Bevakning av regeländringar i EUförordningen

Transkript

1 Bevakning av regeländringar i EUförordningen -uppdrag av referensgrupp fjäderfä i KRAVs pågående översyn av regler för djurhållning Åsa Odelros AB Åsa Odelros Österåkersvägen HEDESUNDA

2 Sammanfattning Denna sammanställning av föreslagna regeländringar utgår från det förslag som Kommissionens expertgrupp Egtop presenterades i juni I mars 2014 presenterade Kommissionen ett förslag till ny förordning. Förslagen har diskuterats vid ett antal tillfällen i referensgrupper med representation av producenter men också medverkan från packerier, inredningsförsäljare och fodertillverkare. De regelförslag som är nya och har störst konsekvenser för svensk ekologisk fjäderfäproduktion är Föräldradjursuppfödning Unghönsuppfödning Definition på långsamväxande kyckling Slaktålder för matfågel Beläggning värphöns per kvadratmeter byggnadsyta Beräkning av veranda som tillgänglig yta Utgångshål från byggnad - 2 -

3 Ekologisk äggproduktion Produktionen av ekologiska ägg i Sverige har ökat från 4000 hönor år 1995 till ca hönor år Under 2002 och 2003 var äggen den ekologiska produkt som ökade mest i försäljning ökningen var då hela 20 %. Sedan stagnerade ökningstakten fram till 2007 då efterfrågan åter började märkas. Under har ökningstakten åter accelererat och nådde ca 25 % per år. I början av 2011 fanns det ett överskott på ekologiska ägg då marknaden inte hunnit ifatt produktionsökningen. Överskottet minskade under Lösningen var att exportera ekologiska ägg till bl a Tyskland. År 2013 var marknaden i balans igen och utvecklingen 2014 är en starkt ökad efterfrågan. Tidigare har produktionsökningen till stor del varit befintliga ekologiska producenter som utökat sin produktion. Idag är det konventionella producenter som vill ställa om till ekologisk produktion. Den ekologiska äggproduktionen utgör idag knappt 12 % av äggproduktionen i Sverige. Ekologiska ägg produceras på små och stora anläggningar d v s av allt ifrån hobbyhöns som sprätter på ladugårdsbacken till stora hönshus som rymmer upp till ekohönor i flera avdelningar. De största skillnaderna mot konventionell produktion är att: hönsen har utevistelse i stor bevuxen rastgård hönsen äter ekologiskt foder hönsen ska ha grovfoder i fri tillgång de har större utrymme i hönshuset en del av fodret ska produceras på gården eller i samarbete med närliggande gård Bakgrund ekologisk matfågel Det finns bara ett fåtal producenter av ekologiskt fågelkött. Idag produceras ca ekologiska slaktkycklingar per år och det motsvarar 0.1 % av kycklingproduktionen i Sverige. Genom en markant ökad efterfrågan på ekologisk slaktkyckling 2014 ges utrymme för nya aktörer och fler producenter är på väg att starta. Problemställning Ekologisk äggproduktion har alltså under en 15 årsperiod utvecklats mycket starkt. På kycklingsidan är det svårare och vi ser inte lika stor ökning på grund av olika problem som främst rör regler och småskalighet. Problem i produktionen är bland annat en pågående revidering av fjäderfäreglerna i EU-förordningen. Flera av regelförslagen i den nya EU-förordningen skulle innebära en minskad omfattning av ekologisk fjäderfäproduktion i Sverige. Det har uppstått en situation där olika regeltolkningar i olika EU-länder påverkar omfattningen av produktionen och när man nu föreslår nya regler kommer vår produktion att påverkas. Vi behöver diskutera hur t ex klimatet påverkar våra produktionskostnader mm. Det finns etablerade och bra kontaktvägar och samarbeten med alla svenska aktörer och - 3 -

