Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering Sid: 1 / 6

Transkript

1 Rehabilitering Sid: 1 / 6 Universitetsförvaltningen Personalavdelningen Dnr 1517/ Rehabilitering Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden

2 Sid: 2 / 6 Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden Förebyggande och hälsofrämjande arbete Karolinska Institutet har som arbetsgivare ett lagstadgat ansvar för att det på ett lämpligt sätt bedrivs en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Det är viktigt att arbetsgivaren fångar upp tidiga signaler för att förebygga behov av sjukskrivning och rehabilitering. Målet med rehabiliteringsarbetet vid KI är att så tidigt som möjligt hitta en lösning utifrån medarbetarens situation och de ekonomiska förutsättningarna i arbetsgivarens verksamhet. Nya regler i sjukförsäkringen infördes under De nya reglerna ställer krav på aktivitet tidigt i sjukfallen och en s k rehabiliteringskedja är införd med fasta tidpunkter för prövning av sjukskrivnas arbetsförmåga och rätten till sjukpenning. Sjukperiod 1-90 Prövning om den sjukskrivna kan klara sitt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete inom institutionen. Sjukperiod Prövning om den sjukskrivna kan klara annat tillgängligt arbete inom hela KI. Sjukperiod Prövning om den sjukskrivna kan klara något arbete inom hela den reguljära arbetsmarknaden. Rehabiliteringsplanering, aktörer och stödresurser Ansvarig chef ska hålla en mycket tidig och kontinuerlig kontakt med medarbetaren under sjukperioden. Ansvarig chef ska göra en rehabiliteringsplanering när medarbetaren varit borta p g a sjukdom mer än fyra veckor, helst redan efter två veckor. Läs mer om rehabiliteringsplanering under personals hemsida och rehabiliteringsprocessen. Blankett för rehabiliteringsplanering finns på personals hemsida under rehabiliteringsprocessen. Medarbetaren har ansvar för att aktivt försöka få tillbaka sin arbetsförmåga och att aktivt medverka vid rehabiliteringsplanering och olika rehabiliteringsinsatser. Önskas KIs företagshälsovårds, Previa, medverkan används samma blankett för beställning av Previas tjänster. Previa kan ge stöd till att göra rehabiliteringsplanering och till andra rehabiliteringsåtgärder. Det finns utsedda rehabiliteringssamordnare på Previa (Solna respektive Huddinge).

3 Sid: 3 / 6 Personalavdelningen utgör en central specialistresurs som kan ge råd och stöd under hela rehabiliteringsprocessen. Personalavdelningen samordnar även KIs rehabiliteringsnätverk. Försäkringskassan ser till att den sjukskrivne får en handläggare och de ansvarar för att samordna de rehabiliteringsinsatser som behövs. De tar även initiativ till försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktad rehabiliteringsplanering.vid behov. KI har fasta utsedda kontaktpersoner vid försäkringskassan i Solna respektive Huddinge. Kontaktpersonerna är även representanter i rehabiliteringsnätverken vid KI. Om det bara är medicinsk rehabilitering med återgång direkt till arbete efter sjukskrivning (ex graviditet) och där det inte krävs några ytterligare aktiva åtgärder från försäkringskassans sida, då handläggs sjukärendena av lokalkontorens handläggare och går ej vidare till våra kontaktpersoner vid kassan (s k prognosärenden ): För prognosärenden gäller att den försäkrade ska vara åter i tjänst inom 60 dagar från sjukanmälningsdagen. Övriga ärenden som kräver åtgärder och som våra kontaktpersoner handlägger kallas för aktiva ärenden. Friskvården vid KI har en stor kompetens och är en resurs och stöd vad gäller hälsorelaterade frågor i förebyggande syfte, under pågående rehabilitering samt efter rehabilitering. Friskvården kan lägga upp individuella program och har olika aktiviteter som kan vara lämpliga under en rehabilitering. De är också representerade i rehabiliteringsnätverken. Fackliga organisationerna kan vara ett viktigt stöd för en medarbetare som är under rehabilitering. Ansvarig chef ska stämma av med medarbetaren om någon representant från berörd personalorganisation ska medverka i rehabiliteringsarbetet. Rehabiliteringsnätverk. Det finns två geografiska rehabilteringsnätverk vid KI, dels för institutionerna som tillhör Campus/Solna, dels för institutionerna som tillhör Huddinge. Syftet med rehabiliteringsnätverken är att arbeta förebyggande för att undvika ohälsa i organisationen samt att så tidigt som möjligt komma in med rehabiliteringsinsatser som resulterar i återgång i arbete inom KI eller till andra alternativa karriärvägar. I nätverken finns representanter från personalavdelningen, försäkringskassan, previa och friskvården. Vid behov kan också arbetsförmedlingen representeras. Rehabiliteringsnätverken har möten 1 gång per månad. Alla personer som har en sammanhängande sjukskrivningsperiod på över 28 dagar ska tas upp i nätverken, om det inte är uppenbart onödigt. Individen ska alltid bjudas in för att själv vara aktiv i sin rehabilitering. Om det inte är möjligt eller om individen inte vill vara närvarande ska personen ge sitt godkännande att ärendet diskuteras. Sekretessbestämmelserna gäller för samtliga medverkande i nätverken. Institutionen anmäler till personalavdelningen de ärenden som ska tas upp i nätverket. Ett ärende kan tas upp endast en gång i nätverket eller också flera gånger beroende på behov. Det är också angeläget att det inte är fler aktörer än vad som behövs som är närvarande i nätverket i respektive ärende med respekt för individen.

