överensstämmer med reglerna? - Kan vi skriva avvikelser på en åtgärdsplan? Det måste vara möjligt. - Den specifika kunden har ingen avvikelse eftersom han fick rätt hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kommer med ett slut besked när föreskrifterna är klara. Då kommer avvikelsen tillbaka.

6 - Huruvida man kan stämma staten är ju en intressant fråga. Slutsats: SMAK får titta mer på det aktuella specifika fallet och huruvida det är en avvikelse eller inte. Referensgruppen kommer inte vidare i frågan utan en telefonkalibrering (kalibreringsmöte per telefon) med kontrollorganen ska göras. Till det mötet tas synpunkter och kommentarer från dessa minnesanteckningar med. Christina Klingberg ansvarar för att ärendet återkopplas till referensgruppen. 9. Struvithämmare (frågeställning från Marianne Hellbe, Kiwa) Marianne Hellbe kunde inte delta på mötet och ingen annan representant från Kiwa närvarade. Eftersom underlaget var lite klent på information att ta ställning till, bestämdes att frågan flyttas fram till nästa möte. Till dess kan det vara bra att ta fram ett lite mer utförligt underlag. Ett tips kan vara att se om det är tillåtet i SPCR (certifieringsregler för biogödsel) och använda sig av informationen där. Magdalena återkopplar till Marianne Hellbe som lyfte frågan. 7. Övriga frågor Unghönsregler Åsa Odelros lyfte frågan igen om behovet av unghönsregler. Återigen är vi försent ute avseende information till producenter står i begrepp att bygga anläggningar. Man får ingen information om de regler som ska komma att gälla. Vi har (till skillnad från andra EU länder) inte heller skapat några nationella regler, vilket ger helt olika förutsättningar och en stor marknadsnackdel för Sverige. Jackis Lannek informerade om att det finns med i Jordbruksverkets plan att man ska trycka på om detta på kommande RCOP-möte. Underlag och dagordning till referensgruppsmöten i bokningslänken? Jackis Lannek undrade om det är ok för alla att även skicka med underlag och dagordning i den tidsbokning som skickas ut till mötet. Detta för att slippa skicka separata mail. Alla ansåg att det var ok. Slutsats: Från och med nu hittar man underlag och dagordning i den tidsbokning som skickas ut för mötet. Det är också bra om man kan gå in och svara om man kan delta eller inte direkt i tidsbokningen.