4 myndigheter. Producenter och rådgivare har bildat en EU-nätverksgrupp för att diskutera just regelfrågor i ekologisk fjäderfäproduktion. Frågor som prioriteras av svenska ekologiska producenter: Ovisshet kring regelverk och tolkningar Kommande krav på ekologisk unghönsuppfödning 2018 detaljerna är ännu ej bestämda i EU-förordningen Regelkrav på egen foderproduktion och klimatanpassning i ekologisk äggproduktion Kommande krav på 100 % ekologiskt foder det är svårt att proteinförsörja hönan med dagens råvarutillgång Djurmaterial i ekologisk kycklingproduktion Ovisshet om kommande kostnadsökningar för produktionen För lågt pris på ekologiska ägg med tanke på stigande kostnader Kommentarer till EUs förslag till ny förordning, mars 2014 Uppfödning, unghöns KRAVs regel Målet för KRAV-certifierad djurhållning är att den är integrerad. För fjäderfä gäller att man tills vidare får köpa in daggamla djur. KRAV har hittills avvaktat till med att införa detaljregler för föräldradjur och för unghöns. Föräldradjur fjäderfä: Det är få aktörer, idag endast två, som importerar och kläcker djurmaterial i Sverige. Krav på smittskydd och vaccinationsstatus begränsar och fördyrar import. Om kravet på ekologiska föräldradjur införs äventyras underlaget för konventionell uppfödning såväl som Sveriges möjlighet att behålla ett gott smittskydd. Svenska aktörer kan inte bekosta import, kläckning och uppfödning. Övriga länder i norra Europa instämmer med denna åsikt trots att de har fler aktörer. Det är inte möjligt att införa krav på ekologiska föräldradjur. KRAV ska inte införa regler för uppfödning av föräldradjur för värphöns i förtid, en konsekvensutredning är nödvändig. Unghöns: Enligt förslaget kommer beläggningen av ekologiska ungdjur halveras jämfört med beläggning enligt svensk djurskyddslag och godkänt omsorgsprogram. Uppvärmningsbehovet blir tre gånger så stort och inomhusklimatet riskerar att - 4 -

5 försämras. Flockstorleken som föreslås är liten, flockstorleken bör kunna vara upp till djur för att fylla de svenska ekologiska hönshusen. Utevistelseytan under uppfödningen föreslås vara 4 m 2 vid 9 18 veckors ålder det är orimligt stor areal till unga djur. Svenska aktörer vill inte ha ett stegvist införande utan står fast vid att de måste ha de slutliga förutsättningarna i detaljregelverket Det tar minst två år för tillståndsprövning för nybyggnation etc när väl reglerna är beslutade Regelförslaget i EU anses vara för strängt enligt svenska förutsättningar d v s vi har redan bra djuromsorg och vi måste ta klimathänsyn Regelförslaget enligt EU kan medföra att unghönsen inte anpassas till flervåningssystem vilket i sin tur ger sämre djurvälfärd. KRAV ska införa unghönsregler först när EU tagit beslut om detaljreglerna. Uppskjutet till och med 2017 än så länge. Minst 2 år mellan beslutsdatum och ikraftträdande Svenska aktörer jobbar för följande förändringar i EUs förslag Flockstorlek djur uteyta 1 m 2 /fågel Beläggning 21 kg fågel/m 2 (20 kg enligt svensk djurskyddslag) Möjlighet till konventionella grupper i ekologiskt uppfödningsstall om underlag för ekologisk uppfödning inte finns. Slaktkyckling: Sverige är ett litet land det är en mycket liten omfattning på ekologisk slaktkycklingproduktion och det finns inte långsamväxande raser att tillgå. Det är ett för litet underlag och smittskyddsbestämmelser medför att enskilda producenter inte kan importera små djurgrupper till en liten småskalig produktion. Det är önskvärt att både KRAV och förordningen ska tillåta slakt av ekologisk slaktkyckling från 70 dagar, även när föräldradjuren inte är ekologiskt uppfödda. Gräns för långsamväxande raser har inte fastställts. Jordbruksverket ska reglera detta i en svensk föreskrift där men kommer att föreslå en tillväxt på 40 gram per dag. Svenska producenter vill ha lite marginal och vill att gränsen ska vara 45 g/dag eftersom de ännu inte har långsamväxande ras att tillgå. EU nätverksgrupp ekologisk äggproduktion föreslår att slowgrowing ska ha en gemensam definition i alla EUländer. Förslag är att Jordbruksverket tillåter slakt från 70 dagar och att definitionen av långsamväxande fågel är en tillväxt på högst 45 g/dag