4 Sid: 4 / 6 Ett rehabiliteringsärendes gång Rehabiliteringsprocessen vid KI Förebyggande arbete Lösning inom Lösning inom KI Lösning utanför KI Rehabiliterings- institution Sjukperiod Sjukperiod planering Sjukperiod Medarbetaren Har ansvar för att aktivt försöka få tillbaka sin arbetsförmåga och att aktivt medverka i sin egen rehabilitering. Institutionen/Ansvarig chef Har ansvar för sin personal och för att förebygga behov av sjukskrivning och rehabilitering. Regelbundna kontakter, utvecklingssamtal, personalmöten mm kan vara sätt att fånga upp ohälsa. Institutionen följer upp korttidsfrånvaro för sin personal i syfte att förhindra längre sjukskrivningsperioder. Ansvarig chef ska hålla en mycket tidig och kontinuerlig kontakt med medarbetaren under sjukperioden. Ansvarig chef ska även göra en rehabiliteringsplanering när - medarbetaren varit sjukskriven mer än 4 veckor, helst redan efter två veckor - medarbetaren varit sjuk sex gånger eller fler under den senaste 12- månadersperioden - arbetstagaren själv begär det - arbetsgivaren av särskilda skäl påkallar det. Rehabiliteringsplaneringen görs lämpligtvis med stöd av rehabiliteringsnätverken där previa, försäkringskassan och friskvården ingår. Vid rehabiliteringsplaneringen ska alla insatser och åtgärder för att få individen åter i arbete företas och det ska också noggrant dokumenteras. Alla sjukskrivningsärenden med sammanhängande sjukperiod över 28 dagar ska gå via rehabiliteringsnätverken som hålls 1 gång per månad. Ärendena anmäls av institutionen till personalavdelningen. Individen själv bör vara med vid mötet och ska alltid bjudas in och alltid informeras om och tillfrågas. Om individen väljer att inte närvara vid nätverksmötet ska ett godkännande inhämtas från personen att ärendet tas upp. Sekretess gäller. Representanter från institutionerna är alltid med (ansvarig chef alt Administrativ chef eller HR-personal). De fall av ärenden över 28 dagar som är uppenbart onödiga att tas upp i nätverken, görs en anteckning om av institutionen. Individen ska informeras om och tillfrågas om den önskar ha med facklig företrädare under rehabiliteringen som stöd.