6 Stallförhållanden KRAVs regel Veranda I EUs förslag står att verandan ska vara tillgänglig dygnet runt medan KRAV anger att den får stängas när det är släckt i stallet. I Sverige på grund av klimatskäl måste verandan stängas på natten vintertid. Kravet på veranda är bra men det bör stå vid nybyggnationer och nyanslutning av hus i KRAVs regler. KRAV på veranda ska gälla även nyanslutning av hus. In och utgångshål Otydlighet vad menas med byggnad och byggnadsyta tillgängligt för fåglarna i EUs förslag. Ska verandans yta räknas med här? I så fall innebär det nya förslaget större utgångsytor än nuvarande förordning föreskriver. Svenska aktörer anser att det är tillräckligt stora utgångsytor för att kunna uppfylla hönans behov. Det är mer logiskt att relatera utgångshålens storlek till flockstorlek och antal fåglar istället för byggnadsyta. Från veranda till bete: Idag tillämpas enligt KRAV s regler 20 m/3000 djur Exempel det nya förslaget kan innebära 21,6 m/3000 djur Från hönshus till veranda: Idag tillämpas enligt KRAV s regler 6,0 m/3000 djur Exempel - det nya förslaget kan innebära 10,8 m/3000 djur Om KRAV inför krav på större utgångshål är det inte möjligt att uppfylla det i befintliga värphönsstallar p.g.a. av att husets hållfasthet påverkas då byggnaden ofta är i betong

7 Större utgångshål gör det svårare att styra inomhusklimatet i nordiska förhållanden. Regeln kan medföra att 25 % av stallarna måste minska hönsantalet. Regeln innebär då en minskning av antalet hönsplatser med mellan 6 och 19 % på berörda gårdar. Om antalet hönsplatser minskas med så stor andel kommer flertalet berörda producenter tvingas lägga ner sin ekologiska äggproduktion. EUs nätverksgrupp föreslår 10 årig övergångsperiod. Det bör utredas hur EU förslaget resonerar med tillgänglig yta Krav bör inte föregå EU förordningen Svenska producenter anser att klimatförhållanden, i detta fall fukt och kyla bör ge utrymme för nationella bestämmelser. Utgångshål ska räknas enligt gällande KRAV regel Till veranda 6 m/3000 djur Till bete 20 m/3000 djur Nya regelförslag enligt EU: Byggnadens bredd Ett nytt regelförslag är att det längsta avståndet från byggnadens mitt ut till betet får vara högst 15 m inklusive veranda. Det är lätt att anpassa nya byggnader i planeringsskedet och det är en bra regel. Värphöns: Alla svenska värphönsstallar klarar inte av detta krav eftersom man ibland har utsläpp endast åt en sida. EU nätverksgrupp föreslår 10 års övergångsperiod. Kyckling: De befintliga slaktkycklingstallarna klarar detta krav och producenter anser att det är ett viktigt krav för utevistelsens funktion. KRAV kan gå före EU med att införa denna regel: o Anpassning till detta regelförslag bör vara att den gäller vid nybyggnation av värpstallar och om möjlighet finns vid ombyggnation. o Regeln kan gälla alla slaktkycklingbyggnader Högst tre våningar Det är inga problem i värphönsproduktionen idag men denna regel kommer att hämma utveckling av nya inredningssystem med integrerade värpreden. För unghönsuppfödningen tillämpas idag 4 våningar inklusive golvytan, våningarna har enligt svensk djurskyddslag gödseluppsamling. Det är nödvändigt att planera kommande ekologiska unghönsuppfödning med inredning som har fyra våningar, dels därför att det ger ett bättre inomhusklimat i uppfödningsstallet vintertid och dels därför att uppfödningen ska vara anpassad till produktionssystem, och de flesta ekologiska äggproducenter har flervåningssystem

8 För unghönsuppfödningen medför denna regel försämrad djurvälfärd. Denna regel hämmar utveckling av nya förbättrade inredningssystem. KRAVs regler bör tillåta fyra våningar än så länge och inte gå före EU förslaget. Beläggning I Sverige tillämpar enligt nuvarande förordning en beläggning på 6 höns per m 2 tillgänglig yta. Samtidigt är beläggningen mellan höns/ m 2 byggnadsyta/golvyta då verandans yta är inräknad. EU förslaget är högst 9 höns/ m 2 byggnadsyta. På grund av kallt vinterklimat bygger vi välisolerade stallar och flervåningssystem. En beläggning på höns/m 2 byggnadsyta ger enligt erfarenhet en bättre djurvälfärd vintertid i stallbyggnaden. För att bedöma konsekvenser för svensk produktion måste det anges en tydlighet över vad som räknas in som byggnadsyta. Ska verandan räknas in i byggnadsytan ska det finnas tydligt angett vad som är klimatundantag. Svenska producenter behöver kunna stänga till verandan nattetid på vintern när belysningen i stallet är nedsläckt. Det tillämpas idag och i gengäld krävs att besättningen är godkänd i branschens omsorgsprogram, högsta tillåtna beläggning nattetid inomhus är då 9 höns/m 2 tillgänglig yta. EU nätverksgrupp föreslår högst 10 höns/m 2 tillgänglig yta. Om verandan inte får räknas in eftersom det är orimligt att hålla öppet vintertid på natten är en snabb bedömning att minst 15 % av värphönsplatserna inte är godkända Nordiska producenter konkurrerar på ojämnlika villkor på grund av klimatskäl. Verandan ska få räknas in om den alltid är öppen när ljusprogrammet är tänt, dvs det som gäller idag. KRAV bör inte skärpa sina regler vad gäller beläggning. Producenter föreslår högst 12 höns/m 2 byggnadsyta i stallet, veranda ej medräknad. KRAV inför tydliga definitioner för: 1. Total tillgänglig yta: tillgängliga ytan på golv, veranda, inredning (exkl. värpreden) 2. Tillgänglig inomhus: Golv och inredning 3. Tillgänglig golvyta: golv inomhus + golv veranda, om denna är tillgänglig (exkl. nattid)

9 Flervåningssystem Boleg - 12 höns per m 2 golvyta, verandan är ej medräknad. Slaktkycklingar: Beläggning i stallar: Det är inte relevant med en begränsning på högst 10 kycklingar/m 2 byggnadsyta. De får en dålig djurmiljö eftersom de har höga krav på värme. EU nätverksgrupp instämmer. Beläggningen i stall anges enbart efter vikt d v s 21 kg/ m 2 byggnadsyta. ( svensk djurskyddslag begränsar dock till högst 20 kg). Övrigt Företagets begränsning till högst 1600 m 2 är borttaget i EU förslaget, det är bra förutsatt att utevistelseytan på 4 m 2 per kyckling finns kvar och efterlevs. Det är bra att uteytan ska vila mellan flockarna. Däremot gäller 1600 kvm per stall. Rastgårdar Utevistelse och bete för fjäderfä I princip har svenska producenter inte några kommentarer till EU förslaget. KRAV har redan förtydligat formuleringen kring utevistelsen. Många producenter är missnöjda - 9 -

10 med att man uttrycker att hönsen måste utnyttja hela rastgården. En ny formulering är att växtligheten i rastgården ska skördas och bortskaffas. Många producenter gör redan det. De vill dock kommentera skrivningen att fåglarna ska erbjudas vattentråg utomhus. I Sverige har vi inga erfarenheter av att ge vatten till fåglar utomhus tekniska och hygieniska lösningar bör tas fram och smittskyddsaspekter utvärderas innan vattentråg skrivs in i regelverket. Vattenspegel lockar till sig vilda fåglar och smågnagare varför vi på grund av salmonellabestämmelser inte idag erbjuder vatten utomhus. EU nätverksgrupp anser att EU bör definiera vad ett skydd är. KRAVs regler bör omformuleras vad gäller innebörden av att visa att de använder utsträckningen av rastgården. Foder 5.7 Foder och vatten Det är föreslaget att 100 % ekologiskt foder ska träda ikraft 1 januari Ett krav på självförsörjning med minst 60 % av fodret enligt EUs förslag kommer att medföra att lantbrukare till stor del löser det med samarbetsavtal. Rent tekniskt och hygieniskt har fjäderfäproducenter hårdare krav på hantering och provtagning av foderråvaror, detta på grund av gällande salmonellakontrollbestämmelser och fodermedelslagstiftningen. Svenska producenter i skogs- och mellanbygd vill ha undantag från denna regel. Det är otydligt vad region innebär, kan det vara inom hela Sverige? Eu nätverksgrupp föreslår 25 % självförsörjningsgrad och införande av lokala biprodukter från livsmedelsindustri och humankonsumtion. Definition av vad en region är. KRAV bör inte gå före när det gäller 100 % ekologiskt foder KRAV har redan infört 50 % självförsörjningsgrad, det är tillräckligt