5 Sid: 5 / 6 Under sjukperiod 1-90 ska den sjukskrivnas arbetsförmåga prövas om att kunna utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete inom den egna institutionen. Allt rehabiliteringsarbete ska dokumenteras noggrant och samlas i en personalakt. I de fall arbetsgivaren på institutionsnivå gör bedömningen att den sjukskrivna inte kan återgå i ordinarie arbetsuppgifter eller till annat arbete på institutionen, efter utförliga och noggranna rehabiliteringsåtgärder, ska facklig företrädare informeras på lokal nivå. Försäkringskassan kan begära av den sjukskrivna att lämna ett underlag, s k Arbetsgivarutlåtande om möjligheten till annat arbete inom hela myndigheten. Om så är fallet innebär det för KI att institutionen tar kontakt med personalavdelningen för att undersöka vilka omplaceringsmöjligheter som finns till lediga arbeten inom hela Karolinska Institutets verksamhet. Det är personalavdelningen som formellt gör omplaceringsutredningen. Personalavdelningen informerar arbetstagarens centrala fackliga företrädare. Arbetsgivarutlåtandet undertecknas av både arbetsgivaren (prefekt/ansvarig chef samt personalavdelningen) och arbetstagaren samt central facklig företrädare och skickas in till försäkringskassan av arbetstagaren. Institutionens ansvar för medarbetaren kvarstår tills en eventuell lösning hittats. Personalavdelningen Är sammankallande till rehabiliteringsnätverksmötena. Personalavdelningen får information av institutionerna om vilka sjukskrivningsärenden som överstiger 28 dagar. Personalavdelningen meddelar försäkringskassan och Previa om vilka ärenden som önskas tas upp i nätverken. Personalavdelningen är behjälplig till institutionen i de ärenden som kräver omplaceringsutredning inom hela KI. Det är personalavdelningen som formellt gör omplaceringsutredningen. Under sjukperiod vidgas prövningen från försäkringskassan av rätten till sjukpenning till att omfatta om den sjukskrivne kan utföra något annat tillgängligt arbete hos arbetsgivaren. Dvs är det troligt att den sjukskrivne kan utföra annat arbete inom hela KI som personen har tillräckliga kvalifikationer för. Omplaceringsutredning kring möjligheterna till annat arbete inom KI görs av personalavdelningen i samarbete med institutionen under arbetstagarens sjukperiod dag I de fall arbetsgivaren gör bedömningen att arbetstagaren ej kan utföra arbete inom institutionen eller erbjudas annat arbete inom hela KI, informerar personalavdelningen arbetstagarens centrala fackliga företrädare. Omplaceringsutredning görs även av personalavdelningen i samarbete med institutionen när försäkringskassan begär in ett Arbetsgivarutlåtande av arbetstagaren. I de fall då Arbetsgivarutlåtande krävs in informerar personalavdelningen berörd central facklig företrädare.

6 Sid: 6 / 6 Personalavdelningen är en central specialistresurs som kan ge råd och stöd under hela rehabiliteringsprocessen. Arbetsförmedlingen Är det risk för att den sjukskrivne inte kommer att kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren före den fastställda tidsgränsen vid 180 dagar bör den sjukskrivne erbjudas stöd via arbetsförmedlingen. Den sjukskrivne har då fram t o m dag 180 i sjukperioden på sig att med stöd av arbetsförmedlingen söka nytt arbete utan att rätten till sjukpenning upphör. Institutionen har i detta skede fortsatt ansvar för den sjukskrivne. Försäkringskassan Från och med dag 181 i sjukperioden ska försäkringskassan om inte särskilda skäl talar emot det - göra en bedömning om den försäkrade kan utföra arbete inom hela den reguljära arbetsmarknaden i övrigt. Om försäkringskassan gör bedömningen att den försäkrade kan klara annat arbete inom övriga arbetsmarknaden utgår ingen sjukpenning. Prövningen mot den reguljära arbetsmarknaden kan skjutas upp om det finns särskilda skäl. Detta bör kunna ske om det är stor sannolikhet att den försäkrade efter ytterligare behandling eller rehabilitering kan återgå i arbete hos nuvarande arbetsgivare inom ett år efter insjuknandedagen. I de fall försäkringskassan beslutar om att sjukpenning ej ska utgå och arbetstagaren ej kan återgå i tjänst eller omplaceras till annat arbete inom KI kan en arbetsrättslig process inträda hos arbetsgivaren. Institutionen tar då kontakt med personalavdelningen för fortsatt hantering enligt de regler som gäller i arbetsrätten. En mycket tydlig och detaljerad dokumentation av samtliga rehabiliteringsinsatser för respektive individ är viktig vid denna process.